EU & Härnösand 2024

DET HÄR VILL

PARTIERNA

SID 10

Så här går röstning till i Härnösand

SID 3

SID 3

EU-Bilaga i Yippie. Redaktörer: Klas Leffler och Leif Holmqvist. Redigering: Ulf Westman. Projektledare: Linda Uhlander och Stefan Fröberg. Tryck: Bold Printing Mitt. Upplaga: 16 500 ex. Ansvarig utgivare: Kenneth Zetterlund • www.yippieharnosand.se

”Tänk på det här –– och använd din röst”

Jag tänker på krig och fred. Ja, inte boken. Utan på kriget som ledde till en union för att garantera fred.

Ett Europa som låg i spillror efter andra världskriget byggdes upp igen genom att de tunga historiska rivalerna Tyskland och Frankrike knöts närmare varandra i ett samarbete kring kol och stål.

Tanken var att inget enskilt land skulle kunna producera vapen och starta krig mot det andra.

Sex länder från start växte så till EG som sedan blev EU. Från 1995 är Sverige med som ett av 27 länder i dag.

Krig och fred alltså. Tänk gärna på det när det nu är dags för EU-val. Jag gör det.

I den här bilagan följer vi förberedelserna i Härnösand och bjuder på en EU-skola. Hur har EU skött sig? Vem har makten egentligen? Vad vill partierna i Sverige? Valansvariga uppmanar: ”Använd din röst. Annars bestämmer andra åt dig” Jag kan bara hålla med. Valet är ditt.

Klas Leffler

Klas Leffler, journalist

SIG-BRITT: EU-VALET I HÄRNÖSAND SID 4

4 SIDOR OM EU–VALET

EU-VALSKOLA MED LEIF HOLMKVIST SID 7

HÅLL GRÄNSEN mot Putin

Rösta blågult – rösta för Sverige, EU och Ukraina.

HÅLL GRÄNSEN

mot

begränsad rörlighet

Rösta för fri rörlighet som möjliggör nyföretagande i Härnösand.

HÅLL GRÄNSEN

mot monstertrålare

Rösta för surströmmingen, småskaliga fiskare och ett gladare hav.

Muharrem Demirok

Svante Linusson

Abir Al-Sahlani

Emma Wiesner

För ett fritt och säkert

Europa. Rösta på

Moderaterna i Europavalet.

Moderaterna får saker gjorda.

Inte bara i Sverige utan även i EU

Vi vill skapa ett friare och säkrare Europa för framtida generationer.

Vi har fått ordning på invandringen till Sverige genom tuffa förhandlingar i EU

Vi har drivit igenom att våld mot kvinnor ska bekämpas hårdare Vi har sett till att det kan bli mer kärnkraft i Europa så att vi blir mindre beroende av smutsigt kol och rysk gas Vi har fått igenom att alla medlemsländer tar ansvar för att sänka utsläppen, i stället för att åka snålskjuts på Sverige

Ida Skogström Härnösands kandidat i Europavalet

Söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet

Rösta i vallokal

Vallokalerna är öppna på valdagen söndag 9 juni klockan 8-21. På röstkortet som du fått i brevlådan ser du vilken vallokal du tillhör. Om du inte har fått något röstkort, kontakta Valkansliet, 070-508 27 15 eller val@harnosand.se.

Rösta med bud

Du kan rösta med bud om du är sjuk, gammal eller har en funktionsnedsättning. Då lämnar någon annan in din röst i vallokalen eller i en lokal för förtidsröstning. Om du bor eller vistas vid en lantbrevbärarlinje kan du också budrösta med hjälp av lantbrevbäraren.

Rösta hemma

Du som är sjuk, gammal eller har en funktionsnedsättning kan få besök av ambulerande röstmottagare som tar emot din röst. Den ambulerande röstmottagaren har tystnadsplikt. Du kan beställa ambulerande röstmottagning på Valkansliet, 070-508 27 15 eller val@harnosand.se.

Valtaxi

Har du svårt att ta dig till vallokalen och har rätt till färdtjänst kan du under valdagen söndag 9 juni beställa valtaxi till vallokalen. Valtaxin är avgiftsfri.

