Om HEMAB 2013

Ett magasin från Härnösand Energi & Miljö AB

OM HEMAB 2012 i ord och siffror

Koll på vattnet

Insamling av matavfall i Härnösand snart verklighet

Kraften kommer från insidan HEMAB erbjuder Länets Lägsta Priser

Så stöttas Härnösands föreningsliv

Innehåller även Årsredovisning för 2012

Veronika Ström Uotela tar vattenprover ur en bäck i närheten av Älands avfallsanläggning.

TEXT: ALLTID MARKNADSBYRÅ FOTO: PIA SJÖBERG

Stort steg mot Länets Lägsta Priser 2012 nådde HEMAB målet att ha länets lägsta pris för fjärrvärme i flerbostadshus.

Sedan tidigare är målet nått för fjärrvärme i villor och vatten i flerbostadshus.

– Det känns som om vi nu har fått ett riktigt genombrott för hela idén med Länets Lägsta Priser, säger vd Ingemar Forzelius.

på att bo i Härnösand jämfört med medelkommunen i länet.

Det motsvarar en skattesänkning på cirka 45 öre.

– Att hålla låga priser är ett effektivare sätt att dra fördelar av ett kommunägt bolag än maximerad vinst. Ändå redovisar HEMAB även för 2012 ett stabilt resultat på 13,8 miljoner kronor. Det är något lägre än beräknat, men väl i nivå med ägarnas krav.

– Att vi inte nådde budget beror främst på att vi inte har fått in den mängd förorenad jord för behandling som vi hade räknat med.

De två nya vindkraftverken i Vårdkasområdet kom igång

Det var 2008 som HEMAB satte upp målet att på sikt ha Länets Lägsta Priser. För varje år har positionerna förbättrats och nu är målet alltså nått på tre olika områden. Även på riksplanet har HEMAB klättrat rejält, till plats 84 bland 290 kommuner i den så kallade Nils Holgersson-undersökningen, som gäller flerbostadshus.

Det är en klättring med mer än 100 placeringar!

– Av länets kommuner har vi bara Sundsvall före oss, men jag vågar nästan lova att vi går om nästa år.

Beräkningar visar att en medelinkomstfamilj i villa sparar 2 700 kronor per år

under året och gav plussiffror redan första året. Annars brukar det ta några år att gå med vinst.

– Bygget kostade mindre än vi hade räknat med och så har det blåst bättre.

Satsningen på vindkraft går vidare och en ansökan om ett antal vindkraftverk på Spjutåsberget beräknas skickas in under våren 2013.

Vad har vi annars att vänta av det kommande året?

– Vi fortsätter planera för att samla in matavfall och på sikt producera biogas av det.

Och så ska vi bygga en ny återvinnings- och återbrukscentral som enligt planen ska vara klar till midsommar.

KONCERNENS EKONOMISKA UTVECKLING I SAMMANDRAG Resultat efter finansiella poster 19 000 17 000

Tkr

15 000

Utfall

13 000 11 000

9 000

-08

-09

-10

-11

Avkastningskrav på eget kapital %

-12

Soliditet, inklusive Kraftvärmeverk %

15

30

10

Avkastning

25

Soliditet %

Ägarkrav

20

Ägarkrav

5 15 0

-08

-09

-10

-11

10

-12

Koncernen Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning inkl Kraftvärmeverket, tkr Avkastning på totalt kapital, % Avkastning på eget kapital, % Soliditet inkl Kraftvärmeverket, % Antal anställda, st

-08

-09

-10

-11

-12

2008

2009

2010

2011

2012

274 866 10 243 640 607 4,0 7,2 22,2 133

282 433 16 908 658 604 4,7 10,7 24,0 129

288 502 15 458 692 384 4,2 9,1 24,5 128

281 490 12 072 746 169 3,1 7,0 23,1 126

280 020 13 794 768 534 3,5 7,2 24,9 129

–2–

››› Läs mer på sidan 25

INNEHÅLL HEMABs kunder allt nöjdare 5 Äventyrare gäst på kundträff 5 Lyckat kompostera avfall 6 Nya vindkraftverk på gång 6 Full kontroll på elnätet 7

13 Kraftkällan i Härnösand

Uppdrag: Rent vatten 10 Veronika Ström Uotela är just nu den enda certifierade provtagaren på HEMABs renhållningsavdelning. I hennes arbete ingår att ta prover på dricksvatten och i bäckar i närheten av Älands avfallsanläggning. Den här dagen var det dags att ta prover i bland annat en dricksvattensbrunn i Ramsås.

Mattias Melin arbetar på Kraftvärmeverket i Härnösand.

Här produceras både el och fjärrvärme. Vi följde med på ett skift och tittade in i den 900-gradiga glöden inne i kraftvärmepannan ÅP 1.

16 FÖLJ EMIL PÅ JAKT efter

en vattenläcka under snön utanför Utansjö

7 FULL KOLL i driftcent-

ralen. Här finns hela elnätet på bildskärmar

4 MATAVFALL kommer snart att samlas in av HEMAB

På jakt efter läckor

16

Miljöarbetet fortsätter 19 HEMABs viktiga sponsring 20 Medvind för vindkraftverk 22 Länets Lägsta Priser 24

Produktion: Alltid Marknadsbyrå 2013 Tryck: Hemströms Tryckeri Ansvarig utgivare: Andreas Einarsson. OM HEMAB är tryckt i 14 500 exemplar Omslag: Veronika Ström Uotela testar vattnets kvalitet vid Älands avfallsanläggning.

–3–

!

HALLÅ DÄR ...

Snart samlar vi in matavfall

Foto: Kenneth Zetterlund

Nya avfallskärl på gång i Härnösand

... Ulrica Widén, personalutvecklare och projektledare för Projekt Kompetenskompassen.

n Vad är Projekt Kompetenskompassen?

– Det är ett internt projekt som ska identifiera och belysa HEMABs framtida kompetensbehov utifrån nyrekryteringar, kompetensöverföring samt personal- och företagsutveckling.

n ett nytt insamlingssystem för matavfall börjar införas i Härnösand 2014 och kommer vara fullt infört 2016.

– Vissa kunder kanske nöjer sig med ett extra brunt kärl för matavfallet men vår ambition är att ta ännu ett kliv och erbjuda flerfackskärl med upp till åtta fraktioner, säger Cathrine Edholm, projektledare.

– Det innebär att den som väljer den lösningen slipper böket att kånka tidningar och

förpackningar till någon av alla återvinningsstationer. Vi tror detta kommer att bli en uppskattad service.

– Att vi ska samla in matavfallet i kommunen istället för att som idag skicka matavfallet till förbränning, känns självklart med tanke på de miljömål och ambitioner som finns såväl lokalt som nationellt och globalt. Kompostering blir vår övergångslösning innan biogasframställning ur matavfallet är möjligt att genomföra.

Här är exempel på de kärl som kommer att erbjudas. Till höger den särskilda påse som matavfallet ska placeras i.

n Varför genomförs det?

– Det är ett naturligt steg utifrån vårt inledande arbete i ”HEMAB 2015 – strategiska framtidssatsningar”, med syfte att säkra upp det framtida behovet av kompetensutveckling.

n Vilka berörs av projektet?

– Alla anställda på HEMAB (!)

n Hur gör projektet nytta för kunderna?

– Effektmålet handlar om att uppnå synergieffekter genom att tillvarata, utveckla och mobilisera mänskliga resurser i organisationen - det gör oss bättre rustade för att möta våra kunders behov.

Gilla HEMAB på Facebook

n Hur länge pågår det?

– Under ett år, till och med september 2013.

n Har du märkt några oväntade effekter av

n Välkommen in till vår Facebook-sida och se allt som händer där.

projektet?

– Ja, projektet har verkligen synliggjort vikten av kompetensförsörjning och kunskapsöverföring.

Komihåg att "gilla" oss!

Du hittar oss på facebook.com/hemabharnosand

Foto: Ola Thelberg

Besiktning från luften för färre elavbrott n för ännu säkrare elleveranser besiktar vi vårt elnät med hjälp av helikopter. Särskilt aktuellt är det efter stormar och snöfall då det finns risk att träd eller grenar ligger på ledningarna.

– Helikopterbesiktning är ett effektivt sätt att kontrollera elnätet och en bra åtgärd för att öka driftsäkerheten och minska risken för elavbrott

–4–

längre fram, berättar Per Mellberg, affärsområdeschef Elnät.

Många ledningar är numera isolerade varför elleveransen fungerar även om det ligger ett träd på ledningen. Det är ändå viktigt att träd som ligger mot eller hänger över ledningarna plockas bort. Annars finns risk att isoleringen nöts sönder med elavbrott som följd.

Nöjd Kund Index HEMAB 76 78 80 82

2006 2008 2010 2012 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 %

Stadigt uppåt i kundundersökning n vartannat år genomförs

mätning av Nöjd Kund Index, NKI. Resultatet har stadigt förbättrats sedan 2006.

– Undersökningen är mycket värdefull i vårt förbättringsarbete, säger Andreas Einarsson marknads- och informationschef.

Äventyraren Vera Simonsson inspirerande gäst vid kundträff

n genom att bygga slingor i elnätet skapar vi två alternativa vägar för elen att nå kunden. Vid fel på en slinga (elledning) kan vi snabbt koppla om i elnätet så att berörda kunder snabbt får tillbaka elen och har den under tiden felet åtgärdas. Det kallas sling-matning.

En första insats har genomförts i Brunne.

– På så sätt skapar vi säkrare elleveranser för bland annat Brunne skola, Brunnegården och affären i Brunne, det känns extra bra, säger Per Mellberg, affärsområdeschef Elnät. Framöver kommer fler områden att ges sling-matning.

Foto: Vega Expeditions

Vera Simonsson på en av sina expeditioner.

Slingor säkrar elleveransen

n ”utmaningar i arktis och arbetslivet” var titeln på det inspirerande föredrag Vera Simonsson höll under en träff för våra fjärrvärmekunder.

Vera Simonsson är äventyraren från Härnösand som blev årets kvinnliga äventyrare 2009. Hon är även föredragshållare, skribent och expeditionsledare och driver reseföretaget Vega Expeditions (www.vegaexpeditions.se) tillsammans med Oscar Westman.

Med expeditionerna som metafor berättade Simons-

son hur drömmar kan förverkligas, om drivkraften och motivationen till att nå ett konkret mål, om att sätta upp delmål och våga satsa, om ambitionen och samarbetet i gruppen.

Våra träffar för fjärrvärmekunder är årligt återkommande och innehåller bland annat information om verksamheten, prisstatistik och genomlysning av ekonomin. Alla fjärrvärmekunder får en inbjudan med post, företagskunderna inbjuds till en separat lunchträff.

–5–

Nya hemab.se lanserad n välkommen in och njut av

de härliga kortfilmerna, ta del av aktuell produktionsdata, temperaturer från hela kommunen, följ vårt nyhetsflöde, blogg och ta del av aktuell avbrottsinformation.

Det går lika bra att surfa in på www.hemab.se från en dator som från en mobiltelefon eller surfplatta.

Fortsatt arbete för nya vindkraftverk Foto: Jennie Johansson, Tidningen Ångermanland

n projekt spjutåsberget, där vi planerar för ett antal vindkraftverk söder om Härnösand, har fortgått under 2012. Flera olika inventeringar har skett; natur-, fornminnes- och fågelinventering.

Ett första samråd genomfördes 2011 och ett förnyat sådant i slutet av 2012. Anledningen till det förnyade samrådet var bland annat vår för-

höjda kunskap om områdets förutsättningar och tidigare inkomna yttranden. Vi såg att miljöpåverkan kunde minskas genom justeringar i den föreslagna anläggningsplanen.

I början av 2013 lämnar vi in vår tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning till Länsstyrelsen Västernorrland.

