Läraren 7 2023

Hokus pokus filiokus

Det gäller att ha ögonen på skaft både när det gäller trolleri och internet, säger magikern Kim Wist. Allt är inte vad det ser ut att vara.

Intresset för klasslärarstudier är stabilt

Utbildningsnivån sjunker De, dem eller dom?

Ledaren

mattias fagerholm Chefredaktör

Upp till bevis!

Inför riksdagsvalet lovade så gott som alla partiledare att det inte skall skäras i utbildningen under följande regeringsperiod. Den enda som svävade på målet en smula var Centerns Annika Saarikko. Hon menade att med sjunkande nativitet och växande statsskuld är ingenting heligt, inte ens utbildningen. Men alla andra partiledare var eniga om att utbildningen skall lämnas ifred, det behövs satsningar framom nedskärningar.

Nu är tid att infria sina löften. Valet är undanstökat och de närmaste veckorna konkretiseras förhoppningsvis vallöftena i ett regeringsprogram. Ännu är det för tidigt att säga vilken konstellation följande regering har, än mindre ett hurudant regeringsprogram man kan enas kring.

Det som vi kan säga redan nu att det blir en högersväng i den finländska politiken. Hur brant giren blir återstår att se. Samlingspartiet lyckades med knapp marginal bibehålla sitt gallupförsprång och blev landets största parti. Därmed sitter Petteri Orpo nu i förarsätet när det kommer till regeringsbildningen. Han har lite olika möjligheter att bygga en regeringsbas. En möjlighet är att sträcka ut handen till valets andra segrare, Riikka Purra och Sannfinländarna. Hur kan utbildningspolitiken komma att se ut de närmaste fyra åren med en sådan regeringsbas?

Petteri Orpo har lovat att inte skära i utbildningen, tvärtom vill han satsa på grundskolan. Samtidigt vill Samlingspartiet minska statsskul-

ÅRGÅNG 49 (130). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,55 euro/spaltmm

PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2023.

den med 6 miljarder och lätta på beskattningen. Hur ekvationen med slimmad offentlig ekonomi skall gå ihop med en satsning på utbildningen har många ifrågasatt. Ökad sysselsättning är Samlingspartiets standardsvar.

Också Riikka Purra har försäkrat att Sannfinländarna inte skär i utbildningen. I övrigt är partiets utbildningspolitiska linje något luddig. Purra har närmast talat om att mobilerna skall ut ur klassrummen, och att hon vill ha fyrorna på betyget samt specialklasserna tillbaka.

Erfarenheterna av Samlingspartiet och Sannfinländarna vid rodret är ändå inte de bästa. När partierna senast huserade i regeringen under ledning av Centerns Juha Sipilä tog utbildningssektorn rejält med stryk. Också då hade Samlingspartiet lovat att inte skära i utbildningen. Den här gången skulle det gälla att leva upp till sitt löfte.

Om det blir en högerregering behövs ytterligare några stödpartier för att få ihop en majoritet. Efter Centerns valförlust kan det bli aktuellt att slicka såren i opposition. Ett värdekonservativt KD är däremot säkert med på noterna. SFP skulle säkert utan större problem hitta en gemensam linje med Samlingspartiet, men som bekant är det betydligt knepigare med Sannfinländarna. Samtidigt kan ett SFP i en högerregering visa sig vara en ack så viktig vakthund för det finlandssvenska utbildningsfältet.

Hur ekvationen med slimmad offentlig ekonomi skall gå ihop med en satsning på utbildningen har många ifrågasatt.

Häng med på FSL-akademin!

Vill du bli eller är du redan aktiv i din lokalförening och sugen på att lära dig mera? Kanske du drömmer om en plats i FSL:s beslutande organ? Drivs du av utmaningar och viljan att förändra?

Då kanske FSL-akademin är något för dig!

•Det här är en kurs för alla medlemmar som har ett intresse för påverkan och fackligt arbete.

•Akademin består av tre tvådagarskurser som ordnas under hösten 2023, våren 2024 respektive hösten 2024. Den första delen går av stapeln i Tammerfors 27–28.10.2023. Du kan redan nu anmäla dig på fsl.fi/medlemsintra! Genom att anmäla dig till den första delen anmäler du dig till hela akademin, d.v.s. alla tre delar.

•Under kursen lär du dig om hur FSL och OAJ arbetar och påverkar, om lokal och central nivå i beslutsfattande, politik och påverkansarbete. Du får chansen att träffa politiker från riksdagen och andra föreläsare. Dessutom lär du känna nya människor från hela Svenskfinland och får chansen att skapa nya nätverk!

Mer info om kursen finns på fsl.fi. Välkommen med!

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL

Avtal för universitet och övningsskolor

Förhandlingsresultatet för universiteten och övningsskolorna godkändes av samtliga avtalsparter 30.3.2023. Det nya avtalet är tvåårigt.

Avtalslösningen innebär en allmän löneförhöjning på 3,5 procent 1.9.2023 och 2 procent

1.3.2024. I maj betalas en engångsersättning på 12,6 procent av månadslönen i mars, dock minst 400 euro, till heltidsanställda arbetstagare vid universitet och övningsskolor. Också timlärare omfattas av engångs -

ersättningen.

Avtalet innehåller också en lokal justeringspott på 0,5 procent.

– Det var viktigt att vi nådde resultat förhandlingsvägen. I det utmanande förhandlingsklimatet som nu råder är det här en skälig lösning, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

– Förhandlingsresultatet fokuserar på allmänna förhöjningar som är viktiga i nuläget med tanke på köpkraften.

Avtalet för universiteten gäller omkring 150 FSL-medlemmar.

Avtalet 2023–24

͸ Löneförhöjningarna för universitet och övningsskolor 2023–2024

͸ Allmän förhöjning 3,5 procent 1.9.2023.

͸ Allmän förhöjning 2,0 procent 1.3.2024.

͸ Lokal justeringspott 0,5 procent 1.12.2024.

͸ Engångsersättning på 12,6 procent av månadslönen i mars, dock minst 400 euro, betalas i maj.

Stabilt intresse för att studera till klasslärare

Intresset för att studera till klasslärare är stabilt i Svenskfinland.

Åbo Akademis klasslärarutbildning lockade 201 sökande jämfört med 195 år 2022. Av de sökande uppgav 54 klasslärarutbildningen som sitt förstahandsval (48 år 2022). Åbo Akademis klasslärarutbildning i Vasa har 60 studie -

platser.

Också vid Helsingfors universitets klasslärarlinje är söktrycket stabilt. I år sökte 162 till utbildningen, vilket är en mer jämfört med ifjol. HU har 40 studieplatser.

År 2019 var något av ett rekordår när det kommer till intresset att bli klasslärare. Då sökte 239 studerande till ÅA och 200 till HU.

På finskt håll har intresset för

klasslärarstudier varit på nedåtgående. Den trenden ser ut att mattas av, åtminstone vid Helsingfors universitet. I år fick universitetet 1660 ansökningar till den finska klasslärarutbildningen, vilket är 60 fler än 2022.

2018 hade man 1366 sökande och år 2019 ”bara” 1127. Bara inom citattecken då det endast finns 120 studieplatser.

Fem vill bli svensk direktör vid Ubs

Fem personer har sökt tjänsten som direktör för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik vid Utbildningsstyrelsen.

