Kt9 kompetensbilaga 2015

Fortbildning Jobbet&Du SPECIAL

9

nr Torsdag 26 februari 2015

I Helsingborg dansas cirkeldans i kyrkan.

Heligt? Kanske. Kul? Ja, verkligen, tycker deltagarna.

8 FOTO: LARS RINDESKOG

&

KOMPETENS

Skratt och svett i kyrkan

De lär sig vårda själar

INNEHÅLL

● Effektivare flyktingarbete SIDAN 4

● Lär dig medla vid begravning

SIDAN 6

● Populär utbildning till herde SIDAN 10

SIDAN 14

Gör en insamling i din församling

www.kkl.nu www.kkl.org.il TEL: 08-661 86 86

KEREN KAJEMET SVERIGE - ISRAELFONDEN

BG: 5816-5515

VÄRLDENS ÄLDSTA MILJÖORGANISATION - FÖR EN BÄTTRE VÄRLD

2 KYRKANS TIDNING

NR 9 2015

FORTBILDN ING & KOM PETENS

Vägen till en välgrundad tro Läs kartan rätt. Fråga din inre kompass. Ta ut riktningen.

Upplev hisnande perspektiv. Besegra höga berg. Vila vid vatten där du finner ro. Finn spåren. Någon har gått före. Andra skall följa dig.

s Öppet hu 20 mars!

Ansök till våra teologiska program (1 – 4 år) senast 15 april. www.orebromissionsskola.se 019-30 77 50

Leva - inte bara överleva Ett material för ledare som vill arbeta med vuxna glömda barn som har växt upp i familjer med beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa

Norrköpin g 14-15 apr il

Fler utbildningar i höst!

Håll utkik på hemsidan!

Läs mer och boka dig på:

www.helamanniskan.se/kurser LEVA – INTE BARA ÖVERLEVA är ett pedagogiskt handledarmaterial som vänder sig till ledare som vill starta stödgrupper. Under två dagar arbetar vi med handledarmaterialet genom att prova övningar, lyssna på föreläsningar och samtala. Materialet vänder sig till ledare som vill arbeta med vuxna som vuxit upp i familjer där fokus funnits på olika former av beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa.

För vem?

Utbildningen vänder sig både till dig som arbetar inom Hela Människan, kyrkor och församlingar, eller är ideellt engagerad och har erfarenhet av att möta människor i utsatta situationer. Utbildningen vänder sig också till dig som arbetar inom kommun, landsting och organisationer/föreningar med inriktning på beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa.

Utbildningen anordnas i samarbete med Bilda

BÄNKDYNOR MED 15 ÅRS GARANTI Sveriges största tillverkare av kyrkbänkdynor

Under 50 år har vi levererat våra GLIDSÄKRA och FORMSTABILA dynor, nu bättre än någonsin, till mer än två tusen kyrkor i Sverige och utomlands.

Tillverkas i FYRA SKIKT, HELLÅNGA UTAN SKARVER. OBS: Ej att jämföra med ett tygfodral och löst istoppad skumplatta. Egna ulltyger av högsta kvalitet i många färger. Mera info på vår hemsida henryjensendesign.se Vänd ER med förtroende till TAPETSERARMÄSTARNA ERIC LÖÖF BJARNE JAKOBSEN Tel/Fax 0292-503 76, 073-042 70 76 Tel/Fax 0418-149 92, E-post: oxudden@yahoo.se 070-401 65 16

HENRY JENSEN eftr.

Box 338, 26123, Landskrona

NR 9 2015

KYRKANS TIDNING 3

Hjälp med projektidé

Kurs i städning av kulturbyggnad

BIDRAG Hur söker jag bidrag till min projektidé? Ekumeniska EU-kontoret hjälper församlingar att hitta bidrag från bland andra EU för sina projekt. Det kan handla om verksamhet som utåtriktad diakoni i Bollebygd, miljöarbete i landsbygdsförsamlingar i Lunds stift, eller integration av flyktingbarn i Örkelljunga.

Suzanne Jenner, verksamhetschef vid Kyrkornas EUkontor, framhåller att det viktigaste är att först göra en behovsanalys och hitta ett klart syfte för pengarna – innan man söker bidrag.

Representanter från Ekumeniska EU-kontoret kommer att medverka vid informationsdagar under våren, i Huskvarna den 26 februari och i Skövde den 6 mars.

BYGGNADSVÅRD Hur man städar, skyddar och bevarar kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader utan att göra dem till museer handlar en kurs som hålls i Ljungby församling utanför Kalmar.

Kursen vänder sig till städare, vaktmästare och andra lokalansvariga och är inriktad på förebyggande metoder. Ämnen som tas upp är bland andra rätt städmetoder, hur man bekämpar skadedjur utan kemikalier, och hur man tar bort stearin på ett skonsamt sätt. Andra områden

på programmet är riskanalys av vad som kan gå fel och vem som har ansvaret.

Bra chefskap kvinnligt?

FORSKNING För att beskriva bra chefskap används ord för många egenskaper som traditionellt har ansetts som kvinnliga. Dessutom värderas kvinnliga chefer lika positivt av sina medarbetare som manliga chefer. Det visar en ny avhandling i psykologi från Stockholms universitet.

Trots att kvinnliga chefer uppskattas är betydligt fler män än kvinnor chefer. Forskaren, Hanna Li Kusterer, pekar på en orsak: skillnaden mellan personers generella bilder av manliga och kvinnliga chefer och deras värdering av den egna chefen. Fördomar kring chefskap och kön påverkar värderingen av enskilda chefer, anser hon.

Stearinborttagning och livskris

V

ad kan man lära på en fortbildningskurs? En hel del, visar det sig. En vinterdag besöker jag en kurs i själavård, att tala tro och liv med min medmänniska. Vi ska alltid vara redo att göra det, säger den kristna traditionen. Efteråt, i taxin på väg till tåget, frågar taxichauffören mig: ”Står det i Bibeln att Jesus är Guds son?” (Ja, han var sannolikt muslimsk invandrare.)

Kyrkkaffesjälavård. Eller taxisjälavård. Ibland bara en fråga i förbifarten, andra gånger en djupdykning tillsammans med en människa i kris.

Jag gillar tanken att inget är för litet, eller för stort, att tas upp på en kurs. Det kan handla just om själavård, eller om asyllagarna. Eller hur man tar bort stearin skonsamt i kulturmiljöer.

När arbetsmarknaden är osäker, blir den också trögrörlig. Den som oroas över att bli arbetslös håller fast vid det jobb man har.

Desto viktigare då att få fortbilda sig. För att få nya kunskaper och pröva nya tänkesätt.

Cecilia Jaensson Wallander redaktör

FÖR DIG SOM HAR EN UPPGIFT I SVENSKA KYRKAN HÄR HITTAR DU OSS

ADRESS Box 22543, 104 22 Stockholm BESÖKSADRESS Kungsholmstorg 5, öppet 8.30-17 www.kyrkanstidning.se VÄXEL 08-743 65 00 FAX redaktionen 010-199 92 20 E-POST redaktionen@kyrkanstidning.se VD Henriette Zeuchner

CHEFREDAKTÖR ANSVARIG UTGIVARE Svante Fregert 010-199 34 54 ANDREREDAKTÖR (stf ansv utg) Brita Häll 010-199 34 63 BILDREDAKTÖR Mikael Johansson 010-199 34 77 PRODUKTIONSCHEF Lotta Petersson 010-199 34 85

LAYOUT Helena Åberg 010-199 34 55 VICE VD Kerstin Kyhlberg Engvall 08-743 65 50 MARKNADSKONTAKT Sofia Määttä 08-743 65 05

ANNONSER Display i Umeå AB 090-71 15 00 info@display-umea.se PLATSANNONSER Jessy Fastevik 090-71 15 10 platsannons@kyrkanstidning.se

Tel tid mån–fre 8-17 Pren pris (helår) 859 kr Pren pris (halvår) 485 kr Pren pris (autogiro) 70 kr Pren inbetalning bg 854-2870 prenumeration@kyrkanstidning.se

PRENUMERATIONER Telefon 08-462 28 50 Fax 08-644 56 04

ÅRGÅNG 33 av Svenska Kyrkans Tidning TRYCKERI V-TAB Örebro

Kompetensutveckling 2015 Kyrkogård och begravning utbildning

ort

datum

Kvalitetssäkring på kyrkogård Handläggning av begravningsärenden Kyrkogårdens flora och fauna

Lund Karlstad Uppsala

16 april 21 april 19 maj

ort Uppsala Helsingborg Sollefteå Strängnäs

datum 22 april 24 april 5 maj 19 maj

Arbetsgivarfrågor

utbildning Arbetsgivarfrågor för förtroendevalda Arbetstider och schemaläggning Grundläggande arbetsmiljöutbildning Psykosocial arbetsmiljö

Kyrkoherden som chef för begravningsverksamheten

Kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte varvat med samtal och samvaro på fyra platser under året.

