LÄRA Stockholm #4 2016 by Info Utbildningsförvaltningen

LÄRA

#4/2016 STOCKHOLM

Catrine Kasimir

Lagledare med lust att lära

Titta, de skriver! ”Lärarna måste få ha kul” Flerspråkiga lär bättre

Han vet hur man gör skillnad Olle Burell: ”Blandade klasser är bäst”

1700 Fram till 2025 behöver Stockholms stad varje år rekrytera omkring 1 700 nya lärare inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Du kanske känner någon av alla dem som skulle lockas av många skolor att välja bland, hög lön och stora utvecklingsmöjligheter? De lediga jobben finns på pedagogstockholm.se/jobb

FOTO: ULRICA ZWENGER

I N SP I RATION OCH I N FO RMAT I O N F RÅ N UT B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

STOCKHOLM #4/2016 Vinnare av Svenska Publishingpriset 2009, 2011 och 2013.

LÄRA Stockholm ges ut av utbildningsförvaltningen i Stock holms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbild ningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@ stockholm.se. Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Calle Hedrén, Agneta Berghamre Heins, Helena Karlson, Lina Pilo, Marianne Hühne von Seth, Anne britt Ullén och Ingela Ösgård.

Ansvarig utgivare: Sofia Oliv. Grafisk form: b-e-r-g.se Tryck: Edita, Falun, 2016.

FOTO: ULRICA ZWENGER

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

Metoden Att skriva sig till läsning lockar många lärare och kan för ändra undervisningen helt. Vi har besökt Magelungsskolan.

ILLUSTRATION: MARIA JERNBERG

Upplaga: 15 900 exemplar.

”Forskning från USA och Storbritannien visar att alla elever i en klass höjer sina resultat med inkluderande undervisning”, säger den nyzeeländske forskaren David Mitchell, som besökte Stockholm i augusti. FOTO: ULRICA ZWENGER

ISSN 1654-7330.

Kemiläraren Sofia Doyle och rektor Patrick Vestberg på SSIS i Kista ser många möjligheter med fjärrundervisning.

Serietecknaren Maria Jernberg förgyller tidningen med en ny stripp från skolans underbara värld, denna gång om orättvisa.

DESSUTOM ... Omslag: Lågstadieläraren Catrine Kasimir fotograferad av Ulrica Zwenger.

Lina Pilo: ”Lärarna måste få ha kul”

Grönt ljus på alla punkter i Bandhagen

Skolborgarrådet blickar framåt

Han vet hur man gör skillnad

Flerspråkiga lär bättre

”Många fördelar med normkritik”

Enkät: Vad blir roligast 2016/17?

Hon har hittat sin förstelärarroll

Amanda, 12, gillar Storkyrkoskolan

Reform med oönskade effekter

Nihad Bunar — expert på integration

Uppskattat med fartfylld dejt

”Inspirerande att leda kolleger”

Nämnd & Nytt

LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING

LÄRA #4/2016

LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING

TEXT: ANNELIE DREWSEN

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

Titta, de skriver! Victoire Nanga (till vänster) har varit ute i orridoren och läst texten som ”sekreteraren” k Filip Gidlund nu ska försöka skriva. I bakgrunden syns klasskamraten Oliver Rockström.

LÄRA #4/2016

LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING

”Hm, vilka bokstäver ska man egentligen trycka på för att det ska bli ordet och?” Paula Ortiz (till vänster) och Mina Tøgersen försöker skriva sig till läsning.

Att skriva sig till läsning är en metod som lockar många lärare. För Magnus Hägerbäck på Magelungsskolan i Farsta innebar den att undervisningen förändrades helt — och han fick mer tid för reflektion. — Det har aldrig varit så roligt att vara lärare!

et är tredje dagen på terminen och de 20 eleverna i årskurs 1 har inte riktigt koll på alla r utiner ännu. Men när de får syn på högen med surfplattor vet de precis vad som väntar. – I dag ska ni få vara ordförande och sekre terare, precis som i fredags, förklarar Magnus Hägerbäck. Övningen går ut på att två elever ska skriva tillsammans. I korridoren finns en kort text på en lapp. Ordföranden går ut och tittar på lappen, för att sedan gå tillbaka och försöka få sekreteraren att skriva samma sak på surf plattan. Det kan verka svårt för den som inte kan läsa. Finurligheten sätts på prov. För hur kan man förklara en bokstav om man inte vet hur den låter? På en bänk tecknar en elev en bokstavsform med fingret. En annan letar efter rätt krumelur på alfabetsväggen. – En del kan redan läsa när de kommer i et tan, medan andra inte kan bokstäverna, säger Magnus Hägerbäck. Att skriva sig till läsning (ASL) utveckla des av den norske forskaren och pedagogen Arne Trageton och går ut på att elever under lärarens ledning får upptäcka sambandet mellan bokstav och ljud vid en dator eller surfplatta. Genom att skriva lär de sig att läsa. De arbetar i par vilket ger lärandet en kom munikativ och social dimension, till skillnad från när elever arbetar ensamma med appar.

LÄRA #4/2016

En annan poäng är att skrivandet inte blir avhängigt av elevens finmotorik. – Det blir snyggt på surfplattan och alla kan skriva. De börjar forma bokstäver för hand först i årskurs 2, förklarar Magnus Hägerbäck, väl medveten om läroplanens krav på läslig handstil i årskurs 3. Finmotoriken tränas på andra sätt. Just i dag ägnar sig halva gruppen åt en matte uppgift där de ska färglägga ballonger, medan de andra jobbar med ASL. Färgpennor ligger sida vid sida med surfplattorna. Magnus Hägerbäck är fritidspedagog och har vidareutbildat sig till lärare. För honom gav mötet med ASL en skjuts åt yrkesglädjen. – Jag gjorde en otrolig resa med min förra klass. Så roligt som det har varit med ASL har jag aldrig haft som lärare. Jag är helt såld! Den största fördelen är att han kan inrikta sig på det som händer under lektionen. Medan eleverna skriver går han runt och hjälper till. Det gör att bearbetningen sker direkt och efterarbetet blir minimalt. – I stället har jag tid att efter varje lektion reflektera över hur det kan bli bättre och hur jag kan gå vidare med varje enskild elev. I korridoren står Mina Tøgersen och tittar på bokstäverna på lappen. – Behöver du hjälp? frågar Magnus Häger bäck. Hon pekar på en rad och börjar ljuda.

– Jag är gul … och vit. Efter en bekräftelse från sin lärare går hon tillbaka in. Skrivkompisen Paula Ortiz knappar in bokstäverna. – Jag vet inte hur man skriver och, säger hon. – Ett O …, säger Mina. Till slut kommer bokstäverna O och K fram på skärmen. – Nej, det var inte så … Mina går ut igen för att kontrollera. Magnus Hägerbäck kom i kontakt med ASL när hans skola deltog i Språkpaketet. Det är en insats som pågår i tre terminer och innehåller föreläsningar, workshoppar och handledning. Carola Rehn Lindberg är lärare och IT-peda gog på Medioteket och håller i ASL-kursen. – Egentligen tar metoden fasta på hur barn lär sig läsa informellt. De frågar och börjar på så sätt koppla ihop ljud och bokstav. Genom att använda surfplattor så förstärker man det. En funktion i surfplattorna är talsyntesen, som bland annat finns i appen Skolstil. – Om eleverna vill skriva glass kan de trycka ner tangenten och höra ljudet i hörlurarna.

LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING

Om de trycker ner T hör de att det är fel, för de vet hur ordet glass låter, säger Carola Rehn Lindberg. Magnus Hägerbäck menar att den stora vinsten för eleverna är att det blir roligare att skriva när de får utgå från sina egna tankar. – Redan i årskurs 1 börjar de bearbeta sina texter eftersom det är så lätt digitalt. I min förra klass skrev de redan i årskurs 1 texter som var mer bearbetade än de brukar vara på mellanstadiet. Det gick även att se en skillnad i resultaten på nationella provet i årskurs 3. – Texterna i de klasser som har jobbat med ASL är överlägsna. Jag trodde inte att det skulle vara så stor skillnad. Det är något som jag kom mer att följa upp, säger Magnus Hägerbäck.

Läs mer om Språkpaketet och ASL på www.stockholm. se/medioteket.

Även Carola Rehn Lindberg har sett att elev erna skriver längre texter redan på lågstadiet. Hon poängterar dock att det krävs en duktig pedagog för att lyckas med ASL. – Det är intensivt i klassrummet när de ska skriva, vilket kräver mycket av pedagogen. Man måste ha stora kunskaper om barns läsoch skrivutveckling för att klara det. Dess utom behöver man vara bekväm med det digitala. Snart är lektionen på Magelungsskolan slut. De flesta är klara med texten och har upptäckt att det är en gåta: ”Jag är gul och vit. Jag är röd och blå. Jag är rund. Jag kan studsa.” – En badboll! ropar en pojke och tar fram färgpennorna för att rita svaret. n

Magnus Hägerbäck är helt såld på metoden Att skriva sig till läsning. ”Jag gjorde en otrolig resa med min förra klass!” säger han. Här med förste klassaren Isabella Lindström.

