Kompetensrapport 2011

2025

JOBBPULS

2011

Kompetensförsörjningsrapport Jämtlands & Västernorrlands län

PROGNOSEN SÄGER:

Massor med jobb i vår region! jobb Grön teknik Utvecklande vård skapar jobb inom och omsorg!

Besöksnäringen växer!

IT – hett att jobba med

0 0 0 65 n går i pensio

Här finns framtidens eter! jobbmöjligh

Stor ICA-handlare Träffa Tomas som driver ICA Maxi i Norrlands största handelsområde i Birsta

151 ram viktiga diag g av för planerin n framtide

Miljöföretagaren

Jenny i Indal vill erövra världen med sitt miljövänliga alternativ till glykol

2

Våra utmaningar – dina möjligheter Under lågkonjunkturen 2008–2009 fick vi som landshövdingar och regionråd uppdrag att mildra effekterna av den. I samband med detta kartlades bland annat vilken kompetens som finns i företag och organisationer, kommande avgångar från arbetsmarknaden och hur kompetensbehovet ser ut framöver. Under arbetet blev det tydligt att våra län behöver ta ett mer samlat grepp kring de här frågorna.

Här är några frågor att fundera kring: • Hur kommer den digitala utvecklingen att påverka vårt arbetsliv och vår kompetensutveckling?

• Kommer vi att pendla digitalt i framtiden, det vill säga att med ny teknik jobba hemifrån, från ett café, på natten eller från stugan?

• Hur attraherar vi fler som kan möta våra framtida kompetensbehov?

Vilka livsstilsvärden erbjuder vi som gör att folk bor här även om anställningen finns i Stockholm, London eller Hanoi?

• Hur ser vi till att utbilda oss för de arbetsuppgifter som behövs? Hur når vi det livslånga lärandet? Vems ansvar är det att se till att ha adekvata kunskaper?

Det är svaren på bland annat dessa frågor som formar framtiden för oss här i Västernorrlands och Jämtlands län. Tillsammans kan vi hjälpas åt att bygga en ny, stark framtid i vår region!

Robert Uitto Regionråd Regionförbundet Jämtlands län

Britt Bohlin Landshövding Länsstyrelsen Jämtlands län 3

Bo Källstrand Landshövding Länsstyrelsen Västernorrlands län

Robert Uitto och Britt Bohlin fotograferade av Tina Stafrén, Fotograftina.

Bo Källstrand fotograferad av Kenneth Zetterlund.

I den här rapporten vill vi därför på ett samlat sätt visa vår sysselsättningsstruktur, befolkningsutveckling, hur arbetsmarknaden ser ut över tid och vilka utbildningar regionen erbjuder. Vi vill också skapa en diskussion kring vårt framtida behov av kompetenser, både övergripande och ända ned på lokal nivå.

4

Innehåll 1

Nu rustar vi för framtiden

2

Spännande jobb

Några höjdare

– miljöteknik – besöksnäring – IT – utbildning – hälso- och sjukvård – handel – räddning och säkerhet – kommuner och statlig verksamhet – företagstjänster – jord och skog – vindkraft

3

y Träffa Jenn cerar som introdu ligt ett miljövän ll alternativ ti glykol!

Utbildningsutbudet Övergripande beskrivning av nivåer och inriktningar med hänvisning till mer info

4

Förutsättningar – arbetsmarknadens struktur

26

Statistik och prognoser

5

Befolkning och utbildningsnivåer Statistik och prognoser

6

sidor fullspäckade med inspirerande jobb!

Möt barnsjuksköterskan Linus och turismutvecklaren Petter

Plats för egna tankar Referenser

Rapporten är framtagen inom projektet Konkurrenslyftet våren 2011 och spänner över Mellersta Norrland – Västernorrlands och Jämtlands län Läs mer på: www.mynewsdesk.com/ se/pressroom/konkurrenslyftet Tryck: Erlanders Produktion: Alltid Marknadsbyrå Omslagsfoto: Frida Sjögren Foto inlaga: Anders Eliasson Utgivare: Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Jämtlands län, Arbetsförmedlingen, Regionförbundet Jämtlands län och Mittuniversitetet.

Ragunda

151

r e t e h g i l j ö m a y n 0 0 0 5 6 diagram om länens framtid

Nu rustar vi för framtiden!

Hur framtiden ser ut är aldrig lätt att veta. Men en sak är säker – om vi vill behålla och utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv och en stark offentlig sektor är kompetensförsörjningen central. När de nya jobben kommer behöver vi ha människor med rätt kompetens för dem. Och då gäller det att lyfta blicken redan nu för att försöka se vad som väntar runt hörnet.

Arbetslivet är i stark förändring. Globalisering, ökad konkurrens i allt fler branscher, en rörligare arbetsmarknad, ny teknik, en stark ökning av tjänsteföretagandet och stora pensionsavgångar är några av de förändringar som pågår och väntas fortsätta under de närmaste åren.

Den här rapporten vill blåsa liv i diskussionen och debatten om framtidens jobb. Vilka av de ”gamla” jobben kommer att finnas kvar, vilka är de nya jobben och vad behöver vi för kompetens för att fylla de luckor som uppstår? Vi måste helt enkelt förbättra matchningen mellan kompetens och jobb och se till att den grupp människor som är tillgänglig på arbetsmarknaden också har den kompetens som efterfrågas.

I avsnitt 2 har vi gjort nedslag i några av de branscher som bedöms ha goda framtidsutsikter. Människor i branschen får beskriva nuläget, hur de ser på framtiden och vad de tror att det behövs för kompetens framöver.

6

Det livslånga lärandet, som bygger på tanken att individens lärande inte är avslutat i ungdomsåren utan fortgår hela livet och sker såväl genom formell utbildning som i arbetslivet och i vardagen, är en förutsättning för den framtida kompetensförsörjningen. I avsnitt 3 listar vi det utbud av utbildning som finns i våra län.

Det är viktigt med en gemensam bild av de utmaningar vi står inför och i avsnitt 4 och 5 har vi därför samlat ett urval av statistik som beskriver regionens förutsättningar kring kompetensförsörjning. Vi har valt att bryta ner statistiken till regionnivå och kommunnivå där det varit möjligt för att ge underlag för diskussioner på lokal nivå.

Förhoppningen är att rapporten ska ge faktaunderlag och inspiration till många spännande diskussioner om hur vi kan möta framtidens kompetensbehov.

Sju utmaningar

för Jämtlands och Västernorrlands län

7

1

Öka andelen invånare i arbetsför ålder så att skatteunderlaget ökar och försörjningsbördan minskar

2

Öka andelen unga invånare för att kunna möta de stora pensionsavgångar som är att vänta bland såväl företagare som anställda

3

Vara följsamma i den pågående omstruktureringen av arbetsmarknaden där vissa branscher ökar antalet anställda och andra minskar

4

Matcha de personer som står utanför arbetsmarknaden med de kompetensbehov som finns

5

Öka utbildningsnivån, speciellt i länens mindre kommuner och då främst bland män

6 7

Öka jämställdheten på arbetsmarknaden Öka andelen utlandsfödda personer i vår region

2

2

Spännande jobb!

Möt några intressanta företrädare för vår regions branscher. Ta del av deras tankar om framtidens behov, kompetens och arbetskraft.

Grön teknik skapar nya jobb Clean Tech Region är ett paraplyföretag för miljöteknikföretag i Jämtland och Västernorrland. Regionen är en av de mest innovativa när det gäller miljöteknik och Clean Tech Region hjälper företagen att maximera tillväxten genom att marknadsföra och sälja deras produkter och tjänster, framför allt på export genom internationella Clean Tech partners.

”Du får inte betalt för ett intellekt, du får betalt för vad du åstadkommer” Den internationella konkurrensen ökar och vi måste helt enkelt bli bättre på att sälja våra innovationer, som tidigare nästan sålde sig själva. Det behövs även nyexaminerade ekonomer, utbildade i ett tänk där hållbar ekonomi och hållbar miljö går hand i hand.

Hur kommer verksamheten att utvecklas till 2020?

– Miljöproblemen i världen galopperar och vi får räkna med nya direktiv från exempelvis EU och Kyoto.

Det innebär att marknaden för miljöteknik ökar, vilket är positivt för svenska företag, som har ett gott renommé och ligger längst fram inom många områden.

Under hösten öppnar vi Clean Tech Region Singapore med fem anställda.

LARS LING VD CLEAN TECH REGION SOLUTIONS

Hur ska de unga lockas till området?

– Genom utbildning och information i en aldrig sinande ström. Vi har idag både kunskap och förmåga att se konsekvenserna av hur vi lever, vilket ger många unga människor insikter och engagemang som i sin tur skapar attraktionskraft. Och med tanke på jordens befolkningstillväxt är energiförsörjning och miljöteknik områden med enorm potential.

Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet att vara störst fram till 2020?

– Ingenjörer inom natur och miljö kommer att behövas. Många inom den gruppen går i pension fram till 2020. Sedan behöver vi kompetens inom sälj, paketering och marknadsföring.

10

Vilka egenskaper och färdigheter kommer att behövas?

– Individer som vågar tänka, handla, drömma och fantisera. Entreprenörer som utvecklar och driver igenom idéer och lösningar.

Kommer utbildningsvägen fram till jobbet att förändras?

– Ja. Höga examina hjälper dig inte alltid att få ett jobb idag. Du får inte betalt för ett intellekt, du får betalt för vad du gör och åstadkommer. Vi har överproducerat akademiker i en tro att forskning är nyckeln till tillväxt, men det som är viktigast är vad du åstadkommer med din kunskap.

”

ttt Enligt testrapporterna har vår kylarvätska inga toxiska egenskaper eller ekotoxologisk inverkan, den ackumuleras inte i organismer.

Att den dessutom har en rad andra fördelar gentemot den traditionella glykolen och är bättre för motordelarna är en ren vinst. Glykol används inte bara i bilar, utan även i processindustrin, i värmeslingor i golv, i fartyg och på många andra ställen och kunderna finns överallt i världen.

Om vi kan vara med och fasa ut miljöboven glykol så vore det en enorm vinst för vår jord.

Jenny Melin, 39 år och VD för EC1 Company AB i Indal

” 11

Turism en ny basnäring Besöksnäringen i Jämtland och Härjedalen är redan stor, men beräknas kunna växa än mer. Målet är att öka besökssiffrorna, inte bara under vintersäsongen, utan kanske särskilt under sommarhalvåret. Mats Forslund, vd på Jämtland Härjedalen Turism AB, stöttar och stärker länets turistföretag inom alla sektorer.

”Det behövs mer språkkunskaper och kulturförståelse” Hur kommer verksamheten att utvecklas till 2020?

– Vi arbetar med kunskapsdriven turismutveckling och har en vision och ett tydligt mål att öka besöksfrekvensen. Ett sätt är att öka balansen mellan sommar och vinter. Funäsfjällen är ett bra exempel där närmare 40 procent av verksamheten sker under sommarhalvåret. Kan vi öka sommaraktiviteterna ännu mer så skapar vi ett attraktivt näringsklimat året runt för turistnäringen.

MATS FORSLUND VD JÄMTLAND HÄRJEDALEN TURISM

Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020?

– Vi behöver höja kompetensen inom ledarskap och strategisk affärsutveckling och kvalitetssäkring. Det är entreprenörer som behövs i branschen, och dessa vill vi stötta.

Kompetens gör skillnad och skapar tillväxt.

12

Sedan behövs det mer av både språkkunskaper, kulturförståelse och andra kompetenser för att möta utländska gästers önskemål.

Trenden är att andelen utländska besökare ökar. Vid en jämförelse för något år sedan hade Åre Östersunds flygplats mest inkommande chartertrafik i hela Sverige.

Hur ska de unga lockas till besöksnäringen?

– Om vi kan erbjuda bättre anställningsvillkor året runt lockas ungdomar att satsa på denna framtidsbransch. Ser de sedan möjligheten att vidareutbilda sig och göra karriär inom branschen lockas kompetenta personer att stanna kvar och kanske bilda familj, särskilt om det finns bra boende i regionen. Så hela länet mår bra av att satsa på detta.

”

Det är både spännande och enormt roligt att få utveckla produkter inom besöksnäringen.

Det är dessutom framtidssäkert då det visat sig vara en av de branscher som stått sig bäst i ekonomiska orostider. Jag kommer från Härnösand och har arbetat som guide, skidlärare och säljare på olika platser i världen, men nu har jag slagit mig ner i Funäsdalen. Här driver jag olika turismutvecklingsprojekt inom Destination Funäsfjällen.

”

Petter Eurenius, 29 år, turismutvecklare

Kommer utbildningsvägen fram till jobbet att förändras?

– Vi arbetar nära turistprogrammet och den akademiska världen. Bland annat tar vi in praktikanter och sommarjobbare från universitetet. Vi hjälper också till med uppslag för projektarbeten och uppsatser. Sedan hoppas vi kunna skapa resurser via sociala fonden för att kunna jobba med kompetensutveckling inom näringen, främst inom ledarskaps- och affärsutveckling.

Hur bidrar ni till länets tillväxt?

– Vårt mål är att omsättningen ska öka från 3,8 miljarder kronor 2010 till 6 miljarder år 2020. Med 4 700 årsarbetare och närmare 400 000 utländska gäster per år i kommersiella bäddar kan besöksnäringen redan idag räknas som en av regionens basnäringar.

Pensionsavgångar drifts- och verksamhetschefer, Åre 2010–2025: 55,5% 49 drifts- och verksamhetschefer i Åre går i pension 2010–2025.

13

IT är hetare än många tror Efter IT-kraschen i början av 2000-talet svalnade intresset för IT. Men branschen är fortfarande het och kommer att fortsätta vara det. På Försäkringskassans ITavdelning i Sundsvall, där Stefan Olowsson är chef, har antalet anställda ökat med 100 per år de senaste åren. Varje år betalar Försäkringskassan ut 470 miljarder kronor.

Lyfter fram de regionala tillgångarna

Sundsvalls sjukhus har 318 vårdplatser inom somatisk vård och 65 vårdplatser inom psykiatrin. Antalet anställda årsarbetare är 1935. Karin Rapp är sjukhuschef.

Hur kommer er verksamhet utvecklas till 2020?

– I framtiden kommer människor allt mer att sköta kontakten med Försäkringskassan via sin egen dator. Det innebär att kraven på oss är att förenkla för dem så att det fungerar på ett säkert sätt. Föräldrapenning eller sjukersättning sköts via en webbsida och blankettförfarandet försvinner. Det innebär även att antalet försäkringsanställda kommer att minska.

IT-avdelningen är en viktig ingrediens i den automatiseringen.

STEFAN OLOWSSON CHEF FÖRSÄKRINGSKASSANS IT-AVDELNING, SUNDSVALL

Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020?

– Spetskompetens inom teknik kommer alltid att behövas, alltså IT-tekniker och systemutvecklare.

Sedan kommer vi att behöva verksamhetsutvecklare med IT-kompetens, människor som kan göra kopp14

Andel pensionsavgångar dataspecialister 2010–2025: 32 %

963 pensionsavgångar bland dataspecialister i Mellersta Norrland 2010–2025.

”

Jag kommer ursprungligen från Värmland, men bor numera i Västernorrland. Jag har läst informationsteknologi på universitetet och har ett gediget intresse för IT i alla dess former.

Jag har alltid haft det och kanske är det därför jag trivs så bra i miljön som finns i det här huset.

Jag har varit här i tre år. Nyfikenhet är det karaktärsord man kan sätta på mina medarbetare på avdelningen och det är också en bra egenskap när det gäller att hitta lösningar på en IT-hantering som berör så många människor.

Det är en ständigt utmanande, omväxlande och framförallt kreativ miljö att frodas i, och det gör att jag gärna stannar här.

”

Andreas Henningsson, 37 år, områdeschef på Försäkringskassans Projekt IT i Sundsvall.

lingen mellan verksamheten och tekniken och se möjligheter till olika effektiviseringar. Tyvärr är det inte så lätt att hitta kompetensen idag, det är för få som går in på IT-linjer i skolorna.

Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till IT-branschen?

– I vår värld så finns det arbetstillfällen på både kort och lång sikt. Vi kan locka med väldigt goda framtidsutsikter och vi har en teknisk utveckling som ligger väldigt långt framme. De senaste fem åren har antalet anställda ökat med 100 personer per år och vi har nu 870 anställda plus 200 konsulter. Vi kommer att öka även i fortsättningen, jag kan inte säga med hur många, men det här är definitivt en framtidsbransch.

15

Yrkeslärare och NO-lärare behövs Yrkeslärare och lärare inom de naturvetenskapliga ämnena behövs i skolan både nu och i framtiden.

Lärare och förskollärare behöver också kontinuerligt kompetensutveckling. För att samordna utvecklingen har ett Regionalt utvecklingsnätverk, RUN, bildats där Monika Karlsson är koordinator.

”Egentligen borde läraryrket vara ett drömjobb” ver förskollärare både idag och i framtiden.

Vad har RUN för uppdrag?

– RUN ska vara samordnande och samverkande mellan lärarutbildningen vid Mittuniverstietet, kommunerna och Specialpedagogiska Skolmyndigheten SPSM.

MONIKA KARLSSON RUN-KOORDINATOR MITTUNIVERSITETET

Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020?

