Läraren 6 2023

kolumnen Den absurda debatten kring marknadsskolan och dess effekter slipper man i Finland förhoppningsvis för all framtid.

ÅA vill locka studerande från Norden

Det blir ingen klasslärarutbildning i Sverige, säger Michaela Pörn, ny dekanus vid FPV. Hon välkomnar i stället svenskarna till Vasa för att få finländsk lärarbehörighet.

Ledaren

mattias fagerholm Chefredaktör

Dalande kunskaper i matematik är ingen omöjlig ekvation att lösa

Sedan år 2000 har de finländska elevernas matematikkunskaper dalat i Pisa-undersökningarna. Den färska kartläggningen från Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU pekat på att nedgången fortsätter. Elevernas kunskaper i visuell problemlösning och i digitala uppgifter som kräver motiveringar var svagare än under tidigare år i alla kunskapsgrupper, slår NCU fast i sin rapport.

Trenden är givetvis oroande. Det goda i kråksången är att den går att vända, det är ingen omöjlig ekvation. Men ingen skall tro att man kan vända utvecklingen utan kännbara insatser.

Många elever med svag framgång skulle ha dragit nytta av mer intensivt stöd redan under de första skolåren, för det är svårt att krympa kunskapsskillnaderna mellan eleverna i de högre klasserna. Det konstaterar NCU i rapporten.

NCU vill alltså se tillräckliga stödåtgärder i ett tidigare skede. Finlands svenska lärarförbund har vid upprepade tillfällen påtalat brister i stödfunktionerna. Trestegsstödet fungerar inte tillfredsställande. Var fjärde elev i grundskolan, det vill säga ca 120 000 barn är i behov av mer stöd än vad som ges inom ramen för det allmänna stödet. OAJ och FSL har presenterat en modell för hur stödet kunde reformeras. I korthet handlar det om att utöka personalen med specialpedagogiskt kunnan-

ÅRGÅNG 49 (130). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,55 euro/spaltmm

PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2023.

de och minska undervisningsgrupperna.

Kostnaden för en reform av trestegsstödet beräknas uppgå till omkring 200 miljoner euro på årsbasis. Frågan kommer att bli aktuell för följande regering. Den närmaste tiden kan därför beskrivas som avgörande om vi vill bryta den nedåtgående kunskapsspiralen. Vilka riksdagskandidater passerar nålsögat och blir invalda? Vilka partier når regeringsställning? Och ett hurudant regeringsprogram kan man enas om när det kommer till utbildningspolitiken?

Unisont har partierna inför valet talat sig varma för utbildningsfrågor. Men om det bär hela vägen och att man verkligen förbinder sig till att satsa på skolan också i ett regeringsprogram är en helt annan sak. Nu krävs resoluta åtgärder. Den utbildningspolitiska debatten inför valet har långt handlat om frågor av karaktären om mobiltelefonen skall tas med till skolan eller inte. Det är en debatt som inte gör någon skillnad. Beslutsfattarnas roll är inte att fundera på om mobilen skall vara i ryggsäcken eller i pulpeten under lektionstid. Deras uppdrag är att skapa förutsättningar för undervisningspersonalen att sköta sitt jobb på bästa sätt.

Om följande regering vill få kunskapskurvan att stiga igen krävs utbildningspolitiska satsningar. Är förutsättningarna i skick så sköter nog pedagogerna på fältet resten.

Kostnaden för en reform av trestegsstödet beräknas uppgå till omkring 200 miljoner euro på årsbasis.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL

Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300

Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67

Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70

Kommunikatör (vik.) Susanna Elenius, tfn 020 749 54 63

Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224

Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Nu ska framtidens skola byggas

FSL:s teman inför riksdagsvalet 2023

Omvärlden förändras i ett rasande tempo. Om vi vill att den finländska skolan ska svara på framtidens behov är en omfattande satsning på utbildningen, från småbarnspedagogiken till högskolenivå, en nödvändighet. Finland måste kunna trygga varje elevs skolgång, och samtidigt säkra ett hållbart samhällsbygge genom en skola som håller hög kvalitet.

Varje elev måste få stöd i rätt tid

Vi behöver fler speciallärare och specialklasslärare för att kunna tillgodose varje elevs behov. Eleven måste få stöd så tidigt som möjligt under sin lärstig. Systemet för hur man tillgodoser elevers stödbehov, trestegsstödet, måste revideras.

Vi behöver lärare också i framtiden

Var tredje lärare i Svenskfinland planerar byta bransch. I kombination med ett avtagande söktryck till lärarutbildningarna riskerar branschflykten bli kostsam för Finland. Vi måste stärka läraryrkets attraktionskraft så att våra barn och unga har kompetenta lärare både nu och i framtiden. Finland behöver ett lärarregister för att kunna prognostisera framtidens lärarbehov och därmed minska risken för lärarbrist.

God utbildning ger trygghet

Med tryggad grundfinansiering kan alla utbildningsanordnare planera och utveckla sin verksamhet samt utbildningens kvalitet på lång sikt. Samtidigt bidrar tryggad finansiering till ökad lärartäthet, färre visstidsanställningar och ökad trygghet för både elever och personal i skolan.

Läs mer om våra målsättningar på fsl.fi, och rösta för framtidens skola 2.4!

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

Så mycket stiger din lön tack vare kopplingen till exportindustrin

Ett avtal om hur exportindustrins avtalslösningar påverkar de kommunala löneförhöjningarna har nåtts. Avtalet ger 1 procents löneförhöjning utöver de förhöjningar som man kom överens om i somras. Dessutom betalas en engångsersättning på 467 euro.

– Jag är väldigt nöjd över att kopplingen till referensbranscherna genomförs fullt ut, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.

Förhandlingarna var inte lätta eftersom inte en enda referensbransch nådde avtal före tidsgränsen 1.2.2023. Förhandlingsresultat godkändes ändå 7.3.2023 av samtliga förhandlingsparters beslutande organ.

– KT höll sakligt fast vid avtalets andemening trots att tidsramen inte höll. Samarbetet mellan FOSU och JAU var återigen bra och lösningsinriktat, säger Murto.

Det som man har nått enighet kring är på vilket sätt exportbranschens avtalslösningar skall synas i de kommunala löneförhöjningarna i år och nästa år.

I sommarens avtalsuppgörelse slog man nämligen fast att om löneförhöjningarna i de tre referensbranscherna (teknologiindustrin, kemiindustrin samt bil- och transportbranschen) överstiger 1,9 procent så skall det också återspeglas kommunsektorns avtalsförhöjningar 2023 och 2024.

Vad innebär avtalet?

Utöver de löneförhöjningar som

UKTA-förhöjningarna 2023 och 2024

ord för ord

inger damlin Förbundsordförande

En god grundfinanisering löser många problem

1,2 % fördelas lokalt

30.6 467 euro

Löneutvecklingsprogram 0,4 % fördelas centralt

löneförhöjning 2,27 %

pott 0,73 %

0,6 % fördelas lokalt

man redan kommit överens om betalas 1.6.2023 en allmän löneförhöjning på 0,70 procent och en lokal justeringspott på 0,30 procent.

30.6.2023 betalas ett engångsbelopp på 467 euro. Dessutom får även lärarna inom småbarnspedagogik en engångsersättning på 150 euro.

År 2024 betalas en allmän förhöjning på 0,77 procent och en lokal justeringspott på 0,33 procent.

Sammanlagt blir löneförhöjningarna 4,1 procent år 2023 samt 4,0 procent år 2024. Utöver detta

tillkommer engångsersättningarna.

FSL:s ordförande Inger Damlin förhåller sig positivt till slutresultatet.

