KT44 2014 by Kyrkans Tidning

FÖR DIG SOM HAR

EN UPPGIFT I SVENSKA KYRKAN

nr Torsdag 30 oktober 2014

DE BATT Om förslaget skulle antas vore det inget mindre än en katastrof för Svenska kyrkans identitet som kristen kyrka. Mikael Löwegren om kyrkohandboken

DEBATT 26 NYHETER 6

5 biskopsaspiranter hörda i Växjö Fem män, många frågor och några skratt – det var utfrågningen av kandidaterna till biskop i Växjö. JOBBET & DU 10

Prästen som verkar bland de psykiskt sköra Prästen Elisabeth Arborelius finns några dagar i månaden på Aktivitetshuset i Stockholm bland psykiskt sköra människor. KULTUR & TEOLOGI 16

Finlands kyrkoval öppnar för förändring

O Vigsel i kyrkan för homosexuella viktig valfråga. O Ekonomi- och strukturfrågor blir tyngst för nyvalda. O De anställda väntas bli färre när budgeten krymper. FOKUS 4

Allhelgona påminner om det hinsides livet Det pågår ett förnyat samtal om Guds rike, Kyrkans Tidning tittar närmare på det. MITTEN 14

Varsågod! Nya Kyrkans Tidning

FOTO: AARNE ORMIO

LEDAREN: Den troende Alice Bah Kuhnke är överkörd av finansminister Magdalena Andersson. 2

2 KYRKANS TIDNING

NR 44 2014

svante.fregert@kyrkanstidning.se barbro.matzols@kyrkanstidning.se mikael.mogren@kyrkanstidning.se SVANTE FREGERT

BARBRO MATZOLS

Dela och diskutera våra artiklar FRÅN CHEFREDAKTÖREN TEKNOLOGIN FÖRÄNDRAR vanorna och och vanor förändrar teknologin. När tekniken kom med möjligheten för läsarna att kommentera artiklar på tidningssajter blev dessa populära diskussionsfora. Sedan kom de sociala medierna – Facebook, Twitter och andra – och diskussionen ﬂyttade dit med hjälp av länkar från tidningar och etermedier.

MIKAEL MOGREN

LEDARE

Nätdebattörerna föredrar helt enkelt att diskutera i sina egna ﬂöden, bloggar och i grupper i stället för de långa kommentarsfälten på de journalistiska sajterna. Nya medier närs av referenser till och nyheter från ”gammelmedia” som i sin tur har ögonen på sig på ett helt annat sätt än tidigare. Det är bra. Det håller oss på tårna. I linje med denna utveckling har många tidningar tagit bort eller begränsat sina kommentars-

Bildningsförakt och noll koll på samma gång Budget Alla är lika förvånade över beslutet att drakoniskt skära ner stödet till de religiösa samfunden. Det är små pengar för staten, men av stor betydelse för samfunden. VÅR NYA kultur- demokrati- och samfundsminister Alice Bah Kuhnkes utnämning har väckt både förvåning, nyfikenhet och förväntningar. Kulturvännerna gillade hennes tal om bildning – när hörde vi det senast från taburetterna? Många av oss som är bekymrade över bristande integration och delaktighet, toppstyrning och politikerförakt uppskattade att den nya regeringen utsåg en demokratiminister. De religiösa samfunden såg en vän i den troende Kuhnke som länge och med framgång verkat som företrädare för den ideella sektorn och allt det arbete som utförs där för delaktighet, integration och samhällssolidaritet, inte minst av samfunden. Den förra regeringen uppgraderade samfundsfrågorna genom Stefan Attefalls engagemang. Anslagen höjdes och Nämnden för statligt stöd till trossamfund, SST, som sköter utbetalningarna, fick en allt viktigare roll som expertmyndighet. Stödpengarna har bland annat använts till församlingars och moskéers arbete till stöd för flyktingfamiljer och ensamkommande barn, för projekt för religionsdialog och annat som ger viktiga bidrag till att öka den så viktiga integrationen och sammanhållningen i det svenska samhället. Många har insett religionens och därmed samfundens tidigare förbisedda betydelse för ömsesidig förståelse och integration när världen kommer samman i den svenska vardagen.

Alice Bah Kuhnke verkar helt enkelt överkörd i den juggernaut av partiförhandlingar som vevas av en stark finansminister.

MEN I sin egenskap av samfundsminister kom-

mer Kuhnke ur startblocken med fel fot. I regeringens budget skärs stödet till samfunden ner drakoniskt. Redan nästa år kapas dagens anslag på 77 miljoner kronor med 6,6 miljoner kronor för att landa på 45 miljoner kronor 2018. Med det tidigare sagda undrar man förvånat varför? Efter en vacker preambel i budgeten om samfundens betydelse för demokratin avslutas ka-

Finansminister Magdalena Andersson (S) och kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP), som kom ur startblocken med fel fot. FOTO: JONAS EKSTRÖMER/TT

pitlet med den negativa sifferexcersisen – helt utan politisk motivering. Man riktigt ser finansdepartementets lie gå fram över kompendiesidan. Genom att fastslå de årliga nedskärningarna fram till 2018 har man bakbundit ministerns möjligheter att få gehör hos finansen för att bibehålla anslagen. Alice Bah Kuhnke verkar helt enkelt överkörd i den juggernaut av partiförhandlingar som vevas av en stark finansminister. Stå på dig , Alice, vill man utropa. HUR VAR det med bildningen? Bara själva ordet är inte så lite förknippat med studiet av antiken, varför en regering som återinfört ordet i den po-

litiska retoriken kanske skulle akta sig för att genom ren arrogans försöka lägga ner Medelhavsinstituten i Rom, Aten och Istanbul. Dessa har sedan länge varit viktiga centra för svensk antikforskning och arkeologi, ﬁlologi och konst- och religionsvetenskap. Institutet i Istanbul har stor betydelse för studiet av och kontakterna med den muslimska världen runt Medelhavet. Landets humanister har rest ragg och den ansvariga ministern Helene Hellmark Knutsson verkar backa med ord som visar att hon inte förstått sin egen budget. Bildningsförakt och noll koll på samma gång. SVANTE FREGERT

FÖR DIG SOM HAR EN UPPGIFT I SVENSKA KYRKAN HÄR HITTAR DU OSS ADRESS Box 22543, 104 22 Stockholm BESÖKSADRESS Kungsholmstorg 5 www.kyrkanstidning.se VÄXEL 010-199 34 00 FAX redaktionen 010-199 92 20 E-POST redaktionen@kyrkanstidning.se VD Henriette Zeuchner

CHEFREDAKTÖR ANSVARIG UTGIVARE Svante Fregert 010-199 34 54 ANDREREDAKTÖR (stf ansv utg) Brita Häll 010-199 34 63 BILDREDAKTÖR Mikael Johansson 010-199 34 77 PRODUKTIONSCHEF Lotta Petersson 010-199 34 85

VICE VD Kerstin Kyhlberg Engvall 08-743 65 50

PLATSANNONSER Jessy Fastevik 090-71 15 10 platsannons@kyrkanstidning.se

MARKNADKONTAKT Sofia Määttä 08-743 65 05

PRENUMERATIONER Telefon 08-462 28 50 Fax 08-644 56 04 Tel tid mån–fre 8-17 Pren pris (helår) 859 kr Pren pris (halvår) 485 kr

ANNONSER Display i Umeå AB 090-71 15 00 info@display-umea.se

Pren pris (autogiro) 70 kr UTEBLIVEN TIDNING 08-462 28 50 Pren inbetalning bg 854-2870 Tel tid se prenumerationer ovan prenumeration@kyrkanstidning.se HAR DU SYNPUNKTER? Hör av dig till: risochros@verbum.se ÅRGÅNG 33 av Svenska Kyrkans Tidning TRYCKERI V-TAB Örebro UPPLAGA TIDSKRIFTER 33 500 (2012) ISSN 0280/4603

REDAKTIONEN ansvarar inte för ej beställt material. All publicerad text lagras elektroniskt.

NR 44 2014

KYRKANS TIDNING 3

Vi hjälper er att sänka energiförbrukningen!

SVANTE FREGERT ansvarig utgivare Kyrkans Tidning/Amos Verbum AB 010-199 34 54 svante.fregert@kyrkanstidning.se

ECIALISTER SP IN OM

fält till förmån för knappar som gör det enkelt att dela artiklar på mail eller i sociala medier. Vi gör detsamma. Vi stänger kommentatorsfältet och vill att våra artiklar sprids och diskuteras i de nätverk där våra läsare vill utbyta åsikter.

Kyla Värm

e Energ

Servic e

Vi finns nära dig TESAB är ett nätverk av entreprenörer som installerar kyla, värme och energioptimerar anläggningar. Alla medlemmar tar ett totalt funktionsansvar för installationer som kännetecknas av säkerhet och kvalitet.

Ändra i kyrkoordningen FUNGERAR INTE kyrkoherden är det mycket som inte fungerar i pastorat och församlingar. På några håll har kyrkoherdebostaden (om den ﬁnns kvar) förvandlats till ett korttidsboende där hyresgästerna kommer och går. Sedan år 2000 har många herdar stannat ett eller ett par år och inte är det mindre dystert när jag får veta vad som hände: Det vanliga jag hör är att den ena sa upp sig själv och den andra köptes ut. DET SÄGER sig självt att det blir kapitalförstöring när församlingen inte får någon herde som stannar över längre tid. Det vet romersk katolska kyrkan i Cen-

traleuropa där stora områden saknar präster. I Svenska kyrkan ﬁnns fenomenet att samma förtroendevalda som rekryterar en kyrkoherde året efter beslutar om utköp, utan att någon ställer dem till svars. SKA DET ansvar som kyrkoord-

ningen lägger på kyrkorådet fungera, krävs ett förtroendefullt samarbete med stiftsledningen. Om det inte ens uppstår när nöden kräver det, borde kyrkoordningen ändras så att ansvaret för kyrkoherdarna tydligt delas mellan stift och församling, eller helt läggs på stiftsledningen. Rekryteringen av kyrkoherdar

Rätt temperatur på rätt plats. Tel: 0771- 22 44 44 | www.tesab.se

är en kärnfråga. Professionalitet i uttagningen liksom uppmuntran från församlingsbor betyder mer än mycket annat. Av allt att döma så märks det sedan i verksamheten när kyrkoherden sitter säkert och har ett starkt mandat. Den formella stabiliteten i tjänsten verkar kunna fungera som en tillväxtfaktor för församlingen. Hur anställningsvillkor och arbetsgivaransvar ska utformas för kyrkoherdarna i Svenska kyrkan återstår att undersöka. En sak är säker: Vakanta kyrkoherdetjänster är ingen tillväxtfaktor.

Kalenderljus och andra ljus inför Jul och Advent Beställning av adventskalenderljus gärna före 10/11

Östanbäcks Kloster

MIKAEL MOGREN

773 96 Sala Tel 0224-250 88 Fax 0224-250 20 munkljus@munkljus.se

Ensam om sin åsikt DEN SVENSKA regeringen och

statsminister Stefan Löfven har deklarerat att man ”inom kort” kommer att erkänna staten Palestina. Det har mött starka invändningar och kritik från utrikesutskottet, bland annat därför att beslutet inte var förankrat med övriga politiska partier. Och nu visar det sig att Löfven och Sverige inte får något nordiskt stöd för sin uppfattning. Under toppmötet som hölls i måndags med regeringschefer från åtta nordisk-baltiska länder,

var det lättare att enas kring oron över den ryska upprustningen på Östersjön och agerandet i Ukraina än erkännandet av Palestina som egen stat. HELT OVÄNTAT var det kan-

ske inte att de borgerliga statsministrarna Erna Solberg i Norge och ﬁnländske Alexander Stubb deklarerade att de inte tänker erkänna Palestina förrän en tvåstatslösning är klar. Inte heller socialdemokraternas Helle Thorning-Schmidt,

www.munkljus.se

Danmark, ansluter sig till Löfvens linje. NU ÅTERSTÅR att se om Löfven tar

intryck av sina nordiska kollegor. Men enligt experter som uttalat sig i Svenska Dagbladet kommer ett erkännande av staten Palestina främst att ses som en symbolhandling. Vägen fram till en tvåstatslösning är lång och fylld av politiska hinder. Sista ordet är långt ifrån sagt i denna fråga. BARBRO MATZOLS

BILDLEDAREN

Svenska kyrkan i förändring:

Stöd i ert lokala utvecklingsarbete Svenska kyrkans församlingar beﬁnner sig i ett utvecklingsskede. På många håll brottas församlingarna med en åldrande medlemskår och minskat antal barn och ungdomar i verksamheten. Därtill kommer att Svenska kyrkan är en av Sveriges största fastighetsägare och förvaltare av ett kulturarv. Vi kan stödja er i ert utvecklingsarbete. Vi erbjuder er en genomlysning av församlingens eller pastoratets verksamhet med fokus på styrning, ledning och organisation. I vårt erbjudande innefattas att ta fram en fastighetsstrategi samt förslag till handlingsplan för församlingens fortsatta utveckling. Allt i syfte att långsiktigt säkerställa verksamheten. Vi lämnar vid behov gärna referenser från uppdrag i Svenska kyrkan. Välkommen att kontakta oss.

GLAD VINNARE OCH GODA FÖRLORARE. Valet i Tunisien tycks ha avlöpt utan stora störningar, trots ett lågintensivt hot från islamister. Den sekulära oppositionen i partiet NiidaTounes står som vinnare med 38 procent av platserna i parlamentet. Förlorarna, det islamistiska regeringspartiet Ennahda har vackert förklarat sig besegrat och gratulerat vinnaren. Före valet uttryckte rapparen Gela’i Ahmed, som av många anses ha skrivit soundtracket till revolutionen, sin optimism såhär, enligt Al-Jazeera: ”Tunisien är inte Libyen eller Egypten, vi är ett utbildat folk och vi kan kontrollera oss själva.” FOTO: HASSAN AMMAR/AP

info@publicpartner.se 08-660 61 10 publicpartner.se

4 KYRKANS TIDNING

NR 44 2014

TI PSA OSS!

010-199 34 54

#44

Veckans nyhetsfördjupning

FOKUS

FOGELQVISTS AVKRAGNING STOPPAS TILLFÄLLIGT GÖTEBORGS STIFT Överklagandenämnden stoppar tillfälligt domkapitlets beslut att avkraga Olof Fogelqvist. Domkapitlet menade att han i en predikan hade brutit mot prästvigningslöftena. – Fallet är principiellt viktigt

och vi anser att domkapitlets beslut får så vittgående konsekvenser för honom att det inte bör verkställas så länge vi utreder hans fall, säger Johan Munck, ordförande i nämnden. Olof Fogelqvist från Löftadalens pastorat ska ha påstått att

de som säger ja till prästvigda kvinnor går miste om frälsningen. ”Domkapitlet är helt eniga om att detta varit hans budskap, att det sägs oerhört tydligt”, sa biskop Per Eckerdal till Kyrkans Tidning. Olof Fogelqvist förnekar att detta varit hans mening.

KYRKOVALET I FINLAND

Samkönade vigslar Samkönade äktenskap och kvinnoprästmotstånd är de hetaste frågorna i det finländska kyrkovalet, anser medierna. Men det är ekonomi och struktur som blir de stora frågorna för de nya förtroendevalda. Den 9 november håller Finlands evangelisk-lutherska kyrka val. Förhandsröstningen startade i måndags och avslutas på fredag. – Medierna har varit intresserade av kandidaternas inställning till samkönade äktenskap, så det är inte omöjligt att det kommer att röstas fram mer liberala kandidater i årets val, säger Björn Vikström, biskop i Borgå stift, som består av de 60 församlingar med svenskspråkig majoritet. också debatterats i medierna. I den mest konservativa av de svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors tycker bara omkring 40 procent av kandidaterna att det är bra att kvinnor kan vara präster. Men kvinnor får bli präster i Finlands kyrka sedan 1988, de ifrågasätts bara i ett fåtal församlingar och frågan är inte aktuell för något beslut. Däremot är frågan om samkönade äktenskap aktuell. I november tar riksdagen ställning till frågan om könsneutral äktenskapslagstiftning. Men det är inte så sannolikt att det nuvarande ﬁnländska kyrkomötet kommer att besluta om en förändrad syn på äktenskapet. – Det krävs en 75-procentig majoritet för att förändra kyrkolagens skrivningar om äktenskapet. I dag är nog kyrkomötet långt ifrån att stödja en sådan förändring, för kyrkomötet är mer konservativt än kyrkans medlem-

KVINNOPRÄSTFRÅGAN HAR

mar, säger Björn Vikström. Majoriteten av kyrkomötets ledamöter väljs av församlingsråden. Valdeltagandet i församlingsvalet Björn Vikström är relativt lågt, biskop i Borgå. 17 procent senast, men en större andel av de mest kyrkligt engagerade röstar. Eftersom dessa är mer konservativa än medlemmarna i stort så blir de förtroendevalda mer konservativa.

»Vigselfrågan skulle kunna spräcka kyrkan.

Björn Vikström tror att vigselfrågan skulle kunna spräcka kyrkan. Bland annat därför har han föreslagit att kyrkan ska avstå från vigselrätten. – Jag har fått kritik för det. Men att viga människor är en myndighetsutövning, och kyrkan måste sluta att vara en myndighetsinstitution, styrd av en kyrkolag och ﬁnansierad av kyrkoskatt.

mest intresserat sig för hur församlingsvalets kandidater ställer sig till frågor om vigsel för homosexuella. Men de frågor som kommer att prägla de kommande åren handlar dels om ekonomi, dels om den ﬁnländska Ökande kyrkans strukturreform. Nästa vecka samlas kyrvaldeltagande komötet för sin höstsession. Då utskottsbehandO Valdeltagandet 2010 var 17 prolas ett lagförslag om att cent. Valdeltagandet har ökat de senaste valen, men det är osäkert om alla församlingar måste uppgången kommer att fortsätta. ingå i en kyrklig samfälO Vid valet 2010 röstade 16-åringar för lighet, för att skapa mer första gången, då fördes också en livlig ekonomiskt bärkraftidebatt om homosexualitet, sedan ga enheter. Beslut vänKD-ordföranden Päivi Räsänen i tas i vår. en tv-debatt sagt att man som – Församlingarna bekristen inte ska leva ut sin varas, med lite kringshomosexualitet. kuren självbestämmanderätt. Men de kommer MEDIERNA HAR

FAKTA

Församlingsval i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2014 O 9 256 förtroendevalda ska väljas i 415 församlingar. O Omkring 40 procent av församlingarna ingår i samfälligheter. I dem väljs också ledamöter till samfällighetens fullmäktige. O Det finns drygt 19 300 kandiderar, på 1 791 listor, varav O 45 procent är partipolitiska. O Antalet kandidater, och antalet unga kandidater, har minskat. O I 32 församlingar finns så många kandidater som det behövs ledamöter. De håller ”sämjoval” O I ”Församlingsvalets kandidattest”, www.forsamlingsvalet.fi, kan kandidaterna redogöra för sina åsikter.

själva att få avgöra om de ska bilda en lösare eller tätare samfällighet och det kommer församlingsråden att få förhandla fram, säger Björn Vikström. EN FRÅGA som de förtroendevalda också kommer att få hantera, men som inte har någon slutpunkt, är ekonomin. Finlands kyrka förlorar omkring en procent av sina medlemmar varje år. Därmed sjunker intäkterna från kyrkoskatten, vilket kan påverka kyrkans drygt 20 300 anställda.

har varit en väldigt rik kyrka, med mycket god personal i församlingarna och centralt. Nu måste vi aktivera församlingsmedlemmarna i frivilligarbete och de anställda kommer att få bli mer av inspiratör och ledare av dem, säger Björn Vikström. De nyvalda församlingsråden kommer att få ta tuﬀa ekonomiska beslut om fastigheter och personal, men Björn Vikström tycker inte att utvecklingen enbart är negativ. – Vi måste bli medvetna om vad det är att vara kyrka, vi är en gemenskap och en folkrörelse, inte en myndighet som levererar service.

Finska kyrkan 4 100 432 medlemmar Svenska kyrkan 6 357 508 medlemmar

– VI

KRISTOFFER MORÉN 010 - 199 34 74 kristoffer.moren@kyrkanstidning.se

Statsminister Alexander Stubb och ärkebiskop Kari Mäkinen och diskute-

Finlands kyrka skuggar I Finland vill fler konfirmera sig än vara med i kyrkan. I övrigt tappar Finländska kyrkan på samma sätt som Svenska kyrkan. Men Sverige ligger före. Förra året deltog 84,6 procent av 15-åringarna i finländska kyrkans konfirmandundervisning. – Andelen konfirmerade 15åringar är högre än andelen medlemmar i kyrkan. Konfir-

mationen försvagas långsammare än andra kyrkliga seder, säger Veli-Matti Salminen, forskare på Kyrkans forskningscentral. går några tusen ungdomar med i kyrkan inför konﬁrmationsläsningen, skriftskolan kallad, och traditionen är fortfarande stark. Jämfört med år 2000 har andelen konﬁrmerade bara minskat med knappt sex procentenheter.

VARJE ÅR

NR 44 2014

KYRKANS TIDNING 5

Ett system för alla kyrkans anställda

200 000 KRONOR SKÄNKER Svenska kyrkan i Malmö till arbetet med att bekämpa ebola i Västafrika, beslutade kyrkorådet vid sitt senaste sammanträde. Svenska kyrkans internationella arbete får använda pengarna till bland annat förnödenheter och psykosocialt stöd.

NYTT LÖNESYSTEM Nu finns ett verktyg för att hantera alla anställdas löner i Svenska kyrkan. Den nationella nivån har tecknat avtal med en leverantör i Örebro. Om alla församlingar väljer det nu upphandlade systemet blir Svenska kyrkan med sina omkring 22 000 anställda en av de största kunderna för leverantören Flex Datasystem AB.