– 20 procent av lärarna saknar formell behörighet idag. Många är utbildade och erfarna lärare, men har inte formell kompetens i de ämnen de undervisar i.

Därför har de statliga satsningarna Förskolelyftet och Lärarlyftet startats för att ge pedagogerna rätt kompetens. Det kommer även att finnas ett stort behov i framtiden att fortsätta kompetensutveckla dessa.

En annan regional satsning som vi gjort inom RUN är Modersmålslyftet. Modersmålslärare behöver inte ha formell lärarbehörighet,

Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet att vara störst fram till 2020?

– I stort sett samtliga kategorier av yrkeslärare, utom idrottslärare, är en bristvara. Det gäller speciellt hemkunskaps- och slöjdlärare. Lärare i matematik, fysik och kemi behövs också. Förskollärarutbildningen har vi däremot tryck på. I år hade vi 300 sökande till 120 platser och det är bra. Regionen behö-

16

men kan via Modersmålslyftet utveckla sina kunskaper om kursplaner, elevdemokrati med mera. Den här satsningen har varit bra.

Det är viktigt, särskilt i våra län, att barn och vuxna från andra länder kan tillgodogöra sig den utbildning som ges.

Hur ska de unga lockas till läraryrket?

– Det är en angelägen samhällsfråga, Att hålla en hög och god kvalitet på utbildningen är ytterst viktigt för hela samhället. Att som lärare få vara med om att utbilda framtidens kompetenser är både spännande och utvecklande. Egentligen borde det vara ett drömjobb.

”

Jag har alltid velat bli förskollärare. Det är världens bästa yrke. Är man på dåligt humör en morgon så vänder det snabbt efter att man öppnar dörren till jobbet och möts av glada solstrålar. Jag är stolt över mitt yrke. Den glädjen som finns i att arbeta med barn och den snabba respons man får tillbaka går inte att jämföra med något annat jobb. Jag har jobbat i nio år på Brännans förskola och vi är faktiskt två män här. Jag tycker att det är väldigt manligt att vara förskollärare och kan varmt rekommendera andra killar att söka sig till förskolans värld. Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval.

”

Göran Edholm, 44 år, jobbar på Brännans förskola i Härnösand

17

Sjukvården specialiseras allt mer, vilket kommer att avspegla sig i hur framtidens sjukvård organiseras. Behovet av olika specialistläkare och specialistsjuksköterskor kommer att vara stort framöver.

Sundsvalls sjukhus, där Karin Rapp är sjukhusdirektör, har 1 935 årsarbetare och är regionens största med bland annat 318 vårdplatser inom somatisk vård och 65 inom psykiatrin.

Fler specialistläkare behövs Hur kommer er verksamhet utvecklas till 2020?

– Hälso- och sjukvården går mot en allt större specialisering. I takt med att vetenskapen gör nya framsteg kan vi inte ha högsta kompetens på alla sjukhus för alla typer av sjukdomstillstånd. I stället går utvecklingen mot nationella och regionala kompetenscentra för olika specialiteter och sjukdomstillstånd på olika sjukhus dit patienter från hela landet skickas. Vilka specialiteter vi kan ha på Sundsvalls sjukhus beror helt på vilken specialistkompetens vi bygger upp just här.

18

Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet vara störst fram till 2020?

– Främst inom specialistområden på läkarsidan. Det behövs patologer, kardiologer, kliniska fysiologer, psykiatrer, anestesiologer, men även specialistsjuksköterskor inom psykiatri och anestesiologi liksom biomedicinska analytiker.

Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020?

– Den medicintekniska utvecklingen ökar inom många områden och dessa investeringar måste kopplas ihop med kompetenshöjande åtgärder.

Andel pensionsavgångar sjuksköterskor, Sundsvall 2010–2025: 45 %

560 sjuksköterskor går i pension i Sundsvall 2010–2025.

”

Jag arbetar som läkare på psykiatriska kliniken i Sundsvall. Det är ett spännande och intressant yrke, oavsett vilken inriktning man väljer. Jag har valt just denna inriktning för att det är ett stimulerande arbete, där man tillsammans hela tiden lär sig nya saker, och ingen dag är den andra lik. Självklart har jag valt psykiatri för att det innebär ett nära arbete tillsammans med andra människor. Jag fastnade för just denna klinik när jag gick min allmäntjänstgöring på Sundsvalls sjukhus, och jag trivs mycket bra här David Nordlinder, 29 år, blivande specialistläkare inom psykiatri på Sundsvalls sjukhus

”

Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till ditt område?

– Som arbetsgivare är det viktigt att synliggöra och betona vikten av vårt arbete, och därigenom kunna göra det till en attraktiv arbetsplats. Vi har våra fördelar och måste hitta vår egen rekryteringsframgång och lyfta fram våra regionala tillgångar i form av bra boende, naturnära fritid och en hög livskvalitet.

Utbildningsvägen fram till jobbet, kommer den att förändras?

– Ett sätt att möta rekryteringsbehovet är att öka antalet utbildningsplatser, såväl ordinarie som skräddarsydda uppdragsutbildning-

ar inom vissa områden. Vi har tillsammans med Mittuniversitetet startat en barnmorskeutbildning, där vi ser ett större framtida behov. Vi tror att rekryteringen blir enklare då personalen redan finns på plats.

Hur bidrar ni till länets tillväxt?

– Vi räddar liv och bidrar till en bättre livskvalitet för våra patienter och förhoppningsvis även våra medborgares hälsa. Ett väl fungerande sjukhus är dessutom en attraktionskraft för samhället och har därigenom betydelse för tillväxten.

KARIN RAPP SJUKHUSDIREKTÖR SUNDSVALL

19

Andel pensionsavgångar försäljare inom detaljhandeln 2010–2025: 33,8 %

Handeln fortsätter öka

1771 försäljare inom detaljhandeln i Mellersta Norrland går i pension 2010–2025.

Handeln har ökat kraftigt de senaste åren och det ser ut som om trenden håller i sig. Både internethandeln och den traditionella handeln fortsätter att växa, tror Erik Sandemo på Svensk Handel. Han ser också ett större behov av högutbildad och/eller specialiserad personal inom handeln.

”Vill man ha ett yrke där man kan göra karriär är handeln ett lämpligt val”

ERIK SANDEMO SVENSK HANDEL

Sundsvall och Östersund ökar på bekostnad av butiker i mindre orter.

Hur kommer handeln att utvecklas till 2020?

– Sedan 1990-talet har konsumenterna fått reallöneökningar och lagt mera pengar på konsumtion. Kurvan påverkas vid finansiell oro i världen, men sannolikt fortsätter den uppåt. Internethandeln ökar kraftigt. Den ligger idag på fem procent, vilket motsvarar ett värde på 25 miljarder kronor. Den siffran lär ha fördubblats om några år och var den stannar är svårt att förutspå. Vi ser även att enskild handel trängs tillbaka av större helintegrerade kedjor. Det blir färre och större aktörer med en centralstyrning, som oftast ligger i storstäderna. Handel med sällanköpsvaror regionaliseras och tätorter som

Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet att vara störst fram till 2020?

– Branschen har inte varit känd för ha särskilt många akademiker, men det har förändrats de senaste 15 åren och idag ser vi hur kedjorna ropar efter välutbildade butikschefer. På handelshögskolan i Umeå kan man idag bli civilekonom inom handel och logistik, en utbildning som vi tagit initiativ till.

Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020?

– Handelns vägar och förutsättningar ändras och

20

kräver därför olika kompetenser. Då butikskedjorna växer sig större och blir mer komplexa, ökar behovet av specialkompetens på olika områden.

Vad är viktigast för att locka unga till handeln?

– Vi måste bli bättre på att lyfta fram fördelarna med att jobba inom handeln. Här finns en trygg framtid. Det är också en utåtriktad bransch och vill man ha ett yrke där man kan göra karriär är handeln ett lämpligt val. Det finns många vidareutbildningsvägar och även möjligheter att jobba utomlands, om man söker sig till affärskedjor med verksamhet utomlands.

”

Den här butiken öppnade jag för fyra år sedan och jag har 128 anställda. Jag finner stimulans varje dag. Det finns extremt mycket utrymme för kreativitet i en butik. Om man exempelvis flyttar bananer från en plats till en annan kan man redan dagen därpå se på försäljningen om det var ett bra eller dåligt beslut.

Butiken är fortfarande i en tillväxtfas och kommer troligtvis att växa de närmaste åren. Vi måste alltid sträva efter att vara regionens bästa arbetsgivare.

En butik är en plats där vi dagligen möter andra människor och hjälper dem i deras vardag. Vår strävan är att tillgodose kundernas behov och det är glädjande att få vara en så viktig del i andra människors vardag.

”

Tomas Emanuelz, 38 år, driver ICA Maxi i Birsta

21

Kluster som kan rädda världen

Under två korta minuter forsade 16 000 ton svavelsyra ut ur cisternen vid Helsingborgs hamn vid den största kemiska olyckan vi hittills haft i Sverige. En 3–4 meter hög våg av svavelsyra kontaminerade ett stort område. I saneringsarbetet användes ett koncept som utformats av SEDAB i Örnsköldsvik, där Göran Nordin är vd.

Vad är SEDAB? – SEDAB står för Safety Equipment Development AB och vi tillverkar portabla saneringsduschar, tält, vätskeuppsamlare och övrig kringutrustning som används vid olika katastrofer. Men det är bara hälften av konceptet. Den andra delen består av utbildning och metodik kring hur man går tillväga vid en olycka eller terroristattack där räddningspersonal behöver saneras. Företaget har18 anställda och omsätter i år 35 miljoner kronor.

Berätta om olyckan i Helsingborg!

– Räddningstjänsten i Skåne hade våra mobila enheter. De upprättade saneringslinjer med bärbara tält och övrig utrustning som vi tillverkar för att klara situationen. Vårt koncept kom väl till pass och totalt sanerades 200 personer på 24 timmar.

22

Varför är ni med i Safety and Rescue Region?

– För att tillsammans med de andra 23 aktörerna i klustret kunna visa upp en bredd i kompetensen när vi marknadsför oss internationellt.

Den stora marknaden för oss finns utomlands och vi har deltagit aktivt i samarbetet ända sedan starten.

Hur har det fungerat?

– Mycket bra. Utan det stöd med engagemang, uthållighet och draghjälp som vi fått via klustret hade vi gett upp på ett tidigt stadium. Via SRR har vi fått hjälp att öppna dörrar och tillsammans har vi lyckats knyta kontakter med organisationer utomlands. Samarbetet mellan aktörerna har varit mycket gott och kontaktytorna har fördjupats. I det här samarbetet blir 1+1 inte 2 utan snarare 4! Det kanske låter som en klyscha, men faktiskt, det här kan bli hur stort som helst!

”

ANNELI KUUSISTO PROJEKTLEDARE PÅ LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND

23

Safety and Rescue Region (SRR) är ett kluster i Västernorrland/Jämtland med 24 aktiva regionala aktörer inom kris-, konflikt- och räddningsområdet.

Klustret är ett resultatet av ett projekt som startades 2009 och avslutas nu i höst. Målet med projektet är att hjälpa medlemmarna till fler internationella affärer. Det råder ju ingen brist på kriser och katastrofer i världen och produkter, tjänster och framförallt kunnande på området efterfrågas ständigt. Men företagen i klustret är små och saknar medel och styrka för att med egen kraft agera på den internationella marknaden. Projektet har varit mycket framgångsrikt.

Företagen har tillsammans gjort säljavslut motsvarande 14 miljoner kronor och de har dessutom fått in offertförfrågningar på närmare 240 miljoner. Nu är målet att klustret vidareutvecklas av egen kraft.

”

Ljus framtid för sjuksköterskor Hälso- och sjukvården står inför stora förändringar framöver. Inom Jämtlands läns landsting, där Anni Åsén är kompetensförsörjningsstrateg, väntas efterfrågan på arbetskraft bli stor inom många yrkesgrupper, till exempel sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, läkare, undersköterskor och tandläkare.

”

Jag arbetar som barnsjuksköterska på Östersunds sjukhus, på en avdelning för barn och ungdom upp till 18 år. Jag har jobbat på barn- och ungdomsavdelningen i tio år. Det är ett serviceyrke som kräver stor kompetens. 75 procent av patienterna kommer in akut så det är ett väldigt omväxlande jobb. Men det är spännande nästan jämt och man får så mycket tillbaka.

”

Linus Klar, 39 år, barnsjuksköterska på Östersunds sjukhus. Pojken i hans famn är ett dygn gammal och vid fototillfället fortfarande namnlös.

Hur kommer er verksamhet att utvecklas till 2020?

– Detta är ett glesbygdslän där befolkningen sjunker, beräkningar visar att vi med den här takten går från 125 000 länsbor idag till 106 000 år 2030. Andelen äldre innebär att efterfrågan på hälso- och sjukvård kommer att öka. Vi står inför en regionbildning som gör att vi får räkna med förändringar inom landstingets verksamhet.

ANNIÖström, ÅSÉN 28 år Johanna KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSVindkraftstekniker Strömsund STRATEG JÄMTLANDS LÄN

Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet att vara störst fram till 2020?

– Vi har 130 olika yrken i landstinget. Efterfrågan kommer att finnas bland grupperna inom arbetsterapeuter, tandhygienister, kuratorer, sjukgymnaster, läkarsekreterare, psykologer och tandhygienister. Allra störst är behovet av sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, läkare och undersköterskor.

24

Vi måste erbjuda en bra studerandemiljö så att de som gör en del av sin utbildning inom landstinget vill komma tillbaka till oss efter avslutad utbildning.

Vårt landsting är ett av de minsta i landet vilket gör att det finns goda förutsättningar för bl a snabba beslutsvägar och en bra arbetsmiljö. Länet är stort till ytan och glest befolkat. Det gör att sjukvården präglas i hög grad av självständighet, ansvar och närhet. Det är lätt att knyta kontakter över specialistgränserna, skapa relationer och utbyta erfarenheter.

Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020?

– Sjuksköterskor, vi har en stor numerär som behövs. Ett annat problem är tandläkarna som tillhör den yrkesgrupp som idag har den högsta genomsnittsåldern i landet, och med glesbygdsproblematiken är det och kan det bli svårt att rekrytera unga.

Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till ditt område?

– Från 2007–2017 blir antalet gymnasieungdomar 37% färre. Detta märks redan idag, och ett problem i länet är att vi ligger bland de lägsta i landet när det gäller ungdomar som skall utbilda sig i ett akademiskt yrke. Vi bjuder idag in elever i årskurs 9 och treorna på gymnasieskolan till studiebesök hos oss i syfte att visa upp vad vi har att erbjuda.

25

Många pensionsavgångar inom vård och omsorg Många kommuner står inför stora pensionsavgångar de närmaste åren. Strömsunds kommun, med 12 000 invånare och 1 200 anställda, behöver till exempel ersätta många inom både vården och skolan, men också många chefer.

”Två tredjedelar av våra chefer kommer att bytas ut inom de närmaste 15 åren” Beskriv kortfattat kommunens verksamhet!

– Vi arbetar helt enkelt med välfärd. Vård, omsorg, utbildning och annan kommunal service som vatten och avlopp. Vi ser till att kommunmedborgarna får service och trivs.

Hur kommer er verksamhet att utvecklas till 2020?

– När det gäller vården och socialtjänsten så kommer kundunderlaget att öka rätt ordentligt. Vi har idag en hög medelålder på 50 år bland personalen. I Backe kommer vi att behöva byta ut 70 procent av personalstyrkan inom den här perioden.

INGELA SONIDSSON ENHETSCHEF PERSONALSEKTIONEN STRÖMSUNDS KOMMUN

Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet att vara störst fram till 2020?

– Vårdpersonal och lärare. Särskilt på vårdsidan kommer behovet att vara väldigt stort. Men även kompetenta ledare behövs. Två tredjedelar av våra chefer kommer att bytas ut inom de närmaste 15 åren, så har man ledarskap som egenskap så är det inte så dumt att satsa på en karriär som kommunal chef.

26

Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020?

– Till skillnad mot större städer behöver vi personal med flera olika kompetenser. Om vi tar läraryrket så kan vi kanske bara erbjuda 20 procents tjänstgöring för exempelvis en bildlärare, och det är det ju knappast någon som klarar sig på.

Vi skulle önska att det fanns utbildningar för blivande lärare med kompetens i flera ämnen, till exempel fysik, musik och idrott, för att få ihop en heltidtjänst. Tyvärr är det nog ett önsketänkande, men så ser behoven ut i glesbygden.

Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till ditt område?

– Vi behöver bli bättre på att visa vad vi har och vad vi kan erbjuda så att de unga förstår hur det är att arbeta hos oss. Våra medarbetarenkäter visar att vår personal trivs väldigt bra på jobbet, och det måste vi lyfta fram. Det faktum att vi har ett stort behov av personal framöver och att Strömsund också är en plats med hög livskvalitet gör det till en bra och trygg plats att leva på i framtiden, tycker jag.

”

Jag är arbetsterapeut och utreder och bedömer aktivitetsförmågan för människor som av någon anledning inte kan klara sin vardag som tidigare. Tillsammans hittar vi lösningar och hjälpmedel för att underlätta personernas tillvaro. Jag trivs bra med jobbet, framför allt för att det är så härligt att arbeta med människor. Man lär sig något nytt varje dag och arbetet är väldigt omväxlande.

