Stiftssidor nr 37 by Kyrkans Tidning

KYRKANS TIDNING

torsdag 11 september 2014

FRÅN STIFTEN På den här sidan möter du livet i stiften.

NUMMER 37

Mina gamla kompisar ser mig och tänker: oj, han är drogfri i dag också!

Kari, rehabiliterad ”buse” numera ”trivselgeneral”, har en fast punkt i tillvaron i Kalmars Stadsmission.

Dags för Dalamässa

Västerås stift. I höstas utlyste Svenska kyrkan i Falun en kompositionstävling, skriv en mässa som bottnar i Dalatraditionen. Det vinnande bidraget är skrivet av Anna-Karin Klockar, med rötter i Orsa. Juryn motiverar sitt val med orden ”Hon har med originalitet, sinnlighet och gediget hantverk skrivit en mässa som med influenser från medeltid och fram till vår tid tydligt bottnar i Dalarnas folkmusikskatt”. Nu på söndag firas Missa Dalecarliensis för första gången. Körer från Falun sjunger under ledning av Henrik Alinder och Thorhallur Heimisson tjänstgör som präst. Falu Kristine kyrka är platsen för uruppförandet och tiden klockan 11.00.

Samtal om vandrarprästen Petander Västerås stift. ”Vi möts i lärkans sång” heter en bok om vandrarprästen David Petander. På måndag kväll, den 15 september, samtalar författaren Olle Sahlström med stiftsadjunkt Mikael Mogren om Petanders liv och betydelse. Samtalet äger rum i stadsbibliotekets hörsal i Västerås och börjar klockan 19.00

Centrum för pilgrimer öppnas

strängnäs stift. Under 2014 öppnar Viby församling med stöd från Strängnäs stift ett pilgrimscentrum i Viby Gamla Prästgård. Viby ligger längs de kända lederna till Nidaros i norr och Vadstena i söder. Den 13 september arrangeras en seminariedag om det historiska pilgrimsmålet i Norge, Nidaros. Medverkar gör Eivind Luthen, religionshistoriker, och Örjan Lundqvist, tidigare kyrkoherde i Svenska Margaretakyrkan i Oslo. Dagen avslutas med ett samtal som leds av biskop Hans-Erik Nordin. Centret erbjuder övernattning, information om pilgrimsvandringar och arrangerar kortare och längre vandringar och resor.

”Akvarellen har jag målat sittande här i Almby kyrka. När jag fick höra att Prins Daniel skulle besöka kyrkan, ville jag gärna ge den till honom.” Det säger Siv Engström, konstnären bakom den akvarell som den 3 september blev en dopgåva till Prins Daniel. Foto: Andreas Hylthén

Sivs dopgåva till prinsen

strängnäs stift. En viss

dopfunt hamnade i strålkastarljuset för en dag när Prins Daniel återvände till födelsestaden Örebro och Almby kyrka där han döptes för 40 år sedan. Med sig hem fick han ett nytillverkat, personligt dopljus – och 85-åriga Siv Engströms akvarell.

– Det är emotionellt väldigt härligt att komma tillbaks till den kyrka man för 40 år sedan döptes i, det är absolut speciellt, sa prinsen till media efter stunden i kyrkan. Det var i vintras som landshövding Rose-Marie Frebran bjöd in prins Daniel till en heldag i Örebro. Besöket i Almby kyrka var av

frågor till

Peter Juhlin, diakon i S:t Johannes, Malmö

Vad är Citydiakonalen? – Det är ett diakonsamarbete i Malmös innerstad i utsatta områden. Från starten 2004 har det gällt tre församlingar

det mer personliga slaget och med en mindre skara deltagare – det blev en informell, stilla stund i kyrkan med kyrkoherde Ingemar Söderström, församlingsherde Patrik Bergman, ungdomskören Vox Angelica, körledaren Unn Jörgensdotter-Wing och konstnären Siv Engström, som varit aktiv i Almby församling i många år. Tavlan är en akvarell, som visar

en tacksägelsegudstjänst med barndop i Almby kyrka. – Jag målade den här akvarellen för många år sedan, för att jag själv ville. Jag hade verkligen längtat efter att få måla av Almby kyrka och satt här under många timmar – och nu går tavlan vidare till en prins, som själv är döpt i Almby. Det känns jätteroligt. Förutom Sivs akvarell fick

som i dag rör sig under samma tak: S:t Johannes församling. I dag är vi fyra diakoner, en av dem började i dag, Michael Nilsson som vigdes i går. Varför samarbetar ni? – Eftersom vi arbetar geografiskt inom ett relativt litet område är det bättre att samordna våra resurser, både kompetens och tid med gemensam diakoniexpedition, mottagning och aktiviteter.

Akvarellen visar barndop i Almby kyrka, målad av Siv Engström, 1999. Foto: Andreas Hylthén

prinsen även med sig ett nytillverkat dopljus med namn och dopdatum, den 19 januari 1974. Patrik Bergman lämnade över ljuset.