Det skriver Svenska kyrkan i ett pressmeddelande. IT-systemet ingår som en del i det nationella projektet Gemensamt administrativt stöd, GAS, som ska hjälpa församlingarna samverka och därmed spara pengar. – Svenska kyrkan får genom avtalet ett modernt IT-stöd i de personaladministrativa processerna, säger Staffan Yngvesson,

nationell koordinator för administrativ samverkan vid kyrkokansliet i Uppsala. Ett dataverktyg finns redan upphandlat för ekonomihantering. Nu finns det andra systemet, för administrering av tidredovisning, reseräkningar, bemanning och HR.

”Konservativa tar för stor plats”

het fråga

– Vi vill att kyrkan ska viga par av samma kön. Nuvarande kyrkomöte kommer inte att godkänna en vigsel, möjligen en välsignelse. Men ett nytt kyrkomöte kan bli annorlunda, säger Ulf Särs.

FInland

Sverige

Andel medlemmar:

75,2

65,9 procent

procent

Andel döpta

48,5

75,2

procent

Andel konfirmerade

30,1

har Ulf Särs arbetat med frågor om rättvisa och bistånd, bland annat på Kyrkans Utlandshjälp. Försvaret av de utstötta ledde vidare till ett engagemang för homosexuellas rättigheter. Nu representerar han listan ”Kom alla” som ställer upp i en fjärdedel av församlingarna. – I svenska Finland syns vi mycket i massmedierna, men vi lever mer på den ﬁnska sidan.

SEDAN 60-TALET

Konservativa grupper anklagar ”Kom alla” för att flirta med medierna.

– Nej, strävan efter jämlikhet har sin grund i evangeliet, och de konservativas bibeltolkning är föråldrad. De är en liten minoritetsgrupp som fått för stor plats, deras kvinnoprästmotstånd och syn på sexuella minoriteter gör att många går ur kyrkan. Dem vill vi hämta in igen. Nåden gäller alla.

Ulf Särs, Kom alla. FOTO: KRISTOFFER MORÉN

tera svåra frågor, som antalet anställda i församlingen. – Verksamheten måste vara effektiv och inte så dyr. Fortfarande tror jag inte att man har sett möjligheterna med de frivilliga, säger hon. – Kyrkan ska inte vara en verksamhetsproducent, och medlemmarna konsumenter. De är församlingen och blir de mer aktiva i församlingarna blir kyrkan mindre beroende av anställda, säger Andreas Andersson.

Martti Ahlström och Kaija Salmela, Kantava voima.

procent

84,6

FOTO: KRISTOFFER MORÉN

procent

HELSINGFORS DOMKYRKOFÖRSAMLING har fyra kyrkor nu.

Finland: utträden 58 965

inträden, 14 653

Sverige: utträden 71 700

inträden, 8 377

O Källor: Finland: Statistisk årsbok för kyrkan 2013. Sverige: Svenska kyrkans statistik 2013.

rade kyrkans plats i samhället när valkampanjen till församlingsvalen startade.

Stefanie Lindroos och Andreas Andersson, Matteus ungdomslista. FOTO: KRISTOFFER MORÉN

FOTO: AARNE ORMIO

församling, Helsingfors, ﬁnns två listor i församlingsvalet; Vårt Matteus och Matteus ungdomslista. Stefanie Lindroos, journaliststuderande, representerar ungdomslistan. Andreas Andersson står på ungdomslistan i valet till församlingsrådet, och på ”Vårt Matteus” i samfälligheten. – Ungdomslistan vill stödja ungdomsarbetet som växer, med många konﬁrmander, hjälpledare och en ungdomsgrupp. Det kostar, säger Andreas Andersson som studerar journalistik. Stefanie Lindroos ställer upp för att motivera andra unga att rösta, säger hon. Men blir hon vald räknar hon med att få han-

I MATTEUS

r Svenska kyrkans nedgång – Dels ses nog skriftskolan fortfarande som en del av vuxenblivandet i Finland, dels har församlingarna satsat resurser på att utveckla konfirmationen, säger Veli-Matti Salminen. Efter konfirmationen erbjuds konfirmanderna att bli hjälpledare. Det tackade nära 25 000 ungdomar ja till förra året. Men några år efter skriftskolan går många unga medlemmar ur kyrkan igen.

– Ja, det är rörelse runt medlemskapssiﬀrorna, antalet inoch utträden varierar från år till år. Förra året var det nästan 20 000 ﬂer som skrev ut sig än året innan, säger han. ställningarna, men andelen dop och vigslar sjunker. Gudstjänsterna blir färre, även om antalet speciella gudstjänster ökar. Men högmässobesöken har minskat med

BEGRAVNINGARNA HÅLLER

en tredjedel på 20 år. Även om statistiken är bättre än Svenska kyrkans, ser VeliMatti Salminen få möjligheter att vända nedgången. – Kanske kan man försöka nå ﬂer av de medlemmar som sällan eller aldrig deltar i kyrkans verksamhet, och om kyrkan gör bra saker i samhället kanske det kan locka människor att engagera sig KRISTOFFER MORÉN

– Vi slog samman flera församlingar och fick för många. Svenska församlingen fick Johanneskyrkan. Den var min hemkyrka så det var jobbigt, säger Martti Ahlström på listan ”Kantava voima” – bärkraft eller drivkraft. Församlingen har också sålt lokaler och minskat personalkostnaderna. Hittills har ekonomin varit bättre än fruktat. – Och nu byggs nytt i hamnen, 17 000 personer ska flytta dit. Församlingen förbereder hur den ska etablera sig där, säger Kaija Salmela, också hon kandidat. Hon hoppas att kyrkan ska kunna stoppa utträdena: – Annars blir barnen utan tro och Finland slutar att vara ett kristet land. Listan har ingen gemensam syn på samkönade äktenskap, men båda hoppas att frågan avhandlas snart. KRISTOFFER MORÉN

6 KYRKANS TIDNING

NR 44 2014

TI PSA OSS!

SOLCELLER TILL STIFTETS HUS SVANTE FREGERT

KRISTOFFER MORÉN

LENNART LUNDBERG

svante.fregert@ kyrkanstidning.se 010-199 34 54

kristoffer.moren@ kyrkanstidning.se 010-199 34 74

lennart.lundberg@ kyrkanstidning.se 010-199 34 57

NYHETER

UPPSALA STIFT Stiftets hus ska utrustas med 90 solceller, beslutade stiftsstyrelsen vid sitt senaste sammanträde. Solpanelerna får en sammanlagd yta av 150 kvadratmeter och ska börja installeras inom kort. De beräknas ge cirka 20 000 kilowattimmar per år, en sjundedel av energiförbrukningen. – På sikt kommer det att bli

lönsamt även ekonomiskt, men vi ser det framför allt som en insats för miljön, och det ger oss kunskap som kan användas på fler fastigheter. Det finns en utvecklingspotential som vi inte kan bortse ifrån säger Crispin Ek, fastighetsansvarig. Två ledamöter i Växjö stiftsfullmäktige vill också ha solceller på kyrktak och andra fastigheter. FOTO: TT

BISKOPSHEARING I VÄXJÖ

Vem håller måttet för Dela upp Växjö stift i fem stift. Idén kom från Anders Göranzon när han och fyra andra biskopskandidater frågades ut inför det kommande biskopsvalet. – Då kan vi bli biskopar allihop, konstaterade Fredrik Modéus och inhöstade åhörarnas skratt. Elektorer, präster och diakoner från hela stiftet samlades i lördags i Växjö för utfrågningen av de fem biskopskandidaterna. Journalisterna Lisbeth Gustafsson och Erik Lindfelt ledde utfrågningen där några av frågorna kom från allmänhet och publik. Ämnena som togs upp var allt från om Jesus gick på vattnet till samkönade vigslar. Den som nått fram till en biskopsutfrågning är väl förtrogen med de svenskkyrkliga ståndpunkterna. Sålunda fanns inga stora avvikelser: alla sa sig vara ”tydliga, trygga och trovärdiga” enligt sökproﬁlen. De är lyhörda inspiratörer som får människor med sig. De kan både hantera konflikter och Aftonbladets försåtliga frågor. Diakoni är viktigt, liksom att släppa fram kvinnliga präster och de unga. FÖRSAMLINGARNAS EKONOMI och medlemstapp såg de utfrågade som de största utmaningarna. Stiftet behöver ibland sätta ner foten i frågan om strukturförändringar, ansåg Thomas Petersson. Och Peter Wänehag såg fördelar när kyrkoråden inte längre behöver prata pengar – nu kan de i stället arbeta med församlingsutveckling. Peter Wänehag, kyrkoherde i Kalmar, ville som ledare ge utrymme för mångfald där människor får vara annorlunda – ”låt tusen blommor blomma”. I den mångfalden ryms den högkyrklighet som är vanlig i Kalmar län. – Den är en enorm tillgång. Den har bidragit till att människor känner glädje över att ﬁra gudstjänst tillsammans. CHRISTOPHER MEAKIN, med rötter i storstaden Liverpool och internationellt jobb, fick försäkra att han skulle trivas inom stiftsgränsen. Som biskop och samhällsdebattör vill han ta upp det multikul-

turella samhället och människor i nöd. Och låta kyrkan vara en mötesplats. – Intresset för Gud och andlighet ökar, men människor känner inte att de får uttryck för det i de klassiska kyrkorna.

»Jag bävar för att vi blir en kyrka som ger upp. Thomas Petersson

Fredrik Modéus framhöll gudstjänstförnyelsearbetet i domkyrkoförsamlingen i Lund, som har nått människor med liten erfarenhet av kyrkan. HUR KLARAR du att bli motsagd el-

ler nerröstad, löd en fråga. Inte kul, förstås, konstaterade Fredrik Modéus, men något att lära av. – Om jag blir nedröstad ﬁnns det ett förarbete som jag inte har gjort. Thomas Petersson skulle ha drygt tjugo år framför sig som biskop. Hur kan du inspirera och utveckla stiftet så länge?

– Inspirationen är alltid ny, det handlar om möten. Som biskop möter du många olika människor i olika sammanhang, det lockar mig. Vad bävar du för, som biskop?

– Att vi blir en kyrka som ger upp – jag kan se en uppgivenhet, jag skulle vilja att vi kunde vända det. Anders Göranzon ﬁck en fråga om sin relation till Oasrörelsen och Hjelmserydsstiftelsen, utifrån att kvinnliga präster inte får medverka där fullt ut. Det är ett problem om de inte är välkomna där eller hos manliga kolleger, konstaterade han. CECILIA JAENSSON WALLANDER cecilia.jaenssonwallander @kyrkanstidning.se 010-199 34 60

Är det bra att vi numera viger samkönade par? Ja, svarade alla biskopskandidaterna med handuppräckning. Från vänster Peter Wänehag, Christopher Meakin, Fredrik Modéus, Thomas Petersson och Anders Göranzon.

FAKTA

Det händer nu Biskopsval den 4 november. Om ingen av de fem kandidaterna får över 50 procent av rösterna går de två kandidaterna med flest röster vidare till en andra valomgång den 3 december. Biskop Jan-Olof Johansson går i pension och lägger ned staven på Annandag påsk den 6 april 2015. Den nya biskopen vigs i Uppsala domkyrka den 12 april. Rösträtt i biskopsvalet har omkring 350 präster och diakoner samt lika många elektorer. Stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter har också rösträtt.

Alla har anknytning Fem män frågades ut vid lördagens hearing i Växjö. Här följer kortfakta om dem.

Peter Wänehag

Christopher Meakin

Född: 1958. Bor: Kalmar. Nuvarande jobb: Kyrkoherde i Kalmar. Examen: Teol kand År som församlingspräst: 19 (prästvigd 1985). Anknytning till stiftet: Vigningsstift, prästtjänster i församling och som stiftsadjunkt. Citat: Vi får inte lura människor på det som är heligt.

Född: 1957. Bor: Växjö. Nuvarande jobb: Chef för ekumenikenheten vid kyrkokansliet, Uppsala. Examen: Teologie doktorsexamen. År som församlingspräst: 14 (prästvigd 1994). Anknytning till stiftet: Vigningsstift, hemstift sedan 1980-talet, präst- och andra jobb i Växjö. Citat: Ibland måste man våga tro på under.

NR 44 2014

KYRKANS TIDNING 7

RÄTTELSE Olyckligtvis kom det att se ut som att de hus vi visade på bild till vår artikel i förra numret om Svenska kyrkans fastigheter är till salu. Så är det inte – vår avsikt var bara att visa exempel på olika typer av kyrkligt ägda fastigheter. Vår otydlighet har skapat oro, bland annat i Blentarp, vilket vi djupt beklagar. REDAKTIONEN

Samfund sämst på arbetsmiljö visar undersökning KYRKLIG STRESS Hos tre fjärdedelar av arbetsplatserna inom religiösa samfund brister åtgärderna för att motverka stress. Det är sämst i den undersökning som Arbetsmiljöverket nyligen presenterade. Resultaten var bättre hos såväl tillverkningsindustri som hotell och restaurang, och förskolor. Arbetsmiljöarbetet för att

motverka stress vid 1 700 arbetsplatser i hela landet har undersökts. Arbetsgivaren är skyldig att arbeta förebyggande och ska skapa rutiner så att man identifierar, dokumenterar och åtgärdar risken för stress. Trots att psykisk ohälsa är det snabbast växande arbetsmiljöproblemet saknas ett förebyg-

gande arbetsmiljöarbete på många arbetsplatser. – Det är oroväckande, säger avdelningschef Håkan Olsson på Arbetsmiljöverket. Saknas kompetens att komma igång med att systematiskt och metodiskt hantera de psykosociala riskerna, kan man behöva anlita expertis utifrån, till exempel företagshälsovård.

ARBETSMILJÖ Väl fungerande arbetsplatser Anmärkningar på arbetsmiljön

Undersökta arbetsplatser inom religiösa samfund.

Kyrkan fick rätt mot lärare i Berlin

mitran?

Svenska skolan, ägd som aktiebolag av Svenska kyrkan i Berlin, hade rätt att säga upp alla lärare för att sedan be dem söka om sina tjänster. Det konstaterar tysk arbetsdomstol, som prövat frågan och nu meddelat deldom för en av de två lärare som stämt skolan. Den arbetsplatstvist som pågått i ﬂera månader på den svenska skolan i Berlin och som KT skrev om i förra veckan, är nu delvis avgjord. En av de två lärare som krävt att få tillbaka sin tjänst förlorade sitt mål i tysk arbetsdomstol. Skolans vd, tillika kyrkoherde i församlingen, Lena Brolin är lättad över beslutet medan läraren Johnny Hellqvist, vars fall nu prövats, funderar på om han och fackföreningen syndikalisterna i Tyskland, som driver hans fall, ska överklaga. – Vi måste resonera och få läsa domskälen innan vi bestämmer oss, men jag står fast vid att andra regler borde ha gällt för uppsägningen, säger han. Det han avser är att tysk arbetsrätt skiljer på regler vid uppsäg-

ning om arbetsplatsen har färre än tio anställda. Det är dessa regler skolan följde efter att ha rådgjort med två tyska arbetsrättsjurister. Men Johnny Hellqvist anser att skolan är en del av församlingen och därför utgör en större arbetsplats och därmed ska följa andra regler. Han är också övertygad om att skolan genom uppsägningen ville ”sortera ut” dem som man ansett besvärliga. Som intäkt för detta tar han att de som agerat fackligt på skolan inte fått tillbaka sin tjänst. – Det hade varit hederligare om man pekat ut oss direkt men deras strategi är att få en tyst arbetsplats, säger Johnny Hellqvist, som redan 2011 blev av med lärarjobbet men ﬁck tillbaka tjänsten efter protester från kolleger och föräldrar. Lena Brolin avvisar dessa påståenden och menar att man anställt dem som uppfyllt de efterfrågade kvalifikationerna och dem man hade behov av. SIGNE HASSLER signe.hassler@kyrkanstidning.se 010-199 34 61

FOTO: LARSERIK TOBIASSON

till Växjö stift

FOTO: PER MYREHED

Fredrik Modéus

Thomas Petersson

Anders Göranzon

Född: 1964. Bor: Lund. Nuvarande jobb: Församlingsherde i Lunds domkyrkoförsamling. Examen: Teol kand, teologie doktor 2015. År som församlingspräst: 15 (prästvigd 1991). Anknytning till stiftet: Uppvuxen i Jönköping, vigningsstift, präst- och andra jobb i stiftet, doktorandtjänst som bekostas av stiftet. Citat: Det handlar inte om att kontrollera att människor tror rätt, utan att man får vara med.

Född: 1968. Bor: Växjö. Nuvarande jobb: Domprost. Examen: Teol kand. År som församlingspräst: 15 (prästvigd 1992). Anknytning till stiftet: Sedan 2011 (som domprost).

Född: 1960. Bor: Pietermaritzburg, Sydafrika. Nuvarande jobb: Universitetslektor vid University of KwaZulu-Natal, Sydafrika, utsänd av Svenska kyrkans internationella arbete. Examen: Filosofie doktorsexamen (Ph D). År som församlingspräst: 23 (prästvigd 1987). Anknytning till stiftet: Prästtjänster i Kalmar 2006–2010. Citat: Biskop är ändå bara ett jobb (citerar förebilden Lisa Tegby).

»De nästa 20 åren betyder oerhört mycket för kyrkan. Thomas Petersson

Varde ljus – via nätet förväntas mer än halva Sveriges befolkning ta sig till en anhörigs grav för att tända ett ljus. Men i år behöver man inte vara på plats. Hundratals ljus kommer att tändas via Internet. På lördag kommer kyrkogårdar över hela landet lysas upp av ljus. Men för dem som inte har möjlighet att ta sig till den grav där en saknad vilar ﬁnns nu en ny möjlighet. På fyra kyrkogårdar runt om i landet har Svenska kyrkan klätt stora träd med led-lampor. – Via bönewebben kan du tän-

U N D E R A L L H E LGO N A H E LG E N

da ett ljus och skriva en bön för en anhörig samtidigt som du genom webbkameror ser ditt ljus tändas på riktigt, berättar Kristin Molander, präst i Svenska kyrkan och en av initiativtagarna till projektet. Ljusinstallationerna med led-lampor finns på följande platser: Krematoriekyrkogården i Helsingborg, Frösöns kyrkogård utanför Östersund, Ruds kyrkogård i Karlstad och kyrkogården vid Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm. OLIVIA ELANDER

8 KYRKANS TIDNING

NR 44 2014

N Y H ETE R BUDGETPROPOSITIONEN

SamfundsstĂśd skĂ¤rs ned kraftigt Regeringen skĂ¤r ned stĂśdet till trossamfund kraftigt. NĂ¤sta ĂĽr minskar anslaget med sex miljoner och fram till ĂĽr 2018 ska ytterligare 26 miljoner tas bort. Enligt budgetproposition ska pengarna i stĂ¤llet gĂĽ till â&#x20AC;?prioriterade insatserâ&#x20AC;?. Under de senaste ĂĽren har alliansregeringen Ăśkat anslagen till trossamfund till 77 miljoner i ĂĽrets budget. Bland annat har anslagen till nĂ¤mnden fĂśr statsbidrag till trossamfunden, SST, Ăśkats i ďŹ&#x201A;era steg. FĂśre detta samfundsminister Stefan Attefall har ofta framhĂĽllit trossamfundens viktiga insatser i civilsamhĂ¤llet. gĂśr Stefan LĂśfvens nya regering kraftiga nedskĂ¤rningar i anslaget till trossamfund. Redan nĂ¤sta ĂĽr kapas anslaget med 6,6 miljoner, frĂĽn 77,7 miljoner till 71,1 miljoner. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r ett kraftfullt slag i ansiktet, dĂ¤rfĂśr att regeringen med kirurgisk precision riktar sina besparingar mot just trossamfunden. Stefan Attefall. De sparar inte pĂĽ idrotten eller

MEN NU

MarksSyateljĂŠ bestĂ¤ll vĂĽr katalog pĂĽ

tel: 0320-132 50

www.markssyateljĂŠ.se

www.sylvaklaren.se

MIDGĂ&#x2026;RD TRĂ&#x201E;LEKSAKER ANDLIGA VYKORT NOAKS ARK STORA JULKRUBBOR

VĂ¤xjĂś 0470-202 52

www.midgard.se

A5 ringpĂ¤rm komplett pris inkl. namntryck 487:-

BestĂ¤ll pĂĽ: www.becker-ab.se

Folkets hus. De fĂĽr samma pengar, sĂ¤ger den nyss avgĂĽngne samfundsministern Stefan Attefall. â&#x20AC;&#x201C; Regeringen sparar inte heller generellt pĂĽ kulturen. DĂ¤r infĂśrs till exempel gratis entrĂŠ pĂĽ museerna fĂśr personer som redan har rĂĽd att gĂĽ dit. Utan det Ă¤r en kraftfull besparing som kom-

Âť VarfĂśr just trossamfunden? Ă&#x201E;r de mindre vĂ¤rda Ă¤n idrottsrĂśrelsen och Folkets hus-rĂśrelsen? mer att drabba inte minst nya invandrarsamfund som muslimska samfund och ortodoxa kyrkor och deras mĂśjlighet att etablera sig hĂ¤r. S Ă&#x2026;VĂ&#x201E; L O R G A N I S AT I O N S B I D R AG ,

verksamhetsbidrag och projektbidrag till andra trossamfund Ă¤n Svenska kyrkan kommer att minska. Hur minskningen ska fĂśrdelas framgĂĽr inte av budgetpropositionen. â&#x20AC;&#x201C; Den bantning som de fĂśreslĂĽr Ă¤r 42 miljoner mindre Ă¤n vad den gamla regeringen fĂśreslagit i sin budget, sĂ¤ger Stefan Attefall. â&#x20AC;&#x201C; Jag Ă¤r fĂśrvĂĽnad Ăśver att Socialdemokraterna stĂĽr bakom detta. Olle Alkholm Ă¤r ordfĂśrande i

NĂ¤mnden fĂśr statlig stĂśd till trossamfund, SST, pastor och bitrĂ¤dande kyrkoledare i Equmeniakyrkan. OcksĂĽ han uttrycker fĂśrvĂĽOlle Alkholm. ning Ăśver fĂśrslaget. â&#x20AC;&#x201C; Att det blir en liten skillnad 2015 Ă¤r inte sĂĽ konstigt, men att det blir den hĂ¤r drastiska neddragningen till 2018, det hade jag inte vĂ¤ntat mig i en tid nĂ¤r religionen vĂ¤xer i samhĂ¤llet genom vĂĽra invandrare, sĂ¤ger Olle Alkholm. â&#x20AC;&#x201C; Det har kommit en del signaler att i varje fall Socialdemokraterna skulle ha hĂśg prioritet pĂĽ detta. SST : S E G E N verksamhet berĂśrs inte. Men ett nedskuret verksamhets- och lokalstĂśd kommer att drabba fĂśrsamlingar ute i landet., inte minst frĂĽn fattiga invandrarkyrkor befarar Olle Alkholm. Regeringen vill i budgeten ocksĂĽ avskaďŹ&#x20AC;a rĂ¤tten att gĂśra avdrag fĂśr gĂĽvor till ideella organisationer frĂĽn och med ĂĽr 2016. Den infĂśrdes ĂĽr 2012.