”

Evelina Persson, 24 år, har gått den treåriga utbildningen till arbetsterapeut

27

Skriande brist på systemutvecklare

”

Jag har jobbat i 18 år i IT-branschen och är nu vice vd på Kaj 63, ett IT-bolag som arbetar med företag, stat, landsting och kommuner. Vi hjälper till att utveckla systemlösningar och stödsystem för våra kunder så att de i slutänden tjänar pengar.

Fast egentligen kan man säga att vi arbetar med människor, datorerna är bara våra verktyg.

”

Ann Ragnvaldsson, 39 år, vice vd på Kaj 63

Beskriv Kornbodens verksamhet!

– Kornbodenbolagen levererar bemanning, rekrytering, omställning och andra human resource-tjänster (HRtjänster).

PETER FILÉN VD KORNBODEN

Hur kommer er verksamhet att utvecklas till 2020?

– Bemannings- och rekryteringsbranschen är växande och kommer att vara viktig när det gäller att minska framtida brist på arbetskraft. Framför allt genom att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och därigenom få en bättre matchning mellan person, kompetens och arbetsgivarnas behov. Branschen underlättar för unga att komma ut i arbetslivet och sysselsätter även seniorer som vill fortsätta arbeta efter pensioneringen. Lokala rekryterings- och bemanningsföretag kommer att underlätta när det gäller att locka arbetskraft från andra regioner. Möjligen får branschen också ett större ansvar för att hjälpa långtidsarbetslösa till sysselsättning.

28

Bemanningsbranschen kommer att spela en allt större roll i framtiden när det gäller att matcha behovet av arbetskraft med utbudet av arbetskraft. Framför allt genom att underlätta rörligheten och flexibiliteten på arbetsmarknaden, menar Kornbodens vd Peter Filén.

Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020?

– Systemvetenskap, programmering, civilingenjörer inom energi och design/konstruktion, servicetekniker med energi- och industriinriktning/säljkompetens, chaufförer, läkare, kvalificerad yrkeskunskap inom industri, underhåll och service.

Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till de här områdena?

– Mer interaktion mellan företag och skola/universitet.

En modell med ”företagsmentorskap” för skolklasser kan vara tänkbar. Andra saker är studielånslättnader för unga akademiker som flyttar till glesbygd och mer flexibla kollektivavtal för att göra det attraktivare för arbetsgivare att anställa unga.

29

Globalt matbehov ökar Jordbruk har länge varit en nedåtgående bransch i Sverige, men kanske inte så länge till. Behovet av mat i världen ökar ständigt och då behövs all mark som är möjlig att odla på. Trine Amundssen på LRF Jämtland menar att det finns mycket bra förutsättningar för att driva jordbruk i vår region.

”All mark som är möjlig att odla på behöver användas i framtiden”

TRINE AMUNDSSEN REGIONCHEF LRF JÄMTLAND

tar med mjölk- och köttproduktion minskar idag, men det globala behovet av mat ökar så det kommer att vända. All mark som är möjlig att odla på kommer att behöva användas i framtiden. När det händer är svårt att sia om, men kring 2020 tror jag att det har börjat gå uppåt. Vi har ett gynnsamt klimat och mycket bra förutsättningar för att bedriva ett bra jordbruk här i Jämtlands län.

Vilket behov av kompetens har ni fram till 2020?

– Många av våra medlemmar är egenföretagare med få anställda. Tar vi med skogsbruk och förädling av skogen så är det 8 000 personer som tar sin näring

Beskriv kortfattat LRFs verksamhet!

– Vi arbetar mycket med företagsutveckling med fokus på hur man kan utveckla sitt företag inom den gröna näringen. I Jämtland är mjölk- och köttproduktionen basen i jordbruket, men det finns även goda möjligheter att utveckla sitt företag inom förädling, förnyelsebar energi, naturbaserad turism med mera.

Vi vill inspirera och uppmuntra våra medlemmar att ta vara på och utveckla alla de möjligheter man har på sin gård.

Hur kommer verksamheten att utvecklas till 2020?

– Vi är i en brytningstid.

Antalet personer som arbe-

30

ur jorden. Som jordbrukare måste man vara en ”alltiallo” och kunna mycket inom både djurhållning och jordbruk, ekonomi och affärsplanering.

Kommer utbildningsvägen fram till jobbet att förändras?

– Medelåldern på mjölkbönder är idag oroväckande hög – 55 år. Många ungdomar som växt upp på ett lantbruk ser det inte som självklart att utbilda sig för att en dag överta rörelsen.

Däremot ser vi att många, när de kommit upp i ålder, söker sig tillbaka till sina rötter, och då behöver vi möta det behovet med vuxenutbildning.

”

Det finns inget arbete som är så varierande och spännande som att vara lantbrukare. Kanske att många ungdomar skräms bort av att ha ett arbete sju dagar i veckan, men det gäller inte oss. Vi får abstinensbesvär om vi är borta från korna några dagar. Det är väl tänkt att vi människor ska bruka jorden, eller hur?

”

Emelie Hillerström och Liw Pålsson, båda 20 år, lantbrukare. Kalven är en månad gammal.

31

Pensionscentrum i Sundsvall Statens Pensionsverk, SPV, i Sundsvall har 300 medarbetare, varav många går i pension de närmaste åren. Det största behovet gäller pensionsutredare, men behovet av IT-kompetens är också stort. Tillsammans med andra statliga myndigheter i Sundsvall arbetar SPV för att lyfta fram staten som arbetsgivare.

32

Andel pensionsavgångar administratörer i offentlig förvaltning 2010– 2025: 51 %

458 administratörer i offentlig förvaltning i Mellersta Norrland går i pension 2010–2025.

Beskriv SPVs verksamhet!

– SPV har 300 medarbetare och är en av Sveriges största leverantörer av pensionstjänster. Vår huvudsakliga uppgift är att administrera den statliga tjänstepensionen för över 500 000 anställda och pensionärer samt 400 arbetsgivare.

Hur kommer er verksamhet utvecklas till 2020?

– På uppdrag av regeringen arbetar vi med att underlätta hanteringen av tjänstepensionen för alla statliga arbetsgivare.

Syftet är att minska administrationen för myndigheterna så att de inte behöver ha egna pensionshandläggare. Idag är cirka 100 myndigheter anslutna och målet är att alla knappt 400 statliga myndigheter ska ansluta sig.

”

Jag började mitt arbete på SPV:s kundservice här i Sundsvall den tionde januari tidigare i år. Jag servar kunder med prognoser och allmänna frågor kring deras pensioner.

Vissa extrema dagar då trycket är som störst kan det bli uppåt 80 samtal, andra, lite lugnare dagar runt 30. Den vanligaste frågan är: Vad får jag i pension?

Det finns tre olika pensionsavtal att ha koll på, och de som ringer är riktigt trevliga.

”

Carl-Johan Eriksson, 29 år, kundmottagare på SPV

Inom vilka yrkesgrupper kommer personal–behovet att vara störst fram till 2020?

– SPV har en något högre medelålder än generellt inom staten och cirka 16 procent av våra medarbetare kommer att gå i pension inom de kommande fem åren. Det största behovet finns inom pensionsområdet, företrädesvis pensionsutredare. Ett annat viktigt område är IT-kompetens, där vi ser att det finns stora behov av både systemutvecklare, systemförvaltare och IT-arkitekter.

33

MATS ÅKERLUND HR-CHEF (HUMAN RESOURCES) SPV

Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till ditt område?

– En viktig faktor är ett intensivt och nära samarbete mellan utbildningsarrangörer och arbetsgivare. Vi har ett sådant spännande samarbete inom bank, pension och försäkring som har resulterat i en ny yrkeshögskoleutbildning. Eleverna gör flera praktikperioder under utbildningen och nästan alla studenter får sommarjobb där de gör praktik. Min förhoppning är att vi kan skapa ett lika bra samarbete kring ITområdet. I Sundsvall finns fler myndigheter med IT-intensiv verksamhet och tillsammans försöker vi lyfta fram staten som arbetsgivare och marknadsföra Sundsvallsregionen.

Jag tror att ett framgångsrikt samarbete både lockar studenter till Sundsvall och får dem att stanna kvar i regionen efter avslutad utbildning.

”

Jag kommer från Skellefteå och började i augusti på den tvååriga utbildningen till vindkraftverkstekniker i Strömsund.

Det känns bra. Det är ju ett framtidsyrke det här och man är i princip garanterad jobb efter utbildningen. Det känns tryggt att veta att framtiden är säkrad i en bransch på uppgång.

Dennis Bernstedt, 20 år, blivande vindkraftstekniker

”

34

Andel pensionsavgångar bygg- och anläggningspersonal i Strömsund 2010– 2025: 41,9 %

171 personer i bygg- och anläggningsbranschen går i pension i Strömsund 2010–2025.

Vindkraften har vind i vingarna Vindkraften växer rejält just nu i hela Sverige.

Bara i Jämtlands län ska det byggas 900 vindkraftverk fram till 2020. Daniel Perfect är ordförande för Vindkraftcentrum i Strömsund, en regional samordnare av vindkraft i Jämtlands län. Målet är att inom tre år stimulera till tio nystartade företag med anknytning till vindkraft och 100 nya jobb.

Hur kommer er verksamhet att utvecklas till 2020?

– Vi är bara i början av något stort.

Med sina 48 verk är Havsnäs i Strömsund Sveriges största landbaserade vindkraftspark. Totalt sett finns idag 100 vindkraftverk i Jämtlands län och fram till 2020 kommer ytterligare 900 verk att stå på plats i vårt län.

Under uppbyggnadsperioden kommer det att skapas 5 000 regionala årsarbeten. Vi vet att vindkraftverken har en livslängd på 20–25 år, så det är även en långsiktig planering. Det här är definitivt en framtidsbransch.

Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet vara störst fram till 2020?

– Vindkraftverken ska underhållas

och servas. År 2020 räknar vi med att 450 personer kommer att arbeta med drift och underhåll. Av dem är hälften vindkraftstekniker. Vi har i Strömsund landets äldsta och största utbildning till vindkraftstekniker.

Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020?

– Det är en helt ny bransch som växer fram. Kring varje verk engageras bygg- och anläggningspersonal, elnätsinstallatörer med flera. Det skall röjas skog och gjutas betongfundament, anläggas vägar och så vidare.

Men det behövs även specialister på vindkraftsekonomi, jurister med kunskap kring avtal och den typen av kompetens.

35

DANIEL PERFECT ORDFÖRANDE VINDKRAFTSCENTRUM.SE

36

3

YRKESHÖGSKOLAN HÄRNÖSAND Foto : Frida Sjögren

3

Utbildningsutbudet

I nästföljande kapitel beskrivs de olika möjligheter till utbildning som erbjuds i vår region.

37

Regionen har ett brett utbildningsutbud på många olika nivåer – från förskola till forskarutbildning på universitet. Här finns möjligheter att vidareutbilda sig och studera såväl lokalt som på distans över hela världen.

Utbildningsutbud

Gymnasieskola Alla regionens kommuner har någon form av gymnasieskola, även om programutbudet varierar.

Därutöver finns ett antal fristående gymnasieskolor, i huvudsak i Östersund och Sundsvall.

Inom gymnasieskolan kan man välja att gå en högskoleförberedande utbildning eller en yrkesprogram. Samtliga yrkesprogram kan man som alternativ läsa i form av lärlingsutbildning.

Om utbildningen inte finns i hemkommunen så har man rätt att söka utbildningen på annan ort och räknas då som förstahandssökande och konkurrerar på samma villkor som den anordnande kommunens elever.

I Jämtlands län har fyra kommuner bildat ett gymnasieförbund, Jämtlands gymnasieförbund.

Sex av Västernorrlands kommuner har tecknat samverkansavtal. Eleverna från samverkanskommunerna är därmed förstahandssökande inom såväl Jämtlands gymnasieförbund som Västernorrlands samverkansavtal.

Antal studerande 2009 i regionen Antal män

Antal kvinnor Totalt

Gymnasieskola

8 123

7 427

15 550

KOMVUX

1 551

2 716

4 267

Högskoleutbildning

3 080

6 218

9 298

Övriga studerande

1 947

1 978

3 925 Källa: SCB

38

Kommunal vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning bedrivs i samtliga kommuner och riktar sig till kommuninvånare 20–64 år som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning, behöver komplettera tidigare betyg för högskole– behörighet, som vill kompetensutveckla sig eller byta yrke. En elev inom den kommunala vuxenutbildningen kan få hjälp att få sina kunskaper och tidigare erfarenheter validerade.

Inom den kommunala vuxenutbildningen kan man läsa kärnämnen på grundskole- och gymnasienivå eller yrkesinriktade utbildningar på gymnasial nivå.

Studierna kan ske på distans eller på plats, heltid, halvtid, kvartstid eller en takt som passar individen samt i form av lärlingsutbildning.

Lärcentrum Jämtlands län driver projektet ”Lär-

lingslotsen” för att utveckla såväl lärlingsutbildningen som samverkan med näringslivet i länet.

De olika LärCentra ansvarar för vuxenutbildningen i kommunerna. Samarbetet är brett mellan olika kommuner varför det ofta finns möjligheter att läsa vid eller mot en annan ort. Därutöver anordnar Jämtlands läns institut för Landsbygdsutveckling (JiLU) vuxenutbildningar inom lantbruk och gröna näringar.

Särvux är en utbildningsform som riktar sig till personer 20–64 år med utvecklingsstörning.

Utbildningen sker på såväl grundläggande nivå som gymnasial nivå.

Utbildning i svenska för invandrare, SFI, erbjuds också inom vuxenutbildningen.

Folkhögskoleutbildning De som är 18 år och äldre kan som alternativ till den kommunala vuxenutbildningen söka till folkhögskoleutbildning.

Utbildningarna är inte bundna av centrala läroplaner utan de olika folkhögskolorna kan bestämma självständigt över utbudet för utbildningarna och kurserna. Birka, Bäckedals och Hållands folkhögskolor är de som finns i Jämtlands län med Jämtlands läns landsting som huvudman. I Västernorrland finns fem folkhögskolor, varav Landstinget Västernorrland ansvarar för tre; Hola, Hampnäs och Ålsta (huvudman också för Sundsvalls folkhögskola). De andra två är Härnösands och Mellansels folkhögskolor med bland annat musikutbildning. www.folkhögskola.nu

Yrkeshögskoleutbildningar Myndigheten för yrkeshögskolan genomför årligen branschanalyser om behov av arbetskraft. Utifrån sina analyser av kompetensbrister ger sedan YHmyndigheten tillstånd till yrkeshögskoleutbildningar, oftast för 1–2 år och med 2–4 intag av studeranden. Yrkeshögskoleutbildning är en eftergymnasial utbildning där det alltså finns uttalat ett behov av välutbildad arbetskraft.

Behörighetskraven är desamma som till högskola, det vill säga minst grundläggande behörighet.

Utbildningarna planeras och genomförs av privata

39

och offentliga utbildningsanordnare i nära samverkan med arbetsgivare. I Jämtlands län startar sju olika yrkeshögskoleutbildningar under hösten 2011, bl a inom turism och upplevelsenäring och vindkraft. I Västernorrland startar 28 olika utbildningar (många på distans), bl a apotekstekniker, byggproduktionsledare och hydraulsystemtekniker.

Läs mer på http://ellapub.yhmyndigheten.se/ sok/UtbSok.aspx www.yhmyndigheten.se

Högskoleutbildningar Högskoleutbildningar finns i regionen genom Mittuniversitetet, Miun, samt Umeå universitet med campus i Örnsköldsvik. Mittuniversitetet har campus i Härnösand, Sundsvall och Östersund.

Vid Campus Härnösand ges lärarutbildning med många inriktningar, beteendevetenskapligt program, programmet energiingenjör, flera olika kurser inom humaniora, samt inom arkivvetenskap.

Campus Sundsvall är centrum för naturvetenskap, teknik och medier. Här finns ingenjörs- och civilingenjörsprogram, IT-utbildningar och medieutbildningar. I Sundsvall finns även ett brett utbud av samhällsvetenskapliga utbildningar, till exempel ekonomutbildning och samhällsvetarprogrammet. Bland vårdutbildningar ges bland annat

sjuksköterskeutbildning och flera olika påbyggnadsutbildningar.

Utbudet på Campus Östersund domineras av samhällsvetenskapliga utbildningar, bland annat socionomutbildning, personal- och arbetslivsprogram, ekonomutbildning, psykologutbildning samt turismutbildning. Naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, till exempel utbildningar inom ekoteknik och byggteknik samt flera olika utbildningar med sport-/ idrottsinriktning, erbjuds också.

Bland vårdutbildningar ges bland annat sjuksköterskeutbildning och flera olika påbyggnadsutbildningar.

Det finns möjlighet att kombinera elitidrott med högre studier via det etablerade skid- och skidskytteuniversitetet.

Mittuniversitetet har även ut-

Arbetsmarknadsutbildningar

bildningar i Åre med kopplingar till den starka turism- och upplevelsenäring som bedrivs i kommunen.

Forskningen består både av ämnesforskning och av profilerade forskningsområden inom skog och fjäll som resurser för näringsliv och livskvalitet samt ytterligare några centrala områden, exempelvis sportteknologi.