LÄRA #4/2016

FOTO: ULRICA ZWENGER

FJÄRRUNDERVISNING

Förra läsåret fjärrundervisade Sofia Doyle i kemi på ett Norrlandsgymnasium. ”Det var en pedagogisk utmaning att utforska tekniken och försöka utnyttja den optimalt.”

Nytt sätt för eleverna att nå målen En lärare som undervisar framför en kamera på en skola medan eleverna följer lektionen på skärm någon helt annanstans. Det kallas fjärrundervis ning och kan bidra till att öka likvärdig heten i Stockholms skolor. Stockholm Science and Innovation School (SSIS) med 155 elever är ett nytt kommunalt tekniskt profilgymnasium i Kista. Skolan deltar nu i ett forskningsoch utvecklingsprojekt som ska förbättra kunskapen om hur man praktiskt och tek niskt kan ta hjälp av fjärrundervisning. 8

LÄRA #4/2016

Sofia Doyle är kemilärare och håller i skolans del i projektet, som drivs av forskningsföretaget Ifous och Umeå universitet. Hon har egen erfarenhet av fjärrundervisning. – Jag hade förra året två kemikurser vid ett Norrlandsgymnasium i gles bygd. Det innebar att jag skötte stora delar av undervisningen från Stock holm men också att jag var på plats på skolan under flera perioder, berättar Sofia Doyle. Sofia Doyle arbetade med olika pro gramvaror för att uppnå största flexibi

litet. Med hjälp av kamera och mikrofon kunde både hon och eleverna göra i stort sett samma saker som om hon hade varit på plats. – Det var en pedagogisk utmaning att själv utforska vilken teknik som funge rade och att utnyttja den optimalt så att eleverna fick samma höga kvalitet som de skulle ha fått om jag hade varit med dem i klassrummet. Presentationer visades på skärm samtidigt som eleverna och Sofia Doyle kunde se varandra och kommunicerade via mikrofon och chatt.

KRÖNIKA

– Eleverna hade också en kompetent handledare i klassrummet som fungera de som min förlängda arm. Inom det pågående projektet ska Sofia Doyle delta i fem seminarier tillsam mans med kolleger från övriga deltagan de skolor. SSIS genomför också uppdrag på distans med hjälp av digitala verktyg. Patrick Vestberg, rektor på SSIS, är över

tygad om att man kan nå fler elever och bredda skolans kompetens genom fjärr undervisning. – Framför allt tror jag att fjärrunder visningen kan underlätta för eleverna att nå sina personliga mål. Vi kan hitta former som attraherar elever som av olika skäl är borta från skolan i perio der. Patrick Vestberg menar också att fjärr undervisningen kan komma till använd ning vid små och exklusiva kurser som inte har så hög beläggning och där det är svårt att hitta kvalificerade lärare. Då kan SSIS attrahera lärare som tidigare inte kunnat erbjudas full tjänst men som skulle kunna undervisa på distans mot andra skolor utan att fysiskt behöva resa kors och tvärs. – Den största utmaningen är inte den tekniska sidan utan den pedagogiska. Den delen hoppas jag att vi ska kunna belysa i det här projektet. Patrick Vestberg hoppas att fjärr undervisning i framtiden ska finnas med som en naturlig del i lärarutbildningen. Stockholms stad är en av fem skolhuvud

män i Sverige som ingått partnersam arbete med Ifous, vilket har gjort det möjligt för Stockholmsskolorna SSIS och ESS-gymnasiet att delta. – Vi ser också möjligheten att utnyttja fjärrundervisning så att studiehand ledare i modersmål kan använda denna pedagogik, säger Catharina Sackemark Larsson, stabschef på gymnasieavdel ningen. Ett första steg blir att under läsåret 2016/17 erbjuda studiehandledning i vissa ämnen på modersmålen arabiska, engelska, somaliska och tigrinja. Sammantaget ser Catharina Sacke mark Larsson fjärrundervisning som ett verktyg för att nå en likvärdig skola och en ökad måluppfyllelse. n MARIANNE HÜHNE VON SETH

SIGNERAT: LINA PILO

Lärarna måste få ha kul

yligen skrev Håkan Fleischer, doktor i pedagogik, några ra der på sin blogg apropå spelet Pokémon Go. ”Problemet med många teknikintensiva lärare är helt enkelt att de sammanblandar elevernas kunskaps bildning med sina privata intressen på bekostnad av barnens lärande.” Jag log instämmande när jag läste hans text. Visst är det det vi alltid har sagt? Det är inte tekniken som är viktig. Vi måste fundera på syftet och sedan leta verktyg. Jag vandrade vidare med säkra steg, tog en fika med en vän, fångade några Pokémon och åt en blåbärsbakelse. Allt väl tills min vän, som också är l ärare, berättade för mig om det digitala köl vatten som Fleischers blogginlägg skapat. Flera lärare kände sig utpekade. Deras engagemang var plötsligt inte värt något när andra lärare, såsom jag själv, kunde le hånfullt åt dem och allt arbete de lagt ner – dessutom sanktionerat av en forskare. Blåbärsbakelsen tog snabbt slut och fram ur sockerdimman trängde ett annat minne från sommaren. En annan lärare jag känner (visst är det så att man bara får umgås inom professionen?) hade skvallrat om vilka krav som ställs på lärare som söker nytt jobb. Nu gäller det att ha med sig ”en översikt över sina promoveringar”. Säkert ligger det något i vad Fleischer säger. Han pysslar ju ändå med forsk ning. Kanske har vi teknikintensiva lärare som leker på kunskapens bekost nad (även om jag i ärlighetens namn inte vet riktigt vad som menas med ”teknik intensiv”). Vi har obligatorisk skola och samtidigt en teknikutveckling som intensifieras på bekostnad av lärandet.

Frågan jag ställer mig är: hur kommer det sig? Är det ett systemfel, en kultur om man så vill, som premierar lärare som är … teknikintensiva? Om man tän ker efter märker man ganska snart att det är lärare som hoppar på ”moderna” trender, bloggar med eleverna och före läser på konferenser som gör karriär. Det är dessa lärare som har en chans att framöver ha en översikt över sina pro moveringar. Har vi ett problem i dag har det mer med underutvecklade drivkrafter att göra än med teknik, eller med att en skilda individer försöker anpassa sig till ett skolsystem där det finns kunder och produkter och olika stora pengapåsar som flyttas runt och där ingen vet vem eller vad som är kund, produkt eller pengapåse i liknelsen. Systemet kanske skapar ett behov av att föra in intressen på arbetet. Kanske behöver lärarna, med sina mänskliga drivkrafter, ha kul för att skapa en acceptabel arbetsmiljö. Kanske ser man det som sin chans att utveckla sitt personliga varumärke (ja, jag vet). Jag inser att vi landar lite lågt nu. Bättre är om vi utgår från att vi som arbetar med undervisning har lärande i siktet. När alla nu är i gång med kun skapsbildningen igen efter sommaren, finns möjligheter att tillsammans se till att vi har arbetsplatser där mänskliga drivkrafter såsom bemästrande och autonomi – men också trygghet, mening och gemenskap – accepteras och är en del av ekvationen.

LINA PILO ÄR FÖRSTELÄRARE PÅ TENSTA GYMNASIUM

LÄRA #4/2016

FOTO: ULRICA ZWENGER

EN SKOLA FÖR ALLA

Olle Burell har varit skolborgarråd sedan valet 2014. ”Skolbesöken är det roligaste jag vet. Eleverna tycker om sina lärare och är stolta över sin skola.”

LÄRA #4/2016

EN SKOLA FÖR ALLA

” Vi behöver se t endenser tidigare” Halva mandattiden har gått för skol borgarrådet Olle Burell (S). Här ger han sin bild av Stockholms skolor och skissar på förslag för att öka lik värdigheten och förbättra förutsätt ningarna för skolledare och lärare att göra ett bra jobb. På önskelistan står fler blandade klasser och större samverkan mellan skolorna. Olle Burell är arkitekten från den lilla byn i Dalarna som blev skolborgarråd i huvudstaden. Han tar emot på arbetsrummet i Stadshuset. På skrivbordet ligger hand lingarna inför eftermiddagens möte med utbildningsnämnden. Den tjocka bunten ger en bild av en politikers vardag. En illustration av hans politiska vision kan man möjligen finna i soffan och på bordet innanför dörren. Där ligger broderade kuddar från Hebron intill en duk från Dalarna. Palestinska korsstygn möter svensk vävtradition. Textilmixen skulle kunna vara en metafor för ”en stad som håller samman” – vilket är den styrande majoritetens nya vision för Stockholm. Att det är en svår löst fråga inser alla som kan stava till boendesegregation. Hur segregationen påverkar skolan är en fråga Olle Burell ska återkomma till gång på gång under intervjun. På två år har han hunnit med att be söka närmare 90 förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. – Skolbesöken är det roligaste jag vet. De har gett en oerhört bra bild av skolans styrkor och svagheter. Vilken är din bild av Stockholms kommu nala skolor just nu?

– Generellt är det väldigt välorganise rat och strukturerat. På skolorna möter

jag engagerad, kunnig och positiv per sonal. När det finns problem lyckas våra medarbetare formulera dem och har ofta konkreta förslag på hur man kan förbätt ra. Det uppskattar jag. Vad säger eleverna?