De sökande är Tero Karjalainen, Philip Rosenberg, Niclas Rönn-

ord för ord

inger damlin Förbundsordförande

Utmanande att bygga upp en läskultur

Ett underbart sorl och glada miner kommer emot då jag kliver in hotellets matsal en fredag i mars. Det är kurs i Tammerfors, “Tredje klass” tillsammans med erfarna lärare. Erfarenhet efter erfarenhet delas under lunchen. En jättevärdefull stund för mig som ordförande.

En av de saker våra lärare vittnar om från vardagen ute i skolorna är den nedåtgående trenden i läranderesultat. Oberoende av region pratar lärare samma tydliga språk. Allt flera elever brottas med läsningen vilket syns i bristande läsförståelse. Allt fler lärare pratar om läslust som försvunnit, om att allt fler inte vill läsa.

Det här är ingenting som vi svänger i en handvändning. Det här är ett läge som varje skola och varje kommun måste ta på allvar, det här är en trend som vi inte får blunda för. Läskultur är alltid utmanande att bygga. Bygget tar tid och ska få ta tid, det är inget man svänger snabbt genom tillrättavisningar.

Det är så lätt att ta sig an projekt för att åtgärda något i dagens värld. Det är så lätt att glömma lärarens roll i den här processen. Läraren som ser eleven med utmaningar, eleven med leendet och eleven med glimten i ögonvrån. Läraren ser dem alla. Men för att kunna möta varje elev krävs tid. Tid att se och tid att möta, just precis där eleven är.

Och ja, jag är övertygad om att de kommuner som ger eleverna mer än bara läsprojekt, de kommuner som ger en eller till och med flera timmar modersmål än vad som förutsätts, det är kommuner som på riktigt tror på hållbart välmående.

holm, Antti Sirkkola och Kurt Torsell.

Torsell verkar för tillfället som svensk direktör vid Utbildningsstyrelsen. Han valdes sommaren 2019 och efterträdde Gun OkerBlom som avgick med pension.

Jobbet är tidsbundet och direktören anställs för en femårsperiod, 1.9.2023- 31.8.2028.

Generaldirektör Minna Kelhä fattar i samråd med Utbildningsstyrelsens direktion beslut i frågan i slutet av april.

Kiiskinen lämnar UKM

Anna Kiiskinen slutade som svensk tjänsteman vid Undervisnings- och kulturministeriet den 1 april. Hon har fått jobb på den internationella avdelningen i riksdagens kansli och kommer där främst att jobba med nordiskt samarbete.

Gun Oker-Blom konstaterade i sin rapport om den finlandssvenska skolans särdrag och utmaningar att det ofta är brist på data om det finlandssvenska utbildnings-

fältet och att den svenska rösten inte alltid hörs på Undervisningsministeriet. Finlands svenska lärarförbund förde därför fram behovet av en tjänsteman på ministeriet med ett speciellt ansvar för den finlandssvenska utbildningen.

Anna Kiiskinen hann verka på posten i ett år.

Anita Lehikoinen, kanslichef vid UKM, uppger att tjänsten skall ledigförklaras så snart som möjligt under våren.

Jag ser med oro att det i kommuner plockas bort timmar i modersmål med motiveringen att satsningen har varit större än den nationella timfördelningen. Samtidigt pratas det mer än någonsin om välmående i våra skolor. Men varför förknippas välmående aldrig någonsin med läslust och läsglädje?

Jag funderar över om man i kommunerna överhuvudtaget tagit del av den debatt som förs i samhället idag. Det kan väl inte vara så att nya mål, som att till exempel åtgärda elevernas psykiska ohälsa, görs på bekostnad av modersmålsundervisning?

Sorlet bland kursens lärare ringer i mina öron. Sorlet som påminner om vad vi inte får glömma. Beslutsfattare, lyssna in lärarna som arbetar på verkstadsgolvet då de pratar om att läsningen hos dagens barn och unga brister. För visst älskar jag att röra på mig, att träffa vänner och äta choklad. Men nog skulle livet vara bra trist utan läsningens underbara värld, utan böckernas fängslande makt. Och ja, jag är övertygad om att de kommuner som ger eleverna mer än bara läsprojekt, de kommuner som ger en eller till och med flera timmar modersmål än vad som förutsätts, det är kommuner som på riktigt tror på hållbart välmående.

Anna Kiiskinen.

Titta, så utbildningsnivån har sjunkit!

Undervisnings- och kulturministeriets kanslichef

Anita Lehikoinen lägger fingret på några grafer i ministeriets bildningsöversikt. I grafiken jämförs andelen 25–35 åringar i OECD-länderna som har avlagt högskoleexamen. I den första bilden från 1991 stoltserar Finland i täten. 30 år senare, det vill säga 2021, ligger vi långt efter på en 29:e plats tillsammans med länder som Turkiet och Chile.

– Raset är stort, säger Lehikoinen. I vissa länder har 70 procent av de unga en högskoleexamen, medan vi i Finland ligger på endast 40 procent.

UKM presenterade i januari en bildningsöversikt som ger en helhetsbild av utvecklingen inom ministeriets förvaltningsområde de senaste årtiondena. Det är en gedigen lunta på 300 sidor, den första i sitt slag, sammanställd av Aleksi Kalenius, konsultativ tjänsteman vid ministeriet. För en vän av utbildning är det tidvis dyster läsning. Finland har haft ett av världens bäst utbildade folk

men är nu obönhörligen på efterkälken.

– Utbildningsnivån stiger inte längre i Finland. I framgångsrika nationer gör den fortfarande det, säger Anita Lehikoinen.

– Om vi inte vidtar omfattande åtgärder så vänder vårt humankapital nedåt år 2040. Därför måste vi höja utbildningsnivån.

Vid UKM har man därför också publicerat en så kallad tjänstemannauppfattning om vilken riktningen i utbildningspolitiken borde vara och vilka politiska åtgärder som man anser att borde

vidtas under kommande regeringsperiod.

Öka antalet undervisningstimmar

En av huvudmålsättningarna för följande regering bör enligt UKM:s tjänstemän med Lehikoinen i spetsen vara att trenden med dalande läranderesultat bör stoppas. Det kan bland annat ske genom att stärka basfinansieringen inom den grundläggande utbildningen och genom en reform av stödet för lärande. Ett sätt kunde också vara att utöka antalet undervisningstimmar inom den grundläggande utbildningen.

– Vi har ganska korta skoldagar i Finland men läroplanen är proppfull med målsättningar av olika slag.

Hur många timmar kan man lägga till?

– Vi föreslår 1–3 veckotimmar. Det innebär inga orimliga kostnader. Vi talar om ett tiotal miljo-

Plock bland UKM:s åtgärdsförslag:

͸ Öka antalet undervisningstimmar.

͸ Reformera stödet för lärandet.

͸ Höj basfinansieringen inom småbarnspedagogiken och inom den grundläggande utbildningen.

͸ Skapa ett utvecklingsprogram för att stärka välfärdsarbetet, elevvården och tryggheten.

͸ Säkerställ tillräcklig mängd studiehandledning.

͸ Förbättra möjligheterna för elever med främmande modersmål att uppnå tillräckliga kunskaper i finska och svenska.

͸ Öka andelen utländska examensstuderande vid högskolorna.

ner. Grundskolan är hörnstenen som allt annat bygger på, säger Lehikoinen.

