Tankesmedjan Magmas tredje ungdomsbarometer publicerades i november och visade sorgligt nog tydligt och klart att våra finlandssvenska ungdomars psykiska välbefinnande är allt annat än gott och blir dessutom sämre hela tiden. I samband med att de tidigare barometrarna publicerats 2018 och 2020 har experterna varit bekymrade men ändå konstaterat att de flesta unga ändå mår helt okej. Nu var det annat ljud i skällan. Både psykiater Kristian Wahlbeck som är ledande sakkunnig vid MIELI och forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd och ungdomsforskare Matilda Wrede-Jäntti vid Helsingfors universitet är eniga om att barometern visar tydliga försämringar i alla dimensioner av psykiskt välbefinnande. Bland annat uppmättes en dramatisk negativ trend i upplevelsen av att det egna livet har ett mål och en mening, vilket är nog så oroväckande. Tillfredsställelsen med den egna psykiska hälsan har sjunkit så kraftigt att vi ”måste rikta ljuskäglan från individen och medicinska tillstånd mot strukturer i samhället och sociala förändringar”, enligt Matilda Wrede.
Framtiden ter sig osäker och prestationskraven på de unga kommer från olika håll; dem själva, föräldrar och mor- och farföräldrar, kompi-
sar, sociala medier, listan kan göras hur lång som helst och kan inbegripa flera olika områden. Redan tidigt i högstadieåldern ställs ungdomarna inför val beträffande fortsatta studier och det är svårt att komma in i gymnasierna. Studentbetyget har efter högskoleantagningsreformen 2020 fått större betydelse för de fortsatta studierna, då färre tas in på basis av inträdesprov. Att studentvitsordet i lång matematik ger flest poäng i inträdeskraven till nästan alla studieinriktningar är en fatal fadäs som snarast bör korrigeras.
Kraven på de unga kommer allt tidigare. Ett nytt mentorsprogram vid Helsingfors universitet riktar sig till barn i åldern 8–12 år och skall ”främja intresset för högskolestudier”. Utöver detta ordnas också vetenskapsverkstäder för barn som tillsammans med en handledare tar itu med en fråga eller ett problem och utforskar det ur olika vetenskapliga perspektiv. Man baxnar!
Nu är det skäl att sluta snegla på gamla Pisaresultat och snuttifiera skolan genom projektfinansiering och i stället på riktigt göra något åt de ungas allt sämre mående. Annars går också 2023 till historien som ett Annus horribilis.
Nu är det skäl att sluta snegla på gamla Pisaresultat och snuttifiera skolan genom projektfinansiering och i stället på riktigt göra något åt de ungas allt sämre mående.
ÅRGÅNG 49 (130). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.
CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi
REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi
PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.
ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,55 euro/spaltmm
PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.
FSL:s medlemskort blir helt digitalt och finns från och med nu i appen Lärarrummet. Vår egen app är gratis att ladda ner och använda.
Alla medlemmar som laddar ner eller uppdaterar appen kan delta i utlottningen av tre par svarta trådlösa bluetooth-hörlurar av märket House of Marley, gjorda i hållbart material.
För att delta i utlottningen av hörlurarna laddar du ner den nyaste appversionen och letar fram inforutan om utlottningen som ligger på första sidan i appen där du kan fylla du i din e-postadress. Utlottningen pågår fram till den 31 januari 2023! Vi kontaktar vinnarna via e-post.
FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND
Per den sista december i fjol hade Finlands svenska lärarförbund 4400 ordinarie medlemmar i arbetslivet, 932 män (21,2 procent) och 3468 kvinnor (78,8 procent).
Ingen FSL-medlem hade således angett någon annan könstillhörighet än man eller kvinna. Dessutom hade FSL 385 studerandemedlemmar, som statistiskt bokförs skilt. Av dem var 287 (80,2 procent) kvinnor.
Förbundet hade 31 lokala lärarföreningar och en studerandeförening.
Den största av FSL:s föreningar var Helsingfors svenska lärarförening med 443 medlemmar. På andra respektive tredje plats kom Ålands lärarförening med 420 medlemmar och Esbo-Grankulla lärarförening med 350 medlemmar. Vasa svenska lärarförening kom också över 300 strecket med sina 319 medlemmar.
Finlands svenska lärarstuderandes förening hade vid fjolår-
ets slut 358 medlemmar och kvalar egentligen in som förbundets tredje största förening.
Den minsta av förbundets lärarföreningar var Ålands gymnasielärare med 16 medlemmar. I detta sammanhang bör nämnas att medlemmarna i denna förening jobbar inom yrkesutbildningen i Mariehamn. Gymnasielärarna i Ålands lyceum är medlemmar i Ålands lärarförening.
Jakobstad-Larsmo lärare, Korsholms svenska lärarförening och Raseborgs lärarförening hade alla över 200 medlemmar.
Flest medlemmar jobbar inom åk 1–6
Hela 4146 av FSL:s medlemmar jobbar inom den kommunala undervisningssektorn; 1866 inom åk 1–6, 1009 inom åk 7–9, 386 inom åk 1–9 och 525 inom gymnasiet. Inom småbarnspedagogiken och förskolan jobbade 184 av FSL:s medlemmar. FSL har också en förening för lärare inom småbarnspedagogik, Ålands lärare i småbarnspedagogik som har 107 medlemmar.
1428 medlemmar är i åldern 45–
54 år gamla. Den näststörsta åldersgruppen är 35–44 åringarna dit 1135 medlemmar hör. Bara tretton ordinarie medlemmar är 65 år fyllda.
Förhållandet mellan män och kvinnor är ungefär detsamma i alla åldersgrupper; drygt tjugo procent män och resten kvinnor. Bland studerandemedlemmarna sjunker andelen män dock under tjugo procent.