– Jag säger till prinsen som jag säger till alla som får ett dopljus i denna kyrka, att om det tar slut får man ett nytt!

Hur arbetar ni? – Vi har mottagning fyra förmiddagar i veckan. Vi driver Café Fisken, dit man kan komma och äta billigt eller få en rekvisition för måltider. Vi delar ut matpaket. Många skänker kläder och skor till oss som sedan finns här för de som behöver – och det är många, verksamheten har växt väldigt. Förra året hade vi 6 000 besökare till Maria klädförråd.

Vem kommer till er? – Ett gemensamt drag för våra besökare är att de är ekonomiskt utsatta av olika anledningar. Det är hög barnfattigdom i våra områden, det kommer en hel del flyktingar och även en grupp missbrukare. Många av våra besökare kommer också från andra delar av Malmö.

Jenny Holmberg

Andrea Kollmann

TORSDAG 11 september 2014

KYRKANS TIDNING

SKARA STIFT

Förändring. På ett sätt kanske all tid är brytningstid. Samtidigt händer ibland till synes mycket på kort tid. Att hantera förändringar på bästa sätt är utmanande. Om Svenska kyrkan i brytningstid, då som nu, handlar stiftets jubileumsbok.

Stiftskansliet, Box 173, 532 23 Skara Tel: 0511-262 08 Fax: 0511-262 70 catharina.sundqvist@svenskakyrkan.se

Drygt 100 000 kr till Mellanöstern

stiftet Drygt 100 000 kronor. Så mycket pengar samlades in till Mellanöstern under jubileumsdagarna när Skara stift fyllde tusen år. Insamlingen skedde både med bös�sor på stan och i lördagens gudstjänst. Pengarna kommer nu att förmedlas genom Svenska kyrkans internationella arbete. Man sänder bland annat pengar till flyktingläger för syrier och till återuppbyggnad av viktiga funktioner i Gaza. Den exakta summan som samlades in var 100 800 kronor.

Cirka 51 miljoner till stiftets kyrkor

stiftet Omkring 51 miljoner kronor har delats ut till kyrkorna i stiftet. Detta i samband med att stiftsstyrelsen beslutade om kyrkobyggnadsbidrag och kyrkoantikvarisk ersättning för 2015. I år går de största summorna till kyrkor som behöver lägga om taken. Annars är det många små åtgärder som får bidrag. Högst kyrkoantikvarisk ersättning får Gärdhems kyrka till renovering av tak och läckande takfönster, drygt 2,5 miljoner, Önums kyrka, omläggning av koppartak på tornspira, 2,4 miljoner, Hjälstads kyrka, fasadarbeten på koret, 1,3 miljoner, Fredsbergs kyrka, fasadrenovering, 1,3 miljoner, Skörstorps kyrka, omläggning av spåntak, 1,7 miljoner, Habo kyrka, ommålning av plåttak, 1,5 miljoner, Breviks kyrka, omläggning av skiffertak, 1,4 miljoner, Nykyrka kyrka, utvändig ommålning, 1,4 miljoner och Mulseryds kyrka till byte av spåntak, 1,5 miljoner kronor.

Konstnatt i Varnhem

varnhem Den 26-27 september anordnas konstnatt i Varnhem. Klosterruinen och kyrkan kommer att lysas upp av levande ljus, det bjuds musik, konst och ljusvandring i riklig mängd.

NUMMER 37

CATHARINA SUNDQVIST, STIFTSREDAKTÖR

Ny bok i brytningstid Stiftets jubileumsbok blickar både bakåt och framåt Från en brytningstid till en annan. Jubileumsboken Skara stift 1000 år visar att vi ständigt lever i förändring samtidigt som vissa vingslag i historien känns bekanta. Boken sträcker sig från religionsskiftet för tusen år sedan till dagens så kallade multireligiösa och mångkulturella höghastighetssamhälle. – Vi lever i en brytningstid, då som nu, säger Johnny Hagberg, redaktör för Skara 1000 år. I år firas Skara stifts tusenårsjubileum. Men kristendomen kom till delar av Västergötland redan under 800-900-talen. I dag lever vi i ett sekulärt samhälle med många olika religioner representerade, inte minst den muslimska. Om brytningstiden mellan järn-