En fråga som man också lyfter fram är de elever som har annat modersmål än finska eller svenska. I Finland är nämligen skillnaden i inlärningsresultaten mellan infödda elever och invandrarbarn störst bland OECD-länderna.

– S2-undervisningen (finska eller svenska som andra språk) måste fås i skick.

Flytta statsandelarna till UKM

Vid UKM påminner man om alla elevers lika rätt till utbildning oberoende av boendeort. Det lever man inte upp till alla gånger, det är nu upp till kommunerna. Lehikonen efterlyser därför bätt-

re redskap för att styra resurserna. Hon föreslår att resurserna till kommunerna inte skulle fördelas via finansministeriet utan att UKM skulle sköta den biten, dvs att statsandelarna till kommunerna skulle gå via undervisningsministeriet. Då kunde man bättre trygga att medlen verkligen kommer utbildningen till godo. Utbildningen är numera kommunernas huvudsakliga uppgift. – I och med välfärdsområdena har massiva uppgifter och stora penningströmmar flyttat bort från kommunerna, säger Lehikonen.

Undvik dubbleringar Klart är att de insatser som ministeriets tjänstemän föreslår krä-

I vissa länder har 70 procent av de unga en högskoleexamen, medan vi i Finland ligger på endast 40 procent, berättar Undervisnings- och kulturministeriets kanslichef Anita Lehikoinen. foto: katarina koch/UKM

Andelen 24-34 åringar med högskoleexamen i OECD-länderna

Sydkorea

Kanada

Japan

Luxemburg

Irland

Litauen

Storbritannien

Nederländerna

Norge

Australien

Schweiz

USA

Belgien

Frankrike

Sverige

Danmark

Spanien

Slovenien

Portugal

Israel

Lettland

Nya

Zeeland

Grekland

Estland

Österrike

Island

Polen

Chile

Finland

Turkiet

Slovakien

Tyskland

Tjeckien

Ungern

Colombia

Costa Rica

Italien

Mexiko

10% 20% 0% 30% 40% 50% 60% 70%

källa: oecd, education at a glance

OECD:s statistik för året 2021 visar att andelen 24–34-åringar i Finland som har en högskoleexamen ligger på cirka 40 procent. 30 år tidigare låg Finland i täten för samma statistik. Denna utveckling oroar tjänstemännen vid Undervisnings- och kulturministeriet, som vill stoppa trenden med dalande läranderesultat.

ver att den blivande regeringen gräver djupt i statens kassakista. Stärkt finansiering är en förutsättning, menar man vid UKM, men det kan också bli aktuellt med att omfördela resurserna. Inbesparingar finns att hämta i överlappande utbildningar inom yrkesutbildningen. Däremot finns inga större skäl att rikta blicken mot den grundläggande utbild-

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) lyfter i ett ställningstagande fram centrala faktorer med vilkas hjälp det är möjligt att stöda den finländska bildningen och främja demokratin i samhället samt individernas jämlikhet, välfärd och likvärdighet.

Finlands utbildningssystem har byggts upp för att främja jämlikhet och likvärdighet. Informationen från utvärderingar och forskning har redan i flera decennier visat att denna grund håller på att försvagas.

NCU kommer med rekommendationer för att främja utbildningsmässig jämlikhet och likvärdighet.

• Vi bör ingripa i de ökade kunskapsskillnaderna genom att trygga grundläggande färdigheter för alla.

• Vi måste bli bättre på att identifiera elevers och studerandes stödbehov samt också stärka det individuella stödet på alla utbildningsstadier.

• Vårt utbildningssystem bör utvecklas som en helhet − och vi bör identifiera och avveckla strukturer och verksamhetspraxis som skapar ojämlikhet i utbildningen.

• Då utbildningssystemet utvecklas bör vi utgå från långsiktiga mål samt heltäckande utvärderingsresultat och forskningsrön på nationell nivå.

Lösningar för att stoppa de ökande kunskapsskillnaderna

De nationella utvärderingsresultaten visar att det förekommer en stor individuell variation i elevernas kunskaper redan i början av grundskolan. Barn till högutbildade vårdnadshavare uppnår i genomsnitt bättre inlärningsresultat än barn till lågutbildade vårdnadshavare.

• Vi bör sträva efter att jämna ut de regionala skillnaderna inom småbarnspedagogiken.

torövergripande samarbete där sambandet mellan hur jämlikheten i utbildningen förverkligas och bland annat regionplanering, byggande och social- och hälsovårdstjänster beaktas.

• Lagstiftningen bör ändras så att integrationsplanen slopas som en förutsättning för läskunnighetsutbildningen. När invandrarnas utbildningar utvecklas är det viktigt att granska integrationsfrämjande tjänster ur den studerandes perspektiv.

• De sysselsättningsfrämjande utbildningstjänster som erbjuds vid förändringar i arbetslivet bör utvecklas så att utbildningsbehoven hos lågutbildade personer beaktas och de grundläggande färdigheterna stärks.

Lösningar för att stärka stödet för elever och studerande Antalet elever och studerande som behöver olika typer av stöd ökar på alla utbildningsnivåer. Elever med stora brister i sina läs- och skrivfärdigheter och matematiska färdigheter flyttas över från grundskolan till andra stadiet. Detta återspeglas i vårt utbildningssystem, i synnerhet i yrkesutbildningen.

• Stödåtgärder bör erbjudas så snart behovet av stöd uppstår. Man måste också garantera tillräckligt med tid och resurser för att kartlägga elevens kunskaper och individuella behov.

• För att stöda utvecklingen av språkkunskaperna, ge språkmedveten undervisning enligt läroplanen, främja studiefärdigheterna och hitta ändamålsenliga utbildningsvägar krävs kännedom om situationen för barn och unga med invandrarbakgrund och tillräckliga stödåtgärder på alla utbildningsstadier.

till kontinuerligt lärande, karriärutveckling och delaktighet i samhället, oberoende av socioekonomisk bakgrund.

• Strukturerna och finansieringsmodellen för kontinuerligt lärande bör förtydligas genom lösningar på nationell nivå. Resurseffektiviteten för kontinuerligt lärande kan förbättras genom samarbete mellan utbildningsanordnare inom olika utbildningsområden samt genom utveckling av det digitala utbudet.

• Jämlikheten mellan de studerande vid antagningen till högskolorna måste förbättras. Den strukturella ojämlikheten kan avvecklas genom att vi stärker linje- och ledstudierna som en del av studierna.

• På alla utbildningsstadier och inom småbarnspedagogiken bör ledningen, personalstrukturen, antalet anställda och deras kompetens motsvara verksamhetens behov.

• Hindren för undervisningspersonalen att delta i kontinuerligt lärande bör undanröjas och lärarnas gemensamma arbete och samundervisning bör främjas.

Lösningar för långsiktig utveckling av utbildningen: Utvecklingen av utbildningssystemet som helhet förutsätter en granskning av verksamhetssätten, strukturerna och styrsystemet på olika utbildningsstadier. Den förutsätter också åtgärder som kan främja utbildningens kvalitet och likvärdigheten inom utbildningen samt förutsättningarna för kontinuerligt lärande.

ningen.