Noteras bör att av förbundets 304 pensionärsmedlemmar är nästan 35 procent män!
Av FSL:s 4400 ordinarie medlemmar är 133 av annan nationalitet än finländsk. Av dem är 79 svenskar och resten av någon av de 27 övriga nationaliteterna. De med övrig nationalitet än finländsk jobbar ändå i Finland. FSL:s medlemmar är bland annat kroater, österrikare, tyskar, litauer, spanjorer, ungrare, islänningar, holländare, italienare, letter, fransmän och rumäner. tom ahlfors
I välfärdssamhället finns det yrken som definieras som ryggradsyrken. Yrken som förväntas bygga välmående. Läraren är en av de främsta i det bygget. Som lärare gör du skillnad för individer, för landet och för framtiden.
Lärarens viktigaste uppgift är att handleda och stöda växande barn och ungdomar på deras lärstigar. Lärarens kärnuppdrag är att lära de unga läsa, skriva och räkna, och det är en grund för allt kunskapssökande och det livslånga lärandet. Men minst lika viktigt är livskunnande som att kunna säga tack och förlåt och att bygga en sund självuppfattning. Vi sidan av det skapar läraren förutsättningar för höjande av inlärningsresultaten.
Det absolut viktigaste samhället kan göra för lärare är att ge dem arbetsro och att stävja det ständiga förändringstempot. En återgång till basuppgifterna är inte en tillbakagång i utvecklingen, det är snarare en övergång till kvalitativt god och jämlik utbildning. Det är att trygga branschen och landets framtid.
Vi behöver en klar arbetsfördelning i samhället. Lärares uppgift är att sköta skolans fostrings- och utbildningsansvar, föräldrarnas uppgift är älska sitt barn, bry sig om och stöda. Medan beslutsfattares roll är att säkerställa jämlika resurser och förlita sig på att det här verkställs.
Går uppgifterna i kors uppstår en situation där andras insatser ogiltigförklaras eller lämnas obeaktade. Samarbetet måste fungera för barns och ungas bästa. Ett samarbete som stärker lärarskapet och lockar fram glädjen i yrkesvardagen.
I våra skolor görs varje dag ett bra jobb. Läraren får lära, stöda och ge tid och utrymme för att varje elev och studerande ska förmå utveckla kunnandet och sig själv. Lärarens kärnuppdrag genomförs och lärarproffset är i sitt rätta element då magisterstudierna kommer till sin rätta.
”Jag skulle aldrig ha stannat 36 år i branschen om jag inte trivts”, säger en pensionerad lärare jag träffar. Under mellandagarnas skidturer låter jag tankarna vila just på den sanningen. Det finns någonting alldeles speciellt i lärarprofessionen, någonting inspirerande och värdefullt.
I våra skolor görs varje dag ett bra jobb. Läraren får lära, stöda och ge tid och utrymme för att varje elev och studerande ska förmå utveckla kunnandet och sig själv. Lärarens kärnuppdrag genomförs och lärarproffset är i sitt rätta element då magisterstudierna kommer till sin rätta.
Vår självklara strävan som intressebevakare är att skapa de bästa möjligheterna för lärare att utföra sitt yrke. Då måste yrkets realiteter också lyftas fram. Men att ständigt fokusera på brister och omöjligheter i yrket tär på framtidens skola. Det vackra i professionen spelar roll för framtidens undervisningsbransch och attraktionskraften till yrket.
Ungdomar väljer inte yrken utgående från vad som skrivs i pressen. Ungdomar är smartare än så. Jag hoppas att ungdomar väljer läraryrket just för att det är ett ryggradsyrke och framför allt för det vackra i att följa elever och studerande en bit på vägen.
Det första som möter mig när jag kliver in på Lärarnas Riksförbunds kansli på Sveavägen 50 i Stockholm är flyttlådor staplade på varandra. Visserligen kommer den fysiska flytten till nya utrymmen vid Slussen att ske först på vårvintern, men symboliken är tydlig. Två har nämligen blivit en, vid årsskiftet blev Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund förbundet Sveriges Lärare, ett av de största fackförbunden i Sverige.
Åsa Fahlén är ordförande för det som före årsskiftet var Lärarnas Riksförbund. Hon är mån om att betona att det inte är frågan om en fusion av de två lärarfacken. Det som man gör nu är att man bygger någonting nytt.
– Det är viktigt för oss att inte tala om en sammanslagning. Det är inte bara semantik utan det handlar om att få rätt skjuts in i det nya.
Stor är stark
En av orsakerna bakom det nya lärarfacket i Sverige handlar givetvis om att försöka maximera sina påverkningsmöjligheter. Och storleken har betydelse, åtminstone inom fackföreningsvärden.
– Vi blir Sveriges tredje största fackförbund. Man kan tycka vad man vill, men är man stor har man mer inflytande, säger Fahlén.
Men det handlar inte enbart om att skaffa sig större lärarfackliga muskler. Det gäller också att ena leden. Det har nämligen inte undgått arbetsgivaren att de två fackförbunden har haft lite olika prioriteringar vilket ibland har resulterat i att man försöker spela ut lärarfacken mot varandra.
– När vi delvis har representerat lite olika lärargrupper har det ibland blivit så att vi har stått mot varandra. Det är en av de viktigare orsakerna till att vi gör det här. Vi ska inte fajtas mot varandra, nu är vi ett förbund. Vi har olika medlemsgrupper som behöver olika saker, men vi ska rikta kraven mot arbetsgivaren inte mot varandra.
Åsa Fahlén sticker inte under stol med att vare sig Lärarnas Riksförbund eller Lärarförbundet till fullo har lyckats i sin intressebevakning. En fråga som varit svår att hantera är den för oss i Finland så bekanta undervisningsskyldigheten. I Sverige har man inte längre någon usk utan en form av årsarbetstid och ett tvistefrö har varit hur stor del av arbetstiden som
skall ägnas åt usken.