åldern och medeltiden och spåren av ett religionsmöte för 1000 år sedan skriver arkeologen Maria Vretemark. Om dagens brytningstid skriver Stefan Eklund, chefredaktör för Borås Tidning. Hans huvudtes är att framtiden tillhör tron, inte övertygelsen. Med detta menar han att när tro förvandlas till övertygelse försvinner viljan

till dialog. När man däremot tryggt vilar i att tro är just tro, inte vetenskap, har man också närmare till att vara nyfiken på hur andra tror. Mellan texterna om dessa båda brytningstider finns ytterligare tolv kapitel i boken, bland annat om stiftets första biskopar, Olof Skötkonungs dotter Irina som blev Rysslands första helgon, Anna av Novgorod och Jungfru Maria som var en viktig kvinna inom Skara stift ända fram till reformationen. Vidare skriver Bengt Wadensjö,

tidigare biskop i Karlstads stift, om när Skara stift under 1600talet bröts sönder i Göteborgs stift respektive Karlstads stift, detta inte minst för att tjäna försvenskningen av Bohuslän och Halland. Olophy Bexell skriver om tre biskopar som levde och verkade under tiden som industrialismen, arbetarrörelsen och frikyrkligheten blev starka i Skara stift, och om hur de hanterade de detta. Märta Bodin skriver om missionen, något som var ett signum för Skara stift, och Elisabet Håstrand Lönnermark om framstående kvinnor inom kyrkan och Skara stift. catharina sundqvist

Johnny Hagberg har sett till att jubileumsboken Skara stift 1000 år gått från idé till verklighet. Den innehåller nya infallsvinklar på stiftets historia, åtminstone i Stiftshistoriska sällskapets utgivningar.

Biskopen anser att kyrkan ska vara politisk Biskop Åke Bonnier anser att kyrkan måste höras i politiken. Det skriver han i en artikel på DN Debatt.

I en opinionsundersökning från Skop säger två tredjedelar av de svarande att Svenska kyrkan bidrar aktivt till att minska motsättningarna i ett mångkulturellt samhälle. Strax över hälften anser också att Sverige skulle vara ett sämre land om kyrkan inte fanns. Det, tillsammans med den

kristna tron och det faktum att Skara stift funnits i 1000 år, ett konkret bevis på människors och samhällets behov av kyrkan, gör att biskopen talar för att Svenska kyrkan ska höras i politiken. Han är tydlig med att kyrkan inte

ska vara partipolitisk, men att kyrkans röst måste höras, inte minst när det gäller människovärdet. – Den senaste tiden har kyrkans engagemang blivit tydligt när rasism och nynazism stuckit fram sina fula trynen. Då har

kyrkklockor, böner och psalmsång ljudit för mångfald, skriver han i debattartikeln. Ett annat exempel han lyfter fram är de protester som hörs från bland annat kyrkans diakoner: ”Här reagerar man på att samhällets skyddsnät för de fattigaste fått allt glesare maskor”. Biskopen konstaterar att det på flera håll finns en uppfattning om att kyrkan inte ska engagera sig politiskt. Men han menar att precis som Jesus var politisk behöver kyrkan vara det.

– Jesus har under seklernas lopp använts av de flesta politiska schatteringar. Så nog var han politisk, men omöjlig att Åke Bonnier fånga i någon partifålla, skriver han. Hela debattartikeln återfinns på DN debatt den 9 september.

KYRKANS TIDNING

TORSDAG 11 september 2014

STRÄNGNÄS STIFT Adress: Gyllenhjelmsgatan 2, 645 22 Strängnäs Tel: 0152-234 00 Fax: 0152-234 56 miriam.arreback@svenskakyrkan.se

NUMMER 37

Bildspel. Folk, mat, prat, mässa och seminarier. Utställningar Hyllarub och utmaningar. Körer och brassmusik. Årets stiftsfest hade rik. Hyllaallt. Kolla in bilder från lördagens evenemang på stiftets hem- text sida. Det blir även reportage i Portalen i slutet av september. MARIA Miriam Arrebäck, STIFTSREDAKTÖR LUND-

Kalender Sänd uppgifter till: elisabeth.sundstrom@svenskakyrkan.se

Lördag 13/9

• Lördagsorgel i Strängnäs domkyrka kl 11.30-12.10. • Orgelkonsert med Terhi Aho, orgel. I Klosters kyrka, Eskilstuna, kl 16.

Söndag 14/9

• Orgelkonsert med Richard McGovern, organist. I Fors kyrka, Eskilstuna, kl 17.

Måndag 15/9

• Tingshuscafé. Gnesta, kl 14.

Fredag 19–21/9

• Orgelfestival i Lunda kyrka och församlingsgård, Kiladalen. Föreläsning, orgelvesper, orgelkul för barn, lunchorgel, paneldebatt. Kiladalens gospelkör och orgelkonsert.

Lördag 20/9

”Akvarellen har jag målat sittande här i Almby kyrka. Den tog tid att göra för den rymmer många detaljer. När jag fick höra att Prins Daniel skulle besöka kyrkan, ville jag gärna ge den till honom.” Det säger Siv Engström, konstnären bakom den akvarell som den 3 september blev en dopgåva till Prins Daniel. Foto: Andreas Hylthén

Sivs dopgåva till prinsen

En viss dopfunt hamnade i strålkastarljuset för en dag när Prins Daniel återvände till födelsestaden Örebro och Almby kyrka där han döptes för 40 år sedan. Med sig hem fick han ett nytillverkat, personligt dopljus – och 85-åriga Siv Engströms akvarell.

