Kt5 ledarskap 2015

Ledarskap

&ORGANISATION Jobbet&Du SPECIAL

5

nr Torsdag 29 januari 2015

Före­döme för regeringen Harry McNeils modell för att ge unga mening utreds av regeringen.

SIDAN 9

Superherden som delegerar arbetet

Superherden Anders Ekhem i Sveriges största pastorat, Malmö, leder 500 medarbetare från ett helt rent skrivbord.

Hemligheten heter att delegera det dagliga arbetet.

SIDAN 4

FOTO: PONTUS TIDEMAN

Bibeln som managementbok Jesus hade sin ledarstil. Moses likaså, liksom Noomi och Rut. Anders Hedman vid Svenska kyrkans Utbildningsinstitut har tittat närmare på ledarstilar i Bibeltexterna.

SIDAN 6

Berättandet ett nytt sorts ledarskap SIDAN 8

Gör en insamling i din församling

Uppskattning – trivselfaktor nr 1 Tårta eller dunk i ryggen.

Det finns många sätt att visa uppskattning av sina medarbetare. Och det är mycket viktigt för trivseln.

SIDAN 10

www.kkl.nu www.kkl.org.il TEL: 08-661 86 86

KEREN KAJEMET SVERIGE - ISRAELFONDEN

BG: 5816-5515

VÄRLDENS ÄLDSTA MILJÖORGANISATION - FÖR EN BÄTTRE VÄRLD

2 KYRKANS TIDNING

NR 5 2015

LEDA RSK A P & ORGA N ISATION

Du leder rätt med TID

Struktur genom Organisation Riktning genom Arbetsledning Delaktighet genom Planering Ansvar genom Självservice Frihet genom TID

Agrandos Tidredovisningssystem TID har integration med Bokningssystemet.

Tillsammans utgör de marknadens mest spännande verksamhetssystem och innebär ett lyft för församlingens medarbetare.

Kontakta oss för en demonstration!

Tel: 08-505 219 51 Support@agrando.se

NR 5 2015

KYRKANS TIDNING 3

4

Församlings­ ledare åker på konferens STRÄNGNÄS STIFT Stiftet satsar ytterligare för att rus­ ta dem som leder arbetet i församlingarna. I slutet av februari genomförs den första Presidiekonferensen på Stifts­ gården Stjärnholm. Inbjudna är församlingarnas presidium, det vill säga kyrkoherdar, försam­ lingsherdar samt ordföranden och vice ordföranden i kyrkoråd och församlingsråd.

Talare är bland andra för­ fattarna bakom boken Bortom tankefällan, Kjell Lindström och Magnus Dalsvall. Konferensen ska hållas årligen.

kurstillfällen har unga led­ are samlats på stiftgården Åkersberg i Lunds stift för att lära sig mer för sitt uppdrag i kyrkan. Nästa fredag inleds de sista dagarna, de tar upp den egna kristna identiteten i ett mångreligiöst och sekularise­ rat samhälle.

Biskop möter kyrkomusiker

Delegera mera

LINKÖPINGS STIFT Kyrkomusiker sam­ las för en heldag om två veckor för att bland annat hålla årsmöte för Linköpings stifts kyrkomusikerförening.

Biskop Martin Modéus inleder dagen med mässa i domkyrkan.

Linköpings fackliga musiker­ förening är landets äldsta, grundad år 1897. Föreningen kon­ staterar i sin verksamhetsberät­ telse att ”Ofta möts man inte av förståelse för vare sig övningsti­ der eller lokaler som hindrar oss att göra ett bra arbete.”

ad har Moses och Anders Ekhem i Malmö pastorat gemen­ samt? Jo, de har båda lärt sig att delegera.

Tack vare att Moses lyssnar på sin svärfar Jetro börjar han delegera ansvar och uppgifter, så att han kan ägna mer tid åt strategiska frågor. I vår bilaga om organisation och ledarskap har ­Anders Hedman, lärare vid Svenska kyrkans Utbildningsinstitut i Uppsala, tittat närmare på ledare i Bibeln och funderat kring situatio­ ner som kan inspirera till gott ledarskap.

För Anders Ekhem, Malmö pastorats nye kyrkoherde, är det också självklart att delegera. Annars skulle det vara svårt att leda 500 med­ arbetare. I vår intervju utvecklar han sin filosofi.

– Min uppgift som ledare är att ta ut riktningen, att skapa en struk­ tur i organisationen, få den att fungera och bekräfta det förtroende mina medarbetare har fått.

Hur vill vi anställda att våra chefer ska vara då? De ska visa upp­ skattning, svarar många i en enkät som bemanningsföretaget Poolia har gjort. Anställda prioriterar en chef som visar uppskattning högre än lön och karriärmöjligheter. Vi frågade fyra chefer i kyrkans hägn hur de visar uppskattning.

God läsning!

Praktikanthandledare fortbildas

SKARA STIFT Handledare för praktikanter i kyrkan bjuds nu in till en fördjupande utbildning i nästa vecka på Flämslätts stiftsgård.

Temat för dagen är Att samtala kring praktikbedömning och den leds av psykoterapeut Jakob Carlander, som har mångårig vana av praktikhandledarutbildningar.

Kursen är gratis för deltagarna, stiftet står för kostnaderna.