– Jag har svårt att se att grundskolan kunde effektiveras. Notera att finansieringen ligger på samma nivå som där som vi landade efter 90-talets depression, säger Anita Lehikoinen.

text: mattias fagerholm

grafik: chribbe aarnio

En högklassig småbarnspedagogik tryggas genom att vi satsar på att personalen får utbildning och förbättrar branschens hållkraft. Med hjälp av en högklassig småbarnspedagogik kan vi jämna ut de skillnader i elevers lärande som hänger samman med hembakgrunden.

• Vid beslutsfattande som gäller utbildningen krävs sek-

• För att förankra verksamhetsmodeller som stöder elevernas och de studerandes välbefinnande och minskar den psykiska belastningen krävs också ekonomiska resurser och en målmedveten ledning som sätter värde på en gemensam verksamhetskultur i skolor och läroanstalter.

Lösningar för att avveckla strukturer som skapar ojämlikhet

Genom att ingripa i strukturella ojämlikheter kan vi minska de mänskliga, sociala och ekonomiska kostnaderna. Alla befolkningsgrupper bör ha möjlighet

• Utvecklingen av utbildningssystemet bör grunda sig på heltäckande utvärderings-, forsknings- och prognostiseringsinformation.

• Utvecklingen av utbildningssystemet som helhet förutsätter en granskning av verksamhetssätten, strukturerna och styrsystemet på olika utbildningsstadier. Det behövs åtgärder som kan främja kvaliteten och likvärdigheten i utbildningen samt förutsättningarna för kontinuerligt lärande.

• Kvalitetshanteringen och kvalitetsutvärderingen bör genomföras systematiskt och tillräckligt enhetligt på alla utbildningsstadier.

NCU varnar: Grunden för Finlands utbildningssystem håller på att försvagas

Tidsresa är ett bra sätt att lära sig historia

Tidsresor är ett bra sätt att lära sig historia. En samskapande tidsresa där eleverna deltar som medforskare är ännu bättre. Det säger historielärarna Emma Björklund och Monica Mattbäck, vars åttondeklassare har deltagit i ett internationellt projekt.

Hemmafronten 1944. Det har varit ett tema som åttondeklassare i Borgaregatans skola i Vasa, Kristinestads högstadieskola och Tegengrensskolan i Vörå djupdykt i den senaste månaden. I mitten av mars presenterades resultaten av forskningen.

– Det har varit riktigt givande att vara med i projektet, både för mig som ämneslärare och för eleverna. Det som jag tycker var det bästa är att eleverna själva har varit delaktiga i forskningen och fått samarbeta med elever i andra skolor, säger Emma Björklund, ämneslärare i historia i Borgaregatans skola.

Hon får medhåll av kollegan Monica Mattbäck.

– Jag har varit med om tidsresor i många år och det är en tradi-

tion här att åttondeklassarna deltar. Att eleverna har fått vara med och skapa materialet är nytt och det har varit ett mycket kreativt sätt att jobba på, konstaterar hon.

Bakom den samskapande tidsresan står Österbottens barnkulturnätverk Bark som är ett av 35 barnkulturcenter i Finland. Bark har i många år ordnat tidsresor och kulturarvspedagogik i Österbotten, men nu är det fråga om ett bredare samarbete inom ramen för Erasmus-projektet ”Digital Solutions for Applied Heritage – exploring transnational learning opportunities”.

– I projektet deltar också åttondeklassare från skolor i Estland och Sverige och idén är att ta in digitala element, brädda lärandet och kulturarvet och låta eleverna själva vara medforskare, vilket är lite unikt, berättar Annina Ylikoski, koordinator för nätverket Bark.

Äggpulver och maskroskaffe

– Eleverna har varit väldigt engagerade i det arbetet och ivriga att komma med olika idéer kring vem de ska intervjua, var man kan hitta historiska material, som till exempel i tidningars arkiv. Det är lärorikt att se att det finns många olika källor och därefter vara med och skapa resultatet, förklarar hon. I det gemensamma digita-

la mötet där resultaten presenterades medverkade samtliga klasser som deltagit i projektet. Borgaregatans skolas åttondeklassare hade bland annat grävt ner sig i Vasabladets arkiv.

– I arkivet berättas att Vasa bombades av Sovjet 1940 och 220 bomber föll över staden. Tidningen skrev också om att Vasa sparbank ville att folk skulle lägga sina pengar i säkert förvar undan bomberna och att cirka 1000 personer evakuerades under bombanfallet, berättar en av eleverna.

Eleverna i Vasa hade också besökt Stundars i Solf.

– På Stundars fanns surrogat som användes under kriget – allt från äggpulver, torkade blåbär och surrogatkaffe gjort av maskrosor. Många under den här perioden åt och gjorde kläder av det man fick tag på i naturen.

– Det var intressant att se surrogaten i verkligheten, i synnerhet pappersskorna. Det fanns också kuponger för ransonering och hur mycket man fick köpa.

Möjlighet till fördjupning

Rubrikerna om vad eleverna skulle forska i var uppgjorda på förhand och inkluderade bland annat evakueringen av karelarna, Lottarörelsen och krigsbarnen. Samtliga skolor hade intervjuer med krigsbarn som evakuerades

till Sverige.

– I den ordinarie undervisningen har vi behandlat bland annat krigsbarnen från Finland till Sverige och det var fint att låta eleverna fördjupa sig inom flera av de områdena, säger Mattbäck.

Något som Emma Björklund tycker var positivt var arbetet också var ämnesövergripande.

– Vi samarbetade med modersmålet och tog upp hur artiklar byggdes upp förr jämfört med i dag. Många olika aspekter har tagits in och processen har dessutom varit mycket flexibel i stället för att vara styrt av dokument, säger hon.

Enligt de båda krävdes bra grundplanering från lärarnas sida. Totalt lades cirka åtta lektioner på projektet.

– Det beror på hur mycket arbetstid som går åt men med bra grundplanering kommer man långt. Vi höll på med projektet i drygt två veckor, säger de.

Att få samarbeta med andra skolor på olika orter var givande som lärare.

– Det har varit positivt med samarbetet och fått höra vad de har gjort och vad de fokuserat på. På en mindre ort är perspektivet annat än här i Vasa och där är det lättare att komma i kontakt med den äldre generationen som var med och upplevde den här ti-

den, säger Mattbäck.

En upplevelse

När tidsresan ordnas får eleverna delta genom att ha tidsenliga kläder, byta namn och göra aktiviteter i historisk miljö. Enligt Ylikoski förenas både det förflutna och nutiden när en tidsresa ordnas.

– Historia och kulturarv är inte bara det som hände för länge sedan utan i en tidsresa kan man ta upp aktuella saker som migration och konflikter eller annat som är på agendan. Det är en upplevelse och deltagarna får vara med och uppleva historien ur olika perspektiv, berättar hon.

I och med att projektet är internationell väntar en andra tidsresa i maj.

– Det ska bli intressant att delta i den tillsammans med eleverna från Sverige och Estland, konstaterar Björklund.

Rekommenderar ni tidsresor och liknande projekt för andra?

– Jo det gör vi. Det är roligt att prova på och utnyttja möjligheten att ha varierande undervisningsmetoder. Det väcker mycket intresse bland eleverna när de själva får vara med och skapa – och vara i centrum, säger Mattbäck och Björklund.

text och foto: christoffer thomasfolk

Borgaregatans skolas åttondeklassare deltog nyligen i en samskapande tidsresa. Eleven Lukas Forsén, historielärarna Emma Björklund (i mitten) och Monica Mattbäck tycker det var givande att delta i projektet. Det bästa var att eleverna var delaktiga i forskningen, säger Emma.