– När jag frågar dem om det bästa med deras skola säger många lärarna. De tycker om sina lärare och är stolta över sin skola. För att sortera intrycken från de många skolbesöken har Olle Burell lagt dem i fyra mentala korgar. – Den första är tecken på och effekter av segregationen. Den andra är s tressen som man möter hos elever, föräldrar, lärare, skolledare och andra professioner. Den tredje är skollokalsbristen. Det fjärde är personalbristen. Vi måste rekrytera sammantaget 1 700 lärare per år. Samtidigt som fyra stora utmaningar

tornar upp sig, vill han lyfta fram allt positivt han ser på skolorna. På sin Face booksida berättar han om olika skol besök i ord och bild. Men ibland får han en tankeställare, som när elevrådet på Adolf Fredriks musikklasser tog upp segregationen som ett bekymmer. – De vill träffa elever som inte är t ypisk svensk medelklass. De förstår att det är viktigt både att få konkreta kun skaper i skolan men också att förbereda sig för ett vuxenliv där man kommer att umgås över alla möjliga gränser. Elevrådets intryck stämmer väl med den bild som framkommer i rapporten ”Skillnadernas Stockholm” som presen terades i fjol av Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. I siffror, ta beller och kartor skissas där en bild av en stad med stora skillnader i inkomstnivå er, utbildningsnivåer och sysselsättning.

Inte minst syns det på skolresultaten. På Norrmalm och Östermalm går 6 pro cent ut grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans nationella p rogram. Motsvarande siffra i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta är 22 procent. Skillnader na mellan enskilda skolor är ännu större. Olle Burell har besökt ett flertal skolor i socialt utsatta områden. Han menar att det största bekymret inte är brist på pengar, utan att grundförutsättning arna för skolan är svåra med det system som finns. Det fria skolvalet, friskolornas intåg och föräldrar som väljer bort den närmaste skolan till sina barn har skapat en nedåtgående spiral, menar han. – Vissa skolor har förlorat elever från hem med större kulturellt och socialt kapital och har inte en elevsammansätt ning som är tillräckligt blandad sett till föräldrarnas utbildningsbakgrund och inkomst. En konsekvens av det är att behovet av

specialpedagogiska insatser ökar, sam tidigt som skolorna har svårt att hitta den kompetens som behövs. I höstas flyt tade alla nationella program från Tensta gymnasium efter hård kritik från Skol inspektionen som bland annat pekade på bristande stöd till elever. Nyligen fick Stockholms stad ännu ett vitesföre läggande för brister på en närliggande grundskola av samma anledning. Olle Burell talar om ett gemensamt ansvar hos alla i hela organisationen och manar till självkritik. – Vi måste våga se tendenser mycket tidigare. Och om en skola har det tufft ska inte de som jobbar där behöva känna att de står ensamma. Högsta ledningen måste ställa sig ett antal självrannsakan de frågor. Var det något vi inte såg? Vad >> LÄRA #4/2016

EN SKOLA FÖR ALLA

>> är det i våra resursfördelningssystem

som brister? Är det något i vår organisa tion vi kan förbättra? Du har varit skolborgarråd i två år. Har du sett något som du vill förändra?

har förtur till platserna på skola B i års kurs 7. Då skulle föräldrar veta var deras barn kommer att gå ut nian när de sätter sin sexåring i förskoleklass. Det skulle också öppna för en möjlighet att blanda elever medvetet. I Stadshustornet spelar klockorna Sankt Örjansvisan. Olle Burell reser sig och tar upp bunten på skrivbordet. Han ska till första mötet efter sommaren med utbildningsnämnden. Dagens ärenden handlar bland annat om lokalfrågor och ett förslag om ett pris till skolledare.

Han menar att det viktigaste uppdraget

Det är mycket byråkrati och ekonomi i utbildningsnämndens ärenden. Hur vet du att det ni gör gynnar stadens 86 000 grundskoleelever och 18 000 gymnasie elever?

för skolan är att vara jämlik och klara av sitt kompensatoriska uppdrag. Samtidigt som skollagen är tydlig på den punkten, ser han att den också förhindrar vissa tänkbara lösningar. Under sommaren funderade Olle Burell på vad han skulle vilja förändra i regelverket. Han vill bland annat förbju da kö, eftersom kösystem gör att föräld rarnas bakgrund slår igenom hårdare. I stället tycker han att närhetsprincipen ska tillämpas på alla skolor. Han föreslår att skolbyte endast ska vara tillåtet vid terminsskifte, vilket skulle ge skolan bättre möjligheter till långsiktigt arbete. – Jag vill också att skolhuvudmannen ska ha rätt att länka samman skolor, så att elever som går ut årskurs 6 på skola A

– Jag måste verka på ett övergripande och strategiskt plan men samtidigt göra borrprov ända ner i verksamheten. Det är därför jag gör mina verksamhets besök. Vi har en förvaltning för att utnyttja fördelen av att våra skolor inte är isolerade och knyta ihop dem i ett vackert mönster över hela vår stad. – Som medarbetare ska man veta att man kan vara anställd i decennier och erbjudas nya utmaningar, och resurser na på central förvaltning ska förstärka skolornas utvecklingsarbete. n ANNELIE DREWSEN

FOTO: ULRICA ZWENGER

– Ja, delvis handlar det om synsätt. Att det blir hela organisationens uttalade vilja att åstadkomma blandade klasser. Att alla ska känna att det skaver när man märker att det är en ensartad samman sättning av elever. Forskningen visar upp muntrande nog att blandat är bäst. Ett förslag är att få fler personer med förankring i socialt utsatta områden att vilja arbeta i skolan. – Det kan vara idrotts- och fritids ledare som åtnjuter ett stort förtroende och är informella ledare lokalt. Vilken förmån för vår skola om vi kunde få fler av dem att kliva in i yrken som fritids pedagog, lärare och skolledare. Olle Burell vill också satsa på ökad samverkan mellan skolor i olika områ den. – Man kan ge ett ännu starkare upp drag till grundskolecheferna att tillsam mans med sina rektorer åstadkomma ett systematiskt erfarenhetsutbyte. Genom att lära känna varandra kan man börja samarbeta och till exempel ordna gemensamma friluftsdagar så att elev erna kan mötas.

Att det behövs vittnar eleverna själva om, enligt Olle Burell. Han minns en flicka på just Tensta gymnasium som skulle få en plats på en annan gymnasie skola i staden. – Hon var orolig och rädd att eleverna på den nya skolan skulle ha fördomar om henne. Det där tog mig väldigt hårt. När man ser så stora begränsningar av sina livsmöjligheter bara genom att gå i en annan skola i samma kommun. Det är något vi måste ta på allvar.

Olle Burell (S) summerar några av de större satsningar som gjorts under hans två år som skolborgarråd: ”Investeringarna i skolor och förskolor sprängde miljardvallen i fjol, i år blir det nytt rekord för byggandet och Programmeringskommissionen har kickat i gång sitt arbete med att utveckla den digitala kompetensen.”

LÄRA #4/2016

VI VAR DÄR

ENKÄT

Flerspråkiga lär bättre

Vad blir roligast det här läsåret?

Flerspråkiga är mer flexibla i sitt tän kande, mer flexibla över huvud taget, berättade Tore Otterup på vårtermi nens sista forskningsoch utveck lingsseminarium. Han talade om fler språkighetsforskning under rubriken ”Nyanländas lärande — språk- och kunskapsutveckling”. Tore Otterup, filosofie doktor och tidi gare universitetslektor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet, inledde sin föreläsning med att slå fast att Sverige är ett flerspråkigt land. – Vi har en språklag, fem o fficiella minoritetsspråk och omkring 200 talade modersmål. Trots det är vi som vaccinerade med en stark enspråkig hetsnorm. När är man då flerspråkig? Det räcker med att man talar ett språk utöver modersmålet, menar Tore Otterup. Flerspråkighet är vanligast i Asien och Afrika, medan enspråkighet är vanligast i västvärlden. En tjänsteman i Indien kan exempelvis använda sex olika språk – om än på olika nivåer – beroende på sammanhang och vem han pratar med. – Att 200 språk talas i Sverige i dag har inte enbart med invandringen att göra. Det beror också på globalisering, EU-medlemskap och tillgång till utländ ska medier genom IT och paraboler. Under nationalromantiken mot slutet

av 1800-talet skulle alla tala s venska. Att tala exempelvis samiska eller finska kunde leda till bestraffning. Flerspråkighet var i västvärlden länge förknippat med något negativt. Man befarade att det hindrade barnens kognitiva utveckling. – Men Pearl och Lamberts forskning från 1962, som visade att flerspråkiga hade bättre skolresultat, vände den negativa synen. Därefter har flera studier på 1970och 80-talet visat hur flerspråkighet ger bättre slutledningsförmåga, bättre förmåga att urskilja språkens strukturer och bättre förmåga till kreativt tänkan de. Förklaringen ligger i den k ognitiva