Här kan du förtidsrösta:

Sambiblioteket, plan 4 22 maj - 9 juni

Vardagar, 08.00-18.00

Lördagar, 11.00-15.00

Avvikande tider

Fre 31 maj 10.00-18.00

Nationaldagen 6 juni, 11-15.00

Sön 9 juni, 08.00-21.00

Brunnegården

Fre 31 maj, 17.00-19.00

Häggdånger församlingshem

Sön 2 juni, 14.00 - 16.00

Högsjögården

Ons 29 maj, 17.00-19.00

Tis 4 juni, 17.00-19.00

Utansjögården

Mån 3 juni, 17.00-19.00

Viksjö Folkets Hus

Tor 30 maj, 17.00-19.00

Sön 9 juni, 12.00-14.00

Älandsbro Folkets Hus

Sön 26 maj, 14.00-16.00

Fre 7 juni, 17.00-19.00

NAMN: Sig-Britt Gerd Ahl

ÅLDER: 75

FAMILJ: Sambo, son, två barnbarn

BOR: I kedjehus på Murbergsområdet i Härnösand

FRITID: Hitta Utorientering, vistas i naturen, plockar svamp på hösten

UPPDRAG: Ordförande (S) i Härnösands kommuns valnämnd, kassör i Härnösands släktforskare, styrelseledamot i De gamlas vänner

BONUS: Deltog i ”Gör om mig” i tv 2012 (”jag färgade håret i några år, det har jag gett upp nu”) och återfinns i Svensk filmdatabas för en roll i ”Världens största älg” 2011 (”de intervjuade mig om världens största flöte här i Nattviken”)

VALGENERAL SIG-BRITT STÅR BEREDD

Nu är det val igen. 370 miljoner medborgare i 27 länder ska utse ledamöter till Europaparlamentet och i Härnösand står valnämndens ordförande Sig-Britt Ahl beredd. – Allt är under kontroll, lovar hon.

TEXT KLAS LEFFLER FOTO FRIDA SJÖGREN

En nyhet för året är ett ord på 31 bokstäver. Det är en låda i genomskinligt plexiglas där förtidsrösterna ska lämnas.

En urna i plast alltså?

– Ja, fast det heter inte så. Det är en förtidsröstningsuppsamlingslåda. Ute i vallokalerna är det fortfarande lådor i trä. De kallas urna, förklarar Sig-Britt Ahl.

Vi träffas på sambiblioteket, våning 4. Det är just här man kan förtidsrösta med start 22 maj. Själva valdagen med öppet runt om i kommunens vallokaler är annars söndag 9 juni.

Sig-Britt Ahl har fler lokala nyheter att bjuda på.

På Geresta provar man att dela röstlängden efter ålder så att köerna jämnas ut. Äldre på ena sidan, yngre på andra sidan. Var gränsen går mellan äldre och yngre är oklart i skrivande stund.

Nytt är också att räddningsstationen vid Ådalsvägen slopas som vallokal. Den är för liten. Här flyttas valet i stället till ABF:s lokal Parketten.

EU-valet kallas ibland det bortglömda valet. Bara lite drygt varannan svensk röstar, i Härnösand 53 procent senast, lägre än rikssnittet. Sverige har ju ”bara” 21 ledamöter av 705 i parlamentet och för många känns Bryssel och Strasbourg både avlägset och svårt. Sig-Britt Ahl hoppas det blir fler som röstar i år.

– Men det är inte valnämndens uppgift att se till att valdeltagandet ökar. Vi ska möjliggöra att man kan rösta, betonar hon.

”EU har så stort inflytande på oss i vår vardag. Därför är det viktigt att engagera oss i det valet, likväl som i andra val”, tycker Sig-Britt Ahl.

. VI SKA MÖJLIGGÖRA ATT MAN KAN RÖSTA”

Av samma skäl är hon inte heller ute och valkampanjar politiskt för sitt parti.

– Nej, valnämnden ska vara så neutral som möjligt. Man får inte stå på lista om man är röstmottagare. Och man får vara lite försiktig.

– Jag tycker inte det passar så bra om jag är ute och knackar dörr till exempel som mina kamrater gör och nästa dag sitter jag och tar emot röster. Även om alla kanske vet vilket parti jag tillhör så är det ändå viktigt att vara objektiv och så neutral som möjligt.

Sig-Britt Ahl börjar få rutin. Hon gör nu sitt sjätte val som valnämndens ordförande. Hon valdes 2010. Varför det blev just hon är en särskild historia. –… Jag var först kommunstyrelsens ordförande en mandatperiod, sen oppositionsråd en period, och ville då göra nåt annat än politik. Men mitt parti tyckte en lämplig uppgift var att ta sig an valnämnden.