– Jag är glad att man nådde en lösning förhandlingsvägen. Ett gott förhandlingsresultat ger resultat. Det visar på ömsesidig respekt mellan parterna, säger Damlin.

mattias fagerholm

Läraren analyserar avtalslösningen mer ingående på sidan 8.

Jag och mina Fischerskidor tar en vårtur i naturskönt spår. Med vinden i ryggen och omgiven av skog, tystnad och ensamhet tar jag stavtag efter stavtag. En hare korsar spåret framför mig, en gammal långsam rackare som inte ens noterar min framfart utan låter mig vila i mina tankar. Gott om tid att tänka långsamma tankar, reflektera och spekulera.

Det är valtider. Glädjande nog valtider där utbildning lyfts av mången politiker. I valtider blir utbildning en lösning på allt. Man kan förenklat säga att politiker lätt tar in utbildning i sin argumentation i syfte att uppnå egna mål. Eller så kliver kandidaten i sin iver in på områden som inte överhuvudtaget tillhör rikspolitiken och föreslår pedagogiska åtgärder eller tar ställning till skolmatens kvalitet.

Bästa riksdagsvalskandidat, vi lärare och rektorer känner skolan som vår egen byxficka och bistår mer än gärna med proffskunnande från skolvardagen. Vi delar gärna med oss av erfarenheter från vardagen som med fördel kan ligga till grund för politiska beslut i framtiden.

Den värld vi lever i förändras snabbare och snabbare. Vill vi att utbildningssystemet ska svara mot framtidens behov är det av största vikt att en omfattande satsning på utbildning görs. För att varje elev ska få en trygg lärstig och därmed säkerställa landets framtid måste skolan hålla hög kvalitet. Det skapar trygghet för individen och det skapar trygghet i samhället.

Man kan förenklat säga att politiker lätt tar in utbildning i sin argumentation i syfte att uppnå egna mål. Eller så kliver kandidaten i sin iver in på områden som inte överhuvudtaget tillhör rikspolitiken och föreslår pedagogiska åtgärder eller tar ställning till skolmatens kvalitet.

Politik på riksnivå handlar i stort om två viktiga saker, lagstiftning och finansiering. De två uppgifterna är även grunden för en kvalitativt god utbildning i landet. Ett exempel på där lagstiftningen inte håller är vårt stödsystem för elever i behov av stöd. I dag finns det inte reella förutsättningar ute i skolorna att verkställa lagens intention.

Vi lever i en tid då beslutsfattare tar tag i samhällsproblem genom satsningar i skolan i form av projektfinansiering. Otaliga är de projekt som initierats för att åtgärda samhällsrelaterade problem. Men effekterna av projekten syns inte, för stora problem fixas tyvärr inte genom kortsiktiga projekt. Landets framtid, vår utbildning, behöver politiker som modigt kliver fram och högt uttalar: vi löser många av samhällets problem genom ökad grundfinansiering till våra skolor.

Skymningen faller, jag knäpper av mig mina skidor och vandrar mot bilen. Det är fint att få leva i en demokrati och vara med och påverka framtiden. Det är en rättighet att kunna ge sin röst i riksdagsvalet våren 2023, använd den! För utbildning, för landets framtid.

FSL:s ordförande Inger Damlin är glad över att ett avtalsresultat nåddes genom förhandlingar. arkivfoto: frida lönnroos

Många faktorer ligger bakom försämrade resultat i matematik

NCU rekommenderar mer intensivt stöd till eleverna

Elevernas kunskaper i visuell problemlösning och i digitala uppgifter som kräver motiveringar var svagare än under tidigare år i alla kunskapsgrupper, rapporterar Nationella centret för utbildningsutvärdering. I fråga om matematisk terminologi och uppgifter som kräver verbalisering noterades större skillnader än tidigare i elevernas färdigheter. Brister i ordförrådet och de språkliga färdigheterna visar sig som svagare prestationer. Många elever med svag framgång skulle ha dragit nytta av mer intensivt stöd redan under de första skolåren, för det är svårt att krympa kunskapsskillnaderna mellan eleverna i de högre klasserna.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har med hjälp av material från en utvärdering av lärresultat i matematik i årskurs 9 undersökt orsakerna bakom de försämrade kunskaperna i matematik på nationell nivå.

Utvärderingen av lärresultaten i matematik gjordes våren 2021, och omkring 12 500 niondeklassister från både finsk- och svenskspråkiga skolor över hela Finland deltog. Utvärderingen var den första utvärderingen av lärresultat i matematik i årskurs 9 som genomfördes helt digitalt. I den vidare analys av utvärderingen som nu publicerats utreddes hur eleverna klarade av samma uppgifter i olika utvärderingar mellan 1998 och 2021.

Kunskaperna har försvagats även hos de bästa eleverna

Niondeklassisternas kunskaper i matematik har varit på nedgång sedan år 2000. Enligt den senaste utvärderingen har kunskaperna i matematik i grundskolans slutskede splittrats så att de i stället för den tidigare normalfördelningen nu bildar tre tydliga kunskapsgrupper: svaga elever, elever på medelnivå och elever med mycket goda kunskaper.

I uppgifter där eleverna skulle lösa ett problem konkret genom att rita var kunskaperna i alla kunskapsgrupper svagare

jämfört med tidigare år. Elever på alla kunskapsnivåer hade också utmaningar eller problem med att skriva räkneoperationer med en digital matematikeditor.

– Det är överraskande att till och med elever med 10 på betyget hade svårt att bedöma antalet trianglar som ryms i en kvadrat i ett digitalt prov. De gissade ett antal som var hälften för litet, men när de fick använda papper och penna hade de inte det här problemet, berättar Jari Metsämuuronen, ledande utvärderingsexpert på NCU.

Den senaste tidens försämrade resultat kan delvis bero på inledande svårigheter med de digitala mätningarna. Utmaningarna med den digitala testmiljön förklarar dock inte den långsiktiga trenden i fråga om förändringen av kunskaperna.

Det är lyckligtvis enkelt för skolorna att ta tag i de utmaningar som beror på den digitala testmiljön genom att inkludera användning av matematiska program och editorer i matematikundervisningen.

De svagare eleverna har problem med läskunnigheten I fråga om matematisk terminologi och uppgifter som kräver verbalisering noterades större skillnader än tidigare i elevernas kunskaper. När en grundläggande uppgift presenterades i verbal form eller om upp-

giften innehöll ett ovanligare ord som anknyter till det matematiska innehållet, såsom ”funktion”, ”delbar”, ”sannolikhet” eller ”omkrets”, var i synnerhet elever som fått vitsorden 5–7 sämre än tidigare på att lösa uppgifterna.

– Vi vet inte om orsaken till de svagare prestationerna är brister i elevernas koncentrationsförmåga eller om problemet är att de har svårt att förstå de här uppgifterna, säger Jari Metsämuuronen.

– Matematikens exakta språk och de uttryck i uppgifterna som är främmande för vardagsspråket verkar dock leda till att elever med svagare språkkunskaper presterar sämre.

De svagare matematikkunskaperna kan ha ett direkt samband med att läsning som hobby har minskat, ett snävare ordförråd och lättja vid testet. Eleverna är inte nödvändigtvis motiverade att ta ett test som saknar betydelse för deras betyg eller kommande studier på allvar.

NCU föreslår att man från årskurs ett bör stödja utvecklingen av elevernas ordförråd och deras förmåga att arbeta uthålligt med problemlösningsuppgifter. Stödåtgärder bör riktas tillräckligt effektivt redan från nybörjarundervisningen, eftersom det är svårt att åtgärda luckor i kunskaperna i de högre årskurserna.

Mer intensivt stöd i matematik

Det enklaste sättet att höja den nationella nivån på matematikkunskaperna vore att försöka höja kunskaperna bland svagare elever, så att de närmar sig medelnivån.