– Vi måste bli bättre på att definiera hur mycket lärare ska undervisa. Det är kärnan i uppdraget. Hur många timmar ska du ha och hur många ska jag ha? Men det är en tuff resa och vi har inte riktigt klarat av att ta den debatten vilket har lett till spänningar mellan olika lärargrupper.
Den frågan försvinner ju inte i och med Sveriges Lärare. Finns det inte risk för inre slitningar?
– De finns ju redan, jag tror inte att de blir större. En orsak till att de finns är att vi inte har tagit hand om dem. Vi har bara talat om ”lärare” och inte låtsas om att olika lärargrupper har lite olika behov. Min förhoppning är att vi nu kan möta det här behoven och då minskar slitningarna.
Alltmer likartade förbund Lärarnas Riksförbund har av tradition närmast samlat högstadieoch gymnasielärare, medan Lärarförbundet har låg- och mellanstadielärare samt förskolelärare i sina led. Under årens lopp har gränserna ändå suddats ut och uppdelningen är inte längre lika tydlig. Då förbunden också i sina åsikter har närmat sig varandra har tanken att slå samman krafterna sakta mognat.
– Om vi har två lärarförbund som i princip tycker likadant är frågan till slut: Varför skulle man välja Lärarnas Riksförbund? Jag brukar säga att Lärarförbundet har lite mer underhudsfett. På sikt skulle LR ha det svårt, i längden hade vi inte klarat det.
Så det fanns egentligen inget val för LR?
– Vi hade kunnat vänta och se. Med då hade vi inte kunnat påverka hur det nya blir. Nu går vi in och är en aktiv part, att bara passivt sitta och vänta är inte riktigt min melodi.
LR:s röst i Sveriges Lärare Lärarnas Riksförbund har omkring
Vi har bara talat om ”lärare” och inte låtsas om att olika lärargrupper har lite olika behov. Min förhoppning är att vi nu kan möta det här behoven och då minskar slitningarna.
90 000 medlemmar. Det är med andra ord inget litet fackförbund, men man har ändå fått nöja sig med rollen som lillebror då Lärarförbundets medlemsantal överskrider 230 000. Det är också Lärarförbundet som har varit den drivande kraften i att bilda Sveriges Lärare, åtminstone i initialskedet. – Hade Lärarförbundet inte in-
itierat det hade det inte blivit något av det.
Medlemmarna i Lärarnas Riksförbund står bakom tanken att ena lärarkrafterna. Enligt den medlemsundersökning som man låtit göra säger nästan 80 procent ja till Sveriges Lärare. Med en så övertygande majoritet i ryggen var den gemensamma resan ut-
stakad också om det har funnits kritiker.
– Det finns en farhåga att vi slukas upp och försvinner. Därför är det viktigt att vi bygger något nytt
Delar du den farhågan?
– Det gör jag och därför måste vi vara överens om vad vi ska göra. Vi måste vara ödmjuka och prestigelösa.
Är det inte vemodigt att Lärarnas Riksförbund upphör att existera?
– Det känns jättevemodigt. Jag är stolt över LR och det har varit fantastiskt att vara ordförande. Samtidigt är tiden mogen och jag är övertygad om att det här har potential att bli mycket bättre, säger Åsa Fahlén.
Det känns helt fantastiskt. Det säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand med anledning av att Sveriges Lärare nu har blivit verklighet. En enad svensk lärarkår var hennes vision redan 2014 när hon valdes till ordförande för Lärarförbundet. Nu leder hon åtminstone i initialskedet Sveriges Lärare.
Det tog åtta år för Johanna Jaara Åstrand att nå det hon önskade, en ny facklig organisation. I själva verket har ambitionen funnits i decennier. När Lärarförbundet grundades 1991 figurerade också Lärarnas Riksförbund i samgångsdiskussionerna men förslaget röstades ner. Nu lyckades man komma i mål.
– Det känns helt rätt och verkligen på tiden, säger Johanna Jaara Åstrand.
Varför känns det rätt?
– Vi har sett hur försvagande, fördyrande, försvårande och förödande det är att ha en splittrad lärarkår.
På vilket vis förödande?
– Det är läge för självkritik. Vi har i Sverige under hela 2000-talet haft en försämrad likvärdighet i svensk skola, vi har en eskalerande lärarbrist, lärarna lider av en omänsklig arbetsbelastning och lämnar yrket. Det går inte att veta om läget hade varit ett annat om vi redan tidigare hade samlat lärarkåren i ett starkt gemensamt fack. Men det är inte osannolikt att splittringen av lärarkåren också har bidragit till splittringen av utbildningspolitiken.
– Till skillnad från Finland lider vi av att det inte finns en sam-
syn eller långsiktig idé om svensk skola. Det har både drabbat kvaliteten och arbetsmiljön.
Enad röst Johanna Jaara Åstrand konstaterar att lärarorganisationerna i praktiken har gett bort inflytande när man inte har lyckats prata med en röst. Men det hör till svunna tider.
– Vi har nästan behövt hitta på vad som egentligen skiljer oss åt. Det har man också reagerat på och ifrågasatt från lärarhåll. Varför konkurrerar ni om oss i stället för att jobba för oss?
Varför är tiden för en ny organisation mogen nu?
– Vi har så otroligt stora utmaningar inom den svenska lärarkåren idag. Hela fackets existensberättigande ligger i att vi jobbar med medlemmarnas frågor och då är det ganska irrationellt att lägga tid, resurser och engagemang på att konkurrera med varandra.
Vilka hade konsekvenserna varit om ni fortsatt som separata förbund?