– Som valnämnd är det så att man organiserar, administrerar och genomför ett val. Och jag har jobbat hela mitt yrkesverksamma liv som organisatör och administratör. Så det passade väl ganska bra.

Som klippt och skuren?

– Det skriver du? Det vet jag inte. Okej, vi tar en snabb resumé: Uppväxt i Braås utanför Växjö. Föräldrarna drev livsmedelsbutik. Pappa var charkuterist med småländska isterband som specialitet.

Socialhögskola i Lund, som 22-åring till Härnösand och tandvårdsförvaltningen, facklig avdelningsordförande i SKTF, jobb på landstingets personalsektion, administrativ chef på kustbevakningen, personalchef på Statens skola för vuxna, kommunfullmäktig 1998, kommunalråd 2002, oppositionsråd 2006, organiserade kollektivtrafikmyndigheten (Din Tur), inhopp som chef på länsmuseet och chef på kommunens arbetslivsförvaltning.

Jodå, tack. Hon har nog organiserat, administrerat och genomfört en del.

Förändringar utreds, bland annat en gemensam valsedel där man kryssar i ett parti, i stället för olika valsedlar för alla partier. Men där är man inte än.

EU-VALET

SÅ RÖSTADE

HÄRNÖSAND 2019

I valet till Europaparlamentet 2019 röstade Härnösandsborna så här:

Socialdemokraterna 34,20%

Sverigedemokraterna 14,19%

Miljöpartiet 11,30%

Centerpartiet 11,28%

Moderaterna 9,97%

Vänsterpartiet 7,23%

Kristdemokraterna 6,84%

Liberalerna 2,44%

Övriga partier 2,56%

(Källa: Valmyndigheten)

HÄRNÖSANDSBOR

PÅ LISTORNA

Några Härnösandsbor står på de större partiernas röstsedlar i EUvalet 2024:

Socialdemokraterna:

Sara Nylund plats 19

Miljöpartiet:

Knapp Britta Thyr plats 27, Joakim Byström plats 38

Moderaterna: Ida Skogström plats 32

53,52

procent av de röstberättigade i Härnösand röstade i förra EUvalet 2019, en ökning med 4,36 procentenheter från valet 2014.

Detsamma gäller digital röstlängd och digitala röstkort som röstande enkelt kan blippa i vallokalerna. Digital röstlängd har Sig-Britt Ahl drivit länge, förgäves.

Så närmast väntar ännu ett val med linjal och penna när väljarna ska prickas av och till sist en späckad valdag 9 juni då hon står i spetsen för 120 valfunktionärer i Härnösand.

– Jag är här från halv sju på morgonen och lämnar ut förtidsröster som de hämtar från de 14 valdistrikten. Och sen har vi förtidsröstningen här även på söndagen.

– Efter lunch nån gång brukar jag och en ledamot åka runt till distrikten och se hur det fungerar och höra om de har några funderingar.

– Vi stänger klockan 21. Sen sitter vi här och väntar in resultaten från distrikten. Bockar av att alla har kommit in och låser in alltihopa. För fem år sen var allt här klart vid midnatt. För två år sedan, i riksdagsvalet, var det klart vid halv fyra på natten.

Valet slutar inte där. Halv åtta morgonen därpå ska rösterna levereras till länsstyrelsen och på onsdagen följer ”onsdagsräkningen” av underkända förtidsröster samt röster utifrån landet.

– De lämnas till länsstyrelsen på onsdagen. Sen kan jag ta semester, säger Sig-Britt Ahl. Hur länge då?

– Till veckan därpå tror jag. Då ska vi ha utvärdering. Sen kan jag ta semester, igen.

Till sist, jag frågar inte vad du röstar på. Men HUR röstar du? Och när? – Jag tror jag ska förtidsrösta. Det är lika bra, så har man det gjort. Det är lite hektiskt på valdagen. Det vore snopet att komma på vid nio på kvällen att oj, jag skulle ju ha gått på Vendela Hellmanskolan och röstat.

Sig-Britt Ahl är kommunens stöttepelare i val, för sjätte gången.

Valnämndens ordförande i Härnösand är Sig-Britt Ahl. Här kånkar hon på en nyhet, en förtidsröstningsuppsamlingslåda (puh!).