Projekt Spjutåsberget Affärsområdeschef Peter Häggström med slutprodukten i sina händer; färdigkomposterat matavfall.

Lyckad kompostering av matavfall n vid älands avfallsanläggning komposteras under 2013 och 2014 allt insamlat matavfall från Sundsvall. Det är resultatet av ett avtal med REKO Sundsvall AB. – Volymen är beräknad till 3000-4000 ton per år, motsvarande två långtradare i veckan, säger Peter Häggström, affärsområdeschef Renhållning.

Slutprodukten i form av jord kommer vi att använda som sluttäckningsmaterial på avslutade deponiytor.

Inspiration till medarbetarna n hälsoinspiratörerna är en

ny intern satsning av en grupp medarbetare som brinner lite extra för hälsa och friskvård. Inspiratörernas uppdrag är att arrangera vardagsaktiviteter i hälsans tecken och på andra sätt bidra till att HEMAB blir en ännu friskare och ännu trivsammare arbetsplats. Ett första steg blev en hälsodag där medarbetarna bland annat fick lyssna till Martin Bach – ”Hälsoguru”. Andra insatser var att införa pausgympa tre dagar i veckan och regelbundet förse medarbetarna med hälsotips.

n Området sträcker sig mellan Spjutåsberget och Slätberget, som ligger cirka 1,5 kilometer söder om Fröland. n Redan 2007 identifierade vi området som intressant och påbörjade en testmätning av vinden med en så kallad SODAR-anläggning (Sound Detection And Ranging).

Om några år kommer troligen ett antal vindkraftverk att skymta fram bortanför Fälleberget.

Vattenskyddsområden tryggar ditt dricksvatten n dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Det tas från vattentäkter som är känsliga. För att skydda dricksvattnet pågår ett nationellt arbete med att stärka skyddet genom vattenskyddsområden. I Härnösand finns totalt sju kommunala vattentäkter.

– Vattenskyddsområden för att trygga livsmedlet dricksvatten är ett strategiskt viktigt arbete, säger Tobias Sjöstrand affärsområdeschef Vatten.

– Enskilda fastighetsägare kan behöva tänka sig för och i vissa fall inte få bygga eller borra lika fritt som andra. Jag tycker ordet vattenskydd i sig beskriver ganska bra vad vi vill åstadkomma.

Under 2012 hölls samråd för Brunne vattenskyddsområde. Under 2013 påbörjas arbetet med steg två; Bondsjön och Långsjön.

–6–

7

Rapporten Ladda Sverige visar att 7 av 10 svenskar vill producera sin egen el. ” I den bästa av världar vore alla människor "Produmenter", det vill säga att man producerar och konsumerar el i balans för sin egen del.”

Utdrag ur HEMABbloggen

Filmer beskriver HEMABs verksamhet i vackra Härnösand n vackra härnösand är platsen för en ny förälskelse. Inlindad i filmberättelsen hittar du alla våra verksamheter: Elnät, Fjärrvärme, Renhållning och Vatten.

– Filmer på det här sättet är ett nytt grepp för att kommunicera vårt varumärke som vi nu provar, säger Andreas Einarsson, informations- och marknadschef.

Du hittar filmerna på www.hemab.se och www.youtube.com.

Peter Hägglund framför de sex bildskärmarna i den moderna driftcentralen.

– Det blev ett lyft för oss när vi fick in kartor och scheman över elnätet i datorn.

Dygnet runt i hemabs hjärta Det var här i driftcentralen som Peter Hägglund och hans kollegor styrde arbetet när den förödande stormen Dagmar drabbade oss.

– Det var ett intensivt arbete och inget fick gå fel, säger Peter.

I dag råder lugn här inne – men beredskap finns om något skulle hända, dygnet runt, året runt.

–7–

Det gamla kopplingsschemt på väggen används inte längre. Nu är allt datoriserat.

Peter Hägglund Gör Driftingenjör på elnätdrift Ålder 40 Bor Villa på Härnön Familj Gift med Annika och har tre barn.

Fritid Tränare i min sons hockeylag.

Spelar innebandy och veteranhockey. Åker gärna slalom i fjällen med familjen och så gillar vi att resa till varmare breddgrader.

n peter hägglund sitter framför sex bildskärmar i den moderna driftcentralen. Han arbetar på driftavdelningen med planering av underhållet på elnätet och fördelningsstationerna.

– Normalt så finns det ingen bemanning här utan den bemannas vid kopplingsarbeten eller störningar i elnätet.

– Det blev ett lyft för oss när vi fick in kartor och scheman över elnätet i datorn. Nu behöver vi inte titta på det gamla kopplingsschemat längre, säger Peter och pekar på väggen bakom honom som vittnar om gamla tider.

Peter är den som ansvarar för att allt fungerar som det ska i driftcentralen samt gör de ändringar som ska göras i samband med ombyggnationer i elnätet.

– Driftcentralen är hjärtat där all

övervakning sker kontinuerligt dygnet runt, året om. Vi är sex stycken beredskapsbefäl som har beredskap var sjätte vecka, dygnet runt.

– Beroende på vad som hänt kan

» Driftcentralen är hjärtat där all övervakning sker kontinuerligt dygnet runt, året om. Vi är sex beredskapsbefäl som har beredskap var sjätte vecka. « man välja om man vill koppla upp sig hemifrån till driftcentralen eller åka in och sköta felavhjälpningen på plats i driftcentralen.

Om en linje löser ut provar man att sektionera i nätet och gör provinkoppling för att hitta fram till en så liten felsträcka som möjlig.

– På så sätt blir färre kunder

–8–

strömlösa och felavhjälpningstiden minskas eftersom man kan söka felet på en kortare sträcka.

Under en pågående störning är det viktigt att informera om störningen.

– Det gör vi på vår hemsida, där vi kontinuerligt uppdaterar informationen, berättar Peter som började sin anställning 2001 och är nu inne på sitt tolfte år på HEMAB. – Jag anställdes först som elmontör och fick under den tiden bygga både luft- och kabelnät. Åren gav mig en bra inblick i hur elnätet var uppbyggt och hur det såg ut geografiskt.

Han har även arbetat med nybyggnation av fibernätet och fick även chansen att åka ned och hjälpa till efter stormen Gudrun 2005.

– I två veckors tid arbetade jag med återuppbyggnaden av elnätet i Småland.

I slutet av 2007 fick Peter frågan

TEXT: LINDA SALTIN FOTO: PAWEL MARONSKI

Affärsområde

ELNÄT

”

Återställningsarbetet efter stormen Dagmar pågick under en stor del av 2012. Glädjande är att vi fortsätter närma oss länets lägsta priser; under 2013 erbjuder vi lägst pris för villor med elvärme."

Per Mellberg, affärsområdeschef

FAKTA

VIKTIGA HÄNDELSER 2012

n Vi äger, driver och underhåller elnätet inom vårt elnätsområde och ser till att du har el fram till ditt hus eller din anläggning.

Vi gör också ny- och ombyggnationer av elnätet.

n Stormen Dagmar (december 2011) orsakade oss mycket arbete för att återställa elnätet. Totalt kostade återställningsarbetet 4,3 miljoner kronor, varav 1,5 miljoner kronor i avbrottsersättning till våra kunder.

n I dag är 13 585 kunder anslutna till vårt elnät.

n Vi fortsätter arbetet för att skapa ett nytt elnät med ännu högre leveranssäkerhet, bland annat genom att bygga om elnätet i Brunne och avslutade även ett flerårigt investeringsprojekt i Jude-Sela-området.

n Varje år överför vi cirka 270 miljoner kWh i det 163 mil långa elnätet.

n Vi fortsätter närma oss länets lägsta pris.

Fjärrkontrollen har koll på alla larm och händelser.

om han ville börja jobba på driftavdelningen (numera avdelningen elnätdrift). I och med detta blev arbetet inriktat på drift- och underhåll av det befintliga elnätet.

– Jag är driftingenjör och arbetar med planering av underhållet på elnätet och fördelningsstationerna, säger Peter och tittar på den stora kartan som syns på de sex bildskärmarna.

I Peters arbetsuppgifter ingår även att kontrollera kvalitén på den el som HEMAB levererar till sina kunder.

– Vi har många mätpunkter där vi kontinuerligt mäter elkvalitén. Varje vecka skapas en rapport som visar om vi följer normen för elkvalité.

Driftcentralen är uppdelad i två delar. Den ena delen är fjärrkontrollen som har koll på alla larm och händelser.

– Vi kan även fjärrstyra fördel-

ningsstationerna, göra kopplingar och styra transformatorer från den.

Vi har även ett femtiotal punkter ute i nätet som vi når härifrån för att snabbt kunna göra sektioneringar i nätet utan att behöva åka till stationen.

» Det var otroligt mycket som hände hela tiden, mängder med telefonsamtal och kopplingar gjordes. Det var många personer ute och arbetade, inget fick gå fel. « Den andra delen är dokumentationssystemet som håller koll på hur elnätet är kopplat. Alla ledningar finns inritade på kartor, det pågår ständigt ombyggnad ute i fält så det är viktigt att allt nytt ritas in och dokumenteras noga.

– I dokumentationssystemet kan

–9–

Peter visar hur det fungerade i det gamla kopplingsschemat.

man även ta fram ett enlinjeschema som schematiskt visar hur nätet är kopplat. Det underlättar vid störningar eller planerade avbrott.

Det var här inne i HEMABs hjärta som Peter och hans kollegor satt den dramatiska natten när stormen Dagmar drog förbi julhelgen 2011.

– Vi kom till driftcentralen och loggade in för att få överblick om vad som hänt.

När det blåste som värst började de planera vad de skulle göra.

– Det var otroligt mycket som hände hela tiden, mängder med telefonsamtal och kopplingar gjordes. Det var många personer ute och arbetade, inget fick gå fel. Innan en koppling gjordes så måste vi vara helt säkra på att den gick att göra och ingen personal arbetade på sträckan vi skulle koppla in, säger Peter och minns stormnatten.

TEXT: LINDA SALTIN FOTO: KENNETH ZETTERLUND

Uppdrag: Rent vatten Veronika Ström Uotela har jobbat på Älands avfallsanläggning i fyra och ett halvt år.

Hon är den enda certifierade provtagaren där. I dag ska hon ta prover i dricksvattnet hos Svenssons i Ramsås nära avfallsanläggningen.

Veronika Ström Uotela provtar vattnet i en bäck som ligger nära Älands avfallsanläggning.

– 10 –

Veronika arbetar inte bara med provtagning utan också med administration och kundmottagning.

n det är kyligt i luften denna tidiga höstmorgon. Veronika Ström Uotelas utandningsluft bildar rökmoln när hon sätter sig i bilen för att lämna Älands avfallsanläggning och åka till Bengt Svensson och hans fru i södra Ramsås.

Deras hus och tomtmark ligger så nära avfallsanläggningen att Veronika en gång om året åker dit för att ta prover på dricksvattnet.

– Bengt har själv jobbat på avfallsanläggningen en gång i tiden. Så han tycker att det är roligt när jag kommer på besök, säger Veronika.

Veronika är den enda certifierade provtagaren på HEMABs renhållningsavdelning just nu.

– I mitt jobb är jag också ute och provtar vattnet på avfallsanläggningen och på lakvattenanläggningen varje månad, säger Veronika.

– Jag brukar försöka vänta tills solen har gått upp innan jag åker ut och provtar. Det känns lite kymigt att gå där ute ensam med tanke på att de sett björn i Ramsås.

I dag visar bilens termometer fyra plusgrader när Veronika vant söker av båda sidorna av vägen innan hon passerar en älgövergång.