Träffar för ordföranden i kyrkoråd

Information och erfarenhetsutbyte angående avtalsfrågor, arbetsrätt, lönebildning och begravningsfrågor på 16 platser under året.

Läs mer på internwww.svenskakyrkan.se/arbetsgivare/utbildningar Medlemsnytta i framkant

UPPLAGA TIDSKRIFTER 29 300 (2013) ISSN 0280/4603 HAR DU SYNPUNKTER? Hör av dig till: risochros@verbum.se REDAKTIONEN ansvarar inte för ej beställt material. All publicerad text lagras elektroniskt.

4 KYRKANS TIDNING

NR 9 2015

FORTBILDN ING & KOM PETENS FORTBILDNINGSDAG I UPPSALA STIFT

Så kan församlingarna förbättra flyktingarbetet Hälften av församlingarna i Uppsala stift arbetar med flyktingmottagande. Kyr­ kans Tidning var med på en fortbildningsdag för diako­ ner och andra engagerade.

ligt? Har de anknytning som motiverar att de ska få arbetstillstånd eller uppehållsrätt, är frågor som ska besvaras.

– Det är inte så lätt. Och det ska vara rätt, konstaterar Suzana Brandt. Vi ska vara försiktiga med Med den stora strömmen av asyl- att säga att någon inte är trovärsökande från främst Syrien och dig.

Irak ökar trycket på både försam– Migrationsverket har blivit lingar och stift. Uppsala stift har bättre på detta, tycker Anna-Pia därför precis anställt Lena Blohm Beijer från Rådgivningsbyrån. för att jobba med projekt integraVad är synnerligen eller som tion. lagen nu säger En vanlig asyl­ Vid fortbildsärskilt ömmanningen i Stiftets utredning tar nu­mera de omständighehus i Uppsala cirka ett år. Förr var ter? deltar ett tju- rekommendationen – Det handlar gotal personer, om omständighefyra månader. många av dem ter direkt knutna diakoner. Suzana Brandt från till individens hälsa, anpassning Migrationsverket berättar att en till Sverige och situationen hemvanlig asylutredning numera tar landet, säger Suzana Brandt. cirka ett år.

– Förr var rekommendationen KRAVEN ÄR något lägre för barn. fyra månader. Barnfamiljer och – En samlad bedömning av fleensamkommande barn priorite- ra omständigheter kan ge upperas. hållstillstånd. Europadomstolen har dessutom sagt att illegal visHON GÅR igenom utlännings­lagens telse inte ska läggas barnen eller regler om vem som är flykting. familjen till last. Det är anpassDet är den som har skäl att vara ningen till det nya landet som ska rädd för förföljelse på grund av bedömas, säger Suzana Brandt. ras, nationalitet, religiös eller poNu tar diskussionen fart. Sören litisk uppfattning, kön, sexuell Lundgren från Söderhamn ifråläggning eller tillhörighet till viss gasätter att ett barn på åtta år som samhällsgrupp, och som befinner är fött i Sverige kan utvisas till ett sig utanför sitt hemland. land hon aldrig har bott i.

Denna fruktan för förföljelse – Det är knepigare med tonska dessutom vara välgrundad. årsbarn som bott här i fyra år, För att betraktas som flykting ska tycker Suzana Brandt från Migraman inte heller kunna få skydd av tionsverket. hemlandets myndigheter.

Hon tillägger att barnens skäl Anna-Pia Beijer från Rådgiv- kan vara starkare än föräldrarningsbyrån för asylsökande och nas. Då får hela familjen uppeflyktingar kritisk till att Migra- hållstillstånd.

– Det är viktigt att komma ihåg tionsverket litar mycket på UD:s bedömning av situationen i ett att vi gör en samlad bedömning. land.

Bara hälsan räcker inte för att få – Bedömning av de enskildas stanna.

LENNART LUNDBERG skäl är den svåraste biten, säger 010– 199 34 57 Suzana Brandt. Är deras vittneslennart.lundberg@kyrkanstidning.se mål trovärdiga? Är det tillräck-

»

Suzana Brandt, till vänster, och Anna-Pia Beijer höll i en utbildningsdag för diakoner i Uppsala stift.

FOTO: LENNART LUNDBERG

3 RÖSTER OM FORTBILDINGSDAG OM ASYLMOTTAGANDE Kerstin Jansson, diakon i Ovansjö-Järbo pastorat, Sandvikens kommun:

– Det här ett nytt arbete för oss. I höstas öppnade ett asylboende med nära 200 personer. Det är en utmaning för oss.

Därför passade den här kursen bra för mig, som är nybörjare.

– Vi upplåter lokaler till kommunen för förskola och vi ser dem i våra gudstjänster. Jag vill veta mer om vad vi kan göra för dem som har långa väntetider före beslut om att få stanna eller inte.

Zack Lindahl, komminister i Enånger-Njutångers församling, Hudiksvalls kommun: – Vi har en bibelstudiegrupp på farsi, ett språk som talas i Irak. Deltagarna kommer från hela Hälsingland. De ber oss att skriva intyg om sin kristna tro.

– Dagen har varit bra. I Njutånger har vi ett asylboende med 120 personer. Det är en utmaning att möta de enorma behov som finns, både praktiskt och ekonomiskt, men också att inlemma dem som vill i vår församling.

Minst sex personer har konverterterat det senaste året.

Sören Lundgren, diakoniassistent i Söderhamns församling: – Vi arbetar med svenskundervisning, bibelundervisning och verksamhet för kvinnor, som gör saker som skickas i väg, en keramikgrupp och sångundervisning.

– Det här är information som behöver komma ut till oss som jobbar ute i församlingarna så att vi vet vilka lagar och regler som gäller. Vi har över 2 500 asylsökande inskrivna i Söderhamn och angränsande kommuner. Utan våra frivilliga skulle vi aldrig klara det här.

Avtal med Rådgivningsbyrån ger bättre asylhjälp Nu har Lunds stift tecknat avtal med Rådgivningsbyrån för asylsökande och flykting­ ar. Därigenom ökar möjlighe­ terna för behövande att få kvalificerad hjälp.

Rådgivningsbyrån för asyl­ sökande och flyktingar har knappast någon motsvarighet i landet.

Den ger flyktingar kostnadsfritt stöd i frågor som rör utlänningslagstiftningen och asylprocessen, arrangerar utbildningar och arbetar långsiktigt med påverkansarbete.

Ett avtal gör att jurister från Rådgivningsbyrån kommer till

stiftets församlingar och träffar asylsökande för rådgivning på plats och en bedömning om det är möjligt att driva ärendet vidare.

– Svenska kyrkans församlingar får en direktkontakt – när människor kommer till en ort söker de sig till kyrkan säger Anna Lundblad Mårtensson, ordförande rådgivningsbyråns styrelse.

Kyrkan har väldigt många anställda och frivilliga lokalt som tar ett stort ansvar och därför behöver de få stöd i sin uppgift.

Rådgivningsbyråns utbildningsdagar blir en mötesplats för dem på samma ort som är engagerade i flyktingfrågor.

– På sikt behöver människor samlas lokalt och bilda nätverk när det handlar om att stödja och

integrera dem som får stanna, så att de kommer igång i samhället.

FAKTA

Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar ●● Medlemmar och huvudmän: Caritas Sverige, Rädda Barnen, Svenska kyrkan, Sveriges frikyrkosamråd och Stockholms stift ●● Avtal finns: med Lunds, Linköpings, Skara och Göteborgs stift (en förening som täcker stiften, Göteborgs stadsmission och församlingar i Västsverige)

●● Sonderingar inför eventuellt avtal: sker med Luleå, Västerås och Växjö stift ●● Har hittills behandlat 500– 700 ärenden per år. Personalstyrkan och därmed verksamheten är på väg att utökas ●● Verksamheten är helt beroende av medlemsavgifter, avgifter från avtalsparter, kollekter och andra gåvor

HITTILLS HAR Svenska kyrkans stift tecknat sådana lokala avtal. I Luleå stift finns också en representant från Rädda Barnen med i den planeringsgrupp som arbetar med att ta fram ett avtal.

– Om vi tecknar avtal med ­Luleå stift innebär det dess­utom att Rådgivningsbyråns jurister, särskilt då de går in i uppdrag som offentliga biträden, finns närmare och följer arbetet vid alla de fyra migrationsdomstolarna i landet, vilket är en fördel, säger Anna Lundblad Mårtensson.