flexibilitet som flerspråkigheten leder till. Tore Otterup refererar även till forskning som visar att flerspråkiga insjuknar i alzheimer fem år senare än andra – flerspråkighet tränar hjärnans synapser. – Vi andra som inte är flerspråkiga måste hålla på med korsord och sådant. Hemspråksreformen som kom 1977 innebär att skolan är skyldig att erbjuda modersmålsundervisning så att elev erna kan behålla och utveckla sitt mo dersmål. – Det är spännande att vi i Sverige har haft modersmålsundervisning ( tidigare kallad hemspråksundervisning) så länge, internationellt sett. I Sverige anser vi att det är viktigt att ta hand om flerspråkigheten eftersom den gynnar utvecklingen av identiteten och även förstärker lärandet i andra skolämnen. En rad faktorer påverkar andraspråks utvecklingen. Ålder vid ankomst till det nya landet är en. – De som kommer sent har mycket att ta igen. Om man anländer i 12–15-års åldern tar det 6–8 år att lära sig det nya språket, jämfört med 2–5 år för den som kommer i 8–11-årsåldern, berättar Tore Otterup. Andra faktorer som påverkar är skol bakgrund, studietraditionen i h emmet och vilka språk som talas hemma, hur långt modersmålet ligger ifrån det svenska språket, hur undervisningen av andraspråket organiseras och integre ras med övrig undervisning. – Om eleven upplevt svåra saker i hemlandet eller under flykten påverkar det förstås inlärningen. Men en struktu rerad och välordnad undervisning kan ha en terapeutisk verkan. Att skaffa sig en baskommunikations förmåga och få ett vardagsspråk är en språknivå, att uppnå ett skolrelaterat språk är en annan och tar ungefär dub belt så lång tid. En elev kan därför ha ett vardagsspråk som flyter på bra och sam tidigt ha förvånansvärt dåliga resultat på proven. Men det beror på vilken nivå eleven har hunnit uppnå. n

Somlack Changseesuk, skolsköterska, Stockholms transportoch fordonstekniska gymnasium (STFG) — Kontakten med eleverna och kollegerna. Alla är ovanligt öppna här på skolan. I år ska vi också lägga in mer motion i undervisningen, till exempel schemalagda promenader. Allt som kan stärka hälsan hos eleverna är roligt att jobba med. Lars Dowert, rektor, Stockholms transportoch fordonstekniska gymnasium (STFG) — Att vi i år tar ett stort steg mot att slå ihop våra två skolor. Vi har fått klarsignal för att bygga på ytterligare 7 000 kvadratmeter. Det betyder bland annat en ny verkstadslokal för framtida hybridfordon och en stor övningsplan för våra transportutbild ningar. Erika Evhammar, lärare, Storkyrkoskolan — Att få möta alla elever och kolleger. Jag har bara jobbat här i ett år, så det är fortfarande lite nytt och spännande. Jag jobbar som resurslärare och varje dag är fylld av ut maningar. Jag måste vara flexibel och hitta bra anpassningar utifrån varje elevs förmåga. Kerstin Persson, fritidspedagog, caféansvarig, Mälarhöjdens skola — Att få skapa en fin miljö och en bra fritid i skolans fik för eleverna. Här ska de kunna koppla av och um gås. Jag ser alltid fram emot att träffa eleverna och alla samtal vi kommer att ha under läsåret. Ulf Östlund, lärare, Mälarhöjdens skola — Varje nytt läsår ser jag fram emot att få träffa eleverna, kollegerna och alla engagerade föräldrar. Att vara mellanstadielärare är otroligt roligt, och Mälarhöjdens skola är en bra skola. TEXT OCH FOTO: AGNETA BERGHAMRE HEINS

ANNEBRITT ULLÉN

LÄRA #4/2016

MIN SKOLA

” Jag är en riktig drama queen”

LÄRA #4/2016

FOTO: MARC FEMENIA

MIN SKOLA

AMANDA OSKARSON, 12 STORKYRKOSKOLAN ”Nu när jag skulle börja skolan igen efter sommarlovet kändes det lite nervöst. I år är första gången jag kommer att få betyg. Jag vill klara allt i skolan jättebra. Det känns lite stressigt, även om lärarna har försökt lugna ner oss. Jag älskar min skola och b örjade här redan i förskoleklassen, det är fin stämning och aldrig någon mobbning. Vi är 23 elever i vår klass och skolan är rätt liten, så alla känner varandra. Lärarna är bra på att undervisa och man kan prata om precis allt med dem. Svenska, språk, biologi och m usik är mina favoritämnen. Jag g illar också historia och det här huset har mycket historia. Förr var det ett munkkloster här. För mig tar det två minuter till skolan, jag bor nästan i samma kvarter i Gamla stan. Vi pra tar en hel del om Gamla stans historia i skolan, om Stockholms blodbad och annat som hänt här. I matsalen finns en gammal svart järndörr. Ingen vet vad som finns bakom. Det är spän nande och bra för fantasin att vara i den här skolan. Jag är en riktig drama queen och tycker om när det händer mycket. Det kanske beror på att jag har en stor familj, fem syskon. Ju äldre jag blir, desto fler intressen får jag. På fritiden gör jag film som jag lägger ut på min Youtubekanal, sjunger, skriver och så har jag börjat med brasiliansk jiujitsu. Det kommer att bli svårt att välja vad jag ska jobba med sen. Mest lutar det åt att bli regissör, som pappa, el ler så blir jag författare. Musik gillar jag också. Mamma är sångerska och det verkar kul. När jag tänker på att jag måste sluta här nästa år får jag lite panik. Det här är den bästa skolan som finns!” n BERÄTTAT FÖR AGNETA BERGHAMRE HEINS

LÄRA #4/2016

SAMTALET

LÃ&#x201E;RA #4/2016

SAMTALET

” Jag är försiktigt optimistisk” Professor Nihad Bunar har ett unikt perspektiv på nyanlända barns och ungdomars möjligheter till integration. Och han ser en entusiasm hos lärare som gör honom försiktigt optimistisk. — Men lärarna behöver kunna mer, till exempel om språk utvecklande arbetssätt, säger han.

ett soligt arbetsrum i ett av Stockholms universitets gamla trygga tegelhus nere vid Brunnsviken sitter Nihad Bunar och är stressad. Professorn i barn- och ung domsvetenskap är sannolikt Sveriges mest efterfrågade expert inom Sveriges mest omdebatterade offentliga samtalsämne, nämligen nyanlända barns och ungdomars möjligheter till integration. Han får 60 mejl om dagen, varav ungefär hälften kräver svar, och han handleder sex doktorander, varav tre just i dag väntar på hans kommentarer till in lämnande arbeten. Dessutom håller han på att avsluta en utredning åt Stockholms stad om hur stadens skolor bör utvecklas för att alla elever ska få den utbildning de har rätt till. Hyllorna i rummet är packade med pedago gisk litteratur men också med mappar märkta Kista, Tensta, Rinkeby, Husby och HaningeJordbro. Det är lämningar från Nihad Bunars tid som forskningsledare inom Storstads satsningen i början av 00-talet. Hans doktors avhandling ”Skolan mitt i förorten” från 2001 etablerade honom i ett slag som en auktoritet när det gäller skolutveckling i mångkulturella områden. Sedan dess presenterar han regel bundet sin forskning på konferenser runtom i Sverige och har föreläst världen över, från Reykjavik till Melbourne. Även i Sarajevo. Där är han född och upp växt, och det var därifrån han 1992 flydde

från kriget till Sverige. Han var 21 år gammal och fick, som så många andra, delvis börja om och bland annat kämpa för att få tre års uni versitetsstudier från hemstaden godkända. Dina egna erfarenheter av din första tid i Sverige, vilken betydelse har de för dig som forskare?

– När jag sitter här och skriver så betyder de ingenting, då handlar allt om teori och empiri och begrepp och vetenskapliga analyser. Men annars finns det ju en viss koppling till en del av det jag gör. Jag har erfarenhet av att gå igenom hela processen med flyktingförlägg ning och Migrationsverket, väntan, att kastas mellan hopp och förtvivlan. Det ger känslor som gör att jag tror att jag kan förstå nyanlän da barn och deras föräldrar på ett annat sätt än om jag inte hade varit med om det. – Jag har också jobbat som studiehandle dare och modersmålslärare för nyanlända flyktingbarn, det är klart att jag tänker på det ibland. Hur var det jag gjorde, hur var det jag tänkte, vilka svårigheter stötte jag på och hur arbetade jag med dem?

TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ULRICA ZWENGER

Är det en tillgång?

– Att vara flykting är en tillgång som jag gärna hade varit utan. Men det bidrar nog till att lärare har mer tillit till mig när jag före läser. Jag är ingen akademiker som bara har suttit i sitt elfenbenstorn och beforskat deras verklighet – jag har det här i kroppen. Många >> LÄRA #4/2016

SAMTALET

tjänsten, boendepersonal, lärare i skolan. Civil samhället är också viktigt, och inte bara för att en volontär som du kan lära den här killen veckodagarna utan också för att ungdomarna ska känna att ”fan, det finns folk som bryr sig, som vill att det ska gå bra för mig”. Man ska inte underskatta den känslan. Motivationen är en motor och den motorn behöver hela tiden energi utifrån i form av relationer, möjligheter, förväntningar och uppmuntran.

är nyfikna, de säger: ”Kan du berätta hur det var för dig?”. De tycker om att höra den där typen av historier. Och min historia anses vara en framgångssaga; jag kom som flykting och nu sitter jag här och är professor på Stock holms universitet. Den berättelsen är hoppingivande?