I den senaste utvärderingen hade majoriteten av niondeklassarna med svag framgång i uppgifterna (oftast elever med vitsorden 5–6) inte fått något beslut om intensifierat eller särskilt stöd, trots att det skulle ha varit motiverat utgående från elevernas kunskaper.

NCU rekommenderar mer intensivt stöd till eleverna redan under tidigare skolår. I sitt arbete behöver lärarna också mer resurser och verktyg än för tillfället för att kunna identifiera och hjälpa elever med svag framgång.

Hitta dem med dyskalkyli

Det finns dessutom anledning att identifiera elever som lider av dyskalkyli. Traditionella läs- och skrivsvårigheter känner många bra till nuförtiden, men dyskalkylidiagnoserna trampar ännu i barnaskorna.

NCU rekommenderar därför att eventuella kartläggningar med anknytning till dyskalkyli vid behov genomförs under de tidiga skolåren, för att stödåtgärderna ska kunna sättas in vid rätt tidpunkt och med större träffsäkerhet.

Matematikens exakta språk och de uttryck i uppgifterna som är främmande för vardagsspråket verkar dock leda till att elever med svagare språkkunskaper presterar sämre, säger Jari Metsämuuronen, ledande utvärderingsexpert på NCU.

FSL och OAJ föreslår reform av trestegsstödet

Fler speciallärare, en fastslagen lärardimensionering, mindre byråkrati och klart definierade stödåtgärder. Det här är de åtgärder lärarfacket föreslår för att förnya stödet för lärande och skolgång, det så kallade trestegsstödet.

Både lärare och politiker har talat om bristerna i modellen för det så kallade trestegsstödet. FSL stöder den nya stödmodell OAJ föreslår.I den föreslagna reformen är det viktigaste att man direkt fattar bindande beslut om vilken form av stöd eleven ska få.

– Ett av problemen i dag är att stödet inte når fram till eleven i praktiken, även om det fattas ett administrativt beslut om elevens behov av stöd. I den nya modellen skulle mängden administrativa beslut minska, men besluten skulle tydligare definiera formen, mängden och intensiteten på det stöd som eleven ska få, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

Då trestegsstödet infördes 2011 budgeterades inga extra medel

för verkställandet. I princip skulle stödet genomföras utan extra resurser, men enligt en arbetskrävande modell. Dessutom har antalet elever i behov av stöd ökat, och i dag behöver var femte elev starkare stöd för sitt lärande. Lärarnas arbetsbelastning har ökat dramatiskt, men eleverna får ändå inte det stöd de har rätt till.

Omöjlig ekvation utan resurser

Till skillnad från andra länder inom exempelvis OECD har finansieringen till utbildningen sjunkit drastiskt i Finland, och i jämförelse med övriga nordiska länder satsar Finland minst på utbildning.

För att ge det stöd eleverna har rätt till behövs nu en lagstadgad speciallärardimensionering och lärardimensionering som begränsar gruppstorlekarna.

– Det är en omöjlig ekvation att genomföra trestegsstödet utan resurser. Riksdagen beslutar om statsandelar som till stora delar ligger till grund för finansieringen av utbildningen i våra kommuner. Riksdagen är också det organ som stiftar lagar som ligger till grund för hur elevers rätt till stöd förverkligas, säger Damlin.

I dag finns det inte reella förutsättningar ute i skolorna att verk-

ställa lagens intention. Lärarna ser elevers behov, gör bedömningar och utredningar. Elever flyttas till nödvändig stödnivå, men på grund av resursbrist får eleven ändå inte det stöd hon eller han har rätt till och behov av.

Mest tydligt syns det här då elever överförs till det särskilda stödet med individuella mål, men utan att få den specialundervisning de har rätt till. Man ser en sänkt kravnivå och individualisering som en stödform, i stället för att ge konkret stöd som motsvarar det verkliga behovet.

– De elever som är inom det särskilda stödet borde rimligtvis få det bredaste stödet, säger Inger Damlin.

Stödet bör fungera också i praktiken

FSL ser det således som viktig att stödet fungerar också i praktiken, att de inte bara är ord i styrdokument eller i beslut om stöd. Stödet måste nå fram till eleven, säger FSL:s förbundssekreterare Pocke Wikström.

– Eleven ska få det stöd eleven är i behov av och har rätt till.

För att stödet ska fungera skulle det krävas att man i lag stiftar om gruppstorlekar så att det i nybörjarundervisningen – det vill

Den nya modellen för stöd för lärande i ett nötskal

͸ När man märker att en elev behöver regelbundet stöd fattas ett administrativt beslut om en eller flera stödformer som ska ges till eleven.

͸ Stödformerna regleras i lag. OAJ har sammanställt förslag på stödformer. Vissa av dem skulle kräva ett separat beslut, andra inte.

͸ Den viktigaste av de nämnda stödåtgärderna är specialundervisning som ges av en speciallärare, antingen tillfälligt eller regelbundet. Det här kan inte genomföras i praktiken om det inte finns tillräckligt många speciallärare för att tillgodose stödbehovet.

͸ För att stödet ska kunna genomföras inkluderande i den allmänna undervisningen måste även gruppstorlekarna regleras.

͸ Antalet dokument minskas till två: en pedagogisk utredning för bedömning av stödbehovet och en plan för hur stödet ska genomföras.

͸ För att speciallärardimensioneringen ska kunna genomföras bedömer OAJ att det behövs mer än 2000 nya speciallärare

säga i åk 1–2 – skulle vara högst 18 elever och i de andra årskurserna högst 20 elever i gruppen. Dessutom skulle man stifta i lag om en speciallärardimensionering så att det skulle finnas minst en speciallärare per 100 elever.

– En prislapp har man också för detta. Enligt OAJ skulle detta innebära att det behövs 2000 nya

speciallärare. De årliga kostnaderna för detta skulle vara uppskattningsvis 200 miljoner euro. Kostnaderna för att justera gruppstorlekarna skulle uppgå till ungefär 55 miljoner euro, säger Pocke Wikström.

text och foto: tom ahlfors

Stödet för lärande får inte bara bli ett byråkratiskt instrument eller ett beslut, utan måste nå eleven som ä’r i behov av stödet, säger FSL:s förbundssekreterare Pocke Wikström.

Vår stora styrka är vår övningsskola och handledningen där. Det är förstås på en helt annan nivå än hur partnerskolorna fungerar. En annan styrka vi har jämfört med HU är vår starka ämnesdidaktiska forskning. Vi har ämnesdidaktik inom alla områden.

Inte klokt med två lärarutbildningar i Svenskfinland

Fler studerande till Åbo Akademis lärarutbildningar från finska Finland och Sverige, men tummen ner för att ÅA skall utbilda lärare i Sverige. Det säger Michaela Pörn, ny dekanus vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier (FPV) i en intervju för tidningen Läraren. Hon vill också tydligare profilera ÅA:s klasslärarutbildning. Det är inte speciellt klokt med två utbildningar i lilla Svenskfinland, säger hon.

Michaela Pörn tog över FPV i november 2022 efter Fritjof Sahlström. En av de första arbetsuppgifterna var att ta sig an det omdiskuterade projektet som Sahlström varit primus motor för, nämligen en klasslärarutbildning i ÅA:s regi i Sverige. Siktet var inställt på att 20 studerande skulle inleda sina studier 2024. Planerna skrinlades dock under Pörns ledning.

– Studiestödsfrågan var oklar och finansieringen bara till hälften garanterad. Det var inte en viktig utbildningsstrategisk satsning för oss. Varför utbilda för den svenska marknaden när vår primäruppgift är de finlandssvenska skolorna, säger hon.

Vilka var de största problemen med projektet?