Umeå Universitet Campus Örnsköldsvik erbjuder ett brett utbud av program och kurser, flertalet i ett nära samarbete med företag och organisationer i regionen. www.miun.se www.ovik.umu.se

Studieförbund Det finns i regionen ett antal studieförbund där det finns möjlighet att genom studiecirklar och kurser utveckla sig och få mer kunskap om inom diverse områden. www.bfm.se

Foto: Ingimage

Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetsmarknadsutbildningar till personer som är eller riskerar bli arbetslösa eller för att motverka brist på arbetskraft. Utbildningarna anpassas efter behov och efterfrågan på arbetsmarknaden och ska fungera som ett flexibelt verktyg i matchningsprocessen mellan arbetssökande och arbetsgivare. Arbetsmarknadsutbildningar i regionen gäller främst inom verkstadsindustrin, transport, vård och restaurang.

Riktade insatser till ungas inträde på arbetsmarknaden förkorta ungdomars väg till arbete och ge stöd till ungdomar som är eller riskerar att hamna i utanförskap.

Navigatorcentrum/motsvarande finns i några av länets kommuner och är en samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och gymnasieskolan i syfte att 40

Samverkan kring utbildning I regionen har vi en mångårig tradition av att samverka kring utbildningar på olika nivåer och kompetensutveckling av personal. Detta gäller såväl inom offentlig sektor som inom näringslivet.

LärCentrum – EN väg in till utbildning för vuxna

»

LärCentrum finns i alla kommuner och är en mötesplats för studier och kompetensutveckling i kommunen. Det är också en motor i det lokala och regionala utvecklingsarbetet med det livslånga lärandet.

Idag finns Lärcentrum där den vuxenstuderande kan välja på mer än 500 kurser och program i gymnasial- och grundläggande vuxenutbildning, såväl yrkes- som teoretiska utbildningar. Lärcentrum i Jämtlands län och i flera av Västernorrlands kommuner kan också användas om man läser någon av Högskolans många kurser och program på distans.

Regionförbundet Jämtlands län / Kommunförbundet Västernorrland I förbundens uppdrag ligger att samverka och samordna kommuners verksamhet. På initiativ av staten och/eller kommunerna anordnas kompetenshöjande insatser för anställd personal. Fokusområdena ändras över tid beroende på prioriteringar. www.regionjamtland.se www.y-komforb.se

Akademi Norr Akademi Norr är en gränsöverskridande samverkan kring högre utbildning mellan tolv kommuner från fyra län. Från Västernorrland och Jämtland medverkar Kramfors, Sollefteå och Strömsunds kommuner. Syftet är att initiera, samordna och genomföra högre utbildning för ökad regional kompetens. Utbildningarna tillgodoser både behov av grundläggande service och innovativ tillväxt. Varje deltagande kommun har ett lärcentrum kopplat till Akademi Norr. www.akademinorr.se

41

I Jämtlands län är LärCentrum även en plattform för samverkan mellan länets kommuner och samordning av utbildningar för ett så brett och varierat utbud som möjligt. Därigenom drivs också flera utvecklingsprojekt. Detta utvecklingsarbete och samordning sker inom ramen för Regionförbundet Jämtlands län. I Västernorrland utgår samverkan från månatliga möten mellan verksamhetscheferna för vuxenutbildningen i de sju kommunerna, där samarbete kring utbildningar diskuteras och utvecklas. www.larcentrum.se

College – samverkan kring kvalitetscertifierade yrkesutbildningar De så kallade collegeutbildningarna är en samverkansform mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare på regional nivå. Här samverkar offentliga och privata arbetsgivare, fackliga organisationer med utbildningsanordnare på såväl gymnasie- som vuxenutbildningsnivå. Avsikten är att tillsammans utveckla attraktiva, kvalitetssäkrade utbildningar som svarar upp emot arbetsgivarnas behov av att kunna rekrytera kompetent arbetskraft. En nationell certifiering kvalitetssäkrar samverkan. I Jämtlands län finns på regional nivå certifierat såväl teknikcollege som vårdoch omsorgscollege. Dessutom finns lokal certifiering av teknikcollege och till viss del av vård- och omsorgscollege på gymnasienivå.

En process för att ge certifiering av vård- och omsorgscollege inom vuxenutbildning pågår.

I Västernorrlands län samarbetar Härnösand, Sundsvall, Timrå och Ånge kring SerVoTek (Service-, vård- och omsorgs- och teknikcollege) www.tcmitt.se, www.omsorgscollege.se, www.collegeservotek.se

COM HEM Foto : Kenneth Zetterlund

4

4

Förutsättningar för kompetensförsörjning statistik och prognoser

43

Kompetensförsörjningen i regionen är beroende av en rad faktorer, Här presenterar vi några av de viktigaste i form av statistik och prognoser. Det är en sammanställning av befintliga uppgifter från SCB, Arbetsförmedlingen, Tillväxtanalys, Skolverket, m fl.

Vi redovisar statistiken i huvudsak samlat på regionnivå Mellersta Norrland (Jämtlands och Västernorrlands län) och på kommunnivå, där det finns sådana uppgifter.

I de fall kommunuppgifter saknas redovisar vi länsnivå. Jämförelser med riket görs oftast utifrån länsnivån.

Arbetsmarknadens struktur Här presenterar vi några fakta om arbetsmarknaden i regionen: sysselsättning per bransch och utveckling över tid, de vanligaste yrkena, nyregistrerade företag, förvärvsintensitet, pensionsavgångar, försörjningsbörda, m m.

Förvärvsarbetande 16+ år

Antal förvärvsarbetande 16+ år, Mellersta Norrland

med arbete i Mellersta Norrland, fördelning kvinnor/män

Källa: SCB, RAMS

44

Förvärvsarbetande 16+ år

med arbete i regionen, förändring 2004–2009

Källa: SCB, RAMS

Förvärvsarbetande per bransch 2000–2009 Mellersta Norrland

Källa: SCB, RAMS

Sysselsättningsstrukturen har mer eller mindre alltid varit under förändring och kommer fortsätta förändras i framtiden.

Arbetskraftens fördelning mellan olika

branscher under många år är ett tydligt exempel på detta. Produktionen ökar i vissa näringar och minskar i andra.

45

Förvärvsarbetande 16+ år på kön och per bransch 2009

Källa: SCB, RAMS

Antal förvärvsarbetande per bransch 2004 och 2009 Källa: SCB, RAMS

Ånge

46

Timrå

Härnösand

47

Sundsvall

Kramfors

48

Sollefteå

Örnsköldsvik

49

Ragunda

Br채cke

50

Krokom

Strรถmsund

51

Ă…re

Berg

52

Härjedalen

Ă–stersund

53

De största yrkena

antal sysselsatta och andel åldersavgångar 2010–2025 samt fördelning kvinnor och män Källa: Arbetsförmedlingen, SCB

Ånge

Timrå

Härnösand

54

Sundsvall

Kramfors

Sollefteå

Örnsköldsvik

55

Ragunda

Bräcke Sysselsatta (nov-2007) 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0

Andel åldersavgångar 2010-2025 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0

Krokom

Strömsund

56

Åre

Berg

Härjedalen

Östersund

57

Förvärvsarbetande 16+ år

in och utpendling över region- och kommungräns, samt förvärvsintensitet1 år 2009, samt modellberäknad förvärvsintensitet år 2020 Region

Mellersta Norrland

Förvärvsarbetande

Pendlare

Förvärvsintensitet

Dagbefolkning

Nattbefolkning

Inpendlare

Förvärvsintensitet 20–64 år

167 142

168 486

Utpendlare

6 041

Nettopendling

7 385

-1 344

76.7

Scenario* 2020 85.2

Män

86 993

88 053

3 837

4 897

-1 060

78.0

–

Kvinnor

80 149

80 433

2 204

2 488

-284

75.3

–

4 330

4 440

597

707

-110

77.7

86.1

Ånge

5 215

7 996

1 827

4 608

-2 781

75.9

87.2

Härnösand

10 571

10 714

2 153

2 296

-143

74.2

82.3

Sundsvall

47 709

44 693

8 117

5 101

3 016

77.0

87.4

Kramfors

7 853

8 052

1 194

1 393

-199

72.4

95.4

Timrå

Sollefteå Örnsköldsvik

8 465

8 732

882

1 149

-267

75.0

91.9

25 083

25 236

1 557

1 710

-153

78.5

80.3

Ragunda

2 268

2 342

424

498

-74

74.9

84.2

Bräcke

2 278

2 876

390

988

-598

74.4

83.0

Krokom

4 682

6 772

1 162

3 252

-2 090

80.1

83.9

Strömsund

4 895

5 204

456

765

-309

74.9

83.2

Åre

4 884

5 121

895

1 132

-237

79.4

85.3

Berg

2 847

3 295

490

938

-448

78.8

87.1

Härjedalen

4 827

4 804

536

513

23

78.4

94.5

Östersund

31 235

28 209

6 217

3 191

3 026

76.6

81.7

Källa: SCB, RAMS och Tillväxtanalys för scenario 2020

* Enligt Tillväxtanalys rapport Regionernas arbetskraftsförsörjning förväntas förvärvsintensiteten behöva ökas i flertalet av Sveriges FA-regioner till 2020 för att efterfrågan på arbetskraft ska kunna tillgodoses. Detta gäller främst stora delar av Norrland som väntas få svårt att lösa arbetskraftsförsörjningen genom inpendling, eftersom regionerna i närområdet kommer att konkurrera om i stort sett samma arbetskraft. Ovanstående scenario för befolkningens förvärvsintensitet 2020 i flertalet av regionens kommuner är dock inte realistiska att uppnå. Lyckas inte den beräknade obalansen lösas kan det medföra att delar av verksamheter som idag bedrivs kommer att ha svårt att kunna utövas och måste därför flyttas eller omorganiseras på annat sätt.

Den EU-antagna Europa 2020-strategin har som mål att eftersträva en höjning av förvärvsintensiteten till 75 procent för kvinnor och män i åldrarna 20–64 år. Detta mål uppfyller Mellersta Norrland i nuläget dock med stora variationer bland kommunerna. Europa 2020-strategins förvärvsintensitet ska nås genom ökat arbetskraftsdeltagande bland kvinnor (som i nuläget är betydligt lägre än för kvinnor i Sverige) och äldre samt genom bättre integration av invandrare. Det svenska nationella målet är att eftersträva en höjning till över 80 procent för motsvarande grupp till år 2020.

Höjningen ska här främst ske i grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden såsom unga och utrikes födda.

• 1 Förvärvsintensitet = antal förvärvsarbetande 20–64 år med bostad i regionen/kommunen (nattbefolkning) i relation till samtliga personer i åldersgruppen.

58

Källa: Tillväxtanalys.se

Tillgänglighet Tillgängligheten handlar till stor del om vilka möjligheter befolkningen har att pendla till olika arbeten och möjlighet till sysselsättning och service. I kartan visas ett förslag till indelning av Sverige utifrån geografisk tillgänglighet som är framtagen av Tillväxtanalys. Tillgänglighet, i det här fallet har definierats som tidsavstånd med bil på farbara vägar. Tillgänglighetskartan visar grad av närhet till olika tätortsstorlekar. Syftet är att spegla befolkningens grad av tillgänglighet till ett möjligt serviceutbud och en möjlig arbetsmarknad.

möjliggöra distansarbete. Arbetslivet befinner sig i en omställning där ett framväxande tjänste- och nätverkssamhälle ersätter det tidigare industrisamhället. Det är därför viktigt att hinder för tjänsteinnovation i industri- och tjänsteföretag kan motverkas för att bland annat kunna stimulera utvecklingen av digitalt baserade företag2.

Om det finns goda förutsättningar för digital produktion och service kan exempelvis tjänsteföretag, som specialiserade konsultföretag och ICT-relaterade företag, minska behovet av geografisk rörlighet och även vara utjämnande av regionala obalanser.

Digital teknikutveckling och en förbättrad och utbyggd IT-struktur har stor betydelse för att överbygga geografiska avstånd och

•

2 I Tillväxtanalys rapport Tjänsteföretagens drivkrafter och dynamik (Working paper/PM 2011:25) finns beskrivningen: – Konsultföretag i många olika tekniska och icke-tekniska branscher som bedriver kvalificerad uppdrags- och projektverksamhet. Dessa företag är inte lika hårt knutna till lokal närvaro eftersom visst arbete kan utföras på distans. Denna typ av verksamheten är kraftigt överrepresenterad i storstadsregioner.

– ICT-relaterade företag som ligger i telekommunikationens frontlinje och som kan göra digitala affärer direkt över nätet. Dessa företag är nästan helt oberoende av rummet eftersom de arbetar med tjänster som distribueras blixtsnabbt över stora geografiska avstånd.

59

antalet nyregistrerade företag och andel företagare av den förvärvsarbetande befolkningen.

Nyföretagande Ett mått på dynamik och förnyelse inom arbetsmarknaden är att studera utvecklingen av

Antal nyregisterade företag

per 1000 invånare 16–64 år, län och riket, 2010

Nyregistrerade företag

Stockholm

Riket

Västra Götaland Skåne

Halland

Uppsala

Gotland

Jämtland

Dalarna

Mellersta Norrland

Kronoberg

Västmanland

Gävleborg

Västerbotten

Södermanland

Kalmar

Östergötland

Värmland

Västernorrland

Örebro

Jönköping

Blekinge

Norrbotten

Antal nya registrerade företag hos Bolagsverket

antal per 1 000 invånare 16–64 år per kommun 2006–2010 Antal nyregistrerade företag per 1000 invånare

Källa: Bolagsverket

60

Nyföretagandet skiljer sig åt i regionen.

Det är högre i Jämtlands län än i Västernorrland vilket beror på att Jämtlands län saknar stora industrier och har en mer småskalig näringslivsstruktur. Turismen är större i Jämtlands län och är en näring i tillväxt vilket kan vara en delförklaring till det större nyföretagandet. Östersund och Sundsvall har relativt högt nyföretagande i

regionen. Annars är det de stora turistkommunerna Åre och Härjedalen som utmärker sig och ligger högre än medeltalet för riket. Stockholm ligger i en klass för sig som gör att riksmedeltalet blir högt.

Andelen företagare av den förvärvsarbetande befolkningen är högre än riket för Jämtlands län, speciellt för män.

Andel företagare av den förvärvsarbetande befolkningen efter kön (2009)

Källa: Gamla mönster – nya utmaningar

Andel förvärvsarbetande

nattbefolkning, 20–64 år av befolkningen efter kön

Källa: rAps-RIS/SCB

Andelen förvärvsarbetande är generellt lägre bland kvinnor än män i Mellersta Norrlands kommuner, men i ett Europeiskt och internationellt perspektiv är andelen kvinnor som förvärvsarbetar relativt högt.

I samtliga kommuner i Mellersta Norrland är sysselsättningsgraden för utrikes födda överlag mycket lägre än för dem som är födda i Sverige. Även i förhållande till

riksgenomsnittet är andelen utrikes födda som förvärvsarbetar i Mellersta Norrland lägre, 51,4 jämfört med 53,2 procent. Det kan dock påpekas att andelen utrikes födda av befolkningen i Mellersta Norrland är betydligt lägre än i hela riket, 7,0 procent jämfört med 14,7 procent i hela landet.

61

Andel förvärvsarbetande

nattbefolkning, 20–64 år av befolkningen efter födelseland

Antal förvärvsarbetade med arbete i regionen

på åldersklasser i Mellersta Norrland, 2004–2009

Källa: RAMS, SCB

Sysselsättning bland äldre och yngre Sedan lagändringen år 2001 som gav arbetstagare rätt att vara kvar i anställning upp till 67 år ålder har antalet förvärvsarbetande i åldrarna 65 år och äldre ökat kraftigt, förutom en temporär nedgång under 2003. Mellan 2004 och 2009 ökade antalet sysselsatta i åldersgruppen 65–69 år i Mellersta Norrland med 2 130 personer, en fördubbling, samtidigt minskade

antalet sysselsatta under 65 år med 4 800 personer eller -2,8 procent. Störst nedgång under perioden var bland dem som var 25–34 år, där minskade antalet sysselsatta med 3 320 personer eller 10,3 procent. I hela landet fördubblades antalet sysselsatta i åldrarna 65–69 år, från knappt 53 000 under 2004 till närmare 107 000 förvärvsarbetande 2009, medan antalet förvärvsarbetande under 65 år ökade med 1,5 procent.

62

Störst sysselsättningsminskning för ett enskilt år sedan början av 1990 talet var under 2009 och där var nedgången störst för yngre män. I diagrammet visas föränd-

ringen av antalet förvärvsarbetande efter ålder och kön under 2009.

Förändring av antal förvärvsarbetande under 2009 efter ålder och kön i Mellersta Norrland och riket, procent

Källa: RAMS, SCB

63

Pensionsavgångar Det kommer att ske stora pensionsavgångar från arbetsmarknaden fram till år 2025. Drygt 65 000 personer i Mellersta Norrland beräknas lämna arbetsmarknaden under perioden 2011–2025. Antalet tillträdande ungdomar är drygt 45 000.

Effekterna av generationsväxlingen kommer att se olika ut i olika delar av regionen då både befolkningsunderlaget och näringslivsstrukturen ser olika ut. Det är främst i kommuner med svagt befolkningsunderlag som balansen mellan antalet åldersavgångar och antalet nytillskott av ungdomar på arbetsmarknaden är som mest ofördelaktig.