– Ja, den är ju det. Och framför allt när jag berättar att jag inte kommer från ett akade miskt hem. Min mamma gick fyra år i skolan och min pappa sex.

I boken ”Nyanlända och lärande”, som du är redaktör för, har ni exempel på elever med en annan bakgrund än den här killen. De har varit högpresterande i sitt hemland och blir lite knäckta när de möter en lägre studietakt och otydligare kunskapsmål. Hur kan skolan integrera dem?

När du talar om nyanlända, menar du då både de barn och unga som inte har fått uppehålls tillstånd och de som har fått det?

– Nyanlända är ett paraplybegrepp som syftar på att de är nyanlända i relation till den svenska skolan. Det finns en definition nume ra och den går ut på att man ska ha kommit till Sverige hösten det år då man fyllde sju eller senare och man ska ha varit här i högst fyra år. Men sedan omfattar det barn till papperslösa, till arbetskraftsinvandrare och till flyktingar eller asylsökande och barn som har kommit genom familjeåterförening. Jag är volontär och läser läxor med nyanlända unga. Senast jobbade jag med en kille från Afghanistan som aldrig hade gått i skolan. I läxa hade han de svenska veckodagarna, och när jag först bad honom skriva dem på modersmålet dari så kunde han inte. Hur ska han kunna få till räckliga kunskaper för att få jobb i Sverige?

– Det viktigaste är att han får en trygghet, får känna att ”det här är ditt land nu, du ska bo här och du ska få så bra förutsättningar som möjligt”. De intervjuer som mina kolleger har gjort visar att nyanlända barn är väl medvetna om betydelsen av språket. De måste lära sig svenska och svenska lär man sig i skolan, men också utanför skolan, i sociala relationer med kompisar. Därför är det viktigt att hamna i en klass där det finns barn som talar svenska. – För dem som inte har gått i skolan handlar det om att utveckla en grundläggande littera citet. Sedan är det viktigt att skolan och andra institutioner ser styrkan i deras drivkrafter och snabbhet i lärandet när de väl kommer i gång. Man ska ha höga förväntningar på dem från dag ett, förmedla till dem att ”du måste jobba hårt och vi ska också jobba hårt för dig” – den typen av approach. Det gäller att ge dem så mycket som möjligt när man har dem i klassrummet. – Som tur är har vi ganska bra strukturer, även om det blir glapp ibland. För ensamkom mande har vi hela det institutionella n ätverket: Migrationsverket innan de får uppehållstill stånd, det juridiska ombudet, gode män, social 18

LÄRA #4/2016

Inkludering så snabbt som möjligt är alltid att föredra framför segregerande skolformer som förberedelseklass.

– De blir knäckta av att deras kunskaper nedvärderas – ”aha, du har gått i skolan i Syrien, det vet vi ju vad det står för”. Men nu har det lagstiftats om att utbildningen måste utgå från de nyanländas individuella förutsätt ningar och behov. Undervisningen ska bygga på den inledande kartläggningen av deras kunskaper som ska göras inom två månader. – De som har en gedigen skolbakgrund och kanske har kommit längre än våra elever i vissa ämnen, till exempel matematik och naturvetenskapliga ämnen, måste få hålla den högre studietakt som de behöver för att inte tappa farten. Samtidigt behöver de m ycket stöd i andra ämnen som kanske inte ens fanns i det land de kommer ifrån eller i alla fall inte hade samma form som i Sverige, till e xempel religionskunskap, historia eller samhälls kunskap. Eller sexualundervisning eller över huvud taget frågor som har att göra med kroppen eller med demokrati – sådant har man, tror jag, inte läst i Syrien. Hur klarar skolorna att individualisera under visningen när det har kommit så många?

– Jag är försiktigt optimistisk. Samma iskussion, att det är så svårt, fanns redan för d tio år sedan då vi hade färre än 300 ensam kommande barn och ungdomar på ett år. Det är klart att utmaningarna är mycket större i dag, med 35 000 ensamkommande under för ra året, men eftersom EU har skärpt flykting mottagandet så är det under en begränsad tid. Utmaningarna kommer att plana ut. – Och framför allt så finns det en helt annan beredskap och förståelse i dag. Skolorna har andra arbetsförutsättningar och instrument. Det är ny lagstiftning, det är fortbildning, det är pengar som avsätts till detta i k ommunerna och det är rutiner för hur nyanlända ska s pridas ut till skolorna.

SAMTALET

– I dag har man också förstått att hela skolan måste ställa upp. Tidigare kunde det finnas fem nyanlända i en förberedelseklass, och där kunde de sitta och läsa SVA (svenska som andraspråk) i kanske två, tre år. Ingen såg dem förrän deras lärare försiktigt började undersöka med de vanliga klass- och ämnes lärarna om inte de här eleverna kunde få kom ma in och lyssna lite. I dag är de eleverna hela skolans angelägenhet. Jag hoppas att entusi asmen kring det består. Du ser alltså en entusiasm bland lärare?

– Jag har inga vetenskapliga belägg för det, men jag har nog bara det senaste året föreläst för 10 000 lärare och jag upplever att många vill lära sig mer och göra rätt. De har tagit till sig kritiken både från forskningen och från Skolinspektionen och har ett genuint intresse av att se till att de här eleverna får en bra start. Bara att lärarna kommer och lyssnar på mig är ett gott tecken. Sedan är det klart att det också finns de som frågar sig: ”Kan vi verkligen klara det?” eller ”Varför ska de komma just till vår skola?” I utbildningsförvaltningens verksamhetsplan står det att ”alla grundskolor ska ha beredskap att ta emot nyanlända elever”. Är det en bra idé att till exempel placera dem på skolor långt ifrån där de bor?

– Det är inte en bra idé med en stor koncen tration av elever med stora behov, och onekli gen har nyanlända elever stora behov. Då ris kerar resurserna och orken att försvinna, och det får i sin tur andra effekter som har att göra med skolmarknaden och ryktet. Det kan slå tillbaka mot de här eleverna – ”ni kommer hit och förstör vårt rykte”. Och samtidigt vet vi att det är bra med blandning om det sker i samråd med de skolor som tar emot dem.

Det är inte en fråga bara för SVA-lärare och studiehandledare utan det är alla lärares ansvar.

att det går att slänga in barn i klassrummet när de har varit här en månad och inte pratar svenska. Man måste utgå från deras behov av stödåtgärder. Skolan behöver sätta in studie handledare och kanske också andra kompen satoriska åtgärder, som läxhjälp, förstärkt SVA, elevassistenter eller förlängd skoldag. Eller sommarskola?

– Ja, eller undervisning på sportlov och påsklov. Semester i fjällen är inget alternativ för de här eleverna. Och de hänger gärna kvar i skolan på eftermiddagarna, för vad ska de göra hemma på sina asylboenden med föräld rar och syskon i ett litet rum? De vill lära sig och de vill gå i skolan. Men lärarna vill ju gärna ha semester i fjällen?

– Här behövs det statsbidrag så att kommu nerna kan belöna lärarna och sätta in bonusar. Stockholms stad har tre prioriterade områden när det gäller nyanlända: språkutveckling, kun skapsutveckling och social utveckling. Går det att säga vilket som är viktigast?

– Nej, alla är lika viktiga och de förutsätter varandra. Därför måste det skapas arenor för utveckling även utanför den formella under visningen. Den mest outnyttjade p otentialen för integration är fritidshemmen, det har vi sett i studier här på institutionen. Verksam heten där är mindre styrd än skolans, och samtidigt är det en lärande verksamhet som är bra för den sociala utvecklingen, för språk utvecklingen och för k unskapsutvecklingen. Jag höll på att säga att fritis borde vara obliga >>

I din rapport åt Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm skriver du att det åligger läraren att skapa tillfällen för social interaktion. Hur ska läraren hjälpa nyanlända att få kompi sar på skolor långt ifrån där de bor?

– I England finns något som heter buddy system, alltså att vissa elever får i uppdrag att lotsa nyanlända i skolans informella struktu rer, som har visat sig fungera väldigt bra. Det borde vara ett obligatoriskt inslag här också. Det blir än mer betydelsefullt om eleverna tillbringar merparten av sin tid i förberedelse klasser. Ska de nyanlända eleverna gå i förberedelse klasser eller integreras direkt i vanliga klasser?

– Inkludering så snabbt som möjligt är alltid att föredra framför segregerande skolformer som förberedelseklass. Men man ska inte tro LÄRA #4/2016

SAMTALET

läggning av elevens behov och samverkar med ämneslärarna. – Jag minns när jag arbetade som studie handledare och skulle ge stöd i religions kunskap. Det handlade om hur den kristna kyrkan splittrades mellan den grekisk-ortodoxa kyrkan i Östrom och den romersk-katolska i Västrom. Läraren hade stått där i kanske tre dagar och försökt förklara men eleverna för stod ändå inte. Då sa jag att ”det är klart ni kän ner till det här, de ortodoxa är ju p ravoslavni”. Då fattade de galoppen direkt.

>> toriskt, men inte ens skolan är ju obligatorisk

för asylsökande. Men vi har i dag skolor inom Stockholms stad där barn till asylsökande inte får gå på fritis och det är inget som staden kan vara stolt över. Är det upp till skolorna att bestämma?