LENNART LUNDBERG lennart.lundberg@kyrkanstidning.se 010-199 34 57

Finansminister Magdalena Andersson (S) kommer till riksdagshuset med statsbudgeten fĂśr 2015. FOTO: FREDRIK SANDBERG/TT

EBOLAKATASTROFEN

FĂśrĂ¤ldralĂśsa barn driver runt pĂĽ Ebola-epidemin pĂĽverkar drabbade lĂ¤nders vardag i grunden. â&#x20AC;&#x201C; Alla kĂ¤nner oro fĂśr att drabbas av den dĂśdliga smittan. LĂ¤get Ă¤r katastrofalt, sĂ¤ger Hans Lindqvist som stĂĽr i daglig kontakt med sina vĂ¤nner i Liberia.

tan att de hĂĽller sig undan sociala kontakter. MĂ¤nniskor vĂĽgar inte Ăśppna dĂśrren, ens fĂśr den nĂ¤rmaste slĂ¤kten. AďŹ&#x20AC;Ă¤rer har klorinhinkar dĂ¤r man mĂĽste doppa hĂ¤nderna innan man gĂĽr in. â&#x20AC;&#x201C; Och ingen vĂĽgar ta hand om de barn som blir fĂśrĂ¤ldralĂśsa. De driver runt pĂĽ gatorna.

â&#x20AC;&#x201C; Jag pratade med biskopen i den Lutherska kyrkan i Liberia. â&#x20AC;?Du skulle inte kĂ¤nna igen digâ&#x20AC;?, sa han. MĂ¤nniskor Ă¤r rĂ¤dda fĂśr att bli smittade. De undviker all kontakt med varandra. Det Ă¤r otroligt i ett samhĂ¤lle dĂ¤r handskakningar Ă¤r vĂ¤ldigt viktiga.

DEN LUTHERSKA kyrkan arbetar med att informera mĂ¤nniskor pĂĽ grĂ¤srotsnivĂĽ om smittspridningen. Hans Lindqvist citerar ett brev dĂ¤r Liberias president Ellen Johnson Sirleaf vĂ¤djar om hjĂ¤lp. Hon skriver att det inte Ă¤r nĂĽgon tillfĂ¤llighet att det Ă¤r tre kĂ¤nsliga stater som drabbats. I Liberia har inbĂśrdeskrig hĂ¤rjat. Och landet hĂĽller sakta pĂĽ att bygga upp infrastruktur, ekonomi och sjukvĂĽrd. â&#x20AC;&#x201C; I sjukvĂĽrdspersonalen i Liberia har Ăśver 100 personer dĂśtt, fortsĂ¤tter Hans Lindqvist. Innan epidemin bĂśrjade fanns 50 lĂ¤kare. Men jag Ă¤r rĂ¤dd fĂśr att personalen decimeras Ă¤nnu mer. MĂ¤nniskor med andra sjukdomar som hĂśgt blodtryck, hjĂ¤rtproblem och malaria fĂĽr inte hjĂ¤lp. Det ďŹ nns ingen fungerande vanlig sjukvĂĽrd. Matpriserna har gĂĽtt upp med 25 procent. â&#x20AC;&#x201C; PĂĽ vissa stĂ¤llen Ă¤r det svĂĽrt att fĂĽ tag pĂĽ mat och ved till eld.

HANS LINDQVIST Ă¤r prĂ¤st i VĂ¤sterĂĽs stift och har arbetat mĂĽnga ĂĽr i Liberia. Han stĂĽr i tĂ¤t kontakt med den lutherska kyrkan i landet. TvĂĽ av hans nĂ¤ra vĂ¤nner och kolleger har dĂśtt i Ebola. â&#x20AC;&#x201C; Jag tror att det Ă¤r svĂĽrt fĂśr oss att fĂśrstĂĽ, fortsĂ¤tter han. Vi hĂśr hur mĂĽnga som Ă¤r smittade och hur mĂĽnga som dĂśr. Det Ă¤r lĂ¤tt Hans Lindqvist. att det bara blir siďŹ&#x20AC;ror. â&#x20AC;&#x201C; I Liberia, Sierra Leone och Guinea mĂĽste livet gĂĽ vidare. MĂ¤nniskor Ă¤r sĂĽ oroliga fĂśr smit-

GUDRUN RĂ&#x2026;SSJĂ&#x2013; gudrun.rassjo@kyrkanstidning.se 010-199 34 52

Syskonen Promise, 16, Emmanuel, 11, och Benson, 15, fĂśrlorade sina fĂśrĂ¤ldrar

Kyrkan uppmanar till kollekt fĂśr Svenska kyrkan stĂśttat arbetet mot Ebola i Liberia med en miljon kronor. En sĂ¤rskild isoleringsklinik pĂĽ ett sjukhus har byggts upp. Nu pĂĽgĂĽr en insamling fĂśr det fortsatta arbetet. Och Svenska kyrkans internationella arbete, som Ă¤r en del av ACT-alliansen, uppmanar fĂśrsamlingarna att ta upp kollekt till detta.

HITTILLS HAR

FĂśrutom till isoleringskliniken gĂĽr pengarna till att utbilda nyckelpersoner i samhĂ¤llet. Det viktigaste fĂśr att stoppa spridningen Ă¤r att mĂ¤nniskor kĂ¤nner till symptom och hur viruset smittar. De som fĂĽr utbildning i fĂśrsta hand Ă¤r byledare, religiĂśsa ledare, traditionella medicinmĂ¤n, barn i ĂĽldrarna 6â&#x20AC;&#x201C;12 ĂĽr samt ungdomar. Man rĂ¤knar med

NR 44 2014

KYRKANS TIDNING 9

Biskopshus blir klart med Lundapengar

BistĂĽndet drabbas av budgeten

LUNDS STIFT Biskopshuset i Lui, Sydsudan, ska byggas fĂ¤rdigt med hjĂ¤lp av pengar frĂĽn vĂ¤nstiftet Lund. Cirka 50Â 000 kronor kommer frĂĽn kollekt och lika mycket pengar som stiftsstyrelsen avsatt ifrĂĽn sin budget och ĂśronmĂ¤rkt fĂśr internationell mission och diakoni. Biskopshuset ska rymma bostad, viss verksamhet och andaktsrum, berĂ¤ttar kanslichef Stefan Andersson, Lunds stiftskansli.

inte att drabbas sĂĽ hĂĽrt av den nya budgeten, eftersom den finansieras till stor del av egna inkomster. Det bedĂśmer Martin Vogel, bistĂĽndspolitisk handlĂ¤ggare i Svenska kyrkan. Martin Vogel tycker att det Ă¤r olyckligt att fattiga mĂ¤nniskor stĂ¤lls mot andra fattiga. Det krĂ¤vs lĂĽngsiktiga och stabila lĂśsningar som tillĂĽter bĂĽde ďŹ&#x201A;yktingmottagning och bistĂĽnd, menar han. â&#x20AC;&#x201C; I den extraordinĂ¤ra situation som vi upplever med stora ďŹ&#x201A;yktingstrĂśmmar kan det Ă¤ndĂĽ vara fĂśrstĂĽeligt att en del av ďŹ&#x201A;yktingmottagandet ďŹ nansieras med bistĂĽndspengar. Men i lĂ¤ngden Ă¤r det inte en hĂĽllbar lĂśsning.

Bengt Andersson Inredning

CHRISTINA LARSSON

specialist pĂĽ dynor till kyrkbĂ¤nkar.

â&#x20AC;?LĂ¤ttnad fĂśr de sjukaâ&#x20AC;? avskaffa den bortre grĂ¤nsen i sjukfĂśrsĂ¤kringen. Om budgeten spikas, stoppas utfĂśrsĂ¤kringarna den 1 juli nĂ¤sta ĂĽr. Diakonen Marie Larsson i Visby skrev 2011 en skarp debattartikel i SKT till fĂśrsvar fĂśr de utfĂśrsĂ¤krade. Sedan krĂ¤vde sĂĽvĂ¤l biskoparna som Sveriges kristna rĂĽd ĂĽtgĂ¤rder mot orĂ¤ttfĂ¤rdiga utfĂśrsĂ¤kringar. â&#x20AC;&#x201C; Att ta bort den bortre tidsgrĂ¤nsen fĂśr hur lĂ¤nge man fĂĽr vara sjuk skulle vara en bĂśrda mindre fĂśr den som drabbats av sjukdom. Jag hoppas och ber att det ska bli sĂĽ, sĂ¤ger Marie Larsson.

REGERINGEN VILL

gatorna

FOTO: TT

Liberia

ACT vill pĂĽverka globalt klimat samling i Dominikanska republiken fĂśr ACT. DĂĽ samlades representanter fĂśr 140 medlemslĂ¤nder i ACT och bekrĂ¤ftade bland annat den Ăśvergripande strategiska planen fĂśr kommande fyra ĂĽrs verksamhet. â&#x20AC;&#x201C; Vi vill bland annat stĂ¤rka eďŹ&#x20AC;ektiviteten i ACT:s katastrofarbete och gemensamt pĂĽverka de globala klimatfĂśrhandlingarna, sĂ¤ger Erik LysĂŠn, chef fĂśr internationella avdelningen pĂĽ kyrkokansliet i Uppsala och en av deltagarna i generalfĂśrsamlingen. â&#x20AC;&#x201C; Vi vill ocksĂĽ stĂ¤rka ACT:s relationer med lokala och nationella kyrkor fĂśr att Ăśka Ă¤garskapet och legitimiteten fĂśr ACT:s diakonala arbete. Ett av mĂĽlen fĂśr ACT och generalfĂśrsamlingen Ă¤r att arbeta fĂśr mĂ¤nsklig vĂ¤rdighet, hĂĽllbar miljĂś, hĂĽllbara lokalsamhĂ¤llen och en stark och robust allians. GUDRUN RĂ&#x2026;SSJĂ&#x2013;

att nĂĽ cirka 14 000 nyckelpersoner som berĂ¤knas sprida den livsviktiga informationen till cirka 85 000 personer. riskutbildning och olika former av stĂśd till sjukvĂĽrdspersonalen. psykosocialt stĂśd till dem som Ăśverlevt ebola och deras anhĂśriga. mat och andra fĂśrnĂśdenheter till drabbade byar. GUDRUN RĂ&#x2026;SSJĂ&#x2013;

Anlita Bengt Andersson Inredning pĂĽ telefon 0303-74 24 05. HĂ¤r kan Du ocksĂĽ bestĂ¤lla 1962 tygprover till pĂĽseende. VĂ¤lkommen med Din fĂśrfrĂĽgan.

GUDRUN RĂ&#x2026;SSJĂ&#x2013;

FĂ&#x2013;RRA VECKAN pĂĽgick generalfĂśr-

och sin lillebror till ebola.

Bengt Andersson Inredning, ett fĂśretag med mĂĽngĂĽrig erfarenhet av mĂśbeltapetsering och tillverkning av dynor till kyrkbĂ¤nkar, nu i ett nĂ¤ra samarbete med Berghems VĂ¤veri AB. En kombination som garanterar en nĂ¤rproducerad hĂśg kvalitĂŠ och nĂ¤ra till service. En nĂśjd kund Ă¤r vĂĽrt gemensamma mĂĽl.

â&#x20AC;&#x201C; Jag hoppas att regering och riksdag ser det etiskt riktiga i att genomfĂśra detta fĂśrslag. Det skulle likna att man fĂśljer FN:s konventioMarie Larsson. ner om mĂ¤nskliga rĂ¤ttigheter och barnkonventionen som Sverige har ratiďŹ cerat. Ă&#x201E;ven barnen drabbas hĂĽrt i de hĂ¤r familjerna. TidsgrĂ¤nser i sjukfĂśrsĂ¤kringen infĂśrdes den 1 juli 2008.

FAKTA

â&#x20AC;?Kyrkor tillsammans i handlingâ&#x20AC;? O ACT stĂĽr fĂśr Action by Churches Together, och betyder kyrkor tillsammans i handling. Svenska kyrkan Ă¤r en del i ACT dĂ¤r kyrkorna vĂ¤rlden Ăśver kan bekĂ¤mpa fattigdom och orĂ¤ttvisor.

LIFE-FAITH-FUTURE Den 8/11 Ă¤r det 100 ĂĽr sedan Nathan SĂśderblom vigdes till Ă¤rkebiskop. Idag Ă¤r hans betydelse fortfarande stor och Svenska kyrkan vill dĂ¤rfĂśr inbjuda till fĂśrelĂ¤sningar och gudstjĂ¤nster under jubileumshelgen: Fredag 7/11 16.00 Biskop Jonas Jonsson: Facing the Future, an introduction to Nathan SĂśderblom. FĂśredrag pĂĽ engelska i Universitetshuset sal X.

Fredag 7/11 18.00 Vesper i Uppsala domkyrka, Lars Ă&#x2026;strand, Uppsala domkyrkas gosskĂśr under ledning av Margareta Raab.

LĂśrdag 8/11 14.00 Ă&#x201E;rkebiskop Antje JackelĂŠn: Tro och framtid, Nathan SĂśderblom som inspiration fĂśr kyrkan, fĂśredrag pĂĽ svenska i Missionskyrkan, S:t Olofsgatan 40.

LĂśrdag 8/11 15.15 HĂśgtidsgudstjĂ¤nst i Uppsala domkyrka, Ă¤rkebiskop Antje JackelĂŠn. Orgelmusik frĂĽn kl 15. Dialogpredikan med metropoliten Cleopas, grekisk-ortodoxa kyrkan. VindhemskĂśren under ledning av Peter Melin. Andrew Canning, orgel.

LĂśrdag 8/11 19.00 Ă&#x201E;rkebiskop emeritus KG Hammar: SĂśderblom and the Peace, fĂśredrag pĂĽ engelska i Universitetshuset, sal X.

SĂśndag 9/11 11.00 HĂśgmĂ¤ssa i Uppsala domkyrka, Ă¤rkebiskop Antje JackelĂŠn. Predikant: Ă¤rkebiskop emeritus Anders Wejryd. Uppsala domkyrkas ďŹ&#x201A;ickkĂśr under ledning av Margareta Raab.

foto: olle norling/upplandsmuseet

kommer 21 procent av bistĂĽndsbudgeten att anvĂ¤ndas till mottagande av flyktingar i Sverige. Konsekvenserna blir att bistĂĽndets aktĂśrer snabbt kommer att fĂĽ skĂ¤ra i inplanerade verksamheter, enligt ďŹ&#x201A;era bistĂĽndsorganisationer. Magnus Walan, policyrĂĽdgivare i Diako n i a , r Ă¤ knar med att det ko m m e r a t t drabba tusentals olika avtal, prognoser och Magnus Walan. program. Svenska kyrkans internationella arbete kommer dĂ¤remot

N Ă&#x201E; S TA Ă&#x2026; R

10 KYRKANS TIDNING

NR 44 2014

TI PSA OSS!

ELISABET

elisabet.sandberg@ kyrkanstidning.se tel: 010-199 34 75 gudrun.råssjö@ kyrkanstidning.se tel: 010-199 34 52

GUDRUN RÅSSJÖ

SANDBERG

HALLÅ DÄR…

Leila Mänttäri SOM FÅTT nytt jobb som komminister i Finska församlingen i Stockholm.

Varför sökte du dig till Finska församlingen?

JOBBET & DU

– För att få arbeta i en församling där alla jobbar för dem som har finska rötter. Tidigare var jag ensam präst i den svenskﬁnska verksamheten som en del av en minoritet inom en majoritet. Jag reste mellan 13 församlingar över ett helt stift, det blev långa resor. – Nu har jag 50 meter till arbetsplatsen i Gamla stan och ett arbetslag. Det är en helt ny situ-

Präst bland psykiskt sköra Prästen Elisabeth Arborelius har hittat sin församling. Några dagar i månaden finns hon på Aktivitetshuset i Stockholm bland psykiskt sköra människor. PÅ AKTIVITETSHUSET finns människor ur alla samhällsklasser. De har psykiska och sociala funktionshinder. Här möts de i olika aktiviteter, de spelar gitarr, renoverar möbler, lagar mat och fotograferar tillsammans. Här i det gula gamla huset på Södermalm trivs Elisabeth Arborelius. – Jag skulle lika gärna kunna vara brukare, säger hon med

ett leende. Men nu är jag där som präst. Skillnad – men ändå inte. På Aktivitetshuset kan man inte avgöra vem som är ”personal” eller ”brukare” förrän man har haft ett längre samtal.

år i huset har alla lärt känna Elisabeth Arborelius. Ibland bokar brukarna ett enskilt samtal med henne. Andra gånger fångar de henne i farten och växlar några meningar eller vill ha ett samtal. Elisabeth – I samtalen tar de upp Arborelius allt vad de vill. Det kan handla om att uthärda ytföreläsningar terligare några dagar till O Elisabeth Arborelius föreläser att få stöd i en utveckling om depressioner, för exempelvis mot ett helare liv. En del socialsekreterare. tar upp saker som är fruk– Jag ställer gärna upp på samtal och föreläsningar för att ge kunskap tansvärda. Det kan handoch berätta om det som knappt la om traumatiska upplegår att beskriva. Jag har vänt velser som barnmisshantill helvetiskt kolsvarta till del eller sexuella övergrepp. något konstruktivt. – Flertalet har haft kontakt med psykiatrin men många har inte upplevt att de har fått den E F T E R ÅT TA

hjälp de har behövt. Elisabeth Arborelius vet att många mår dåligt. Hon kollar hur de har det med sömnen. Kan de sova? Och hur fungerar det med maten? Får de i sig något? Hon är präst och ser till hela människan. Och hon går inte efter några handböcker utan litar på sin intuition och sina erfarenheter. Dessutom är hon inte bara präst utan har i sitt tidigare yrkesliv arbetat som psykolog och psykoterapeut. Om någon inte har kommit till Aktivitetshuset på ﬂera veckor så har Elisabeth inte dragit sig för att åka hem och kolla hur vederbörande mår. – Det är ett sätt att ta det fulla ansvaret som präst. som Elisabeth Arborelius är på Aktivitetshuset går hon runt, sitter ner och ﬁkar, äter

– Men folk tar upp tron med mig. Jag skulle säga att två tredjedelar av dem jag pratar med tar upp trosfrågor. På senare år har hon börjat med öppna föreläsningar. Ungefär en gång i månaden bjuder hon in till diskussion i de mest varierande ämnen. Det är absolut inga lättuggade spörsmål. Under de gångna månaderna har ”En svår barndom – hur kommer man vidare” varit uppe, ”Alla dessa jobbiga tankar” har diskuterats och så ”Jag kan inte sova”. – Det här fungerade från dag ett, säger Elisabeth Arborelius. Fler och fler kommer. Jag utgår ofta från forskning i ämnet men sedan börjar folk diskutera direkt. Det är verkligen kanonbra.

DE DAGAR

»Det här fungerade från dag ett. lunch och pratar med folk. Hon är inte rädd att ta kontakt. Elisabeth Arborelius har prästkragen på sig men hon tar aldrig själv upp kristen tro i sina samtal.

I VÅRAS tog Elisabeth Arborelius upp sin egen bok Att vägra ge upp där hon berättar om sin depressionssjukdom. Du kan läsa om den här bredvid. – Jag har aldrig hållit hemligt min depression. Men den väckte många frågor. Nu kommer nya personer som vill ha samtal. Jag har lagt boken till utlåning på Aktivitetshuset. Louice Lundin var biträdande verksamhetschef på Aktivitets-

FAKTA

Aktivitetshuset Stockholm O En verksamhet som drivs av Stockholms socialförvaltning för människor med psykiska funktionsnedsättningar. Här får man sysselsättning, viss arbetsträning och social gemenskap.

huset när Elisabeth Arborelius började. – Jag var själv tveksam till en präst i en socialpsykiatrisk verksamhet, tillstår hon. Men efter att ha träﬀat Elisabeth trodde jag att det skulle fungera. Hon har ju som psykolog och psykoterapeut arbetat med människor i utsatta situationer. Att hon skulle bära prästkrage var självklart, det skulle vara helt öppet att hon var präst. – Elisabeth Arborelius betydelse på Aktivitetshuset har kommit att växa fram, fortsätter Louice. Många har ett behov att prata om existentiella frågor. Och Elisabeth kan möta dem där de beﬁnner sig. GUDRUN RÅSSJÖ 010- 199 34 52 Gudrun.rassjo@kyrkanstidning.se

Elisabeth skrev en bok om sina depressioner Vad är det som gör att man inte ger upp när livet känns som värst? Elisabeth Arborelius har skrivit en bok om hur det är att leva med en depressionssjukdom. En bok som hon så innerligt hade behövt när hon mådde som sämst. ”Att vägra ge upp” (Norlén & Slottners förlag) är en självbiograﬁsk bok. Prästen, psykologen och psykoterapeuten Elisabeth Arborelius berättar öppenhjärtigt om ett helvetiskt liv med ständigt återkommande depressioner. Fle-

ra gånger per år sjönk hon ner i det svarta hålet. Men det tog många år innan hon förstod att det var en kronisk sjukdom. Därmed kunde hon närma sig depressionerna på ett nytt sätt. – Jag insåg att det här inte går över. Jag måste lära mig att handskas med min kroniska sjukdom. Tidigare tänkte jag efter varje depression, detta måste vara den sista gången.