– De största riskerna var student- och personalrekryteringen. I Sverige kämpar man med att få studerande till lärarutbildningarna. Varför skulle vi klara det bättre? Vi har begränsat med behörig personal och det skulle

ha splittrat oss. Riskerna var betydligt större än möjligheterna.

I initialskedet var tanken ett tätt samarbete med Uppsala universitet kring utbildningen. Men det rann ut i sanden och i stället siktade man på ett samarbete med Strängnäs kommun.

– I ursprungsplanen fanns en möjlighet att stärka vårt forskningssamarbete. Det hade varit bra, men det föll på att Uppsalamodellen inte blev av.

Profilera klasslärarutbildningen

Nu ligger fokus på att utveckla lärarutbildningen på hemmaplan. Pörn vill se en tydligare profilering på ÅA:s lärarutbildningar.

– Främst klasslärarutbildningen med tanke på konkurrensen med Helsingfors universitet. Det är inte speciellt klokt att HU har exakt samma inriktning som vi har här.

Borde vi alltså inte ha två klasslärarutbildningar?

– Om underlaget räcker till är det bra med konkurrens. Det stärker kvaliteteten. Ett mono -

pol betyder att man inte behöver vara lika mycket på hugget. Men då jag ser på befolkningsutvecklingen blir jag nog lite orolig.

Dalande intresse

Än så länge har de båda utbildningarna lockat sökande men trenden har varit på nedåtgående. ÅA:s klasslärarutbildning har 60 studieplatser och i våras hade man 195 sökande varav 45 hade utbildningen som sitt förstahandsval.

Men endast 35 anmälde sig närvarande då höstterminen inleddes.

Då frågade Läraren avgående dekanus Fritjof Sahlström frågan vad man ska göra åt det sviktande söktrycket. Han bollade frågan vidare till sin efterträdare, det vill säga Pörn.

– Det var ett lätt sätt, skrattar hon.

Locka finska och svenska studerande

Michaela Pörn lyfter fram möjligheten att locka fler studerande

från finska Finland och från utlandet. Hon nämner ÅA:s rätt omfattande marknadsföringsinsatser i Sverige och konstaterar att de svenska studenterna kunde vara betydligt fler.

– Man kan tänka sig att de via en svensk grundutbildning kommer in på vårt magisterprogram och får finländsk klasslärarbehörighet. Den vägen har vi börjat marknadsföra.

ÅA kunde även i en större utsträckning försöka locka till sig finskspråkiga studerande. Det har ändå visat sig vara ett stort steg att ta sig över språkmuren.

– Om vi vill ha fler finskspråkiga studerande måste vi också satsa på stödformerna, till exempel språkstöd. Det är vi beredda att göra om vi lyckas i rekryteringen.

Knackiga kunskaper i finska

Michaela Pörn har ett förflutet som professor i finska språkets didaktik. Undervisningen i finska i de finlandssvenska skolorna är med jämna mellanrum fö -

remål för kritik, det samma gäller utbildningen av lärare i finska.

Pörn betonar att samarbetet mellan Vasa och Åbo har utvecklats och att de klasslärarstuderande som väljer finska som biämne har exakt samma kurser som de som blir ämneslärare.

– Tidigare fanns ingen koppling till skola och undervisning eller didaktiska inslag i ämneslärarstudierna i Åbo. Det var en stor klyfta, en chock, att komma till Vasa och göra den avslutande praktiken.

– Att med sin teoretiska lingvistikryggsäck stiga in i ett klassrum och skapa en koppling mellan universitetsgrammatik och skolpedagogik var en stor utmaning. Nu har alla kurser didaktiska inslag, det finns hela tiden en anknytning till skolverkligheten, säger Michaela Pörn.

text: mattias fagerholm

foto: johan hagström

MICHAELA PÖRN

Dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, ÅA

Michaela Pörn i korthet

͸ Jobbat vid ÅA sedan 2003.

͸ Disputerade i finska 2004.

͸ Professor i finska språkets didaktik 2011.

͸ Har haft olika ledarskapsuppdrag inom ÅA, till exempel utbildningslinjeansvarig för ämneslärarutbildningen.

͸ Dekanus vid FPV 1.11.2022-

Tidigare fanns ingen koppling till skola och undervisning eller didaktiska inslag i ämneslärarstudierna i Åbo. Det var en stor klyfta, en chock, att komma till Vasa och göra den avslutande praktiken.

Dragkamp på uppseglande mellan ÅA och HU om rektorsutbildningen

Vem skall ansvara för den pedagogiska ledarskapsutbildningen i Svenskfinland?

I årtionden har frågan legat på Åbo Akademis bord, men i en färsk rapport föreslås att ÅA och Helsingfors universitet framöver skall dela på ansvaret. Vid Åbo Akademi i Vasa är man inte förtjust i förslaget. Man kan inte splittra sig så att alla gör allt, säger professor Michael Uljens.

I Undervisnings- och kulturministeriets rapport ”Kohti kehittyvää johtajuutta” skissar man upp en utvecklingsplan för hur man framöver skall arrangera rektorsutbildningarna i landet. För Svenskfinlands del föreslås alltså att ÅA och HU skall dela på utbildningsansvaret.

– För tillfället erbjuds endast svenskspråkig utbildning vid Åbo Akademi. Ett samarbete skulle möjliggöra att man delvis också kunde erbjuda det i Helsingfors, där det också finns ett stort behov, säger Lauri Heikonen, som har medverkat i arbetsgruppen bakom rapporten.

Rapporten får inget positivt mottagande vid Åbo Akademi. Michael Uljens noterar att ÅA har ansvarat för rektorsutbildning-

en i 40 års tid.

– Alla utvärderingar visar på väl utfört värv. Vi har, direkt och indirekt, medverkat i de senaste årens stora finlandssvenska skolutvecklingsprojekt. Det är inte upplyftande efter allt hårt slit att bli förbigången på det här sättet, säger han.

ÅA: Ska alla göra allt?

Hur ett eventuellt samarbete kunde se ut har man inte tagit ställning till rapporten. Men vid ÅA finns en oro för att resultatet blir en massa små mikromiljöer där alla ska göra allt.

– Vår enhet Pedagogiskt ledarskap och utveckling (PLU) erbjuder idag de blivande klass- och ämneslärarna möjlighet att skaffa rektorsbehörighet inom grundutbildningen. HU har i stället en inriktning på flerkulturalitet. På det sättet kompletterar ÅA och HU varandra och det vinner Svenskfinland på, säger Uljens.

– Det här är lite samma mönster som med dubbleringen av lärarutbildningarna. HU startar samma utbildningar som ÅA redan har. Vi har faktiskt stark kunskap om pedagogiskt ledarskap och har hållit på

med det här hur länge som helst, och nu plötsligt stiger HU in. Inte har de alls samma kunskap och erfarenhet på det här området, säger Michela Pörn, dekanus vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid ÅA.

Vad kan det betyda för er rektorsutbildning och Centret för livslångt lärande CLL?

– Vi har planer på att stärka resurserna på det här området. Pedagogiskt ledarskap är viktigt inom många av våra utbildningar, säger Michaela Pörn.

– CLL och fakulteten fortsätter sitt framgångsrika samarbete. Vi har ett fungerande koncept. Och nu har området stärkts på det barnpedagogiska fältet, säger Michel Uljens.

HU: Inte på agendan men vi diskuterar gärna frågan

Vid Helsingfors universitet säger professor

Erika Löfström att man inte har fört några diskussioner om skolledarskapsutbildning på svenska.

– Vi har startat vår specialpedagogikutbildning i år och har riktat mycket utveck-

lingsarbete åt det hållet, så ledarskapsutbildningsfrågan har nog inte varit på vår agenda, säger hon.