Viruset bara sprider sig, och sprider sig och sprider sig…

Trollkarl Kim Wist placerar en röd boll i Jusifs hand. Bollen symboliserar ett virus som har dolt sig bakom en suspekt länk. Jusif medger att han har drabbats av virus av olika slag, och kanske har han också klickat på länkar som han inte borde ha klickat på. Några trollformler och en magisk blåsning på Jusifs hand gör att när han öppnar den har han plötsligt händerna fulla med bollar. Viruset har förökat sig!

– Ni ser hur farligt viruset är och hur snabbt det sprider sig, säger Wist.

Datavirus och andra fallgropar på internet stod på agendan i Hannunniitun koulu i Åbo. Det är fråga om ett så kallat Smartbus-koncept som skall få eleverna att inse vikten av en trygg användning av internet och sociala medier. Magiker Kim Wist varvar matnyttig information med trolleritrick av olika slag. Målgruppen är elever i årskurs 5-6.

– Ni är födda med en smartphone i handen. Ingen annan generation har använt en mobil lika mycket som ni, säger han.

Målgruppen sätter genast Wist på prov. Är det här fakta eller fiktion, vill en elev veta. I alla trolleritrick lurar man bara ögat, vidhåller en annan. Frågorna är relevanta. Både när det kommer till trolleritrick och till internetanvändning skall man vara kritisk och ha ögonen på skaft. Allt är nämligen inte nödvändigtvis så som det ser ut att vara.

Gång på gång låter sig ändå eleverna luras av trollkarlens fingerfärdighet. Lika snabbt kan man gå i en fälla på nätet.

– Dra med musen över länken, då visar den vart den leder och du kan avgöra om det är säkert att klicka, tipsar Wist virusdrabbade Jusif.

Smartbus-konceptet sker i telekombolaget Huaweis regi och fick sin start i Belgien. Namnet kommer från att man bokstavligen besökte skolorna med en buss och informerade om smart internetanvändning. I Finland påbörjades verksamheten, utan buss men i stället i samarbete med magikern Wist. Coro-

Smartbus-konceptet

napandemin innebar en ofrivillig paus, men nu är man i gång igen.

– Syftet är att utbilda skolelever i säker internetanvändning och nätetikett samt att lära ungdomar att känna igen de risker som finns på nätet och ta ansvar för sitt eget beteende på nätet, säger Niklas Mannfolk, kommunikationschef på Huawei i Finland.

Också på svenska

En nyhet för i vår är att konceptet kostnadsfritt även kan beställas till finlandssvenska skolor.

Materialet har översatts till svenska och Kim Wist är själv finlandssvensk så en lektion på svenska vållar inga problem. I konceptet ingår även ett frågeformulär som eleverna skall fylla i efteråt och på basis av detta skapas en nätprofil för varje elev. Profilen ger en fingervisning i vad eleven bör fästa uppmärksamhet vid i just sin internetanvändning.

– Jag hoppas ett eleverna efter den här lektionen tänker på vad de gör på internet. Att det stämmer till eftertanke. När trollkonsterna finns med gör det att de också kommer ihåg det och tar det på allvar, säger Kim Wist till Läraren efter showen.

Efter avslutad show tar också en elev tillfället i akt när en magiker besöker skolan: Kan du trolla en hundring åt mig? Absolut, säger Kim Wist och drar fram några skrynkliga papperslappar som vips förvandlas till en bunt med eurosedlar. Lite snopen ser dock eleven sedlarna försvinna i Wists egen innerficka. Också en trollkarl måste få mat på bordet.

text: mattias fagerholm

foto: robert seger

Syfte: Utbilda elever i trygg internetanvändning och motarbeta onlinemobbning.

Målgrupp: elever i åk 5–6.

Materialet finns tillgängligt både på finska och svenska. Lektionen kan kostnadsfritt beställas genom niklas.mannfolk@huawei.com

Både när det kommer till trolleritrick och till internetanvändning skall man vara kritisk och ha ögonen på skaft. Allt är nämligen inte nödvändigtvis så som det ser ut att vara, bevisar Kim Wist.

Jag hoppas ett eleverna efter den här lektionen tänker på vad de gör på internet. Att det stämmer till eftertanke.

KIM WIST Magiker

Kodar eller programmerar

3%

Skapar innehåll eller lär mig nya saker

1%

Spelar spel

Talar med kompisar eller familj

4%

Använder sociala medier 27%

Ser på videor eller lyssnar på musik 22%

källa: smartbus digitall youth on tour

43%

Vad gör de unga på nätet? Spelar, visar 16 Smartbus-besök i finländska skolor. Jämfört med tidigare år har kodning, programmering och skapande av innehåll minskat. Det kan ses som ett tecken på att vi inte till fullo utnyttjar den kreativa potential som den digitala teknologin för med sig. grafik: chribbe aarnio

Vad gör du mest online vid sidan av skolarbetet?

Vilken blir domen mot dom?

I Sverige pågår som bäst det som blivit känt som dom-debatten som handlar om huruvida ”de” och ”dem” skall ersättas av ”dom” för enkelhetens skull. Åsikterna går isär med besked.

Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet har publicerat en video där språkforskaren Lena Lind Palicki reder ut frågan om ”dom” som ersättande ord för både ”de” och ”dem” eftersom folk i allmänhet anses ha svårt att skilja dem åt. Lind Palicki har gjort flera framträdanden om samma sak och fått bli representant för det som nu kallas dom-reformen eller dom-debatten.

Lärare kan tycka att dom inte är okej Folk tycker olika om att använda ”dom”, konstaterar hon.

– En del, som jag, tycker det är helt okej och att det är tid att gå över till dom eftersom allt flera gör fel på de och dem.

– Men andra, som tidningsredaktioner eller lärare i skolan kan säga att det absolut inte är okej, att dom är vardagligt och att vi skall använda de och dem.

Lind Palicki får frågan om hur skall man veta hur man skall göra. – Det bästa är att anpassa sig till situationen. Om en lärare i skolan kräver att det skall vara ”de” och ”dem” i en text kan det vara bra att anpassa sig till det. Men det är nästan alltid bättre att skriva ”dom” än att använda ”de” och ”dem” fel.

I debatten kallas Lind Palicki ibland chef för Språkrådet, men den tjänsten tillträder hon först i augusti.

En möjlig dom-reform har mött stort motstånd från olika håll. Bland annat har författaren Björn Ranelid ifrågasatt reformen.

– Miljoner av människor har kunnat lära sig det här tidigare. Har det blivit något slags intellektuellt förfall? Det handlar om kärlek till byggnadsstrukturen, till verktygslådan, till själva uppfattningen om vad ett skriftspråk är, säger Ranelid till SVT.

Också utbildningsminister

Mats Persson har gjort det klart på vilken sida han står i debatten. – Vi ska inte avskaffa de/dem, konstaterade han på Twitter.

Senare utvecklade han sitt resonemang för Dagens Nyheter och sade då att skolan har en viktig uppgift att ge barnen det de inte får med sig hemifrån och att en dom-reform skulle innebära att de och dem försvinner helt.

– Då blir det en klassmarkör. Vissa lär sig skillnaden mellan de och dem hemma vid köksbordet och vissa gör det inte, säger Mats Persson.

