Politisk samsyn kring flera viktiga utbildningsfrågor

En majoritet av partiernas beslutsfattare anser att utbildningsfinansieringen ska höjas under nästa regeringsperiod. Tre av fyra svarande uppgav att de var av helt eller ganska samma åsikt. Det här var enkätens mest positiva resultat, konstaterar Jaakko Salo som är utbildningspolitisk chef vid OAJ.

Respondenterna tog ställning till påståendet att den totala utbildningsfinansieringen måste ökas, även om det skulle förutsätta skattehöjning eller anpassningsåtgärder inom andra områden. Gröna förbundets, Vänsterförbundets, Svenska folkpartiets och Kristdemokraternas beslutsfattare förhöll sig mest positiva till förslaget, medan Centerns och Samlingspartiets beslutsfattare förhöll sig minst positiva. Också bland Sannfinländarna gavs kritiska svar.

I enkätundersökningen understödde alla politiker förslaget att medel som frigörs då åldersgrupperna minskar ska användas till utbildning och fostran. Partiföreträdarna var också i stort sett eniga om att mera satsning på forskning, utveckling och innovation måste skrivas in i regeringsprogrammet. Majoriteten av svarandena understödde också att det behövs bestämmelser som bättre än i detta nu tryggar rätten till specialundervisning för elever i behov av stöd.

– Det fanns en samsyn i dessa viktiga frågor och man förstår att det behövs korrigerande åtgärder.

Dessa åtgärder bör ingå i regeringsprogrammet och nödvändiga politiska beslut måste tas för att långsiktigt stödja utbildning, fostran och forskning, kräver Salo.

Sammantaget fick OAJ:s föreslagna åtgärder mera understöd än motstånd av partiernas beslutsfattare. Svarandena tog ställning till sexton förslag i form av påståenden.

Åsikterna går isär om storleken på undervisningsgrupperna

De största meningsskiljaktigheterna bland beslutsfattarna gäll- de regleringen av gruppstorlekar. OAJ:s förslag att gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och andra stadiets utbildning ska regleras mer exakt i lagstiftningen fick stöd av Sannfinländarnas, Gröna förbundet och Vänsterförbundets beslutsfattare. Beslutsfattarna för Samlingspartiet, Centern, Socialdemokraterna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna förhöll sig kritiska till förslaget. inger damlin Förbundsordförande

– Det är viktigt att utbildning och kompetens förs fram i valdebatterna och att partierna lägger fram konkreta förslag på hur det finländska kunnandet ska tryggas. Vi har inte råd att låta kompetensen gå förlorad, påpekar Jaakko Salo.

OAJ:s enkät riktades till partistyrelsemedlemmar och distriktsstyrelsernas presidium. Undersökningen omfattade åtta riksdagspartier och genomfördes av Aula Research i september 2022. Enkäten skickades till 242 beslutsfattare och svarsprocenten var 31.

Utbildningen blir centralt valtema

Politiker och många andra i Finland har levt i tron att allt är bra inom utbildningen. Nu verkar det som om landet är på väg att vakna ur sin törnrosasömn då larmrapport efter larmrapport lyfts i media och det verkliga läget avslöjas.

Vi lärare och rektorer ser att det stödsystem vi har, från småbarnspedagogik upp till andra stadiet, långt ifrån räcker till för att politiker även i framtiden ska kunna påstå att Finland klarar sig enbart tack vare utbildning.

Utbildning kommer äntligen att bli ett centralt valtema inför vårens riksdagsval, och det kan vi glädja oss över. Samtidigt känns det beklämmande att nedgången inom utbildningen som pågått under en lång, lång tid först nu uppmärksammas. För oss är det fullkomligt självklart att kommande regering måste ha som målsättning att de totala forsknings- och utvecklingsanslagen måste nå fyra procent av BNP.