Det är emotio nellt väldigt härligt att komma tillbaks till den kyrka man för 40 år sedan döptes i.

Akvarellen visar barndop i Almby kyrka, målad av Siv Engström, 1999. Foto: Andreas Hylthén

– det blev en informell, stilla stund i kyrkan med kyrkoherde Ingemar Söderström, församlingsherde Patrik Bergman, ungdomskören Vox Angelica, körledaren Unn Jörgensdotter-Wing och konstnären Siv Engström,

som varit aktiv i Almby församling i många år. Tavlan är en akvarell, som visar en tacksägelsegudstjänst med barndop i Almby kyrka. – Jag målade den här akvarellen för många år sedan, för att

jag själv ville. Jag hade verkligen längtat efter att få måla av Almby kyrka och satt här under många timmar – och nu går tavlan vidare till en prins, som själv är döpt i Almby. Det känns jätteroligt. Förutom Sivs akvarell fick prinsen även med sig ett nytillverkat dopljus med namn och dopdatum, den 19 januari 1974. Patrik Bergman lämnade över ljuset. – Jag säger till prinsen som jag säger till alla som får ett dopljus i denna kyrka, att om det tar slut får man ett nytt! Jenny Holmberg

•”Världens bäst klädda gitar rist” Marcus Strand visar sin privata garderob för att belysa hur musik och mode påverkar varandra. Musik från franska chansons till jazz. I S:t Botvids kyrka, Oxelösund, kl 18. • Lördagsorgel i Strängnäs domkyrka kl 11.30-12.10. •”Förtröstan inför hösten” Körkonsert med A Capriccio. I Klosters kyrka, Eskilstuna, kl 16.

Söndag 21/9

• Gudstjänst med önske psalmer. I Flens kyrka kl 18. • ”Stor och liten sjunger samma sång” Ta med dina barn eller barnbarn, eller kom utan barn och sjung och lek. I Regnbågen, Tumbo, Hällby församling, kl 14. Uppsjungning i Tumbo kyrka kl 16.

Söndag 21/9

Gospelmässa tillsammans med S:t Eskilskyrkan. I Tomaskyrkan, Eskilstuna, kl 17.

Onsdag 24/9

• ”Allsång med visor från förr och nu” Musikprogram med Nora Taawo och Kristina Alm i S:t Botvids kyrka, Oxelösund, kl 14.30–16. • Samtalskväll, Rickard Åström pratar om musikens kraft. I Nykvarnskyrkan, Nykvarn, kl 19.

Fredag 26/9

• Föreläsning med Annika Östberg, som satt 28 år i ett amerikanskt fängelse. Om att komma tillbaka. Klosters kyrka, Eskilstuna, kl 19.

TORSDAG 11 september 2014

KYRKANS TIDNING

VÄSTERÅS STIFT

NUMMER 37

Komposten är trädgårdens hjärta. Det lärde jag mig i Grangärde. Här får det till synes förbrukade och bortvalda bli förutsättningen för ett nytt liv. De som utför arbetet att omvandla död till liv är maskar och småkryp. ”Det som i världen var ringa, det utvalde Gud.” Man kan bli religiös för mindre!

Västra kyrkogatan 9, 722 15 Västerås Mobil: 070-520 03 85 pelle.soderback@svenskakyrkan.se

Pelle Söderbäck, STIFTSREDAKTÖR

Samtal om Petander

l fakta

Gör altarbordet solidariskt

Västerås. ”Vi möts i lärkans sång” heter en bok om vandrarprästen David Petander. På måndag kväll, den 15 september, samtalar författaren Olle Sahlström med stiftsadjunkt Mikael Mogren om Petanders liv och betydelse. Samtalet äger rum i stadsbibliotekets hörsal i Västerås och börjar klockan 19.00

Dags för Dalamässa

Falun. I höstas utlyste Svenska kyrkan i Falun en kompositionstävling, skriv en mässa som bottnar i Dalatraditionen. Det vinnande bidraget är skrivet av Anna-Karin Klockar, med rötter i Orsa. Juryn motiverar sitt val med orden ”Hon har med originalitet, sinnlighet och gediget hantverk skrivit en mässa som med influenser från medeltid och fram till vår tid tydligt bottnar i Dalarnas folkmusikskatt”. Nu på söndag firas Missa Dalecarliensis för första gången. Körer från Falun sjunger under ledning av Henrik Alinder och Thorhallur Heimisson tjänstgör som präst. Falu Kristine kyrka är platsen för uruppförandet och tiden klockan 11.00.