– Vi hade fortsatt att splittra kåren. Om man i praktiken konkurrerar om samma målgrupp, samma medlemmar, samma mediala utrymme och samma svar på
utmaningarna måste man kunna motivera varför man är två. Det är ofrånkomligt att man förstärker skillnader för att motivera sin särart och kanske belägger den andra med egenskaper som inte är sanna.
Vad hoppas du att Sveriges Lärare ska resultera i?
– Jag hoppas att vi kan visa hur viktigt det är att samlas kring den svenska skolan och att vi får politiska partier som tar sin del av ansvaret; att vi kan komma överens om en långsiktig utbildningspolitik. Här är vi långt efter skolframgångsrika länder som har lagt pusslet och fattat att om landet skall funka och må bra så måste skolan funka och må bra.
Vilka blir de största utmaningarna?
– En farhåga är att själva etableringen kommer att ta så lång tid att vi tappar den fackliga fokusen.
Lägre medlemsavgift
För den enskilda medlemmen hoppas man på effektivare intressebevakning. Och också om samgången kommer att innebära ökade kostnader några år framöver så har man beslutat om en medlemsavgift för Sveriges Lärare
Vi har sett hur försvagande, fördyrande, försvårande och förödande det är att ha en splittrad lärarkår.
JOHANNA JAARA ÅSTRANDman har varit med i. Jag hoppas att så få som möjligt ger det en tanke. Jag kommer i alla fall inte att tänka på det.
– Vi behöver titta framåt och mobilisera för att få igenom de krav vi har.
som är lägre än vad både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har idag.
– Ju fler vi är som delar på kostnaderna desto billigare blir det för var och en.
Lärarnas Riksförbund är lillebror i sammanhanget. Hur ska LR få sin röst hörd?
– Jag ser det inte så överhuvudtaget. Det som vi lyckas med nu är att ena hela Sveriges lärarkår. Det är klart att man kan räkna och titta på statistik och konstatera att vid själva bildandet består Sveriges Lärare av 76 procent före detta medlemmar i Lärarförbundet, men det är inte är relevant och det är felriktad energi att fundera på vilket fackförbund
Ett sätt att motverka eventuellt gnissel mellan olika lärargrupper är de övergångslösningar som man har kommit överens om. Det är delat ledarskap på alla poster, både lokalt och centralt, som gäller. Därför är det nu Johanna Jaara Åstrand om inledningsvis fungerar som ordförande för Sveriges Lärare och i sommar tar Åsa Fahlén vid. Hon sitter som ordförande fram till kongressen 2024. Då väljs ordförande för Sveriges Lärare.
Står du till förfogande 2024?
– Jag har sagt att jag ser framför mig att Sveriges Lärare behöver en ny ordförande 2024. För att helt enkelt signalera att då startar en ny era. Jag fullföljer uppdraget under övergångsperioden och så får vi se, säger Johanna Jaara Åstrand
mattias fagerholmDet ligger i de studerandes natur att vilja testa ett AI-verktyg som ChatGPT, säger Mikael Eriksson, rektor för Kyrkslätts gymnasium om chattboten som slog ner som en bomb strax före jul.
– Men vi skjuter oss själva i foten om vi som enda infallsvinkel har att försöka hindra de studerande från att använda den, säger han.
Mikael Eriksson är diplomingenjör i datateknik och lärare i IT och matematik och nu gymnasierektor.
Hur förhåller du dig till ChatGPT som diplomingenjör?
– Som diplomingenjör är jag alldeles fruktansvärt fascinerad och intresserad. Den här chattboten är nog banbrytande.
Han har experimenterat med roboten tillsammans med sin dot-
ter som går på åk 1 i gymnasiet. De matade in en frågeställning som hon nyligen hade haft som bas för en essä. Med klotrunda ögon kunde hon konstatera att chattboten prickade av en hel drös sådant hon skrivit om efter att ha forskat fram och kartlagt det på ”traditionell” väg.
– Resultatet var läsbart och verkade korrekt. Folk är förbluffade över hur vardagligt och vanligt
språk den levererar.
De fortsatte sina experiment och fick ChatGPT att skriva en spökhistoria, men inte en skräckhistoria. Ej heller kunde den ta ställning till vem som skulle vinna VM i fotboll som då pågick. Detta på grund av att dess databaser sträcker sig fram till 2021.
– Det är spännande hur den lyckas tolka ganska fritt formulerade och korta anvisningar. Studerande vill nog lära sig Hur förhåller du dig till ChatGPT som lärare och rektor?
– Lärarkåren reagerade fort på ChatGPT. Det talades om att detta är slutet på undervisningen.
Så allvarligt ser inte Mikael Eriksson på den nya tekniken. Han utgår från att de studerande nog i
grund och botten vill lära sig och inte bara komma undan så lätt som möjligt.
– Om du upplever att din uppgift är att tvinga in kunskap i eleverna blir du nog en ganska cynisk lärarfigur.
– Men visst måste vi föra en grundlig diskussion om vart det här kan leda och hur skolan måste se över sin verksamhet. Till syvende och sist handlar det om fusk och plagiat om man låter AI skriva sin essä. Vi måste veta att det är våra elever som skrivit det de lämnar in. Det är en fråga om validitet och reliabilitet.
För 15–20 år sedan diskuterades det om eleverna hade klippt och klistrat och använt internet för en hemuppgift. Använder eleverna ChatGPT får de en ny
text för varje anvisning som ges och den texten kan inte hittas på internet med hjälp av program för plagiatkontroll.
– Men man kan märka drag i ChatGPT:s texter som man kan identifiera; hur den strukturerar, formulerar och sammanfattar, säger Mikael Eriksson.