Vi lärare och rektorer som känner skolan lika bra som vår egen byxficka har vetat på vilken nivå utbildningen befinner sig. För oss är kunskapstappet inget nytt. Det faktum att det brister i grundfärdigheter som läsning, skrivning och matematik har vi påtalat länge. Nedgången har under en lång tid synts som en del av vår vardag.

Nu måste vi satsa på skolan. Det krävs långsiktiga insatser med helhetsperspektiv från småbarspedagogiken till universitetsstudier för att bryta trenden. Det krävs mera långtgående satsningar än kommande års budgetar eller en regeringsperiod för att vi ska kunna svänga den nedgående trenden. Inställningen måste vara att alla elever ska få vad de behöver för att ta sig an det fortsatta livet, oberoende av om vi pratar basfärdigheter eller fördjupat kunnande.

Utbildning är en god grund för landets konkurrenskraft, men framför allt den bästa garantin för ett jämställt och jämlikt land. Ett land som kan garantera att varje individ, oberoende av bakgrund, garanteras likvärdiga förutsättningar.

– Det är viktigt att utbildning och kompetens förs fram i valdebatterna, säger Jaakko Salo, som är utbildningspolitisk chef vid OAJ, Undervisningssektorns fackorganisation, som under Educamässan lördagen den 28 januari arrangerar en valdebatt där alla partier deltar. foto: leena koskela

Vi når inte utbildningsmålen utan lärare som levererar. En del av attraktionskraften i yrket är att lärare får fokusera på sitt kärnuppdrag, handleda och undervisa. Att stöda varje elevs lärstig behöver planering och är en del av lärarprofessionen, en del som lätt hamnar i skymundan då allt mera tid går åt till dokumentation och elevvårdande arbete.

FSL:s fullmäktige valde vid sitt sammanträde i höstas ny förbundsstyrelse för åren 2023–2024. Vid sitt första möte valde styrelsen speciallärare Pamela Leka till sin vice ordförande.

I mitten av januari konstituerade sig FSL:s nya styrelse och valde då speciallärare Pamela Leka (inringad på bilden ovan) till vice ordförande. Leka var förbundets vice ordförande också under perioden 2021–2022. Styrelsens ordförande är förbundets ordförande Inger Damlin, som omvaldes för perioden 2023–2026 vid fullmäktigesammanträdet.

Följande personer har säte i FSL:s nya styrelse (suppleanternas namn inom parentes): Pamela Leka, vice ordförande, (Tomas Jaakkola), Anna Wahren (Pernilla Granlund), Jeanette Lindroos tom ahlfors

(Petra Örn), Linda Molander-Finell (Malin Höglund-Snellman), Jenny Teir (Anna Nylund), Marina Räfsbäck (Camilla Willberg), Karsten Steiner (Camilla Hellström), Sabina Lindholm-Järvinen (Monika Malm-Strandberg) samt ordförande Inger Damlin.

Utbildning är en god grund för landets konkurrenskraft, men framför allt den bästa garantin för ett jämställt och jämlikt land. Ett land som kan garantera att varje individ, oberoende av bakgrund, garanteras likvärdiga förutsättningar.

I helgen ordnas Educa, en efterlängtad utbildningsmässa som inte arrangerats under pandemin. Temat för det svenskspråkiga kvarteret Hörnan i år är “God utbildning för alla”. Ett tema som stärker ett brett kunnande tillsammans från småbarnspedagogik till livslångt lärande, på svenska i Finland. Ett tema som sitter så rätt efter veckor av utbildningsdiskussion i landet. Jag hoppas att vi ses i Hörnan på Educa och att just du tar dig tid att komma till FSL:s monter och prata en stund, kanske delta i vårt lotteri eller smaka kunskapens äpple.

Klimatförändringen är något som många lärare upplever är svårt att ta upp i undervisningen. Men nu finns nytt lättläst material som också kan användas i allmän undervisning, berättar Susanne Nygård, pedagogisk planerare på Lärum i Vasa (till vänster) och Ida Berg från föreningen Natur och Miljö.