För ett starkare Europa

För ett starkare Sverige

För ett starkare Härnösand

Liberalerna vill att Sverige går med i eurosamarbetet, för företag och besöksnäring

Liberalerna vill se en riktig europeisk po för brottsbekämpande samarbete, för säkerhet, mot gängparadis

Ina Lindström Skandevall

Västernorrlands kandidat till europaparlamentet

Använd EU - för en starkare ekonomi och fler svenska jobb

Socialdemokraterna vill säkra att fler industriinvesteringar och jobb hamnar i Sverige. Det är viktigt för Västernorrlands framtid och utveckling.

9 juni kan du göra något stort! Rösta för sammanhållning, inte splittring.

SÅ FUNKAR EU-TOPPEN EU VALSKOLA

EU är inte konstigare än en bil: EU-kommissionen är motorn, men du styr och gasar genom att rösta i Europaparlamentsvalet. Om motorn krånglar kan du byta ut den. Visst finns det mycket finesser i en bil, men du behöver inte kunna manualen utantill för att köra. Även EU har många finesser, men det räcker att känna till grunderna för att kunna påverka. EU:s tre viktigaste institutioner är parlamentet, kommissionen och ministerrådet. Det här är deras uppgifter:

Europaparlamentet beslutar om lagar och budget, godkänner och kontrollerar EU-kommissionen och kan rösta bort den om den missköter sig och utse en ny. I parlamentet arbetar 705 ledamöter, som i vårens val ökas till 720, från de 27 medlemsländerna. 21 av dem är från Sverige och söndagen den 9 juni ska vi välja vilka som bäst företräder vårt land. EU-kommissionen föreslår nya lagar och ser till att de genomförs. Den består av 27 personer, en från varje medlemsland, och har sina särskilda ansvarsområden, till exempel jordbruk eller migration. Om parlamentet är EU:s riksdag är kommissionen regeringen och kommissionärerna ministrar. De företräder inte sitt land, utan ska se till hela EU:s intressen.

Ministerrådet består av medlemsländernas ministrar för just den fråga som ska beslutas. Om miljölagar ska stiftas möts miljöministrarna från de 27 länderna. Innan dess har de stämt av förslagen med sin riksdag i hemlandet. För att en lag ska gälla måste ministerrådet förhan-

PARTIGRUPPERNA

EPP Konservativa och kristdemokrater, här ingår Moderaterna och Kristdemokraterna, 178 ledamöter.

S&D Socialdemokrater. Socialdemokraterna är medlemmar, 140 ledamöter.

RE Liberaler och mittenpartier, Centerpartiet och Liberalerna ingår, 102 ledamöter.

dla och bli överens med parlamentet, annars faller förslaget. EU-kommissionens ordförande är tyska Ursula von der Leyen, ”EU:s statsminister” och den som oftast företräder unionen. Hon är läkare, forskare, sjubarnsmanna och har tidigare varit tysk social- och försvarsminister. Von der Leyen valdes till ordförande 2019 och har nominerats av den konservativa partigruppen för ännu en femårsperiod.

VEM ÄR VEM?

Europeiska rådets ordförande är Charles Michel, liberal och tidigare premiärminister i Belgien. Europeiska rådet kallas även ”EU:s toppmöte” eftersom det utgörs av medlemsländernas stats- och regeringschefer. De beslutar övergripande om EU:s inriktning och låter sina ministrar ta hand om lagar och detaljfrågor i sina respektive ministerråd.

Europaparlamentets talman heter Roberta Metsola och är konservativ ledamot från Malta. Hon leder parlamentets arbete, men är inte lika framträdande som ordförandena i de tunga ämnesutskotten.

Svensk EU-kommissionär är Ylva Johansson med ansvar för migration och EU:s inre säkerhet. Hon är socialdemokrat och har tidigare varit såväl skol- som social- och arbetsmarknadsminister.

EU har ytterligare tre centrala organ: EU-domstolen, som avgör rättstvister, Europeiska centralbanken, som styr de 20 euroländernas penningpolitik och Europeiska revisionsrätten, som ser till att EU:s pengar används rätt.

ID Högerpartier, inga svenska partier, 59 ledamöter.

EFA Gröna partiet, Miljöpartiet ingår här, 71 ledamöter.

ECR Kulturkonservativa, Sverigedemokraterna är med här, 68 ledamöter.

GUE/NGL Vänsterpartier, svenska Vänsterpartiet ingår, 37 ledamöter. Därtill finns 50 ledamöter som valt att inte ingå i någon partigrupp.