CECILIA JAENSSON WALLANDER

NR 9 2015

KYRKANS TIDNING 5

Vi tycker att SJUKHUSKYRKANS KOMPETENSPROGRAM

Själavårdsutbildning i fyra steg vackra la Varje kyrka i vårt

ska vara en alkoholfri zon

Svenska kyrkans Centrum för andlig vård inom hälso- och sjukvården, Sveriges Frikyrkosamråd och Stiftelsen Fjellstedtska skolan inbjuder Är det någonstans en person med problematik kring till utbildning medalkoholen inriktning sjukhussjälavård. skapå kunna gå riskfritt så är det till en kyrka.

UTBILDNINGSPLATS

Utbildningen ges i Uppsala och är avsedd för anställda i Sjukhuskyrkan.

Alkoholfri Ytterligare upplysningar om kurserna finns på miljö med hjärta för glömda barn

och nyktra alkoholister www.samariterhemmet.se och på www.sjukhuskyrkan.se

MÖTESPLATS

Upplysningar lämnas också av ÅsaDärför Jonsson,finns Svenska tel 018-56 eller 076-805 33att 11 certifier vikyrkan, och därför vill 40 vi 24 hjälpa er med eller Gunnel Andréasson, Sveriges Frikyrkosamråd, tel er 08-453 68 33 eller 070-485 7020. kyrka, ert kapell, församlingsgård med vårt vita hjärt

ANDLIG PLATS

Kontakta någon av oss i styrelsen så får ni den hjälp ni behöver

Vi tycker Vi tycker attatt varje kyrka i vårt vackra Anette Kyhlström, anette@vitanykter.se landi ska vara en alkoholfri zon! kyrka vårt vackra land Annelie Svensson, annelie@vitanykter.se

Kostnaden är endast 1 000 kr för 5 års certifiering

Varje I unik miljö mellan ska vara en alkoholfri zon! klostermark och vättervågor!

Carlkring Gustaf Severin, ska carl-gustaf@vitanykter.se Är det någonstans en person med problematik alkoholen kunna gå riskfritt så Göran Sydhage, goran@vitanykter.se är det till en kyrka. Därför finns vi och därför vill vi hjälpa er med att certifiera er kyrka, Pär Hammarberg, per.hammarberg@vitanykter.se ert kapell, er församlingsgård med vårt vita hjärta.

Sofia Modigh, sofia@vitanykter.se någonstans en info@vitanykter.se person med problematik kring Kontakt: Sten Gunnar Hedin, sten-gunnar.hedin@vitanykter.se

Är det alkoholen ska kunna gå riskfritt så är det till en kyrka.

www.vadstena.fhsk.se 0143-157 00

Alkoholfri miljö med hjärta för glömda barn och nyktra alkoholister

Därför finns vi och därför vill vi hjälpa er med att certifiera er kyrka, ert kapell, er församlingsgård med vårt vita hjärta.

Kyrkomusiker

Kontakta någon av oss i styrelsen så får ni den hjälp ni behöver Kostnaden är endast 1 000 kr för 5 års certifiering

Anette Kyhlström, anette@vitanykter.se Annelie Svensson, annelie@vitanykter.se Carl Gustaf Severin, carl-gustaf@vitanykter.se Göran Sydhage, goran@vitanykter.se utbildning ges vid följande skolor Musiken är en viktig del i kyrkans arbete – helgdag som vardag. Kantorn ingår Pär Hammarberg, per.hammarberg@vitanykter.se ersta sköndal högskola i arbetslaget tillsammans med präst, diakon, församlingspedagog flera.

Sofia Modigh, med sofia@vitanykter.se Institutionen för diakoni, kyrkomusik Sten Gunnar Hedin, sten-gunnar.hedin@vitanykter.se

Att arbeta som kantor innebär att spela, leda körer, undervisa samt administrera och utveckla församlingens musikaliska verksamhet.

Som utbildad kantor får du ett mycket stimulerande jobb. Kyrkan behöver många kyrkomusiker.

För att få behörighet för kantorstjänst i Svenska kyrkan behövs: • Tvåårig kantorsutbildning på folkhögskola/högskola.

• 20 veckors pastoralteologisk kurs som läses antingen vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut i Uppsala eller Lund eller integreras i fackutbildningen vid folkhögskola.

Sista ansökningsdag är 15 april 2015

och teologi Tel: 08-555 051 50 E-post: kyrkomusik@esh.se www.esh.se/kyrkomusik

geijerskolan Tel: 0552-302 50 E-post: info@geijerskolan.se www.geijerskolan.se hjo folkhögskola Tel: 0503-323 00 E-post: info.hjo@folkbildning.net www.folkhogskolan.com mellansels folkhögskola Tel: 0661-654 400 E-post: info@mellansel.fhsk.se www.mellansel.fhsk.se oskarshamns folkhögskola Tel: 0491-768 100 E-post: robert.ohman.osk@folkbildning.net www.oskarshamnsfolkhogskola.se

www.svenskakyrkan.se/yrken

6 KYRKANS TIDNING

NR 9 2015

FORTBILDN ING & KOM PETENS

Du kan hjälpa till när anhöriga kivar om begravningen Att medla mellan två oeniga personer inför en begravning kan vara svårt. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation håller utbildningsdagar för deltagare från hela Sverige som vill veta mer och få tips på hur de kan agera.

TEXT &FOTO: JAKOB ROMEBORN ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND

E

n man ser en dödsannons i tidningen. En släkting har dött, men mannen har hållits ovetande.

Det är en situation som Charlotta Lindgren Östlund från Sveriges begravningsbyråers förbund berättade om vid en utbildningsdag som hölls i Stockholm nyligen. De flesta begravningsmedlingar sker hos begravningsbyråerna. Det handlar om fall där någon annan än begravningsbeställaren – till exempel en annan närstående – inte har informerats om dödsfallet eller att begravningen ska äga rum.

I den händelse som Charlotta Lindgren Östlund återgav ringde mannen till begravningsbyrån och var upprörd över att han inte fått veta något om den närståendes död förrän genom annonsen i tidningen. Beställare av begravningen var hans bror, men denne hade sagt att mannen inte brydde sig om den avlidne, så beställaren hade inte informerat honom.

Begravningsbyrån ifrågasatte inte det, trots att man visste om att det fanns ytterligare dödsbodelägare. Dessutom var det tänkt att begravningen skulle ske genom kremering, men då ringde Charlotta Lindgren Östlund till krematoriet, som ännu inte hade hunnit hålla den. Till slut löste det sig genom att en präst kontaktades och det ordnades en minnesstund på krematoriet, vilket mannen nöjde sig med.

Charlotta Lindgren Östlund talade vid utbildningsdagen om hur begravningsbyråer ser på medling, och gav två grundläggande tips.

– Det viktigaste är att vara försiktig och att försöka vara så objektiv som möjligt. Vi har ju vår beställare som vi ska vara lojal mot, men ser vi att det kolliderar med uppdraget så måste vi försöka hitta andra vägar, säger hon. begravningsmedlingar sker i Svenska kyrkan.

Enligt lag ska huvudmannen, i det här fallet Svenska kyrkan, bistå med medling när det rör sig om oenighet kring om det ska bli gravsättning eller kremering. Då krävs det även att någon av par-

FÖRHÅLLANDEVIS FÅ

terna som är oense begär medling hos huvudmannen. Skulle parterna fortfarande inte komma överens efter huvudmannens medling går fallet vidare till länsstyrelsen – som helt enkelt väljer vem av parterna som får bestämma hur begravningen ska gå till.

Johansson är chef för begravnings- och kyrkogårdsenheten på Svenska kyr-

EVA ÅRBRANDT

kans arbetsgivarorganisation.

Hon höll en föreläsning om begravningslagen.

– Mitt råd är att se över bestämmelserna. Läs på och ta gärna reda på mer om begravningslagen. Det jag ville förmedla med kursen var tips och råd till det svåra samtalet, hur man tar sig igenom det. Men jag ville också ge information om begravningslagens bestämmelser om

medling, säger hon.

Det finns flera konkreta tips inför medlingen som Charlotta Lindgren Östlund rekommenderar begravningsbyråerna att använda sig av.

– Det är viktigt att tänka på att den man pratar med är en person som mist någon. Det är som någon som har lämnat sitt gamla liv och gått in i ett nytt liv, säger hon.

NR 9 2015

KYRKANS TIDNING 7

3 SVARAR

Vad tycker du om medlingskursen?

Vilka tips tar du med dig?

SJÄLAVÅRDSUTBILDNINGEN KYRKA – ÖPPENVÅRD En kurs för Dig med uppdraget i din församling att arbeta med själavård bland sjuka i hemmiljö.

Intresserad?