– Jag har försökt reda ut den frågan. I lagen heter det att fritidshem ska erbjudas barn till föräldrar som arbetar eller studerar eller har ”andra behov” av sådan verksamhet. Många kommuner, till exempel Malmö och Botkyrka, tolkar detta som att det gäller asylsökande, och även i Stockholm finns ett sådant beslut. Men alla rektorer har nog inte tagit till sig det, för man har inte fått klara besked om vem som ska betala. Finns det motsättningar mellan de tre priorite ringsområdena? Kan det vara så att behovet av språkutveckling ibland går ut över behovet av ämneskunskaper?

– Man ska inte förenkla ämnesinnehållet utan förtydliga det för eleverna. Det gäller att anpassa läromedlen och processa dem så att de passar elevernas kunskapsnivå. Om det till exempel handlar om andra världskrigets ut brott så ska man bryta ner några meningar så att eleverna förstår det centrala innehållet och även lär sig vissa ord. De behöver inte kunna vartenda ord men de ska få kunskapen om vad som har hänt. Behöver lärare generellt kompetenshöjning för att arbeta så?

– Mina kolleger som är didaktiker och språkvetare menar att det som verkligen behövs är fortbildning i språkutvecklande arbetssätt, alltså att man undervisar i ämnet och samtidigt hjälper nyanlända att utveckla språket. Och det behövs mer insikt om att det inte är en fråga bara för SVA-lärare och studie handledare utan att det är alla lärares ansvar. Hur kan ämneslärare samarbeta med moders målslärare och studiehandledare?

– Modersmålslärare och studiehandledare kan utgå från vad eleverna har med sig, inte bara från skolan utan i form av livserfaren heter. En del studiehandledare jobbar också som modersmålslärare, och det gör att många blandar ihop studiehandledning med moders målsundervisning. Men modersmålsundervis ning är ett skolämne med en kursplan, medan studiehandledning är en stödform som elev erna har rätt till om de behöver det – det är rektorn som fattar beslut om det. – Studiehandledarna ska inte undervisa, de har ingen legitimation för då hade de ju jobbat som lärare. De utgör en länk mellan innehållet och språket. De gör ganska ofta en egen kart 20

LÄRA #4/2016

Skolorna har svårt att få tag på studiehand ledare, eller hur?

Att vara flykting är en tillgång som jag gärna hade varit utan.

– Det stämmer. Man får dammsuga sin kommun. Något man har börjat pröva nu är fjärrstudiehandledning med digital t eknik, till exempel Skype. Södertälje, som har många studiehandledare inom olika språk, har kommit överens med Upplands Väsby kommun om det. Till exempel att klockan 17 nästa tisdag ska fem elever få studiehand ledning i samhällskunskap och matematik på thai och dari. Eleverna sitter framför sina datorer i Upplands Väsby och studiehand ledarna i Södertälje. I antologin ”Nyanlända och lärande” pekar nyanlända föräldrar ut lärare som en yrkes kategori de ofta inte känner sig respekterade av. Kan du förklara det?

– Skolan räknar inte med de nyanlända föräldrarna, ser dem inte som en partner utan som ett problem. Jag märkte det redan när jag skrev min avhandling 2001. Så där behöver lärarna i många fall ändra attityd. Föräldrar na vill ju vara mer involverade i skolan. De vill inte komma med åsikter om undervisningens innehåll, men de vill ha kommunikation och ett bra bemötande och de vill bli betraktade som goda föräldrar. – Det kan till exempel handla om kvinnliga lärare som blir upprörda när pappor inte vill skaka hand med dem. Sådant avleder energin från det som är kärnan i lärarnas och föräld rarnas samverkan. I den situationen är det väl så att både läraren och föräldern kan känna att ”här blir jag inte respekterad”. Hur ska läraren tänka i stället?

– Man måste inte gilla varandra. Jag har också varit med om att kvinnor med sjal inte vill skaka hand med mig. Men då tänker jag: ”Det är ditt sätt och jag har inget problem med det.” Lärarna behöver inte prata med föräld rarna om någonting som inte har med barnet att göra. De måste säga: ”Jag vill ha dig med som förälder för att vi ska samarbeta om bar net.” Det är barnen som ska vara i fokus. n

DÄRFÖR ÄR JAG LÄRARE

”Inspirerande att leda kolleger” — Det bästa med läraryrket är de där ögonblicken då jag märker att alla hänger med och förstår, säger lågstadieläraren Catrine Kasimir på Karlbergs skola. — Och elevernas spontanitet! til� lägger hon. Catrine Kasimir har alltid velat jobba med barn och ungdomar och ångrar inte sitt yrkesval en sekund. – Det är fantastiskt roligt att se elev er utvecklas tillsammans. Hon utgår ifrån elevens förutsätt ningar och behov, planerar varje lektion med en tydlig struktur och tydliga mål. I dialog med eleverna job bar hon med formativ bedömning och utvärderar sedan undervisningen till sammans med dem.

– Och så ska eleverna ha lagom svåra utmaningar som stärker deras självkänsla. Det ska motivera till kun skapsutveckling och en lust att lära livet igenom. Det är också viktigt att undervisningen är varierande efter som elever lär på olika sätt. Förutom kunskapskraven måste man som lärare undervisa om värde grunden, poängterar Catrine Kasimir. – Vi ska förmedla allas lika värde och fostra eleverna till att bli demo kratiska medborgare som tar ansvar och fungerar i samhället. Att träffa kolleger och diskutera didaktik tycker hon är givande. – Man kan bland annat behöva stöd i hur man jobbar med olika elev grupper eftersom de kan vara just väldigt olika.

Sedan ett år är Catrine Kasimir rbetslagsledare – en rolig, lärorik och a inspirerande roll som hon gärna vill utveckla. Hon vill bland annat lära sig mer om hur man leder en grupp. – Kollegerna kommer med förslag på vad vi ska diskutera och fördjupa oss i på våra konferenser. Det är viktigt att det känns meningsfullt och lärorikt. Vi är alla viktiga pusselbitar och kan lära av varandra. – På konferenserna ser vi över skolans systematiska kvalitetsarbete, verksamhetsplanens mål och följer upp olika områden för att se vad som kan förbättras och hur. n

FOTO: ULRICA ZWENGER

Catrine Kasimir är lärare på Karlbergs skola.

ANNEBRITT ULLÉN

LÄRA #4/2016

GRUNDSÄRSKOLAN

Grönt ljus på alla punkter TEXT: AGNETA BERGHAMRE HEINS FOTO: ULRICA ZWENGER

Tydlig struktur och lyhördhet i lärandet. Det är två av hörn stenarna på Band hagens grundsär skola, som i våras fick grönt ljus på alla punkter vid Skol inspektionens tillsyn. — Både ett kvitto och en sporre, säger utvecklingsansvariga Johanna DahlinAronsson.

LÄRA #4/2016

et är matematiklektion på Bandhagens grundsärskola. De 16 eleverna, från förskoleklass till årskurs 6, är uppdelade i tre olika klasser med fem peda goger och assistenter. Under denna lektion är det sex pojkar som ska träna på att skriva siffran 5 och på att addera olika saker. Läraren Eva Broberg hjälper eleverna till rätta. På den interaktiva skrivtavlan finns ett fält att fylla i. Eleverna fyller i tur och ord ning i en rad med siffran 5. Sedan ska äpplen, päron och bananer summeras. – Nu räknar vi tillsammans. Adam, är du också med? Ja, strålande! berömmer Eva Broberg. På Bandhagens grundsärskola startas samt liga lektioner med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. – Den hjälper till att hålla koncentrationen uppe och fungerar också sammanhållande för eleverna. De kan följa varandras arbete på tav lan och på så sätt lära av varandra, säger hon. Eva Broberg har jobbat i grundsärskolan i många år och ser mycket positivt på ny teknik som stöd i undervisningen. – För våra elever, som behöver extra mycket repetition, är den nya tekniken bra. Tack vare den kan vi erbjuda betydligt större variation vad gäller lärverktyg och på så sätt individ >>

GRUNDSÄRSKOLAN

Lärare Eva Broberg hjälper Rizgar att skriva siffror på den interaktiva skrivtavlan.