Gospel i Köping

Köping. ”Livsglädje” är temat för en gospelkväll i Köpings kyrka på söndag. Gospelsångaren Samuel Ljungblahd är en av Sveriges hetaste gospel- och soulsångare men har även medverkat i bland annat SVT:s Så ska det låta. Medverkar gör gospelkören Up to you, Ungdomskören Voices, Lina Adolphson, Mervi Ruohtula och en kompgrupp. Tid 18.00.

Biskop på turné

Västerås. Nu ger sig förre biskopen Claes-Bertil Ytterberg ut på Karlfeldtsturné tillsammans med kören Rönnbystämmorna. Vid åtta tillfällen kommer man att göra ett program runt Erik Axel Karlfeldt. Efter starten i Barkarö besöks under hösten bland annat Tomaskyrkan och Mikaelikyrkan i Västerås.

”Förundran har blivit ett centralt ord för oss i Grangärde, att se det fantastiska i skapelsen”, säger Eva-Karin Brogren, Pelle Skoog och Håkan Henriksson som är tre av drivkrafterna bakom Plättenprojektet i Grangärde.

Arrendatorsmark blir odlingslotter:

F ”Kyrka utan tak” är ett gemensamt projekt för Svenska kyrkan i Ludvika och Gränge-Säfsnäs. Mer information finns på respektive församlings hemsida. F ”Odla i gemenskap” finns också på Facebook. F Tankar kring ett solidariskt altarbord finns konkretiserat i ett häfte som tagits fram av Kirsebergs församling och kyrkoherde Per Håkansson. ” Vi är helt övertygade om att vid varje församlingshus eller kyrka finns en gräsmatta eller ett område med täckande buskage som kan omvandlas till blomsterrabatter.”

Foto: Pelle Söderbäck

Odling är gemenskap!

I Grangärde omvandlas gammal arrendatorsmark till gemenskapsytor och odlingslotter. Ett jordnära projekt som bärs av grundord som gemenskap, hållbarhet, förundran och omställning.

– Det är skapelsen det handlar om, säger Pelle Skoog och EvaKarin Brogren, två av de drivande bakom projektet. Det är en nästan paradisiskt vacker plats, den åkermark invid prästgården i Grangärde som numera går under namnet Plätten. Åt ena hållet skymtar Grangärde kyrka, åt andra hållet böljande fält och glittrande vatten. Här växer ”Odla i gemenskap” fram, gammal åkermark blir kolonilotter och gemenskap. Kyrkan bidrar med mark och lokala entusiaster driver arbetet. Tanken på att anordna odlingslotter växte fram inom ”Kyrka utan tak”, ett samarbete mellan Gränge-Säfsnäs och Ludvika församling. En studiecirkel om trädgårdens själ resulterade i

en träff för att prata om möjligheten att odla i gemenskap och att odla ekologiskt. 25 personer kom och arbetet rullade igång.

Det första året, 2013, skapades gemensamma ytor. Pallkragar för odling av bland annat blommor till kyrka och församlingsgård, detta på en vackert inramad grusyta. I år har projektet växt vidare. Ett mindre växthus finns på plats, en apel- och rosengård är planterad, ett antal privata odlingslotter har anlagts och odlats upp. Här finns också ett gemensamt potatisland med en gammal lokal sort och ett område för skyddsvärda bönor och ärtor. – Här finns en del gamla sorter som är på väg att försvinna, säger Eva-Karin Brogren. Vi uppmanar människor att inte köpa plantor i plantskolor eller frön från stora producenter utan att dela med sig till varandra. På så sätt undviker man också sjukdomar på växterna. Vi vill ha en miljöprofil på våra odlingslotter. För Pelle Skoog bär ”Plättenprojektet” också dimensioner som handlar om behovet av att

ställa om samhällsutvecklingen. – Det handlar om ökad grad av egenproducerat och om hållbarhet, säger han. Systemet vi lever i nu, med en tro på ständig tillväxt, har kommit till vägs ände. En evig tillväxt är en omöjlighet på en begränsad jord. Och omställningen måste komma underifrån. Därför finns under den här idyllen både ett djup och en vidd. Pelle Skoog gläds över kyrkans engagemang och kallar kyrkoherden Håkan Henriksson för samtidigt andlig fader och vaktmästare, ”och eftersom han bor så nära hjälper han till med vattningen”. – Kyrkan är en sorts garant, konstaterar Pelle Skoog. De håller med mark och de ger oss en andlig dimension. Och när kyrkan sedan börjar använda vår kompost blir det gott om ny jord. Håkan Henriksson ser kyrkans engagemang som en självklarhet. – För oss är engagemanget helt självklart, kommenterar Håkan Henriksson. Vi har funderat mycket på ”det solidariska altarbordet”. Att till exempel

Vi har funderat mycket på ”det solidariska altarbor det”. Att till exempel odla våra egna altar blommor. odla våra egna altarblommor. Det är roligt att få finnas med här och helt naturligt. Plättenprojektet ska få växa sakta, i en sorts naturens ordning. Både Pelle Skoog och EvaKarin Brogren ser utvecklingspotential. Fler odlingslotter, här finns gott om plats för Grangärdebor som vill odla tillsammans med andra. Kanske en konstpark eller en pilgrimsträdgård. Eller varför inte hitta ett samarbete med det asylboende som finns strax intill odlingslotterna. Och till hösten en samtalscirkel om döden. Detta med komposten som en första utgångspunkt. – Komposten är trädgårdens hjärta, säger Pelle Skoog. En plats där det som dör och bryts ner blir jordmån för liv.