– Snart så får man vara rädd för att det blir frost. Det är inte roligt när snön

öser ner och det är kallt och vattnet är kallt. Men jag måste stoppa ner flaskan i vattnet och fingrarna fryser. Jag har på mig såna här vantar utan fingrar, torgvantar. Det är skönt att få sätta sig i bilen med full värme på när jag är klar, säger Veronika.

Förutom att ansvara för provtagning arbetar också Veronika med kundmot-

» Det är bra att Veronika gör provtagningarna, då har man koll på vattnet. Det är en säkerhet, även om det är lugnt. «

Veronika Ström Uotela GÖR Renhållningstekniker på Älands avfallsanläggning Ålder 38 år

tagning och administration. Hon är också ansvarig för lakvattenanläggningen.

– Om något händer med lakvattenanläggningen kan det hända att jag är en hel dag där nere.

I går var Veronika hos Svenssons och pumpade ur det 38 meter djupa borrhålet på deras tomt.

– Det måste jag göra dagen innan jag ska ta provet eftersom man tar prov på nytillrunnet vatten, säger Veronika och kör in på Svenssons uppfart.

Hunden Lillis springer fram till bilen och hälsar, Bengt kommer strax däref-

Bor Centrum Familj Maken Patrik och barnen Jonas 13 år och Ebba 9 år.

Fritid Umgås med familj och vänner, plockar svamp, simmar och har börjat prova på Zumba

Veronika på väg ut på uppdrag i HEMABs elbil.

Affärsområde

RENHÅLLNING

”

Viktiga milstolpar i verksamhetens utveckling var under 2012 styrelsens inriktningsbeslut om att införa obligatorisk matavfallsinsamling, tillsynsmyndighetens beslut om slutliga villkor för lakvattenhantering och att vi nu sluttäckt hälften av den gamla deponin.”

Peter Häggström, affärsområdeschef

FAKTA

VIKTIGA HÄNDELSER 2012

n På Miljöcentralen i Härnösand och på Älands avfallsanläggning lämnar du ditt sorterade avfall.

n Styrelsen tog inriktningsbeslut att införa obligatorisk matavfallsinsamling senast 2016 och att kompostering av matavfallet blir en övergångslösning till dess att biogas kan framställas.

n Varje dag besöks Miljöcentralen av 179 bilar och Älands avfallsanläggning besöks av 131 bilar. n Fastighetsrenhållning utför vi på uppdrag av Härnösands kommun. I det ingår insamling, transport och behandling av hushållsavfall.

– 11 –

n Arbetet inför den nya Miljöcentralen med återbruk fortsatte och byggnationen upphandlades. n Vi fick uppdraget att från januari 2013 kompostera matavfall från Sundsvall. Totalt rör det sig om mellan 2000 och 4000 ton per år och omfattar som längst fyra år.

ter. Tillsammans med Veronika går de till vattenkranen vid husknuten och börjar spola vatten.

– Man vill inte ha det vatten som har varit i systemet ett tag, säger Veronika.

När vattnet fått rinna ett tag tar hon fram provflaskan och fyller den med vatten. Sedan är det

» Först kommer gråaktigt stillastående vatten som är 5,9 grader varmt.

Sedan kommer klarare vatten som hon använder till provtagningen. « dags att gå några hundra meter bort på tomten genom sly för att komma fram till borrhålet. Bengt följer så klart med och berättar att HEMAB började med sina provtagningar när de skulle utöka Älands avfallsanläggning.

– Det lutar ner här och jag hade tomten närmast. Det är

bra att Veronika gör provtagningarna, då har man koll på vattnet.

Det är en säkerhet, även om det är lugnt. Det är en helt annan hantering av soporna idag, säger Bengt.

– Det här är ett bra ställe att gå till, det är lättillgängligt, säger Veronika när hon är framme vid borrhålet.

I en avskuren petflaska pumpar hon upp vatten. Hon använder ett bilbatteri för att pumpa upp vattnet. En ny temperaturmätare har hon också fått. Först kommer gråaktigt stillastående vatten som är 5,9 grader varmt.

Sedan kommer klarare vatten som hon använder till provtagningen.

– Det märks att det har varit frost i natt, säger Veronika som fryser om händerna när hon stoppar ner handen och provtagningsflaskan i det kalla vattnet.

Fotnot. Proverna som togs på vattnet hos Bengt Svensson var utan anmärkning.

Älands avfallsanläggning från ovan.

Veronika mäter vattnets temperatur.

– Det är bara motorn som hörs. Lyften styrs med hydraulik och luft, säger Hans-Åke Johansson.

Bengt Svensson är glad över att Veronika kommer och tar prover på dricksvattnet.

– 12 –

TEXT: LINDA SALTIN FOTO: PAWEL MARONSKI

Driftteknikerna Åke Gerhardsson och Mattias Melin på väg in i den 40-gradiga värmen på Kraftvärmeverket.

Kraften kommer från insidan På Kraftvärmeverket produceras el och fjärrvärme.

På insidan arbetar bland andra driftteknikerna Mattias Melin och Åke Gerhardsson. Vi följde med på eftermiddagsskiftet.

– 13 –

Åke Gerhardsson Gör Drifttekniker Ålder 64 Bor Kragom Familj Fru och dotter Fritid Lyssnar på klassisk musik, ser på teater och reser väldigt gärna. Går på yoga och spelar fotboll.

Kraftvärmeverket från utsidan.

n framför en av alla bildskärmar i kontrollrummet sitter Mattias Melin som är med i samma skiftlag som Åke Gerhardsson.

Mattias är inne på sitt åttonde år på Kraftvärmeverket och när Åke ska svara hur länge han själv har jobbat här blir svaret: – Oj, det vågar jag inte ens tänka på. Det är faktiskt så mycket som 27 år nu, säger den erfarne driftteknikern.

Mattias tycker att det känns tryggt att jobba med Åke som varit med så länge.

– Men när man jobbat åtta år har man ganska stor erfarenhet också, säger Åke ödmjukt till sin yngre kollega.

Den här veckan har de en 65-timmars arbetsvecka framför sig. I kväll går de hem 22.00 och börjar 07.00 dagen efter.

– Det har forskats mycket på hur man ska göra när man jobbar skift, det bästa för kroppen är att vända skiften framåt och det gör vi nu, det är helt överlägset, säger Åke när ett larm ringer.

Mattias stänger av larmet, tittar på dataskärmen och säger att det inte är någon fara, bara en indikation på att bränsleinmatningen är igång.

På en vägg inne i Kraftvärmeverkets kontrollrum hänger gasmasker och brandsläckare.

Åke Gerhardsson har jobbat 27 år på HEMAB.

– De finns här om det skulle bli rökfyllt eller om man skulle behöva hjälpa någon eller i värsta fall använda den själv, säger Åke om gasmaskerna.

– Alla prylar här inne kan gå sönder och då ska vi kunna åtgärda det. Om en kompressor stannar, kan allt stanna. Det gäller att åtgärda allt i rätt ordning, att vara stresstålig är en bra egenskap i det här jobbet, säger Åke och tar på sig hjälm och hörselkåpor innan han lämnar kontrollrummet för att gå en brandrond i anläggningen.

Det är rutin för Åke och Mattias att gå ut i anläggningen några gånger per skift. Ronden kan ta allt ifrån 45 minuter till ett par timmar. 2002 stod den nya delen av Kraftvärmeverket klart. Det är här inne som den största delen av fjärrvärmeproduktionen sker.

– En väsentlig sak är att ha koll på bränsle- och elpriser så att vi kan tjäna pengar, halvskriker Åke för att höras genom det högt skärande högfrekventa ljudet i turbinhallen innan han går vidare.

Här inne finns åtskilliga kilometer rör. Allt i från små tunna till ångrör och vattenrör med nästan en meter i diameter.

– I det här röret går färskånga direkt från pannan till turbinen.

– 14 –

Ånga överhettas för att få ut så mycket energi som möjligt, säger Åke och pekar på ett rör.

Kraftvärmeverket består av flera pannor för fastbränsle, pellets, olja och el. Här inne är det 40 grader varmt. Åke går vidare mot Kraftvärmeverkets stolthet kraftvärmepannan ÅP 1 som installerades för 12 år sedan.

» Alla prylar här inne kan gå sönder och då ska vi kunna åtgärda det. Om en kompressor stannar, kan allt stanna. Det gäller att åtgärda allt i rätt ordning. « – Pannhuset är väl 35 meter högt och inne i brasan är det 850-900 grader varmt, säger Åke.

De bränslen som används är träflis, bark, grot, spån, torv och olja. Andelen olja är endast cirka 1 procent av den totala bränslemixen. Där bränslet matas in i pannan hörs ett högt fläktljud och skrammel.

– Det blev en fantastisk förändring när vi fick ÅP 1, sedan den sattes i drift har vi fått bra möjligheter att optimera driften ekonomiskt och praktiskt, säger Åke Gerhardsson.

Mattias Melin går en brandrond i turbinhallen.

Inne i kraftvärmepannan ÅP1 är det 850 till 900 grader varmt.

Mattias Melin Gör Drifttekniker Ålder 32 år Bor I centrala stan Familj Sambo och hund Fritid Träning och gå ut med hunden

Mattias i turbinhallen.

Affärsområde

FJÄRRVÄRME

”

Under året har Kundforumet haft de första träffarna vilket lett till att relationen mellan oss och våra kundrepresentanter utvecklats ytterligare.

I Kundforumet diskuterar kundrepresentanterna gemensamma frågor tillsammans med oss som leverantör.”

Marcus Tärnvik, affärsområdeschef

VIKTIGA HÄNDELSER 2012

FAKTA n Vi har länets lägsta fjärrvärmepris för småhus. Det var kanske en av anledningarna till att 56 nya kunder valde fjärrvärme under 2012. n Våra fjärrvärmeleveranser är kvalitetsmärka enligt Reko Fjärrvärme. Det betyder att vi har en god öppenhet med möjlighet till insyn i verksamhet och ekonomi. n Ledningsnätet omfattar cirka 12 mil markförlagd ledning.

– 15 –

n Vi har nått vår långsiktiga målsättning: ”Länets lägsta priser” och kan nu erbjuda länets lägsta fjärrvärmepris även för flerbostadshus, sedan tidigare har vi länets lägsta fjärrvärmepris för villor. n Ytterligare två solvärmeanläggningar har kopplats till fjärrvärmenätet. Det är Folkhögskolan och Resecentrum som ska leverera överskottet från sina solvärmeanläggningar till fjärrvärmenätet. n Kraftvärmeverkets generator har genomgått en omfattande service. Även renovering av expansionskärl, rökgassystem, bränslelager och bränsleinmatningsskruvar har skett.

TEXT: LINDA SALTIN FOTO: PAWEL MARONSKI

De går på jakt i underjorden Snöstorm och djupsnö är inget som stoppar Emil Vestling och Lars Dahlqvist. De underhåller och servar vatten- och avloppsledningsnätet. Idag ska de ut och söka en vattenläcka i Utansjö.

Lars Dahlqvist och Emil Vestling får ofta skotta fram vattenledningsventiler i sitt jobb.

– 16 –

I dag har Emil Vestling och Lars Dahlqvist bra utsikt på jobbet.

Korrelatorn är ett viktigt instrument som används för att hitta vattenläckor.

Emil söker efter en ventil med metallsökaren.

n i bakgrunden syns Högakustenbrons pyloner som fondvägg. Lars Dahlqvist och kollegan Emil Vestling är i Vreten, ovanför Utansjö. De har fått ett samtal från Vattenverket om ett onormalt högt vattenflöde i ledningarna, vilket tyder på en vattenläcka någonstans i området.

– Det här är en mindre akut läcka, ingen av våra kunder är utan vatten.

De ringde från Vattenverket, då får man göra en bedömning. Det kan ha frusit sönder i någon byggnad, men då brukar vi också få en flaggning från

Reningsverket om ökade spillvattenmängder och det har vi inte fått.