Kyrkslätt gymnasium fick fort ett smakprov då en studerande var snabb i vändningarna och använde boten för en inlämningsuppgift i samband med en prepkurs inför studentexamen och provade gränserna för vad lärarna kan tänkas ta emot.
– Läraren kastade ett öga på texten och kunde fort säga att den studerande som påstår sig vara upphovsperson inte är det. Dess-
Jag är en stor språkmodell som har tränats på en enorm mängd text och data, vilket gör att jag kan förstå och generera många olika typer av text på ett naturligt sätt.
Jag är en självlärande AI, vilket innebär att jag kan förbättra min förmåga att förstå och svara på mänskligt språk genom att lära mig från mina interaktioner med användare.
Jag är en oberoende agent som fungerar autonomt och kan utföra uppgifter utan mänsklig inblandning eller styrning.
ChatGPT är revolutionerande, säger Linda Mannila, som är doktor i datavetenskap, forskare och företagare. – Den är kraftfull och finns för tillfället tillgänglig för alla. Själv har hon kallat den ”en studiekompis på steroider”.
– Jag ser den som en assistent och ett stöd både för eleverna och för lärarna. Teknik är i sig fyrkantig och tråkig, men då vi kan använda den till vår fördel så att den t.ex. hjälper oss att lösa problem blir det intressant.
Boten kan exempelvis ge inspiration till olika skrivuppgifter.
Vad händer om ChatGPT blir avgiftsbelagd?
svar i form av fel årtal och siffror. Den version vi har nu är dessutom tränad på material fram till år 2021 och känner till exempel inte till något om det nu pågående kriget i Ukraina.
Är det då etiskt och moraliskt rätt att be chattboten skriva skoluppgifter?
förnuft och efter moget övervägande.
Jag är en AI-assistent som är avsedd att hjälpa människor och förenkla deras vardag genom att ge snabba och tillförlitliga svar på frågor och förfrågningar.
Jag är inte kopplad till internet och kan inte surfa på nätet, så jag kan bara svara på frågor baserat på min träningsdata och mina inbyggda logikregler.
På detta sätt presenterade sig ChatGPT då den 9.1.2023 fick anvisningar om att beskriva sig själv på svenska i fem punkter.
utom påminde textens struktur om andra texter som ChatGPT har skapat.
Och används chattboten på detta sätt inför studentexamen kommer ju eftertankens kranka blekhet att drabba den studerande i fråga senast vid själva studentprovet. Den kortsiktiga nyttan visar sig senast då väga lätt i jämförelse med den negativa effekten på lång sikt.
Den här gången ledde plagiatet inte till åtgärder för den studerandes del. Och Mikael Eriksson tycker inte att det viktiga är hur man skall kunna ertappa de studerande med att använda ChatGPT.
– Jag vill inte se det som en katt och råtta-lek och visst ligger
det i viss mån i studerandes natur att försöka testa ett sådant här verktyg.
– Hur ska vi kunna utnyttja det här verktyget i skolan så att det gynnar studerandenas lärande, är en mera relevant fråga, tycker han.
Exempelvis kunde de studerande använda en text som chattboten har skrivit och sedan verifiera den genom att hitta källorna och hänvisningar för att kolla om texten stämmer eller inte.
– Vi skjuter oss själva i foten om vi som enda infallsvinkel har att försöka hindra de studerande från att använda ChatGPT, säger Mikael Eriksson. text och foto: tom ahlfors
En fördel med att chattboten ChatGPT släpptes ut på öppna marknaden av företaget OpenAI är enligt Mannila att alla nu får upp ögonen för AI och att en robot av det här slaget faktiskt är möjlig att åstadkomma.
Det är viktigt att fundera på vad som händer då den här sortens verktyg dyker upp, säger hon. Hur kan vi dra nytta av dem och hur kan vi motverka eventuella negativa konsekvenser och själva bidra till att utvecklingen går i den riktning vi önskar?
– Det är viktigt att testa själv och bilda sig en uppfattning om vad det hela handflar om. Det är svårt att se möjligheterna utan egen erfarenhet.
Stöd och assistent Det finns en risk att man efter den första ivern börjar fokusera på de negativa effekterna av ChatGPT, men det är viktigt att nu på allvar också fundera på vilka möjligheter den här typen av teknik ger och vilka styrkor den har.
Kan du sammanfatta ChatGPT:s styrkor i skolvärlden?
Just nu är ChatGPT öppen för alla som registrerar sig med e-postadress och lösenord, men vad händer den dag chattboten blir avgiftsbelagd, frågar sig Linda Mannila.
– Alla elever idag har inte ett nätverk som stöder dem i skoluppgifter och läxor. Att ha tillgång till en assistent som ChatGPT – en studiekompis på steroider, har jag kallat den – är en otroligt fin hjälp. Men klyftan mellan dem som har tillgång till den och dem som inte har tillgång till den växer om den blir avgiftsbelagd.
– Förmodligen kommer det att dyka upp andra chattbotar av det här slaget. Det finns redan en ny sökmotor som finns på adressen www.you.com, som skall ha en inbyggd artificiell intelligens.
Linda Mannila ställer i en bisats också frågan om AI i något skede byggs in i de digitala läromedlen.
Hur skall man få eleverna att använda ChatGPT som tekniskt stöd och inte så att de låter den skriva sina hemuppgifter?
– Det är viktigt att inte försöka dölja de här chattbotarna, utan hellre föra en dialog om vad som är möjligt och inte möjligt. Inte är ChatGPT felfri! Det är fullt möjligt att på en fråga få fel
– Ur en vuxen synpunkt är det inte det, men tänk dig själv i en situation att du i högstadiet eller gymnasiet skulle ha haft en deadline på en inlämningsuppgift och det här verktyget då funnits tillgängligt, säger Linda.