Pelle Söderbäck

TORSDAG 11 september 2014

KYRKANS TIDNING

NUMMER 37

Tänk om hus kunde skriva och berätta om vad som hänt, människor som passerat och alla verksamheter. Golvet i vardagsrummet på Kalmar Stadsmission är mycket stabilt, där stod en gång tryckpressen för Kalmar läns tidning förankrad. Och på vinden, där Handtaget nu inreder arkiv, har man hittat spår av ett gjuteri! larserik tobiasson, STIFTSREDAKTÖR

VÄXJÖ STIFT

Box 527, 351 06 Växjö, besöksadress: Östraboliden Tel: 070-531 12 78 larserik.tobiasson@svenskakyrkan.se

Värme på 15-årsfirande Kalmar Stadsmission När Kari kommer släntrande på Södra Långgatan på väg till sin fasta punkt i tillvaron råkar Susanne titta ut. – Är det nåd i dag, frågar hon. – Det är nåd idag med, svarar Kari. Och de kramar om varandra framför ingången.

Det är en vanlig måndag på Kalmar Stadsmission. I början av sommaren firade de sitt 15-årsjubileum med att bjuda in alla kalmarbor till tårtkalas och rundvandring, och nu i höst är det full aktivitet i hela huset. En som har fullt upp är Susanne Lundström. Hon får svara i fleras telefoner och finnas till hands. Hon är tf direktor i höst, sedan diakonen Björn Wennerström fått tjänstledigt för att bygga upp något liknande i Bangkok åt SKUT. – Lotsen är kärnverksamheten, säger Susanne. Den heter så för att människan kan lotsas från nånting till nånting nytt. En öppen dagverksamhet för alla med besvärliga liv mellan klockan 9–14 varje vardag. Fika, äta lunch, spela biljard, prata, möjlighet till hygien och att tvätta kläder. – Ett vardagsrum för den som inte har nåt eget, säger hon. Hit är man välkommen även om man inte är nykter, folk ska känna att de kan vara som de är. Att överhuvud ha tagit sig hit har ofta krävt stort mod och beslutsamhet. Men man erbjuds att gå vidare i

trappstegen för att bryta missbruk och utanförskap. Att bli med i Handtaget är ett sätt. Då gäller regler och nolltolerans, börja jobbet klockan åtta och hantera gräsklippare och maskiner. För ett par år sen fick Kalmar Stadsmission köpa hela huset av kommunen, tidigare var de en av hyresgästerna. Så nu håller de 15 männen i Handtaget på med

Vissefjärda kyrka.

60 miljoner till underhåll Kyrkor i Växjö stift delar på 60,3 miljoner i kyrkoantikvarisk ersättning och kyrkobyggnadsbidrag för 2015. Pengarna går bland annat till renoveringar och klimatrelaterade åtgärder.

Susanne Lundström sa upp sig från en fast anställning för att hon längtade efter ett mer meningsfullt arbete. Det fick hon på Stadsmissionen i Kalmar. Precis som Kari, som kallar sig trivselgeneral när han sköter städningen.

väskor med barnkläder och filt som lämnas till ensamkommande flyktingmammor på BB. – Vi är 16 tjejer, och trycket att komma hit är väldigt stort, säger Malin Engelholm, föreståndare på Ateljén. Malin Engelholm på Ateljén visar upp den dopklänning som gjorts av gamla linnedukar – en beställning åt Johanneskyrkan i Kalmar.

att renovera övervåningen i samarbete med antikvarier från länsstyrelsen, för huset är ett byggnadsminne. Och hjälpa till med gräsklippning och annat åt föreningar i stan. – För en del är detta det första gänget med arbetskamrater man nånsin haft, säger Susanne. En del går aldrig vidare, andra går det bra för och de kommer till samhällets olika arbetsmarknadsåtgärder. I Ateljén är det mer slutet. Bara tjejer, och ett försök att skapa en lugn och trygg miljö. Handlar om allt från att tillverka kuddar av överblivna slipsar och göra handväskor av vinyl-singlar till att sy en dopklänning av gamla linnedukar och sköt