V

Gudrun Råssjö Elisabet Sandberg redaktörer

FÖR DIG SOM HAR EN UPPGIFT I SVENSKA KYRKAN HÄR HITTAR DU OSS

ADRESS Box 22543, 104 22 Stockholm BESÖKSADRESS Kungsholmstorg 5, öppet 8.30-17 www.kyrkanstidning.se VÄXEL 08-743 65 00 FAX redaktionen 010-199 92 20 E-POST redaktionen@kyrkanstidning.se VD Henriette Zeuchner

CHEFREDAKTÖR ANSVARIG UTGIVARE Svante Fregert 010-199 34 54 ANDREREDAKTÖR (stf ansv utg) Brita Häll 010-199 34 63 BILDREDAKTÖR Mikael Johansson 010-199 34 77 PRODUKTIONSCHEF Lotta Petersson 010-199 34 85

LAYOUT Helena Åberg 010-199 34 55 VICE VD Kerstin Kyhlberg Engvall 08-743 65 50 MARKNADSKONTAKT Sofia Määttä 08-743 65 05

ANNONSER Display i Umeå AB 090-71 15 00 info@display-umea.se PLATSANNONSER Jessy Fastevik 090-71 15 10 platsannons@kyrkanstidning.se

Tel tid mån–fre 8-17 Pren pris (helår) 859 kr Pren pris (halvår) 485 kr Pren pris (autogiro) 70 kr Pren inbetalning bg 854-2870 prenumeration@kyrkanstidning.se

PRENUMERATIONER Telefon 08-462 28 50 Fax 08-644 56 04

ÅRGÅNG 33 av Svenska Kyrkans Tidning TRYCKERI V-TAB Örebro

Prata ledarskap och utbildning med oss!

Välkommen till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations utbildningar inom chefs- och ledarskap samt arbetsmiljö. Vi skräddarsyr även utbildningar för era individuella behov.

På konferensen Se framtiden 5 februari finns Anna von Malmborg och Anders Holfve från arbetsgivarenheten på plats. Kom och prata med oss!

Ett urval utbildningar

Anna von Malmborg

• Chefs- och ledarskapsutbildning • Arbetsledarutbildning för kyrk- och kyrkogårdsvaktmästare respektive barn- och ungdomsverksamheten • Kyrkans Q Skräddarsydd uppdragsutbildning för hela arbetslaget för samsyn kring utvecklingsmöjligheter • Lönesättning genom samtal (1 dag) • Arbetstider och schemaläggning (1 dag) • Grundläggande arbetsmiljöutbildning (3 dagar) Läs mer på internwww.svenskakyrkan.se/arbetsgivare

Anders Holfve

Medlemsnytta i framkant

UPPLAGA TIDSKRIFTER 29 300 (2013) ISSN 0280/4603 HAR DU SYNPUNKTER? Hör av dig till: risochros@verbum.se REDAKTIONEN ansvarar inte för ej beställt material. All publicerad text lagras elektroniskt.

4 KYRKANS TIDNING

NR 5 2015

LEDA RSK A P & ORGA N ISATION

SÅ STYR SUPERHERDEN ANDERS EKHEM

”Jag är bra på att delegera” Inte ett personalschema så långt ögat når.

Inte en kom ihåglapp om kommande dop eller begravningar. Trots att Anders Ekhem leder 500 medarbetare i Sveriges största pastorat så är hans skrivbord helt rent.

Malmös superherde har delegerat allt dagligt arbete.

– Min uppgift som ledare är att ta ut riktningen, att skapa en struk­ tur i organisationen, få den att fungera och bekräfta det förtro­ ende mina medarbetare har fått.

Kyrkans Tidning besöker den­ ne tydlige kyrko­herde för att pra­ ta ledarskap.

Vad är gott ledarskap?

– Det är framförallt att kunna möta de konkreta dagliga frågor­ na utan att förlora riktningen. Då behövs närvaro, lyssnande och mod tillsammans med en djup reflektion kring uppdraget och bevarandet av de goda och ge­ mensamma strukturerna. Dess­ utom är det viktigt att våga gå sakta och lita på processen.

Går gott ledarskap att mäta?

– Det är svårt att mäta kvanti­ tativt. Men ledarskap och med­ arbetarskap står i relation. Det beror också på medarbetaren om jag är en bra ledare, om han eller hon vill ha mig som ledare.

Är du en bra ledare?

– Ja för många är jag det. Men inte för alla.

Vilka egenskaper gör dig till det?

– Jag är uppdragsfokuserad.

Jag har en grundläggande teo­ logisk förståelse kring vad vårt uppdrag som kyrka är och jag kan kyrkans organisation. Jag vet hur vi kan använda den för att arbeta i rätt riktning.

– Jag har också erfarenhet som kyrkoherde i Farsta, en stor stockholmsförsamling. Där hade jag det övergripande ansvaret och fick vara reflekterande teolog. Jag arbetade med en ledningsgrupp och distriktspräster, och jag har nu byggt upp en liknande struk­ tur i Malmö.

Strukturen i Malmö pastorat var det första Anders Ekhem tog tag i när han började som kyrko­ herde för drygt ett år sedan. Pre­ cis samtidigt som det nya pasto­ ratets gränser började gälla. Han liknar arbetet vid ett husbygge.

– Huset måste ha balkar att vila på. På samma sätt måste organi­ sationen ha rutiner och struktu­ rer. Sedan kan huset och organi­ sationen fyllas med människor som utvecklas och fördjupas i processinriktat arbete.

Nedan kan du läsa hur den nya strukturen ser ut.

Ett år har gått.

– Jag har en känsla av att myck­ et fungerar, säger Anders Ekhem.

Även om allt inte riktigt sitter.

– Visst har jag fått ta beslut som väckt frustration och sorg.