En svårighet med generationsväxlingen är att man aldrig säkert kan räkna med att de personer som utträder kommer att ersättas av någon med samma kompetens eller ens kommer att ersättas överhuvudtaget. Inom t ex jordbruket och tillverkningen har många arbetstillfällen och yrken

försvunnit eller omvandlats. Tjänstesektorn är en annan bransch som är svår att förutse.

Det är den bransch som växer mest och där många nya arbetstillfällen skapats och där det även är svårt att förutspå vilken kompetens som kommer att behövas.

Utifrån dessa förutsättningar är det överhuvudtaget svårt att säga om det kommer att ske någon generationsväxling i vissa branscher. Vi kan bara konstatera att det kommer att se olika ut i olika branscher och regioner. En annan aspekt är att de som ska in på arbetsmarknaden inte kan förväntas ha samma kompetens som de äldre som går i pension. De unga kommer att ha en annan utbildning, andra krav och de kommer troligtvis inte ens att bo på samma lokala arbetsmarknad. Detta skapar ytterligare effekter på arbetsmarknaden som är svåra att förutse men det är ändå av intresse att långsiktigt undersöka var de stora pensionsavgångarna kommer.

Tillträdande ungdomar och åldersavgångar i riket 1995–2025

Åldersavgångar på arbetsmarknaden 2009–2025 läns- och könsfördelat

64

Tillträdande ungdomar och åldersavgångar Mellersta Norrland 1995–2025

Åldersavgångar 2009–2025

andel av sysselsatta, Mellersta Norrland, 2008

Källa: Af, SCB, gäller även nedanstående diagram

65

Tillträdande ungdomar och åldersavgångar kommunvis 1995–2025 Källa: Af, SCB

Ånge

Timrå Antal

Tillträdande

Åldersavg

160 140 120 100 80 60 40 20 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Härnösand Antal

Tillträdande

Åldersavg

160 140 120 100 80 60 40 20 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

66

Sundsvall

Kramfors

Sollefte책

67

Örnsköldsvik Antal

Tillträdande

Åldersavg

160 140 120 100 80 60 40 20 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Ragunda

Bräcke

68

Krokom

Strรถmsund

ร re

69

Berg

Härjedalen

Ă–stersund

70

Pensionsavgångar 2010–2025 branschvis Mellersta Norrland

71

Källa: Af, SCB

Pensionsavgångar 2010–2025 branschvis kommunnivå

Ånge 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Timrå 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

Härnösand 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

72

Sundsvall 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

Kramfors 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

Sollefte책 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

73

Örnsköldsvik 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

Ragunda 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

Bräcke 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

74

Krokom 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Strรถmsund 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

ร re

50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

75

Berg 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

Härjedalen 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Ă–stersund 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

76

Foto: Ingimage

Pensionsavgångar 2010–2025 yrkesvis per kommun Källa: Af, SCB

Pensionsavgångar 2010 - 2025 Fram till och med 2025 kommer det att ske stora pensionsavgångar från arbetsmarknaden. På följande 15 sidor redovisar vi pensionsavgångar yrkesvis för varje kommun. Listorna är sorterade utifrån varje kommuns största yrken.

77

Ånge SSYK-namn

Vård o omsorgspersonal

Summa av Sysselsatta (nov 2007) 735

Summa av antal åldersavgångar 2010–2014

Summa av antal åldersavgångar 2015–2019

96

Summa av antal åldersavgångar 2020–2024

98

Summa av antal åldersavgångar 2010–2025

104

316

Summa av andel åldersavgångar 2010–2025 43,1%

Ej specificerat yrke

260

43

27

20

93

35,7%

Fordonsförare

196

27

25

25

83

42,1%

98

23

20

23

68

69,9%

Byggnads o anläggningsarbetare

Lokförare

129

20

17

22

63

49,1%

Byggnadshantverkare

115

22

18

14

56

48,8%

Grundskollärare

120

15

16

18

52

43,1%

Försäljare detaljhandel

177

16

22

10

51

28,9%

Ingenjörer, tekniker

83

16

17

10

46

55,5%

Övrigt servicearbete

62

14

12

17

46

74,1%

Chefer mindre företag o myndigheter

69

13

15

14

45

65,4%

Kundinformatörer

167

11

12

17

43

26,0%

Maskinförare

116

17

12

13

43

37,1%

Säljare, inköpare, mäklare

75

14

14

12

42

56,1%

Drifts o verksamhetschefer

67

14

11

13

42

62,7%

Processoperatörer trä o papper

143

12

10

16

41

28,8%

Brevbärare

117

14

10

11

38

32,2%

Lager o transportassistenter

93

9

12

14

37

40,0%

Redovisningsekonomer, administrativa ass

56

11

9

14

37

65,2%

Övrig kontorspersonal

65

10

10

12

33

50,9%

Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer

56

11

9

10

32

58,0%

Storhushålls o restaurangpersonal

65

8

11

12

32

49,4%

Gymnasielärare

58

12

10

8

32

54,3%

Gjutare, svetsare, plåtslagare

78

7

9

14

30

38,5%

Resevärdar

42

5

11

12

29

70,1%

Förskollärare, fritidspedagoger

69

9

9

8

28

40,0%

Maskinoperatörer metall o mineral

59

8

10

7

28

46,7%

Städare

73

9

8

8

27

36,6%

Maskin o motorreparatörer

58

7

9

8

26

44,9%

Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kom-petens

45

4

8

11

25

56,5%

Företagsekonomer, marknadsförare, perso-naltj

35

6

9

8

24

67,7%

Bokförings o redovisningsassistenter

46

11

6

4

23

50,7%

Biblioteksassistenter

58

3

8

9

23

39,4%

Administratörer i offentlig förvaltning

40

7

10

4

22

54,9%

Timrå SSYK-namn

Vård o omsorgspersonal

Summa av Sysslesatta (nov 2007) 1 284

Summa av antal åldersavgångar 2010–2014

Summa av antal åldersavgångar 2015–2019

173

Summa av antal åldersavgångar 2020–2024

164

Summa av antal åldersavgångar 2010–2025

158

529

Summa av andel åldersavgångar 2010–2025 41,2%

Ingenjörer, tekniker

310

54

47

46

154

49,6%

Säljare, inköpare, mäklare

344

58

44

37

150

43,5%

Fordonsförare

298

36

38

45

127

42,8%

Processoperatörer trä o papper

259

31

44

41

125

48,2%

Övrigt servicearbete

225

43

33

32

113

50,4%

Byggnadshantverkare

247

38

32

31

108

43,6%

Ej specificerat yrke

415

49

31

22

106

25,5%

Försäljare detaljhandel

453

34

25

37

104

23,0%

Städare

175

30

26

22

84

48,1%

Byggnads o anläggningsarbetare

191

25

27

23

82

43,1%

Maskin o motorreparatörer

179

25

23

26

81

45,2%

Övrig kontorspersonal

169

28

25

22

79

46,9%

Drifts o verksamhetschefer

119

22

20

23

68

57,3%

Förskollärare, fritidspedagoger

153

20

21

23

68

44,6%

Chefer mindre företag o myndigheter

125

30

16

17

66

52,8%

Administratörer i offentlig förvaltning

118

25

22

16

66

55,8%

Grundskollärare

152

17

19

20

59

38,9%

Dataspecialister

152

14

15

20

54

35,6%

Maskinförare

117

21

14

17

54

45,9%

89

18

17

13

49

55,4%

100

16

14

16

49

49,3%

92

16

15

14

49

52,9%

Bokförings o redovisningsassistenter Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer Chefer särskilda funktioner Sjuksköterskor

111

14

15

14

47

42,7%

Redovisningsekonomer, administrativa ass

102

18

12

13

45

44,4%

Lager o transportassistenter

114

13

18

12

45

39,1%

Gymnasielärare

77

18

11

12

43

56,3%

Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj

80

17

12

12

42

52,8%

Gjutare, svetsare, plåtslagare

106

12

9

14

37

35,1%

Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens

64

13

11

9

35

54,3%

Kundinformatörer

94

9

9

13

33

35,5%

Köks o restaurangbiträden

84

10

10

11

32

38,5%

Sekreterare o dataregistrerare

72

12

7

10

31

42,7%

Härnösand SSYK-namn

Summa av Sysselsatta (nov 2007)

Summa av antal åldersavgångar 2010–2014

Summa av antal åldersavgångar 2015–2019

Summa av antal åldersavgångar 2020–2024

Summa av antal åldersavgångar 2010–2025

Summa av andel åldersavgångar 2010–2025

Vård o omsorgspersonal

1 572

197

213

193

638

40,6%

Administratörer i offentlig förvaltning

356

88

57

52

202

56,8%

Ej specificerat yrke

557

67

60

33

169

30,3%

Säljare, inköpare, mäklare

307

64

51

42

164

53,3%

Övrig kontorspersonal

285

70

37

35

149

52,1%

Ingenjörer, tekniker

288

56

35

38

134

46,7%

Grundskollärare

278

46

45

27

121

43,7%

Förskollärare, fritidspedagoger

262

34

43

38

121

46,3%

Drifts o verksamhetschefer

182

42

38

34

121

66,5%

Chefer mindre företag o myndigheter

211

41

36

35

118

55,9%

Redovisningsekonomer, administrativa ass

217

48

38

25

117

53,8%

Byggnads o anläggningsarbetare

276

45

33

32

116

42,0%

Försäljare detaljhandel

597

42

29

37

114

19,1%

Gymnasielärare

215

48

27

33

114

53,0%

Byggnadshantverkare

253

32

41

35

113

44,5%

Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj

193

49

28

22

103

53,3%

Sjuksköterskor

150

21

29

25

83

55,1%

Fordonsförare

218

29

21

29

82

37,6%

Säkerhetspersonal

253

22

29

25

80

31,7%

Chefer särskilda funktioner

107

24

20

22

69

64,3%

94

36

20

9

68

72,8%

Speciallärare Kundinformatörer

357

26

17

21

67

18,7%

Bokförings o redovisningsassistenter

132

26

23

15

67

50,7%

Städare

168

21

21

18

63

37,5%

Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens

97

22

19

19

63

64,9%

Psykologer, socialsekreterare

112

22

13

19

57

50,5%

Journalister, konstnärer, skådespelare

105

14

23

17

56

53,5%

Behandlingsassistenter, fritidsledare

116

20

13

19

55

47,3%

Maskin o motorreparatörer

132

19

11

20

54

40,5%

Tull, taxerings o socialförsäkringstjänstemän

92

21

19

13

53

58,1%

Hälso- o sjukvårdsspecialister

81

22

16

10

50

62,3%

105

19

14

14

50

47,9%

Sjukgymnaster, tandhygienister

Sundsvall SSYK-namn

Summa av Sysselsatta (nov 2007)