Förutom dessa verksamheter i

huset finns två butiker: Second hand och Garderoben. Bara den första sysselsätter 100 personer, 30 av dem är frivilligarbetare och 70 från stadsmissionen och dess samarbete med kommun, frivård, försäkringskassa, arbetsförmedling och fler. I huset på Södra Långgatan hålls inga andakter. – Vi talar gärna om existentiella frågor, men slår inte Bibeln i huvudet på folk, säger Susanne. Men varje tisdag är det lunchandakt i domkyrkan som stadsmissionen håller i, den som vill följer med, och hjälper kanske till med något. På sina 15 år har Kalmar Stadsmission växt. I september ska en ny diakon börja arbeta, och vid årsskiftet kommer en ny direktor. Susanne Lundström ser fram emot att åter bli assistent; hon har jobbat här i fyra år och kän-

ner att hon kommit rätt. Över hennes skrivbord hänger en stor tavla tillverkad i Ateljén, med ett rosa hjärta och en mängd smådetaljer. – För många är det en seger att komma till oss. Att orka sy fast två små symboler på ett hjärta gör att man kan känna att ”jag deltar också, jag är också med”. Måste ändå avsluta med Kari.

För snart tio år sen tog han och hustrun emot Jesus i pingstkyrkan, men det höll inte då för Kari. Han hade missbrukat sen 8-årsåldern, en skolkurator tvingade till kvarsittning och tafsade, en tub solution under bänklocket skänkte flykt och glömska. – Jag blev en buse, sammanfattar han. Men vändningen kom. En ändrad diagnos och rätt medicin, och så hjärtats beslut. – Jag lämnar mitt liv åt Jesus varje dag, säger Kari. – Man kan inte säga till andra hur de ska göra, men jag vittnar genom att vara här. Mina gamla kompisar ser mig och tänker: oj, han är drogfri i dag också! LarsErik Tobiasson

– Vi har tilldelat medel till många angelägna projekt runtom i stiftet. Ersättningen är en viktig del i det stora arbetet med att vårda vårt gemensamma kulturarv, säger stiftsantikvarie Maria Brynielsson. I kyrkoantikvarisk ersättning delas det ut totalt 45,7 miljoner kronor i Växjö stift. Dessutom används överblivna medel från 2013 års kyrkoantikvariska ersättning, 3,9 miljoner kronor. Merparten av ersättningen går till renoveringar och restaureringar av kyrkobyggnader, exempelvis angelägna tak arbeten på bland annat Burseryds kyrka, Skepperstads kyrka och Vissefjärda kyrka. Flera ansökningar som tilldelats medel är knutna till klimat, som klimatmätningar och installation av styr- och reglersystem. Det finns flera ärenden som gäller konservering av kyrkliga textilier, men även uppdateringar av vård- och underhållsplaner. Närmare 10,7 miljoner kronor delas ut som kyrkobyggnadsbidrag i stiftet. Det är ett inomkyrkligt bidrag, som bland annat kommer att användas till utvändiga renoveringar av kyrkorna i Torsås och Lekeryd. Nästan 80 procent av de 310 ansökningar som kommit in om kyrkoantikvarisk ersättning har beviljats, liksom över hälften av de 75 ansökningarna om kyrkobyggnadsbidrag.

TORSDAG 11 september 2014

LUNDS STIFT

Stiftskansliet, Box 32, 221 00 Lund Tel: 046-15 55 00 E-POST: andrea.kollmann@svenskakyrkan.se

KYRKANS TIDNING

NUMMER 37

September. Diakonins månad. Då diakonin blir lite extra synlig. Håll utkik. Svenska kyrkan erbjuder mängder av arrangemang runtom i kyrkorna. Att det äger rum i september beror på att trettonde söndagen efter trefaldighet är medmänsklighetens dag. Som i år råkar sammanfalla med valdagen. Glöm inte heller det. andrea kollmaNn, VIKARIERANDE STIFTSREDAKTÖR

l fakta

frågor till

Så blir du diakon

Peter Juhlin, diakon i S:t Johannes, Malmö

Vad är Citydiakonalen?

– Det är ett diakonsamarbete i Malmös innerstad i utsatta områden. Från starten 2004 har det gällt tre församlingar som i dag rör sig under samma tak: S:t Johannes församling. I dag är vi fyra diakoner, en av dem började i dag, Michael Nilsson som vigdes i går.

Varför samarbetar ni?

– Eftersom vi arbetar geografiskt inom ett relativt litet område är det bättre att samordna våra resurser, både kompetens och tid med gemensam diakoniexpedition, mottagning och aktiviteter.

Hur arbetar ni?

– Vi har mottagning fyra förmiddagar i veckan. Vi driver Café Fisken, dit man kan komma och äta billigt eller få en rekvisition för måltider. Vi delar ut matpaket. Många skänker kläder och skor till oss som sedan finns här för de som behöver – och det är många, verksamheten har växt väldigt. Förra året hade vi 6 000 besökare till Maria klädförråd.