– Vi kommer att behöva ta diskussionen om vad som är ett bra sätt att visa prov på kunskap och ett bra sätt att bedöma och utvärdera elevernas lärande.
Personligen tycker jag att ChatGPT åtminstone tills vidare levererar texter som språkligt sätt må vara förvånansvärt korrekta, men som ändå är litet uppstyltade och kännetecknas av en viss torftighet.
– Så är det, den är varken personlig eller inlevelsefull. En lärare som tidigare sett något som en elev har skrivit märker nog skillnaden, säger Linda Mannila.
Kanske man kan svänga på det hela och be ChatGPT skriva två texter och den studerandes uppgift blir att analyser de här texterna mot varandra, säger Linda, och tillägger att den också kan ge inspiration till det kreativa egna skrivandet.
– The way we did it before fungerar inte i en värld där vi har den här sortens tekniska lösningar, säger Linda Mannila.
tom ahlfors
Vad är ChatGPT?
Forskaren Linda Mannila ser ChatGPT som ett stöd och en assistent både för elever och lärare. arkivfoto: mattias fagerholm.
Hur skall man råda bot på bristen på lärare i matematik, fysik och kemi? Vid Åbo Akademi har man hörsammat fältets rop på behöriga lärarkrafter. Bättre informationsgång och förenklade studievägar skall förhoppningsvis ge fler lärare i naturvetenskapliga ämnen framöver.
Bristen på behöriga lärare i matematik, fysik och kemi har länge varit ett gissel för de finlandssvenska skolorna. Ofta riktas blickarna mot Åbo Akademi och frågan är vad universitetet kan göra för att underlätta situationen.
Problem nummer ett: Andra utbildningar attraherar Helt lätt är ekvationen inte och allt är inte heller i Åbo Akademis händer, konstaterar Ronald Österbacka, professor i fysik. I första hand skulle det gälla att få de nybakade studenterna att välja naturvetenskaperna och för ÅA:s del att få dem att välja fakulteten för naturvetenskaper och teknik. Men kampen om själarna är hård. Man kan säga att den främsta rekryteringsbasen för fakulteten är de som har läst lång matematik, vilket brukar uppgå till ca 30 procent av de studerande. Men för dem finns också många andra alternativ. I Svenskfinland har vi till exempel tre handelshögskolor och oproportionellt många studerar ekonomi.
– De som har förutsättningar att bli matematiklärare, matematiker eller naturvetare överhuvudtaget studerar på finlandssvenskt håll i högre grad än på finskt håll ekonomi, juridik och medicin. Det här är inte nödvändigtvis en dålig sak, men samtidigt utarmar det den pool av elever som kan tänka sig att bli lärare, säger Ronald Österbacka.
Men också om de studerande väljer naturvetenskaper vid ÅA framom Hanken är inte problemet ur världen. Vid fakulteten finns 30 studieplatser. Årligen inleder ca 20–25 studerande sina studier.
Bland dessa studerande skall man hitta dem som är intresserande av lärarbanan.
Det är dessvärre få som uppger att de vill bli lärare när studierna inleds. Enligt Österbacka måste
Vi måste möjliggöra att studierna kan ske smärtfritt och att det finns en klar och tydlig studieväg.
RONALD ÖSTERBACKAÅA satsa på att marknadsföra lärarutbildningen, och lyfta fram de positiva sakerna med läraryrket.
– Vår möjlighet ligger i att få dem som studerar naturvetenskaper att intressera sig för lärarbanan och det har vi funderat på i vår externa och interna kommunikation, hur kan vi få fram läraryrket som en viktig del?
Lejonparten av de studerande väljer ändå bort lärarbanan. Det är ingen större hemlighet att den offentliga sektorn har svårt att konkurrera med den privata sektorn lönemässigt.
– Jag förstår lockelsen som många av våra utbildningslinjer erbjuder. Vi har utbildningar som är väldigt intressanta på arbetsmarknaden. Om vi tar ämnet matematik vid ÅA så har vi också en utbildningslinje inom finansiell matematik. Den privata kapitalförvaltningssektorn tar gärna till sig den typen av kunskap, säger Österbacka.
Det fina i kråksången är att intresset för naturvetenskapliga studier utmaningarna till trots har ökat en smula och det gäller också lärarinriktningen. Men de som vill bli matematik-, fysik- och kemilärare är fortsättningsvis på tok för få.
– Vi borde långsiktigt utbilda åtminstone 10 per år för att ha en jämvikt i behovet. Det når vi
inte ännu och här har vi mycket att jobba med. Vi måste möjliggöra att studierna kan ske smärtfritt och att det finns en klar och tydlig studieväg.
– En annan sak är att vi bättre borde koordinera och marknadsföra vår magisterutbildning. Dvs om man senare i studierna kommer på att man vill bli lärare skall man enklare kunna få behörighet den vägen.
Hur fångar ÅA upp dem som redan har någon examen?
– Vi har under åren haft tre behörighetsgivande utbildning-
ar. Den senaste för ca tio år sedan och då var det fråga om matematik och fysik. Det var meningen att det skulle bli en egen runda för kemin, men den blev inte av för det fanns inte intresse.
Är det aktuellt med behörighetsgivande utbildningar nu?
– Nej, det är det inte. Det handlar om finansiering men det måste också finnas de som har intresse för att bli ämneslärare.
Klasslärarna till undsättning?
Ronald Österbacka hoppas också att fler klasslärare skall skaf-
fa sig dubbel behörighet och därmed kunna undervisa på högstadienivå. Visserligen kräver det att klasslärarna som studerar i Vasa gör vissa kurser i Åbo, men man jobbar med göra det smidigare.