Löfström konstaterar att informationen om det svenskspråkiga är knapp i den aktuella rapporten och att det därför i det här skedet är svårt att säga något om HU:s eventuella roll.

– Vi är naturligtvis gärna med och diskuterar behov, förväntningar, samarbete och resurser då frågan blir aktuell, säger Löfström.

Vid Åbo Akademi säger man att Helsingfors universitet inte har samma kunskap och erfarenhet på området. Hur tänker du kring det?

– Jag kan inte ta ställning till ÅA:s uttalande. Men på ett allmänt plan kan jag konstatera att om vi tar den här diskussionen på vår agenda så kommer vi utförligt att utreda kompetenser i förhållande till behov och resurser, säger Erika Löfström, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet.

mattias fagerholm

Michaela Pörn är ny dekanus för FPV vid Åbo Akademi i Vasa.

Kommentar:

Varför fick du mer lön än jag? Eller fick du?

Den senaste tiden har vi kunnat läsa att vårdarna får dubbelt så stora löneförhöjningar som exportindustrin. Vårdfacket Tehys ordförande Millariikka Rytkönen har sprättat med hängslena och säger att löneförhöjningarna är historiska. På sociala medier har folk hurrat över att vårdarna äntligen får vad de förtjänar. Och andra kommunalt anställda har i sin tur förundrat sig över varför de fick så mycket mindre än vårdarna. Beskrivningen ovan är emellertid inte riktigt korrekt. Vårdarnas avtal är nämligen i stort sett identiskt med exempelvis lärarnas.

Varför Millariikka Rytkönen slirar på sanningen och försöker sälja in en version som gynnar henne finns det en alldeles logisk förklaring till. Låt oss återkomma till den biten. Att exempelvis Svenska Yle sväljer det med hull och hår är däremot ganska slarvigt.

Vårens armbrytning

För den som vill få ett grepp om hur det hänger ihop lönar det sig att backa till vårens kommunala avtalsförhandlingar. De var som bekant synnerligen svåra och kantades av strejker och hot om massuppsägningar. En förlikningsnämnd fick i uppdrag att lösa den inflammerade konflikten. Det förlikningsförslag som nämnden kom med hade Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU

(som bland annat företräder lärarna) och JAU (Julkisen alan unioni) varit beredda att godkänna. Vårdfackens förhandlingsorganisation Sote förkastade dock medlingsbudet, Millariikka smällde i dörren och förkunnade att budet var värdelöst. Därmed gick nämndens förslag raka spåret i roskisen.

Avtal utan vårdarna

På sommaren slog dock de övriga huvudavtalsparterna (KT, FOSU och JAU) sig samman och slöt ett avtal utgående för förlikningsnämndens förslag, dock utan vårdfacken. I avtalet fanns några formuleringar som är värda att notera. För det första slog man fast att löneförhöjningarna 2023 och 2024 uppgår till 1,9 procent, men med garderingen att om tre jämförelsebranscher

Vad vårdfacken ogärna nämner är att harmoniseringspengarna är lagstadgade och hade kommit i vilket fall som helst, helt oberoende av strejker, massuppsägningar eller smällande dörrar.

inom exportindustrin får löneförhöjningar som överstiger 1,9 så skall detta också synas i kommunsektorns löner. På så sätt ville man garantera att de kommunalt anställda får lika stora löneförhöjningar som exportindustrin. Nu har man nått en överenskommelse om hur exportindustrins avtal återspeglas i kommunsektorns löner. Resultatet blev en löneförhöjning på 1,0 procent 2023 och 1,1 procent 2024 samt en engångsersättning på 467 euro. Det här alltså utöver det som man kom överens om i somras (1,9 procent). För det andra enades parterna om ett löneutvecklingsprogram som ger de kommunalt anställda 5 procent under en femårsperiod. För det tredje kom man överens om att om vårdarna får större löneförhöjningar än den övriga kommunsektorn så skall förhandlingar inledas. I klartext:

Om vårdfacken skulle få ett rejält lönelyft skulle det även komma den övriga kommunsektorn till godo.

Vårdarna sluter avtal – helt i linje med kommunsektorn

På hösten hade Millariikka Rytkönen smällt klart i dörrarna och vårdfacken och KT lyckades sluta ett avtal. Avtalet är de facto å det stora hela identiskt med det avtal som kommunsektorn hade slutit, med samma löneförhöjningar och samma löneutvecklingsprogram. Det avtal som tidigare var värdelöst, dög plötsligt utmärkt. Varav denna kappvändning?

Rytkönen lät förstå att sote-sektorn hade fått ett eget löneutvecklingsprogram på 6 procent. Riksförlikningsmannens och KT:s version var en smula annorlunda. Det är inte fråga om ett eget löneutvecklingsprogram utan så kallade harmoniseringspengar. I och med social-och hälsovårdsreformen och att de nya välfärdsområdena skapades fanns ett behov av att harmonisera lönerna mellan välfärdsområdena. Samma arbete skall ge samma lön. Löneharmoniseringen är ett komplicerat pussel och vad det sist och slutligen kostar råder det delade meningar om. KT har för sin del beräknat kostnadseffekten till 5,8 procent eller 680 miljoner euro.

Vad vårdfacken ogärna nämner är att harmoniseringspengarna är lagstadgade och hade kommit i vilket fall som helst, helt oberoende av strejker, massuppsägningar eller smällande dörrar. Inte ett enda besök på riksförlikningsmannens byrå hade krävts. Löneharmoniseringen har de facto

ingenting att göra med de löneförhandlingarna som varit aktuella.

Skickligt Sajavaara!

Det man under riksförlikningsman Anu Sajavaaras ledning gjorde var att komma överens om en tidtabell för löneharmoniseringen. Ett smart drag av Sajavaara. Då kunde nämligen Millariikka Rytkönen låta förstå att Tehy förhandlat fram en extra slant för vårdarna. Men det är alltså en sanning med modifikation. Rytkönen har under flera avtalsrundor lovat sin medlemskår guld och gröna skogar. Det har inte lyckats och också om det nu blev ett alldeles gynnsamt avtal för vårdarna så landade man en god bit ifrån sina målsättningar. Men tack vare harmoniseringspengen kunde Rytkönen komma ur konflikten utan att tappa ansiktet.

Notera också detaljen att de övriga fackförbunden inte utnyttjade sommarens helgardering, dvs optionen att omförhandla sitt avtal om vårdarna skulle nå större löneförhöjningar än de övriga kommunalt anställda. Är det någon som inbillar sig att man inte hade tagit vara på den möjligheten om det hade funnits fog för det?

Sammanfattning

Summa summarum kan man konstatera att det avtal som vårdfacken har och det avtal som de kommunalt anställda har är stort sett identiska. Ser man till tjänstekollektivavtalen får vårdarna varken mer eller mindre än någon annan. Så är det visserligen helt korrekt att en lagstadgad löneharmonisering kommer att ske i välfärdsområdena under de närmaste åren. Vissa löner kommer att justeras uppåt, men långt ifrån alla. Hur detta skall ske är långt ifrån klart.

Det är dock aningen missvisande att säga att vårdarna fick ”dubbelt mer än exportbranschen”. Referensbranschernas avtal har en kostnadseffekt på ca 7 procent under två år. För lärarnas del är kostnadseffekten 8,1 procent. Tack vare löneutvecklingsprogrammet knappar den offentliga sektorn in en smula på den privata sektorns löneförsprång, vilket också var en av målsättningarna.