– I stadsmiljö är det lättare att hitta läckorna. Det är svårt i flera områden här uppe, med eländig terräng.

Har man tur går det på några timmar ibland tar det flera dagar, eller till och med veckor. Den här tiden på året är det väldigt svårt, på sommaren är det mycket lättare att jobba, säger Lars medan han stadigt kör den fyrhjulsdrivna bilen in på en hal skogsbilväg.

Emil har redan parkerat sin bil längre fram på vägen och har börjat

Affärsområde

Vatten FAKTA

VIKTIGA HÄNDELSER 2012

n Vattnet i Härnösand har sitt ursprung från källsjöar i trakterna av Roten på gränsen mot Medelpad.

n De bergvärmeanläggningar som installerats på tre av våra avloppsreningsverk på landsbygden har medfört en påtagligt minskad energiförbrukning.

n I vår verksamhet finns 7 vattenverk, 9 avloppsreningsverk, cirka 47 mil ledning och 50 pumpstationer. n Varje dag kontrolleras kvalitén på vattnet genom provtagning.

n Ombyggnation av rörgalleriet i anslutning till reningssteget, vid vårt största vattenverk, bestående av UVljus har skett, det ökar både driftsäkerheten och höjer kapaciteten. n Förnyelsearbetet av va-ledningarna har fortsatt. Större ombyggnadsprojekt är Lidgatan, Lievägen, Marinvägen etapp 1 och 2, servisombyggnader etapp 2 längs Säbråvägen samt en längre ledningssträcka i Östby.

– 17 –

”

2012 har präglats av projekt för driftsäkring och energieffektiviseringar. Det är riktigt kul att se vilka effektiviseringseffekter som kan uppnås med förbättrad automation och styrning.”

Tobias Sjöstrand, affärsområdeschef

Att pulsa i djupsnö är inte ovanligt en dag på jobbet.

Emil Vestling Gör: Underhåller och servar vatten- och avloppsledningsnätet. Ålder: 26 Bor: Härnösand Familj: Sambo Fritid: Umgås med min tjej, kompisar och gå promenader.

Lars Dahlqvist Gör: Ledningsansvarig för vattenoch avloppsledningsnätet. Ålder: 56 år Bor: Härnösand Familj: Sambo, tre vuxna barn (varav två är utflugna).

Lars tömmer snö ur sina kängor.

söka efter vattenledningens ventil.

– Vi använder en metallsökare för att hitta ventiler, man får chansa litegrann på vintern, även om man vet på ett ungefär var ventilerna sitter. Det handlar mycket om erfarenhet, det har man byggt upp med tiden. Det är ett kreativt jobb, man får fundera och tänka och försöka hitta lösningar hela tiden, säger Lars som nu har jobbat med vatten och avlopp i över 30 år.

Emil möter Lars med snöspaden i högsta hugg.

– Det blir mycket skottning och hacka is på vintern. Det är inte alltid man kommer fram till ventilen, men det här är ingenting, nu är det skare, annars kan man sjunka ner till midjan, då är det snöskor på som gäller, säger Emil.

Emil tar fram metallsökaren och sticker ner den i snön. De vet att där någonstans finns en ventil.

– Alla ventiler är märkta. Vi söker

reda på dem och skottar fram dem, det är bara mer jobb för oss på vintern så att säga, säger Lars.

– Ja, det blir mycket motion i djupsnön, säger Emil som nu hittat ventilen och börjar skotta frenetiskt.

» Vi får inte glömma allmänheten som är guld värd som informatörer, det blir lättare att hitta läckor när de ringer in. « När ventilen är framgrävd ur snön är det dags att börja läcksökningen. De använder en så kallad korrelator, en sändare som känner av vattenförluster i ledningen. Sändaren tappar ljud vid läckan. Den skickar iväg en ljudsignal och känner av avståndet. Lars kopplar in den blå sändaren och åker sedan och skottar fram nästa ventil där den röda sändaren ska kopplas in.

– 18 –

Fritid: Den tillbringar jag i Vålånger där vi har vår stuga och båt.

– Vi använder även ventillyssnare och marklyssnare. När det är en läcka hör man brus i marken som inte ska vara där, förklarar Lars innan han kopplar in den röda sändaren för att kunna korrelera sträckan.

– Och vi får inte glömma allmänheten som är guld värd som informatörer, det blir lättare för oss att hitta läckor när de ringer in och berättar om avloppslukt, eller att det är onormalt blött, säger Emil.

Men all skottning verkar vara förgäves, korrelatorn ger inget utslag. Och inga brusljud hörs från marken. Något besvikna tvingas de ge upp sökningen i Vreten och åka vidare. Fin utsikt har de i alla fall fått på jobbet i dag.

Fotnot. Dagen efter reportaget hittade Lars och Emil läckan inne på en tomt på Lindforsvägen i Utansjö, stängde bort läckan och påtalade den för fastighetsägaren.

HEMABs viktiga insatser för miljön Vi har alltid miljöperspektivet med oss, i samtliga verksamheter. Här kan du läsa om några av våra många insatser, en del tydligt synbara medan andra inte syns – men ändå är viktiga.

TVÅ NYA KRAFTFULLA VINDKRAFTVERK

MER SOLENERGI TILL FJÄRRVÄRMEKUNDER

Två nya vindkraftverk har byggts på Vårdkasen.

Ett omfattande projekt som avslutades med en bejublad folkfest vid invigningen i mars 2012.

Satsningen kunde genomföras 1,7 miljoner kronor billigare än budgeten på 64 miljoner kronor.

– Fyllda av energi och framåtanda tar vi oss nu an nästa projekt vid Spjutåsberget där vi inom några år hoppas på att kunna etablera ny vindkraft, säger Pär Marklund, projektledare.

En milstolpe i fjärrvärmens utveckling i Sverige är det avtal som tecknats med Härnösands Folkhögskola.

– På sommaren då Folkhögskolans solfångare producerar mer värme än vad de själva behöver matas överskottet in på framledningen i fjärrvärmenätet och blir värme till våra andra kunder, säger Marcus Tärnvik, affärsområdeschef Fjärrvärme.

MER SPILLVÄRME VÄRMER I FJÄRRVÄRMENÄTET

SLUTTÄCKNING AV AVFALL

Användningen av spillvärme vid produktion av fjärrvärme vid Kraftvärmeverket ökar med 30-50 procent genom ett nytt avtal med SCA Bionorr AB. – Vi är glada över avtalet som gör både Härnösandsborna och miljön till vinnare, säger Marcus Tärnvik, affärsområdeschef Fjärrvärme.

Sluttäckning av den gamla deponin vid Älands avfallsanläggning fortgår enligt plan och vid slutet av 2012 var ungefär halva ytan täckt.

– Det är ett viktigt och långsiktigt projekt med starkt fokus på miljön, säger Peter Häggström, affärsområdeschef Renhållning.

NYTT FILTERSYSTEM RENAR OLJESPILL Vi har investerat i en mobil pump med filtersystem. Under våra eltransformatorer fångas oljespill upp i särskilda gropar men där samlas också regnvatten som måste pumpas bort.

– Allt vatten som finns i en transformatorgrop klassas som miljöfarligt avfall. Med den nya pumpen renas vattnet direkt vid tömning, säger Per Mellberg, affärsområdeschef Elnät.

MINSKAT ENERGIBEHOV FÖR RENINGSVERK Vi har investerat i en mer effektiv blåsmaskin.

Blåsmaskinen skapar luft till luftningsbassängerna, det biologiska reningssteget på Kattastrands avloppsreningsverk.

– Det kommer att innebära en minskning av energibehovet med cirka 30 procent, säger Tobias Sjöstrand, affärsområdeschef Vatten.

– 19 –

SPARSAM I BILEN

Många av HEMABs medarbetare har utbildats i sparsam körning.

– Alla våra fordon ska framföras både säkert och sparsamt; miljömässigt och ekonomiskt, säger Linda Johansson, administrativ chef med ansvar för kvalitet och miljö.

Wilma Fagerlund Claar tog nybildade Härnösands Brottarklubbs allra första medalj, ett silver vid Lilla Mälarcupen.

HEMAB – viktig stöttepelare för unga HEMAB sponsrar varje år många föreningar och aktiviteter.

Två av dem som får stöd är Härnösands Brottarklubb och Härnösands Cykelklubb. – Det är oerhört värdefullt, särskilt för oss som alldeles nystartad förening, säger Magnus Claar i Härnösands Brottarklubb.

– 20 –

TEXT: ALLTID MARKNADSBYRÅ FOTO: ALLTID MARKNADSBYRÅ, HÄRNÖSANDS CYKELKLUBB

n brottarklubben bildades sommaren

Andreas Einarsson, marknads- och informationschef.

Några exempel på HEMABs samverkan med skolan Mittuniversitetet/Umeå Universitet/Luleå Tekniska Universitet n Sponsring av ingenjörs- utbildningar n Anordnat uppdragsutbild ning “Fjärrvärme och industrins energisystem” Yrkeshögskolan Heta Utbildningar, Härnösand n Medverkan i styrgrupp n Planerat kursinnehåll och genomfört kvalitetsutbildning Teknik College, Härnösands gymnasium n Medverkan i styrgrupp lokalt och regionalt

2012 och har på kort tid fått hela 80 aktiva brottare, de flesta barn och ungdomar. Men nyligen startades även en träningsgrupp för föräldrar.

– Vår strategi är att satsa på bredd, vi vill få många att prova brottning, säger Magnus Claar.

För den skull saknar klubben inte framgångar. Magnus dotter Wilma Fagerlund Claar tog klubbens första historiska medalj vid Lilla Mälarcupen och en annan Wilma, Wilma Persson, deltog nyligen i ungdoms-SM. Klubben har egen lokal i gamla Tobaksmonopolet och en entusiastisk kärna av tränare och föräldrar.

– Med vilja och ambition kan man komma långt, men utan pengar tar det ändå stopp. HEMAB och övriga sponsorer är livsviktiga för att vi ska kunna hålla på, säger Magnus Claar.

Betydligt äldre än brottarklubben är Härnösands Cykelklubb. Redan 1948 bildades den och har under åren fostrat stjärnor som Sven Hamrin, Christina Vosveld och dagens världsstjärna Emma Johansson.

– Jag är stolt över att representera en av landets framgångsrikaste cykelklubbar, säger hon.

Vid SM i juni ska hon tävla i klubb-

tröjan för första gången på flera år.

– Mina tidigare proffsstall har inte tillåtit det, men nu är det fritt fram. Det känns extra kul.

Klubben har också många lovande ungdomar, både i mountainbike och på landsväg.

– Vi har haft ett väldigt bra samarbete med HEMAB i många år, säger styrelseledamoten Anders Nyström. Och det handlar inte bara om pengar, vi har också fått hjälp av olika slag när vi har arrangerat tävlingar.

För HEMAB är det viktigt att finnas med och engagera sig i det omgivande samhället. HEMAB sponsrar inte bara idrottsföreningar utan även kulturföreningar och evenemang.

– Det som är bra för Härnösand är bra för HEMAB. Alla vinner på om Härnösand blir mer attraktivt att bo och leva i, säger marknads- och informationschef Andreas Einarsson.

HEMAB engagerar sig även i skolans verksamhet på alla nivåer, särskilt när det gäller energiutbildningar och andra tekniska utbildningar (se ruta här intill).

– Vi vill förstärka Härnösands ställning som ett centrum för energiteknik.