SÅ STIFTAS EN EU-LAG

1. Kommissionen föreslår en lag.

2. Parlamentet och ministerrådet godkänner den.

3. Medlemsländerna genomför den.

EXEMPEL:

Sju miljoner byggjobbare i Europa som arbetar med renovering eller rivning riskerar att exponeras för asbest, som orsakar fyra av fem arbetskopplade cancerfall och finns kvar i många byggnader trots att det förbjöds i nybyggen för 20 år sedan.

I september 2022 föreslog kommissionen en lag som skärper skyddet för arbetarna. Förslaget skickades till parlamentet och dess utskott för arbetsmiljöfrågor. Förra våren förhandlade utskottet om detaljerna med ministerrådet.

Den 3 oktober i fjol röstade parlamentet med 614 ja och sex emot. Tre veckor senare sade ministerrådet ja och den 30 november utfärdade kommissionen ett direktiv vars regler de enskilda länderna måste följa.

EU VALSKOLA

TEXT LEIF HOLMKVIST FRILANSJOURNALIST

VILL DU VETA MER

...om de frågor som intresserar dig mest. Här några bra länkar:

https://what-europe-doesfor-me.europarl.europa.eu/ sv/home

https://www. europaportalen.se/

https://european-union. europa.eu/index_sv

BRYSSEL NÄRMARE ÄN DU TROR

Vartannat beslut i din kommun påverkas av EU och en rad EU-lagar styr ditt liv. Det kan handla om ditt jobb, din bostad, din bil, maten du äter och luften du andas.

Det är sant att EU på nåder låter oss snusa och förr krävde särskild märkning av krokiga gurkor. Men det är i de verkligt viktiga frågorna EU spelar roll för våra liv. Det görs för att vi har bestämt att samarbete lönar sig, även om alla inte gillar att makt flyttas till Bryssel. Sverige är med i en rad internationella organ som FN, ekonomins OECD, säkerhetspolitiska OSSE, EU och nu även Nato. Men det är bara EU vi kan påverka genom valet till EU-parlamentet som stiftar lagar om miljö, invandring, socialpolitik, ekonomi, konsumenträtt, vård, mat, resor eller digital utveckling samt en rad andra frågor.

RESOR OCH KOMMUNIKATION

När vi tänker på Europa handlar det oftast om att resa. Det kan vi göra fritt, vilket var en av grundtankarna med EU. I motsats till 20 av 27 EU-länder har vi inte euro, som underlättar när vi korsar gränser eller jämför priser. Men EU-lagar har underlättat för oss på många sätt, här några exempel:

Vi kan ringa, messa eller surfa utomlands till samma pris som hemma och i år blir Usb C-kabel standard för laddare. Om vi blir påkörda i Rom eller bryter benet i alperna har vi rätt till samma sjukvård som hemma. Vi kan snart låta läkare ta del av vår sjukjournal på nätet och hämta ut recept i andra länder. Och blir vi försenade på tåg eller flyg har vi rätt till ersättning.

MILJÖ OCH KLIMAT

En viktig uppgift för EU är att arbeta för en bättre miljö och mot klimatkrisen. Förbudet att sälja nya fossildrivna bilar efter 2035 är ett sätt, strängare regler för luftkvalitet från 2030 ett annat. Samtidigt har EU bestämt att det ska finns laddstationer var sjätte mil på motorvägar och att stadsbussar ska bli eldrivna.

EU:S BUDGET

I år är EU:s budget 1 640 miljarder kronor, det är 3 600 kronor per EU-medborgare. Sveriges statsbudget är 1 330 miljarder, det är 130 000 kronor per invånare. 38 procent av EU:s budget går till jordbruk och fiske, 12 procent till regional utveckling, 10 procent till utrikesområdet, 9 procent till forskning och 8 procent till alla kostnader för EU:s institutioner.

(Källa: EU-kommissionen)

EU TAR HALVA NOTAN

Den största delen av EU:s budget går tillbaka till medlemsländerna genom över 300 fonder och program. EU har finansierat nära 100 000 projekt i Sverige sedan år 1995, oftast genom att stå för halva budgeten.

SÅ FATTAS BESLUT

För större beslut, som utrikespolitik eller nya medlemsländer, måste alla 27 länderna vara överens. För andra, exempelvis handelspolitik, räcker det med kvalificerad majoritet.