Avtalsdjungeln är snårig och det är lätt att tappa bort sig bland procentsatser och paragrafer. I synnerhet om ciceronen väljer en stig som passar de egna intressena bäst.

mattias fagerholm Tidningen Lärarens chefredaktör

Show me the money! Nu har man nått en överenskommelse om hur exportindustrins avtal återspeglas i kommunsektorns löner. Resultatet blev en löneförhöjning på 1,0 procent 2023 och 1,1 procent 2024 samt en engångsersättning på 467 euro. Det här alltså utöver det som man kom överens om i somras (1,9 procent). foto: adobe stock

SFV:s färska skolnätverk BRAVO! vill stödja skolorna i arbetet för att skapa en skola där konstämnen både syns och hörs som en naturlig del av vardagen, över ämnesgränser och under hela läsåret, säger koordinatorn Marina Lindholm.

Målet är en skola där barn och unga lär sig i konsten, av konsten och med konsten. För att bli en BRAVO!-skola skall skolan bilda ett BRAVO!-team. I teamet skall förutom rektorn ingå kontaktpersoner i såväl bildkonst som musik.

Ansökningsperioden tar slut

31.3. I mitten av april meddelas de antagna skolorna och tisdagen den 2 maj hålls ett informationsmöte online. Verksamheten startar hösten 2023. Det första året jobbar man med bildkonst och musik och riktar sig till årskurserna 1–6. Årskurserna 7–9 och gymnasierna välkomnas med i ett senare skede. Verksamheten inom BRAVO! startar hösten 2023.

– Inom nätverket utvecklas nya modeller för konstundervisningen och ämnesöverskridande projekt, vi integrerar konst i an-

dra ämnen, delar med oss av det vi redan kan och gjort, inspireras av varandra och ger konsten och konstämnen mera synlighet och stärker deras position, berättar nätverkets koordinator Marina Lindholm, som har en 34 år lång erfarenhet av att arbeta som ämneslärare i musik, både i grundskola och i gymnasium bakom sig.

Marina har under sin karriär märkt att just musiken är ett av de ämnen som nyblivna klasslärare ogärna tar emot. Bildkonsten kan ibland vara litet lättare då eleverna kan sättas i arbete för sig själva. I musikundervisningen skall läraren leda elevernas arbete under lektionen. Alla kan inte sitta och sjunga för sig själva och skall alla elever samtidigt i klassrummet öva sig på något instrument uppstår kakofoni.

– Jag tror att det är flera klasslärare i en skola som undervisar i bildkonst, medan musiken är koncentrerad till ett fåtal lärare.

Vad beror det här på?

– Klasslärarna upplever att de inte har redskap för att undervisa i musik.

Varför har de inte det?

– För det första har konstämnena få kurser och studiepoäng i klasslärarutbildningen. För det andra kanske lärarna själva inte sysslat med musik på sin fritid

och börjar så att säga från noll under studierna.

– Det leder till att gapet mellan den avsedda läroplanen och den genomförda läroplanen blir allt större.

Varför behövs nätverket BRAVO!?

– Lärarna frågar efter fortbildningar, material, nya tips och idéer. Musiken och bildkonsten saknar läromedel eller har föråldrade sådana. Som en lärare uttryckte det: Det är lätt att bara ta idéer till bild-

konsten från Pinterest, men de följer inte alltid läroplanen. Men ämnena är viktiga och de behövs, både för välmående och för det kreativa skapandet.

– Jag brukar säga att senast vid skolan fester märks behovet av de här ämnena.

Marina poängterar dock att det inte går att dra alla skolor över en kam; det finns skolor där musiken och bildkonsten har riktigt bra ställning.

– Alla talar nog varmt för kon-

stämnen, men då det kommer till kritan drar man tyvärr ofta ner på dessa ämnen. Genom BRAVO! har vi därför också initierat samarbeten med såväl klass- som ämneslärarutbildningarna. De studerande bidrar med pedagogiskt material som de sammanställer tillsammans med sina didaktiker och lektorer, och i gengäld får de ta del av allt det som nätverket bjuder på.

text och foto: tom ahlfors

Dåligt läge för konst och musik i finlandssvenska skolor

Det finns inte många utvärderingar som belyser dagsläget inom konstundervisningen i våra finlandssvenska skolor.

Den färskaste studien gäller musik som visade att de finlandssvenska klasslärarna, likt de finskspråkiga, känner sig otillräckliga att undervisa musik. Undervisningen sker inte på det sätt som de nationella läroplansgrunderna förutsätter.

Av avgörande betydelse var inte lärarnas utbildning, utan deras personliga intresse för musik och hur aktivt de tagit del

av kurser och fortbildningar utanför skolan. Skolornas resurser, musiktraditioner och ämnets status innanför skolväggarna spelade också en stor roll.

År 2011 genomförde Utbildningsstyrelsen en undersökning av inlärningsresultaten i konstoch färdighetsämnen vid utgången av årskurs 9 som visade att en stor del av lärandemålen inte uppnåddes. En stor del av eleverna hade inte ens förvärvat nöjaktiga kunskaper. De elever som hade haft behöriga lärare uppvisade klart bättre resultat än medeltalet. Och de svenskspråkiga

eleverna klarade sig över lag sämre än de finskspråkiga. Konstämnenas situation har alltså sakta men säkert försvagats. När också tillvalsämnenas andel på de högre årskurserna minskat och man dessutom erbjuder tillval i snart alla ämnen, så väljer allt färre elever att studera konstämnen efter årskurs 7. De väljer ämnen som de – eller deras föräldrar – tror att behövs för fortsatta studier och yrkesval. Resultatet blir alltmer teoretisk undervisning, tyngre skolvardag och flera trötta, omotiverade elever.

“Senast på skolfesterna märks behovet av musik och bildkonst”

Marina Lindholm är koordinator för skolnätverket BRAVO! och har 34 års erfarenhet av att jobba som musiklärare i grundskolan och gymnasiet. För tillfället undervisar hon också på Sibeliusakademin.

kolumnen

katariina treville

Opinionsstrateg vid Sveriges Lärare

Flaggskeppet har inte gått på grund

Häromdagen snubblade jag på en artikel i Dagens Nyheter från 2014, där den tidigare ministern Pär Stenbäck konstaterade att skolans problem i Finland inte är ett slagträ i partiernas kamp om röster. Debatter om skolan fördes visserligen, men handlade på sin höjd om mindre laddade problem som mögel i skolbyggnader.

Ja, nog är dessa tider förbi. Jag konstaterar att partierna nu tvärtom tävlar om att överträffa varandra i löften om satsningar. Här i Sverige har man alltid beundrat just det faktum att skolan i Finland inte varit en särskilt kontroversiell fråga och har fredats från politiskt käbbel och allmänt tyckande. Att de finländska politikerna snarare håller sig på behörigt avstånd och att det är professionen som för debatten. Skulle någon få för sig att ha synpunkter på hur undervisning ska bedrivas, så skulle vederbörande bli utsparkad fortare än kvickt.

Då utmaningarna inte längre begränsas till mögelproblem är det givetvis bra och nödvändigt att skolan får den uppmärksamhet som den förtjänar. Så länge debatten handlar om rätt saker. Det finns ett talesätt som säger ”sila mygg och svälja kameler”, det vill säga att man gör en stor affär av småsaker i stället för att fokusera på det viktiga. Här har det varit för mycket av den varan och framför allt brist på handling. Låt oss hoppas att politikerna i Finland håller vad de lovar så att allt prat inför valet inte visar sig vara ansvarslös löftespolitik.

Den finländska skolan är fortfarande förhållandevis mycket bra på alla sätt och vis. Inte minst verkar respekten och uppskattningen för läraryrket vara reell och bestå. Så nej, flaggskeppet har inte gått på grund, som man skulle kunna tro av skoldebatten att döma.