Läs mer på www.samariterhemmet.se eller www.sjukhuskyrkan.se

Eva Martinsson, förvaltnings­ assistent på kyrkogårdsför­ valtningen i Norrköping: – Det jag tycker har varit bra är att de tagit in andra personer utifrån, och inte bara från Svenska kyrkans arbetsorganisation, som pratar. Det har varit väldigt givande att byta erfarenheter och knyta kontakter, och jag har fått mycket att ta med mig hem till mina kollegor.

– Jag kommer att tänka annorlunda om till exempel någon ringer och är arg. Då ska jag lyssna så att personen få prata till punkt innan jag kommer in. Ofta vill man avbryta och komma med någonting för snabbt.

Per Ericson, medlare i Mora: – Det har varit jättebra, jag har lärt mig mycket om kontakter med länsstyrelsen. Sedan tycker jag det är bra att få idéer från andra som har haft medlingar.

– Olika tekniker om hur jag kan jobba, och hur man ska ta kontakt med båda parter.

I första hand telefonkontakt men också att få dem att göra en skriftlig formulering om hur man ser på saker, för att reda ut otydligheter. I stunden av sorg och chocktillstånd kan du reagera på olika sätt, och i en strid mellan två parter kan det sägas saker som man annars inte skulle säga. Om du skriver ner det hinner du ofta lugna ner dig lite.

FAKTA

Medlarens bästa tips ●● Försiktighet: Personerna kan vara i stor chock och sorg, vilket gör att de agerar på ett annorlunda sätt än vad de annars hade gjort. ●● Hitta en gemensam nämnare: Hitta något som båda parterna är överens om, och utgå därifrån i medlingen. ●● Få dem att berätta skriftligt:

Det blir lätt väldigt upprört och hårda ord när en person pratar om någon annan.

Skrivs det ner brukar personen ha lugnat ner sig och använder inte samma hårda uttryck. ●● Våga ta ett steg tillbaka: I grunden är det inte begravningsbyråns eller kyrkogårdsförvaltningens konflikt utan familjemedlemmarnas, som de själva kan lösa.

Ann-Sofie Hansson, kyrko­ gårdsvaktmästare i Enkö­ ping: – Det har varit jättebra.

Jag ser fram emot eftermiddagen där vi får berätta om hur vi praktiskt använder våra kunskaper.

Mycket har varit intressant att lyssna på.

– Det var intressant att höra om detta ur begravningsbyråernas synvinkel, och om hur deras möten kan gå till.

Jag tar med mig tipset att vara väl förberedd inför de möten som jag ställs inför, det tror jag är väldigt viktigt.

Vinter- & sommarpaket på Hotell Åre Fjällsätra Vi ligger mitt i längd- och alpinområden. Tre skidområden - 10 minuter från hotellet. Tåget stannar 150 meter från hotellet. Bussar och tåg tar dig till backarna. Bil finns att hyra på hotellet.

Påskpaket 2-5 april: Boende med frukostbuffé och påskbuffé på påskafton.

Pris från 1985 kr per person. Givetvis kan du boka middagar alla kvällar.

Tid att vara: Vi tar hand om dig, njut av promenader, en bok vid brasan, bastun och kvällens middag. Pris från 740 kr per person och natt. Vi hjälper dig boka tågbiljett.

Sommar&vinterpaket: Liggvagn, tåg från Stockholm/Göteborg-Undersåker tur och retur, hotell del i dubbelrum med frukostbuffé och tvårätters middag. Pris från 2140 kr per person.

Weekendpaket: Fredag till söndag.

Liggvagn från Stockholm till Undersåker tur och retur, hotellboende, frukostbuffé, tvårätters middag vid två tillfällen och bastu. Pris från 2880 kr per person.

Höstnjutardagar: Dagtåg fr. Stockholm/Göteborg till Undersåker tur och retur, hotell med frukostbuffé och middag. Pris från 1830 kr per person.

Möt björnen med Bo Kristiansson som tar dig med en natt till sitt gömsle.

Vi nischar oss på mat, trädgård och inredning.

I köket arbetar vi gärna med ”härproducerade” råvaror. Vår trädgård har byggts upp under många år. Växthuset är fullt med pelargoner.

Tel: 0647-305 05 www.arefjallsatra.se • info@arefjallsatra.se

8 KYRKANS TIDNING

NR 9 2015

FORTBILDN ING & KOM PETENS

Ordlös bön Cirkeldansen har kommit till kyrkan för att stanna

Änglar åker upp till himmelen. Maria tar allt fantastiskt som herdarna sagt om hennes barn till sitt hjärta. Det är en känd episod i julevangeliet som nu utspelar sig i en kyrka i Drottninghög, vad som brukar kallas ett miljonprogramsområde i Helsingborg.

TEXT: MATTHIAS MATSSON FOTO: LI FERNSTEDT

M

an kan också beskriva det så här: dansledaren Karin Fors håller sina långa armar upp i luften, för att sedan långsamt ta några steg bakåt och samtidigt föra händerna mot hjärtat. Övriga deltagare står tillsammans med henne i en ring, där de har var sitt tänt ljus i mitten.

De lyssnar med hög koncentration och hakar på Karins rörelser. Med eller utan musik. Då och då släpper alla garden, småpratar med gott humör och kanske skrattar självironiskt åt någon lite svårare dansövning. Men det är ändå frågan om något heligt.

Vad som framförs i Den gode herdens kyrka har influerats av den cirkeldans-våg som uppstod på 70-talet med den tyska dansaren Bernard Wosien i spetsen. Wosien hade under sina resor i Europa inspirerats av den andlighet han tyckte sig finna i de folkliga cirkeldanserna, särskilt de grekiska. år har fenomenet funnits i Sverige och är nu den form av dans som är mest utbredd inom Svenska kyrkan. Den är främst till för gemenskap, inte för uppvisning. Dansstegen är oftast lätta, så att alla kan vara med.

SEDAN 20

»Det skiljer sig åt om jag dansar här, eller om jag dansar zumba när jag tränar.

Vi dansar inåt mot ljuset och den kristna tron.

Karin Fors, dansinstruktör

Svenska kyrkan kallar den på sin hemsida för en ”ordlös bön”, en dans ”av meditativ karaktär”.

I Den gode herdens kyrka samlas deltagare varannan vecka för att dansa helig dans. Denna lördag gestaltar man Bachs Juloratorium, som valts med tanke på att det är Kyndelsmäss – julens sista helg.

– Man frågar inte efteråt hur det känns, men man ser ju att det har gett något, säger dansledaren Karin Fors.

– Och ibland kommer deltagarna fram själva och säger det, ”jag var så stressad när jag kom hit och nu är det så lugnt”.

HON FÖRKLARAR att hon tycker att det finns en poäng för många med att bara använda kroppen som verktyg, samtidigt som dansen blir ett uttryck för och hjälper för så mycket mer.

– Det gör något med hela människan. Jag har mött personer som inte kan formulera sig så bra.

Men då finns det här, där vi använder kroppen. Då behöver man inte förklara allt.

KANSKE BEROR det på fördomar att jag nästan instinktivt ifrågasätter begreppet helig dans. Men tar man sig förbi sina eventuella förutfattade meningar, så kommer en rad spännande frågor upp

NR 9 2015

KYRKANS TIDNING 9

A-kursen

Introduktion i filosofi och teologi Kursen ger en introduktion till filosofins och den kristna teologins huvudproblem, delområden, historia och består av fyra delkurser. Undervisningen styrs av centrala frågor inom filosofi och teologi som belyses både systematiskt och historiskt.

30 hp

www.newman.se

Det är något mer än bara kroppsrörelser det här med helig dans. Till vänster dansar Birgitta Svensson eftertänksamt. Ovan, Annika Linderfalk, kontraktsprost i Lunds stift, är en av dagens dansledare.

NYTT PERSPEKTIV I HÖST! Studera i en stimulerande miljö i centrala Göteborg!

SÖK FRåN 17 maRS till ytan. Vad är det som är heligt? Och vad betyder begreppet egentligen? Kan något heligt rent av vara kul?

Tja, angående det senare kan jag faktiskt intyga att, jo, helig dans kan vara kul. I en av övningarna blir nämligen jag och fotografen Li tillfrågade om vi kan ställa upp. Åtminstone jag kan inte neka till att göra det. För att förstå vad det är jag tagit mig an att rapportera om är det ju utmärkt att jag får lov att delta i det som kursen går ut på.

DET KÄNNS lite nervöst att sent hoppa in i gruppen, som hållit på med sina övningar från tidig morgon.

Likt alla andra dansare följer jag Karins instruktioner, men lyssnar kanske lite mer slaviskt. Å andra sidan är det som sagt gemenskapen som är det viktiga.

Dansarna bredvid mig lägger en hand på var sin av mina skuldror, eller ”änglavingar” som det är frågan om i det här fallet. De gör det precis som hälften av personerna i cirkeln ska göra, samtidigt som vi andra håller armarna sträckta mot taket. I takt med musiken växlar vi så roller, vi sänker successivt armarna, går bakåt några steg – ”ett, två, tre, fyra” – och så är det vi i andra hälften som håller i änglarnas vingar.