Dessutom har vi själva ett stort behov av ny kompetens de närmaste åren, säger Andreas Einarsson.

n Föreläsningar och projektjobb Grundskolan n Inköp av läromedel inom energi och miljö till årskurs 1-6

Världsstjärnan Emma Johansson representerar Härnösands Cykelklubb.

n Arrangerat tävlingar, bland annat om vindkraft Övrigt n Medverkan i Svensk Energis och Svensk Fjärrvärmes nationella rekryteringsråd n Största sponsorn av Technichus i Härnösand n 50 praktikanter och sommarjobbare varje år n 1 000 personer på studiebesök per år n Handledning av examensarbeten – 21 –

Produktion 2012 (del av år): 11 miljoner kWh

Installerad effekt: 2,5 MW styck för respektive verk

än budget, inklusive 650 000 kronor till föreningslivet)

Investering: 62,3 miljoner kronor (1,7 miljoner kronor lägre

nya vindkraftverken PÅ SOLUMSKLINTEN OCH BRÄNTBERGET

De två nya vindkraftverken intill Vårdkasberget i Härnösand togs i drift 2012 och är en mycket lyckad investering för HEMAB. Under november 2012 hade de den bästa produktionen i Sverige.

– Ekonomiskt står de nya vindkraftverken på helt egna ben och trots låga elpriser bidrar de redan positivt till resultaträkningen med miljonbelopp, säger affärsområdeschef Marcus Tärnvik.

Medvind från start 2012

– 22 –

– 23 –

– 23 –

De nya vindkraftverken på Bräntberget och Solumsklinten på var sin sida av Vårdkasbergets vindkraftverk. Bilden är tagen från Speckstaberget.

Foto: Kenneth Zetterlund

w

Vi vill ge våra kunder Länets Lägsta Priser 2008 satte vi på HEMAB upp målet att ge våra kunder Länets Lägsta Priser. För varje år har vi sedan dess närmat oss och i flera fall nått målet. n att hålla så låga priser som möjligt tycker vi är ett bra sätt att få Härnösand att leva och växa.

När Härnösands invånare och företag får mer pengar att använda till konsumtion och investeringar så bidrar det till en positiv utveckling i kommunen.

Enligt de beräkningar som vi gjort sparar en familj i villa med medelinkomster ungefär 2 700 kronor per år på att vara kund hos HEMAB, jämfört med medelkommunen i Västernorrlands län. Det motsvarar en skattesänkning på cirka 45 öre.

Den här figuren togs fram 2008, i samband med att HEMAB satte upp målet att ha Länets Lägsta Priser. Figuren fungerar som en samlande symbol för arbetet, både internt inom HEMAB och utåt mot kunderna och allmänheten.

HEMAB i Nils Holgerssonundersökningen* 2012 n n n n

Länets lägsta pris för fjärrvärme i både villor och flerbostadshus Länets lägsta pris för vatten i flerbostadshus 2:a eller 3:a i länet inom övriga områden 2:a i länet totalt. Under 2013 räknar vi med att gå om Sundsvall

HEMABs placering 2008-2012 (av 290 kommuner)

2008: 199 | 2009: 161 | 2010: 133 | 2011: 122 | 2012: 84

– 24 –

En annan jämförelse visar att företaget BioNorr, som konsumerar mycket el, sparar cirka 1,4 miljoner kronor om året som elnätskund hos HEMAB jämfört med ett intilliggande elnätsföretag.

Arbetet med att nå Länets Lägsta Priser är strategiskt och långsiktigt. Det är viktigt för oss att hela tiden jobba på ett ansvarsfullt sätt och se till att företaget har en stabil och hållbar ekonomi.

*Nils Holgersson-undersökningen jämför priset för värme, VA, el och renhållning för ett fiktivt flerbostadshus i Sveriges kommuner. Bakom undersökningen står HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna

HEMABs Ă…rsredovisning 2012

Årsredovisning 12 Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden Härnösand Energi & Miljö AB, HEMAB, ägs till 100% av Härnösands kommun.

I HEMAB ingår det helägda dotterbolaget Härnösand Elnät AB, HEAB, i vilket elnätrörelsen bedrivs.

HEMAB äger 40,0% av aktiekapitalet (40% i röstvärde) i Kommunbränsle i Ådalen AB. Övrig delägare med 60% är Öviks Energi AB. HEMAB äger 19,0% av aktiekapitalet (19% i röstvärde) i ServaNet AB. Övriga delägare är med 75% Sundsvall Elnät AB och med 6% Ånge kommun.

HEMAB äger också 9,1% i Norrsken AB. Information om verksamheten HEMAB-koncernens verksamhet är uppdelad i fyra affärsområden; Fjärrvärme, Renhållning, Vatten och Elnät. Elnätverksamheten bedrivs i dotterbolaget HEAB medan övriga verksamheter bedrivs i moderbolaget. Koncernens nettoomsättning uppgick till 280,2 miljoner kronor (281,5) och resultat före skatt blev 13,8 miljoner kronor (12,1). Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 74,5 miljoner kronor (112,2) och bestod i huvudsak av anläggningar för el, fjärrvärme och vatten. Vår långsiktiga målsättning ”länets lägsta priser” fortsätter prägla våra verksamheter och inom områdena fjärrvärme för småhus och flerbostadshus samt vatten/ avlopp för flerbostadshus erbjuder vi länets lägsta priser.

Fjärrvärme - länets lägsta även för flerbostadshus Vi har nått vår långsiktiga målsättning: Länets lägsta priser och kan nu erbjuda länets lägsta fjärrvärmepris för flerbostadshus och småhus. Under en längre tid har vi haft länets lägsta fjärrvärmepris för småhus men nytt för i år är alltså att vi även har det lägsta priset för flerbostadshus.

Utbyggnad till nya kunder sker främst i områden där vi redan är etablerade men under den senaste treårsperioden har småhusägare på Stenhammar erbjudits anslutning vilket de inte haft möjlighet till tidigare. Totalt anslöts 56 nya kunder till fjärrvärmenätet i Härnösand som nu har cirka 1900 kunder eller anslutningspunkter.

Ytterligare två solvärmeanläggningar har kopplats till fjärrvärmenätet. Det är Folkhögskolan och Resecentrum som ska leverera överskottet från sina solvärmeanläggningar till fjärrvärmenätet.

Under året driftsattes två nya vindkraftverk nära Vårdkasen. I verksamheten finns nu totalt tre vindkraftverk. Det är glädjande att konstatera att den nya vindkraftsatsningen visar ekonomiskt överskott redan första året trots låga elpriser.

Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 178 GWh (163) och elförsäljningen från kraftvärmeproduktionen uppgick till 44 GWh (31). Vindkraftverken producerade tillsammans 12 GWh (1).

Investeringar och reinvesteringar i produktion och ledningsnät har genomförts för att säkerställa god tillgänglighet. Förra året genomfördes en omfattande service på ångturbinen och under det här året var det generatorns tur att få en översyn och renovering. Andra delar som har renoverats i produktionsanläggningen är expansionskärl, rökgassystem, bränslelager och bränsleinmatningsskruvar.

Vi har träffat kundrepresentanter i Kundforum både på våren och hösten, då har vi redovisat ekonomi, miljöpåverkan och investeringar med mera. De årligt återkommande Reko kundträffarna arrangerade vi i december; en för företag och en för privatpersoner. Till dessa träffar bjöds alla våra kunder in för information om vår verksamhet.

Renhållning - insamling av matavfall planeras Styrelsen tog ett inriktningsbeslut under 2012 att införa obligatorisk matavfallsinsamling för hushåll och verksamheter senast 2016 och att kompostering av matavfallet blir en övergångslösning till dess att biogas kan framställas. Erforderliga kommunala beslut väntas komma under våren 2013 och en projektorganisation har skapats för planering och genomförande.

– 26 –

Slutliga villkor för lakvattenhanteringen vid Älands avfallsanläggning meddelades av länsstyrelsen, som i korthet innebär att lakvattnet om tre år ska ledas direkt ut i Älandsfjärden i stället för som i dag gå via Mjösjöbäcken och Älandsån till Älandsfjärden. Risken för negativ påverkan i vattendragen minskar därmed.

Sluttäckningen av den gamla deponin vid Älands avfallsanläggning har fortsatt och nu är cirka 50% täckt. Resterande del ska enligt planen vara färdig vid utgången av år 2020. Deponerad aska läggs in som konstruktionsmaterial i sluttäckningen. På detta sätt minskas den lakvattenbildande ytan och effekten blir att lakvattenmängden minskar med nästan 7000 kubikmeter per år.

Vi fick uppdraget att från januari 2013 kompostera matavfall från Sundsvall. Totalt rör det sig om mellan 2000 och 4000 ton per år och omfattar som längst fyra år. Komposteringen sker vid Älands avfallsanläggning.

Priserna för fastighetsrenhållning har varit oförändrade sedan 2007, förutom en sänkning 2011 med 3% till följd av att förbränningsskatten avskaffades. Även 2012 var taxan oförändrad. I prisjämförelse med länets övriga kommuner placerade vi oss på tredje plats för flerfamiljshus och fjärde plats för villor.

Vatten - driftsäkring och energieffektiviseringar Den nya centrifugen på avloppsreningsverket Kattastrand fungerar, efter en hel del intrimningsarbete, mycket bra och den löpande kostnaden för transport och omhändertagande av slammet har därmed minskat. Vidare har de bergvärmeanläggningar som under vintern 2011/2012 installerats på avloppsreningsverken Norrstig, Mörtsal och Ramvik medfört en tydligt minskad energiförbrukning.

Ett projekt för utbyte av blåsmaskin på Kattastrand har påbörjats eftersom de befintliga är utslitna och energimässigt ineffektiva.

Ombyggnation av kalk- och aluminiumsilos vid Vattenverket på Tallvägen har genomförts vilket syftar till att skapa en mer driftsäker dosering samt bättre och säkrare arbetsmiljö. Även ombyggnation av rörgalleriet i anslutning till reningssteget bestående av UV-ljus har skett. Det har bland annat ökat driftsäkerheten och höjt kapaciteten, vilket behövs vid till exempel större läckor på ledningsnätet.

Förnyelsearbetet av va-ledningarna har fortsatt. Bland större ombyggnadsprojekt kan nämnas Lidgatan, Lievägen, Marinvägen etapp 1 och 2, servisombyggnader etapp 2 längs Säbråvägen samt en längre ledningssträcka i Östby. Dessutom har också ett antal mindre projekt genomförts.

Sett till en 10-års-period motsvarar antalet driftstörningar under året det normala. Några översvämningar i källare har dessvärre inträffat och några av inträffade vattenläckor har medfört störningar i vattenförsörjningen hos kunder.

Inför 2012 höjdes va-taxan med cirka 4,5%. Eftersom våra jämförelsekommuner också genomförde relativt stora höjningar av va-taxan har vi ändå fortsatt att närma oss målet länets lägsta priser för villor. För flerfamiljshus är vi fortsatt lägst i länet.

Infrastruktur för bredband (före detta Stadsnät) Driften av Härnösands, Sundsvalls, Timrås och Ånges stadsnät är gemensam och bedrivs i ServaNet AB, som ägs av HEMAB, Sundsvall Elnät och Ånge kommun. HEMAB äger fortfarande 100% av infrastrukturen i Härnösand med optofiber, kanalisation med mera.

Medarbetare Det interna projektet ”HEMAB 2015 - Strategiska framtidssatsningar” har fortgått under året. Vårt nästa steg är kompetensutveckling.

Vi tar stöd av det interna ”Projekt Kompetenskompassen” som kommer att hjälpa oss att dels identifiera kompetensbehovet, dels visa vilken väg vi kan och behöver gå för att vidareutveckla medarbetarna och därmed företaget.

Hälsoinspiratörerna är en ny intern satsning med en grupp medarbetare som brinner lite extra för hälsa och friskvård. Inspiratörerna har till uppdrag att ordna vardagsaktiviteter i hälsans tecken samt att bidra till att HEMAB blir en friskare och ännu trivsammare arbetsplats. Ett första steg blev en hälsodag där medarbetarna bland annat fick lyssna till Martin Bach - ”Hälsoguru”.