I dag står hon på höga doser antidepressiva, hon har regelbunden kontakt med både psykiatriker och själavårdare. MEN MEDICINERNA är inte allt. Eli-

sabeth Arborelius motionerar minst en timme om dagen. Hon simmar, cyklar, går på Friskis och Svettis. Det är viktigt att röra på sig. Dessutom använder hon sig av mindfulness, en metod som gör att man stannar upp i tillvaron och upplever bara det som är här och nu. Man lär sig att se på tankar och känslor som moln som drar förbi. Man iakttar, men vär-

derar inte utan släpper. – Det ﬁnns en speciell bok om mindfulness för oss med depressiva tankar, berättar hon. Den är bra. Numera har jag en app i min telefon som jag tränar med. Elisabeth Arborelius för en noggrann veckobok över sin sinnesstämning. Till den kan hon gå tillbaka om hon börjar känna sig låg. ”Vad var det som satte igång det här?”. – Jag har lärt mig vissa strategier. Har jag en period när jag känner mig nere och bara vill gråta, då rutar jag in min dag, timme för timme. Jag skapar en struktur

med olika göromål och lägger in tid för gråt. Men jag låter den inte ta över helt. känner sig själv vid det här laget. Hon har en lista över riskfaktorer som kan sätta igång en dålig period. Ont om egen tid och stress är sådana. Hinner hon inte klappa katten, plocka undan hemma och smörja fötterna, så är hastigheten för hög i livet. Då är det dags att sakta ner. – I dag mår jag alldeles utmärkt, konstaterar hon. Jag har fått tillbaka livet. Det är därför jag har kunnat skriva en bok.

E L I SA B E T H A R B O R E L I U S

NR 44 2014

ation och jag är mycket, mycket glad över den. Jag har länge önskat att få möjligheten att få komma hit till den här församlingen. Det har inte gått tidigare, min man hade arbete och kunde inte ﬂytta. Nu är han pensionär och då kunde jag söka den här tjänsten. Vilken fråga vill du särskilt driva?

– Att vi behöver se människan som en helhet. Människan består

KYRKANS TIDNING 11

av det andliga, psykiska och det fysiska, hon är inte bara ande. När Gud skapade människan skapade han helheten. Kroppen är inte mindre värd än själen eller anden. Allt hör ihop. Därför är det viktigt att man ser till alla delar. Har du fått gehör för dina tankar ännu?

– Ja, det har jag. Mina kolleger för ett liknande resonemang. Vi har

redan haft en temakväll för unga mammor. Många är så stressade och känner att de ska hinna så mycket. Vi pratade om det och hade gjort ﬁnt med levande ljus för att skapa en god miljö.

ELISABET SANDBERG elisabet.sandberg@kyrkanstidning.se 010-199 34 75

PÅ N YA P LATS E R U P PSA LA ST I F T

Vikarierande komminister i Knivsta 1/4 – 31/12 2014: VDM Matz Antesten, Skellefteå. Tf kyrkoherde i Dannemorabygden 1/10 2014

– 30/9 2015: för kyrkoherde Eva Rimm, Uppsala. Komminister i Gävle, församlingsherde Heliga Trefaldighet, från 1/11: vikarierande komminister Jan Bonander, Gamla Uppsala. Komminister i Gävle från 17/11:

komminister Evelyn Billborn, Uppsala. Kyrkoherde i nybildade Tierps pastorat från 1/1 2015: kyrkoherde Kerstin Elf, Tolfta. GÖT E B O RGS ST I F T

Församlingsförändringar

Prästen Elisabeth Arborelius finns på Aktivitetshuset bland psykiskt sköra ett par dagar i månaden.

1/1 2015: Partille församling delas och blir Partille och Furulunds församlingar. Bäve församling delas och blir Bäve och Dalabergs församlingar. Mer folk på nästa sida

FOTO: LARS RINDESKOG

Några röster om hennes närvaro på Aktivitetshuset – Jag ville berätta om mitt liv med depressionssjukdom och därmed vara till stöd och hjälp för andra. En sådan bok ﬁnns inte. vägra ge upp” berättar Elisabeth Arborelius om sin barndom med en mor som styrde hela familjen . Under alla år har Elisabeth känt sig avfärdad av henne. Uppväxten skildras starkt i boken. Men det är depressionssjukdomen som står i fokus. – Jag hade inte skrivit en bok om min uppväxt, om jag inte hade haft mina depressioner. Det är livet med dem, ångesten och själv-

I ”ATT

mordstankarna som jag vill beskriva. – Boken är självutlämnande, fortsätter hon. Men det är bara mig själv och mina föräldrar jag berättar om. Annars hade det inte gått att skriva. Alla andra personer i boken har fått andra namn och sammanhangen har förändrats så att de inte går att känna igen. – Boken är mitt livs seger. Jag har vänt det helvetiskt kolsvarta till något konstruktivt.

GUDRUN RÅSSJÖ

LISA, drygt 60 år

– Elisabeth är inte vilken präst som helst. Det är hennes kunnande och att hon själv har erfarenhet av psykisk ohälsa som är viktigt. Men det är bra att hon är präst så att man prata djupare, ta upp livsfrågor och så. Det är tryggt att hon kommer på bestämda tider, att man kan beställa samtal och att man inte behöver sluta prata efter prick 45 minuter. – Elisabeth är med på utﬂykter och då hinner man prata lite mer. Hon brukar alltid berätta

något i bussen om sin katt. Hon är otroligt snäll och lämnar sitt telefonnummer också på sommaren så att man får ringa vid panik. – Hennes föreläsningar försöker jag gå på. De är populära. TINA, 57 år

– Elisabeth är en stor tillgång på Aktivitetshuset på grund av sin utbildning, sin livserfarenhet och sin erfarenhet av depression och ångest. Som präst har hon en annan ingång i samtalet än personalen i psykiatrin.

Hon bemöter en med värme och ödmjukhet. Jag får alltid en kram. Och hon håller i handen när man är ledsen. Med henne kan jag prata om allt mellan hmmel och jord. – Hon är fristående från myndigheter och psykiatrin. Man blir fri i samtalet. Och så tycker jag att hennes föreläsningar är intressanta. Hon utgår från sin egen kunskap som psykolog och psykoterapeut men hon gör det i dialog med oss. Det blir intressanta samtal och ger intellektuell stimulans.

12 KYRKANS TIDNING

PÅ N YA P LATS E R GÖT E B O RGS ST I F T

Forts Vallda och Släps pastorat ändrar namn och blir Säve pastorat med tre församlingar: Vallda, Släp och Kullavik.

NR 44 2014

Vikarierande komminister i Nylöse, förlängning 1/9 2014 – 30/6 2015: vikarierande komminister Emma Jacobsson Komminister i Göteborgs domkyrkoförsamling från 11/12: komminister Ylva Leitzinger, Lundby. Komminister i Göteborgs dom-

kyrkoförsamling 1/1 – 31/12 2015: komminister Milvi Olander, Askim. Slutat på egen begäran den 14/9: Komminister Rebecka Gustafsson, Mölndal. Namnändring: Komminister Linda Thunberg, Fässberg, har antagit efternamnet Knutsson.

Magnus Soräng, Hörnefors.

LU L EÅ ST I F T

Komminister i Ki-

runa, Karesuando, från 6/10: komminister Lars Johansson, Pajala. Komminister i Umeå landsförsamling, Grisbackakyrkan, från 1/1 2015: komminister Magnus Soräng, Hörnefors. STO C K H O L M S ST I F T

Stina Svan, Norrbärke.

Komminister i Finska församlingen från 25/8:

komminister Leila Mänttäri, Karlstad. Komminister i Sofia från 1/1 2015: komminister Åsa Jacobsson, S:t Mikael. Komminister i Flemingsberg från 7/1 2015: komminister Stina Svan, Norrbärke. Stiftsadjunkt i Stockholm från

Kontraktsprost i Kumla och Askers kontrakt 1/10 2014 – 31/12 2015: kyrkoherde Brita Wennsten, Kvismare. Komminister i Kiladalen 75 procent från 1/1, 100 procent från 1/9 2015: vikarierande komminister Karin Tallberg Stiftsadjunkt för

1/10: komminister Anders Rune, Sundbyberg. K A R LSTA DS ST I F T

Vikarierande EFSpräst i Karlstad 50 procent 1/9 2014 – 31/8 2015: komminister Peter Styrman, Fryksände. ST R Ä NG NÄS ST I F T

JOBBET & DU

De ger sina arvoden till flyktingbarn Ekerö pastorats förtroendevalda skänker sina arvoden till Syriens och Afghanistans flyktingbarn. Nu utmanar de resten av kyrkans förtroendevalda att göra detsamma. – Det var Kyrkans Tidnings gripande reportage från ﬂyktingarna i Sinjarbergen som gav mig idén, berättar Gunilla Tovatt, gruppledare Kyrkans Bästa. Artiklarna skapade närmare förståelse för flyktingarnas situation. Barnen behöver pengarna mycket mer än vad vi gör. – Vi förtroendevalda i Ekerö pastorat har liksom många andra lyckligare lottade människor undrat över vad vi kan göra för barnen, fortsätter hon. man ett beslut. Under den pågående fyraåriga mandatperioden tar inte ledamöterna i kyrkoråd, kyrkofullmäktige, församlingsråd och utskott ut några arvoden. Endast de som sitter i presidierna arvoderas. I stället skickar Ekerö pastorat motsvarande belopp till Svens-

SÅ FATTADE

L E D I GA TJÄ N ST E R

U P PSA LA ST I F T

Kmtj i Uppsala, bitr domkyrkokaplan, sökes senast 30/10. Kmtj i AlftaOvanåker sökes senast 31/10. Khtj i LjusdalRamsjö sökes senast 1/11. Tj som kaplan till ärkebiskopen sökes senast 12/11. Kmtj i Söder-

hamn sökes senast 14/11. Kmtj i Frösåker sökes senast 14/11. Kmtj i Harmånger-Jättendal o Gnarp sökes senast 17/11. Kmtj i Valbo, vik, sökes senast 24/11. Kmtj i Väddö o Björkö-Arholma sökes. Diakontj i Hudiksvallsbygden, alt pedagog, sökes senast 14/11. Diakontj i Hudiksvallsbygden

VI UPPMÄRKSAMMAR Ekerö pastorat vars förtroendevalda skänker sina arvoden till Syriens och Afghanistans flyktingbarn.

»Det var Kyrkans Tidnings gripande reportage från flyktinglägren i Sahel som gav mig idéen. ka kyrkans internationella katastrofhjälp. Under mandatperioden räknar Gunilla Tovatt att det blir nästan 400 000 kronor som kommer att gå bland annat till Syriens, Iraks och Afghanistans ﬂyktingbarn. – Det blir mat, kläder, tak över huvudet, sjukvård och medmänskligt stöd till de små som saknar allt, säger hon. Barn är alltid oskyldiga, alltid rädda för krig och de drabbas alltid hårdast. DET VAR inga problem att få ett ge-

mensamt beslut. Nomineringsgrupperna Kyrkans Bästa, Posk

50 % sökes senast 14/11. L I N KÖ P I NGS ST I F T

Kmtj i Södra Tjust sökes senast 31/10. Sadjtj, kaplan på Vårdnäs, sökes senast 2/11. Kmtj i Östra Ryd sökes senast 3/11. Kmtj i Söderköping S:t Anna sökes senast 3/11. Kmtj i Norrköpings S:t Olof sökes senast 7/11. S K A R A ST I F T

Ny Jobbet & Du-special

DIAKONI en bilaga i Kyrkans Tidning nr 46

Tj som tf kh i Habo sökes senast 30/10. Khtj i Rommele sökes senast 31/10.

ST R Ä NG NÄS ST I F T

Khtj i Västra Rekarne sökes senast 31/10. Kmtj i Örebro Mikael sökes senast 9/11. Diakontj i Strängnäs domkyrko sökes senast 10/11. VÄST E R ÅS ST I F T

Kmtj i Linde bergslag, Sverigefinskt arbete, vik, sökes senast 31/10. Kmtj i Gränge-Säfsnäs sökes senast 16/11. Khtj i LimaTranstrand sökes. Kmtj i LimaTranstrand sökes. Diakontj i Stora Tuna o Torsång sökes senast 31/10.

Förtroendevalda i Ekerö pastorat avstår från sina arvoden och skänker dem till Svenska kyrkans internationella katastrofhjälp. FOTO: LARS RINDESKOG

och Socialdemokraterna var överens. – Att arvodera förtroendevalda eller inte har diskuterats ganska länge, säger Sören Nordström, gruppledare i Posk. Allt mer i vår kyrka bygger på människor som

ger av sin tid. Och många av oss vill se också förtroendevaldas insats som en del i detta volontärarbete. Nu, genom att situationen blivit så extremt svår för barn och familjer i till exempel Syrien och Irak, blev det möjligt att få

ett enhälligt beslut. Vi hoppas att många församlingar och pastorat följer efter.

Diakontj i Gränge-Säfsnäs sökes senast 16/11. Diakontj i LimaTranstrand sökes.

sjukhuspräst, sökes senast 14/11. Diakontj i Angered sökes senast 13/11.

kes senast 7/11.

VÄ X J Ö ST I F T

Khtj i Skärstad-Ölmstad sökes senast 31/10. Kmtj i Bäckseda-Korsberga sökes senast 31/10. Khtj i Göteryd sökes senast 1/12. Khtj i RyssbyÅby sökes senast 1/12. Kmtj i Norrahammar, vik, sökes. LU N DS ST I F T

Kmtj i Lund, studentpräst, sökes senast 31/10. Kmtj i VellingeMånstorp, viss-

tid, sökes senast 6/11. Kmtj i Malmö, Limhamn, sökes senast 7/11. Khtj i Örkelljunga sökes senast 12/11. Khtj i Lyckå sökes senast 13/11. Sadjtj, ledarskapsutveckling, sökes senast 16/11. Khtj i Nosaby sökes senast 1/12. Diakontj i Glimåkra-Hjärsås, 60 %, sökes senast 14/11. GÖT E B O RGS ST I F T

Kmtj på Orust sökes senast 31/10. Khtj i Bokenäset sökes senast 31/10. Khtj i SöndrumVapnö sökes senast 14/11. Kmtj i Härlanda,

K A R LSTA DS ST I F T

Kmtj i Storfors sökes senast 6/11. Två kmtj i Åmål sökes senast 14/11. Kmtj i Dals-Ed sökes senast 23/11. Kmtj i Mellerud sökes senast 24/11. Diakontj i Hammarö sökes senast 6/11. H Ä R NÖSA N DS ST I F T

Kmtj i Frösö, Sunne, Norderö sökes senast 31/10. Khtj i NätraSidensjö sökes senast 3/11. Kmtj i Öster-

sund sökes senast 6/11. Kmtj i BorgsjöHaverö sökes senast 15/11. Kmtj i Brunflo sökes senast 9/12. Khtj i TännäsLjusnedal sökes senast 15/12. Khtj i Ådalsbygden sökes. Khtj i Svegsbygden utlyses under hösten. Khtj i AnundsjöSkorped annonseras i början av nov. LU L EÅ ST I F T

Kmtj i Pajala sökes senast 31/10. Kmtj i Södra Lappland, Lycksele, sökes senast 2/11. Kmtj i Dorotea-Risbäck sökes senast 6/11. Diakontj i Älvsby, vik, ev diakoniass, sö-

GUDRUN RÅSSJÖ gudrun.rassjo@kyrkanstidning.se 010-199 3452

V I S BY ST I F T

Khtj i Havdhem sökes senast 15/12.

sökes senast 10/11. Diakontj i Vällingby, ev diakoniass, sökes senast 10/11. E FS

STO C K H O L M S ST I F T

Kmtj i Täby, Tibble, sökes senast 31/10. Kmtj i Huddinge, Vårby gård, sökes senast 9/11. Khtj i Västerhaninge-Muskö sökes senast 10/11. Kmtj i Lidingö sökes senast 10/11. Kmtj i Vällingby, vik, sökes senast 10/11. Två diakontj i Huddinge sökes senast 31/10. Diakontj i S:t Matteus sökes senast 3/11. Diakontj i Vällingby, 75 %, tidsbegränsad,

Prästtj i EFS missionsförening i Östersund sökes senast 15/11. Prästtj i EFS missionsförening i Nordingråvallen sökes senast 15/11.

NR 44 2014

KYRKANS TIDNING 13

teckenspråkigt arbete från 1/1: komminister Daniel Keber, Örebro Mikael.

nilla Vackmyr, Bankeryd.

VÄ X J Ö ST I F T

förre kyrkoherde i Svanstein Lage Ollinen, Övertorneå, född 1929.

Diakon i Byarum från 18/8: Jennie Skarph, Värnamo. Diakon i Gränna-Visingsö från 1/10: Gu-

AV L I D E N 11/10

Dopträd i Åhus

Husförhör – en stark tradition som vårdas i Rydaholm VÄXJÖ STIFT Lärjungaskapet i dag är temat för de elva husförhör som pågår sedan förra veckan i Rydaholms församling i Växjö stift. Det är familjer i byar som Spånhyltan, Upplid och Lökaryd som bjuder in. – Numera är det förstås inga förhör utan ett sätt för folk i

LUNDS STIFT Åhus församlingshem har smyckats med ett stort dopträd. Det är konstnären Ulf-Johan Hård som har målat det på uppdrag. Tanken är att de nydöptas foto ska fästas på trädets grenar tillsammans med löv av papper.

Gudstjänstloggor lockar fler ALVESTA FÖRSAMLING benämner sina gudstjänster på ett helt nytt sätt, nu hittar fler till dem. – Om vi skriver gudstjänst i våra annonser i tidningen kommer ingen. Folk förstår inte vad det är. Nu blir man nyfiken i stället, säger komminister Elisabet Cárcamo Storm. Församlingen har tydliggjort och begränsat de olika formerna för gudstjänsterna som följer handboken. Nu firas bara sex olika samt en högmässa/temagudstjänst med en lösare form. Rast-

plats – mässan som ger kraft, Alvestamässan och Sjung för Guds skull – en lovsångsmässa, är tre av dem. Gudstjänsterna har även Elisabet fått en enklare Cárcamo ordning och är Storm. tydligt anpassade efter människors behov. Och allihop följs av en egen logga, som syns på agendan i kyrkan.

byarna att komma samman hemma hos varandra för att läsa Guds ord, sjunga psalmer och föra samtal. Förhören har en lång tradition hos oss, säger kyrkoherde Thomas Gustafsson. ELISABET SANDBERG elisabet.sandberg@kyrkanstidning.se 010-199 34 75

BÄNKDYNOR I KYRKAN med 15 års garanti www.henryjensendesign.se Tele/fax 0418-149 92, mob 070-401 65 16 Tap.Mäster Eric Lööf 0292-503 76

Logotyper för mässan Rastplats och Alvestamässan.

HENRY JENSEN eftr

– De olika formerna passar olika människor. Ro för själen är stillsam medan Ungdomsmässan är kortare och har mycket bön. Det har gett resultat, många ﬂer ﬁrar gudstjänst nu.