Sällan nås man i Sverige av nyheter om den finländska skolan. För den stora allmänheten har sakernas tillstånd efter publiceringen av Bildningsöversikten gått obemärkt förbi. Finland fortsätter att leva på sitt rykte som toppresultatens och likvärdighetens högborg, och ledarsidor eller krönikor i svenska medier fylls fortsatt av analyser som hänvisar till den finländska skolan som det absoluta föredömet.

Kanske beror ouppmärksamheten på att Sverige är alldeles för upptaget med sin egen skoldebatt. Den tar ju aldrig paus. Den senaste tiden har flera nya missförhållanden i friskolevärlden återigen avslöjats. Bland annat har vi fått veta att skattebetalarnas pengar som skulle gått till elevernas undervisning och lärarlöner har av skolkoncerner använts för att köpa våffelstugor och skärgårdstomter. Den absurda debatten kring marknadsskolan och dess effekter slipper man i Finland förhoppningsvis för all framtid.

Den finländska skolan är fortfarande förhållandevis mycket bra på alla sätt och vis. Inte minst verkar respekten och uppskattningen för läraryrket vara reell och bestå. Så nej, flaggskeppet har inte gått på grund, som man skulle kunna tro av skoldebatten att döma. Det har bara tuffat på utan att hålla samma fart med den snabba samhällsutvecklingen. Men nog går det att vända skutan på rätt kurs igen, det gäller bara att få upp farten.

͸ Varmt välkommen med på Borgå lärarförening r.f.s vårmöte som hålls torsdagen den 23 mars kl. 18.00 i Strömborgska skolans matsal Tildas kanna. Efter mötet blir det snack om fyrk och tips gällande skatteavdrag, löner och kommande löneförhöjningar.

͸ Esbo Grankulla lärarförening r.f:s ordinarie vårmöte går av stapeln på 7:e våningen i hotell Matts, Tunnvägen 1, Esbo 29.3.2023 kl. 18.00 På mötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt § 13 i föreningens stadgar. Ärenden som medlem önskar ta upp på mötet bör skriftligen meddelas till styrelsen fyra dagar före mötet till adressen esbogrankulla.lararforening@gmail.com.

͸ Vörå lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till ordinarie vårmöte onsdag 29.3.2023 kl. 16.30. Mötet hålls på Kaffestugan i Oravais. Stadgeenliga ärenden samt information om pågående lokala löneförhandlingar. Efter mötet bjuds alla deltagare på mat och dryck från Kaffestugans meny. Ditt skolombud tar emot din anmälan och matbeställning senast fredag 24.3.2023. Välkomna!

͸ Lovisanejdens lärarförening r.f kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte torsdag 30.3.2023 kl. 18.00 på Degerby Gille. Efter mötet berättar Kurt Torsell från Utbildningsstyrelsen om aktualiteter i skolvärlden. Därefter middag, pris 10€. Anmälning senast 27.3 till nina.hilden-silvennoinen@edu.loviisa.fi. Kom ihåg att meddela dieter. Varmt välkomna!

͸ Österbottens svenska rektorsförening r.f. (ÖSR) håller föreningsmöte tisdag 4.4.2023 kl. 18 på Ernst Salonger, Sandögatan 7 i Vasa. Vid mötet görs en uppdatering av föreningens stadgar. Ordförande Inger Damlin från FSL deltar i mötet. Föreningsmötet fortsätter med en middag. ÖSR sponsorerar middagen (förrätt och huvudrätt) åt medlemmar i föreningen. Efterrätten betalar var och en själv. Anmälan per epost till margareta.bast-gullberg@ malax.fi senast 27.3. Därefter får den som anmält sig information om menyalternativen.

͸ Raseborgs lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till vårmöte den 12 april 2023 i Pojo Kyrkoby skola, kl. 18.00. Stadgeenliga ärenden behandlas, varefter OAJ-fullmäktigeledamoten Ann-Britt Romar berättar om aktuellt från fackligt håll. Vi bjuder även på en mustig sallad. Anmälning senast den 5 april till marie-helene.gabrielsson@raseborg.fi. Välkomna!

͸ FSL:s kurs Tredje klass ordnas 24–25.3 i Tammerfors.

͸ FSL ordnar Förtroendemannakurs 12–13.4 i Tammerfors.

͸ Förbundsfullmäktige sammanträder till sitt vårmöte 19–20.4 i Tammerfors.

Initiativ till fullmäktige

Ett initiativ kan beröra samma frågor som motionerna men är en enklare modell och behöver inte vara lika omfattande.

Tröskeln för att ta ett initiativ ska vara låg och den enskilda medlemmen eller lärarföreningen behöver inte presentera förslag på beslut eller yrkande. Syftet med ett initiativ är att väcka diskussion och debatt och säkerställa att för medlemmarna angelägna frågor tas upp under fullmäktige- eller styrelsemötet.

Hur formuleras initiativet?

Ett initiativ kan vara mycket kortfattat, ett stycke eller två räcker. Börja med att rikta initiativet till fullmäktige eller styrelsen. Rubriken ska vara tydlig och beskriva vad initiativet handlar om.

Ett initiativ till fullmäktige behandlas först av styrelsen. Ärendet förs sedan till fullmäktige för diskussion. Fullmäktige avgör sedan om fortsatt behandling av initiativet.

Initiativ till fullmäktige bör meddelas förbundskansliet senast onsdagen den 12 april 2023. Fataliedagen för inlämnande av motioner var den 22 mars.

Lärorikt har lanserats.

Läroriktärwebbplatsenfördigsomär intresseradavpedagogikochlärande ochsomvillföljamed vadsomhänderpåfältet.

Vilevererarettfärdigtläspaketåtdig, lättillgängligtochlättöverskådligt, varannanvecka.

Gratis,utanreklam,utaninloggning.

Gåinpå Lärorikt.fi!

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

De flesta av de 222 lärarna inom småbarnspedagogik som deltog i studien rapporterade att de högläste sagoböcker minst tre gånger i veckan, medan nästan hälften rapporterade att de aldrig eller sällan ordnade skrivaktiviteter och sällan inkluderade skrivaktiviteter i barnens lek.

Högläsning i Finland

nästan varje dag

Finländska daghem ordnar högläsning för barnen varje dag, vilket sällan är fallet i Sverige och Norge. I studien framkom ingen skillnad gällande huruvida småbarnspedagogerna läste högt mer eller mindre ofta beroende på barnens ålder, däremot visade det sig att storleken på gruppen kunde ha betydelse. Till exempel läste de

norska lärarna hellre mera frekvent för små grupper (1–3 barn) än för större grupper (7–9 barn) medan deras svenska och finländska kollegor inte gjorde samma skillnad på gruppstorlekarna.

Studien visade att mängden skrivaktiviteter hänger ihop med barnens ålder, alltså att ju yngre barnen var desto mer sällan or-

ganiserade lärarna aktiviteter där barnen kom i kontakt med skrivning. Majoriteten av lärarna ordnade inga skrivaktiviteter för barn under tre år och drygt en tredjedel skrev ibland med barn som var över tre år. Det fanns inga större skillnader mellan länderna beträffande hur ofta småbarnspedagogerna skrev med barnen. – Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur finländska, norska och svenska lärare inom småbarnspedagogik arbetar med barns tidiga läsning och skrivning, säger Sofie Tjäru, universitetslärare och doktorand i pedagogik med inriktning mot tidigt lärande vid Åbo Akademi.

– Trots att förskollärarna i vår studie betonar vikten av barns intressen och perspektiv verkar de sakna verktyg för att kombinera dessa med tidig skriftspråksutveckling. Ett sätt är att få in böcker och skrivning som en del av spontana eller planerade lekaktiviteter, vilket erbjuder möjligheter att engagera barn i tidigt skriftspråk.