– Språket utvecklas hela tiden och det går inte att lagstifta fram ett visst språk. Men man måste vara medveten om att en viktig del för barn och ungdomar är att lära sig behärska ett språks olika uttryck. Man vinner ingenting med att tro att man med ett alexanderhugg kan minska klassskillnader genom att ta bort eller ändra användandet av ett ord. Det är en naiv syn på hur klasssamhället ser ut, säger Persson till DN.

Olle Josephson, professor emeritus i nordiska språk, också vid Stockholms universitet, har märkt att när folk börjar gräla om en vanlig språkfråga och det blir en oproportionerligt stor debatt om det, ja, då är det dags för förändring.

– När det blir väldigt många fel, för det blir det nu, också när erfarna skribenter ska skriva de och dem, och när det tar orimligt mycket tid i skolan att undervisa om det som ska vara en praktisk, enkel fråga – då kan det vara dags för en grammatikreform för skriftspråket, säger Josephson.

Lind Palicki representerar inte Språkrådet Språkrådet vid institutet för språk och fornminnen, vars uppdrag är att samla in, bygga upp och sprida kunskap om språk och kultur i Sverige, ger språkråd för standardsvenskan. Där ingår den svenska som skrivs av myndigheter, kommuner och annan offentlig verksamhet, liksom det skriftspråk man använder som medborgare och i arbetslivet. Standardsvenskan är också det språk man möter i massmedier.

”Lena Lind Palicki har under den senaste tiden gjort flera framträdanden i medierna och diskuterat frågan om de/dem och dom, men inte som representant för Språkrådet. Det har hon också själv framhållit i flera sammanhang. Lena Lind Palicki är för närvarande universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet och tillträder som chef för Språkrådet den 1 augusti 2023.”, noterar Språkrådet på sin webb-

plats i en nyhet daterad den 23 mars.

Språkrådet rekommenderar de och dem För standardsvenskan är Språkrådets råd fortfarande att man använder formerna de och dem. Att Språkrådet väljer att rekommendera de formerna har att göra med att dessa former dominerar stort och är avsevärt vanligare än dom om man undersöker språkbruket i offentliga texter.

De och dem-formerna uppfattas idag som de neutrala i sakprosa och Språkrådet brukar upplysa om att det kan finnas skäl att lära sig att hantera standardspråkets neutrala former eftersom det ibland kan påverka hur skribenten uppfattas. Det kan å andra sidan också vara skäl för vissa personer och i vissa sammanhang att undvika dessa former, till exempel för att markera närhet, ett vardagligare språk eller ett slags motstånd mot standardspråk.

Laurén skriver inte dom

I Svenskfinland har bland annat journalisten Anna-Lena Laurén i Hufvudstadsbladet nyligen i en krönika starkt tagit avstånd från att gå in för dom i stället för de och dem.

”Debatten kring ’dom’ är bara en liten del av ett mycket större problem. Språkörat hos många svenska barn får inte utvecklas, förmågan att läsa och höra nyanser övas inte upp. Att grammatiken då blir en jobbig börda är självklart. Man börjar ge ut lättlästa, slätstrukna versioner av kvalitetslitteratur, eftersom det är det enda språk barn förväntas kunna ta till sig.”

”Finlandssvenskar gör språkfel som alla andra, bara på ett annorlunda sätt än i Sverige. Men just ’de’ och ’dem’ har vi faktiskt inga som helst problem med. Tyvärr finns det en tendens bland våra språkvårdare att acceptera allt som godkänns i Sverige. Jag ber till Gud att språkvårdarna den här gången ger sig tid att reflektera över om det verkligen är klokt att med vett och vilja införa ett fel som få gör.”

Laurén konstaterar att hon under inga omständigheter kommer att börja använda dom i stället för de och dem och vädjar till det hon kallar dom-fronten:

”Snälla – reparera inget som inte har gått sönder.”

Hur mår dom i Svenskfinland?

De finlandssvenska språkvårdarna följer självklart diskussionen och utvecklingen i Sverige och samarbetar i olika grupper där också den här frågan tas upp med

jämna mellanrum, berättar Anna Maria Gustafsson, som är ledande språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken.

– Våra rekommendationer är utan undantag desamma som de som gäller för svenskan över lag, det vill säga den nuvarande rekommendationen är entydigt de/ dem i standardskriftsvenskan.

Men språkutvecklingen är helt klart på väg mot att dom kommer att accepteras också i mindre formella texter och som alternativform till både de och dem, säger Gustafsson.

– Det här betyder dock inte att de och dem kommer att försvinna, utan det handlar om ett parallellbruk, åtminstone i ett första skede av en sådan utveckling.

Dem som subjektform i Vörå – När det gäller svenskan i Finland kommer vi antagligen att fortsätta hålla kvar de och dem längre, eftersom den vacklan i bruket som blir allt vanligare i Sverige, inte är lika påtaglig hos oss. Däremot kan man inte säga att det här inte alls är ett ”problem” i finlandssvenskan, eftersom det nog finns tendenser hos

unga skribenter att skriva dom också i texter som inte har en utpräglat vardaglig stil i övrigt. Det här borde förstås undersökas närmare också för att vi ska få en överblick av hur det verkligen ser ut i texterna, säger Gustafsson.

Osäkerheten kring de-dem, framför allt användningen av dem som subjektsform, är däremot inte lika utbredd bland finlandssvenskarna, men också där kan man se att det händer något, om än i miniatyrformat.

– Dem som subjektsform finns till exempel i Vörådialekten och är naturlig för många finlandssvenskar som kommer från den trakten. Så helt entydiga skillnader mellan den finlandssvenska och den sverigesvenska hanteringen av de-dem-dom finns det inte, även om man inte ser på den här frågan på samma sätt alla gånger.

Hur som helst är det inte fråga om någon snabb förändring i språkvårdens rekommendationer just nu, enligt Anna Maria Gustafsson.

tom ahlfors

Det vacklande bruket av de och dem är inte så påtagligt i Svenskfinland, säger ledande språkvårdare Anna Maria Gustafsson.

Också Sveriges utbildningsminister Mats Persson deltar i dom-debatten och försvarar bruket av de och dem. foto: kristian pohl/regeringskansliet

Mobilvänlig finlandssvensk ordbok

Över 400 000 sökningar i Finlandssvensk ordbok i fjol visar att intresset för finlandismer är stort och konstant. Ordbokens nya gränssnitt gör den användarvänligare än tidigare, även om innehållet är detsamma. Den nuvarande upplagan av Finlandssvensk ordbok lades ut på nätet 2016. Samma upplaga utkom redan 2008 i bokform, men innehållet är fortfarande högst aktuellt. Finlandssvensk ordbok bidrar till att beskriva finlandssvenskan och öka medvetenheten om finlandismer.

– Den som vill undvika finlandismer kan med hjälp av boken få standardsvenska alternativ. Den som vill förstå vad olika finlandismer betyder kan också få hjälp av ordboken. Det finns också de som använder Finlandssvensk ordbok för att lära sig nya finlandismer. Jag vet till exempel att det finns författare som läser Finlandssvensk ordbok på det sättet, säger Charlotta af Hällström-Reijonen, en av författarna till ordboken.

Många finlandismer i ordboken är kända i hela det svenska språkområdet i Finland. Fortsättningsvis ’fortfarande’, inkomman-

de ’kommande, instundande’ och nog i bekräftande betydelse används från norr till söder och öster till väster, men det finns också regionala skillnader.