Man blir inte chef för att bli pop­ pis. När svåra situationer uppstår tänker jag att ”nu får vi inte ha för bråttom”. Ledarskap handlar ofta om att hantera dilemman där flera möjligheter finns. Då är det viktigt att behålla riktningen och att beslutet verkar genom orga­ nisationens struktur. Ledarskap handlar också om att kunna här­ bärgera osäkerhet.

han frigjort sig från många av de administrativa upp­ gifterna.

– Jag arbetar numera strate­ giskt och utvecklingsmässigt. Jag finns på tre arenor. Jag firar guds­ tjänst var och varannan söndag i olika kyrkor. Det innebär att jag är synlig för Malmöborna. Jag le­ der utvecklingsarbetet tillsam­ mans med församlingsherdarna och de lokala arbetsledarna. Och jag representerar Svenska kyrkan externt.

SJÄLV HAR

Det verkar som du trivs?

– Ja. Jag är omgiven av en god

Anders Ekhem är superherden som litar på duktiga medarbetare.

FOTO: PONTUS TIDEMAN

struktur och goda medarbeta­ re. Jag sökte jobbet i Malmö för att uppleva den religiösa, etniska och kulturella mångfalden. Jag

vill att vi ska vara en fri kyrka, en röst bland många.

GUDRUN RÅSSJÖ

gudrun.rassjö@kyrkanstidning.se 010-199 3452

Lokala kyrkor är navet i Malmös styre Det är de lokala kyrkorna som är centrum i Malmö pastorat.

– Det är där kyrkan blir till, säger kyrkoherde Anders Ekhem. Det är där Ordet förkunnas, människor döps och bröd och vin delas ut.

FÖR ETT år sedan gick Malmö från att vara 16 pastorat i en ekono­ misk samfällighet till ett pasto­ rat med sex församlingar. I varje församling finns två, tre eller fyra kyrkor och det är den lokala kyr­ kan som utgör centrum.

Under det gångna året har en ny förtroendemannaorganisation satt sig. Förutom kyrkofullmäkti­ ge, det högsta beslutande organet, finns ett kyrkoråd, som är pasto­ ratets styrelse. I varje församling finns dessutom ett församlings­ råd, som består av verksamhets­ råden för varje lokal kyrka.

Att sitta i dessa församlingsråd och verksamhetsråd ser Anders Ekhem som en ypperlig möjlig­ het att vara aktiv i den lokala kyr­ kan.

– Det är en jättechans att arbe­ ta med kyrkans innersida. Råden är befriade från arbetsgivar- och budgetansvar. I stället får man arbeta med den lokala kyrkans gudstjänstliv och verksamhet. för sexton kyrkoherdar och en kanslichef har nu Malmö en samlad ledning på 24 perso­ ner inom den pastorala verksam­ heten. Varje kyrka har en lokal arbetsledare, varje församling har en församlingsherde, dess­ utom finns på kansliet en kansli­ chef samt ansvariga ledare för ekonomi, personal, fastighet, it och kommunikation. Utöver den pastorala delen finns också kyrko­gårdsorganisationen som

I STÄLLET

leds av kyrkogårdschefen. Och bland alla dessa är Anders Ekhem kyrkoherde och högsta chef.

– Jag trivs i detta ledningssys­ tem. Jag bestämmer inte allt, jag har delegerat mandat. I en sam­ lad ledning kan ingen ställas utan­för, inte heller ställa sig ut­ anför och köra sitt eget race. Ing­ en är ensam när det blåser hårt.

ANDERS EKHEM har en lednings­ grupp som består av de sex för­ samlingsherdarna och kansli­ chefen. Gruppen träffas varan­ nan vecka och diskuterar frågor som rör helheten i pastoratet.

Hela den samlade ledningen på 24 personer ses två gånger per termin och resonerar om frågor som rör alla.

– Helhet och delar i en ömse­ sidig relation. Ingen får kväva de olika delarna. De ska integreras med respekt för sina olika karak­

tärer. Då kan de befrukta, utmana och stötta varandra.

Budgeten i pastoratet läggs också på ett nytt sätt. I varje lokal kyrka arbetar man fram en verk­ samhetsplan. Man beskriver vad man vill göra och vad det kommer att kosta. När sedan det centra­ la kyrkorådet sagt ja till den be­ skrivna verksamheten så har man också sagt ja till att det ska finnas pengar till denna verksamhet.

I MALMÖ pastorat arbetar närma­ re 500 personer, varav cirka hälf­ ten inom kyrkogårdsförvaltning­ en. Just nu hamras och spikas det ihärdigt i den gamla sjömans­ gården mitt i centrala Malmö.

Här i Kyrkans Hus ska den ge­ mensamma pastorsexpeditionen ligga. Härifrån ska allt från bok­ ning av dop till musiker kunna göras för hela pastoratet.

GUDRUN RÅSSJÖ

Vi kan kyrkan KyrkA – fackföreningen för dig som arbetar i Svenska kyrkan

Annons kyrka.indd 1

2014-12-21 00.20

NR 5 2015

KYRKANS TIDNING 5

Diplomerad Personalledare - för Svenska kyrkan

Raoul Wallenberg

– en humanist med civilkurage Författaren och Raoul Wallenbergforskaren Lars Brink berättar med bilder om Raoul Wallenbergs liv och insatser för att rädda ungerska judar undan Förintelsen.

Författarbesök i skolan betyder alltid halvt arvode och är momsbefriat.

Boka en föreläsning 070-766 92 92. lars@larsbrink.se Bilden: En unik bronsplakett som föreställer Raoul Wallenberg i uniform.

var! k r e s Plat

www.larsbrink.se

Om bara några dagar startar se framtiden!

Se framtiden 2015 En konferensdag om visioner, utmaningar och ledarskap!