M I N N ESO R D

Eva Mellin

DIAKON EVA MELLIN , Lidingö, har avlidit efter en lång tids sjukdom, 66 år gammal. Hennes närmaste är maken Jan-Erik och dottern Anna med familj. Eva var född i Stockholm men växte upp i Malmö och Lund, där hennes far blivit professor. Från hemmet bar hon med sig ett livslångt intresse för kultur och en insikt om att livet skulle tas på allvar. Kyrkliga Gymnasistförbundet, KGF, och Kristna Studentrörelsen, KRISS, blev tidiga gemenskaper som mycket skulle prägla hennes liv och vänkrets. Där vidgades och radikaliserades hennes engagemang socialt, ekumeniskt och internationellt. Hon läste teologi men inte för att bli präst. Hon valde att bli lärare på folkhögskola och i vuxenutbildning med det speciella engagemang som lärarrollen där kräver. Lidingö blev tidigt hennes hemort och Stor-Stockholm hennes arbetsområde. Men Skåne och huset utanför S:t Olof var hennes särskilda plats på jorden. I 20 år var Eva medarbetare i Stockholms Stadsmission, först som lärare på folkhögkolan, sedan som diakon. Hon var ansvarig för värdegrundsarbete och diakonal utveckling och arbetade nära ledningen. Genom sitt arbete med att förtydliga och stärka värdegrunden i organisationen, sin själavårdande roll vid minnesstunder och stilla dagar, sitt varma bemötande av deltagarna i Bullkyrkans gudstjänster och sin vägledning av volontärer, var hon en trygg punkt och viktig kulturbärare för många inom Stockholms stadsmission. Allvar, ansvar och integritet präglade Eva Mellin både privat och i arbetet. Hon fick alltför ofta erfara livets sorg och smärta, då flera av hennes närmaste i familj och bland vänner drabbades av sjukdom och död. Hon var vänners stöd i deras svåraste

stunder, också sedan sjukdomen till slut drabbat henne själv. Genom de svåra åren behöll Eva sin integritet och saklighet. Tidigare än vad vi vänner och kolleger ville tro och förstå, insåg hon att sjukdomen inte skulle släppa sitt grepp. Det rubbade inte hennes grundläggande livshållning och förtröstan. I sitt stora allvar hade Eva alltid en klok humor. Med ett återkommande avväpnande skratt i ögonblickets entusiasm förblev hon hela tiden förunderligt ung. Det minnet vill vi i glädje och tacksamhet hålla fast vid. MARIKA MARKOVITS ANDERS MELLBOURN

M I N N ESO R D

Sven Eker KYRKOHERDE EMERITUS Sven Eker har avlidit. Församlingsherden Sven Eker har lugnt och stilla somnat in. I nästan ett halvsekel har Sven Eker varit aktiv och på olika sätt påverkat Sölvesborgs församling. Sven föddes i Rödeby och växte upp i en gammaldags prästgårdsmiljö. Fadern, August Eker, var prost i Östra Blekinge och modern Elly Eker var lärare. Att Sven skulle gå i sin fars fotspår, med teologistudier i Lund och arbete som präst, stod klart tidigt. Det var också då i sin tidiga ungdom som Sven mötte Stina, som skulle bli hans hustru och livskamrat. 1945 prästvigdes Sven av biskop Edvard Rodhe i Lunds Domkyrka. Ganska snart kallades Sven tillbaka till hemförsamlingen i Blekinge för att bistå sin far, som då hade blivit sjuk. På 50-talet kom Sven som kyrkoadjunkt till Sölvesborgs församling, som han blev trogen till sin pensionering. 1963 valdes Sven till ny kyr-

koherde och efterträdde kyrkoherde Sture Fjellander. När dåvarande kontraktsprosten Plantin i Karlshamn pensionerades 1975 utsåg biskop Olle Nivenius Sven till kontraktsprost i Lister och Bräkne kontrakt. Ett uppdrag som Sven trivdes med och som han skötte med glädje och värdighet. Efter en tids sjukdom pensionerades Sven, 64 år gammal 1982, och flyttade med sin kära hustru Stina från Prästgården till en lägenhet i centrala Sölvesborg, där prästparet bodde fram till våren 2014, då de flyttade till Slottsgården. Pensionstiden blev aktiv. Sven hade svårt att slå sig till ro. Han vikarierade både på Gotland och i fjällvärlden, här i Sölvesborg och andra församlingar i både Skåne och Blekinge. Sven hade ärvt sin mors konstnärliga ådra och målade bl a finstämda akvareller. Musik var också en naturlig del av hans liv. Under sin studietid i Lund startade han, tillsammans med några andra unga teologer en flöjtensemble, Blåsipporna, som upp i hög ålder brukade träffas och musicera. Vi var ett par kollegor och vänner som hade förmånen att dagen innan Sven gick bort sitta en stund hos honom och Stina på Slottsgården. Vi sjöng några gamla psalmer och delade bröd och vin tillsammans och vi sa till varandra då vi gick därifrån att vi tyckte att Sven andades lite lugnare efter vårt möte. Sölvesborgs församling tackar sin gamle herde för vad han har betytt och givit av sig själv och sitt liv och lyser frid över hans ljusa minne.

),5$ -8/ , -b07/$1'6)-b//(1 )DPLOMlUW ERHQGH +HOSHQVLRQ -XOSURJUDP 1lUD VNLGEDFNHQ

Den inomkyrkliga försäkringslösningen www.kyrkansforsakring.se

(Q LG\OO YLG VM|Q .XUV .RQIHUHQV /lJHU

QRYHPEHU

Genom Tommy Sandberg, prost, Marie Carlsson, kyrkoherde, Anders Cederblad, kyrkoherde och Mikael Ivarsson, komminister

-XO Sn ()6 *nUGHQ

*nVPLGGDJ

-XOPDUNQDG

7HPDJXGVWMlQVW

-XOERUG PHG XQGHUKnOOQLQJ

9lONRPPHQ DWW ERND VÄNNER OCH FÖRSAMLINGSBOR I SÖLVESBORG

+c//$1'6*c5'(1 7HO

gSSHW KHOD nUHW

-XOILUDQGH

%RHQGH .|N 8SSOHYHOVH

LQIR#HIVJDUGHQ FRP HIVJDUGHQ FRP

14 KYRKANS TIDNING

Välkommen ALLTSOMOFTAST MÅSTE man

byta kostym och accessoarer – det gäller även tidningar. För Kyrkans Tidning är det hög tid att äntligen presentera vårt nya grafiska utseende. Den nya tidningen är mer lättläst, välsorterad och tydlig i sitt ärende. Vi vill att den ska vara din guide i arbetet med att utveckla och stärka Svenska kyrkan. Vi har bytt logotyp från det stiliserade Kt till det rakare Kyrkans Tidning i det nya typsnittet Salvo Serif, som går igen i avdelningsvinjetterna. Våra nya färger gör tidningen lättöverskådlig – det lyser om turkos, aquamarin, tangerine och lejongult – vackra och eggande bara namnen. Vår inriktning är densamma som rått de senaste åren där vi ser oss som en affärs- eller organisationstidning och ett verktyg för alla med en uppgift i kyrkan – förtroendevalda, anställda i alla yrkeskategorier och engagerade ideella. Vi prioriterar nyheter om och runt Svenska kyrkan och hennes plats i samhället. Vi fördjupar dessa nyheter med egna undersökningar för att ge våra läsare underlag för beslut i fullmäktige och i arbetet. I avdelningen Jobbet & Du möter du människorna i församlingarna och får ta del av hur de löser problem och utvecklar nya idéer och verksamheter. Det är instrumentell och inspirerande journalistik i möten med kyrkans folk. Vi kopplar debattsidorna i tidningen mer till de inlägg som publiceras dagligen på vår hemsida med citat och hänvisingar. Kultur & Teologi behandlar konst och litteratur med existentiellt djup och kyrklig anknytning, akademisk och mer vardaglig teologi. Här finns fortsatt våra skribenter under vinjetten Eftertanke. Väl mött!

SVANTE FREGERT Chefredaktör och ansvarig utgivare

NR 44 2014

REDESIGN

Kyrkans Tidning har Färgstark och eftertänksam. Kultur & Teologi för bildning och eftertanke. Kulturnyheter, intervjuer och recensioner varvas med teologisk fördjupning.

Livligare debatt.

Tydligare fokus på kyrkliga nyheter.

Många vill läsa och delta i Kyrkans Tidnings debatt varje torsdag på papper och varje dag på webben. Ett tydligare och mer attraktivt utseende hoppas vi ska locka ännu fler.

Rapp och överskådlig nyhetsavdelning med nyhetsfördjupningen Fokus varje vecka. Vi granskar och bevakar Svenska kyrkan i kritisk solidaritet. Vi ger dig den värdefulla omvärldskunskapen.

Det är vi som gör tidningen

Brita Häll, andreredaktör

Barbro Matzols, debattredaktör, ledarskribent

Lotta Petersson, chef produktionsavdelningen

Helena Åberg, Anki Nord, redigerare redigerare och ansvarig

för redesignen

Gudrun Råssjö, reporter, redaktör Jobbet&Du

Elisabet Sandberg, reporter, redaktör Jobbet&Du

Nils Nordgren, redigerare, vik.

Lennart Lundberg, nyhetsreporter

Mikael M Johansson, bildredaktör, fotograf

Kristoffer Morén, nyhetsreporter

Cecilia Jaensson Wallander, reporter, red. recensioner

Lars Rindeskog, fotograf, bildredaktör

Johannes Frandsen, fotograf, bildredaktör, vik

Signe Hassler, reporter, vik

Peter Hellström, redigerare, annonsproduktion

Kristina Lindh, kulturreporter

Anders Olsson, bildrepro, annonsproduktion

TÄVLING

Tävla och vinn en resa för två till Luthers Tyskland! O Leta efter 5 ord i tidningen och bilda en mening. Orden, tillsammans med vad just du tycker om den nya designen av Kyrkans Tidning, skickar du antingen in per post, använd den här talongen, eller maila in svaret till tavling.kt@verbum.se. Skriv ”Kyrkans Tidning tävling” i ämnesraden på mailet. Första pris är en Lutherresa för två till Tyskland den 4-8 maj 2015 (värde ca 7 000kr per person, totalt ca 14 000 kronor). Andra och tredje pris är en bok. Svaren behöver vi ha oss tillhanda senast den 5/11 2014 och du måste vara prenumerant av tidningen för att ha chans att vinna. Vi kommer att utse vinnare och presentera dessa i nummer 46. För mer information och regler om resan, gå in på www.kyrkanstidning.se/tavling och läs mer. Ord 1. Kallas konfirmationsundervisningen i det svensktalande Finland Ord 2. Elisabeth Arborelius gym – första ordet Ord 3. Kallas den röda färgen i Kyrkans Tidnings nya logotype Ord 4. Läran om den yttersta tiden Ord 5. Andra titelordet i Limadokumentet

O Skicka in din lösning till: Kyrkans Tidning, Box 22543, 104 22 Stockholm. Lösningen ska vara oss tillhanda senast den 5 november. Märk kuvertet eller ämnesraden ”KT tävling”. Du kan också maila ditt svar. De fem orden är: Ord 1. Ord 2. Ord 3. Ord 4. Ord 5. Din synpunkt på den nya designen

Torget i Wittenberg

Namn: Telefonnummer: Eventuell vinstskatt betalas av vinnarna.

NR 44 2014

KYRKANS TIDNING 15

VÅRA SPECIALBILAGOR

ny form

Ännu mera nyttig på jobbet By g g FÖR DIG SOM HAR

EN UPPGIFT I SVEN

& FASTIGHET

SKA KYRKAN

Torsdag 30 oktober 2014

Jobbet&Du SPEC IAL

DE BATT Psaltarens samtliga psalmer har fått ge namn åt konstnärens samtliga psalmer har fått ge namn åt konstnär en Damien Anders Wejryd , avgåen

de ärkebiskop

DEBATT XX NYHE TER XX

Huvud topprubrik

Din verktygslåda på jobbet

Hård kritik mo t vå rd av kyrko r

Psaltarens samtliga psalmer har fått ge namn åt konstnären Damie n Hirsts verk skapad e av fjärilsvingar som nu visas i Stockholm. Psalta rens samtliga psalm er har fått ge namn åt konstnären Damien Psaltarens samtliga psalmer har fått ge namn åt konstnären DaNYHE TER XX

Hård kritik mo t vå rd av kyrko r

FOKUS 4

Jobbet & Du är din verktygslåda i arbetet – människor, metoder, möten. Här finns också namnen på dina kolleger som fått nya jobb, fått en utmärkelse eller i övrigt gjort något som vi tror att du ska läsa om. På dessa sidor presenteras också alla nya tjänster du kan söka.

Kristna kändisen – både dröm och mardröm

Psaltarens samtliga psalmer har fått ge namn åt konstnären verk skapade av fjärils Damien Hirsts vingar som nu visas i Stockholm. Psalt arens samtliga psalmer har fått ge namn åt konstnären Damien Psaltarens samtliga psal-

FOLK & FAMI LJ 16

Han fick jobbet i Heby

Psaltarens samtliga psalmer har fått ge namn åt kons tnären Damien Hirsts verk skap ade av fjärilsvingar som nu visas i Stockholm. Psaltarens sam tliga psalmer har fått ge namn åt konstnären Damien Psaltarens samtliga psalmer har fått ge nam n åt konstnären Damien Hirsts verk .

VÅRA LOKALA SIDOR

bildtext Att sänka ner

Fler väljer eget material

en haj i konserveringsm

Hit kom mer barnen gärna Psaltarens samtliga psalmer har fått ge namn åt konstnären Damien Hirst. Psaltarens samtliga psalmer har fått ge namn åt konstnä-

FOTO:

psal mer har fått ge

FÖRST UT om ett par veckor är en helt ny bilaga om diakoni. I BYGG & FASTIGHET skriver vi om sådant som hur man bygger in ett församlingshem i en för stor kyrka, renoverar träbyggnader enligt gamla metoder eller hur man visar konst i kyrkorummet.

BILAG A

edel

LEDARE N: Psaltare ns samtliga

Jobbet & Du Special är våra specialbilagor som fördjupar praktiska frågor i församlingarnas verksamhet. Här finns tips och råd, reportage från församlingar och pastorat som funnit goda lösningar på de problem de brottas med. Här är människorna som gör jobbet. Bilagorna har också fått ny grafisk skrud, men innehållet har vi behållit oförändrat.

nam n åt kons tnär

ALLA VÅRA specialsatsningar innehåller värdefulla annonser på det ämne som behandlas.

ﬁnns allt om att kallställa kyrkor, fjärrstyra värmesystemet eller byta ut alla lampor mot bästa möjliga energilösning.

I ENERGIBILAGAN en. 2

fördjupar kyrkornas omfattande musikverksamhet och JUL & ADVENT ger tips inför kyrkans största arbetshelg. PARK & KYRKOGÅRD behandlar odling och anläggning och KOMPETENS & FORTBILDNING ger vägledning för den kunskapsorganisation som Svenska kyrkan är.

VÅR MUSIKBILAGA

är det fem stiftskanslier som antagit vårt erbjudande om att varje vecka ha en egen stiftssida med lokala nyheter och reportage i Kyrkans Tidning. Sidan har fått en graﬁsk uppryckning, men innehållet är detsamma. Här kan stiften presentera lokala nyheter, kalendarium över lokala stiftsevenemang eller annat som man vill ska nå ut varje vecka. Alla stift är välkomna – skicka materialet till oss på redaktionen så redigerar vi och trycker er egen sida. Och det bästa av allt – det är gratis att på detta sätt ha en extra kanal för texter och information som produceras för stiftstidningar och webbar. JUST NU

an m än ni skninga Se momed r! diakonins uppdrag och utma – En dag

Stockh olm, Sherato

n Hotell, 26 novemb

Gå 4 betala för 3!

er 2014.

ala frågorna dag! Det är en dag då de diakon Se medmänniskan är en viktig dessa frågor lyfts och inspireras. Välkommen bär och mingel! möten uppmärksammas och de som med s samsa och fördjupning till en konferens där föredrag – · Se medm ännis kan och ansva r?

KATRINE KIELOS

Högaktuella Katrine på Kielos är ledarskribent Aftonbladet. Hör henne t prata om medmänsklighe och ansvar utifrån sin plattform och globala perspektiv.

vad är medm änsk lighet

ösa och vilka politi ska, religi · Omvä rldsa nalys – och finns i vår omgi vning ekon omis ka fakto rer arbetet? nala diako det rkar påve förhå ller vi oss till att · Nätva ndrin g – hur liv på nätet ? männ iskor lever sina e nin förbä ttra vårt arbet diako inom vi · Hur kan mling ? med de äldre i vår försa ing och sama rbete ut · Hur ser gräns dragn samh ällsak törer mella n kyrka n och andra kring socia lt arbete?

ESBJÖRN HAGBERG

CHRISTER ZETTERGRE N

, RETA JERRESTRAND onsverket • MARGA KÜCHEN, senheten på Migrati i Lunds stift • MARIA GREN, chef för omvärld författare och präst biskop i CHRISTER ZETTER et • LIS CARLANDER, • ESBJÖRN HAGBERG, och Amos chef för Diakonprogramm på Författarskolan vid Lunds universitet på Kyrkans Tidning are författare och handled FREGERT, chefsredaktör och ansvarig utgivare på Diakoniprogrammet och lärare W, met och diakon st • HÅKAN STENO Karlstad stift • SVANTE författare och journali lärare på Diakoniprogram RETA BJURHOLM, re. • DAVID QVISTRÖM, i Göteborg • MARGA Aftonbladet och författa diakon i Svenska kyrkan • KATRINE KIELOS, ledarskribent på i Svenska kyrkan i Skövde

Arbetar du med diakonala frågor? Nu är anmälan öppen till årets viktigaste konferens – Se medmänniskan den 26/11 anmalan@verbum.se Mer info: www.verbum.se/semedmanniskan

16 KYRKANS TIDNING

NR 44 2014

TI PSA OSS!

BRITA HÄLL

CECILIA JAENSSON

redaktör

WALLANDER, recensioner

brita.hall@kyrkanstidning.se 010-199 34 63 cecilia.jaenssonwallander @kyrkanstidning.se 010-199 34 60

”Den drabbade ser allt i sitt liv som intressant och betydelsefullt och måste dokumentera det.”

KULTUR & TEOLOGI

BENGT LAGERKVIST skriver i Läkartidningen om Søren Kierkegaards misstänkta hypergrafi – en diagnos som även fångar samtiden.

Drömmen om Guds rike Allhelgona är den helg då döden gör sig extra påmind. I kristendomen ﬁnns ett löfte om det hinsides livet – Guds rike som ska fullbordas. TEXT: ELISABET SANDBERG ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSSON

i drängkammaren med en bok i handen. Bredvid på sängen sitter kamraten och lyssnar uppmärksamt med hela kroppen. ”Jo, ser du, där borta i den Nya världen är salt sill förbjuden.” Det är Robert i Dramatens uppsättning av Vilhelm Mobergs Utvandrarna som berättar för Arvid om hur det är där borta i den Nya världen, den som han drömmer om och längtar till. Och Robert förklarar. Jo, ser du, vi har ju världen här och sen har vi himmelriket, men det ﬁnns också en annan värld där borta. Det här är Gamla världen, och där borta är den Nya världen. Robert är uppfylld av drömmen om allt det som ﬁnns där borta – rättvisan, rikedomen, vänligheten och så all mat förstås. Berättelsen om de hårt kämpande människorna i Utvandrarna tar sin början i mitten av 1800-talet. De är fattiga, hunsade och ständigt hungriga. Men så kommer drömmen om en annan värld in i smålänningarnas liv, en dröm som ger dem hopp.

HAN STÅR

i teatersalongen slås jag av att den är en stark skildring av utopins kraft. När Robert och huvudpersonen, brodern, Karl-Oskar får höra talas om Amerika är det tankarna på

N Ä R JAG S I T T E R

Jesus berättar om Guds löfte, Luk 4:18 ”Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren.”

ett annat, bättre liv som driver dem framåt. Historien är också en skildring av den kristna tron, människorna i Utvandrarna var från födseln omslutna av Bibelns berättelser. Roberts dröm om Amerika är fylld av alla de löften som Jesus ger enligt Lukasevangeliet och som är särskilt riktade till de fattiga: befrielse för de fångna, syn för de blinda, frihet för de förtryckta och ett nådens år. Jesus talade så om Guds rike. om de yttersta tingen och handlar bland annat om hur vi tänker oss tillvaron efter döden. Föreställningarna om Guds rike är kristendomens eskatologi. Det Jesus uttrycker enligt evangelierna är en viktig dubbelhet, Guds rike byggs här och nu men det ska också komma: ”Här och nu men ännu inte”. Biskop Martin Modéus i Linköpings stift har tänkt mycket på eskatologi, som en del i ett större arbete. Sedan ett antal år tillbaka jobbar Martin Modéus. stiftets anställda och förtro-

ESKATOLOGI ÄR LÄRAN

FAKTA

Eskatologi Ordet kommer av grekiskans ytterst och läran om. Det brukar beskrivas som läran om den yttersta tiden. Begreppet skapades 1804 av Karl Gottlieb Bretschneider som använde det för att beteckna läran om världens undergång, Jesu återkomst, den allmänna uppståndelsen och den yttersta domen. I många religioner finns utsagor om vad som sker efter döden.

endevalda med synen på kyrkan och hur den kyrkliga identiteten ser ut i en ny situation efter separationen från staten. För bara några veckor sedan presenterade Martin Modéus skriften Gudsrikesvisionen. Ett inlägg i samtalet om vad det är att vara kyrka just nu. För honom är det Jesus säger i Lukasevangeliet ett viktigt linjetal. – Visionen om Guds rike är en direkt gåva från Jesus till människan. Den är den bärande visionen i Jesu förkunnelse. För oss är den en energiskapare som ger oss hopp och tillit, säger biskop Martin Modéus. – Men om vi bara tittar på här och nu riskerar vi att hamna i en politisk utopi och det vet vi ju var det slutar. Vi siktar också mot det eviga, mot himmelriket, det är självklart för mig. Sedan mitten av 1900-talet har det funnits en kritik mot utopin. Världskrigen, i synnerhet det andra, visade att en politisk utopisk vision riskerar att tippa över i katastrof. Kommunismen har uppvisat samma mönster. Eskatologi är ett favoritämne för Jayne Svenungsson, docent vid Teologiska högskola Stockholm. Nyligen kom hennes bok Den gudomliga historien. Profetism, messianism & andens utveckling (Glänta) och i den tecknar Jayne

Svenungsson just utopiernas och den politiska teologins historia – från att tillhöra en framgångsrik diskussion till att bli hårt kritiserad. Det finns ett samband mellan eskatologi, utopi och politik. I idén om att Guds rike ska ta form här och nu ligger en uppmaning till människan, att till exempel kämpa för rättvisa. Under främst 1960- och 70-talen var det ett hett ämne bland teologer, det var då befrielseteologin formades. Men sedan hände något. – Efter murens fall bleknade intresset för den politiska teologin i väst, då fanns en känsla av eufori. Att en ny tid skapades. Teologin vände i stället inåt, man intresserade sig för ökenfäder, meditation, pilgrimsrörelsen. I dag ser det helt annorlunda ut, säger Jayne Svenungsson. – Europa har ju blivit något annat än det fina som man tänkte sig. Samhället präglas av inkomstklyftor och så har vi hela flyktingsituationen som används för att spä på främlingsfientligheten. ÅR 1994 TRÄFFADES en liten grupp framstående europeiska filosofer på Capri, franske Jacques Derrida var en av dem. Filosoferna pratade religion. Och inte om vad som helst, utan om just utopin – filo-

NR 44 2014

KYRKANS TIDNING 17

2 000 genuint troende jediister i Storbritannien NY TRO En religion baserad på Star Wars-filmerna. Det som först såg ut att vara på skoj är nu allvar, skriver BBC. Beth Singler vid universitetet i Cambridge uppskattar antalet utövande brittiska ”jediister” till 2 000 – ungefär samma antal som är engagerade i scientologin. Jediisterna tror enligt religionsforskaren Singler inte på ”en galax långt, långt borta”. I stället har de tagit avstamp i filmernas tro på ”kraften” och tanken att rädslan, vreden och hatet leder till lidande. Jediismen har blivit en bland-

ning av taoism, buddhism och katolicism med samurajernas principer. Mytologin i Star Wars-filmerna är skapad av författaren Joseph Campbell, som plockat tankegångar från bland andra Carl Jung, Alan Watts och Jiddu Krishnamurti. För några dagar sedan avslutades en festival vid universitetet i Cambridge, där man diskuterade hur nya religiösa rörelser har utvecklats med stöd av internet. En av dessa rörelser är jediismen. Två andra är new age-baserade Indigo Children och nyhedniska Wicca.