Vem kommer till er?

– Ett gemensamt drag för våra besökare är att de är ekonomiskt utsatta av olika anledningar. – Det är hög barnfattigdom i våra områden, det kommer en hel del flyktingar och även en grupp missbrukare. Många av våra besökare kommer också från andra delar av Malmö.

Diakon för de unga

”Min gåva är att arbeta med unga”, säger diakon Jonas Wollin.

– Jag vet inte hur många gånger jag fått frågan: ”Vad är en diakon?”

Det säger Jonas Wollin som är diakon sedan tjugo år tillbaka, de senaste sju åren i Anderslöv. Själv var han i unga år inte riktigt på det klara med vad en diakon arbetar med. Hans bild av diakoner då var medelålders kvinnor som arbetar med äldre. Och det var ju inte han. – Så tanken slog mig inte ens. Jag ville jobba med unga och utbildade mig till fritidsledare på Jämshögs folkhögskola. Men jag var nyfiken på kyrkan och sökte ett jobb som församlingsassistent. Och sedan dess har det varit kyrkan för hela slanten. Efter några år som församlingsassistent började Jonas att fundera

Veckan efter valet håller stiftsadjunkt Albin Tanke i morgonandakten i P1. Temat är om val och att välja. Varje morgon kl 5.45 den 15–19 september eller på www.sr.se/p1.

FOTO: Kristina Strand Larsson

Andrea Kollmann

Morgonandakt i P1

F I Lunds stift finns runt 120 diakoner. Varje år vigs tre–nio personer. F För att gå diakonutbildningen krävs att man först har en kandidatexamen med huvudämne i socialt arbete, psykologi, vård och omvårdnad eller hälsovetenskap. Med kandidatexamen i annat huvudämne måste man komplettera med 90 hp inom något av de ovan nämnda ämnena. Det avslutande året/terminen sker vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut delvis tillsammans med blivande präster, kyrkomusiker och församlingspedagoger. F Läs mer om hur du blir diakon på Lunds stifts webbplats under fliken ”Att arbeta i Svenska kyrkan”.

över sin yrkesroll och märkte att han var mer inriktad på själavård, fast han ville ändå fortsätta att jobba med barn och ungdomar.

Jonas arbetar i stort sett bara

med barn och ungdomar i Anderslöv. Församlingen har ett gott samarbete med skolor och samarbetar med kommun och föreningar. – Ingen vecka är den andra lik. Jag jobbar till exempel på en Montessoriskola en gång i veckan och talar om etik i ämnet livskunskap, vi gör dilemmaoch samarbetsövningar och pratar om hur vi ska bemöta andra människor. – Det är bra att ha en uppgift på skolan när jag kommer dit. Jag gillar inte att dyka upp och bara finnas till, jag är inte mycket

FOTO: Andrea Kollmann

för sådan ”dräll-verksamhet”. I början tyckte jag det var jobbigt när alla hela tiden frågade vad jag egentligen jobbar med och om en diakon är en halvfärdig präst. Nu är jag lite mer avslappnad, så när barnen säger ”Diakon...är det som en präst, eller?” svarar jag ”Ja, typ.”

Hur arbetar du?

– Jag arbetar mycket utåtriktat och söker samarbeten av olika slag. Jag har en bild av att vi ska vara en del av samhället och arbetar på att skapa kontaktnät med så många aktörer i samhället som möjligt.

Förutom arbetet ute på skolorna

ingår Jonas i ett samarbete mellan kommun, socialtjänst, polis, skola och kyrka. Parterna träffas var sjätte vecka för att utbyta er-

farenheter och samordna insatser om det behövs i kommunen. Senast har de haft ett gemensamt informationsmöte för föräldrar om drogsituationen i Anderslöv. – Min gåva är att arbeta med unga, det har jag känt länge. Och diakoni är viktigt för ungdomar. Man ska följa sitt hjärta och känna efter vilka gåvor man fått i livet och det här är min uppgift och kommer alltid att vara. Som diakon är jag vigd inför Gud. Så även om jag slutade mitt jobb imorgon och började på Ikeas lager är jag alltid diakon. Andrea Kollmann

Webben ➦

Läs en längre intervju med Jonas Wollin på Lunds stifts webbplats.

Biskop Johan vigde sina första diakoner

I söndags vigdes två nya diakoner i Lunds domkyrka av biskop Johan Tyrberg. Michael Nilsson ska arbeta i S:t Johannes församling i Malmö och Tina Nordström i Klippans pastorat.

Biskop Johan, hur känns det att ha genomfört din första vigning?

– Tack, det känns bra, för nu flyttas fokus mot det jag faktiskt är till för. Jag gratulerar de församlingar som får dessa diakoner som medarbetare. De har en mycket viktig uppgift att fylla i vår kyrka. Jag vet att de är efterlängtade. Kristina Strand Larsson