Fördjupa, stärk och utveckla ditt ledarskap Plats och startdatum: - Malmö, 23 februari - Växjö, 3 mars - Linköping, 3 mars

Stockholm, Sheraton hotell, 5 februari 2015. Mer info på verbum.se/seframtiden

- Göteborg, 5 mars - Uppsala, 25 mars - Sundsvall, 25 mars

sensus.se/diplom KOM OCH MÖT!

Sackeus Kyrkkaffe är Svenska kyrkans eget kaffe som har varit i rättvisans tjänst sedan 1997. Naturligtvis är det både Fairtrade- och KRAV-märkt, vilket innebär att när du väljer vårt kaffe så bidrar du till en bättre värld.

Det är vad vi kallar ett riktigt gott kaffe.

Välkommen att beställa kaffe till din församling på: 031 - 65 48 00 eller i vår webbshop www.sackeus.se.

ANTJE JACKELÉN Ärkebiskop, hon är den person som flest deltagare 2014 önskade som talare på Se framtiden 2015.

HARRY MCNEIL VD 29K och tidigare Telge Tillväxt, som har skapat en företagskultur där alla kan lyckas.

6 KYRKANS TIDNING

NR 5 2015

LEDA RSK A P & ORGA N ISATION

Bibeln berättar om många olika sätt att leda. Men går det att plocka ut personer från Bibeln och kopiera deras ledarstilar in i vår tid? Risken är att deras berättelser och våra sammanhang inte ges rättvisa.

Men det finns situationer i texterna som kan inspirera till ett gott ledarskap. Anders Hedman, lärare vid Svenska kyrkans Utbildningsinstitut i Uppsala, har tittat närmare på ledare i Bibeln.

Här är hans favoriter.

TEXT: ANDERS HEDMAN

Inspireras av Bibel Noomi och Rut:

Jesus:

Dela ledarskapet undan hungersnöd med sin man och söner från Betlehem till Moab. Efter en tid dör mannen och sedan sönerna. Nöden nalkas igen och då bestämmer hon sig för att återvända. Noo­ mi råder svärdöttrarna att återförenas med sina moabitiska mödrar för hon har inget att erbju­ da dem. Rut svarar: Dit du går, går också jag och där du stannar, stannar jag. Ditt folk är mitt folk och din Gud är min Gud. Där du dör vill jag dö och där vill jag också bli begraven (Rut 1:16-17). Noo­ mi ger efter för Ruts vilja. Väl framme i Betlehem tar Rut initiativet att själv gå ut på åkrarna för att fråga om hon får plocka ax. Hon kämpar på, träf­ far Boas och kommer hem med 36 liter korn. Aha, tänker Noomi, du har träffat Boas! Nu tar Noomi initiativet. Hon talar om för Rut hur hon ska göra enligt israelernas sedvänjor. Det går så bra att det

NOOMI FLYR

WIKIMEDIA COMMONS

hela slutar med att Rut blir farmor till kung Da­ vids far.

NOOMI SKULLE ha kunnat styra över Rut och som svärmor bestämma vad som gäller. Men i stället framträder ett ömsesidigt och prestigelöst led­ arskap. Inom idrotten har det blivit allt vanli­ gare med delat ledarskap. Man har insett att två hjärnor ser fler möjligheter än en. Berättelsen om Noomi och Rut påminner mig bland annat om att en ledare behöver skapa ett klimat där medarbe­ tarna kan provtänka och utveckla varandra och varandras idéer. Gott ledarskap är inte de som håller hårt om sin makt utan de som medvetet bjuder in andra att dela det. Så får en prestigelös ledare mycket stöd av sina medarbetare och blir ett stöd för många.

Lev som du lär

i Johannesevangeliet 13:35: Alla ska förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek. Strax innan har han visat sitt sätt att vara ledare genom att tvätta lärjungarnas fötter. När de vid ett annat tillfälle frågar om hedersplatsen sä­ ger han att människosonen har inte kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv i lösen för många (Markusevangeliet 10:45). Jesus åskåd­ liggör tjänandet genom att ställa barnen främst och när han botar sjuka säger han vid några till­ fällen din tro har hjälpt dig. Jesus hjälper dessa människor att se sin egen potential. Sedan kom­ mer detta att han kallar lärjungarna vänner. Vilken uppmuntran! Gott ledarskap förutsätter att man lever som man lär, att ord och handling stämmer överens. Det handlar om tjänande, tillit och för­ troende. Så växer medarbetarna i sina uppgifter.

JESUS SÄGER

NR 5 2015

KYRKANS TIDNING 7

ErbjudandE

198:-

En rykande aktuell bok!

Jesus och Muhammed Den sannare gudsbilden Johannes Sandgren

En helt nödvändig bok för alla som vill förstå mer än dagspressens enkla information. Danskt band, 176 sidor.

lns ledare!

ILLUSTRATION: DEL PARSON

ErbjudandE

185:-

Moses:

Lyssna och delegera ledarskapsexempel är när Moses svär­ far Jetro ser att Mose har alldeles för mycket att göra: Det här har du inte ordnat bra. Du tröttar ut både dig själv och allt folket som står här. Arbetet blir för tungt för dig, du kan inte göra det ensam (Andra Moseboken 18:17-18). Tack vare att Moses lyssnar på Jetro börjar han delegera ansvar och uppgifter, så att han kan ägna mer tid åt strate­ giska frågor.

I Nya testamentet är bilden av kroppen med många lemmar också en bild för delegering. Jag tycker att Paulus formulerar ett viktigt rättesnö­ re för alla ledare och medarbetare i Första Korin­ tierbrevet 14:26: Allt ska syfta till att bygga upp.