(Källa: Europaparlamentets kontor i Stockholm)

När vi kollar på syltburken hur mycket socker eller frukt den innehåller följer vi EU:s ”frukostdirektiv”. Livsmedelslagarna motverkar fusk och tvingar tillverkare att ange ursprung, innehåll och att datummärka. EU vill öka producenternas ansvar att återvinna, till exempel textilier, samt minska matsvinnet. 2030 ska 60 procent av allt kommunalt avfall återvinnas eller återanvändas. Och förbudet mot engångsartiklar i plast, som sugrör och skedar, eller onödiga förpackningar utvidgas fortlöpande. Efter EU-valet kommer också hårdare regler mot skadliga ämnen i barnens leksaker.

ARBETE OCH LÖNER

På jobbet omfattas vi av hela 37 minimidirektiv om arbetsvillkor som EU antagit. De ska skydda oss mot sjukdom, olyckor och dödsfall på arbetet, men också mot att våra jobb konkurreras ut genom att arbetsgivare inom EU tillåter sämre arbetsvillkor.

Samma sak gäller EU:s förslag till minimilöner, men det påverkar inte länder som i likhet med Sverige har kollektivavtal. I fjol antog EU-parlamentet en lag som ska minska löneskillnaden mellan män och kvinnor med likvärdigt arbete. I dagarna väntas EU-parlamentet rösta ja till en lag som ska ge vissa plattformsarbetare, som matbud och taxiförare, bättre anställningsvillkor.

kandidater slåss om de 21 platserna i Europaparlamentet.

EU lägger sig inte i medlemsländernas skatter och budgetar, men hjälper dem spara skattepengar genom gemensamma upphandlingsregler. Företagen kan konkurrera inom hela EU, priserna blir bättre och risken för korruption minskar. Ett exempel var upphandlingen av vaccin under coronapandemin. EU har inget gemensamt försvar, men en försvarsfond för att samarbeta kring vapenindustrin, vilket aktualiserat frågan om gemensamma inköp för att stötta Ukraina. Däremot samarbetar EU kring krisberedskap, vilket vi såg 2018 då polska brandmän och italienska flygplan hjälpte oss släcka de stora skogsbränderna.

EU VALSKOLA

EU:s 4 VIKTIGASTE FRÅGOR

Klimat och miljö, migration och krishantering av covid-19 och kriget i Ukraina har varit EU:s fyra största frågor de senaste åren.

Fred, demokrati, mänskliga rättigheter och fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital är den grund EU vilar på. Men bland 450 miljoner invånare i 27 medlemsländer finns det förstås olika åsikter om vad som är viktigast för unionen att ägna sig åt.

I början av varje femårig mandatperiod håller EU en dialog mellan medlemsländernas regeringar, Europaparlamentets partigrupper och EU:s institutioner om vad som bör göras. Sedan antar Europeiska rådet, alltså medlemsländernas stats- och regeringschefer, en strategisk plan för fem år.

FYRA PRIORITERADE OMRÅDEN

För perioden som avslutas i år prioriterade rådet 2019 fyra områden:

w Skydda medborgarna – genom gränskontroll och migrationspolitik samt kamp mot terrorism och internationell brottslighet.

w Utveckla ekonomin – genom att investera i utbildning, stödja EU:s företag och utnyttja den digitala omställningen.

w Klimatsatsningar – genom övergång till förnybar energi, höja luft- och vattenkvalitet och främja ett hållbart jordbruk.

w Global styrka – genom att främja fred och demokrati samt ta ett större ansvar för säkerhet och försvar i samarbete med Nato.

Den 9 juni är det upp till oss att avgöra hur de lyckats och rösta på det parti vi anser har den bästa politiken för de kommande fem åren.

Men när politikerna i juni 2019 enades om målen anade de inte att Europa inom ett år skulle härjas av en pandemi. EU tvingades snabbt skifta huvudfokus:

Redan i januari 2020 anslog EU pengar till forskning om covid-19. Under våren gjordes gemensamma upphandlingar av skyddsutrustning. Stöd gavs till Balkan och

KOSTNADEN

I fjol betalde Sverige 45,9 miljarder kronor till EU och fick tillbaka 32,5 miljarder i EU-bidrag. Dessutom fick myndigheter och organisationer ett antal miljarder i projektbidrag. Avgiften bygger på bruttonationalinkomst, BNI, samt en avgift på tullar, en momsavgift och en avgift för icke återvunnen plast minus en rabatt som Sverige förhandlat fram. Sverige och ett tiotal rikare länder betalar in mer till EU än vi får tillbaka, medan fattigare länder kan få mer EU-bidrag än de betalar i avgift.