Yoda, jedimästare.

Ingen vila i Verdis requiem På lördag framförs Verdis requiem i Uppsala domkyrka. Trots att requiem betyder ”vila” är Verdis verk dramatiskt, en strid mellan människa och Gud. Fyra av församlingens körer och Bergslagens kammarsymfoniker medverkar. Sångsolister: Karin Ingebäck, Susanne Resmark, Carl Unander-Scharin, Henning Schulman. Ulric Andersson dirigerar.

18 KYRKANS TIDNING

NR 44 2014

KU LTU R & TEOLOGI

soferna ville återuppliva religionens visionära kraft. Därför att de ansåg att utopin behövdes. Därför att de tyckte sig se att tiden efter de stora systemens fall skapade ett gungfly för människor, det fanns inget att hålla sig i, inget att relatera till. – Det kom en hel hög med filosofer som såg att det fanns en oerhörd relevans i det bibliska arvet. De återupptäckte att teologin har något radikalt att säga oss. Då var inte teologerna alls intresserade av det här, men nu har flera tagit upp stafettpinnen. – Den konkreta situationen i Europa har skakat om oss. Nu har eskatologin fått en renässans bland teologer. – Det profetiska löftet i gudsrikesvisionen inger kraft och mod och visar på att det är värdefullt att kämpa. som också under slutet av 1900-talet ägnat sig åt framtidsvisioner. Jayne Svenungsson lyfter särskilt fram den tyske teologen Jürgen Moltmann, professor emeritus vid Tübingens universitet och en av de mest inflytelserika teologerna i vår tid. För honom är eskatologin teologins utgångspunkt. Teologistudenten Josef Gustafsson har skrivit en uppsats om Jürgen Moltmanns tankar. Han började intressera sig för Moltmann när han pluggade i Sydney i Australien och arbetade extra som pastor. Josef Gustafsson träffade många hemlösa och kände sig obekväm med att som vit, privilegierad västerlänning predika för dem. Hos Moltmann fann Josef Gustafsson ett resonemang om Guds närvaro i skapelsen, och framför allt en ny förståelse av lidandet. För Jürgen Moltmann står korset i centrum, men Jesu död och uppståndelse kopplas inte samman med försoningen av arvssynden som den traditionellt görs. Moltmann vänder upp och ner på resonemanget: Jesu död och uppståndelse har inte med historien att göra utan med framtiden. Det under som sker är ett löfte till människan från Gud. Jürgen Moltmanns teologi visar därmed också på en Gud som är med i lidandet, lidandet är till och med starten för Guds rike. – Det här tilltalade mig, säger Josef Gustafsson. – För mig är en Gud som inte finns i lidandet ointressant. I stället för att se tillvaron uppdelad med den perfekta himlen där borta och den dåliga världen här får vi ett hopp. Det är i vår värld, i lidandet, som hoppet föds. Men hur omsätts teologin om den yttersta tiden i församlingslivet? MEN DET FINNS TEOLOGER

På Bro by-Emmislövs församlings, Lunds stift, webbplats finns i vänsterspalten ett antal klickbara rubriker, en av dem är Undervisning. När jag klickar på den dyker det upp fem texter som på olika sätt berör Guds rike med rubriker som Guds rike är nära, Sök först Guds rike och Barn i Guds rike. Inget annat. Varför det? – Vi försöker att vara förankrade i Jesu undervisning och för honom var Guds rike viktigt att berätta om. I hela vårt församlingsliv finns visionen om Guds rike som en underström, säger kyrkoherde Anders O Johansson. – Människor som möter Jesus och är en del av Guds rike får förlåtelse, hopp och styrka. Svenska kyrkans framtid kan tyckas dyster trots budskapet om en fullkomnad tid som ska komma. Detta om man väljer att enbart titta på siffror. De statistiska kurvorna pekar för det mesta nedåt för kyrkans kärnverksamheter: dop, konfirmation, vigsel, gudstjänster. Men har statistiken något med kyrkans kall att göra? – Nej, säger Jayne Svenungsson: Oavsett statistik ska kyrkan fortsätta att tjäna visionen. – Nej, säger Anders O Johansson: Oavsett statistik ska kyrkan fortsätta att bygga Guds rike. fanns det få grupper för dem som ville lära sig mer om kristen tro i Broby-Emmislövs församling. I stället satsade församlingen på att stötta dem som saknade sysselsättning. Sedan 1992 har föreningen Alltmöjligt erbjudit snickeri, secondhand, café, pensionärshjälp – det var en verksamhet som inte genast vände några kurvor, men som konkret visade på Guds rike. – Jesus hade en helhetssyn, vi har det också. Vi sysslar med både kropp och själ. Det är lika viktigt att se till att människor har en syssla som att predika om Guds rike, säger Anders O Johansson. – I dag har vi både Alphagrupper och grupper för bibelundervisning och vi är omkring 170 personer som firar gudstjänst varje söndag. Det tog många år att komma dit. Man får ha tålamod när man bygger Guds rike. UNDER MÅNGA, MÅNGA ÅR

LÄS MER Jürgen Moltmann, Den Gud som kommer: Kristen eskatologi (1997) Jakob Wirén, Hope and Otherness: Christian Eschatology in an Interreligious Horizon (Lund university, 2013) John Howard Yoder, The priestly kingdom: Social ethics as gospel (1984)

Stefan Einhorns nya bok är en kartläggning av de synder som i dag anses vara mest nedbrytande människor emellan. FOTO: LARS RINDESKOG

De sju dödssynderna enligt svenska folket BOK De nya dödssynderna – Våra mörkaste sidor och hur vi kan hantera dem Stefan Einhorn Forum ALLTSEDAN TIDIG kristendom har beskrivningen av olika dödssynder använts vid sidan om budorden för att få människor att förstå allvaret i och konsekvensen av att begå en grov synd. Inom populärkultur och media används dödssynderna för att ge tyngd åt olika resonemang eller intriger. Vi glömmer lätt dödssyndens väsen som en spegel av själen i tanke och handling. En synd kan liknas vid ett sår som behöver rengöring och plåster. Men dödssynden går djupare. Den leder till andlig blodförgiftning och död och avskiljer människan för evigt från Gud om den inte behandlas med ånger, bekännelse och avlösning. Enligt Katolska kyrkans katekes har dödssynden tre delar: den är ett allvarligt brott mot till exempel ett budord,

som begås fullt medvetet och med full avsikt. Professor Stefan Einhorn har under åren proﬁlerat sig som författare inom livsåskådningsområdet. Det agnostiska manifestet (DN 2009) var ett försök till brobygge mellan troende och ateister. Einhorns nya bok utgår från ett undersökningsarbete med djupintervjuer, expertpanelers utlåtanden och en större grupp människors enkätsvar. Det är en kartläggning av de synder som i dag anses vara mest nedbrytande människor emellan. dödssynderna får inte plats på listan över nya så kallade dödssynder, såsom falskhet och främlingsﬁentlighet. Girigheten är det enda undantaget. Men högmodet, som C S Lewis menade kom direkt från helvetet, platsar inte längre bland de sju. Det visar på sekulariseringen i vårt samhälle. Einhorn menar att alla bär på mörka egenskaper. Genom att lära oss att hantera dem förhindrar vi att de leder till nya synder i mellanmänskliga relationer. Här blir

DE KLASSISKA

studien problematisk, eftersom dödssyndens kontext är Gudsrelationen. Einhorn förklarar inte varför dödssynder för evigt skiljer människan från Gud. Kan en läkare behandla utan en diagnos? Kan Einhorns syndakatalog egentligen kallas för dödssynder? M Å N G E N S K R I B E N T utgår från dödssynderna för att sedan formulera egna tankegångar. Einhorn lyfter fram nutidsmänniskans brist och visar på vägar vidare. Exemplen ur människors liv känns relevanta och har hög igenkänningsfaktor. Jag saknar ändå en analys av den andliga innebörden i till exemplet kapitlet om Dickens En julsaga, som Einhorn borde ha gått mer på djupet med. Boken kunde ha gjorts mer essäistisk än den är. Som reﬂektion är den ändå en av årets viktigaste böcker och lämpar sig väl för höstens bokcirklar. Stefan Einhorn är en ärlig och intellektuell agnostiker som skriver om det många vill men inte vågar beröra. Han är den apologet som kyrkan saknar.

NIKLAS BONDE

foto: ahmed jallanzo epa/tt

KaTaSTroFHjäLp FöR AtT StOpPA SpRiDNinGEn Av EbOlA! Svenska kyrkan gör just nu stora insatser i Liberia för att förhindra att ﬂer människor dör. Din gåva kommer bland annat att användas till: • att utbilda nyckelpersoner i samhället, eftersom det viktigaste för att stoppa spridningen är att människor känner till symptom och hur viruset smittar • riskutbildning och olika former av stöd till sjukvårdspersonalen • uppbyggnad och utrustning av en ny isoleringsavdelning för ebolapatienter • psykosocialt stöd till överlevande eboladrabbade och deras anhöriga.

SmS:A EbOlA100

TILL 72905 OCH GE 100 KR .

Behoven är enorma, ﬂer gåvor behövs! Så här kan du ge din gåva: Genom kollekt Plusgiro 90 01 22-3, märkning K234 SMS:a ebola100 och ge 100 kr Läs mer: svenskakyrkan.se/ebola medlem av

20 KYRKANS TIDNING

NR 44 2014

KU LTU R & TEOLOGI

Salighet som inte kräver lyckokänslor INFÖR DEN här allahelgonahelgen upplever jag mer

än förr om åren hur många det är som jag saknar. Det kanske har med åldern att göra att jag allt oftare känner igen namnen på gravstenar och dödsannonser. Några av de döda stod mig riktigt nära och jag kan längta efter dem så det värker i kroppen. Trots att tiden har gått blir det ibland att jag dröjer mig kvar i det som har varit. EFTERTANKE Jo, jag vet att sorg tar tid, och att sorg är ett arbete. Även om jag vet det så är det som om jag liksom fastnar inne i mig själv. Då behöver jag få hjälp att se på Jesus. Allahelgona är det kristna hoppets högtid. Det hoppet är riktat mot Jesus och himmelriket. Synen på himmelriket har förändrats ﬂera gånger de senaste 200 åren: Under 1800-talet beskrevs himlen utförligt med gator av guld och pärleportar. Massproduktion av glada sånger och glättiga trycksaker spred bilder av lyckoriken ovan molnen. Jesus var konduktören som körde spårvagn till himlens ändstation. På 1900-talet blev det genant, ja pinsamt, med spårvagnar och guldgator. I stället massproducerades nidbilder av sentimentala kristna som lurats att tro på något så enfaldigt som ett himmelrike. Då gick det möjligen att tala om Guds rike som en politisk vision för ett bättre samhälle här och nu, eftersom det fanns kretsar som skrattade åt ord som salighet och himmelrike. Nu har ﬂabbet tystnat. I dag kan det vara mörkt och skrämmande att tänka på döden eftersom himlen har slocknat för många människor. Eller snarare: För många västerlänningar har varken Jesus eller himmelriket blivit förkunnade.

gång var sorg och smärta är borta. Andra Petrusbrevet förklarar att Guds löften kommer att uppfyllas och att en dag för Herren är som tusen år och tusen år som en dag. Kort sagt tycks himmelriket vara bortom de kategorier som står till vårt förfogande. Jesus själv talar om de fattiga, gråtande, hungriga, och om alla som hör Guds ord. De tillhör Guds rike, säger han. Annars brukar varken hunger eller fattigdom göra oss särskilt saliga. Den salighet Jesus menar verkar inte behöva några lyckokänslor. Saligheten är gemenskapen med Jesus och den består genom både sorg, fattigdom och hunger. JESUS NÄMNER också alla som hör Guds ord. Det

sker genom att vi ﬁrar gudstjänst och andakt. Att låta varje dag börja och sluta i bön ger gemenskap med Jesus. När vi tar emot nattvarden är det hans närvaro just då. Samtidigt är nattSaligheten är varden en förgemenskapen med smak av den totaJesus och den la gemenskapen består genom med Jesus bortom dödens gräns. både sorg, Jag tror inte fattigdom att de döda ﬁnns och hunger. bland oss levande annat än som minnen och arvedelar. Vi lever av deras verk, utan att de är närvarande. Några av dem saknar jag så det kan göra ont i kroppen. Sorg och död kan slå som släggor rakt mot kroppen. Många av oss vet från våra egna liv att sorg och död är starka. Jesus är starkare.

Livet efter döden i SVT. Se torsdag.

VECKANS RADIO & TV VECKANS RADIO & TV TORSDAG 30/10 P1 05.45 Morgonandakt. Gunilla Renöfält Henningsson. 06.50 Tankar för dagen. Therese Eriksson, verksamhetschef på föreningen Maskrosbarn. Sänds även kl. 21.45. 14.03 Människor och tro. Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Sänds även på lördag kl. 17.00. SVT 2 20.00 Livet efter döden. Efter 60 års äktenskap går Elsie Hammarlunds make plötsligt bort. ”Livet efter döden” är en dokumentär från 2014 om att bli lämnad ensam. FREDAG 31/11 P1 05.45 Morgonandakt. se torsdagen. 06.50 Tankar för dagen. Navid Modiri, artist och kommunikationskonsult. Sänds även kl. 21.45. 21.03 Filosofiska rummet. 40 minuter om människan, moralen och existensen. 18.00 Helgmålsringning. En stunds stillhet inför helgen med Erik Lundström.

VAD ÄR då himmelri-

ket? Uppenbarelseboken talar om en ny himmel och en ny jord, där Gud själv ska torka alla tårar och det som en SÖNDAGENS TEXTER Alla själars dag – Vårt evighetshopp Texter, tredje årgången: Josua 1:10-11, Hebreerbrevet 11:13-16, Lukasevangeliet 20:37-38 MIKAEL MOGREN

Psaltarpsalm 116:1-9, liturgisk färg grön

stiftsadjunkt i Västerås stift

FOTO: SVT

LÖRDAG 1/11 P1 06.03 Tankar för dagen. Aya Mohammed, Luleå. Sänds även kl. 21.45 09.03 Konflikt. Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Sänds även kl. 22.05. 18.00 Klockrent - En Mycket Stor Konsert. Den Prix Italia-belönade klockkonsert som spelades på Gotlands alla kyrkklockor. En idé av Eva Sjöstrand och Owe Ronström,

som komponerade tillsammans med Karin Rehnqvist och Claes Holmgren. SVT 1 17.50 Helgmålsringning. Från en kyrkogård. Prästen Anders Åkerlund talar om sorg och hopp på en kyrkogård inför allhelgonahelgen. SÖNDAG 2/11 P1 06.03 Andliga sånger. 06.50 Tankar för dagen. Emil Jensen, musiker och poet. Sänds även kl. 21.45. 11.03 Gudstjänst. Alla själars dag från Backens kyrka i Umeå. Prästen Magdalena Ljunggren predikar, kören Gaudium sjunger och Maria Axéll är organist. SVT 2 10.05 Gudstjänst. Från Åh Stiftsgård med Oasrörelsen som är en karismatisk förnyelserörelse inom Svenska kyrkan med ekumenisk bredd och öppenhet. Gudstjänsten spelades in under en varm och solig Oas-helg på Åh Stiftsgård. Dagens tema är ”Vårt evighetshopp” och över detta tema predikar Ulf Ekman, sång och musik under ledning av Lisa Lerman och mötesledare är Björn Gusmark. MÅNDAG 3/11 - ONSDAG 5/11 P1 05.45 Morgonandakt. Albin Tanke från Malmö. 06.50 Tankar för dagen. Mån: Vania Moore Briones, journalist, dokumentärfilmare och gymnasielärare. Tis: Mats Bjurbom, författare och fotograf. Ons: Lisbeth Gustafsson, journalist och författare. (Sänds även kl. 21.45)

SKAFFA DITT EGET EXEMPLAR AV KYRKANS TIDNING

Prenumerera på Kyrkans Tidning! För dig som har en uppgift i Svenska kyrkan Ja tack!Jag beställer helår 70 kr/månad via autogiro och får 46 nummer. Ja tack!Jag beställer prenumeration på 12 månader och får 46 nummer. 859:Ja tack!Jag beställer provprenumeration på 3 månader och får 12 nummer. 290:-

Missa inte! Nyheter O Debatt O Teologi O

Namn: Adress: Postnr:

Ort:

Telefon:

SVARSPOST E-post:

Du kan också beställa din prenumeration på webben! www.kyrkanstidning.se/info/prenumerera Kyrkans Tidning tillhör Verbum AB. All kundinformation lagras och behandlas med datastöd enligt PLU, PersonUppgiftsLagen. Priserna gäller år 2014.

Kundnr: 160 048 400 110 22 STOCKHOLM

KYRKANS TIDNING BETALAR PORTOT

NR 44 2014

KYRKANS TIDNING 21

Till dig som vill annonsera! FĂśr att du med stĂśrre sĂ¤kerhet skall fĂĽ in din platsannons i det nummer du Ăśnskar vill vi ha din annonsbokning pĂĽ tisdag veckan fĂśre utgivningsdag (sju arbetsdagar) och ditt annonsmanus torsdag veckan fĂśre utgivningsdag (fyra arbetsdagar).

PLATSANNONSER

PLATSANNONSER â&#x20AC;˘ Box 22543 â&#x20AC;˘ 104 22 Stockholm â&#x20AC;˘ Tel 090-71 15 10 â&#x20AC;˘ Fax 090-13 00 23 â&#x20AC;˘ E-post platsannons@kyrkanstidning.se

Svenska kyrkan VĂ¤sterĂĽs sĂśker

Arbetshandledare

musiker

fĂśr

cafĂŠ

med kantorsexamen

verksamhet i samarbetshuset

Paletten

Sista ansĂśkningsdag 9 november. LĂ¤s mer pĂĽ: www.svenskakyrkan.se/vasteras

Avser heltidsvikariat fĂśr 1 ĂĽr. TilltrĂ¤de 1 dec. Sista ansĂśkningsdag 9 november. LĂ¤s mer pĂĽ: www.svenskakyrkan.se/vasteras

lidingĂś fĂśrsamling sĂśker:

Komminister 100%

tillsvidaretjĂ¤nst

r 9LOO GX YDUD PHG RFK OHGD HWW OHYDQGH JXGVWMÂžQVWOLY PHG GHODNWLJKHW VRP NÂžUQYÂžUGH" r U GX HQ JRG SUHGLNDQW" r U GX HQ GULYDQGH WHDPDUEHWDUH" Sista ansĂśkning 10 november 2014, lĂśpande tillsĂ¤ttning.

www.svenskakyrkan.se/vasteras

Dorotea RisbĂ¤cks fĂśrsamling sĂśker

Komminister-100 % till Lapplands sydport Vi sĂśker en helt vanlig prĂ¤st som vill vara en del i arbetet med att driva och utveckla vĂĽrt fĂśrsamlingsarbete.

Vill du veta mer? BesĂśk: www.doroteapastorat.se

www.svenskakyrkan.se/vasteras

LĂ¤s mer pĂĽ www.lidingoforsamling.com

9L V|NHU

'LDNRQ HOOHU )|UVDPOLQJVSHGDJRJ DWW DUEHWD PHG NRQÂż UPDQGHU XQJGRP VDPW ,GHHOOD PHGDUEHWDUH

'LDNRQ

DWW DUEHWD PHG QlWYHUNVE\JJDQGH VMlODYnUG RFK ORNDO GLDNRQL

/lV PHU RP WMlQVWHUQD Sn YnU KHPVLGD ZZZ VYHQVNDN\UNDQ VH KXGLNVYDOOVE\JGHQ 1lUPDUH XSSO\VQLQJ RP WMlQVWHUQD 'LDNRQ (OHQRU .DOOEHUJ .K 7KRPDV *UXQQHVM| )DFNOLJ I|UHWUlGDUH .\UN$ /RWWD 7KXUIMHOO

$QV|NDQ VHQDVW QRYHPEHU

+XGLNVYDOOVE\JGHQV I|UVDPOLQJ %R[ +XGLNVYDOO KXGLNVYDOOVE\JGHQV IRUVDPOLQJ#VYHQVNDN\UNDQ VH 7LOOWUlGH IHEUXDUL

Eds och Hammarby fĂśrsamlingar i Upplands VĂ¤sby sĂśker gemensamt en

informatĂśr (70%) fĂśr tjĂ¤nst i tvĂĽ fĂśrsamlingar

Dina huvuduppgifter Ă¤r att

KYRKOMUSIKER 100% Kyrkomusiken i Karlskrona vĂ¤xer vi behĂśver DIG! Ett kompetent kollegium och fantastiska medarbetare vĂ¤ntar pĂĽ dig! Du verkar i hela Karlskrona-AspĂś pastorat. Du bygger en bred musikalisk verksamhet i Kungsmarkskyrkan. LĂ¤s mer om din framtida tjĂ¤nst: www.svenskakyrkan.se/karlskrona

rXWYHFNOD RFK XWIRUPD HWW JHPHQVDPW IĂ&#x2018;UVDPOLQJVEODG rVWĂ&#x2018;WWD PHG XWIRUPQLQJ DY DIILVFKHU RFK DQQRQVHU rXWIRUPD UHGDNWLRQHOOD WH[WHU RFK DQQRQVHU IĂ&#x2018;U IĂ&#x2018;UVDPOLQJDUQDV KHPVLGRU

UtĂśver det kommer du att ha uppgifter som Ă¤r specifika fĂśr respektive fĂśrsamling. PĂĽ fĂśrsamlingarnas hemsidor kan du lĂ¤sa mer om tjĂ¤nsten som helhet. HGVIRUVDPOLQJ VH r KDPPDUE\IRUVDPOLQJ VH

KĂ¤nsla fĂśr mĂ¤nniskor? Vill du arbeta med ett gĂ¤ng duktiga medarbetare och ideella krafter i en bygd med framtidshopp? DĂĽ kanske du Ă¤r den Komminister 100% som vi sĂśker. BesĂśk vĂĽr hemsida sĂĽ fĂĽr du veta mer om jobbet och oss. svenskakyrkan.se/brunďŹ&#x201A;o /jobbahososs VĂ¤lkommen!