Gott ledarskap handlar ofta om att organise­ ra många olika resurser och då är det viktigt att lyssna och delegera, så att arbetet blir gjort.

Om sann gemenskap

Att leva i en kapitalistisk hederskultur Patrik Hagman

ETT KÄNT

Om sann gemenskap har redan fått stort mottagande. En bok för alla som tar sin tro på allvar i dag. Danskt band, 153 sidor.

www.artos.se info@artos.se | 076 779 35 03 WIKIMEDIA COMMONS

8 KYRKANS TIDNING

NR 5 2015

LEDA RSK A P & ORGA N ISATION STORYTELLING 1

Ny typ av ledare skapas med berättelser Församlingsmedarbetare som berättar för varandra om sina insatser kan stärka både arbetslaget och organisationen. En ny avhandling från Södertörns högskola har tittat närmare på storytelling i en försam­ ling.

Ny forskning ●● Avhandlingen Organisationer berättar. Narrativitet som resurs i strategisk kommunikation. ●● Hanna Sofia Rehnberg vid institutionen för nordiska språk vid Södertörns högskola har bland annat analyserat en församlings arbete med storytelling.

IK LR :U FO TO

BERÄTTELSEN OM minnesstunden på äldreboendet är en av dem som Hanna Sofia Rehnberg, filo­ sofie doktor i nordiska språk vid Södertörns högskola, har analy­ serat i avhandlingen Organisationer berättar. Narrativitet som resurs i strategisk kommunikation. I studien har hon tittat närmare på hur fyra orga­ nisationer – två företag, en kommun och en försam­ ling – använder sig av storytel­ ling, det vill säga hur de med­ vetet, som organisation, jobbar med berättelser, både internt och externt.

A

BR

EM

BE

RG

”Gunnar har dött. Samtalet kom från äldreboendet. Kan du kom­ ma och ha en andakt? Vi vet att vi alltid kan ringa och höra med dig.” ”När jag kommer dit är 24 per­ soner samlade till en liten min­ nesstund. En sjuk kvinna vars dotter vakar i hennes rum har ställt dörren på glänt så att också hon kan vara med. En fin och vik­ tig stund för alla.”

Att företag an­ vänder sig av story­ telling har blivit allt vanligare, till exempel har berättelsen fått en viktig roll i marknads­föring. När en person berättar om sin egen upplevelse och relation till en produkt kan det vara lättare för konsumenten att ta till sig budskapet, eftersom jag som mottagare enklare kan identifiera mig med avsändaren.

– När berättelserna är förank­ rade i personer är de inte bara anonyma slogans, säger Hanna Sofia Rehnberg.

Den församling som Hanna Sofia Rehnberg följde under ett år hade storytelling som ett projekt.

Det syftade främst till att sprida information om församlingen till medlemmar med svag relation till kyrkan och till dem som inte var medlemmar. Men syftet var också att stärka medarbetarna.

– Medarbetare som berät­ tar för varandra om sitt arbete

kan hjäl­ pa och ingjuta mod i arbets­laget. Berättandet sätter ord på det som man faktiskt gör i stället för att man bara pratar sta­ tistik, säger Hanna Sofia Rehn­ berg. också förut­ sättningar för den typ av ledar­ skap som är mer inriktat på att stötta medarbetarna snarare än att leda. När de anställda pratar om sina erfarenheter får man syn på de gemensamma värderingar som organisationen värnar och vilar på.

– Berättelserna kan beröra och förmedla en vision. Det ledarskap som använder storytelling hand­ lar om att få människor med på tåget, att alla i organisationen ska dra åt samma håll.

» När berättel-

serna är förankrade i personer är de inte bara anonyma slogans.

Hanna Sofia Rehnberg

BERÄTTANDET SKAPAR

I FÖRSAMLINGEN fick medarbetar­ na dela med sig av konkreta hän­ delser och situationer som hade

med mötet med människor att göra. När Hanna Sofia Rehnberg studerade berättelserna upptäck­ te hon något intressant.

– Församlingen särskilde sig, den hade en egen typ av berät­ telse. Det fanns inte någon tydlig hjälte, inte heller ett problem som skulle lösas. Däremot förmedla­ des en erfarenhet och berättel­ serna slutade ofta i något som de­ lades i en gemenskap, säger hon.

– Det var spännande att få syn på det. Den bild som förmedlas genom de speciella berättelserna är att kyrkan inte är vilken orga­ nisation som helst.

Det här var också något som medarbetarna diskute­ rade – är kyrkan ett företag vil­ ket som helst? Ska kyrkan syssla med marknadsföring? Storytel­ ling som begrepp är hämtat från näringslivet och några medar­ betare i församlingen var kritis­ ka till det.

– Men det som man då tog upp var att kyrkan redan är bra på att berätta, säger Hanna Sofia Rehn­ berg.

Något som också diskuterades var om förtroendet för försam­ lingen skulle minska när besöka­ re upptäckte att berättelser från deras möten plötsligt hamnade på affischer.

– Farhågan var att människor skulle bli rädda för att berätta nå­ got för medarbetare, att bilden av kyrkan som någon man kan an­ förtro sig åt skulle gå förlorad.

Det som församlingen kom fram till var att det bara var berättelser om de anställdas upplevelser som skulle förmedlas.

ELISABET SANDBERG

010-199 34 75 elisabet.sandberg@kyrkanstidning.se

SKAFFA DITT EGET EXEMPLAR AV KYRKANS TIDNING

Prenumerera på Kyrkans Tidning!

För dig som har en uppgift i Svenska kyrkan Ja tack!Jag beställer helår 74 kr/månad via autogiro och får 52 nummer.