LÄRA #4/2016

GRUNDSÄRSKOLAN

>> anpassa undervisningen än mer. Bland annat

surfplattan är ett bra stöd i undervisningen och på rasterna. Att grundsärskolan sedan tio år är fysiskt integrerad i den övriga skolan har stor bety delse, anser läraren Johanna Dahlin-Arons son, som också är utvecklingsansvarig för grundsärskolan. – Numera är vi en naturlig del av skolan. Vi pedagoger inom grundsärskolan deltar i allt övergripande samarbete, och på samma sätt deltar våra elever, utifrån sina förutsättning ar, i skolans alla gemensamma aktiviteter. – Genom att skolan har satsat på kollegialt lärande de senaste åren, har vi även ökat sam arbetet. Bland annat deltar vi ofta i varandras lektioner. Hon poängterar också hur viktigt det är med

en samsyn på varje elev, till exempel mellan elevhälsan och pedagogerna. – Vi pedagoger är alltid delaktiga i allt som rör våra elever, och på så sätt ökar vi möjlig heterna att individanpassa undervisningen och ge optimala förutsättningar för varje elev att nå lärandemålen, säger hon. – Vi har också genomgående tät kontakt både med föräldrar och olika instanser som eleverna får stöd ifrån, till exempel barn habiliteringen. Ett annat viktig faktor för att eleverna ska nå lärandemålen är 2011 års läroplan för grundsärskolan. – Bara det faktum att det finns utrymme för en flexibilitet mellan att läsa ämnesområdes inriktat och enskilda ämnen för varje enskild elev, ökar förutsättningarna betydligt för att de ska nå målen, säger Johanna Dahlin-Aronsson. – Vi strävar alltid efter att alla våra elever ska nå godkänt. En stor utmaning är att verkli gen veta att eleverna har tagit till sig kunska perna, att de förstått. När det gäller bedöm ningen haltar fortfarande läroplanen en del. Här jobbar vi också med stor flexibilitet. – Vårt arbetssätt bygger hela tiden på att vara extremt lyhörda för vad eleverna tar in och en förmåga att anpassa oss i varje stund. Strukturen är A och O. Utifrån kan det tyckas som att vi är övertydliga, men för att alla elev er ska ha en chans att vara med på tåget krävs tydlighet och lyhördhet. – Därför satsar vi också på ett visuellt lärande med allt från stödtecken till bilder och dagböcker som eleverna själva gör. Alla våra elever har språkförståelse, men ofta behövs ett visuellt stöd som komplement för att nå full förståelse, säger Eva Broberg. 24

LÄRA #4/2016

Utvecklingslärare Johanna Dahlin-Aronsson talar med Albin om olika siffror.

Numera är vi en naturlig del av skolan. Vi pedagoger inom grundsärskolan deltar i allt övergripande samarbete.

Eva Broberg och Johanna Dahlin-Aronsson anser att grundsärskolans styrka är att i varje stund få alla elever att känna sig delaktiga. Skolans pedagogiska och sociala uppdrag ska gå hand i hand. – Lika viktigt som att träna på att skriva siffran 5, är det att träna det sociala sam spelet. Vårt förhållningssätt till eleverna, där ledstjärnorna är lyhördhet och flexibilitet, är också något som övriga skolan inspireras av, säger Johanna Dahlin-Aronsson. — Det viktigaste är inte att lektionerna alltid blir som man först tänkt sig, utan att eleverna får en chans att utifrån sina f örutsättningar uppleva att de lyckats och lärt sig något, menar Eva Broberg. Pedagogerna intygar att just detta att man aldrig riktigt vet vart en lektion tar vägen, att man alltid måste utmana sig själv i relation till eleverna, är den största glädjen och inspiratio nen i jobbet. Även rektor Ylva Wikman gläds åt Skol inspektionens bedömning av Bandhagens grundsärskola. Hon tror att satsningen på ett nära samarbete mellan grundsärskolan och övriga skolan, samt täta uppföljningar för varje elev, är skolans vinnande koncept. – Det känns självfallet roligt att samtliga elever som läst ämnesområden det senaste året nådde godkänt, vilket också är det mål vi har för våra elever i grundsärskolan, säger hon. – Eleverna har olika förutsättningar, och därför är det viktigt att individanpassa

GRUNDSÄRSKOLAN

l ärmiljön och undervisningens innehåll. Vi är noga med uppföljningen så att vi ser att eleverna får det de behöver i undervisningen. Detta görs i nära samarbete med elevhälsan, säger Ylva Wikman. — Jag sitter med på alla möten med elev

hälsan och deltar alltid när varje elevs indi viduella plan görs upp. Vi följer hela tiden läroplanen men anpassar alla moment efter varje elevs enskilda förutsättningar och behov. Ett stort plus är att vi har två lärare på grundsärskolan som är utbildade special pedagoger med inriktning mot utvecklings störning.

Vårt förhållnings sätt till eleverna är också något som övriga skolan inspireras av.

En annan avgörande faktor som Ylva ikman pekar på är en tät uppföljning av W åtgärdsplanen. – Vi släpper ingen åtgärd utan ser till att den verkställs. Dessutom reflekterar vi alltid över vad det är som gör att det fungerar för den e nskilda eleven och vad vi måste förbättra eller stärka i undervisningen. Ylva Wikman påpekar också vikten av ett kollegialt lärande på skolan, som hon menar binder ihop allt och alla som jobbar runt varje elev. Det sociala och det pedagogiska upp draget samt fritidsaktiviteterna hänger alltid ihop på Bandhagens skola. n

Adams arbetar med siffror och antalsupp fattning och får hjälp av barnskötare Elin Nilsson-Broberg.

LÄRA #4/2016

INTERNATIONELLT

FOTO: ULRICA ZWENGER

” Inkludering höjer resultaten för alla”

”Det finns inga magiska sätt att undervisa elever som behöver särskilt stöd. De följer samma lärkurva som andra elever”, säger forskaren David Mitchell.

LÄRA #4/2016

— Mycket av lärandet i skolan sker ut anför klassrummet eller mellan elever. Därför bör varje elev undervisas med jämnåriga. Det menar David Mitchell, ledande inkluderingsforskare från Nya Zee land, som ser lärandet som en social aktivitet. Vi träffade honom när han besökte Stockholm i augusti. David Mitchell förklarar inkludering med att elever i behov av särskilt stöd undervisas tillsammans med jämnåriga elever i samma klassrum, men med innehåll och bedömning anpassade efter deras behov och förmågor. Han menar att det finns flera fördelar med att elever som behöver särskilt stöd undervisas i den ordinarie klassen. Dessutom finns ingen forskning som visar att det skulle vara bättre för dem att placeras i sär skilda grupper. – Forskning från USA och Storbritan nien visar att alla elever i en klass höjer sina resultat med inkluderande under visning. En lärare som anpassar sin undervis ning efter en elev i behov av särskilt stöd har också lättare att anpas sa sin undervis ning efter hela klassen.

INTERNATIONELLT

Det finns även mänskliga v inster med inkluderande undervisning genom att elever får växa upp tillsam mans, skapa mer mångfasetterade relationer och se mångfalden bland sina medmänniskor. – De får se ett bredare spektrum av vad det innebär att vara människa och elever i behov av särskilt stöd får sina mänskliga rättigheter respekterade. Det förbereder dem för samhällets mång fald. I sin senaste bok ”Inkludering i skolan – undervisningsstrategier som f ungerar” listar David Mitchell 27 metoder för in kluderande undervisning. Några av dem tycker han är extra viktiga att tänka på. – Om vi låter eleverna lära av var andra i mindre grupper med olika kunskapsnivåer stärks alla elevers kunskaper. Det finns mycket forskning som visar att den som hjälper en jämn årig elev med stödbehov lär sig mer än genom att bara undervisas av lärare och redovisa sina kunskaper. På maori finns ordet ako som betyder både ’undervisa’ och ’lära’. Jag tycker att det fångar att man lär sig mycket genom att undervisa. Många elever i behov av särskilt stöd har

problem med både arbetsminnet och långtidsminnet och behöver strategier för att kompensera det. – Det är viktigt att hjälpa elever att skaffa strategier för att lösa problem, att lära dem olika sätt att tänka för att få kunskaperna att fastna i långtids minnet. Om eleverna inte minns viktiga delar av undervisningsinnehål let blir det svårt att koppla samman information och ta till sig ny kunskap. David Mitchell betonar även vikten av att variera sin undervisning och sys tematiskt testa och utvär dera metoder och innehåll

för att komma fram till vad som fungerar för gruppen i fråga. – Lärare bör ta del av ny forskning om bevisat effektiv pedagogik och hur den kan användas i klassrummet. – Skolledare och lärare måste f örstå sig på och bejaka mångfald, och det måste finnas resurser som stödjer lärarna i form av specialpedagoger som kan ge råd och även fysiska resurser som IT-stöd. Undervisningen måste a npassas efter elevens inlärningsförmåga och intresse. Att anpassa innehållet i under visningen tror jag är den största utma ningen för lärare.

grupp som fört sina barns talan och tvingat fram utvecklingen. – Fler och för lärare blir positiva till inkludering och tar till sig idéerna. Men vi är fortfarande i början av den här ut vecklingen och har långt kvar. David Mitchell anser att lärare måste våga lita på sina ”lärarinstinkter” och att en bra lärare är en bra lärare för alla elever. – Det finns inga magiska sätt att undervisa elever som behöver särskilt stöd. De följer samma lärkurva som an dra elever och lärarna måste våga lita på sina undervisningskunskaper. Då kommer de att kunna lyckas med alla i klassrummet.

Vad ska man tänka på i bedömningen av elever i behov av särskilt stöd?

Många elever i behov av särskilt stöd har

Vad kännetecknar en inkluderande miljö?

– De kan bedömas som andra elever, men med anpassningar efter sin förstå else och förmåga att lära. Det innebär att bedömningen utformas efter den indivi duella utvecklingsplanen. Vad innebär dessa anpassningar för lära ren?

– Man kan behöva undervisa om ett innehåll på olika åldersnivåer för att kunna möta varje elevs läs- och förståelseförmåga. Detta kan vara svårt för många lärare eftersom det kan kräva nya kunskaper och tid att anpassa inne hållet. Det kräver i sin tur ett bra ledar skap och att det finns specialister som kan hjälpa läraren att nivåanpassa sitt undervisningsmaterial och stödja under visningen i klassrummet. Varför pratar vi så mycket om inkludering just nu?