Vi gör övningen först utan mu-

sik, och följer instruktionerna. Några av oss, åtminstone jag, släpper aldrig riktigt Karin med blicken när hon visar oss hur vi ska göra – speciellt när musiken slagits igång och vi endast har Karin att utgå ifrån.

När musiken så tystnar står alla stilla och tysta. Närmast som statyer i det avslutande danssteget, vilket ofta är att man håller varandras händer i ringen. Några blundar. Det sker bara några sekunder, men sällan blir det så tydligt att dansen betyder något för deltagarna. Specifikt vad vet de givetvis bara själva, men det är något mer än bara kroppsrörelser i takt med musik.

SÅ VAD innebär ordet heligt? Efter att vi i en timme bland annat ha gjort piruetter, tar vi fika – kaffe eller saft med vetelängd. Och jag ställer frågan till Annika Linderfalk, som utöver att vara kontraktsprost i Lunds stift, tillsammans med Karin Fors också är en av dansledarna för dagen. Till och med en diplomerad sådan.

– Man kommer i närhet med det heliga när man dansar, genom att komma i närhet med själva livet, säger hon. Man blir svettig, man hostar, man skrattar och är tillsammans.

Hon berättar om att hon nyss kommit hem från en resa i In-

dien, där hon bott på ett katolskt ashram.

– När man säger att något är heligt, tänker man att det ska vara så lugnt, men det är vår kulturs ”glasögon” som säger att det ska vara så. Heligt kan vara både roligt och annorlunda på olika sätt. Vi som var i Indien kämpade hårt med att greppa när man sa att allting är heligt, jorden, träden och floden.

Jag ställer frågan också till Karin Fors.

– På något sätt tycker jag att det skiljer sig åt om jag dansar här, eller om jag dansar zumba när jag tränar. Eller om jag dansar vals eller tryckare. Sedan kan man ju dansa heliga danser på många olika ställen. Men nu är vi i en kyrka, vi har tron som mittpunkt. Vi dansar inåt mot ljuset och den kristna tron.

EFTER FIKAT blir

det mer övningar.

Sedan är det dags för en ”dansmässa”, deltagarna och ledarna tar var sitt ljus och går till kapellet. Annika Linderfalk har bytt om till prästskrud. Tystnaden och stillheten som annars infinner sig efter dansövningarna, kommer nu innan allt börjar. Deltagarna sitter med nedsänkta och böjda huvuden i kyrkbänken.

Sedan sätter musiken och dansen igång.

• Lärarutbildning med inriktning musik • Lärarutbildning med inriktning teater • Fristående kurser Sök via www.antagning.se Sista ansökningsdag 15 april 2015 Läs mer på hemsidan

www.hsm.gu.se

HÖgSKolaN FÖR ScEN ocH muSIK

Teologprogrammet vid Umeå universitet Programmet leder fram till teologie kandidat-, magister- och masterexamen För information och ansökan www.idesam.umu.se/teologi Välkommen att kontakta studievägledningen studievagledare@religion.umu.se eller 090-786 70 63

10 KYRKANS TIDNING

NR 9 2015

FORTBILDN ING & KOM PETENS

Många nya chefsjobb ger högt söktryck på herdeutbildning Behovet av chefsutbildning för Svenska kyrkan är stort.

Men inte bara för blivande kyrkoherdar – församlingar­ nas strukturförändringar har gett många komministrar arbetsledande uppgifter.

De går den behörighets­ givande kyrkoherdeutbild­ ningen tillsammans.

genom att de har vikarierat som kyrkoherde. De behöver reflektera över sitt kommande ledarskap.

– Vi vill att de som går kursen ska förstå vad det innebär att bära upp ett ledarskap och vilka arbetsuppgifter man får som chef.

Man kan inte lära hela reglementet, detta är ju en grundkurs, men vi vill skapa en förståelse.

– Det är ett högt söktryck nu på grund av att kyrkans strukturförändringar har gjort att många komministrar har arbetsledande ansvar i sina tjänster säger Sheila Mallik utbildningsstrateg vid Svenska kyrkans utbildnings­ institut, som ansvarar för utbildningen.

– Vi är i en ny situation på grund av strukturreformen. Vi har en grupp som är i akut behov av utbildning för att de är mellanchefer. Det kan ju vara församlingsherdar som i Malmö, som har stora ansvarsområden utan att vara kyrkoherdar.

Sheila Malliks uppskattning är att ungefär hälften av deltagarna på vissa kurser är sådana komministrar som inte i första hand siktar på att bli kyrkoherdar.

– Det är en rolig och motiverad grupp, och vi kan hantera olika typer av studenter inom kursen. Den fungerar väl – men vi hade kunnat ge mer om vi hade haft olika kurser för komministrar och blivande kyrkoherdar.

DE OLIKA

ÄVEN OM chefskapet till stora delar är detsamma finns det skillnader, tycker Sheila Mallik: komministrarna är mellanchefer och ofta på sitt första ledarskapsjobb.

– De behöver coachning i att leda personal, lära sig om regler i exempelvis arbetsmiljö, hur man driver verksamheten. Man går nära frågorna i deras vardag.

– De blivande kyrkoherdarna har erfarenhet, till exempel

gruppernas olika behov har gjort att man från utbildningsinstitutet nu funderar på om man ska förändra utbildningen. Syftet skulle vara att mellancheferna får kurser som bättre motsvarar deras behov och det skulle kunna göras inom ramen

för nuvarande utbildning.

Drömmen vore att i framtiden skapa chefsutbildningar i olika steg, säger Sheila Mallik: Sheila Mallik. för komministrar, nyblivna kyrkoherdar och en kvalificerad chefsutbildning för kyrkoherdar. Andra yrkesgrupper på mellanchefsnivå skulle också kunna täckas in.

– Men för att göra det måste institutet få ett uppdrag, och det har vi inte i dag.

CECILIA JAENSSON WALLANDER

FAKTA

Kyrkoherde­utbildning som ger behörighet ●● Har getts sedan 2008 ●● Är sedan 2013 obligatorisk för ordinarie kyrkoherdetjänst (viss dispens kan ges) ●● Är en uppdragsutbildning, Kyrkligt ledarskap, hos Uppsala universitet respektive Lunds universitet/Malmö högskola och Svenska kyrkans utbildningsinstitut ●● Omfattar 15 högskolepoäng under två terminer ●● Varje stift får ett antal platser, antar själv studenter till utbildningen ●● Under 2015 startar två kurser i Uppsala (lokaliserade till Sigtuna), en i Lund/Malmö (Åkersberg) med tillsammans 80 studenter ●● Under 2015 kommer drygt 700 studenter att ha gått kursen ●● Cirka en tredjedel av dem som gått kursen jobbar senare som kyrkoherde ●● Andra behörighetsgivande utbildningar: chefsprogrammet vid Johannelund och kursen pedagogiskt ledarskap vid Uppsala universitet

Allt fler komministrar har i dag ett omfattande chefsansvar. Det går kurs i ledarskap tillsammans med blivande kyrkoherdar.

FOTO: HELENA ÅBERG

”Utbildningen ger behörighet – inte lämplighet” En präst blir inte automatiskt lämplig som chef genom att gå kyrkoherde­kursen. Men möjligheten finns.

Pelle Bengtsson är kursledare för den behörighetsgivande kyrkoherdeutbildning som ges för de tre sydligaste stiften. Han understryker att utbildningen ger behörighet, inte lämplighet.

En ny kursomgång har haft sin första internathelg. Pelle Bengtsson ger smakprov på innehållet som rör ledarskap i allmänhet och kyrkligt ledarskap i synnerhet, kopplat till medarbetarskap och organisationskultur.

Mer formella områden som tas upp är bland annat kyrko­

ordningen och andra regelverk, och arbetsmiljö. Till sådana ämnen fogas en teologisk reflektion.

– Allt syftar ju till att skicklig­ göra deltagarna att leda just i den kyrkliga organisationen, säger Pelle Bengtsson. Centrala frågor rör till exempel andlighet och makt, och formellt och ideellt ledarskap i ett lutherskt perspektiv.

En fråga gruppen fick reflektera kring nu vid första helgen var: Vilken kyrka vill du leda?

Vad vill du att deltagarna ska få ut av kursen?

– Förutom kunskaper om chefs- och ledarskap är det viktigt att deltagarna också får korn på sig själva, en fördjupad själv-

kännedom. Man behöver utvecklas på olika områden om man ska ta på sig ansvaret att leda i kyrkan.

Händer det att deltagare kom­ mer fram till att de inte vill bli kyrkoherde?

Pelle Bengts­ son.

