Nytt lättläst material behandlar klimatförändringen

Många lärare upplever det svårt att prata om klimatet. Nu finns ett nytt specialpedagogiskt material kring klimatförändringen som tagits fram av Lärum i samarbete med Natur och Miljö. En viktig del av materialet är att det också presenterar lösningar och påverkningsmöjligheter.

Klimatförändringen är ständigt på tapeten i olika sammanhang. Något som enligt undersökningar påverkar unga som mår dåligt och har klimatångest. Frågorna är många och det har också lett till att det på fältet finns många lärare som är osäkra på hur de ska prata om klimatkrisen med sina elever.

– Det här är ett mycket svårt ämne att greppa så på grund av att det finns en efterfrågan på lättläst material kring klimatkrisen beslöt vi att ta fram ett nytt läromedel, säger Susanne Nygård, pedagogisk planerare på Lärum i Vasa.

Lärum är en del av FDUV, intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det är således fråga om specialpedagogiskt material men som enligt Nygård lämpar sig för alla.

– Trots att det är ett lättläst material så kan också lärare inom allmän undervisning använda det. Klimatförändringen och hållbar utveckling finns inskrivna i läroplanen och överlappar flera olika ämnen så vårt material passar som stöd i det här svåra ämnet för alla, säger hon.

Komplext ämne

För några år sedan tog Lärum fram läromedlet ”Alla vi tillsammans: Samhälle”. Det nya läromedlet är uppbyggt enligt samma principer och heter ”Alla vi tillsammans: Klimatförändring”. I serien finns begreppskort som förklarar problem, orsaker, följder samt påverkningsmöjligheter.

– Eftersom klimatförändringen är svår att greppa och ett mycket komplext ämne beslöt vi också att ta fram en annan viktig aspekt – nämligen påverkningsmöjligheter. Eftersom vi lever i en klimatkris är det också viktigt att vi kan erbjuda lösningar, förklarar Nygård.

Utöver det finns ett arbetshäfte i form av differentierat material som fungerar som stöd för elever inom specialundervisningen.

– Inom allmän undervisning kan begreppskorten stå framme i klassen och användas i flera olika ämnen. Medan en speciallärare som undervisar elever med behov av stöd kan behöva arbetshäftet som ett komplement, säger hon.

Lärum började arbeta med materialet våren 2020. Redan i det skedet stod det klart att ämnet är brett och därför kontaktades föreningen Natur och Miljö för hjälp.

Materialet är således skapat gemensamt av dem.

– I vår arbetsgrupp hade vi inledningsvis väldigt långa och intressanta diskussioner kring hur materialet skulle utformas. På grund av temat var vi alla tvungna att tänka till ordentligt kring ord vi använder till vardags och bygga upp en form av struktur, berättar Ida Berg, som är naturskollärare på Kvarkens naturskola.

Trettio olika begrepp

Enligt henne var den största utmaningen att avgränsa materialet och besluta vilka begrepp som ska ingå. Det blev till slut trettio olika begrepp och som miljöproblem listas klimatkris och nedskräpning. Som orsaker listas växthusgaser, fossila bränslen, överkonsumtion och kolfotspår, för att nämna några. Och som följder av detta bland annat matkris, stigande havsnivåer, försurning av hav, översvämningar och värmeböljor.

– Slutligen presenteras påverkningsmöjligheter som till exempel är kolsänkor, förnyelsebara energikällor, matsvinn och klimatsmarta val, säger Berg.

Kan inte sätta huvudet i sanden

När Nygård utarbetade arbetshäftet insåg hon att hon själv fick en släng av klimatångest. Det var där och då idén om att det behövs konkreta förslag på vad man på individnivå kan göra för att lindra konsekvenserna.

– Jag började själv fundera på allt jag borde göra för att minska min egen klimatpåverkan. Det är verkligen stora frågor och för barnen måste det vara hemskt att utsättas för det här. Samtidigt lever vi i en verklighet där vi inte längre kan sätta huvudet i sanden för att vi lever i en klimatkris, säger hon.

Och fortsätter:

– Men just därför lade vi till en symbol för ”klimatsmarta diskussioner” där vi på en konkret nivå tar upp vad som kan göras på individnivå. Till exempel ta upp att det är bra för klimatet att äta enligt säsong.

Nygård får medhåll av Berg som poängterar vikten av att också ingjuta hopp.

– Med materialet vill vi också skapa handlingskompetens hos dagens elever så att de bättre kan hantera den klimatkris vi lever i. Det är en kris som vi inte kan blunda för men samtidigt är det viktigt att vi normaliserar en diskussion om klimatet, säger hon.

Klimatdiskussionen i dag är tudelad och politiserad. Ida Berg understryker att materialet är utformat enligt pedagogiska principer – inte politiska.

– Det här är ett neutralt och objektivt undervisningsmaterial som är utarbetat från faktabaserad kunskap med syfte att förklara svåra begrepp, förklarar hon. text och foto: christoffer thomasfolk