Summa av antal åldersavgångar 2010–2014

Summa av antal åldersavgångar 2015–2019

Summa av antal åldersavgångar 2020–2024

Summa av antal åldersavgångar 2010–2025

Summa av andel åldersavgångar 2010–2025

Vård o omsorgspersonal

5 671

713

727

696

2 270

40,0%

Säljare, inköpare, mäklare

2 711

335

327

317

1 045

38,5%

Ingenjörer, tekniker

1 624

245

193

197

677

41,7%

Dataspecialister

1 625

153

163

190

549

33,8%

Ej specificerat yrke

2 296

213

148

156

549

23,9%

Fordonsförare

1 270

174

162

152

518

40,8%

Försäljare detaljhandel

2 488

175

141

152

510

20,5%

Byggnadshantverkare

1 092

155

138

135

454

41,5%

Administratörer i offentlig förvaltning

849

161

119

121

424

49,9%

Övrig kontorspersonal

852

161

114

112

407

47,8%

Chefer mindre företag o myndigheter

779

129

129

120

401

51,5%

Förskollärare, fritidspedagoger

791

105

134

125

389

49,2%

Drifts- o verksamhetschefer

669

128

130

107

385

57,6%

1 008

119

119

93

353

35,1%

Byggnads o anläggningsarbetare

Grundskollärare

912

108

107

112

352

38,6%

Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj

747

111

85

115

332

44,4%

Redovisningsekonomer, administrativa ass

843

125

97

89

329

39,1%

Chefer särskilda funktioner

622

90

95

115

327

52,6%

Gymnasielärare

568

125

90

84

311

54,8%

Sjuksköterskor

803

95

97

99

310

38,6%

Städare

737

95

84

93

293

39,8%

Maskin o motorreparatörer

705

85

82

88

273

38,8%

Bokförings o redovisningsassistenter

482

90

76

73

252

52,3%

Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens

438

78

96

61

250

57,1%

Processoperatörer trä o papper

652

63

73

92

246

37,7%

Civilingenjörer, arkitekter

587

74

63

75

226

38,5%

Sekreterare o dataregistrerare

390

82

65

62

219

56,2%

Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer

435

86

64

59

217

49,9%

Hälso- o sjukvårdsspecialister

487

74

70

63

217

44,6%

Storhushålls o restaurangpersonal

617

54

64

64

196

31,8%

Kundinformatörer

557

58

54

52

178

31,9%

Maskinförare

417

55

54

54

170

40,8%

Datatekniker o dataoperatörer

524

43

53

60

169

32,2%

Kramfors SSYK-namn

Vård o omsorgspersonal

Summa av Sysselsatta (nov 2007) 1 476

Summa av antal åldersavgångar 2010–2014 208

Summa av antal åldersavgångar 2015–2019 218

Summa av antal åldersavgångar 2020–2024

Summa av antal åldersavgångar 2010–2025

199

660

Summa av andel åldersavgångar 2010–2025 44,7%

Ej specificerat yrke

533

76

53

46

179

33,6%

Försäljare detaljhandel

374

48

45

38

133

35,7%

Byggnadshantverkare

225

45

41

30

119

52,9%

Säljare, inköpare, mäklare

313

34

35

41

119

38,0%

Processoperatörer trä o papper

272

39

34

36

114

41,8%

Byggnads o anläggningsarbetare

278

40

29

35

111

40,0%

Fordonsförare

246

37

35

29

106

43,1%

Chefer mindre företag o myndigheter

160

33

32

25

96

60,0%

Ingenjörer, tekniker

212

35

28

27

94

44,6%

Maskin o motorreparatörer

159

34

31

20

90

56,4%

Grundskollärare

195

36

26

21

88

45,0%

Storhushålls o restaurangpersonal

174

31

28

23

87

49,8%

Förskollärare, fritidspedagoger

162

19

23

33

79

48,8%

Gymnasielärare

137

26

27

21

75

54,6%

Övrigt servicearbete

119

33

19

17

73

61,5%

Maskinförare

163

24

21

24

73

44,9%

Städare

145

28

23

17

71

49,1%

Maskinoperatörer metall o mineral

151

22

17

22

67

44,6%

Drifts o verksamhetschefer

103

28

21

16

67

64,8%

Övrig kontorspersonal

138

26

19

17

65

47,0%

Administratörer i offentlig förvaltning

95

25

20

16

60

63,4%

Bokförings o redovisningsassistenter

93

25

16

14

56

59,7%

161

10

21

16

52

32,1%

Djuruppfödare, djurskötare

Montörer

97

20

16

15

52

53,2%

Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj

84

18

18

12

50

59,2%

Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer

97

16

16

11

47

48,4%

Chefer särskilda funktioner

66

17

13

12

43

65,9%

Redovisningsekonomer, administrativa ass

70

18

13

8

41

58,4%

Sjuksköterskor

96

11

11

15

41

42,3%

Behandlingsassistenter, fritidsledare

78

11

14

14

40

51,6%

Gjutare, svetsare, plåtslagare

99

12

14

10

38

38,4%

Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens

61

10

12

11

34

55,1%

Sollefteå SSYK-namn

Vård o omsorgspersonal

Summa av Sysselsatta (nov 2007) 1 692

Summa av antal åldersavgångar 2010–2014 233

Summa av antal åldersavgångar 2015–2019 244

Summa av antal åldersavgångar 2020–2024 227

Summa av antal åldersavgångar 2010–2025 747

Summa av andel åldersavgångar 2010–2025 44,2%

Ej specificerat yrke

471

64

46

28

142

30,1%

Försäljare detaljhandel

487

47

42

41

138

28,4%

Fordonsförare

340

40

47

37

130

38,3%

Byggnadshantverkare

248

42

40

38

127

51,1%

Byggnads o anläggningsarbetare

256

33

39

37

119

46,4%

Chefer mindre företag o myndigheter

184

29

30

31

98

53,4%

Grundskollärare

187

35

28

30

95

50,8%

Ingenjörer, tekniker

172

31

37

22

93

54,2%

Sjuksköterskor

193

23

23

32

84

43,6%

Maskinförare

177

22

27

32

84

47,2%

Förskollärare, fritidspedagoger

169

16

25

33

78

46,4%

Administratörer i offentlig förvaltning

132

29

26

20

78

59,0%

Drifts o verksamhetschefer

119

24

22

28

76

64,3%

Gymnasielärare

132

30

22

20

75

56,7%

Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens

126

28

27

17

74

58,9%

Övrig kontorspersonal

125

24

27

17

71

56,5%

Storhushålls o restaurangpersonal

146

26

21

20

69

47,3%

Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer

125

19

16

22

61

49,1%

Säljare, inköpare, mäklare

135

21

16

19

60

44,4%

Övrigt servicearbete

109

28

14

15

59

53,8%

Djuruppfödare, djurskötare

96

19

16

18

57

59,1%

Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj

95

18

19

16

55

58,0%

Behandlingsassistenter, fritidsledare

126

13

19

18

51

40,6%

Redovisningsekonomer, administrativa ass

101

21

15

13

50

49,5%

Maskin o motorreparatörer

118

14

16

16

50

42,2%

Maskinoperatörer metall o mineral

80

15

18

13

48

60,1%

Agenter, förmedlare

100

10

14

20

48

48,1%

Hälso- o sjukvårdsspecialister

95

18

16

11

47

49,5%

Städare

102

10

15

13

41

40,1%

Paketerare o andra fabriksarbetare

120

11

12

15

39

32,2%

Skogsbrukare

80

11

11

16

38

47,6%

Psykologer, socialsekreterare

79

12

11

13

38

48,1%

Örnsköldsvik SSYK-namn

Vård o omsorgspersonal

Summa av Sysselsatta (nov 2007) 3 619

Summa av antal åldersavgångar 2010–2014 444

Summa av antal åldersavgångar 2015–2019 457

Summa av antal åldersavgångar 2020–2024 443

Summa av antal åldersavgångar 2010–2025 1 421

Summa av andel åldersavgångar 2010–2025 39,3%

Ingenjörer, tekniker

1 165

183

153

148

509

43,6%

Försäljare detaljhandel

1 352

110

120

106

361

26,7%

Processoperatörer trä o papper

750

98

118

117

357

47,6%

Säljare, inköpare, mäklare

796

107

117

94

336

42,2%

Ej specificerat yrke

1 312

126

109

83

334

25,4%

Byggnadshantverkare

664

89

88

76

265

40,0%

Fordonsförare

743

98

70

79

263

35,4%

Byggnads o anläggningsarbetare

685

82

86

76

262

38,3%

Maskinoperatörer metall o mineral

626

84

65

77

245

39,1%

Chefer mindre företag o myndigheter

450

89

70

65

239

53,1%

Maskin o motorreparatörer

551

71

76

79

237

43,0%

Övrig kontorspersonal

454

86

76

65

237

52,1%

Drifts o verksamhetschefer

353

82

65

58

214

60,7%

Förskollärare, fritidspedagoger

528

50

75

72

214

40,5%

Gjutare, svetsare, plåtslagare

531

52

62

69

201

37,8%

Grundskollärare

574

88

57

41

196

34,1%

Montörer

530

57

62

61

194

36,5%

Sjuksköterskor

477

62

56

56

186

39,1%

Gymnasielärare

392

77

51

50

186

47,4%

Städare

408

81

53

38

179

43,9%

Bokförings o redovisningsassistenter

323

71

52

42

171

53,0%

Maskinförare

448

57

47

56

168

37,5%

Chefer särskilda funktioner

327

54

49

53

167

51,0%

Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj

335

49

54

38

151

45,0%

Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens

240

43

50

37

135

56,2%

Övrigt servicearbete

227

58

45

26

135

59,3%

Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer

259

40

39

44

130

50,3%

Civilingenjörer, arkitekter

424

39

34

46

129

30,5%

Redovisningsekonomer, administrativa ass

249

47

44

29

127

51,1%

Administratörer i offentlig förvaltning

201

50

38

26

117

58,3%

Storhushålls o restaurangpersonal

279

41

28

26

103

36,8%

Sjukgymnaster, tandhygienister

238

27

36

35

102

43,0%

Ragunda SSYK-namn

Vård o omsorgspersonal

Summa av Sysselsatta (nov-2007) 486

Summa av antal åldersavgångar 2010-2014

Summa av antal åldersavgångar 2015-2019

68

Summa av antal åldersavgångar 2020-2024

67

Summa av antal åldersavgångar 2010-2025

57

Summa av andel åldersavgångar 2010-2025

204

41,9%

Ej specificerat yrke

207

33

18

12

65

31,5%

Säljare, inköpare, mäklare

108

14

11

16

43

39,8%

Maskinförare

108

11

15

13

42

39,1%

Fordonsförare

71

6

12

13

35

49,5%

Ingenjörer, tekniker

60

10

9

9

31

51,8%

Byggnads o anläggningsarbetare

68

11

8

10

31

45,2%

Städare

57

11

4

9

26

45,1%

Montörer

65

9

7

7

25

38,8%

Byggnadshantverkare

44

10

5

9

25

56,0%

Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer

37

8

7

8

22

59,1%

Chefer mindre företag o myndigheter

45

6

9

4

22

48,4%

Gjutare, svetsare, plåtslagare

54

4

8

7

21

39,5%

Maskinoperatörer metall o mineral

53

5

8

6

21

38,9%

Försäljare detaljhandel

71

7

6

6

20

28,8%

Köks o restaurangbiträden

33

8

5

6

20

61,3%

Maskin o motorreparatörer

51

6

5

8

19

38,0%

Övrig kontorspersonal

33

8

5

6

19

58,4%

Gymnasielärare

28

6

7

6

19

68,5%

Grundskollärare

46

9

5

4

19

41,7%

Drifts o verksamhetschefer

27

5

8

4

17

64,4%

Övrigt servicearbete

33

7

5

3

16

49,0%

Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj

22

6

5

3

14

63,9%

Civilingenjörer, arkitekter

21

5

5

3

14

65,0%

Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens

18

3

4

6

14

75,8%

Processoperatörer trä o papper

51

4

3

6

13

26,4%

Djuruppfödare, djurskötare

27

5

4

2

13

49,0%

Förskollärare, fritidspedagoger

28

3

4

4

12

42,9%

Datatekniker o dataoperatörer

64

3

2

7

12

18,1%

Administratörer i offentlig förvaltning

18

4

4

3

11

59,4%

Skogsbrukare

20

4

3

2

10

49,2%

Bokförings o redovisningsassistenter

20

4

2

2

8

41,7%

Redovisningsekonomer, administrativa ass

16

3

2

4

8

50,6%

Bräcke SSYK-namn

Summa av Sysselsatta (nov 2007)

Summa av antal åldersavgångar 2010–2014

Summa av antal åldersavgångar 2015–2019

Summa av antal åldersavgångar 2020–2024

Summa av antal åldersavgångar 2010–2025

Summa av andel åldersavgångar 2010–2025

Fordonsförare

851

119

91

101

329

38,6%

Vård o omsorgspersonal

602

85

91

73

263

43,7%

Maskinförare

559

76

58

75

217

38,8%

Montörer

560

62

70

67

214

38,3%

Städare

453

93

65

44

210

46,6%

Övrigt servicearbete

227

58

48

26

137

60,5%

Köks o restaurangbiträden

346

41

32

33

112

32,3%

Paketerare o andra fabriksarbetare

254

31

29

24

88

34,6%

Ej specificerat yrke

230

37

24

22

85

37,1%

Byggnads o anläggningsarbetare

118

16

11

16

44

37,2%

Grundskollärare

89

12

15

13

44

49,0%

Chefer mindre företag o myndigheter

75

12

14

14

43

57,2%

Tidningsdistributörer, vaktmästare

71

15

12

12

40

56,1%

Godshanterare, expressbud

72

10

11

14

37

50,8%

Byggnadshantverkare

62

13

7

12

34

55,0%

Försäljare detaljhandel

125

10

10

11

33

26,6%

Säljare, inköpare, mäklare

61

13

13

6

33

53,8%

Maskinoperatörer grafisk o pappersvaru

67

6

9

9

26

67,4%

Förskollärare, fritidspedagoger

55

8

7

9

25

45,1%

Gymnasielärare

35

11

8

4

25

70,2%

Administratörer i offentlig förvaltning

41

9

6

8

24

59,3%

Drifts o verksamhetschefer

41

10

4

8

24

58,5%

Ingenjörer, tekniker

49

6

10

6

23

47,5%

Renhållnings o återvinningsarbete

53

8

7

3

21

40,3%

Processoperatörer trä o papper

59

5

4

9

21

36,0%

Maskin o motorreparatörer

56

6

5

6

20

34,9%

Djuruppfödare, djurskötare

30

5

6

6

18

61,4%

Lager o transportassistenter

41

4

7

7

18

44,3%

Maskinoperatörer trävaruindustri

33

4

6

7

18

54,2%

Bokförings o redovisningsassistenter

35

8

4

4

18

50,7%

Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens

24

5

3

9

17

71,5%

Skogsbrukare

44

7

3

4

16

36,8%

Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj

28

4

6

5

15

54,9%

Krokom SSYK-namn

Vård o omsorgspersonal

Summa av Sysselsatta (nov-2007)

Summa av antal åldersavgångar 2010-2014

Summa av antal åldersavgångar 2015-2019

Summa av antal åldersavgångar 2020-2024

Summa av antal åldersavgångar 2010-2025

Summa av andel åldersavgångar 2010-2025

1 048

140

127

124

414

39,5%

Ej specificerat yrke

485

69

52

39

165

34,0%

Byggnads o anläggningsarbetare

222

36

37

32

111

50,1%

Fordonsförare

255

29

25

29

90

35,3%

Chefer mindre företag o myndigheter

164

28

26

25

84

51,1%

Försäljare detaljhandel

233

37

23

18

81

34,9%

Övrig kontorspersonal

151

26

21

24

77

50,7%

Säljare, inköpare, mäklare

197

25

27

18

76

38,6%

Grundskollärare

171

27

17

25

76

44,2%

Förskollärare, fritidspedagoger

143

21

23

25

71

49,5%

Ingenjörer, tekniker

144

24

24

14

67

46,6%

Byggnadshantverkare

163

24

17

22

66

40,6%

Djuruppfödare, djurskötare

132

22

19

21

64

48,8%

Övrigt servicearbete

96

24

18

17

60

63,0%

Administratörer i offentlig förvaltning

109

17

17

20

60

55,1%

99

18

26

13

59

59,6%

Drifts o verksamhetschefer Gymnasielärare

110

18

15

22

58

53,2%

Städare

127

20

16

16

58

45,6%

Sjuksköterskor

117

16

15

20

54

46,3%

Maskinförare

159

12

16

20

52

32,4%

Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens

74

18

14

14

49

66,6%

Redovisningsekonomer, administrativa ass

87

12

11

12

39

44,5%

Storhushålls o restaurangpersonal

84

13

10

11

35

41,9%

Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj

78

13

7

12

34

44,1%

Gjutare, svetsare, plåtslagare

91

10

13

9

34

37,4%

Sekreterare o dataregistrerare

77

10

10

11

34

43,9%

Maskin o motorreparatörer

89

13

8

10

33

37,4%

Chefer särskilda funktioner

62

10

11

8

31

50,3%

Sjukgymnaster, tandhygienister

74

8

10

11

31

41,5%

Hälso- o sjukvårdsspecialister

52

11

13

6

30

57,6%

Köks o restaurangbiträden

85

8

10

11

30

34,8%

Bokförings o redovisningsassistenter

53

11

8

8

29

55,4%

Strömsund SSYK-namn

Summa av Sysselsatta (nov 2007)