– Det här behöver vi koordinera bättre och ha en bättre kommunikation så att de studerande vet vad som gäller. Men vi har en bra dialog för att få det här att fungera bättre.
text och foto: fagerholmmattias
Intresset för naturvetenskapliga studier har minskat, också på finska sidan. Vi har inte ett systemfel i Svenskfinland utan det är en nationell trend, säger Ronald Österbacka, professor i fysik vid ÅA.
är skolornas eget motionsjippo för barnets rättigheter.
3 orsaker att delta
1. UNICEF-rundan är lätt att ordna: välj dag, anmäl er och använd det läroplansenliga undervisnings- materialet för global fostran.
2. UNICEF-rundan sporrar elevernas aktörskap och ger dem en erfarenhet av att hjälpa utsatta barn.
3. Under jippot samlas det in medel för barnens skolgång i Kenya där över en tredjedel av befolkningen lever i fattigdom.
Läs mer och anmäl din skola: unicef.fi/unicef-rundan eller 09 584 501
FSL:s fullmäktige valde i november ny styrelse för åren 2023–24. Från vänster Anna Wahren (Borgå lärarförening), Linda Molander-Finell (Pedersöre lf), Sabina Lindholm-Järvinen (Tammerfors svenska lf), Karten Steiner (Ålands lf), Inger Damlin (FSL:s ordförande, styrelseordförande), Jeanette Lindroos (Väståbolands lf), Marina Räfsbäck (Närpes-Kaskö lf), Jenny Teir (Vasa svenska lf) och Pamela Leka, (Esbo-Grankulla lf). foto: frida lönnroosNär skönheten kom till byn då var klokheten där, då hade de bara törne och galla. Raderna av Nils Ferlin har kommit till mig mer än ett par gånger den senaste tiden. Jag har nämligen inlett läsåret i en ny skolbyggnad. En splitterny, ändamålsenlig byggnad som jag väntat på i nästan tjugo år. Det är den vackraste skolbyggnad jag någonsin sett, även om jag må vara smått partisk.
Jag har dock märkt att jag mer än en gång fått försvara den, då klokheten tyckt att är det här inte lite väl fint för att vara en skola? Att det viktigaste är väl ändå att en skola har engagerade lärare, inte sitter ju pedagogiken i väggarna? Krävs det verkligen så här avancerade salar för att bedriva undervisning? Men det är klart att det är lättare att vara både engagerad och innovativ om man slipper fundera på dålig inomhusluft och utrymmesbrist. Dagens skola har en mycket ambitiös läroplan där vi ska lära ut allt från programmering och textförståelse till gemensamt musicerande. Då behövs också den rätta utrustningen och en miljö som stimulerar inlärningen och stöder undervisningen.
Dagens skola har en mycket ambitiös läroplan där vi ska lära ut allt från programmering och textförståelse till gemensamt musicerande. Då behövs också den rätta utrustningen och en miljö som stimulerar inlärningen och stöder undervisningen.
Sen är ju skolan faktiskt en arbetsplats också. Under taklagsfesten samtalade jag med arkitekten om byggnaden och hur vacker jag tycker att den är. ”Ungdomar behöver också skönhet!”, sade jag med stort patos. Det höll den kloke arkitekten naturligtvis med om, men tillade sedan pillemariskt ”lärarna också”. Jag rodnade lite, för det var ju något jag, som varit facklig aktiv i så gott som hela mitt lärarliv borde ha uttryckt själv. Ibland är vi lärare så självuppoffrande att vi påminner om den stereotypa självutplånande modern som ställer till med middag åt sin familj och sen själv äter stående vid diskbänken. Ska vi verkligen få ha det så här fint? Har vi förtjänat det här? Är det inte lite väl påkostat? Inte ska väl jag…
Under de senaste åren har man talat mycket om den bristande attraktionskraften i läraryrket. För få vill bli lärare, för många vill lämna yrket. I kampen för att bibehålla våra lärare behöver vi också lyfta fram den fysiska arbetsmiljöns inverkan på lärarnas mående. Det vi borde göra i stället för att ifrågasätta ett vackert nybygge är att räta på våra ryggar och tillstå det som är sant; vi förtjänar verkligen det här, för skolan är en viktig plats.
Så när jag går hem efter en arbetsdag och stänger dörren till mitt nya kansli och går genom den storslaget vackra aulan så tänker jag att det är just så här bra vi ska ha det.
Välkommen till byn, skönheten!
Ålands landskapsregering utreder Sottunga kommun gällande hur tillsynen av hemundervisningen i kommunen genomförs och hur tillsynspersonerna valts, berättar Ålands radio.
I slutet av årets lediganslog Sottunga kommun två jobb som lärare för tillsyn av hemundervisning. Bara en ansökan inkom, personen i fråga fick det ena jobbet och bildningsnämnden beslöt vid sitt möte 5.12.2022 att Kerstin Lindholm anställs som tillsynslärare för det första tillsynstillfället
i januari eftersom det fanns bara en sökande och nämnden anser att det inte lönar sig att annonsera en gång till efter tillsynslärare. Kerstin Lindholm är Sottunga kommuns utbildningschef. Landskapsregeringen har nu begärt en redogörelse för bland annat hur processen gått till när tillsynspersoner har valts och i vilken omfattning vårdnadshavare har kunnat påverka beslutsprocessen i kommunen.
– Det är ett väldigt viktigt uppdrag som kommunen har, att se till så att hemundervisade barn
får den utbildning de har rätt till och att det alltid är utgående från barnets bästa, säger Katarina Halme-Wiklund, specialsakkunnig för grundskolan, till Ålands radio.
Om det visar sig att det finns brister eller att fel har begåtts så har kommunen en skyldighet att åtgärda dem. Landskapsregeringen kan även utfärda en anmärkning om de anser att de skulle behövas. Utredningen förväntas vara klar i början av 2023.
ahlforstom
FSL:s medlemskort blir helt digitalt och finns från och med nu i appen Lärarrummet.