– Ja, helt klart. Det är rimligt att det kan vara en del i processen för vissa. Man känner till exempel att man hellre tar på sig en annan typ av ledarfunktion. Det händer, och det är som det ska vara.

CECILIA JAENSSON WALLANDER

Migration och integration, 7,5 hp Kognitiv beteendeterapi – en introduktion, 15 hp Anhörigstöd i ett helhetsperspektiv, 7,5 hp Uppdragsutbildningar skräddarsys med möjlighet till högskolepoäng i olika omfång och undervisningsintensitet. Även föreläsningsserier, seminarier och nätbaserade utbildningar kan anordnas utifrån uppdragsgivarens önskemål.

Stöd för barn och unga i sorg, 7,5 hp Barn och ungdomar med allvarliga sexuella beteendeproblem, 7,5 hp www.esh.se/uppdrag 08-555 051 19 uppdrag@esh.se

NR 9 2015

KYRKANS TIDNING 11

Ljud, bild och konferensteknik!

Vi har mångårig erfarenhet av att jobba i Svenska kyrkans lokaler.

Södra Vätterbygdens Folkhögskola  Allmän

linje  Bibellinje  Collegelinje   Grafisk form & Kommunikation   Journalistlinje  Musiklinje 

www.svf.fhsk.se

UPPSALA 018-700 80 00 • LJUSDAL 0651-149 14 www.odlunds.se

Mångatan 10, 554 39 Jönköping 036-30 69 00 | svf@svf.fhsk.se

Ny Bibelkurs i höst!

N Allmän N Musik N Bibel N Kyrkans grundkurs på distans

MUSIK-

handledare

HELSJÖN F O L K H Ö G S K O L A

> Musikpedagogisk yrkesutbildning för arbete med musik som kraft för social och mänsklig utveckling. Även med inriktning på El Sistema. 1–2 år, helfart. > Nyhet: Distanskurs i musikhandledning. 1 år, halvfart.

För dig som jobbar på församlingsexpeditionen välkommen till årets utbildningsdag 17 april Garnisonen, Stockholm Om bl a GAS, Kyrksam, Kbok, psykosocial arbetsmiljö.

Anmäl dig på www.kssk.se

Start 24 augusti 2015 • Ansökan 10 mars

hfs.se foto: alex&martin/ikon

Upptäck möjligheterna på www.helsjon.se

KYRKOSKRIVARE I SVENSKA KYRKAN

Gå den pastoralteologiska utbildningen i Lund eller Uppsala!

arbeta i svenska kyrkan som... diakon

Diakonen arbetar mitt i församlingen och har ansvaret för kyrkans sociala arbete.

Diakonen är en naturlig länk mellan kyrka och samhälle. Tillsammans med människor i utsatta situationer och i samverkan med kolleger, förtroendevalda och ideella, verkar diakonen för att alla ska ha del av goda livsvillkor i samhället.

församlingspedagog

Att vara församlingspedagog handlar om att undervisa, berätta och samtala om tro.

Att möta både små barn och tonåringar med samtal och funderingar om Gud och tro är stimulerande, givande och utmanande. Du driver ett pedagogiskt och kristendomsdidaktiskt arbete i församlingen. foto: magnus aronson/ikon

foto: alex&martin/ikon

kyrkomusiker

Att vara kyrkomusiker är ett spännande yrke med stor musikalisk spännvidd.

Kyrkomusikerns huvuduppgift är att leda sång och musik på församlingens gudstjänster.

Arbetet innebär också att undervisa, utforma konserter och musikgudstjänster, att arbeta med körer och instrumentalmusik.Du förvaltar ett rikt kulturarv, där orgeln är kyrkomusikerns främsta uttrycksmedel samtidigt som det finns utrymme för en mångfald av musikaliska uttryck.

präst Det Det

pastoralteologiska programmet för diakon och församlingspedagog ges även på halvfart hösten 2015 – våren 2017.

Läs mer på hemsidan.

foto: magnus aronson/ikon

I prästyrket möter du människor i alla åldrar och från alla delar av samhället. Du samtalar med dem och delar lek, allvar, glädje och sorg. Församlingens gudstjänster är centrum och ger puls. Prästen uppgift är att göra Guds ord levande och leda församlingens nattvards­ firande. Att döpa, konfirmera, viga och begrava hör till prästens centrala uppgifter.

För mer information se: www.svenskakyrkan.se/utbildningsinstitutet

Utbildning & Behandling

Bergströms har funnits sedan 2006 (tidigare Jellinekinstitutet). Lennart & Maria Bergström har 30 års erfarenhet av att utbilda terapeuter & behandlare. Vare sig det handlar om missbruk, ångest, relationer eller något annat lidande kan Bergströms hjälpa dig att hjälpa andra.

Utbildningsstarter 2015 Ansök innan 30 april!

Utbildningsstarter 2015 Ansök innan 30 april!

Bergströms har funnits sedan 2006 (tidigare Jellinekinstitutet). Lennart & Maria Bergström har 30 års erfarenhet av att utbilda terapeuter & behandlare. Vare sig det handlar om missbruk, ångest, relationer eller något annat lidande kan Bergströms hjälpa dig att hjälpa andra.

8-9 maj

A-terapeut Stockholm (ansök nu)

3-4 sept

FKTU, fortbildning i KBT, i Stockholm

8-9 maj

A-terapeut Stockholm (ansök nu)

3-4 sept

FKTU, fortbildning i KBT, i Stockholm

4-5 sept

Anhörigterapeut i Stockholm

8-9 maj

A-terapeut Stockholm (ansök nu)

3-4 sept

FKTU, fortbildning i KBT, i Stockholm

4-5 sept

Anhörigterapeut i Stockholm

BERGSTRÖMS

24-25 sept KBT, steg 1, i Malmö 25-26 sept A-terapeut i Malmö

Utbildning & Behandling

Besök oss på www.bergstroms.org eller ring 070-725 38 88 för mer information

24-25 sept KBT, steg 1, i Malmö

Utbildningsstarter 2015 Ansök innan 30 april!

25-26 sept A-terapeut i Malmö

Besök oss på www.bergstroms.org eller ring 070-725 38 88 för mer information

4-5 sept Gemensam utbildning för medarbetare Anhörigterapeut i Stockholm 24-25 inom sept KBT, steg 1, i Malmö Institutionssjälavården

Andlig vård inom Kriminalvården, 25-26Sjukhuskyrkan, sept A-terapeut i Malmö Universitetskyrkan och Kyrka-Arbetsliv.

Kursen omfattar två perioder: Besök oss på www.bergstroms.org 3-5 november 2015 och 5-7 april 2016. eller ring 070-725 38 88 för mer information Sista anmälningsdatum: 15 september 2015.

Se mer information på Sveriges Kristna Råds hemsida www.skr.org

VAD ÄR MENINGEN MED LIVET?

Vi har materialet ni behöver!

Bergströms har funnits sedan 2006 (tidigare 38 musikaler Klistermärkesböcker Munken & Kulan Bibelberättelser och mycket mer

Jellinekinstitutet). Lennart & Maria Bergström har 30 års erfarenhet av att utbilda terapeuter & behandlare. Vare sig det handlar om missbruk, ångest, relationer eller något annat lidande kan Bergströms hjälpa dig att hjälpa andra.

www.sylvaklaren.se

www.tomsing.se8-9 maj

A-terapeut Stockholm (ansök nu)

3-4 sept

FKTU, fortbildning i KBT, i Stockholm

4-5 sept

Anhörigterapeut i Stockholm

24-25 sept Kaggeholms Folkhögskola KBT, steg 1, i Malmö 25-26 sept A-terapeut i Malmö - personligt, praktiskt, på riktigt www.sylvaklaren.se

Besök oss på www.bergstroms.org

Läsåret 2015-2016 erbjuder vi:för mer information eller ring 070-725 38 88 Allmänna linjen, Bibel Kreativ och Musiklinjen samt yrkesutbildningar inom Journalistik och TV-produktion

Är du intresserad av hur människan i olika tider har sett på sin existens? Eller av hur olika trosuppfattningar påverkar vårt samhälle? Vill du bli präst? Välkommen att studera hos oss!

• Teologiskt program (kandidat) • Fristående kurser på grund- och avancerad nivå i religionsvetenskap och teologi

www.kaggeholm.se

Sök senast den 15 april på antagning.se Mer information på lir.gu.se

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Upptäck vårt användarvänliga digitala gudstjänstverktyg!

Prova på en månad utan kostnad!

ALLMÄNNA, BEHÖRIGHETSGIVANDE KURSER OCH KURSER MED SPECIELL PROFIL Läs in dina kärnämnen och komplettera med enstaka ämnen inför vidare studier. Specialinriktning är möjlig upp till halva kurstiden. Individuell studieplan utarbetas i nära samarbete med kursläraren.