Summa av antal åldersavgångar 2010–2014

Summa av antal åldersavgångar 2015–2019

Summa av antal åldersavgångar 2020–2024

Summa av antal åldersavgångar 2010–2025

Summa av andel åldersavgångar 2010–2025

Vård o omsorgspersonal

941

136

138

134

435

46,3%

Byggnads o anläggningsarbetare

407

52

58

49

171

41,9%

Ej specificerat yrke

453

60

44

36

146

32,3%

Försäljare detaljhandel

275

38

28

32

101

36,9%

Fordonsförare

181

23

25

24

76

41,8%

Chefer mindre företag o myndigheter

121

27

23

21

74

61,0%

Byggnadshantverkare

128

27

25

14

71

55,7%

Grundskollärare

136

31

20

16

69

50,9%

Övrigt servicearbete

114

20

20

21

62

54,7%

Maskinförare

145

12

14

23

53

36,6%

97

21

14

13

52

53,8%

143

22

15

13

52

36,3%

Drifts o verksamhetschefer

71

14

19

11

45

63,6%

Städare

81

16

16

12

45

55,1%

Säljare, inköpare, mäklare

94

19

12

10

44

46,7%

Förskollärare, fritidspedagoger

72

12

18

11

43

60,1%

Övrig kontorspersonal Köks o restaurangbiträden

Gymnasielärare

77

14

14

13

42

54,7%

Ingenjörer, tekniker

81

17

11

10

42

51,7%

163

10

11

17

41

25,2%

Bokförings o redovisningsassistenter

Montörer

59

12

13

11

39

66,3%

Djuruppfödare, djurskötare

70

18

10

9

38

53,8%

Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens

52

13

10

11

36

69,6%

Maskin o motorreparatörer

75

10

11

11

33

44,6%

Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer

66

14

10

6

31

47,4%

Administratörer i offentlig förvaltning

58

8

13

7

28

49,0%

Arbete inom jord och skog, trädgård, fiske

41

11

7

6

24

58,6%

Chefer särskilda funktioner

36

9

7

6

23

65,1%

Skogsbrukare

45

8

4

10

23

52,1%

Gjutare, svetsare, plåtslagare

59

7

6

7

23

38,3%

Redovisningsekonomer, administrativa ass

49

8

7

7

22

44,3%

Växtodlare

40

9

6

5

21

52,5%

Behandlingsassistenter, fritidsledare

49

6

7

5

20

41,1%

Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj

38

8

5

6

20

52,7%

Åre SSYK-namn

Vård o omsorgspersonal

Summa av Sysselsatta (nov 2007) 572

Summa av antal åldersavgångar 2010–2014

Summa av antal åldersavgångar 2015–2019

53

Summa av antal åldersavgångar 2020–2024

74

Summa av antal åldersavgångar 2010–2025

73

215

Summa av andel åldersavgångar 2010–2025 37,6%

Ej specificerat yrke

435

49

41

36

134

30,8%

Försäljare detaljhandel

364

22

25

32

83

22,7%

Chefer mindre företag o myndigheter

163

20

23

31

82

50,3%

Byggnadshantverkare

148

24

24

14

69

46,3%

Byggnads o anläggningsarbetare

187

23

20

18

64

34,1%

Maskinförare

155

14

18

25

60

38,4%

Fordonsförare

153

14

23

16

58

37,7%

Grundskollärare

124

16

16

16

51

41,1%

88

13

14

18

49

55,5%

Storhushålls o restaurangpersonal

194

13

11

18

47

24,1%

Övrig kontorspersonal

121

15

14

14

46

38,3%

84

16

13

11

43

50,7%

115

11

13

13

41

35,6%

Förskollärare, fritidspedagoger

95

9

12

15

38

40,2%

Gymnasielärare

86

13

10

13

38

43,6%

Drifts o verksamhetschefer

Djuruppfödare, djurskötare Säljare, inköpare, mäklare

Städare

94

11

11

12

34

36,3%

Bokförings o redovisningsassistenter

64

9

13

11

34

52,8%

Köks o restaurangbiträden

106

10

8

10

32

29,9%

Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj

70

9

8

11

30

42,3%

Administratörer i offentlig förvaltning

44

13

7

8

29

65,2%

Ingenjörer, tekniker

69

11

5

8

28

40,7%

Kundinformatörer

77

10

10

7

27

35,4%

Maskinoperatörer metall o mineral

71

7

10

8

26

36,3%

Chefer särskilda funktioner

65

5

11

8

25

38,6%

Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer

49

9

4

9

23

47,9%

Sjuksköterskor

57

7

6

10

23

40,6%

Hälso- o sjukvårdsspecialister

30

8

5

5

19

63,2%

Redovisningsekonomer, administrativa ass

50

4

6

8

19

37,6%

Sjukgymnaster, tandhygienister

43

6

6

5

18

42,4%

Lager o transportassistenter

33

5

7

4

17

50,8%

Växtodlare

31

4

8

3

16

52,5%

Berg SSYK-namn

Vård o omsorgspersonal

Summa av Sysselsatta (nov 2007) 597

Summa av antal åldersavgångar 2010–2014

Summa av antal åldersavgångar 2015–2019

94

Summa av antal åldersavgångar 2020–2024

70

Summa av antal åldersavgångar 2010–2025

69

243

Summa av andel åldersavgångar 2010–2025 40,7%

Ej specificerat yrke

267

43

29

25

100

37,3%

Övrigt servicearbete

108

31

15

12

61

56,4%

Chefer mindre företag o myndigheter

101

16

17

20

56

55,3%

Byggnads o anläggningsarbetare

128

16

16

20

54

42,1%

Fordonsförare

118

15

19

18

54

45,6%

87

16

13

15

46

52,3%

Maskinförare

129

12

7

19

42

32,5%

Försäljare detaljhandel

129

17

8

13

41

31,4%

82

15

14

9

39

48,2%

Byggnadshantverkare

Djuruppfödare, djurskötare Ingenjörer, tekniker

58

12

13

10

37

63,0%

Säljare, inköpare, mäklare

64

11

13

12

36

55,9%

Förskollärare, fritidspedagoger

58

4

12

15

33

56,3%

Drifts o verksamhetschefer

48

11

8

11

31

64,8%

Grundskollärare

78

11

11

7

31

39,5%

Övrig kontorspersonal

48

10

5

6

24

49,2%

Maskin o motorreparatörer

54

3

7

11

23

41,7%

Administratörer i offentlig förvaltning

38

6

6

9

21

55,9%

Bokförings o redovisningsassistenter

39

6

9

5

21

54,1%

Gymnasielärare

39

6

4

9

20

50,4%

Storhushålls o restaurangpersonal

45

3

9

6

19

43,3%

Städare

48

6

8

4

19

40,5%

Sjuksköterskor

44

6

7

5

19

44,1%

Köks o restaurangbiträden

55

4

6

6

18

32,8%

Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens

25

7

8

2

18

72,1%

Växtodlare

28

3

5

8

17

60,5%

Maskinoperatörer trävaruindustri

65

7

4

4

17

25,8%

Paketerare o andra fabriksarbetare

82

5

2

6

16

19,3%

Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj

21

8

5

3

15

73,5%

Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer

38

8

3

4

15

39,2%

Sekreterare o dataregistrerare

52

4

5

4

13

25,9%

Redovisningsekonomer, administrativa ass

19

5

6

2

13

69,2%

Härjedalen SSYK-namn

Vård o omsorgspersonal

Summa av Sysselsatta (nov 2007) 712

Summa av antal åldersavgångar 2010–2014

Summa av antal åldersavgångar 2015–2019

104

Summa av antal åldersavgångar 2020–2024

105

Summa av antal åldersavgångar 2010–2025

96

320

Summa av andel åldersavgångar 2010–2025 44,9%

Ej specificerat yrke

381

52

52

31

145

38,1%

Försäljare detaljhandel

300

25

28

30

89

29,8%

Byggnads o anläggningsarbetare

193

30

23

21

79

41,0%

Maskinförare

212

25

21

28

79

37,2%

Chefer mindre företag o myndigheter

132

22

26

23

77

58,0%

Byggnadshantverkare

121

23

26

20

73

60,1%

Fordonsförare

157

18

23

23

67

42,9%

88

26

18

9

56

63,9%

Övrigt servicearbete

115

20

14

13

48

41,5%

Drifts o verksamhetschefer

Grundskollärare

82

24

10

9

46

56,5%

Städare

90

20

11

13

44

48,7%

101

14

14

11

42

41,4%

Köks o restaurangbiträden

98

12

14

11

40

41,0%

Övrig kontorspersonal

86

17

8

9

39

45,8%

Bokförings o redovisningsassistenter

58

13

10

14

38

64,8%

Säljare, inköpare, mäklare

Ingenjörer, tekniker

67

16

14

5

36

53,6%

Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer

70

10

13

9

34

48,9%

Förskollärare, fritidspedagoger

95

9

9

13

33

35,0%

Redovisningsekonomer, administrativa ass

50

13

10

7

31

62,3%

Gymnasielärare

67

13

10

6

31

46,5%

Montörer

93

11

10

7

29

31,5%

Storhushålls o restaurangpersonal

86

5

9

11

27

31,7%

218

7

7

8

24

11,1%

Datatekniker o dataoperatörer Sjuksköterskor

44

11

5

6

23

52,5%

Skogsbrukare

54

8

7

6

21

39,7%

Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens

34

5

6

9

21

60,4%

Administratörer i offentlig förvaltning

42

7

4

7

19

46,4%

Behandlingsassistenter, fritidsledare

44

7

5

5

19

43,5%

Kundinformatörer

59

4

5

7

18

30,9%

Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj

35

6

7

4

17

47,8%

Maskin o motorreparatörer

50

8

3

4

16

32,7%

Chefer särskilda funktioner

36

8

5

3

16

45,0%

Växtodlare

25

5

4

5

14

57,2%

Östersund SSYK-namn

Summa av Sysselsatta (nov 2007)

Summa av antal åldersavgångar 2010–2014

Summa av antal åldersavgångar 2015–2019

Summa av antal åldersavgångar 2020–2024

Summa av antal åldersavgångar 2010–2025

Summa av andel åldersavgångar 2010–2025

Vård o omsorgspersonal

3 592

399

445

418

1 336

37,2%

Säljare, inköpare, mäklare

1 386

144

122

127

419

30,2%

Ej specificerat yrke

1 513

148

115

87

368

24,4%

Försäljare detaljhandel

1 610

113

100

109

345

21,4%

Chefer mindre företag o myndigheter

657

92

111

102

336

51,1%

Ingenjörer, tekniker

685

108

95

90

307

44,9%

Förskollärare, fritidspedagoger

775

70

91

117

302

39,0%

Administratörer i offentlig förvaltning

691

110

99

72

296

42,8%

Fordonsförare

704

99

93

80

292

41,5%

Övrig kontorspersonal

607

111

79

78

285

47,0%

Sjuksköterskor

680

94

81

79

270

39,7%

Byggnadshantverkare

626

91

87

65

256

40,8%

Drifts o verksamhetschefer

450

87

85

70

254

56,6%

Grundskollärare

591

75

84

75

249

42,1%

Gymnasielärare

472

102

73

50

235

49,8%

Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens

386

68

72

70

219

56,8%

Redovisningsekonomer, administrativa ass

490

71

63

54

205

41,8%

Byggnads o anläggningsarbetare

571

66

53

66

197

34,5%

Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj

425

76

55

52

194

45,6%

Sekreterare o dataregistrerare

485

52

57

57

177

36,4%

Hälso- o sjukvårdsspecialister

418

64

53

53

175

41,9%

Städare

482

60

54

49

173

35,8%

Psykologer, socialsekreterare

375

58

50

54

168

44,7%

Dataspecialister

568

32

49

70

165

29,1%

Bokförings o redovisningsassistenter

302

59

44

39

148

49,1%

Sjukgymnaster, tandhygienister

334

41

47

48

144

43,0%

Chefer särskilda funktioner

281

48

40

45

143

51,0%

Storhushålls o restaurangpersonal

414

38

38

40

126

30,3%

Tull, taxerings o socialförsäkringstjänstemän

303

51

40

29

125

41,3%

Övrigt servicearbete

229

35

49

30

119

51,9%

Civilingenjörer, arkitekter

279

41

29

37

116

41,6%

Lager o transportassistenter

276

38

36

37

116

42,0%

Pensionsavgångar företagare andel företagare 55+ per region

Källa: Företagarna

Pensionsavgångar företagare

generationsskifte aktuellt inom fem år, länsfördelat

Källa: Företagarna

En undersökning från Företagarna i april 2009 anger att 38 procent av företagarna i Jämtlands län och 40 procent i Västernorrlands län är över 55 år. Man kan alltså förvänta sig ett ganska stort generationsskifte bland våra företag. Rikets snitt ligger under 35 procent men det beror mycket på att endast 30 procent av företagarna i Stockholms län är äldre än 55 år. På fråga om generationsskifte var aktuellt inom fem år svarade 30 procent i Jämtlands län och hela 35 procent i Västernorrlands län att så var fallet. Det är bland de högsta andelarna i landet. Även inom lantbruket är medelåldern hög. I exempelvis Jämtlands län är en tredjedel av lantbrukarna under 50 år, 30 procent mellan 50 och 60 år och var tredje företagare blir pensionsmässig inom fem år.

Generationsskifte i företag är inte helt enkelt att förutsäga. Företagare är inte lika inriktade vid att sluta runt 65 år som anställda. Generationsskiftet beror ofta av om företagen hittar ny ägare. Detta är en process som kan dra ut på tiden beroende på konjunkturläge, lönsamhet i berörd bransch mm. En del företag upphör då man inte hittar ny ägare. För jordbruket har traditionellt ägarskifte oftast skett inom familjen. Även om det är svårt att förutsäga ägarskifte i företag är det viktigt att uppmärksamma åldersstrukturen hos företagarna och ha beredskap att underlätta för företagare som står i begrepp att lämna över ägandet.

93

Försörjningsbörda Försörjningsbördan (totalbefolkning/ sysselsatta 20–64 år) är ett mått för att försöka beskriva hur mycket den yrkesaktiva delen av befolkningen behöver producera för att försörja hela befolkningen.

En försörjningsbörda på 2,0 innebär att varje arbetande ska försörja ytterliggare en person förutom sig själv. Till skillnad från försörjningskvoten (totalbefolkning/befolkning 20–64 år) varierar försörjningsbördan med utvecklingen på arbetsmarknaden.

Försörjningsbördan påverkas förutom av befolkningsutvecklingen också av hur stort arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen är för olika befolkningsgrupper.

Det verkliga utfallet kan emellertid även komma att påverkas av om fler arbetar efter att de har fyllt 65 år, dessa är dock 2,9

inte medtagna i måttet. På uppdrag av SEB har SCB gjort en prognos om hur enskilda kommuner påverkas av de stora demografiska förändringarna. Resultatet av prognosen visar att allt färre måste försörja allt fler i hela landet, men även att spridningen mellan kommunerna kommer att bli stor.

I Mellersta Norrland beräknas försörjningsbördan 2025 bli högst i Kramfors och Ragunda med 2,79 respektive 2,76.

Dessa två kommuner har tillsammans med Bräcke redan i dag en försörjningsbörda som överstiger 2,5 vilket kan jämföras med Mellersta Norrlands och hela rikets genomsnitt som under 2009 var 2,31 respektive 2,29. Utvecklingen av försörjningsbördan i Mellersta Norrlands kommuner visas i nedanstående diagram.

Västernorrland

2,7 2,5 2,3 2,1 1,9

Ånge

Timrå

Härnösand

Sundsvall

2,9

Kramfors

Sollefteå

Örnsköldsvik

2024

2022

2020

2018

2016

2014

2012

2010

2008

2006

2004

2002

2000

1998

1996

1994

1992

1990

1,7

Riket

Jämtland

2,7 2,5 2,3 2,1 1,9

Ragunda

Bräcke

Krokom

Strömsund

Åre

Källa: SCB, på uppdrag av SEB

94

Berg

Härjedalen

Östersund

Riket

2024

2022

2020

2018

2016

2014

2012

2010

2008

2006

2004

2002

2000

1998

1996

1994

1992

1990

1,7

Var finns jobben?

Arbetsförmedlingen bedömer att tillgången på lediga jobb fortsätter att öka under 2011 och 2012. Inom ett flertal yrkesområden i riket ökar efterfrågan på arbetskraft. Det medför att antalet bristyrken ökar. Även på längre sikt kommer rekryteringsbehoven att tillta, inte minst för att många lediga jobb uppkommer genom den stora generationsväxlingen. Arbetsförmedlingens prognoser visar att arbetsmarknaden kommer att förbättras för de flesta yrken under det närmaste året.

Tillväxten av nya jobb sker inom många yrken och i alla delar av landet. Den största ökningen procentuellt förväntas inom datayrken, medan administrativa yrken får en svag ökning.

Den stora efterfrågan på arbetskraft har medfört ökad brist på kompetenser.

Problemen att rekrytera rätt personal kommer att fortsätta under det närmaste året och inom vissa yrken bedöms bristen på arbetskraft bli ett hinder för ökad produktion. Detta betyder bland annat ökade möjligheter för nyutexaminerade att hitta ett arbete. Störst antal lediga platser kommer det att finnas inom yrken som kräver gymnasieutbildning, men andelen

jobb som kräver eftergymnasial utbildning ökar. Däremot blir det fortsatt besvärligt för arbetssökande med endast förgymnasial utbildning. Detta gäller också på fem till tio års sikt.

För data- och teknikyrken, exempelvis dataspecialister och de flesta ingenjörsyrkena, väntas en mycket stark arbetsmarknad, liksom för byggnads- och tillverkningsyrken.

Tillväxten av jobb inom ingångsyrken för ungdomar och nyanlända invandrare är god. Det är främst i yrken inom handel och inom hotell och restaurang som antalet anställda ökar, men även övriga servicesektorn väntas expandera.

Bristen på högskoleutbildad personal inom hälso- och sjukvård fortsätter att vara stor. Det gäller framför allt läkare, tandläkare, vidareutbildade sjuksköterskor och i viss mån grundutbildade sjuksköterskor.

Tydligast tillväxt av jobb kommer det att vara inom verksamheter som drivs av privat huvudman.

Inom skolområdet efterfrågas förskollärare, yrkeslärare och specialpedagoger.

Läs mer: http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid. html

Arbetslöshet 16–64 år

1996 till juli 2011 per kommun Källa: Af

Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Västernorrlands län Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Åre Berg Härjedalen Östersund Jämtlands län

95

Arbetslöshet 18–24 år

1996 till juli 2011 per kommun Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Västernorrlands län Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Åre Berg Härjedalen Östersund Jämtlands län

Arbetslöshet yrkesvis 1996–2010 Jämtlands län 1 400 Militärt arbete Ledningsarbete

1 200

Teknik- och datavetenskap m.m.

1 000

Hälso- och sjukvårdsspec, barnmorskor och sjuksköterskor Lärare inom universitet, gymnasie och grundskola Annat arbete som kräver teoretisk spec.kompetens Tekniker och ingenjörsarbetare m.m.

Sjukgymn, sjuksköterskor, biomed analytiker m.m.

Lärararbete som kräver kortare högskoleutbildning Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildning Kontors- och kundservicearbete

800

600

Service- och säkerhetsarbete Vård- och omsorgspersonal

400

Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m.

Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Gruv-, bygg- och anläggningsarbete

200

Hantverksarbete inom tillverkning Processoperatörsarbete

0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

96

Arbetslöshet yrkesvis

1996–2010 Västernorrlands län 2 500

2 000

1 500

1 000

500

0

97

Foto: Christer Svenson

5

5

Befolkning och utbildningsnivĂĽer

Här presenterar vi statistik och prognoser om befolkning, utbildningsnivüer, m m.

99

Folkmängden i Mellersta Norrland uppgick den 31 december 2010 till 369 363 invånare, vilket var en minskning med 392 invånare jämfört med året innan. Trots en minskad folkmängd under 2010 så har dock den negativa utvecklingen i regionen kraftigt planat ut jämfört med den stora och sammanhängande befolkningsminskningen åren 1995–2002. Under dessa åtta år, delvis som en följd av den nationella bank- och finanskrisen i början av 1990-talet, minskade folkmängden i Mellersta Norrland med 24 330 invånare. Enligt en prognos av SCB beräknas folkmängden i

Mellersta Norrland uppgå till omkring 363 100 personer år 2025.

Det negativa födelsenettot i Mellersta Norrland förklaras främst av att regionen har en åldersstruktur med förhållandevis få personer i barnafödande ålder. Det är en konsekvens av tidigare års stora nettoutflyttning av i första hand yngre personer.

Senare års positiva flyttningsnetto för Mellersta Norrland förklaras helt av ett flyttningsöverskott mot utlandet.

Flyttnings- och födelsenetto

i Mellersta Norrland åren 1990–2010

Källa: SCB

100

Befolkningsförändring per kommun 2006–2010

Källa: SCB

Befolkningsutvecklingen till och med år 2025 kommer fortsatt visa på stora differenser mellan kommunerna i Mellersta Norrland. Utifrån faktisk folkmängd den

31 december 2010 beräknas följande befolkningsutveckling enligt SCB:s prognos för regionens kommuner till 2020 och 2025.

Folkmängd per kommun

den 31 december 2010 och prognos 2010

2020

2025

Diff. 2010-2020

Diff. 2020-2025

Ånge

10 053

9 191

8 935

-8.6%

-2.8%

Timrå

17 990

17 657

17 505

-1.9%

-0.9%

Härnösand

24 611

23 827

23 544

-3.2%

-1.2%

Sundsvall

95 732

97 186

97 668

1.5%

0.5%

Kramfors

18 911

17 495

17 037

-7.5%

-2.6%

Sollefteå

20 255

19 029

18 647

-6.1%

-2.0%

Örnsköldsvik

55 073

55 186

55 192

0.2%

0.0%

Ragunda

5 590

5 052

4 933

-9.6%

-2.4%

Bräcke

6 885

6 254

6 123

-9.2%

-2.1%

Krokom

14 535

14 560

14 674

0.2%

0.8%

Strömsund

12 185

11 029

10 678

-9.5%

-3.2%

Åre

10 274

10 577

10 738

3.0%

1.5%

7 352

6 876

6 758

-6.5%

-1.7%

Berg Härjedalen

10 454

9 863

9 709

-5.7%

-1.6%

Östersund

59 416

60 469

60 978

1.8%

0.8%

Källa: SCB/AF, data till rapport URA 2010:5

101

Befolkningen efter ålder den 31 december 2009

Västernorrland

Källa: Kvinnor och män i Västernorrland

Jämtland

Källa: Kvinnor och män i Jämtlands län

102

Andel av befolkningen den 31 december som är utrikes födda

Källa: SCB

Inom befolkningen fortsätter antalet och andelen utrikes födda att öka i såväl Mellersta Norrland som i hela riket. Den 31 december 2010 var knappt 25 900 av de boende i regionen födda i ett annat land än Sverige. Andelen utrikes födda av befolkningen i Mellersta Norrland var 4,5 procent år 2000, den andelen hade ökat till 7,0 procent 2010. I förhållande till riksgenomsnittets 14,7 procent är dock andelen födda utanför Sverige mer än hälften så låg.

I alla kommuner i regionen finns en högre andel utrikes födda kvinnor än män.