(Källa: Eurostat, Riksdagen och Europaportalen)

SÅ GICK DET 2019

Socialdemokraterna 23,5 %

Moderaterna 16,8 %

Sverigedemokraterna 15,3 %

Miljöpartiet de gröna 11,5 %

Centerpartiet 10,8 %

Kristdemokraterna 8,6 %

Vänsterpartiet 6,8 %

Liberalerna 4,1 %

Övriga partier 2,6 %

(Källa: Valmyndigheten)

Afrika, men också till EU:s jordbrukare och företag. I augusti 2020 tecknade EU omfattande avtal med vaccintillverkarna och innan årets slut hade Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA godkänt vaccinet. Det fördelades på medlemsländerna, som slapp konkurrera.

Våren 2021 lånade EU upp 800 miljarder euro till en fond där medlemsländerna kunde få stöd till återuppbyggnad efter pandemin. I augusti 2021 var 256 miljoner vuxna EU-medborgare fullvaccinerade och under hösten kunde EU exportera en miljard vaccindoser.

KLIMATKRISEN

Klimatkrisen är en fråga som bäst hanteras i samarbete. Det EU kallar ”den gröna given” omfattar även miljöfrågor och en ekonomisk strategi för en cirkulär ekonomi. Grunden är Parisavtalet från 2015 och EU:s mål är netto-noll-utsläpp av koldioxid år 2050 med etappmålet att minska utsläppen med 55 procent från 1990 års nivå till 2030.

Satsningen kallas ”Fit for 55” och är ett paket av lagar som tagits de senaste två åren. Det genomgående målet är att minska fossilberoendet genom elektrifiering och påverkar allt från energiproduktion och industri till transporter och bostadsbyggande.

Trögare går det för naturrestaureringslagen som syftar till att återställa miljöer i dåligt skick. Den skulle ha tagits av ministerrådet i mars, men lades på is då majoritet saknades.

miljoner valsedlar trycks av valmyndigheten i Sverige.

Däremot antas i dagarna en ny migrationspolitik, en tvistefråga sedan EU 2013 beslöt skaffa en gemensam hållning. Medlemsländerna sade 2016 nej till tvingande fördelning av flyktingar, men 2020 lade den svenska kommissionären Ylva Johansson fram förslaget som nu antas.Huvudpunkterna är skärpt gränskontroll, snabbutredning av asylskäl i mottagningscentrum med begränsad rörelsefrihet för att sålla bort ekonomiska migranter och en solidarisk fördelning av flyktingar baserad på landets ekonomi och tidigare mottagande.

EU VALSKOLA

VAD VILL VÅRA SVENSKA PARTIER?

Inget svenskt parti vill lämna EU, men de har olika syn på hur mycket och vad som ska bestämmas i Bryssel. Här är ett kort axplock bland deras hjärtefrågor. Du kan läsa mer om partiernas EU-politik på deras hemsidor.

Miljöpartiet:

Klimatkrisen och miljöfrågorna står högst på partiets agenda. Hårdare EU-krav ska minska utsläppen, fossil energi ska bort, järnvägen ska gynnas på flygets bekostnad, mer natur ska skyddas och jordbruket bli mer småskaligt och hållbart. Partiet vill nå netto-noll-utsläpp redan 2040.

Miljöpartiet anser att migrationen kan få öka, att EU ska kunna förbjuda svensk vargjakt och lagstifta om aborträtt. Men partiet vill inte att Sverige inför euro, är emot en gemensam europeisk polisstyrka och vill inte att EU klassar kärnkraften som hållbar.

Nu 3 ledamöter, toppkandidat i valet Alice Bah Kuhnke.

Vänsterpartiet:

Partiet är EU-skeptiskt och vill se mindre av överstatlighet, men stöder EU:s klimatpolitik, arbetsmiljölagar, brottsbekämpning och initiativ för att stärka kvinnors och hbtq-personers rättigheter.

Vänsterpartiet anser att EU är för marknadsliberalt och vill inte införa euro. Partiet är positivt till ökad migration, men negativt till att EU klassar kärnkraft som hållbar och vill frikoppla svenska elpriser från unionen.

Nu 1 ledamot, toppkandidat i valet Jonas Sjöstedt

Liberalerna:

Partiet är riksdagens mest EU-positiva och vill utvidga samarbetet på en rad områden. Liberalerna vill att EU skärper sina miljökrav, avskaffar alla fossila subventioner, lagstiftar mot plast och inför märkning av varors kli-

matavtryck senast 2035.