Våra profilkurser rymmer många olika teman. Inte minst under rubriken Tro och Liv med bibeln som utgångspunkt

KONSTSKOLA I FJÄLLMILJÖ För dig som vill utveckla ditt konstnärliga skapande i en kreativ, inspirerande och vacker miljö. Fri tillgång till ateljéplats och verkstäder. Under temaperioder och workshops får du arbeta med verksamma konstnärer.

Utbildningen ger dig behörighet till högre studier inom områden som till exempel konst, arkitektur och design.

Åredalens folkhögskola startar i samarbete med KRIK, Kristen Idrottskontakt, en ettårig linje. En utbildning fylld av idrott, ledarträning och fördjupning i Bibeln och kristen tro. Du behöver inte ha stor erfarenhet av idrott – det räcker med att vara nyfiken.

tel 0647-66 55 00 • info@aredalensfhsk.se • aredalensfhsk.se

VAD ÄR NOVUM GUDSTJÄNST? Med ett fåtal klick öppnas nya möjligheter att planera, dela och förbättra förberedelsearbetet inför gudstjänsten.

DITT INNEHÅLL Psalmboken med tillägg, notbilder och ljud; evangeliebokens och kyrkohandbokens texter. Digitalt och sökbart direkt i din mobil, iPad eller pc. Du får även inspiration, tanke för dagen och psalmförslag anpassat till kyrkoåret.

DIN PLANERING Planera din gudstjänst med några få klick utifrån din egen församlingsanpassade mall. Skriv din predikan och anteckningar rakt in i systemet och spara i ditt eget personliga arkiv.

Formge enkelt och snyggt din agenda för utskrift eller digital delning.

DINA KONTAKTER Dela planering, psalmval eller motsvarande med dina kollegor och kontakter ur den digitala Matrikeln.

För mer information och kostnadsfri provmånad besök verbumnovum.se eller kontakta novum@verbum.se.

NR 9 2015

KYRKANS TIDNING 13

Luleå jobbar för att bli bättre på särskilda behov Alla har rätt till sin konfirma­ tion. Det är utgångspunkten när kunskaper och kontakter byggs upp för att försam­ lingarna i Luleå stift ska vara öppna för unga med särskil­ da behov.

För ett par år sedan anordnade Luleå stift det första gemenskapslägret för personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga, men också för anställda och andra engagerade. Ett syfte var att bygga ett nätverk av församlingar som arbetar med att ta emot personer med särskilda behov på ett bra sätt.

Det finns flera olika funktionsnedsättningar med olika behov av bemötande, påpekar Åsa Wiik Sandlund, konfirmandkonsulent för Luleå stift.

– Men frågan är alltid hur vi gör konfirmationen så bra som möjligt, så att det blir en kyrka som är öppen för alla, säger hon.

IBLAND VILL inte

personer med utvecklingsstörning gå i särskilda grupper, utan hellre tillhöra samma grupp som alla andra.

Vilket är bäst, särskiljas eller inlemmas?

– Det är individuellt, och vad som passar vet personen själv eller de anhöriga bäst, säger Åsa Wiik Sandlund. Om en person inte orkar hänga med blir hon ännu mer utanför, men om hon tillhör en grupp som är på en för låg nivå, utvecklas hon inte.

FÖR ATT skapa

Åsa Wiik Sandlund.

en kyrka där alla ryms behövs utbildning för personal och anhöriga. En grund­ inställning är att lösningarna måste avpassas för varje individ.

– Vi behöver ett större seende för de olika problem och möjligheter som finns, säger Åsa Wiik Sandlund.

WIIK SANDLUND

Fråga! Personer med särskilda behov eller der as anhöriga har själva sva ret, fråga dem hur församlingen kan göra förhållandena bra

✔

Läs på! Det ger förstå else för de olika problem och möjligheter som fun ktionsnedsättningar innebär

✔

✔

✔

”Den bästa utbildningsdag jag någonsin varit på!”

Lärjungagården

Jourhavande präst, Svenska Kyrkan

Solbergavägen 2, 511 93 TORESTORP telefon: 0320–55840 www.larjungagarden.se e-post: info@larjungagarden.se

”Den bästa utbildningsdag jag någonsin varit på!”

Jourhavande präst, Svenska kyrkan

»

man inte förstår innebörden hos riter och symboler som man deltar i.

Gemenskap – religiösa upplevelser – att göra det som är normalt. När Linda Vikdahl intervjuade tio personer med utvecklingsstörning om varför de ville ha kontakt med kyrkan var det viktiga skäl.

FOTO: ÅSA

Så kan din församlin g förbättra sitt bemötande

stift har vissa orter fler Var tydlig! Förhållnin gspersoner med utvecklingsstörsättet är att det som är ning för att särskolor är förlagda livsnödvändigt för en del, exempelvis att vara my dit, medan andra orter har färre cket tydlig om tider och platser, och därmed har mindre vana. inte är skadligt för någon – De kan behöva hjälp av andra församlingar i ett startskeHitta individuella lös de. Framför allt ser de ett förningar!

Specialåtgärder kan hållningssätt och rädslan behövas för att lösa pra ktiska försvinner, säger Åsa Wiik hinder Sandlund. Det kan behövas olika metoder för att sänka trösklarna för personer med olika funktionsnedsättningar.

Det finns mycket klokskap i församlingarna, som kan stötta Nedsatt varandra i stiftets nätverk, säger Åsa Wiik Sandlund. intellektuell – Och i framtiden hoppas vi förmåga behöver på ett nationellt kyrkligt nätverk, inte medföra att säger hon.

I LULEÅ

Kyrkan en plats där man kan vara normal

Delfinen är med när Zindra Nybring går på gudstjänst.

TI PS

Program våren/sommaren Fortbildning: 13-14 mars blomsterarrangemang, digital musikhantering, Bibelns grundtext på dator Påskmöte: 2-5 april Läger för vuxna à la SESG: 3-5 juli Sommarmöte: 27-30 juli Anmälan senast 7 dagar innan. Läs mer på hemsidan!

”Jag vill också vara en ängel” är titeln på prästen Linda Vikdahls färska avhandling från Umeå universitet. Hon har studerat vilken plats personer med utvecklingsstörning vill ha och får i kyrkan.

I längre intervjuer beskriver de hur de vill vara delaktiga i församlingslivet, i gudstjänster men också i den sociala gemen­skapen. Flera uttrycker också att de vill bli efterfrågade – medverka i en gudstjänstgrupp eller hjälpa till praktiskt.

Linda Vikdahl drar slutsatsen att kyrkan har goda förutsättningar att vara en plats där de får social gemenskap, både i djupare kontakter och på ett ytligare – men ändå viktigt – plan.

Undersökningen visar hur beroende en person med utvecklingsstörning är av sin omgivning för att rent praktiskt kunna ta sig till kyrkan.

Men inställningen hos föräldrar eller god man är också av-

CECILIA JAENSSON WALLANDER

010– 199 34 60 cecilia.jaenssonwallander@ kyrkanstidning.se

Brisakademin ger dig kunskap och verktyg att möta barn och unga som behöver stöd.

brisakademin@bris.se 08- 598 888 41 www.bris.se/brisakademin

görande: om de är ointresserade av att personen går i kyrkan, sker det inte. De intervjuade kunde till och med berätta om hur de hindrats från att delta i närståendes begravningar och att rösta i kyrkovalet, för att släkten tyckte det var olämpligt.

EN VIKTIG observation i avhandlingen är att personer med utvecklingsstörning kan gå miste om undervisning inför dop eller konfirmation, trots att de har rätt till det och frågar efter det. Omgivningens motivering är att de inte kan förstå kristen tro. Linda Vikdahl anser att nedsatt intellektuell förmåga inte behöver medföra att man inte förstår innebörden hos riter och symboler som man deltar i.

Lösningen ligger inte i separata grupper i exempelvis konfirmationsundervisning, anser hon. Där får de inte den gemenskap som de söker. I stället behöver den ”vanliga” verksamheten anpassas, så att den blir tillgänglig för dem också.

CECILIA JAENSSON WALLANDER

AVHANDLING Jag vill också vara en ängel Linda Vikdahl

Vill du läsa teologi?

Nu även på distans!

Läs mer om våra utbildningar på

www.johannelund.nu

14 KYRKANS TIDNING

NR 9 2015

FORTBILDN ING & KOM PETENS

HELGKURSEN DÄR MAN LÄR SIG:

Att vårda en själ Kyrkkaffesjälavård kallas det av kursledaren och pastorn Anders Persson, det som kursen Själavård till vardags handlar om. Under några dagar träffas deltagarna och får fundera kring vad det är att vårda själen, sin egen och andras.

Deltagarna är med något undantag inte proffs på att själavårda.