De fem största födelseländerna för de utrikes födda som är bosatta i Mellersta Norrland är, Finland, Norge, Irak, Thailand och Tyskland. Huvudsaklig tidpunkt och skäl för bosättning varierar dock betydligt där exempelvis de flesta från Finland kom som arbetskraftsinvandrare under 1970-talet medan många av irakierna kom till Sverige för asyl i början av 2000-talet och senare även som anhöriginvandrare. På senare år har antalet personer som är födda i Afrika ökat och främst av somalier.

103

Total nettoflyttning i länen

fördelat på kön per 1000 invånare, åren 2006–2010

Källa: SCB

Under femårsperioden 2006–2010 hade Stockholms län tätt följt av Skåne det största flyttningsöverskott för såväl kvinnor som män i relation till befolkningen. Störst

negativt flyttnetto för kvinnor och män redovisade Norrbotten. Västernorrland och Jämtland ligger på plussidan men på den undre kvartilen av länen.

104

Summa av nettoflyttning per kön, Mellersta Norrland

Alla åldrar

Källa: SCB

18–29 år

Källa: SCB

105

Total nettoflyttning per kommun i Mellersta Norrland

åren 2001–2005 och 2006–2010

Källa: SCB

Bland såväl inflyttarna som utflyttarna dominerar de yngre i åldrarna 18–29 år, som oftast flyttar för studier. Av dem som flyttade till Mellersta Norrland under åren 2006–2010 så fanns 50 procent inom åldersgruppen 18–29 år och bland utflyttarna 55 procent och det medförde ett stort flyttningsunderskott inom åldersgruppen. Positivt är att åldersgrupperna 0–17 år samt 30–44 år, där de flesta barnfamiljer

ingår, uppvisade ett flyttningsöverskott åren 2006–2010. Flyttningsströmmarna för kommunerna i Mellersta Norrland uppvisar dock stora variationer, där SundsvallTimrå och Östersund-Krokom tillsammans med Örnsköldsvik och Åre haft bäst utveckling.

106

Riktad flyttning för Mellersta Norrland

totalt antal personer, 2001–2005 och 2006–2010 Inflyttning till Mellersta Norrland Stockholm Uppsala Södermanland

Utflyttning till Mellersta Norrland

Nettoflyttning, Mellersta Norrland

2001–2005

2006–2010

2001–2005

2006–2010

2001–2005

2006–2010

10 063

8 843

9 791

10 631

272

-1 788

2 237

2 369

2 781

3 253

-544

-884

996

1 015

1 145

1 376

-149

-361

1 324

1 434

1 819

2 111

-495

-677

Jönköping

705

777

866

881

-161

-104

Kronoberg

383

456

518

516

-135

-60

Kalmar

550

545

701

699

-151

-154

Gotland

289

203

292

249

-3

-46

Blekinge

261

253

329

362

-68

-109

1 947

1 909

2 625

2 478

-678

-569

553

554

709

698

-156

-144

3 817

3 985

5 007

4 778

-1 190

-793

806

842

944

912

-138

-70

Östergötland

Skåne Halland Västra Götaland Värmland

907

891

1065

1 057

-158

-166

Västmanland

1 009

1 064

1 254

1 267

-245

-203

Dalarna

1 615

1 647

1 642

1 725

-27

-78

Gävleborg

3 421

3 597

3 460

3 844

-39

-247

Västerbotten

5 387

6 132

6 294

6 197

-907

-65

Norrbotten

2 394

2 343

2 248

2 206

146

137

38 664

38 859

43 490

45 240

-4 826

-6 381

8 403

13 145

3 486

4 568

4 917

8 577

Örebro

Inrikes Utlandet

Källa: rAps-RIS/SCB

Mellersta Norrland har under åren 2001– 2010 haft en större inrikes utflyttning än inflyttning och som tilltagit de senaste fem åren. Störst är underskottet till storstadsre-

107

gioner och stora universitetsorter. Samtidigt har dock även överskottet i förhållande till utlandet ökat vilket bidragit till ett positivt flyttningsnetto.

Utbildningsnivå per bransch

kvinnor och män 25–64 år i Mellersta Norrland, 2009 Utbildning kortare än 3-årigt gymnasium Kvinnor

Män

Gymnasium Kvinnor

Eftergymnasial utb. mindre än 3 år

Män

Kvinnor

Män

Eftergymnasial utb. minst 3 år Kvinnor

Män

Jord- och skogsbruk, fiske

52.1

64.4

18.8

17.3

13.2

10.3

15.9

8.0

Tillverkning och utvinning

48.3

59.5

21.5

20.2

13.2

12.0

17.1

8.4

Energi och miljö

29.7

47.5

20.0

17.9

18.6

21.2

31.7

13.4

Byggverksamhet

43.9

65.4

28.9

24.1

14.6

8.2

12.6

2.4

Handel

49.9

56.6

30.0

28.0

11.8

10.8

8.4

4.6

Transport och magasinering

52.6

66.0

31.7

24.1

9.1

6.7

6.6

3.2

Hotell och restaurang

49.2

54.1

29.8

27.1

13.1

11.0

7.9

7.8

Information och kommunikation

27.9

21.6

22.2

22.3

23.0

28.3

26.9

27.8

Finans- och försäkringsverksamhet

28.4

24.5

32.4

28.8

15.0

21.9

24.2

24.8

Fastighetsverksamhet

48.8

58.0

23.1

18.7

13.8

12.5

14.2

10.8

39.1

38.2

22.1

21.5

15.3

19.1

23.6

21.2

Offentlig förvaltning, försvar

27.7

22.0

15.1

16.1

17.6

27.6

39.5

34.4

Utbildning

22.6

17.2

8.3

9.5

21.7

21.9

47.4

51.4

Vård och omsorg, sociala tjänster

42.9

35.1

19.8

18.2

13.6

12.1

23.7

34.7

Kulturella och personliga tjänster mm

38.0

49.1

26.7

21.6

15.3

13.5

20.0

15.7

Okänd verksamhet

54.8

60.9

16.8

17.4

13.0

11.7

15.3

10.0

Totalt

38.0

49.7

19.7

21.2

15.6

14.1

26.7

15.0

Företagstjänster

Källa: rAps-RIS/SCB

Överlag är utbildningsnivåerna betydligt högre för kvinnor än för män inom de flesta av branscherna i Mellersta Norrland, vilket även gäller för hela riket. I förhållande till riket är utbildningsnivåerna lägre, med några få undantag, inom branscherna i regionen för såväl män som kvinnor. I hela

landet uppgår andelen förvärvsarbetande kvinnorna med minst en eftergymnasial utbildning till 30,1 procent jämfört med 26,7 procent i Mellersta Norrland, motsvarande nivå för män är 21,0 respektive 15,0 procent.

108

Utbildningsnivå hela befolkningen 20–64 år med < 3 år gymnasium 2010

Utbildningsnivå hela befolkningen

20–64 år med eftergymnasial utbildning 2010

Källa: SCB

För ca 1–2 procent saknas uppgifter om utbildningsnivån.

109

Utbildningsnivå utrikesfödda

andel 25–64 år < 3 år gymnasium 2010

Utbildningsnivå utrikesfödda andel 25–64 år med minst 3-årig eftergymnasial utbildning 2010

Källa: SCB

Andelen som det saknas uppgifter på är relativt hög, mellan 6–16 procent beroende på kommun.

110

Utbildningsnivå arbetssökande

Arbetssökande 20–64 år i Mellersta Norrland efter utbildningsnivå och kön. Kvartal 1 2011.

Enbart grundskola Kvinnor

Gymnasieskola Män

Kvinnor

Eftergymnasial utbildning Män

Kvinnor

Totalt Män

Kvinnor

Män

Antal 1 033

1 673

1 952

3 026

1 153

1 062

4 138

5 761

871

1 184

2 498

3 218

755

662

4 124

5 064

1 904

2 857

4 450

6 244

1 908

1 724

8 262

10 825

Öppet arbetslösa

25.0

29.0

47.2

52.5

27.9

18.4

100

100

I konjunkturåtgärder

21.1

23.4

60.6

63.6

18.3

13.1

100

100

Summa arbetssökande

23.1

26.4

53.9

57.7

23.1

15.9

100

100

Öppet arbetslösa I konjunkturåtgärder Summa arbetssökande Andel i procent

Källa: rAps-RIS/SCB

Utbildningsnivåerna bland de arbetssökande återspeglar utbildningsnivåerna bland de förvärvsarbetande, på det sättet att det är fler kvinnor än män som har en eftergymnasial utbildning.

Generellt kan man säga att de som saknar fullgjord gymnasieutbildning är en av utmaningarna den närmsta framtiden. Ar-

betsmarknaden har höga krav på utbildning och erfarenhet idag. Ungdomar som inte har slutförda gymnasiestudier har generellt sett svårare att komma in på arbetsmarknaden. De ungdomar som slutfört sin utbildning har mycket större chanser att komma in på arbetsmarknaden fortare.

111

Andel som fullföljer gymnasieskola, övergång till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Andel nybörjare (%) år 1 okt. 2006 som fullföljdeutbildningen inom 4 år exkl. IV-programmet Totalt

Andel invånare (%), 20 år, med fullföljd gymnasial utbildning

Andel invånare (%), 20 år, med grundläggande behörighet till univ. o. högsk.

Övergång till högskolan (%) inom 3 år efter avslutad utbildning i gymn. skolan 2007

Exklusive IV-progr.

Östersund

83

90

80

73

39

Krokom

81

86

78

71

32

Berg

80

88

77

69

29

Bräcke

75

82

74

62

21

Härjedalen

83

86

75

60

24

Ragunda

71

74

63

56

20

Strömsund

81

85

73

60

27

Åre

81

83

85

77

28

Sundsvall

69

78

66

59

44

Härnösand

71

77

63

53

33

Ånge

67

75

65

56

35

Kramfors

76

81

68

59

40

Sollefteå

72

79

65

59

40

Timrå

75

86

71

64

42

Örnsköldsvik

79

84

73

66

42

Riket

76

83

72

64

42

Källa: Skolverket

Elever med slutbetyg från gymnasiet läsåret 2009/2010 Västernorrland

Jämtlands län

Källa: Kvinnor och män i Västernorrland

Källa: Kvinnor och män i Jämtlands län

112

Ålder och kön studenter vid Mittuniversitetet läsåret 2010/2011

Källa: Mittuniversitetet

Härifrån kommer nybörjarna vid Mittuniversitetet höstterminen 2010 Region

Andel (%)

Antal

Mellersta Norrland

20,9

900

Stockholms län

16,5

714

Okänt *

13,5

582

Västra Götalands län

10,3

446

Övriga Norrland

10,5

455

Övriga Svealand

11,9

515

Övriga Götaland

16,7

703

Summa

100

4 315

*inkluderar studenter från andra länder

Här studerar ungdomarna från Mellersta Norrland höstterminen 2010 Universitet Mittuniversitetet

Andel (%)

Antal 38

746

20,5

403

Luleå tekniska universitet

5,3

106

Uppsala universitet

5,3

105

Linköpings universitet

3,6

71

Övriga

27,1

532

Summa

100

1 963

Umeå universitet

Källa: Högskoleverket

113

Andel studerande vid Yrkeshögskoleutbildningar efter kön och ålder, 2010

Källa: Yrkeshögskolemyndigheten (YH), gäller även tabellen nedan

Antal och andel sökande och antagna Yrkeshögskoleutbildningar efter kön och län, utbildning med start 2010 Antal sökande

Studieortenslän Blekinge Dalarna

kvinnor

Andel antagna av antal sökande, procent män

totalt

kvinnor

män

totalt

Antal beviljade platser

Antal sökande per plats

545

403

948

19.8%

37.7%

27.4%

298

3.2

1 019

747

1 766

27.6%

35.6%

31.0%

561

3.1

Gävleborg

386

478

864

20.7%

48.3%

36.0%

366

2.4

Halland

679

574

1 253

27.7%

35.0%

31.0%

428

2.9

Jämtland

204

268

472

29.4%

26.9%

28.0%

139

3.4

Jönköping

1 081

730

1 811

33.1%

43.0%

37.1%

711

2.5

Kalmar

637

550

1 187

35.2%

32.4%

33.9%

417

2.8

Kronoberg

855

640

1 495

27.3%

37.8%

31.8%

518

2.9

Norrbotten

304

544

848

23.4%

25.0%

24.4%

232

3.7

Skåne

5 431

4 911

10 342

24.3%

27.6%

25.9%

2 693

3.8

10 128

9 493

19 621

21.7%

20.2%

21.0%

4 063

4.8

Södermanland

527

666

1 193

26.4%

36.6%

32.1%

427

2.8

Uppsala

738

440

1 178

27.6%

39.3%

32.0%

358

3.3

Värmland

669

644

1 313

31.5%

36.8%

34.1%

536

2.4

Västerbotten

395

363

758

39.5%

25.9%

33.0%

250

3.0

Västernorrland

706

650

1 356

33.0%

40.6%

36.7%

580

2.3

Västmanland

474

602

1 076

36.9%

33.6%

35.0%

415

2.6

Västra Götaland

7 522

5 125

12 647

25.4%

26.2%

25.8%

3 365

3.8

Örebro

549

803

1 352

25.7%

24.4%

24.9%

379

3.6

Östergötland

763

959

1 722

29.0%

26.9%

27.8%

485

3.6

33 612

29 590

63 202

11425.3%

27.3%

26.3%

17 221

3.7

Stockholm

Totalt

Andel studerande vid Yrkeshögskoleutbildningar i Mellersta Norrland och riket efter utbildningsområde och kön 2010

Kvinnor

Män

Transporttjänster Teknik och tillverkning Säkerhetstjänster Samhällsbyggnad och byggteknik Pedagogik och undervisning Miljövård och miljöskydd Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Kultur, media och design Juridik Journalistik och information Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang och turism Friskvård och kroppsvård Ekonomi, administration och försäljning Övrigt Data/IT Transporttjänster Teknik och tillverkning Säkerhetstjänster Samhällsbyggnad och byggteknik Pedagogik och undervisning Miljövård och miljöskydd Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Kultur, media och design Juridik Journalistik och information Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang och turism Friskvård och kroppsvård Ekonomi, administration och försäljning Övrigt

Mellersta Norrland

0,0%

5,0%

Riket

Källa: Yrkeshögskolemyndigheten (YH)

115

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

Foto: Ingimage

116

6

6

Plats fรถr egna tankar Referenser

117

Referenser Rapporter: Länens arbetsmarknad – befolkning, näringsliv, yrken och framtida pensionsavgångar, SCB, Information om utbildning och arbetsmarknad 2010:1 Generationsväxlingen – arbetskraftens förändring per län, Arbetsförmedlingen, Ura 2010:6 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden – i riket och i ett regionalt perspektiv, Arbetsförmedlingen, Ura 2010:5 Regionernas arbetskraftsförsörjning, Tillväxtanalys, Rapport 2010:06 Företag till salu, Företagarna rapport april 2009 Kvinnor och män i Västernorrland, Länsstyrelsen Västernorrland 2011 Kvinnor och män i Jämtlands län, Länsstyrelsen Jämtlands län 2011 Gamla mönster – nya utmaningar, en kartläggning av kvinnor och mäns livsoch arbetsvillkor i Jämtland och Västernorrlands län, Länstyrelserna Västernorrland och Jämtlands län 2011 Statistikdatabaser: Statistiska Centralbyrån, SCB Arbetsförmedlingen Tillväxtanalys Bolagsverket Skolverket Mittuniversitetet Högskoleverket Yrkeshögskolemyndigheten Eurostat

Rapporten är framtagen under våren 2011 inom projektet Konkurrenslyftet av en arbetsgrupp bestående av Gunnar Holmgren, länsstyrelsen Västernorrland, Hans Halvarsson, länsstyrelsen Jämtlands län, Maria Salomonsson, Arbetsförmedlingen, Ilkka Kemppainen, Regionförbundet Jämtlands län samt Margret Skog och Michael Persson, Konkurrenslyftet. Avsnitt 4 är en sammanställning av befintlig statistik och prognoser från SCB, Arbetsförmedlingen, Tillväxtanalys, Skolverket, m fl. Vi

redovisar statistiken i huvudsak samlat på regionnivå Mellersta Norrland (Jämtlands och Västernorrlands län) och på kommunnivå, där det finns sådana uppgifter. I de fall kommunuppgifter saknas redovisar vi länsnivå. Jämförelser med riket görs oftast utifrån länsnivån.

Under hösten 2011 kommer underlaget till rapportens diagram och tabeller och en del övrigt material att läggas ut på http:// www.mynewsdesk.com/se/pressroom/konkurrenslyftet

Konkurrenslyftet är en gemensam satsning för strategisk kompetensförsörjning mellan Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län, Regionförbundet Jämtlands län, Arbetsförmedlingen, Mittuniversitetet, Handelskammaren Mittsverige, Företagarna, LO och TCO i lokal, regional och nationell samverkan.

122

123

Arbetsmarknaden kommer att förändras till 2025. I den här rapporten lyfter vi fram alla möjligheter som det kan innebära.

Rapporten är framtagen inom projektet Konkurrenslyftet våren 2011 och spänner över Jämtlands och Västernorrlands län.

Den har utformats i samverkan mellan Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Jämtlands län, Arbetsförmedlingen, Regionförbundet Jämtlands län, Mittuniversitetet och Kommunförbundet Västernorrland.

Läs mer på: www.mynewsdesk.com/se/pressroom/ konkurrenslyftet