Årsredovisning 12

Vartannat år har medarbetarna möjlighet att genomföra en så kallad Hälsoprofilundersökning. Syftet är att främja en hög frisknärvaro, förebygga arbetsrelaterade sjukskrivningar och uppmuntra medarbetarna till en hälsosam livsstil. Under året valde 100 av 130 medarbetare att göra hälsoprofilundersökningen.

Utbildnings- och rekryteringsinsatser under året har bland annat inneburit att vi stått värd för Skolnätverksträffen via Svensk Energi.

Deltagande på ”Nolias utbildning och rekrytering-mässa” var en viktig insats liksom den träff vi hade med SYO-konsulenterna i kommunen för att förmedla våra tankar om vilken utbildning en blivande medarbetare behöver för att jobba inom vår bransch. Som ett led i att få skola och elever att komma vårt företag närmare kunde vi för första gången på många år välkomna PRYO-elever från grundskolan. Eftersom vi är engagerade i ett flertal utbildningar och nätverk/grupper har vi bildat en egen skolsamverkansgrupp i syfte att förbättra den interna samordningen. Flera av våra medarbetare har dessutom gått handledarutbildning för att vi ska bli ännu bättre på att ta hand om och bemöta praktikanter, vikarier och övriga besök.

Framtiden Arbetet med vårt stora vindkraftprojekt vid Spjutåsberget mellan Fröland och Häggdånger fortsätter. Ett förnyat samråd genomfördes i slutet av 2012, utifrån de revideringar som gjorts i anläggningsförslaget. En tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning kommer att lämnas in till länsstyrelsen våren 2013.

Planeringen av en reservanläggning för fjärrvärme på Härnön pågår. Anläggningen kommer att bestå av två pannor som byggs i etapper.

Förberedelserna inför matavfallsinsamling pågår och en projektorganisation är skapad. Senast 2016 ska obligatorisk matavfallsinsamling, för hushåll och verksamheter, vara infört. Erforderliga kommunala beslut förväntas under våren.

Härnösands kommun har under året arbetat med upphandling av ny entreprenör för gatudrift med mera från 2013-06-01 och fem år framåt. VA-verksamheten är en del i denna entreprenad även om omfattningen kan komma att variera under avtalsperioden beroende på hur mycket affärsområde Vatten väljer att utföra själv eller upphandla från annan entreprenör. ”Projekt Kompetenskompassen” startade under hösten och kommer att hjälpa oss identifiera kompetensbehovet och visa vilken väg vi kan och behöver gå för att vidareutveckla medarbetarna och därmed företaget. Effektmålet innebär att vi tillsammans långsiktigt ska arbeta för att säkra och bevara befintlig kompetens, vara ett innovativt företag, stärka oss mot omvärlden samt att alla medarbetare ska känna sig delaktiga.

Miljöpåverkan Affärsområdena Fjärrvärme, Renhållning och Vatten, som alla återfinns i moderbolaget, bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt 9 kap 6 § miljöbalken.

Fjärrvärmes miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider. Produktionen baseras till största delen på förnyelsebara bränslen. Tillförseln av bränslen som trädbränslen, pellets, torv och eldningsolja sker med lastbilstransporter. När det gäller utsläpp har vi hållit de rikt- och gränsvärden som gäller för verksamheten.

Renhållningens miljöpåverkan sker främst från Älands avfallsanläggning genom utsläpp till ytvatten och grundvatten. Lakvattnet renas före utsläpp och återkommande provtagningar i recipienten visar ingen mätbar påverkan på fisk och bottenfauna. Utsläpp av metangas från Älands avfallsanläggning sker i mycket begränsad omfattning eftersom den sedan länge återvinns och blir fjärrvärme.

Vattens miljöpåverkan sker främst genom utsläpp av behandlat avloppsvatten till olika sjöar och vattendrag. Utsläpp till luft i form av lukt förekommer tidvis från vissa anläggningar. Miljöpåverkan kan även ske genom slam och avfallsprodukter från anläggningarna.

Våra processer och driften av våra många anläggningar kräver mycket energi och arbetet med att effektivisera energiförbrukningen

i verksamheten har fortsatt under året. Förutom större energibesparande åtgärder, till exempel installation av bergvärmeanläggningar och utbyte av blåsmaskin, har även ett flertal mindre åtgärder såsom exempelvis pumpbyten har gjorts.

HEAB

Information om verksamheten Ett massivt arbete för att återställa elnätet efter stormen Dagmar (december 2011) inledde året. Under årets första veckor arbetade i stort sett samtlig elnätspersonal med återställningsarbetet. Totalt kostade återställningsarbetet 4,3 miljoner kronor, varav 1,5 miljoner kronor i avbrottsersättning till våra kunder.

Under året har arbetet fortsatt för att skapa ett elnät med ännu högre leveranssäkerhet. Vi har bland annat byggt om elnätet i Brunne, vi har avslutat ett flerårigt vädersäkringsprojekt i JudeSela-området och vi har köpt in ett reservelverk som kan lyftas med helikopter.

Vi kan tydligt se att elnätet blir mindre väderkänsligt när vi ersätter oisolerad luftledning med jordkabel. Vårt nya och omfattande vädersäkringsprojekt innebär att alla våra 10 kV-ledningar ska vara isolerade år 2020. För att klara detta har vi under året genomfört en del förändringar i vårt sätt att driva projekt.

Automatisering av övervakning i vårt elnät fortsätter och driftcentralen har moderniserats. En av fördelarna är att vi redan i planeringsstadiet av ett projekt kan ta fram planer för hur ombyggnationen bör ske för att så få kunder som möjligt ska drabbas av planerade elavbrott under byggtiden.

Elnätpriserna höjdes med 2,2 % 2012 och 2013 höjer vi med 2,8 %. I jämförelse med andra elnätföretag är det förhållandevis små höjningar, det innebär att vi fortsätter närma oss länets lägsta priser.

Samarbetet inom Elinorr-föreningen fortsätter. Arbetet med en ny gemensam materialupphandling har pågått under året med syfte att ett nytt avtal ska börja gälla från och med 2013-04-01. Ett visionsarbete har pågått med fokus på hur föreningen ska se ut år 2025.

Miljöpåverkan Verksamheten inom Elnät är inte tillstånds- eller anmälningspliktig ur miljösynpunkt men miljömålen är ändå högt ställda. Med övergång från luftledning till jordkabel minskar behovet av skogsoch åkermark för ledningsgator som därmed kan återlämnas till markägarna.

Utbytt elmaterial källsorteras direkt på arbetsplatsen ute i fält.

Utbyte av oljefyllda effektbrytare mot nya brytare, som innehåller vakuum, pågår. Under året har ett antal bytts ut och resterande kommer att bytas ut under 2013.

De maskiner som används i verksamheten använder miljöanpassade drivmedel och oljor, oavsett om de är egna eller inhyrda.

Framtida större projekt Under 2013 lämnas en åtgärdsplan in till Energimarknadsinspektionen avseende genomförd risk- och sårbarhetsanalys. Detta blir det tredje inrapporteringstillfället. Analysen ligger till grund för våra investeringar och reinvesteringar i elnätet.

Murbergets fördelningsstation får nytt 10 kV-ställverk och kontrollutrustning. 130 kV- ställverket flyttas från Murberget till Saltvikshöjden. Projektet genomförs tillsammans med E.ON som installerar nya 130 kV-brytare till sitt elnät.

Installation av ett miljöfilter för vårt transformatorlager kommer att ske.

I området Gånsviks By - Lotsstugan ersätts cirka 3,3 kilometer oisolerad luftledning med jordkabel.

I kabelprojektet Ultrå - Brunne genomförde vi under 2012 en gemensam slangförläggning tillsammans med ServaNet. Under 2013 kommer vi att skjuta in kabel i dessa slangar och ansluta kunder till det nya jordkabelnätet. Cirka 13 kilometer oisolerad luftledning ersätts då med jordkabel.

– 27 –

Årsredovisning 12

Förslag till vinstdisposition: Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel Årets vinst

310 956 810 028 Kronor 1 120 984

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att: i ny räkning överföres 1 120 984

Kronor 1 120 984 Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

Investeringar i Mkr Koncernen Bruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 74,5 Mkr (112,2) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning: Koncernen Bruttoinv. Bruttoinv.

Anläggningstillgång 2012 2011 Byggnader och mark Maskiner och anläggningar Inventarier Pågående anläggningar Summa

0,6 103,0 7,4 - 36,5 74,5

3,0 46,6 11,9 50,7 112,2

Moderbolaget Bruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 49,4 Mkr (90,8) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning: Moderbolaget Bruttoinv. Bruttoinv.

Anläggningstillgång 2012 2011 Byggnader och mark Maskiner och anläggningar Inventarier Pågående anläggningar Summa

0,6 3,0 85,8 29,2 5,8 10,3 - 42,8 48,3 49,4 90,8

– 28 –

Årsredovisning 12 Resultaträkning Koncernen

Not 2012 2011

Moderbolaget

2012 2011

Nettoomsättning 2 280 020 281 490 Aktiverat arbete för egen räkning 3 222 2 895 Övriga rörelseintäkter 10 608 11 133

293 850 295 518 Rörelsens kostnader: Råkraft, bränslen och förnödenheter - 67 561 - 60 836 Övriga externa kostnader 3 - 82 994 - 94 561 Personalkostnader 4, 5 - 70 910 - 74 505 Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar - 46 187 - 43 968 - 267 652 - 273 870

Rörelseresultat 2 26 198 Resultat från finansiella investeringar: Resultat från andelar intresseföretag 6 388 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 7 - Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 353 Räntekostnader och liknande resultatposter - 13 145