Inte desto mindre har de omfattande erfarenhet. Några har ett frivilliguppdrag i sin hem­ församling, andra har upptäckt att de har en gåva att tala med människor i kris. Någon träffar människor genom sitt jobb som kyrkogårdsarbetare. De flesta deltagarna kommer från Svenska kyrkan, men kursen är ekumenisk och andra tillhör Equmeniakyrkan och andra samfund.

UNDER EN helg träffas deltagarna på Frötuna gård utanför Upp­sala.

Det är tredje helgen och denna gång handlar det bland annat om barn och unga. Under dagarna får de handledning i mindre grupper. Då kan de hämta ur den egna erfarenheten, människor och situationer som de vill ventilera.

Man samlas också i basgrupper, för deltagarnas personliga utveckling.

Vid helgens storsamlingar och litteraturdiskussioner diskuteras områden som en människovårdare kan ha hjälp av att fundera kring – för en själv, och som verktyg i möten med andra: är det arv eller miljö som formar oss, om förändring är bra eller ett hot, om olika utvecklingsstadier i livet.

Vid en samling som prästen Veronica Widell leder tar flera deltagare upp frågan om identitet: vem är jag när jag inte kan identifiera mig genom mitt yrke? Att bli arbetslös eller långvarigt sjuk, även pensionär, är svårt, hade de själva fått erfara.

Kan man lära sig att själavårda på en kurs?

– Man blir inte en full­fjädrad själavårdare, men man kan lära sig ett förhållningssätt, en samtalsmetodik – vad man gör i samtalet, hur man möter andra, säger Veronica Widell.

– Här handlar det om den inre

Prästen Veronica Widell och pastorn Anders Persson framför Frötuna gård utanför Upp­sala där kursen ”Själavård till vardags” Kursfakta hölls. ●● Kurs: Själavård till vardags FOTO: LARS RINDESKOG ●● Hålls på: Frötuna gård utanför Uppsala ●● Omfattning: fyra helger under ett läsår, enskilda litteraturstudier och uppsatser processen, att bearbeta ●● Anordnas av: Sankt Lukas. den teoretiska kunskapen Båda kursledarna är utbilutifrån sina erfarenheter, dade terapeuter inom säger Anders Persson. Om Sankt Lukas

man ska bli en bra själavårdare måste man våga titta på sig själv, både goda och dåliga sidor, så att man blir trygg i att möta andra.

CECILIA JAENSSON WALLANDER

4 SVARAR

Varför går du själavårdskursen?

Josef Almlöf, Alunda, har tidigare varit företagare, bland annat lantbrukare. Har inget formellt själavårdsuppdrag, men använder stor del av sin tid till att hjälpa människor.

– Jag har en hel del kontakter med personer som har problem.

Det går bra att få kontakt, män­ wwniskor öppnar sig, det är väl en gåva jag har. Det känns meningsfullt och ger mig väldigt mycket.

Vad ger kursen?

– Jag ville ha lite mer kött på benen: hur man bör tänka i kontakterna. Att man är närvarande i samtalet, inte kommer med färdiga lösningar när människor är i kris. Att lyssna på rätt sätt och kunna vara tyst.

– Det finns oerhörda behov,

man behöver inte vara proffs, men medmänsklig och ha tid att lyssna. Något oerhört viktigt är att om man frågar ”Hur har du det?” – då ska man mena någonting med det, annars ska man inte fråga.

förslag på lösningar, och nu mår jag bättre. Jag blir glad på de här träffarna. Det här kommer jag att ta med mig hela mitt liv.

Elina Wetterud, Järfälla, skriver egna sånger och leder lovsången i Centrumkyrkan i Sundbyberg, föreläser om sorg utifrån egna erfarenheter.

Går kursen på eget initiativ.

Samar Tony, Botkyrka församling, anställd i församlingen som tolk, arbetar med nyanlända flyktingar och håller samlingar för barn.

– Jag var nyfiken på själa– Genom musiken och föreläsvård, ville hitta ordet för det på ningar om sorg når jag människor arabiska, men fann ingen överoch här rustar jag mig för det. sättning. Jag försöker läsa och – Litteraturen på kursen har förstå själv, men jag behöver mer varit fantastisk. Den är en tröst kunskap. Det jag hör och lär mig i den maktlöshet jag har inför börjar jag använda för mig själv andra människors sorg och ger först. Det hjälper mig mycket, jag nya infallsvinklar. Om min ångest får mycket stöd, och sedan kan över andras lidande tar för stor jag ge vidare. plats, hamnar inte fokus där den – När jag till exempel träffar ska vara, hos den andra. Jag har traumatiserade människor från också insett att när min musik i Syrien måste jag veta vad jag gudstjänsten blir en genväg till kan göra – samtalen påverkar människors känslor, måste nåFrötuna kvist pms 4625 mycket. Förra gången vi träffagon vara deras ”fallskydd”, men des tog jag upp ett problem på det måste inte alltid vara jag. handledningen. De andra gav mig – Jag ser hur själavården är Frötuna kvist svart

FRÖTUNA GÅRD & RETREAT

är en unik plats för kurser, retreater och konferenser 20 minuters bilfärd från Uppsala och en timme från Stockholm.

Varmt välkommen till en naturskön och rofylld miljö Frötuna med kvist tillgång till kapell, neg meditationsrum och vår alldeles nya bad- och relaxavdelning. www.frotuna.nu info@frotuna.nu Frotuna logo kvist pms 4625

en plats där ingen är dömande, men lyssnande, och har en vilja att förstå även om man vet att man inte kommer att förstå. När någon tar sig tid att lyssna och vill förstå är det en sådan tröst.

Marie Åhfeldt, Botkyrka, engagerad i verksamhetsrådet i Botkyrka församling: – Jag har inget uppdrag som själavårdare men jag pratar mycket med människor, bland dem mina vänner, och blev väldigt glad när jag fick chans att gå kursen.

– Alla skulle behöva gå en kurs i själavård om vi ska kunna utveckla kyrkan och lära mer om hur vi ska bemöta människor.

Jag tycker kursen är jättebra för egen del – det är mycket som jag har funderat på tidigare, och bitarna faller på plats här, jag förstår mig själv och andra.

För att kunna prata med andra måste man känna sig själv först.

Jag har en bild av vad som får mig att reagera, och kan förhålla mig till det.

NR 9 2015

KYRKANS TIDNING 15

Kyrkomusiker Musiken är en viktig del i kyrkans arbete – helgdag som vardag. Kantorn ingår i arbetslaget tillsammans med präst, diakon, församlingspedagog med flera.

Att arbeta som kantor innebär att spela, leda körer, undervisa samt administrera och utveckla församlingens musikaliska verksamhet.

Som utbildad kantor får du ett mycket stimulerande jobb. Kyrkan behöver många kyrkomusiker.

För att få behörighet för kantorstjänst i Svenska kyrkan behövs: • Tvåårig kantorsutbildning på folkhögskola/högskola.

• 20 veckors pastoralteologisk kurs som läses antingen vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut i Uppsala eller Lund eller integreras i fackutbildningen vid folkhögskola.

Sista ansökningsdag är 15 april 2015

utbildning ges vid följande skolor ersta sköndal högskola Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi Tel: 08-555 051 50 E-post: kyrkomusik@esh.se www.esh.se/kyrkomusik geijerskolan Tel: 0552-302 50 E-post: info@geijerskolan.se www.geijerskolan.se hjo folkhögskola Tel: 0503-323 00 E-post: info.hjo@folkbildning.net www.folkhogskolan.com mellansels folkhögskola Tel: 0661-654 400 E-post: info@mellansel.fhsk.se www.mellansel.fhsk.se oskarshamns folkhögskola Tel: 0491-768 100 E-post: robert.ohman.osk@folkbildning.net www.oskarshamnsfolkhogskola.se

www.svenskakyrkan.se/yrken

Arbetar du för en bättre värld?

Då är vi resebyrån för Dig! Raptim specialpriser på flyg bara hos oss!

Europa: 0140-37 50 30 Afrika: 0140-37 50 10 Övriga Världen: 0140-37 50 20 info@tranas-resebyra.se

www.tranas-resebyra.se

Grupp & konferensresor Travelart har mångårig erfarenhet av att hantera både stora och små grupper till världens alla hörn.

Berlin - 3 nätter fr. 3500:Flyg Stockholm - Berlin t/r inkl. flygskatter Del i dubbelrum inkl. frukost på centralt turistklass hotell.

Följ upp studiecirkeln med en resa - I Luthers fotspår

TelAviv Direktflyg från Stockholm onsdagar och söndagar Pris från 2500 kr /person inkl. flygskatter – Kontakta oss för offert!

Tel. 0140 37 50 70 • info@travelart.se • www.travelart.se