Studien utfördes av forskare vid bland annat Åbo Akademi i Finland och Högskolan Dalarna.

Karnevalsturné i Tammerfors

Hösten 2023 når Kulturkarnevalen Vasa, men redan denna vår finns möjlighet att delta i det som kallas Kulturkarnevalen On Tour, som arrangeras i Tammerfors i april.

Kulturkarnevalen ordnas sedan år 2003 årligen i november, på olika orter i Svenskfinland, detta år står Vasa i tur.

Nu kan man också delta i Kulturkarnevalen ”On Tour” i Tammerfors, lördagen den 22 april kl. 9– 20.

Karnevalens turné till Tammerfors är öppen för skolungdomar från hela Svenskfinland och språköarna och det finns plats för 100 deltagare.

På karnevalen deltar man i ett labb. Labb är workshops som deltagare anmäler sig till i förväg.

Denna gång finns följande labb: Smartphone filmlabb, Hållbar matlagning, Måla surrealistiskt med akryl, Låtskrivning, Hustledans, Musikaldans, Teaterimprovisation och Våga stand up.

Det ordnas frivillig övernatt-

Bildningens stabila röst - nu och i framtiden.

Välmående lärare med arbetsro är nyckeln till god inlärning.

ETT UTBILDNINGSVÄNLIGT ALTERNATIV

Under Kulturkarnevalens turné i Tammerfors kan unga pröva på bland annat hållbar matlagning, musikaldans och att skapa film på sin smartphone

ning, för dem som önskar i skolan i Tammerfors. På lördagskvällen samlas alla deltagare till en karnevalsfest där det blir gemenskap, uppträdande med artisten Sandra Långbacka och presentationer från labb.

Det kostar 20 € att delta och i avgiften ingår allt program, kost och logi i skolan samt en karne -

KENT KETOMÄKI

valsprodukt. Var och en bokar och bekostar själv sin resa tur och retur.

Kulturkarnevalen är ett evenemang för ungdomar i åldern 1319 år. Kulturkarnevalen vill skapa kulturupplevelser bland unga på svenska och erbjuda deltagarna möjlighet att prova på olika konstformer.

Kandidat i riksdagsvalet 2023, Helsingfors

samt att måla surrealistiskt i akryl.

Finländska daghem ordnar högläsning för barnen varje dag, visar en studie.

STIPENDIER, BIDRAG OCH UTMÄRKELSER 2023

Skolidrottsförbundet premierar elever och lärare för deras insatser 2022. Nominera kandidater till årets lärare. Vi beviljar även reseunderstöd för skolor som deltar i Stafettkarnevalen. Läs mer om stipendierna, och ansöka om bidragen på www.skolidrott.fi

DRÖMMARNAS MOTIONSDAG 10.5

I år erbjuder vi ett roligt utomhusbingo för elever i årskurs 1-6 som program till drömmarnas motionsdag. Ni kan kostnadsfritt ladda ner materialet på www.idrott.fi.

STAFETTKARNEVALEN ARRANGERAS 19-20.5

PÅ OLYMPIASTADION I HELSINGFORS

Anmälningstjänsten öppnar 22 mars och stänger 14 april! Följ din kommuns anvisningar så att ni skriver RÄTT faktureringadress! Läs mer på www.stafettkarnevalen.fi

BOKA MÅ BRA TIMME 30.3-27.4.2023

BOKA IDROTT I SKOLAN TILL HÖSTEN 2023

Under hösten erbjuder vi bl.a. frisbeegolf, naturparkour och hoppa rep. Ni kan även färdigt boka skidkul för vintern 2024. Skicka mejl till kite@idrott.fi

Må bra-timme är en interaktiv timme som görs via Zoom och innehåller rörelse-koncentration-koordination-avslappning. Passar elever i åk 3-6. Skicka e-post till kite@idrott.fi. www.skolidrott.fi

Svenska Finlands Skolidrottsförbund r.f håller årsmöte 28 mars 2023 kl.17.30 på Sportens Hus, Gjuterivägen 10, 00380 Helsingfors.

Bakbrädet

Svag svenska för niorna

Elevernas kunskaper i svenska motsvarar vitsordet 6 då de lämnar grundskolan och går vidare till fortsatta studier. De största skillnaderna i elevernas språkkunskaper finns mellan dem som går vidare till gymnasiet och dem som fortsätter till yrkesutbildning. Elevernas kunskaper har bland annat samband med den tid som de använde för att göra uppgifterna. Det finns också tydliga samband mellan lärresultaten och hur eleverna uppfattade sina egna kunskaper, i hur hög grad de gillar ämnet svenska och hur nyttigt de uppfattar att ämnet är.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade i mars 2022 läranderesultaten i B1-svenska i slutet av årskurs 9.

Elevernas starkaste språkfärdighet var läsförståelse, närmast följd av hörförståelse och muntliga färdigheter på svenska. Svagast var elevernas skrivfärdigheter. Om elevernas kunskaper i svenska beskrivs med hjälp av skolvitsord motsvarar de vitsordet 7 i läs- och hörförståelse och vitsordet 5 i att tala och skriva svenska. Av de

elever som gjorde uppgifterna i alla fyra delfärdigheterna nådde 62 procent inte nivån för vitsordet 8 i en enda delfärdighet.

Vissa områden utanför internationalisering

Internationalisering förekommer ännu inte i tillräckligt jämlik grad i Finland. I synnerhet små kommuner på landsbygden hamnar lätt helt utanför. Det är dock viktigt att alla finländare har lika möjligheter till internationalisering, det vill säga deltagande i olika former av internationell verksamhet.

Erfarenheter av internationalisering ger såväl individer som organisationer bättre möjligheter att utvecklas och verka i dagens globala värld. Utbildningsstyrelsen stöder internationalisering inom småbarnspedagogik och utbildning med bland annat olika finansieringsprogram, utbildningar, nätverk och olika slags information.

Utbildningsstyrelsen genomförde år

2022 en utredning av den regionala jämlikheten vad gäller internationalisering tillsammans med konsultbyrån MDI, som är specialiserad på regional utveckling.

– Jag gläder mig åt att vi tack vare utredningen har fått en uppfattning om den vida spridningen av stödformer för internationaliseringen i Finland. Samtidigt framgår det dock att kommunernas aktivitet när det kommer till att genomföra internationaliseringsprojekt varierar betydligt.

En utmaning för oss på Utbildningsstyrelsen är i synnerhet de områden som hamnar helt utanför stödformer och nätverk som främjar internationalisering, konstaterar Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä (bilden).

Nu skall frånvaron stävjas

Utbildningsstyrelsen har uppdaterat de kapitel i grunderna för läroplanen för den

grundläggande utbildningen som gäller skolornas verksamhetskultur och ingripande vid skolfrånvaro. Utbildningsstyrelsen har även utfärdat nya anvisningar för förebyggande av frånvaro, systematisk uppföljning av frånvaro och ingripande vid frånvaro. Uppdateringarna motsvarar revideringen av 26 § i lagen om grundläggande utbildning som träder i kraft 1.8.2023.

I fortsättningen har utbildningsanordnarna en skyldighet att i den lokala läroplanen beskriva en verksamhetsmodell för hur man förebygger, följer upp och ingriper vid elevfrånvaro.

– I den lokala verksamhetsmodellen framhävs systematiskt förebyggande av elevfrånvaro på flera olika sätt samt tidigt ingripande vid frånvaro. Även arbets- och ansvarsfördelningen i anslutning till ingripande vid frånvaro beskrivs i läroplanen. Man kommer skolvis överens om ansvars- och arbetsfördelningen, säger Riina Länsikallio, sakkunnig vid Utbildningsstyrelsen.

SFSI KALLAR TILL ÅRSMÖTE