22 KYRKANS TIDNING

NR 44 2014

PLATSA N NONSER Stiftsgården Breidagård, Uppsala stift söker

Platsansvarig kökschef/kock 100% tillsvidareanställning. Sista ansökningsdag 23 november 2014.

Vi söker en

KOMMINISTER till Söderhamns pastorat.

mer information om tjänsten och ansökan: www.svenskakyrkan.se/uppsalastift/jobb mer information om breidagård: www.svenskakyrkan.se/uppsalastift/breidagard

Läs mer på www.inikyrkan.nu

Ronneby pastorat söker

ARBETSLEDARE 100% Lunds stift söker

söker vik.

komminister 100% Vår komminister Emma skall vara föräldraledig under 2015. Läs mer om tjänsten och församlingen på www.svenskakyrkan.se/norrahammar

Stiftsadjunkt med inriktning på ledarskapsutveckling Läs mer på vår webbplats: www.svenskakyrkan.se/lundsstift

Nu söker vi en ny arbetsledare till Kyrkogårdsförvaltningen i Ronneby pastorat. Vi söker dig som har utbildning och erfarenhet av grönytor och skötsel, har erfarenhet av personalansvar och arbetsledning samt är entusiasmerande, kommunikativ, drivande och ansvarsfull. Känner du dig lockad av att jobba med dessa utmaningar i en idéburen verksamhet, så hittar du mer information på http://www.svenskakyrkan.se/ronneby

Sista ansökningsdag 16 november 2014.

Ryssby-Åby pastorat

–Är t m a i vår ? Vill du på ett engagerat, öppet och lyhört sätt leda och utveckla Nosaby församling? I så fall kommer du att välkomnas av sex tusen församlingsbor, kunniga förtroendavalda och ett hängivet arbetslag!

söker

Kyrkoherde 100% från den 1 september 2015 Ryssby-Åby pastorat ligger 1,5 mil norr om Kalmar i ett landskap präglat av såväl skog som öppet odlingslandskap. Stränder mot Kalmarsund utgör pastoratets gräns i öster. I våra två församlingar ﬁnns en växande barnoch ungdomsverksamhet och ett rikt musikliv. Utvecklingen av formerna för gudstjänstﬁrande står just nu i fokus liksom en revidering av församlingsinstruktionen. Kyrkotillhörigheten är hög i båda församlingarna som tillsammans kan räkna ca 3500 medlemmar. Vi behöver en tydlig ledare som vågar ta beslut och har klara visioner om hur arbetet med att gestalta församling kan gå till. Vi förutsätter att Du har en god förmåga att organisera arbetet och att samverkan med förtroendevalda, anställda och församlingsbor bereder Dig glädje.

Mer info: www.svenskakyrkan.se/nosaby Thore Jakobsson, kyrkorådets ordförande: 044-12 36 11, 070-774 11 47 Göran Mellander, kyrkoherde: 070-295 50 29 Senast den 1/12 2014 vill vi ha din ansökan.

Prenumerera på Kyrkans Tidning 859 kr/år www.kyrkanstidning.se/info/prenumerera Kundservice: 08-462 28 50

En vackert belägen prästgård ﬁnns att tillgå som tjänstebostad om önskemål om detta ﬁnns. Upplysningar om tjänsten lämnas av: kyrkorådets ordförande Carl-Peter Lindén 0480/664 34, 072-506 64 34 Komminister Mattias Redegard 0480/600 16, 070-817 32 86. Varmt välkommen med Din ansökan. Sista ansökningsdag: 1 december 2014 märkt ”kyrkoherde” till: Ryssby-Åby pastorat Läckebyvägen 1, 395 97 Läckeby ryssby-aby.pastorat@svenskakyrkan.se

NR 44 2014

KYRKANS TIDNING 23

PLATSA N NONSER

0DOPÑ KDU DOOW Q¿VWDQ TILL KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN SÖKER VI

Svenska kyrkan Gränna-Visingsö pastorat, Växjö stift, vid Vätterns östra strand

Kyrkogårdsmästare

söker

SISTA ANSÖKNINGSDAG: 7RUVGDJ QRYHPEHU

KYRKOMUSIKER, 75%

”En skärgårdsförsamling i Roslagen”

Läs mer om tjänsterna på www.svenskakyrkan.se/grannavisingso

KOMMINISTER

söker

LÄS MER OCH HITTA ANSÖKAN PÅ: ZZZ VYHQVNDN\UNDQ VH PDOPR N\UNRJDUG

För information – se vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/vaddo

Är Du natur- och fjällintresserad, då är Du varmt välkommen att söka tjänsten som KYRKOHERDE i Lima-Transtrands församling med Sälen som centralort.

Dals-Eds församling i Dalsland

söker

söker en

KOMMINISTER 100% med inriktning vuxenverksamhet, ﬂykting- och

komminister 100% Vårt landskap kallas ibland ”Sverige i miniatyr”. Naturen är vacker och varierad, samhälle och människor är präglade av mångfald. Dals-Eds församling har sex kyrkor belägna i Ed, Rölanda, Gesäter, Töftedal, Nössemark och Håbol. Vi har 4 700 invånare varav 3600 är kyrkotillhöriga. Vi har tolv heltidsanställda, därutöver säsongsanställda, frivilliga och praktikanter. Som kyrka delar vi uppgifter med andra samfund och organisationer men har också ett eget uppdrag. Vi söker dig som UÊ BÀÊ ÌÀiÃÃiÀ>`Ê>ÛÊ>ÌÌÊLÞ}}>Êv ÀÃ> }ÊvÀF ÊÊ grunden UÊ >ÀÊv À> À }Ê Ê}Õ`ÃÌ B ÃÌÊ V Êv À Õ i Ãi UÊ > Ê Ã« ÀiÀ>ÊÌ Ê}i i Ã >«Ê V Êv >Ê i`Ê Ê tillväxten UÊ ÃiÀÊ > `ÃLÞ}`Ãv ÀÃ> }i ÃÊLÀi``ÊÃ Êi ÊÊ tillgång UÊ BÀÊyiÝ Li Ê V ÊÃÌ>L Ê Ê} `Ê L >Ì Upplysningar Kyrkoherde Maria Reschke, telefon 0534 100 69 maria.reschke@svenskakyrkan.se Kyrkorådets ordförande Torgny Arvidsson Telefon 0733 81 58 13 Välkommen med din ansökan med meritförteckning och referenser senast 2014-11-23 till Dals-Eds församling, Storgatan 29, 668 30 Ed Tillträde 2014-02-23 www.svenskakyrkan.se/dals-ed

invandrarverksamhet Vi söker även en KOMMINISTER och en KANTOR, då vi också ansvarar för två fjällkyrkor. Förutom vinter- och sommarsport, finns här goda möjligheter till jakt och fiske. Tjänstebostad finns. Hör av Dig, så berättar vi utförligare om tjänsterna. Kontakta vår Börje Holgersson 070-382 22 71 Adress: Prästgården Lima, 780 64 Lima

www.litra.nu

Vill du ha ett uppdrag på högsta nivå i Funäsfjällen? Tännäs-Ljusnedals Församling ﬁnns i ett av Sveriges attraktivaste fjällområde som ligger i västra Härjedalen med Funäsdalen som knutpunkt. Inom pastoratets område ligger Sveriges högst belägna kyrka samt högst belägna by och landsväg. Församlingen har ca 1 500 medlemmar med en bred församlingsverksamhet som dessutom innefattar fjällkyrkan som även vänder sig till de ca 1,2 miljoner turister som besöker vårt område varje år. Vi söker nu en Kyrkoherde som vill fortsätta att driva en framåt församling vidare mot högre höjder. För frågor kontakta: Peter Nilsson tf arbetsledare 070-240 74 22 Tage Persson ordförande kyrkorådet 070-352 12 68 Annika Karlsson tf kyrkoherde 070-992 43 93 Sten Bylin KyrkA 070-664 23 44

Missat något? Det senaste finns på webben:

www.kyrkanstidning.se

Ansökan märkt ”kyrkoherdetjänst” skickas senast den 15 december till Tännäs-Ljusnedals Församling Rörosvägen 26 840 95 FUNÄSDALEN eller via e-post: tannas-ljusnedals. forsamling@svenskakyrkan.se

I nära samarbete med vår diakon kommer Du att få utforma verksamhet för vuxna i alla åldrar och för såväl nyanlända flyktingar som de nysvenskar som bott i församlingen en tid. Tillsammans med de ideella i internationella gruppen planerar Du bl a aktiviteter för insamlingsperioderna i Svenska kyrkans internationella verksamhet och får givande kontakt och utbyte med våra vänförsamlingar i Polen och Wales. Dessutom mycket annat som vanligtvis ingår i en prästtjänst i samverkan med övrig personal och ideella i pastoratet. Vi söker Dig som s HAR NÍGRA ÍRS ERFARENHET AV FÚRSAMLINGS verksamhet och som gärna har arbetat med flyktingar och invandrare s HAR NÍGON SLAGS PÍBYGGNADSUTBILDNING I själavård – meriterande för tjänsten s ËR INTRESSERAD AV ATT TËNKA NYTT KRING GUDS tjänstens form och innehåll. Vi tycker det skulle vara roligt om Du har någon form av utbildning för att hålla retreater eller kristen meditation, men det är inget krav. En förutsättning för att arbeta hos oss är att Du har körkort och tillgång till bil. VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN (som förstås ska innehålla ditt CV, meritlista, namn på referenser och eventuellt löneanspråk) SENAST 17 NOVEMBER 2014. Svenska kyrkan i Harmånger-Jättendal och Gnarp Backvägen 1B 820 75 HARMÅNGER eller via e-mail till harmanger.pastorat@svenskakyrkan.se Ytterligare upplysningar om tjänsten lämnas av kyrkoherde Sofia Aspling tel 0652-74 73 01, mail sofia.aspling@svenskakyrkan.se eller kyrkorådets ordförande Åsa Löf tel 070-211 09 46, mail asa.lof@hutb.se Harmånger-Jättendals och Gnarps församlingar utgör östra delen av Nordanstigs kommun vid hälsingekusten mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall med bra kommunikationer åt både norr och söder. www.svenskakyrkan.se/harmanger

Annonsera i Kyrkans tidning Ring Display 090-71 15 00

24 KYRKANS TIDNING

NR 44 2014

PLATSA N NONSER

KAPLAN TILL Ă&#x201E;RKEBISKOPEN I SVENSKA KYRKAN Ref nr: 14/63 Ă&#x201E;BGS

Vi sĂśker dig som vill arbeta som kaplan till Svenska kyrkans Ă¤rkebiskop. Kaplanen ansvarar fĂśr att samordna frĂĽgor och arrangemang som rĂśr Ă¤rkebiskopen. Det innebĂ¤r bl.a. att ha det praktiska ansvaret fĂśr Ă¤rkebiskopens ĂĽtaganden i Sverige och utlandet, vid gudstjĂ¤nster, biskopsvigningar och sammankomster av olika slag. Kaplanen ska kunna fĂśretrĂ¤da Ă¤rkebiskopen och i samverkan med andra delta i internationellt och ekumeniskt arbete. TjĂ¤nsten innebĂ¤r resor inom och utom landet. Kaplanen Ă¤r ocksĂĽ sekreterare i biskopsmĂśtet.

sista ansĂśkningsdag 12 november 2014 LĂ¤s hela annonsen pĂĽ www.svenskakyrkan.se/ledigajobb Svenska kyrkans nationella kansli i Uppsala ansvarar fĂśr frĂĽgor som Ă¤r gemensamma fĂśr hela Svenska kyrkan. Kyrkans verksamhet omsĂ¤tter 20 miljarder kronor och har 22 000 anstĂ¤llda, knappt 400 hundra vid kyrkokansliet varav 100 Ă¤r stationerade utomlands. Arbetet har en stor spĂ¤nnvidd, allt frĂĽn teologi och rĂ¤ttvisefrĂĽgor till fastighets- och ďŹ nansfrĂĽgor och sker ofta i samverkan med de 13 stiften.

nacka fĂśrsamling sĂśker en

KommunikatĂśr

Konferensansvarig med affĂ¤rsfokus

tillsvidareanstĂ¤llning, 80%

Vi sĂśker en konferensansvarig som vill arbeta utifrĂĽn vĂĽra vĂ¤rderingar Tillsammans - GenerĂśst - VĂ¤xande.

Nacka fĂśrsamling sĂśker en kreativ kommunikatĂśr! Vi sĂśker dig som har en bred erfarenhet inom kommunikationsomrĂĽdet, Ă¤r van vid rollen som kombinerad strateg och producent och kan skapa inspirerande innehĂĽll fĂśr bĂĽde webb och tryck. Du kommer att ingĂĽ i ett team av tvĂĽ kommunikatĂśrer som tillsammans planerar och producerar alla kommunikationsaktiviteter. TjĂ¤nsten Ă¤r en tillsvidareanstĂ¤llning pĂĽ 80%. Hela annonsen hittar du pĂĽ www.svenskakyrkan.se/nacka. Sista ansĂśkningsdag Ă¤r 21/11.

LĂ¤s mer pĂĽ www.linkoping.missionskyrkan.se

Drottninggatan 22 â&#x20AC;˘ 582 25 LinkĂśping

www.svenskakyrkan.se/nacka

TimrĂĽ fĂśrsamling sĂśker kyrkoherde DiakontjĂ¤nst VĂ¤nnĂ¤sBjurholms pastorat Vi hĂ¤lsar dig vĂ¤lkommen att sĂśka tjĂ¤nst 100% som diakon i vĂĽrt pastorat. I pastoratet ďŹ nns tre kyrkor, tvĂĽ i VĂ¤nnĂ¤s samt en i Bjurholm. Vi Ă¤r ett vĂ¤l fungerande arbetslag strax under 30 anstĂ¤llda. I pastoratet strĂ¤var vi stĂ¤ndigt efter att arbeta nĂ¤ra vĂĽra fĂśrsamlingsbor med verksamheter som har betydelse fĂśr dem som deltar. Diakonala verksamheter som bedrivs just nu Ă¤r t ex sorgegrupper, projekt om socialt fĂśretagande, cafĂŠ fĂśr daglediga, sopplunch med bibelsamtal, diakonala studiecirklar osv. Just nu sĂśker vi en diakon med sĂ¤rskilt intresse fĂśr Ă¤ldre, sjĂ¤lavĂĽrd, gudstjĂ¤nst och ďŹ&#x201A;yktingarbete dĂĽ vi innefattar tvĂĽ ďŹ&#x201A;yktingmottagande kommuner. Pastoratet har hĂśg kyrkotillhĂśrighet. Vi vill ha din ansĂśkan senast 31 december 2014. B-kĂśrkort Ă¤r ett krav. KĂ¤nner du att detta Ă¤r nĂĽgot fĂśr dig, hĂśr gĂ¤rna av dig till: Kh Michael Brodin tel 0935 â&#x20AC;&#x201C; 202 80, michael.brodin@svenskakyrkan.se Diakon Annelie BĂ¤ck tel 0935 â&#x20AC;&#x201C; 205 80, annelie.back@svenskakyrkan.se KRâ&#x20AC;&#x2122;s ordf Lars WĂĽllberg tel 0935 â&#x20AC;&#x201C; 305 97, lw@alvnet.se

4IMRĂ? FĂ&#x161;RSAMLING HAR CA MEDLEMMAR TOTALT BOR DET CA PERSONER HĂ&#x2039;R 6I HAR EN BRA OCH BRED VERKSAMHET SOM VI GĂ&#x2039;RNA VIDAREUTVECKLAR !RBETSLAGET OMFATTAR ETT TAL PERSONER &Ă&#x161;RSAMLINGEN HAR EN STABIL EKONOMI SAMT ETT FRAMĂ?TSYFTANDE KYRKORĂ?D Vi sĂśker Dig som: s Ă&#x2039;R EN TRYGG PERSON MED EN NATURLIG OCH mEXIBEL LEDARSTIL s Ă&#x2039;R EN KREATIV OCH MODERN VERKSAMHETSUTVECKLARE s Ă&#x2039;R EN ERFAREN PRĂ&#x2039;ST OCH EN GOD FĂ&#x161;RKUNNARE s HAR EN HANDFAST KUNSKAP OM KYRKANS ADMINISTRATION OCH ORDNING KĂśrkort: B 4ILLGĂ?NG TILL EGEN BIL Varaktighet/Arbetstid: 4ILLSVIDARE (ELTID LĂśn: &AST LĂ&#x161;N AnsĂśkan 3ISTA ANSĂ&#x161;KNINGSDAG 2014-11-24 Kontaktpersoner 3TEFAN $ALIN +YRKORĂ?DETS ORDFĂ&#x161;RANDE STEFAN DALIN MIUN SE -ATTIAS (USS KH MATTIAS HUSS SVENSKAKYRKAN SE

Fackliga kontaktpersoner 3TEN "YLIN +YRK! +ENNETH ,INDSTRĂ&#x161;M 6)3)/. Arbetsgivare 3VENSKA KYRKAN 4IMRĂ? FĂ&#x161;RSAMLING Postadress 3VENSKA KYRKAN 4IMRĂ? FĂ&#x161;RSAMLING "/8 4IMRĂ? BesĂśksadress +Ă&#x161;PMANGATAN 4IMRĂ? Telefon expeditionen, hemsida, e-post 4EL &AX Hemsida: WWW SVENSKAKYRKAN SE TIMRA E-post: TIMRA FORSAMLING SVENSKAKYRKAN SE

Prenumerera pĂĽ Kyrkans Tidning 859 kr/ĂĽr www.kyrkanstidning.se/info/prenumerera â&#x20AC;˘ Kundservice: 08-462 28 50

NR 44 2014

KYRKANS TIDNING 25

PLATSA N NONSER

Svenska kyrkan i Falun söker

Diakon med ungdomsinriktning 100% tillsvidare För mer information kontakta Teamchef Ann-Kristin Sylwan 023-70 20 83 anki.sylwan@svenskakyrkan.se Välkommen med din ansökan senast 2014-11-13 till Falu pastorat, Servicebyrån i Västerås stift, Hantverkargatan 8, 791 60 Falun Läs mer: www.svenskakyrkan.se/falun

Vällingby församling i västra Stockholm har ett rikt församlingsliv. I S:t Tomas klosterliknande kyrka har vi en diakonal inriktning och ett nära samarbete med varandra och samhället. Vi satsar framåt och söker nu:

Diakon 75% - 2 år Projekt. Tidsbegränsad anställning. Ord som vi förknippar med dig ~ relationsbyggare ~ sinnesro ~ förändringsbenägen ~ trygg ~ självkännedom ~ nätverksbyggande ~ samtalserfarenhet

Komminister 100% för tjänstgöring i Gnosjö och Kävsjö pastorat.

Du har erfarenhet av missbruksvård och är diakonvigd enligt Svenska kyrkan ordning. I ditt arbete i Vällingby församling ingår bland annat att utveckla vårt arbete till stöd för hemlösa, att samordna vårt volontärarbete, att hålla i grupper för diskussioner om existentiella frågor. Har du frågor? Kontakta Magdalena Ljunggren, kyrkoherde, på telefon 08-445 85 20, eller Anders Kahnlund, diakon på telefon 08-445 85 29.

För mer information – se vår hemsida www.svenskakyrkan.se/gnosjo

Diakon/diakoniassistent Till vårt barn och ungdomsarbetslag söker dig med diakonal kompetens för att ännu bättre kunna möta barn, ungdomar och föräldrar. Dina uppgifter ~ Utveckla diakonin för barn och unga 0-25 år ~ Samordna och utveckla skolkontakter ~ Medverka i gudstjänster ~ Arbeta med konﬁrmander

Hörnefors församling söker en

PRÄST 100 % som tycker det är roligt att arbeta med barn och ungdomar, gudstjänstutveckling samt ordinarie verksamhet. Vi hoppas att Du är en utåtriktad person som har ett diakonalt förhållningssätt! Körkort och tillgång till bil behövs.

Din person ~ Pedagogisk förmåga och diakonalt sinnelag ~ Du har erfarenhet av att möta barn och unga. ~ Du är en trygg person med förmåga att inspirera och samarbeta ~ Du kan både leda och vara medvandrare. Har du frågor om tjänsten? Kontakta då Bengt Kämpe, församlingspedagog, på telefon 08-445 85 11 eller Magdalena Ljunggren, kyrkoherde, på telefon 08-445 85 20.

Präst, Vuxet Växande vik under 2015 Dina uppgifter ~ Leda vårt omfattande vuxenarbete med samtalsgrupper, retreatdagar, kreativa dagar, vandringar m.m. ~ Själavård och grundläggande prästuppgifter. Din erfarenhet ~ Arbeta med vuxna i kyrkan ~ Projektledning ~ God förankring i Svenska kyrkan, erfaren präst, reﬂekterande teolog. Din person ~ Du är självgående och har mycket god samarbetsförmåga. ~ Du lyckas förena smidighet och integritet. ~ Du är en mogen människa med livserfarenhet. Har du frågor? Kontakta Magdalena Ljunggren, kyrkoherde, på telefon 08-445 85 20.

Församlingspedagog vik under 2015 Till vårt barn och ungdomsarbetslag söker vi dig som tillsammans med oss vill arbeta med: ~ ~ ~ ~ ~ ~

minior och junior skolkontakter konﬁrmationsresa till Aten påsk och julvandringar ledarutbildning gudstjänster för barn 0-13 år

Du är kreativ, tycker om att jobba i grupp likväl som självständigt och är församlingspedagog eller har motsvarande kompetens. Har du frågor om tjänsten? Kontakta då Bengt Kämpe, församlingspedagog, på telefon 08-445 85 11.