Ja tack!Jag beställer prenumeration på 6 månader och får 26 nummer. 499:Ja tack!Jag beställer prenumeration på 12 månader och får 52 nummer. 889:-

Missa inte!

Nyheter ● Debatt ● Teologi ●

Namn: Adress: Postnr:

Ort:

Telefon: E-post:

Du kan också beställa din prenumeration på webben! www.kyrkanstidning.se/info/prenumerera Kyrkans Tidning tillhör Verbum AB. All kundinformation lagras och behandlas med datastöd enligt PLU, PersonUppgiftsLagen. Priserna gäller år 2015.

SVARSPOST

Kundnr: 160 048 400 110 22 STOCKHOLM

KYRKANS TIDNING BETALAR PORTOT

NR 5 2015

KYRKANS TIDNING 9

Regissören Klaus Salminen blir intervjuad av SVT:s Kultur­ nyheterna i samband med inspelningen i Skellef­ teå landsförsam­ lings kyrka i måndags.

FOTO: P-O SJÖDIN

Kolmårdsgatan 26, 60241 Norrköping Kolmårdsgatan 26, 60241 Norrköping tel: 011-12 20 77 fax: 011:16 72 90 mob:0708-226 166 tel: www.clergycollection.com 011-12 20 77 | 070-822 61 66

www.clergycollection.com

Återförsäljare för Slabbinck liturgiska varor

Möt oss på SE FRAMTIDEN 5 feb STORYTELLING 2

Med STURESOR till JERUSALEM och ROM

Filminspelning i kyrka i Skellefteå EU-projektet Should I stay or should I go? spelade in en begravningsscen i Skellefteå landsförsamlings kyrka i måndags.

– Projektet är ett så kallat col­ lective storytelling-projekt, be­ rättar regissören Klaus Salminen vid Stockholms Improvisations­ teater.

Should I stay or should I go? är ett tvåårigt EU-finansierat sam­ arbetsprojekt som inkluderar fem europeiska improvisationsteatrar.

– Den svenska delen av projek­ tet har erhållit stöd från både Kul­ turrådet och Skellefteå kommun.

Vi samarbetar också med bland annat Västerbottensteatern och Unghästen i projektet, berättar Klaus Salminen.

Det så kallade collective story­ telling-projekt använder impro­ visation, research och föreställ­ ning som metod för att skapa innehållet i filmen.

– Vi valde att sätta fokus på unga kvinnor som flyttat tillbaka till sin uppväxtort. en från varje land, åker runt och gestaltar ka­ raktärerna i historierna.

– Jag spelar en karaktär som bor i Tarsmyran utanför Skellef­ teå, berättar skådespelaren Per Gottfredsson.

Karaktärens liv slogs i spillror när jordbruket las ned, dottern flyttade och frun valde att skilja sig från honom.

Tio år senare kommer dot­ tern tillbaka till Skellefteå för sin

FEM SKÅDESPELARE,

- Sex år med enbart helnöjda resenärer Anlita STURESOR

när det gäller personalresa för församlingens anställda, kyrkokör, medarbetare eller andra grupper.

PRISEXEMPEL: ROM

mammas begravning.

– Hela dramat handlar om att vi ska undersöka vilken framtid dottern och pappan kan få i sin relation, berättar Per Gottfreds­ son.

FILMEN HAR urpremiär

i juni i Ber­

lin.

– I Sverige kommer den att ha en premiär i Skellefteå och en i Stockholm i slutet av sommaren, berättar Klaus Salminen.

Efter premiärerna i Frank­ rike, Österrike och Slovenien i höst kommer filmen att skickas till olika filmfestivaler runt om i världen.

– Varje land kommer även att klippa en kortfilmsversion för TV. P-O SJÖDIN

Regeringen gillar hans jobbmodell för unga Harry McNeil är en av föreläsarna på Verbums konferens Se framtiden den 5 februari. Han är vd på Hero Sverige, ett företag som arbetar med flyktingars etablering i Sverige, och tidigare VD på Telge Tillväxt.

Vad ska du prata om?

– Hur vi kan ge unga människor en känsla av tillhörighet, me­ ning och kompetens. De senaste tio åren har psykisk ohälsa bland unga utvecklats negativt.

Då kommer du att prata en del om dina erfarenheter från arbe­ tet på Telge Tillväxt?

– Ja. Under mina tre år på T ­ elge Tillväxt i Södertälje var jag med att anställa 600 långtidsarbets­

lösa ungdomar i åldrarna 18 till 24 år, med olika et­ nisk bakgrund.

En del av dem var svikna av vuxen­samhället.

Jag ska berätta vad som händer Harry McNeil. när dessa ung­ domar får en chans till ett riktigt jobb och en riktig lön. Jag ska pra­ ta om hur viktigt det är för unga männi­skors välmående att ha en till­ hörighet och hur vi byggde upp företaget Telge Tillväxt.

– Telge Tillväxt hade två upp­ gifter. Den ena var att anställa långtidsarbetslösa, den andra var att jobba med Södertälje kom­ muns yttre skötsel och jobba på olika lokala företag. Ungdomarna fick lära sig ett jobb från grunden för att sedan kunna förmedlas vi­

dare till andra arbetsplatser. Må­ let var att de skulle gå vidare till nya jobb. Men det ställde en hel del krav på ledarskapet. Hur gör man när personalen byts ut hela tiden? Hur skapar man en kultur som främjar växande och utveck­ ling?

– I dag är det så svårt för unga att komma in på arbetsmarkna­ den. Alla parter måste anstränga sig för att hjälpa till.

Hur är resultatet för Telge Tillväxt?