Partiet vill utvidga EU, införa euro och skapa en gemensam polisstyrka, men tycker inte att EU ska lägga sig i vargjakt eller storleken på jordbruk. De vill utöka EU:s budget och kan tänka sig vissa gemensamma skatter, men vill minska jordbruksstöden.

Nu 1 ledamot, toppkandidat i valet Karin Karlsbro

Centerpartiet:

Partiet vill att EU skalar upp arbetet med klimat, miljö och energi och drar in bidrag till länder som inte gör sin del. Centerpartiet vill förbjuda fossila kraftverk från 1935 och införa klimatdeklaration på varor inom EU. Icke-demokratiska länder ska kunna uteslutas ur EU och partiet vill att aborträtt ska vara en grundläggande rättighet i hela EU. Länder som bryter mot europeiska värderingar ska straffas ekonomiskt. Partiet vill begränsa industrifiske i Östersjön och förenkla EU:s jordbruksstöd.

Nu 2 ledamöter, toppkandidat i valet Emma Wiesner.

Kristdemokraterna:

Partiet vill att beslut ska fattas på lägsta lämpliga nivå, men anser att EU bör samarbeta mer om klimatfrågor, handel, försvar och utrikespolitik. Däremot vill Kristdemokraterna inte att EU ska ha för stor makt över arbetsmarknad, skola eller vårdfrågor.

Kristdemokraterna är tveksamma till att EU utvidgas utöver Ukraina och till att den fria rörligheten och migrationen tillåts öka. De tycker inte att EU ska besluta om aborter, vår skogspolitik eller rovdjursförvaltning.

Nu 2 ledamöter, toppkandidat i valet Alice Teodorescu Måwe

Socialdemokraterna:

En socialdemokratisk regering tog Sverige in i EU för 30 år sedan, men partiet har en avvaktande och sparsam hållning i många frågor. Däremot vill partiet skärpa EU:s klimatmål och kemikalielagar, utöka polissa-

marbetet och införa en europeisk sexköpslag.

Partiet vill öka stödet och vapeninköpen till Ukraina, utveckla EU:s järnvägar och göra det lättare att jobba och plugga i hela unionen. Däremot vill de inte att EU lägger sig i svenska kollektivavtal och är tveksamma till ökad migration. Partiet vill minska avgiften till EU.

Nu 5 ledamöter, toppkandidat i valet Heléne Fritzon

Moderaterna:

Partiet är positivt till EU och kan tänka sig införa euro, men anser att unionen ska nöja sig med att lösa problem som staterna inte själva kan hantera. De viktigaste är då handel, klimat och miljö, migration och säkerhet. Moderaterna är tveksamma till ökad migration, vill se en minskad EU-byråkrati och är positiva till en gemensam polisstyrka. Partiet vill utöka handelssamarbetet inom tjänstesektorn och vill att EU tecknar fler frihandelsavtal med tredje land.

Nu 4 ledamöter, toppkandidat i valet Tomas Tobé.

Sverigedemokraterna:

Partiet är det mest EU-kritiska och vill ha en utvärdering av Sveriges medlemskap. De vill minska EU:s makt, öka medlemsstaternas inflytande och säger nej till att flytta fler beslut till Bryssel. De vill se besparingar i EU:s budget som inte ska få öka mer än inflationen.

Den viktigaste frågan är invandringen, där partiet respekterar EU-rätten men vill förändra och minska asylinvandringen. De vill att flyktingar stannar i första säkra land och är kritiska till EU:s migrationsuppgörelse.

Nu 3 ledamöter, toppkandidat i valet Charlie Weimers.

FOTNOT: Kristdemokraterna har idag en och Sverigedemokraterna två ledamoter som lämnat sitt parti och klassas som partilösa.

Egen bilaga?

Vi på Yippie kan göra bilagor till ditt företag/ organisation/förening.

Hör av dig till våra projektledare. Stefan Fröberg 070-376 32 41 eller Linda Uhlander 070-914 60 60

Pär

EU-kandidat

Klimat. Demokrati. Natur.

EU är ett viktigt forum för de stora frågorna: klimat, natur och skydd av demokratin och freden i Europa.

Miljöpartiet vill:

driva en kraftfull och ambitiös klimat- och miljöpolitik stärka demokratin och det folkliga inflytandet i EU stoppa utfiskningen av våra hav verka för fred genom samarbetet i EU stoppa all import av rysk energi till Sverige och EU.

Läs mer på mp.se

Isabella Lövin

EU-kandidat nr 3

Alice Bah Kuhnke

EU-kandidat nr 1

Holmgren

nr 2