Sista ansökningsdag är 25 november 2014. För mer information, kontakta: Gertrud Malmberg, kyrkoherde 0930 – 399 31 gertrud.malmberg@svenskakyrkan.se Vision Anneli Brage 090-200 26 34

KyrkA Agneta Nyberg 090-200 26 15

Du skickar din ansökan till: vallingby.forsamling@svenskakyrkan.se senast den 10 november. Adress: Vällingby församling, Kirunagatan 9 - 11, 162 68 Vällingby

Annonsera i Kyrkans tidning Ring Display 090-71 15 00

26 KYRKANS TIDNING

NR 44 2014

TYCK TI LL!

010-199 34 58 BARBRO MATZOLS

redaktör KONTAKT:

debatt@kyrkanstidning.se Debatt, Kyrkans Tidning, Box 22543, 104 22 Stockholm

DEBATT

Många lämnar kyrkan obemärkt DEN SISTA oktober är en viktig dag för Svenska kyrkan. Det är dagen då den som vill begära sitt utträde ska ha meddelat sin församling hur man vill ha det med sitt uttåg. Och hjälp för den som vill lämna ﬁnns att få. På nätet ﬁnns olika sajter som ger upplysningar och underlättar för den som vill

lämna kyrkan. Här kan man också räkna ut hur mycket man som enskild medlem betalar i kyrkoavgift. Genom ett sms får man utträdesblankett tillsammans med ett frankerat kuvert med församlingsadress. Sedan är det bara att skriva under med namn, uppge sitt personnummer och lägga brevet på lådan.

Om det är många som använder sig av tjänsterna ska vara osagt. Men i den digitala eran är ett knapptryck eller ett sms enkelt. Inget personligt möte. Inga samtal om fördelarna med ett medlemskap i Svenska kyrkan. Man lämnar obemärkt.

nas världsråds stora konvergenstext ”Dop, Nattvard, Ämbete” från 1982, det så kallade Limadokumentet. Självklart har detta inneburit att de olika kyrkorna också utmanats att se på de egna gudstjänstordningarna i ljuset av denna fördjupade gemensamma förståelse.

band som inte hur som helst kan ersättas av nyformuleringar med liten eller ingen förankring i de bibliska texterna. De nyskrivna texterna vittnar påfallande ofta om en ytlig förståelse av de olika momentens funktion. Detta gäller framför allt de fasta mässpartierna och den stora så kalllade nattvardsbönen, men även många andra av förslagets texter. Den bristande förankringen i den stora kyrkliga trostraditionen blir allt som oftast uppenbar.

tisk. Att börja frisera det nuvarande förslaget duger knappast: problemet ligger i de fundamentala utgångspunkterna. Mer än något annat utmärks handboksförslaget av vad som kallas ”teologisk mångfald”. Det låter ﬁnt men innebär att Svenska kyrkan i praktiken sönderfaller i olika fraktioner, var och en med sin egen gudstjänstordning. Om det föreliggande förslaget skulle antas vore det inget mindre än en katastrof för Svenska kyrkans identitet som kristen kyrka. Det är hög tid att dra i nödbromsen.

BARBRO MATZOLS

Katastrofvarning. Om förslaget skulle antas vore det inget mindre än en katastrof för Svenska kyrkans identitet som kristen kyrka.

Dra i nödbromsen! Ky rko h a n d b o ke n I DEBATTEN om ny kyrkohandbok

för Svenska kyrkan har förslaget kallats historielöst. Andra inlägg har kritiserat bristen på sakkunskap och kompetens hos dem som arbetat fram den nya gudstjänstordningen. Man har också pekat på den uppenbara oviljan från officiellt håll att ta in de kritiska röster som verkligen inte saknats. DENNA HISTORIELÖSHET, brist på kompetens och ovilja att ta in kritik är fenomen som bildar ett mönster. Den underliggande grundorsaken är Svenska kyrkans tilltagande självtillräcklighet. Oförmågan att lyssna till den stora kyrkliga traditionen och de andra kyrkorna över världen öppnar fältet för rent subjektivt tyckande. Resultatet blir att Svenska kyrkan snart kanske upphör att vara ett samfund med ett gemensamt

»Kyrkohandboken upphör att som helhet ge uttryck för kyrkans gemensamma tro.

mässfirande som kan igenkännas av andra kyrkor som autentiskt. Som förslaget ser ut ska utformningen av den vanliga gudstjänsten i större utsträckning vara lokalt varierad. Genom en mängd olika varianter för i princip varje moment och en stor möjlighet att välja vilka moment som över huvud taget ska vara med, upphör definitivt tanken på att Svenska kyrkan ska ha ett gemensamt sakramentsfirande. En omedelbar praktisk effekt blir att gudstjänstfirare inte kommer att kunna känna igen sig mellan olika församlingar. Men framförallt upphör kyrkohandboken att som helhet ge uttryck för kyrkans gemensamma tro. SVENSKA KYRKAN har en definierad bekännelse och lära. Den uppstår inte i det ögonblick prästen skall formulera en bön vid altaret. Sökandet efter vad som är den gemensamma kärnan i denna tro kännetecknar den ekumeniska rörelsens arbete för kyrkornas enhet sedan efterkrigstiden. Framstegen har varit betydande genom dels förnyade studier av historien, dels olika typer av dialog och samtal samfunden emellan. Det har vuxit fram en långtgående konsensus, som fått sitt hittills främsta uttryck i Kyrkor-

visar sig dessa ekumeniska landvinningar betyda slätt intet när Svenska kyrkan skall arbeta fram en ny mässordning. Vi delar gudstjänstens bärande moment med resten av kyrkan – och detta måste komma till synes i hur de formuleras. Dessa gemensamma mässmoment är ett sammanhållande

MEN I PRAKTIKEN

I ELFTE TIMMEN har debatten nu, trots kyrkoledningens försök att vifta bort frågorna, äntligen lossnat något. Den antagna tidsplanen är uppenbart orealis-

MIKAEL LÖWEGREN, präst MIKAEL ISACSON, präst, TD redaktörer för ”Missale för Svenska kyrkan” (Artos förlag 2008)

Släpp handbok och psalmbok fria Ky rko h a n d b o ke n ARBETET PÅ en ny kyrkohandbok

pågår. Tyvärr delar den samma problem som psalmboken, den kommer bitvis att vara passé redan när den lanseras. Både handbok och psalmbok är låsta i den tryckta bokens teknik på samma sätt som de varit i århundraden. Inget kan uppdateras och förändringar tar årtionden. I kyrkans tideräkning går arbetet med kyrkohandboken för

snabbt, säger kritiker på DN:s kultursida. Ur ett annat perspektiv går det plågsamt långsamt och vi är många som hade velat ha en ny handbok för ﬂera år sedan. Samma sak gäller för psalmboken som ur ett ungdomsperspektiv är ohjälpligt ute redan när den trycks. Nu ﬁnns ny teknik och den skapar nya möjligheter att släppa handboken och psalmboken fri! Se arbetet med dem som något ständigt pågående där vi får

påfyllning, ändringar, tillägg och strykningar med jämna mellanrum. Låt böckerna bli levande dokument som ständigt utvecklas, förändras och förbättras. LÅT HANDBOKEN och psalmboken ﬂytta in i våra datorer, paddor och telefoner där de får helt andra möjligheter att bli levande dokument som lever med sin samtid. Vi får en helt annan möjlighet att göra psalmboken till allas egendom när du når den re-

dan i telefonen. Behöver vi fortfarande pappersagendor vid enstaka tillfällen är det enkelt att dra ut det vi behöver. Vilka möjligheter detta skulle öppna! Kanske en månadens nya psalm eller varför inte en ”kvallista” som på P3:s ”Osajnat” där vem som helst får bidra och får en möjlighet att ”slå igenom”. Eller en veckans ”provpsalm” med tillhörande omröstning via hemsidor, Facebook eller Twitter? På liknande sätt kunde handboken

få leva med nya textförslag och en form som förändras efter vårt behov och den teologiska utvecklingen. Det är dags att lämna tanken på böcker som måste bli färdiga dokument för att istället börja leva med en psalmbok och en handbok som är i ständig förändring och förbättring. Ungefär som livet självt. PELLE SÖDERBÄCK ÅKE PAULSSON kommunikatörer i Västerås stift

NR 44 2014

KYRKANS TIDNING 27

Följ debatten på webben TAG OCH SKRIV! Debatten pågår både här i papperstidningen och på webben. Där finns alla inlägg som varit publicerade och många, många fler. Debatterna samlas under vinjetter för att de ska bli lätta att följa. Tag och skriv!

PALESTINSK STAT Att erkänna Palestina som stat är en fråga som bränner. Debattören och prästen Helena Myrstener (bilden) menar att det behövs en fördjupande analys för att undvika antisemitism.

Erik Lysén, utrikeschef på kyrkokansliet, anser att ett erkännande av Palestina som stat kan vara ett viktigt steg för att hålla hoppet om en tvåstatslösning vid liv. Vägen framåt är lång. Frågan är långt ifrån avgjord. Debatten lär fortsätta.

ORO OM HANDBOKEN Samma sak gäller för den nya handboken. Många vill lufta sin oro och sina farhågor. Frågan om varför man ska ändra något som fungerat i hundratals år, som Agnus dei och Sanctus, lyfts fram i kommentarerna. Det-

samma gäller frågan om vikten av att känna igen sig i gudstjänstordningen och att språket ska bära över tid. Glädjande är att många av artiklarna om handboken i Kyrkans Tidning också läggs ut på Facebook av våra läsare och debattörer. Fortsätt med det!

Lägg all prestige åt sidan Ky rko h a n d b o ke n DET ÄR ett stort ansvar att förnya

och reformera Svenska kyrkans musik. Hur förvaltar vi den traditionella musiken och hur reformerar vi den? Hur skapar vi något nytt som är hållbart och inte passé innan det ens har hunnit publiceras? Vem gör detta urval? Cristina Grenholm skriver i Dagens Nyheter (17/10) att ”erfarenheter från de kyrkohandboksarbeten som nyligen gjorts i Norge visar att just gudstjänstmusiken föranleder livlig diskussion.” En livlig debatt är nog den enda likhet man kan se mellan det norska och svenska arbetet med ny reviderad gudstjänstmusik. De olika arbetsmetoderna med att lägga fram ett nytt förslag i de två länderna går knappast att jämföra men kan sammanfattas med två begrepp: demokrati i Norge och toppstyrning i Sverige. Från norskt håll hörs dock kritik över att processen har varit för demokratisk. GENOM ATT låta förslaget bestå

av så många serier (19 bara under rubriken ”Hele musikkserier fra nyere tid”) blir det näst intill omöjligt för församlingarna att överblicka, man kan inte förhålla sig till den totala kvan-

»Demokrati i Norge och toppstyrning i Sverige.

titeten på över 700 sidor. Det motsatta har skett i Sverige. Här har en liten grupp toppstyrt arbetet även om Grenholm menar att ”arbetet med förankring har varit viktigt”. Frågan är vad som här menas med förankring. Det hade varit betydligt bättre för processen om denna förankring hade skett under arbetets gång och inte först när förslaget legat färdigt. Även om det norska förslaget har resulterat i alldeles för många varianter är dock norrmännens arbetsmetod att föredra framför den svenska. Processen är väl förankrad, Kirkemøtet har lyssnat på den norska kyrkomusikkommitténs bedömning om att det ﬁnns behov för en fortsatt prövotid av den liturgiska musiken på 3-5 år. DEN NORSKA processen med att bearbeta den gregorianska musiken och anpassa den till det norska språket är föredömligt gjord. Genom Henrik Ødegaards kompetens och ﬁngertoppskänsla (musiken är både noterad i kvadratnotskrift och traditionell notation) har resultatet blivit mycket tillfredsställande. Tyvärr går det inte att säga samma sak om det svenska bidraget. Varför har inte kompetens inom detta område efterfrågats? Den gudstjänstmusik som vår tids kyrka bestämmer sig för att leverera är inte bara musik som vi själva använder under de kommande årens gudstjänster utan den kommer även att ligga till

Ta lärdom av den norska processen och använd musikalisk expertis, uppmanar debattören. Bilden är på Nidarosdomen i Trondheim.

grund för det arv som vi för vidare till kommande generationer. Till de personer som arbetar med det svenska förslaget till ny gudstjänstmusik vill jag säga följande: Ta lärdom av den norska proces-

sen och använd musikalisk expertis. Det är slutresultatet som är det viktiga och målet bör vara musik som Svenska kyrkan kan stå för och med glädje vill använda.

Vart tog Jesus vägen? I BREVLÅDAN har det ramlat ner ett utskick från Verbum. De har producerat två häften i sin serie om livets skeden och årets högtider, den här gången om Allhelgona och Jul. Deras förhoppning är att dessa publikationer ska köpas in av församlingarna i större mängd för utdelning till allmänhet/församlingsbor i samband med dessa högtider. Tanken i sig är nog vällovlig, men vad är det för innehåll som serveras? Det är ganska blandade texter som en hälsning från ärkebiskopen, lite faktarutor, intervjuer med någon präst och ett par lekmän och så lite avslutande tankar från ytterligare en präst. Alltsammans snyggt och proﬀsigt presenterat. Men – jag måste få ställa en

fråga: Hur kan man för ett kyrkligt sammanhang lyckas med att sätta ihop ett häfte om liv och död, glädje och sorg, förtvivlan och hopp utan att nämna namnet Jesus? Vad jag kan se så är han inte omnämnd i hela allhelgonahäftet på dess 20 sidor. Min enkla fråga är: Är det inte Jesus som gör hela skillnaden? Är det inte tack vare honom som vår kyrka har tröst och hopp att förmedla? I JULHÄFTET har man lyckats nå-

got bättre, där nämns Jesus nämligen tre gånger. Men då handlar det om varför vi ﬁrar jul 25:e december och att det är OK att leka med ﬁgurerna i julkrubban. I övrigt talas förstås om ”barnet i stallet” och att ”Gud föddes som människa” men egentligen

Även om detta kommer att försena processen. KARIN NELSON Professor i kyrkomusik vid Norges musikkhøgskole i Oslo, kayrkomusiker i Lidköpings församling

Inte enkelt »I julhäftet har man lyckats något bättre, där nämns Jesus nämligen tre gånger. ingenstans om att det var en frälsare som blev född. Är det liksom inte det som är själva poängen med julen? Det här är inte första gången som publikationer framtagna för att spridas av våra församlingar lyckas tappa bort själva kärnan i budskapet. Och förmodligen inte sista gången heller. Om det nu inte är så att vi som är tänkta att stå för inköpen läser lite mer noggrant och hellre väljer att avstå i de fall innehållet inte håller måttet.

I båda häftena sägs också att om man är döpt så är man medlem i Svenska kyrkan. Detta är inte sant. Man kan faktiskt vara döpt men välja att lämna Svenska kyrkan. Eller tillhöra en helt annan kyrka. Och något av de alternativen är det kanske ﬂer och ﬂer som kommer att välja om inte vår kyrka vill och vågar berätta vad den kristna tron faktiskt står för.

THOMAS HOLMSTRÖM kyrkoherde i Brålanda

också på +Läs kyrkanstidning.se

Sva r d i re kt VERBUM FÖRSÖKER underlätta kyrkans möten med människor. Synd då, att Thomas Holmström får sådana problem med magasinen Allhelgona och Jul. Jesus nämns för sällan, tycker han. Verbums utgivning ﬁnns i kyrkans totala sammanhang, som stöd för möten som sker i församling och gudstjänst. Att räkna ord som ”Jesus” eller ”frälsare” är att missa idén med produkterna. Avsändaren är tydlig – kyrkan. De präster som medverkar är synliga sändare – de bär bud om evangeliet om Jesus som frälsaren. Hoppets evangelium är närvarande. Och att det måste formuleras på ett visst sätt för att vara giltigt öppnar för förenkling.

JONAS EEK, Utgivningschef Verbum

28 KYRKANS TIDNING

NR 44 2014

FRÅN STIFTEN

»Vi hade tänkt en kyrkbänk och fick en lokal. Det är så man får ståpäls!

GUN-BRITT ISAKSSON diakon i Avesta där Svenska kyrkan öppnat en lokal mitt i affärsgallerian

Unikt material om Sydsudan HALLÅ DÄR…

…Carina Öjermo domkyrkopedagog i Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö, om en ny samtalsserie. Vad är Angeläget?

– Det är en återkommande mötesplats kring aktuella och engagerande frågor, frågor som är relevanta för såväl individer som för kyrka och samhälle. Vi har planerat för en träﬀ i november och tre tillfällen under våren 2015. Vem riktar ni er till?

– Vi samarbetar med den lokala Equmeniakyrkan, men förutom våra kyrkomedlemmar så vänder vi oss till strängnäsborna och hoppas att mötesplatsen ska upplevas som gränsöverskridande. Vilken fråga kommer ni att lyfta första träffen?

– Vi uppmärksammar att Barnkonventionen fyller 25 år den 20 november, och rubriken är ”Barnets bästa” som syftar på en av konventionens principer. Vi ska försöka reda i vad begreppet betyder och vem som kan avgöra vad som är barnets bästa. Eftersom vi verkligen vill få med barn och ungas perspektiv så har vi särskilt inbjudit ungdomar. Hur ser konceptet ut?

– Vi kommer att inleda med föredrag eller annan input och sedan samtala i mindre grupper, till exempel runt borden där man sitter. Avslutningsvis har vi ett gemensamt samtal med möjlighet att dela med sig av reﬂektioner och ställa frågor. – Vid första träﬀen är en av föredragshållarna kommunens barnombudsman, eftersom vi strävar efter en lokal koppling i Angeläget. En person som forskar kring barns rätt till religionsfrihet medverkar med ett kyrkligt perspektiv på temat. MIRIAM ARREBÄCK O Fotnot: Första mötesplatsen är den 12 november, kl 19-20.30 i Domherren – Kyrkans hus i Strängnäs.

Nu släpps ett nytt material om att vara barn i Lui. Berättelser och fakta blandas med filmklipp och tips i det nätbaserade pedagogiska materialet som visar oss den sydsudanska vardagen. Taban och Bennet är tio år gamla, bästa kompisar och gör sådant som alla barn gör över hela världen. Leker, spelar fotboll, går i skolan, umgås med familjen och går på fest ibland. Skillnaden är att de kommer från Sydsudan där livsvillkoren skiljer sig väldigt från Sverige. I det nya studiematerialet berättar barn i Lui utifrån sitt perspektiv hur livet ser ut. Det ﬁnns texter och ﬁlmklipp från Lui och pedagogiska tips som hjälper till att använda materialet både i församlingar och i skolor. ”Vi är barn i Lui” presenterades på seminariet ”Vad gör Lunds stift i Sydsudan? i Malmö förra veckan. I nästan tjugo år har Lunds stift haft en vänstiftsrelation med Lui stift i Sydsudan som blev självständigt 2011. Medarbetare i Luinätverket i Lunds stift berättade om kontakterna och arbetet.

YL bDU L X O EDUQ L Lunds stift har täta kontakter med vänstiftet Lui i Sydsudan. Nya studiematerialet visar hur det är att leva där. ILLUSTRATION KARIN DIDRING/ANNELI DENNERSTEN

FAKTA

land samt Missouri stift i Episcopal Church of the USA. ANNE POWELL och Jeannie Stevens

LUNDS STIFT stöttar bland annat en flickskola, spargrupper, förskolor och bygge av ett biskopshus till bostad och samlingspunkt. Lunds stift samverkar även med Luis övriga internationella kontakter: Blackmore Vales kontrakt i Salisbury stift i the Church of Eng-

från Blackmore Vale berättade om kontraktets fyrtioåriga arbete som bland annat omfattar utbildning och sjukvård. Före detta diplomaten Sten Rylander bjöd på en översikt om situationen för hela Afrika och satte Sydsudan i ett sammanhang uti-

från sin nya bok ”Afrika vänder”. Det täta utbytet mellan Lund och Lui är viktigt för alla parter. Ordförande i Luinätverket, Anders Nihlgård uttryckte det så här: ”Vad gör Lunds stift i Lui? Vi delar våra liv med våra allra fattigaste systrar och bröder . Vi delar liv och tro och ber för varandra. Det är vad Lunds stift gör i Lui”.

”Vi är barn i Lui.” O Studiematerialet är nätbaserat och är fritt att använda. Hämta det på Lunds stifts webbplats. www.svenskakyrkan.se/lundsstift under fliken ”Vi är barn i Lui”. O Läs mer om Lunds stifts internationella arbete på webbplatsen.

ANDREA KOLLMANN

Herden blir TV-kock Kyrkoherden i Gagnef Mattias Rådbo debuterar i vår som TV-kock. Han är en av deltagarna i programmet ”Halv åtta hos mig”. Det är ett av TV4:s mest populära program som nu engagerat Gagnefsherden. Ett matlagningsprogram där fyra amatörkockar bjuder varandra på middag. Efter varje middagskväll utvärderas värdskap och kockkunskaper i en lekfull tävling.

– En ovanlig underbar vecka av äventyr! Jag har fått tre fantastiska vänner! Magmuskler och skrattgropar är ömma och välanvända! Tänk vad god mat och vänliga själar kan förena med hjärtats språk! , kommenterade Mattias Rådbo efter avslutade inspelningar. Programmet sänds i vår. Övriga deltagare är sångerskan Gunilla Gartzy , konstnären Anders Björnhager och mäklarstudenten My Forsén. Mattias Rådbo på plats i köket. FOTO: PELLE SÖDERBÄCK

hoppets stjärna Star of Hope

Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk insamlingskontroll

Med lång erfarenhet, stort hjärta och kristen värdegrund ger vi barn runtom vår värld utbildning, näringsrik mat och hälsovård. Med din hjälp kan de få en bra start i livet!

Ge utsatta barn en ljusare framtid. Besök starofhope.se och bli fadder idag!