Alla som laddar ner eller uppdaterar sin app fram till 31 januari 2023 kan delta i utlottningen av tre par hörlurar!
FSL:s app Lärarrummet är kostnadsfri.
Nr 2 26.1
Nr 3 9.2
Nr 4 23.2
Nr 5 9.3
Nr 6 23.3
Nr 7 6.4
Nr 8 27.4
Nr 9 11.5
Nr 10 1.6
Nr 11 10.8
Nr 12 24.8
Nr 13 7.9
Nr 14 21.9
Nr 15 5.10
Nr 16 9.10 Nr 17 2.11 Nr 18 16.11 Nr 19 30.11 Nr 20 14.12
• Uppdaterad webbplats och videobibliotek
• Information, länkar, videor och uppgifter för grundskoleelever och elever på andra stadiet
• Agenda 2030
• Finlands utvecklingssamarbete
• Jämställdhet
• Klimatförändringar
• Flyktingar
• Hur kan jag påverka?
• Bakgrundsinformation och svar till uppgifterna under fliken Till läraren
• Spelens teman
• Målen för hållbar utveckling
• Sant eller falskt (Agenda 2030)
• Finlands utvecklingssamarbete
• Klimatförändringar
• Kvinnor och flickor
• Två nivåer: Lågstadieskolor (högre klasser) och högstadieskolor och andra stadiet
• Mer information till stöd för quizen under fliken Till läraren
• Enkelt och roligt! maailma2030.fi/sv
Välkommen till utrikesministeriet mässmonter fredagen den 27 januari kl. 14–16 för att träffa Pauliina Kemppainen som arbetar som utbildningsexpert vid Kyrkans Utlandshjälp och Anu Kuusisto som är programchef vid organisationen Rädda barnen.
Experterna berättar om projekten Education in Emergencies i bland annat Ukraina och Sudan.
Beställ nyhetsbrevet Världen 2030: maailma2030.fi/sv/till-lararen/#nyhetsbrev
utbildning.otava.fi
Bakbrädet
Ny styrelse för FSLF Klasslärarstuderanden Christa Borgman (bilden) är vald till ny ordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF, vice ordförande är Vanja Snabb. Styrelsens sekreterare är Emilia Lillandt och Emma Hagberg är ekonomiansvarig. Evenemangsansvariga är Emilio Nordlund och Herman Björk. Till PR- och informationsansvariga valdes Maja Lundin och Siri Sundblom.
Medlems- och materialansvarig är Eleonora Drifell och styrelsens åboansvariga är Sofia Sandström som i Åbo studerar till ämneslärare i biologi och geografi.
Stora regionala skillnader i ungas fysiska funktionsförmåga Den fysiska funktionsförmågan hos elever i årskurs 5 och 8 i den grundläggande utbildningen ligger på samma nivå som året innan. Omkring 40 procent av eleverna kan ha svårigheter att orka i vardagen på grund av
sin funktionsförmåga, framgår det av 2022 års Move!-mätningar. Det finns dock betydande regionala skillnader i resultaten. Det är viktigt att i fortsättningen främja barns och ungas funktionsförmåga och fysisk aktivitet i samarbete mellan välfärdsområdena och kommunerna.
I Västra Nylands och Norra Österbottens välfärdsområden är de sammanlagda resultaten för den fysiska funktionsförmågan bättre än de riksomfattande resultaten för både flickor och pojkar i årskurs 5 och 8. I Helsingfors är de sammanlagda resultaten särskilt för pojkar betydligt bättre än de riksomfattande resultaten.
Resultaten i välfärdsområdena Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland, Mellersta Österbotten och Lappland är svagare än de riksomfattande resultaten för både flickor och pojkar i årskurs 5 och 8.
Resultaten av Move!-mätningarna visar att barns och ungas levnadsvanor och sam-
hället i sig har förändrats under de senaste årtiondena. Barn och unga rör på sig mindre och den fysiskt passiva tiden har ökat, vilket har försämrat funktionsförmågan hos barn och unga. Barns och ungas fysiska funktionsförmåga påverkar redan nu och kommer att fortsätta påverka såväl individens välbefinnande som samhället i stort
Att skriva förbättrar ämneskunskaper Att skriva förbättrar kunskapsresultaten i naturorienterade ämnen (NO), samhällsorienterande ämnen (SO) och matematik, visar en stor internationell forskningsöversikt som sammanfattats av Skolforskningsinstitutet i Sverige.
Lisa Jonsson, projektledare, utredare och informationsspecialist på Skolforskningsinstitutet och Pontus Wallin, forskare, har författat rapporten tillsammans med Åsa af Geijerstam, docent i didaktik med inriktning svenska vid Uppsala universitet.
– Just den här forskningen är särskilt intressant för den visar att elever lär sig ett ämnesinnehåll bättre när de skriver än när
de inte skriver, säger Pontus Wallin.
Läsförståelse har länge varit identifierat som viktigt för att lära sig ett ämne.
– Men läsa kan ibland vara lite passivt. Att skriva kan vara mer aktivt och kreativt, säger Pontus Wallin.
Undervisning som inkluderar mer skrivande förbättrar kunskapsresultaten.
– Vi ser också att olika typer av skrivuppgifter leder fram till olika former av lärande. Därför är det viktigt att tänka igenom hur skrivuppgiften är utformad, säger Pontus Wallin.
Lisa Jonsson framhåller att skrivande inte kräver några avancerade verktyg och därför är en väldigt tillgänglig metod, och avslutar med att ta upp forskningsöversiktens essens som den presenteras i rapporten:
– Ett viktigt resultat är att skrivande är ett användbart verktyg för lärande i såväl SO som NO och matematik, och fungerar bäst om det är en integrerad del av undervisningen.