- 12 404

18 437 16 659

- -

21 648 357

221 651 1 978 14 420 238 049

223 411 730 15 422 239 563

- 49 875 - 84 144 - 55 171

- 43 957 - 94 193 - 56 202

- 30 422 - 219 612

- 28 552 - 222 904

- 182

202 694

- 11 306 - 9 190

- 11 104 - 8 314

Resultat efter finansiella poster 13 794 12 072

7 333 8 345

Bokslutsdispositioner -

- 6 523 - 8 210

Skatt på årets resultat 9, 10 - 2 782 - 3 051

- Årets vinst

11 012

– 29 –

182 817 - 10 932 - 9 576

9 021

810

135

Årsredovisning 12

Balansräkning Koncernen Moderbolaget

Not 2012 2011 2012 2011 Tillgångar

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark

11 71 055 73 789 30 292 30 642 Maskiner och andra tekniska anläggningar

12 537 056 472 201 346 262 282 758 Inventarier, verktyg och installationer

13 52 094 54 448 33 597 34 979 Pågående nyanläggningar

14 18 386 54 968 9 655 52 495 Summa materiella anläggningstillgångar

678 591 655 406 419 806 400 874 Finansiella anläggningstillgångar

Fordringar hos koncernföretag

- 15 320 15 828 Andelar i koncernföretag

90 000 90 000 Andelar i intresseföretag

15 4 180 3 792 2 700 2 700 Andra långfristiga värdepappersinnehav

16 1 777 1 691 1 776 1 690 Summa finansiella anläggningstillgångar

5 957 5 483 109 796 110 218 Summa anläggningstillgångar

684 548 660 889 529 602 511 092

Omsättningstillgångar Råvaror och förnödenheter

17 5 996 5 450 5 467 4 906 Summa varulager

5 996 5 450 5 467 4 906

Kortfristiga fordringar Kundfordringar 45 259 44 011

45 249 43 722 Fordringar hos koncernföretag -

- 11 519 Aktuella skattefordringar 540 14

254 Övriga kortfristiga fordringar 435 2 800

10 2 190 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 5 488 3 636

4 836 3 423 Summa kortfristiga fordringar

51 722 50 461 50 349 60 854

Kassa och bank 26 268 29 369

15 324 19 703

Summa omsättningstillgångar 83 986 85 280

71 140 85 463 Summa tillgångar 768 534 746 169

600 742 596 555

Eget kapital och skulder

Eget kapital 19

Aktiekapital 40 100 40 100

40 100 40 100 Bundna reserver 165 656 151 961

- Reservfond - 10 000 10 000 Balanserad vinst -

311 176 Balanserad förlust - 25 272 - 28 557

- Årets resultat 11 012 9 021

810 135 Summa eget kapital 191 496 172 525

51 221 50 411 Obeskattade reserver

25 -

197 662

191 139

Avsättningar Avsättningar för pensioner 20 - 27 915

- 18 215 Uppskjutna skatter 10 62 210 67 401

- Övriga avsättningar 12 827 19 003

12 827 19 003 Summa avsättningar 75 037 114 319

12 827 37 218 Långfristiga skulder 21

Skulder till kreditinstitut 433 512 257 972

287 750 135 000 Skulder till aktieägare - 121 126

- 121 126 Övriga långfristiga skulder - 643

- 643 Summa långfristiga skulder 433 512 379 741

287 750 256 769

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 21 9 608 5 602

3 500 Leverantörsskulder 34 317 37 438

22 293 29 747 Skulder till aktieägare 21 -

5 948 Skatteskulder - 80

- 80 Övriga kortfristiga skulder 4 490 5 660

3 888 4 667 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 20 074 30 804

15 653 26 524 Summa kortfristiga skulder 68 489 79 584

51 282 61 018 Summa eget kapital och skulder 768 534 746 169

600 742 596 555 Ställda säkerheter - Ansvarsförbindelser -

– 30 –

- - -

Årsredovisning 12 Kassaflödesanalys

Koncernen Moderbolaget 2012 2011

2012 2011 Den löpande verksamheten

Rörelseresultat före finansiella poster 26 198 21 648

18 436 16 659 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 23 11 708 43 981

6 032 28 525 Resultat från andelar i intressebolag

Resultat från övriga värdepapper

Erhållen ränta

Erlagd ränta

Betald inkomstskatt

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital

388 - 353 - 13 145 - 14

357 182 817 - 10 932 -8

25 488

56 045

- - 182 202 694 - 11 306 - 9 190 - 13 364

36 870

Förändring i rörelsekapital

Ökning / minskning av varulager - 546 - 425 - 560 - 1 378 Ökning / minskning av kundfordringar - 1 248 13 906

- 1 526 13 909 Ökning / minskning av kortfristiga fordringar - 13 - 2 916

11 253 - 14 647 Ökning / minskning av leverantörsskulder - 3 121 - 3 469

- 7 454 - 2 747 Ökning / minskning av kortfristiga skulder - 7 974 - 68 574

- 997 - 27 642 Kassaflöde från den löpande verksamheten - 12 586 - 5 433

14 080 4 365 Investeringsverksamheten

Investeringar i materiella anläggningstillgångar - 69 372 - 112 192

- 49 354 - 90 809 Placering i övriga finansiella anläggningstillgångar - 86 1 438

- 86 1 946 Kassaflöde från investeringsverksamheten - 69 458 - 110 754

- 49 440 - 88 863 Finansieringsverksamheten

Amortering - 2 808 - 908

- 1 750 Ny upplåning 56 579 125 306

32 731 95 000 Utdelning - - 6 000

- - 6 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 53 771 118 398

30 981 89 000 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början

- 3 101 29 369

2 211 27 158

- 4 379 19 703

Likvida medel vid årets slut

26 268

29 369

15 324 19 703

– 31 –

4 502 15 201

Årsredovisning 12 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Bolagets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd med undantag av BFNAR 2008:1 Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50% av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet.

I moderbolagets bokslut redovisas andelar i dotterföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som utdelning från dotterföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

Intresseföretagsredovisning Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20% av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande.

I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Andelarnas värde inkluderar goodwill (efter avdrag för ackumulerade avskrivningar) vid förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagets resultat. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver.

Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten.

I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.

Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

Utländska valutor Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t ex terminssäkring, används terminskursen. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs.

Intäkter Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, samt andel i intressebolags skatt.

Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från skatteverket.

Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen.

Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och balansräkningarna.

Immateriella tillgångar Nyttjanderätter Utgifter för förvärvade nyttjanderätter balanseras och skrivs av linjärt över dess avtalsreglerade nyttjandetid, normalt högst 20 år.

Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader.

– 32 –

Årsredovisning 12 Linjär avskrivningsmetod används för de flesta typer av materiella tillgångar. Undantaget görs på deponiyta som skrivs av i takt med att den nyttjas vilket är beräknat till ca 10 år. Fr o m 2010 års investeringar på elledningar så har avskrivningstiden ökat från 15 år till 30 år för att anpassas till den nya regleringsmodellen.

El-ledningar 15-30 år Mottagnings- och fördelningsstationer 15 år Transformatorer 15 år Fjärrvärmeledningar 20 år Maskiner i Hetvattencentral 15 år Gasanläggning 15 år Gasledningar 25 år Byggnader, markanläggningar 10-50 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 år Inventarier, verktyg och installationer 3-5 år Statliga stöd Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor.

Statligt stöd som hänför sig till förväntade kostnader redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera.

Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar har reducerat tillgångens redovisade värde.

Leasing Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing i koncernredovisningen. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgångar i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som långfristig skuld.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig från vad som faktiskt erlagts som leasingavgift under året. I moderföretaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

Avsättningar Avsättningar redovisas när Koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

Elcertifikat Lagerförda elcertifikat värderas till anskaffningsvärdet, dvs noll kronor, avseende de certifikat som var registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2012-12-31. Marknadsvärdet av dessa elcertifikat var vid årsskiftet cirka 17,2 (16,0) Mkr.

Not 2 Nettoomsättningens och rörelseresultatets fördelning på affärsområde Koncernen Moderbolaget

Nettoomsättning

Rörelseresultat

Nettoomsättning Rörelseresultat

2012 2011 2012 2011

2012 2011 2012 2011

Fjärrvärme 138 384 124 060 10 052 - 1 232 138 746 124 514 10 052 - 1 232 Renhållning 35 121 52 477 - 1 064 12 440 35 215 52 570 - 1 064 12 440 Vatten 47 635 46 266 6 474 6 000 47 690 46 327 6 474 6 000 Övrigt - 2 981 - 549 - - - 2 975 - 549 Elnät 58 880 58 687 7 755 4 989 - - - Summa 280 020 281 490 26 198 21 648 221 651 223 411 18 437 16 659

– 33 –

Årsredovisning 12 Not 3 Operationella leasingkostnader Hyresavtal leasing maskiner och inventarier har ingåtts enligt följande:

Koncern Moderbolag 2012 2011 2012 2011

Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år.

Förfaller till betalning senare än fem år Leasingkostnaderna för året har uppgått till:

-

771

7 057

7 683

- - 363

372 - 1 218

29 296 61 006 7 184

29 232 68 499 7 907

Not 4 Anställningsavtal VD VD är enligt avtal 2005-06-21 tillsvidareanställd från och med 2005-08-01 och undantas från bestämmerlserna i lagen om anställningsskydd, LAS. I fråga om allmänna anställningsvillkor i övrigt tillämpas bestämmerlserna efter samma grunder som gäller för övriga anställda i företaget.

Utöver pension enligt lag utgår pension enligt vid företaget gällande PA-KFS. VD äger rätt att, för kostnad motsvarande PA-KFS-premien, utnyttja den så kallade alternativregeln i PA-KFS. För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från företaget betalas i samband med anställningens upphörande en engångsersättning till VD motsvarande totalt 12 månadslöner.

Not 5 Personal

Medelantalet anställda Kvinnor Män Totalt

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 21 20 108 106 129 126

18 17 82 80 100 97

Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören 1 322 1 288 Löner och ersättningar till övriga anställda 49 018 48 617 Summa löner och ersättningar 50 340 49 905

1 322 38 010 39 332

1 288 36 570 37 858

Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören Pensionskostnader för övriga anställda Totalt

13 691

15 273

10 428

11 869

397 4 319

364 7 285

397 3 321

364 5 126

68 747

72 827

53 478

55 217

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor Män Totalt

2 2 7 7 9 9

2 2 7 7 9 9

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Män Totalt

1 1 1 1

1 1 1 1

Från och med 1997-01-01 omfattas bolagets anställda av PA-KFS, ett så kallat nettopensionssystem med försäkringslösning via KPA, där de anställda garanteras en förmånsbaserad pension där nivån av slutlön är: 10% i skiktet 0-7,5 basbelopp, 65% i skiktet 7,5-20 basbelopp och 32,5% i skiktet 21-30 basbelopp. Även en årlig premieavsättning om 1% av årslönen görs.

Premier för intjänande tjänstepensioner betalas månatligen till KPA. Pensionstagare, förmånstagare och personal som slutat sin anställning men som ännu ej uppbär pension omfattas av PA-KL. Kostnaderna för detta motsvaras av faktiskt utbetalda pensioner, vilka utbetalas av KPA somfakturerar bolaget.

Fram till 1996-12-31 motsvarades tjänstepensionsåtagandena för samtliga anställda av kontoavsättning i bolagets balansräkning.

– 34 –

Årsredovisning 12 Sjukfrånvaro

Total sjukfrånvaro % - långtidssjukfrånvaro *% - sjukfrånvaro för män % - sjukfrånvaro för kvinnor % - anställda - 29 år % - anställda 30 - 49 år % - anställda 50 år - %

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 2,3 0,3 2,2 2,9 1,8 2,0 2,7

2,3 0,8 2,5 1,5 0,7 2,8 2,0

2,2 0,2 2,1 2,8 1,1 2,4 2,2

2,2 0,6 2,4 1,5 0,9 3,3 1,2

* Med långtidssjuk avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.

Not 6 Resultat från andelar i intresseföretag Koncernen

2012 2011 Resultatandel Kommunbränsle i Ådalen AB 388 357

388 357 Not 7 R esultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

Realisationsresultat vid försäljningar Summa

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 - 182 - 182 0 182 0 182

Not 8 Ö vriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Ränteintäkter Summa

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 353 817 202 694 353 817 202 694

Not 9 Skatt på årets resultat Koncernen

2012 2011 Aktuell skatt för året 14 8 Uppskjuten skatt 2 768 3 043 Summa 2 782 3 051 Skillnaden mellan bolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats består av följande komponenter: Moderbolaget Redovisat resultat före skatt 810 135 Skatt enligt gällande skattesats 213 36 Skatteeffekt av kostnader/intäkter som inte utgör underlag vid skatteberäkningen: Skattefria intäkter Ej avdragsgilla kostnader Återföring bandsjölänken Förlustavdrag Summa

- 1 233 - 398 - 47 -

-3 66 - 99 -

Not 10 Uppskjuten skatt

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 62 210 67 401 43 486 50 270

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper på verksamheten utgörs av uppskjuten skatt på obeskattade reserver

– 35 –

Årsredovisning 12 Not 11 Byggnader och mark

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011

Ingående anskaffningsvärden 134 546 131 570 Inköp 590 2 976 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 135 136 134 546 Ingående avskrivningar - 60 757 - 55 891 Årets avskrivningar - 3 324 - 4 866 Utgående ackumulerade avskrivningar - 64 081 - 60 757 Utgående restvärde enligt plan 71 055 73 789

37 241 590 37 831 - 6 599 - 940 - 7 539 30 292

34 265 2 976 37 241 - 4 117 - 2 482 - 6 599 30 642

Bokfört värde byggnader Bokfört värde mark

35 631 35 424

37 595 36 194

8 584 21 708

8 989 21 653

Taxeringsvärden Byggnader Mark

38 117 1 951

38 117 1 951

2 791 -

2 791 -

Not 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar

Ingående anskaffningsvärden Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Ingående nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående restvärde enligt plan Finansiell leasing KVV Utgående restvärde enligt plan inklusive finansiell leasing