– I södra Finland används till exempel hämta i betydelsen ’ha med sig’, medan lämna, i betydelsen ’bli kvar, stanna kvar’ främst används av österbottningar. För att ta två kända exempel, säger af Hällström-Reijonen.

Det finns också utdöda finlandismer, som uttrycket det rör inte mina kalla kläder, som betyder ’det angår mig inte det ringaste’. Sådana finlandismer finns inte med i Finlandssvensk ordbok.

– Finlandssvenskan förändras som alla andra språk och språkvarieteter. Långsamt men säkert. Den här förändringen är fullt naturlig och inget att oroa sig över, säger af Hällström-Reijonen.

– Finlandssvensk ordbok hjälper användarna både med förklaringar till vad orden betyder för en finlandssvensk och med förslag till standardsvenska alternativ ifall man vill undvika missförstånd, säger ordbokens redaktör Charlotta af Hällström-Reijonen.

Toppen – glad och trygg i den digitala världen!

Med hjälp av Toppen är det lätt att stärka femteklassisters kunskap inom digitalt välmående och nätsäkerhet!

Det interaktiva testet i Toppen, som är utformat som en färdig lektion, ger en inblick i den egna klassens kunnande. Testet hjälper eleverna att känna igen risksituationer som kan uppstå i digitala miljöer och att agera på rätt sätt.

Tjänsten identifierar också klassens utvecklingsbehov och ger läraren rekommendationer på undervisningsmaterial för eventuella brister i elevernas kunnande.

Toppen stärker läroplanens målsättningar gällande barns digitala kunnande och multilitteracitet och finns tillgänglig på både finska och svenska.

Teman som behandlas i Toppen:

• En balanserad digital vardag

• Delaktighet och växelverkan

• Säkerhet och integritet

• Kritisk mediekunskap

Ta Toppen i bruk kostnadsfritt med din

egen klass: toppen.fi

”Testet innehöll väldigt viktiga ämnen och eleverna gjorde det gärna. Lätt att använda. Rekommenderar det till  mina kolleger!”

- Lärare åk 5, Helsingfors

Vi berättar om Toppen i korta informationsinslag!

kidital.fi/toppen-infoinslag

Charlotta af Hällström-Reijonen. foto: may wikström

kolumnen

mikko ollikainen

Riksdagsledamot, Svenska folkpartiet

Vikten av rätt kommunikation

För några dagar sen räknades rösterna i riksdagsvalet. Resultatet kommer inom de kommande månaderna att leda till regeringsförhandlingar som i sin tur resulterar i hur vår framtid byggs upp de kommande fyra åren i vårt land – även när det gäller utbildningen.

Det var fint att utbildningen och barns och ungas framtid diskuterades en hel del på valfälten. Diskussioner fördes om att baskunskaperna ska förbättras, om ett ökat stöd för dem som behöver det mest, om att bevara arbetsron genom att inte skapa nya reformer, om att projekten måste minska, om att klasstorlekarna ska vara mindre och om att minska byråkratin. Flera av er har säkert varit på olika paneler och vet att listan kunde göras ännu längre.

Barn och ungas välmående har varit starkt kopplat till de ovannämnda exemplen. Fokus har legat på dem som mår dåligt och det är ett enormt problem för hela samhället men vi ska komma ihåg att den stora merparten mår väldigt bra. Det framkommer väldigt sällan i den mediala diskussionen, förutom att vi lättsamt lyfter upp att Finland igen valts till världens lyckligaste land.

På vilket sätt man framför sitt budskap är otroligt viktigt. Dels på vilket sätt den som informerar själv tar upp det, dels på vilket sätt exempelvis medierna vinklar en nyhet, och vad det har för konsekvenser på både kort och lång sikt. Vårdarna käm pade med fog om högre löner, vilket nu även gett resultat, men även det sägs ha haft följden att färre sökte sig till branschen. Elaka tungor fick det att låta som ”kom inte till den här bran schen och jobba”.

Det är glädjande att det långt finns en samsyn om att vi inte ska spara inom skolan men samtidigt är det viktigt att våga se hur vi jobbat annorlunda för att skapa en mera trivsam skolmiljö där såväl elever som personal mår bra.

Vi lever i en tid då det är brist på arbetskraft. Inom det of fentliga har alla parter ett ansvar att samhällsfunktionen fung erar. I sammanhanget tycker jag det talas alltför sällan om le darskapets betydelse på kommunal och skolnivå – allt för att göra skolvardagen mer trivsam för såväl lärare som elever. Det är ingen snabbåtgärd utan det kräver ett långsiktigt arbete så väl i skolan som vid borden där beslut fattas.

I en situation där det är kamp om kunnig personal måste be slutsfattare ha tillit till att skolan tillsammans med skoladmi nistrationen bygger upp en skola som motsvarar dagens behov. Ja, ekonomiska resurserna är begränsade, men det kräver att vi vågar plocka bort förpliktelser som ålagts kommunerna.

Det är glädjande att det långt finns en samsyn om att vi inte ska spara inom skolan men samtidigt är det viktigt att våga se hur vi jobbat annorlunda för att skapa en mera trivsam skolmil jö där såväl elever som personal mår bra. Det skapar förhopp ningsvis en större vilja att jobba i branschen även i framtiden, för här har vi mycket att lära oss inom det offentliga.

͸ Kallelse till Korsholm svenska lärarförenings vårmöte 21.4.2023 i Korsholms gymnasium kl. 16.00. På mötet behandlas stageenliga ärenden. Lottningen av fina priser för de som deltagit i motionskampanjen. Efter mötet följer en ölprovning + mat med Stefan Westergård. För att delta i ölprovningen förutsätts att du deltar på mötet. Mera information och länk till anmälan får du via ditt skolombud eller via föreningens sociala mediekanaler. Alla medlemmar är varmt välkomna!

͸ Vasa svenska lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte tisdag 25.4.2023 kl. 17.00. Mötet hålls på Scandic Vaasa i konferensutrymmet Taitto 1–2. Medlemmarna bjuds därefter på föreläsning om hållbarhet och välmående i arbetsgemenskapen och tvårättersmiddag. Anmälan är bindande och görs digitalt i ett formulär på VSL:s webbplats (vasasvenskalararforening.fi). Anmälan är öppen från 3.4.2023 kl. 16.00 till 14.4.2023 kl. 16.00.

͸ FSL ordnar Förtroendemannakurs 12–13.4 i Tammerfors.

͸ FSL: styrelse sammanträder 18.4 i Tammerfors

͸ Förbundsfullmäktige sammanträder till sitt vårmöte 19–20.4 i Tammerfors.

Sari Lindblom blev rektor för Helsingfors universitet

Styrelsen för Helsingfors universitets har utnämnt professorn i universitetspedagogik FD Sari Lindblom till universitetets rektor till en fem år lång mandatperiod från och med 1.8.2023.

Sari Lindblom har varit prorektor med ansvar för undervisningen samt rektorns ställföreträdare sedan februari 2017. År 2020–2022 skötte hon uppgiften som rektor under Jari Niemeläs sjukledighet.

Lindblom har också varit di-

rektör för Centret för universitetspedagogik HYPE 2004–2017, prodekanus med ansvar för forskningen och doktorsutbildningen vid Pedagogiska fakulteten 2014–2016 och viceprefekt för forskning vid Institutionen för pedagogik, senare Institutionen för beteendevetenskaper 2007–2015.