– På tre år anställde vi 600 långtidsarbetslösa. Av dem fick 76 procent nya jobb eller började studera. Nu har regeringen tillsatt en utredning om Telge Tillväxt kan ligga till grund för en natio­ nell modell.

GUDRUN RÅSSJÖ

fyra nätter på fräscht klostergästhem i Roms centrum, bra frukost, 3 dagar lunchpanini, alla entréer, fullt program med all färdledning och guidening, alla transfers: 4.700:-/person exkl. flygresan.

Sture Lundqvist, präst och reseledare

Mer info på www.sturesor.se

STURESOR

Yttermo Tjärgattu 2, 793 35 Leksand 0736-210 128 • sture.lundqvist@gmail.com

Storytellers.se Vi erbjuder församlingar stöd på temat Storytelling i och om Svenska kyrkan.

Så hittar ni berättelserna om vad församlingen faktiskt gör utöver det uppenbara och varför medborgare ska stödja detta arbete.

För information och referenser sök Matts Heijbel 070-733 17 88 • matts@storytellers.se

Arbetar du för en bättre värld?

Då är vi resebyrån för Dig!

Raptim specialpriser på flyg bara hos oss!

Gör som ”bistånds”-Sverige anlita… info@tranas-resebyra.se www.tranas-resebyra.se

Europa: 0140-37 50 30 Afrika: 0140-37 50 10 Övriga Världen: 0140-37 50 20

10 KYRKANS TIDNING

NR 5 2015

LEDA RSK A P & ORGA N ISATION

Det där gjorde du bra!

Chefens uppskattning

viktigaste trivselfaktorn

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

En chef som visar uppskattning är den viktigaste enskilda trivselfaktorn, visar en undersökning.

Ja, hur uppmuntrar kyrkans chefer sina anställda? Kyrkans Tidning frågade fyra kyrkliga arbetsledare i landet.

”Tänk på att någon alltid känner sig glömd” Sven-Inge Gegerfelt, kyrko­ gårds-och fastighetschef i Mora, Västerås stift. Arbets­ ledare för elva fast anställ­ da, åtta säsongsanställda och tio-femton ”sommar­ ungdomar”.

Hur ser du på uppmuntran?

– Att ge uppmuntran är oer­ hört viktigt i mitt jobb. Som chef kan du tycka att du ger beröm

och uppmuntran, men det är vanligt att någon ändå känner sig glömd. Man måste alltid för­ söka tänka på det.

Hur uppmuntrar du dina anställda?

– Det är lite olika från person till person. I Mora församling så arbetar kyrkvaktmästarna i tät­ orten samt i Våmhus, Venjan och på Sollerön. De som arbetar ut­ anför Mora träffar jag inte varje dag. Jag arbetsleder dem på tele­ fon eller fax. Eftersom vi inte träf­ fas så ofta så försöker jag att ge dem beröm direkt när vi talar i te­ lefonen. Jag är väldigt noga med att vidarebefordra det beröm jag själv hör till berörd personal.

ber om det och var alltid rättvis bland personalen.

– Personalen i Mora som jag träffar dagligen får ofta höra Pelle Sundelin. uppmuntrande ord eller beröm.

Jag tar mig alltid tid till att lyss­ na. Det är väldigt viktigt. Och jag försöker alltid att vara rättvis.

– Jag ger aldrig gåvor till an­ ställda i form av saker. Det skul­ le bara skapa avund om inte alla Pelle Sundelin, chef på får lika. Där emot så är jag väldigt stiftsgårdarna Åkersberg generös med att låta mina an­ och södra Hoka i Lunds stift. ställda få gemensamt fikabröd, Arbetsleder 24 fast anställ­ tårtor, ta längre rast om de be­ da och cirka 6 timanställda. höver. Gemensamma belöningar som julluncher och utflykter är Hur ser du på uppmuntran? ett bra sätt att uppmuntra.

– Det är superviktigt! Jag är inte bäst på det. Men jag har en GUDRUN RÅSSJÖ driftschef på varje stiftsgård som

”Äras den som äras bör”

Sven-Inge Gegerfelt.

– En annan sak som är väl­ digt viktig: att när någon ber om någonting, försök att förstå att det kan vara viktigt för den som

NR 5 2015

KYRKANS TIDNING 11

Ljud, bild och Ljud, bild och konferensteknik! konferensteknik!

Vi har mångårig erfarenhet Vi har mångårig erfarenhet av att jobba i Svenska kyrkans lokaler. av att jobba i Svenska kyrkans lokaler.

Jessica Rosén

Lovisa Möller

”Uppmuntra ”Bara att ta genom ditt en paus muntrar upp” sätt att leda” Jessica Rosén är adminis­ trativ chef och HR i Eskil­ stuna församling, tjänsten är nyinrättad sedan i höstas. Hon chefar över 11 personer som jobbar med ekonomi, kommunikation, bokningar och kyrkobokfö­ ring.

Hur visar du uppskattning?

är min förlängda arm och som står personalen närmare och kan uppmuntra. Jag uppmunt­ rar till personalfester plus att jag uppmuntrar mina driftschefer att uppmuntra personalen, det är mitt sätt att stödja och visa de anställda att de jobbat bra.

Hur uppmuntrar du personalen i det dagliga?

– När jag pratar med driftscheferna på gårdarna så ger jag uttryck för att de är duk­ tiga. Vi har vänt resultatet på båda stiftsgårdarna från minus till plus och det är glädjande. Vi har bjudit på tårta och på god­ saker när vi berättat det för per­ sonalen. En gång i veckan har vi frukostmöte och då framhåller jag också när det gått bra och att folk jobbar bra.