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 898 910 102 815

852 334 46 576

1 001 725 898 910 - 507 635 - 477 950 - 32 804 - 29 685 - 540 439 - 507 635 - 10 000 - 10 000 - 10 000 - 10 000 451 286 381 275 85 770 90 926 537 056

472 201

457 368 85 672

428 135 29 233

543 040 457 368 - 164 610 - 145 423 - 22 168 - 19 187 - 186 778 - 164 610 - 10 000 - 10 000 - 10 000 - 10 000 346 262 282 758 - 346 262

282 758

Koncernen och moderbolaget VA-anläggningar har övertagits från Härnösands Kommun, som utgör tillbehör till fastigheter som kommunen behåller, till ett värde av 87 644 957 kronor. Ledningarna ägs civilrättsligt av Härnösand Energi & Miljö AB och för att trygga rätten till ledningarna har a) nyttjanderättsavtal tecknats för gatumark mm b) servitutsavtal tecknats för övrig mark Not 13 Inventarier, verktyg och installationer

Koncernen Moderbolaget

2012 2011 2012 2011 Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljning och utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Försäljning och utrangering Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan

143 400 146 456 7 511 11 983 - 177 - 15 039 150 734 143 400 - 88 952 - 94 494 - 9 865 - 9 419 177 14 961 - 98 640 - 88 952 52 094 54 448

– 36 –

94 151 98 380 5 737 10 348 - - 14 577 99 888 94 151 - 59 172 - 66 848 - 7 119 - 6 884 - 14 560 - 66 291 - 59 172 33 597 34 979

Årsredovisning 12 Not 14 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omfördelningar Utgående nedlagda kostnader Not 15 Andelar i intresseföretag

Kommunbränsle i Ådalen AB Org nr: 556220-6200 Säte: Härnösand Kapitalandel: 40% Rösträttsandel: 40%

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 54 968 17 107 - 53 689 18 386

4 233 52 654 - 1 919 54 968

52 495 8 558 - 51 398 9 655

4 226 50 181 - 1 912 52 495

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 4 180

3 792

2 700

2 700

Not 16 Övriga långfristiga värdepappersinnehav

Ingående anskaffningsvärden Tillkommande värdepapper ServaNet AB Norrsken AB Avgående värdepapper Nordsvenska Kraft/SEB Utgående redovisat värde, totalt

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 1 691 - 86 - 1 777

979 800 - - 88 1 691

1 690 - 86 - 1 776

978 800 - 88 1 690

Värdepapper Bokfört värde Svenska Värmeverken 0 Norrsken AB 976 Elinorr 1 Servanet AB 800 Summa 1 777 Not 17 Varulager

Värderat till anskaffningsvärde Olja Bränsle Material, reservdelar och förnödenheter Summa

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 1 443 3 868 685 5 996

1 490 3 234 726 5 450

1 443 3 783 241 5 467

1 490 3 137 279 4 906

Not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Sent fakturerad intäkt Förutbetalda kostnader övrigt Summa

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 3 756 1 732 5 488

1 345 2 291 3 636

– 37 –

3 562 1 274 4 836

1 345 2 078 3 423

Årsredovisning 12 Not 19 Förändring av eget kapital Koncernen Aktiekapital Eget kapital 2012-01-01 40 100 Effekt av förändrad skattesats på obeskattade resevers fördelning - Förskjutningar mellan bundna och fria reserver - Årets resultat - Eget kapital 2012-12-31 40 100 Moderbolaget Eget kapital 2012-01-01 Årets resultat Eget kapital 2012-12-31

Aktiekapital 40 100 - 40 100

Bundna reserv 151 961 7 959 5 736 - 165 656 Reservfond 10 000 - 10 000

Fria reserv/årets res - 19 536 - - 5 736 11 012 - 14 260

7 959 11 012 191 496

Fritt eget kapital 311 810 1 121

Aktiekapitalet består av 401 000 st aktier med kvotvärde á 100 kronor.

Not 20 Avsättningar

Avsättningar för pensioner Avsättning vid periodens ingång Pensionsskuldens förändring Avsättning vid periodens utgång Not 21 Långfristiga skulder

Räntebärande skulder

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 27 915 - 27 915 0

27 044 871 27 915

18 215 - 18 215 0

17 740 475 18 215

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011

Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Skulder till aktieägare Övriga skulder Summa

353 150 80 362 - - 433 512

172 250 85 722 121 126 643 379 741

287 750 - - - 287 750

135 000 121 126 643 256 769

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Skulder till aktieägare Summa

4 200 5 408 - 9 608

400 5 202 - 5 602

3 500 - 5 948 9 448

0

443 120

385 343

297 198

256 769

14 000 - - 14 000

135 000 643 135 643

Summa räntebärande skulder

Förfallotider Den del av skulderna som förfaller till betalning mellan år ett till år fem.

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Övriga skulder Summa

16 800 23 842 - 40 642

1 600 17 730 643 19 973

Den del av långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Skulder till aktieägare Summa

336 350 56 520 - 433 512

– 38 –

170 650 67 992 121 126 379 741

- - - 14 000

Summa eget kapital 172 525

121 126 256 769

Summa eget kapital 50 411 810 51 221

Årsredovisning 12 Not 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna semesterlöner Upplupen komptid Upplupna sociala avgifter Upplupna kostnader KVV Anslutningsavgift vindkraft Upplupna räntor Turbinrevision Noxavgifter Sent ankomna fakturor Övriga poster Summa

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 2 526 2 406 406 461 921 922 8 670 8 822 1 932 - 393 230 - 10 025 - 1 500 2 933 2 396 2 293 4 042 20 074 30 804

1 864 1 795 307 355 682 691 8 670 8 822 - 300 230 - 10 025 - 1 500 2 933 2 396 897 710 15 653 26 524

Not 23 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m.

Resultatandel KBAB Avskrivningar Avsättningar Summa

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 - 388 46 187 - 34 091 11 708

- 357 43 968 370 43 981

- 30 422 - 24 390 6 032

28 552 - 27 28 525

Not 24 Andelar i dotterföretag Moderbolaget

Kapital- andel % Härnösand Elnät AB 100 Org nr: 556133-3328 Säte: Härnösand

Rösträtts- andel %

Antal aktier

Bokfört värde 121231

Eget kapital 121231

100

180 000

90 000

22 148

Not 25 Obeskattade reserver Moderbolaget

2012 2011 Ingående värde ackumulerad avskrivning utöver plan Årets förändring Utgående värde ackumulerad avskrivning utöver plan

191 139 6 523 197 662

– 39 –

182 929 8 210 191 139

Årsredovisning 12 Härnösand den 11 mars 2013

Ingvar Viklund Ordförande

Eva Goes

Lennart Bolander

Karl-Einar Björner

Lars-Gunnar Hultin

Ingvar Johansson

Christina Meltin Westerlund

Rolf Byström Arbetstagarrepresentant

Hans-Åke Johansson Arbetstagarrepresentant

Ingemar Forzelius Verkställande direktör

– 40 –

Årsredovisning 12 Revisionsberättelse Till årsstämman i Härnösand Energi & Miljö AB Org.nr 556526-3745

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi och Miljö AB för år 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen.

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision.

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktören uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Härnösand Energi och Miljö AB för år 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Härnösand den 11 mars 2013 Ernst & Young AB

Micael Engström Auktoriserad revisor

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

– 41 –

Årsredovisning 12 FLERÅRSJÄMFÖRELSE Koncernen och moderbolagets ekonomiska utveckling i sammandrag.

Koncernen Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning, tkr Antal anställda, st Soliditet, % Avkastning på totalt kapital, % Avkastning på eget kapital, %

2012 2011 2010 2009 2008 280 020 281 490 288 502 282 433 274 866 13 794 12 072 15 458 16 908 10 243 768 534 746 169 596 500 557 948 535 359 129 126 128 129 133 24,9 23,1 28,4 28,3 26,6 3,5 3,1 4,2 4,7 4,0 7,2 7,0 9,1 10,7 7,2

Moderbolaget Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning, tkr Antal anställda, st Soliditet, % Avkastning på totalt kapital, % Avkastning på eget kapital, %

2012 2011 2010 2009 2008 221 651 223 411 228 904 222 555 222 498 7 333 8 345 12 542 14 322 9 413 600 742 596 555 529 627 537 339 509 407 100 97 97 99 97 34,2 32,1 36,1 34,0 33,1 3,1 3,0 4,1 4,3 3,9 3,6 4,4 6,6 7,9 5,6

Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.

Avkastning på totalt kapital Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen.

Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).

Balansomslutning Från och med 2011 ingår finansiell leasing av Kraftvärmeverket på koncernnivå i balansomslutningen. Ingen justering har gjorts för tidigare år avseende nyckeltalen. Beloppet för 2012 är 85 770 (90 924) tkr.

KÄNSLIGHETSANALYS

HEMAB:s resultat påverkas av ett antal olika faktorer. En del av dessa faktorer har vi begränsade möjligheter att påverka.

Det kan t ex vara priset på den el vi säljer som styrs av den nordiska elmarknaden Nordpool.

Vi har nedan gjort en bedömning av de faktorer i HEMAB:s verksamhet som är utsatta för prisvariationer.

Förändringen ligger i det intervall som vi bedömmer som en rimlig avvikelse under ett verksamhetsår.

Riskslag Förändring Effekt på årsresultat % av årsresultat Elinköp 5 öre/kwh 1,6 Mkr 15% Elförsäljning 10 öre/kwh 4,2 Mkr 38% Elcertifikat 30 kr/certifikat 1,6 Mkr 15% Utsläppsrätter 30 kr/rättighet 0,4 Mkr 3% Räntor 0,5 %-enheter 1,6 Mkr 15%

– 42 –

w

Snabbfakta om HEMABs affärsområden 2012 Elnät

Renhållning

antal kunder

13 585 130 kV 13 kilometer regionledning 40 kV 35 kilometer högspänningsledning 10 kV

– Jordkabel 310 kilometer

– Hängkabel 75 kilometer

– Friledning 178 kilometer lågspänningsledning 0,4 kV

– Jordkabel 674 kilometer

– Hängkabel 343 kilometer elnätets längd 1630 kilometer medarbetare 25

antal kunder

regionledning

mottagen jord för behandling

Fjärrvärme 1885 försäljning värme 178 GWh försäljning el 44 GWh erhållna elcertifikat 54 859 stycken fjärrvärmenätets längd 119,3 km medarbetare 23 antal anslutningar

8 906

och /eller deponering

11 065 ton

besök miljöcentralen

– Cirka 179 bilar per vardag

besök älands avfallsanläggning

– Cirka 131 bilar per vardag 26

medarbetare

Vatten 5 035 debiterad vattenmängd 1,4 miljoner m3 ledningsnät 470 kilometer vattenverk 7 stycken avloppsreningsverk 9 stycken medarbetare 20 antal anslutningar

– 25 –

Vi har Västernorrlands lägsta fjärrvärmepriser!

Fjärrvärme! Snart i varje Härnösandshem!

Vill du göra det bra för dig själv, Härnösand och miljön. Värm med fjärrvärme. Du får ett enkelt, tryggt, prisvärt och klimatsmart värmesystem som inte bidrar till växthuseffekten.

Snabbast hittar du information på: www.hemab.se/fjarrvarme

Följ oss på facebook.com/hemabharnosand

www.hemab.se

I dag har vi nära 1 900 kunder och vårt ledningsnät täcker större delen av Härnösand och omfattar cirka 12 mil markförlagd ledning. Utbyggnaden av fjärrvärme sker i huvudsak till nyproduktion av fastigheter och inom villaområden.