– Sari Lindblom har skött uppgiften som rektor så gott som hela tiden under den påfrestande pandemin och hon har med framgång lotsat universitetet genom

denna svåra tid. Sari har lång erfarenhet av ledarskap i krävande uppdrag och hon har dessutom omfattande internationella kontakter. Jag är också nöjd över att posten som rektor för Helsingfors universitet för första gången besätts med en kvinna, säger ordföranden för universitetets styrelse Niklas Bruun.

Sari Lindblom har skött uppgiften som rektor tills vidare sedan den 1 februari 2022. Kai Nordlund och Jouni Hirvonen är nya prorektorer i rektorskollegiet.

Heureka

På detta uppslag annonserar företag och sammanslutningar som erbjuder och arrangerar lägerskolor och utflykter.

PROGRAM PÅ SVEABORG

Äventyrsturen Jakten efter den försvunna kronan tar dig på en fartfylld tidsresa till 1700-talets Sveaborg, i letan efter kung Gustav III:s över 200 år sedan försvunna krona. Under turen lär sig deltagarna om Sveaborg på ett medryckande sätt. Turer ordnas på beställing: 10.5-30.9.2023.

Den guidade turen. Under den guidade turen presenteras de viktigaste sevärdheterna, som till exempel Stora borggården på Vargön och i tiden världens största torrdocka.

Mera information: Samfundet Ehrensvärd r.f. www.suomenlinnatours.com

KLASSRESA TILL ÅLAND!

Från 65 €/person

I priset ingår båtresor Åbo–Mariehamn t/r, hotell, frukost & middag. Kontakta oss så hjälper vi er med allt; båtresorna, måltiderna och ett minnesvärt program.

LÄGERSKOLOR PÅ ALBANUS

Skeppsföreningen Albanus r.f Sjöfartskvarteret

22100 Mariehamn +358 (0)457 0450 013 albanus@aland.net

Hela skärgårdshavet inom vår aktionsradie med utgångshamn i Mariehamn eller till exempel Åbo. Lärorika och intressanta äventyr till sjöss och till lands. Också kortare kryssningar. www.albanus.ax

Pörkenäs lägergård, Pörkenäsvägen 565, 68620 JAKOBSTAD tel. 0500 369 690, info@porkenas.net • www.porkenas.net

En spännande utflykt i pengarnas värld!

FINLANDS BANKS

MYNTMUSEUM

CENTRALEN FÖR EKONOMISKT KUNNANDE

presenterar centralbankens och penningekonomins nutid och historia på ett mångsidigt sätt.

Myntmuseets utställning har byggts upp kring fyra teman: pengars och bankrörelsens historia, penningpolitik, ekonomiskt kunnande och sedelkonst. I hanteringen av pengar behövs alltid ekonomiskt kunnande.

Öppettider

tis–fre 11–17

lör–sön 11–16

mån stängt Guidade visningar 09 183 29 81 | rahamuseo.fi

Fritt inträde | kafé

Snellmansgatan 2, 00170

Helsingfors | rahamuseo.fi

PLANERAR NI KLASSRESA ELLER LÄGERSKOLA?

Vad är det bästa med ditt jobb?

FSL-kursen Tredje

klass är en kurs för lärare som jobbat ungefär 20 år eller mera. Smågruppsdiskussioner om yrkesvardagen varvas med information om pensioner och ledigheter samt en föreläsning av en extern gäst.

På kursen som den här gången hölls i slutet av mars fick deltagarna bland annat samtala om vad som är bra med att jobba som lärare. Tidningen Läraren passade på att träffa några av kursdeltagarna för att diskutera vad det bästa med lärarjobbet är.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Barnen och växelverkan med dem. Att få vara med dem och göra musik.

Brinner du för något speciellt just nu?

– Just nu är det påsktider och det är superhärligt. Jag har fått öva litet klassiskt, kanon för violiner. Då får eleverna på riktigt musicera, inte bara klappa. Jag brinner för eleverna och deras välmående. Inte bara i mitt eget ämne utan välmående i hela skolan. Musikläraren är avgörande och kan påverka mycket med stämningen på lektionerna för att få eleverna att trivas i skolan.

Om du skulle få förändra en sak i ditt arbete, vilken skulle det vara?

– Gruppstorlekarna! Jag jobbar nu med grupper av olika storlek, som mest är de 23 elever i en grupp och den minsta gruppen har 9 elever. Jag tycker att 16 elever i gruppen är bra. Då kan man ha instrumentundervisning som hör till läroplanen. Jag vågar inte ha instrument i de stora grupperna.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Interaktionen med barnen och en viss frihet och självständighet i hur jag lägger upp arbetet och min arbetsdag. Också gemenskapen med kollegerna är bra. Brinner du för något speciellt just nu?

– Vår skola har jobbat mycket med positiv pedagogik och ledningsgruppen har deltagit i nätverksträffar om välmående. Det handlar om personalens välmående men i och med det också elevernas.

Om du skulle få förändra en sak i ditt arbete, vilken skulle det vara?

– Det är många projekt och mycket skolutveckling som kräver sitt. Jag skulle vilja ha ett lägre tempo i arbetet och därigenom ha mera tid att satsa på rutiner och baskunskaper såsom att läsa, skriva, räkna och elevernas sociala färdigheter.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– En frihet och en autonomi i hur jag kan genomföra mitt jobb. Det finns ju styrdokument som man skall förhålla sig till, men jag har en frihet hur jag genomför och strukturerar arbetet pedagogiskt och didaktiskt.

Brinner du för något speciellt just nu?

– Inom mitt nuvarande jobb är väl det intressantaste att fundera på hur digitaliseringen påverkar undervisningen.

– Många fick prova på att lyfta sin didaktiska modell under pandemin och märkte att didaktiken inte fungerar på samma sätt digitalt.

Om du skulle få förändra en sak i ditt arbete, vilken skulle det vara?

– Det kunde vara en förändring gällande hur man jobbar i team med lärarsamarbete och samverkan som ofta är en fråga om finansiering och resurser.

– Undervisning är ju en interaktion mellan läraren och de studerande. Lika naturligt vore det att interaktionen också sker mellan lärarna.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Den trevliga samvaron med elever, föräldrar och kolleger, det sociala sammanhanget. Jag tycker också om rytmen i arbetet och att vi följer kalenderåret och firar helger och dylikt.

Brinner du för något speciellt just nu?

– Jag skulle önska att barnen mådde bättre. Jag har studerat välmående och mindfulness för barn. Det vore också viktigt att eleverna skulle röra på sig mera.

Om du skulle få förändra en sak i ditt arbete, vilken skulle det vara?

– Om jag tänker på mig själv skulle jag gärna ha nedsatt undervisningsskyldighet med kortare arbetsvecka och bibehållen lön. Tänker jag på eleverna så tycker jag att vi borde lägga mera resurser på dem.

text och foto: tom ahlfors

Laura Kiuru, ämneslärare i musik, Grundskolan Norsen i Helsingfors

Michaela Tallqvist, klasslärare i Katarinaskolan i Karis

Hasse Eriksson, universitetslärare i pedagogik vid FPV vid ÅA i Vasa.

Marcia Strömberg, klasslärare i Solbrinkens skola i Lojo