– I det dagliga försöker jag framföra beröm från gäster­ na. Äras den som äras bör. Får jag beröm för maten så ber jag gästen att själv framföra det till kocken. Annars framför jag det själv. Får jag beröm för trevligt mottagande eller god städning så är det receptionen eller städ­ personalen som ska få veta att de gör något bra. Men jag tar åt mig för att jag har anställt bra per­ sonal. Och jag har del i det goda resultatet för stiftsgårdarna.

GUDRUN RÅSSJÖ

– På olika sätt. Jag tror myck­ et på de små sakerna i varda­ gen. Inför jul skrev jag och någ­ ra andra chefer till exempel jul­ kort till våra medarbetare med personliga hälsningar. Jag gillar själv att få sådan uppmuntran och tycker att det är viktigt. Att bara ta en paus och säga att nä, nu fikar vi är, betydelsefullt så att det inte bara blir att vi stän­ digt kämpar på hela tiden.

– Man kan uppmuntra med fika. Sista dagen på jobbet före jul tog jag med kakor. Jag var ledig men åkte förbi och fikade lite och sa god jul. Då gör man ett avslut inför ledighet och det känns bra om medarbetar­ na får en trevlig känsla i magen sista dagen på jobbet före ledig­ heten.

– Det är också viktigt att ge medarbetarna feedback på att de gör att bra jobb.

– Att ha roligt är också be­ tydelsefullt och att få in gläd­ jen på arbetsplatsen. På lucia hade vi chefer på oss tomtelu­ vor och det var uppskattat. Det är inte alltid man kommer ihåg att se det positiva som finns el­ ler hänt. På min förra arbets­ plats hade vi lagt in en punkt på veckomötets dagordning att av­ sluta med att säga något positivt som hänt i veckan.

ELISABET SANDBERG

Lovisa Möller har arbetat ett år som församlingsherde i Vaksala församling i Uppsala stift. Hon är arbetsledare för 24 heltidsanställda och tre deltidare – allt från diakoner till administrativ personal.

– Speciellt i vår verksamhet där vi hela tiden krattar marken och sår är det viktigt med upp­ muntran i vardagen. Det är svårt att se konkret vad resultatet blir av vårt arbete, målet med vår verksamhet i kyrkan handlar ju om evigheten.

– Jag tror att vi framför allt be­ höver ett uppmuntrande klimat där vi känner att vi utnyttjar vår fulla potential. Vi medarbeta­ re har alla en massa olika funde­ ringar kring hur vi ska utföra vår uppgift i kyrkan – för mig som ar­ betsledare är det betydelsefullt att jag får ta del av dem, att jag förstår och att jag responderar på tankar­ na. I responsen kan det också fin­ nas en utmaning och en uppma­ ning om att våga prova. Jag kan på det viset vara ett slags ställföre­ trädande självförtroende. Sedan är det också viktigt att vi har trev­ ligt tillsammans och att alla får ett synligt bevis på uppskattningen, till exempel julklappar.

– Det är inte lätt det här med uppmuntran. Jag har dedikera­ de medarbetare och jag har tå­ rar i ögonen hela tiden när jag ser allt som görs. Då är det viktigast att jag deltar, visar och säger att jag uppskattar det som sker. Jag vill vara som en av de där brode­ rade bonaderna med tankespråk, som hela tiden finns där för ögo­ nen. Det påverkar människor att de om och om igen får höra att de är uppskattade.

1 500 tillfrågade i stor undersökning

ELISABET SANDBERG

Anställda prioriterar en chef som visar uppskattning högre än lön och karriärmöjligheter. Det visade en undersökning om bemanningsföretaget Poolia gjorde för ett år sedan.

Undersökningen byggde på intervjuer med 1 000 arbetstagare och 500 chefer. På frågan vad som var viktigast för att trivas så svarade de flesta att nummer ett var en bra chef som visade erkänsla och uppskattning. På andra plats kom utvecklande arbetsuppgifter, på tredje plats kom trevliga arbetskamrater och på fjärde plats kom hög lön.

Cheferna var inte riktigt medvetna om detta. De trodde att arbetstagarna värderade utvecklande arbetsuppgifter högst.

UPPSALA 018-70080 80 00 00 •• LJUSDAL 14 14 UPPSALA 018-700 LJUSDAL0651-149 0651-149 www.odlunds.se www.odlunds.se

”Det förkastade judefolket” 190 kr

(inkl porto)

Leif Carlsson, född 1950, är teologie doktor och lektor vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Foto: Patrik Svedberg

Boken kan beställas från författaren: Leif Carlsson, Bymarksgatan 30, 554 48 Jönköping Tfn: 0736 768015, e-post: leif@roundtrips.se

Familje-, grupp-, skol- och församlingsresor från hela landet.

Vi bokar också flyg och hotell över hela världen.

12-19/4 Israel rundresa med riksevangelist C-O Hultby 21-26/4 Holland i blomsterprakt 11-17/5 Luther och Bach i Thüringen – Sachsen

Box 300, 5 info@focu

Box 300, 551 15 Jönköping Tel. 036-30 26 50 www.focustravel.se • info@focustravel.se

ducatus_200x220_eniac_ekonomi.pdf

1

2013-05-11

14.33

12 KYRKANS TIDNING

NR 5 2015

LEDA RSK A P & ORGA N ISATION

ducatus_200x220_eniac_ekonomi.pdf ducatus_200x220_eniac_ekonomi.pdf

1 1

2013-05-11 2013-05-11

14.33 14.33

IT-STÖDET SKA HÄNGA IHOP MED ALLA DINA ARBETSUPPGIFTER.