– Tidigare exkluderade vi elever i behov av särskilt stöd till segregerade undervisningsmiljöer, men nu börjar vi i liten skala integrera dem i de ordinarie klasserna. Jag tror att det är en naturlig utveckling utifrån vad vi vet om peda gogik. Det handlar också om att de här elevernas föräldrar har varit en röststark

elevassistent och enligt David Mitchell används assistenterna ofta felaktigt och gör mer skada än nytta genom att eleven blir för beroende av sin assistent. – Ett vanligt misstag är att elevassis tenten bara har ansvaret för och arbetar med en elev. Det leder ofta till att eleven förlorar sin självständighet i lärandet och att läraren inte tar samma ansvar för elever som har assistent. David Mitchell menar att det parallellt med inkluderingen finns en trend att fler och fler elever utbildas i separatistiska klassrum. – Vi vet mycket om utmaningarna och olika lösningar för elever i behov av särskilt stöd, men vi förändrar inte utbildningen efter vad vi vet och vad forskningen visar. Det är viktigt i ett demokratiskt samhälle att behandla alla elever lika och ge dem möjlighet att interagera med sina jämnåriga, att låta dem se att samhället är diversifierat. – Om vi inte lyckas skapa mer inklu derande skolsystem alienerar vi barnen från varandra och skapar ett splittrat samhälle. n CALLE HEDRÉN

LÄRA #4/2016

PROFILEN

Mikael Bodin — förstelärare med uppdrag att driva värdegrundsarbetet på Enskede skola.

LÄRA #4/2016

PROFILEN

Han vet hur man gör skillnad — Värdegrunden är inte bara några ledord, det handlar om alla människors rätt att vara som de är och vill vara, säger försteläraren Mikael Bodin. Han vet vad han pratar om och har fått hela skolan att prata om det. Nu börjar det ge resultat. TEXT: ANNELIE DREWSEN FOTO: ULRICA ZWENGER

tanför Enskede skolas huvud byggnad står två bänkar måla de i regnbågens färger. Sedan den skapades i San Francisco 1978 har regnbågsflaggan kommit att bli en välkänd symbol för stolthet och mångfald hos homo sexuella, bisexuella och transpersoner. När Mikael Bodin kom till sin nya arbetsplats för två år sedan var regnbågsbänkarna det första han såg. – Jag blev positivt inställd och tänkte att Enskede var en skola som hade en känsla för att lyfta fram detaljer och jobba med sådant som kan vara svårt, som hbtq-frågor. Numera syns regnbågens färger lite varstans på Enskede skola. Många lärare har regnbågsfärgade nyckelband och på högsta diet har en grupp elever på eget initiativ star tat en hbtq-grupp. Regnbågens självklara plats i skolan är delvis ett resultat av Mikael Bodins arbete, men också en illustration av en sam hällsförändring som skett de senaste decen nierna. När Mikael Bodin växte upp i Karlskrona på 1980-talet var tonläget ett annat. – Jag var duktig i skolan men blev mobbad för den jag var. Värst var det på mellanstadiet. Det var så tydligt att man inte passade in om man var annorlunda. Skolan tog inte tag i det, utan det riktades mot mig själv. Jag gjorde allt för att ändra på mig.

Mikael Bodin bet ihop och med tiden blev det bättre. På högstadiet förstod han att han var homosexuell, men det var först på gymnasiet han vågade berätta det för kompisar och famil jen. Numera är attityden till hbtq-personer en annan. På Enskede skola har högstadieelever kommit ut som homosexuella eller queer. – Det hade aldrig funkat på min tid. Men nu har vi en skola där lärare och elever tar upp hbtq-frågor och elever går runt med regnbågs symboler. Det var helt otänkbart för bara tio år sedan. Framstegen är tydliga, men bakslag kommer likväl, både lokalt och globalt. – Det finns fortfarande mörka krafter i sam hället som vill diskriminera på grund av kön, religion eller etnicitet. Det är därför det är så viktigt att arbeta med de här frågorna, säger Mikael Bodin på sin distinkta Blekingedialekt. Uppväxten har satt tydliga spår i honom, inte bara språkligt. – Man formas av den verklighet man är i. Jag är den jag är på gott och ont. Barndomens mobbning är sedan länge över, men fungerar ännu i dag som drivkraft för hans yrkesmässiga strävan. Mikael Bodin går till jobbet för att göra skillnad, och för att bygga upp det han saknade under sin egen skolgång. – Jag tycker att det är det viktigaste jobbet i världen, att vara med och forma morgon >> LÄRA #4/2016

PROFILEN

Jag var duktig i skolan men blev mobbad för den jag var. Värst var det på mellanstadiet. >> dagens vuxna. Så länge jag känner att jag gör

skillnad kommer jag att fortsätta som lärare. Om Mikael Bodin är något fåordig när han talar om sin egen uppväxt blir han desto mer pratglad när han ska berätta om sitt uppdrag som förstelärare i värdegrundsarbete. Han förklarar varför Enskede skola inte har anslag med värdegrundsord på väggarna. – Värdegrunden är alla människors rätt att få vara som de är och som de vill vara. Oberoende av vem du är, vem du älskar och vilka funktionsnedsättningar du har, ska du få vara dig själv. Det handlar om respekt för allas likheter och olikheter. Han ser en risk i att värdegrunden reduceras

till ord och menar att den måste finnas med i allt. Visserligen har han skrivit skolans plan mot diskriminering och kränkande behand ling, men nyckeln till Enskede skolas lyckade värdegrundsarbete är struktur, tid och stöd från skolledningen. – Alla skolor vill jobba med det här, men om man inte har en tydlig struktur eller någon som håller i det blir det inte gjort. Jag har ett mandat från skolledningen att driva det här och vi har bestämt att lärare måste ta den tiden. Under sina två år på Enskede skola, varav ett som förstelärare, har han genomfört en rad förändringar. Navet i arbetet är trygghets gruppen, som förutom Mikael Bodin består av biträdande rektor, skolkurator, skolpsykolog, IT-samordnare och pedagoger från de olika stadierna. Han har även ansvar för elevrådet och stöttar hbtq- och jämställdhetsgrupperna, som bildats på elevernas initiativ. Enligt biträdande rektor Sofia Stenberg har antalet mobbningsärenden minskat det s enaste året. Exakt vad det beror på är svårt att veta, men både hon och Mikael Bodin kopplar det till värdegrundsarbetet, i synnerhet tema månaderna för alla 945 elever. Under läsåret har mentorerna från förskoleklassen till års kurs 9 på olika sätt arbetat med de sju diskri 30

LÄRA #4/2016

”Jag är bra på att se eleverna och lägger märke till detaljer i vad de säger och gör”, säger Mikael Bodin, här tillsammans med (från vänster) Klara Rosander, Staffan Eklundh, Sigrid Sandhill och Lovisa Sandhill.

mineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, reli gion eller annan trosuppfattning, funktions nedsättning, sexuell läggning och ålder. Trygghetsgruppen har tagit fram bra mate rial som de bland annat hämtat från Diskrimi neringsombudsmannens webbplats. – Vi har också tagit fram klipp från Youtube, forskningsrapporter och diskussionsfrågor till mentorerna. Allt är serverat! säger Mikael Bodin. På högstadiet har det aktuella temat förstärkts

med andra aktiviteter. Under temat könsiden titet gick alla nior och såg filmen ”The Danish Girl”. – Tillsammans med hbtq-gruppen valde jag den filmen och vi i trygghetsgruppen tog fram diskussionsfrågor till mentorerna. Sedan kun de de diskutera filmen på mentorstiden, säger Mikael Bodin. Han är på språng från lunchen i matsalen till lektion i SO. På vägen uppför trappor och genom korridorer stannar han till då och då, angelägen om att presentera var och en och säga några uppskattande ord. Eleverna strålar tillbaka och replikväxlingarna är respektfullt hjärtliga. – Jag är bra på att se eleverna och lägger märke till detaljer i vad de säger och gör, säger Mikael Bodin.

MIKAEL BODIN Gör: Undervisar i SO och spanska på Enskede skola. Förstelärare i värde grundsarbete. Bor: Nacka. Gillar: Att resa och gå på bio. Ogillar: När saker inte blir gjorda. På lediga stunder: Umgås med familj och vänner. Läser: ”De utvalda” av Steve Sem-Sandberg. Lyssnar på: Kents senaste album. Bästa lärarminne: Första gången en elev fick en ahaupplevelse och sa: ”Ja, nu fattar jag!”

VI VAR DÄR

Han berättar att många elever kom mer till honom för att prata, även om han inte undervisar dem. – Det är en del i trygghetsarbetet. Jag har alltid tid för dem, i den mån det går, och försöker också stötta mentorer i samtal. Samtal är en av hörnstenarna i trygg hetsgruppens arbete. När ett mobbnings ärende kommer in till gruppen samtalar de först med den som utsatts för att få en bild av vad som hänt. Därefter träffar de den som anklagats för att ha kränkt någon. – Vi är tydliga med att det inte är okej och att det ska upphöra. De får två veck or på sig, sedan har vi ett uppföljnings samtal. Vi kontaktar även föräldrarna. Allt dokumenteras och arkiveras av bi trädande rektor. Modellen har utarbetats med inspira tion från Olweusprogrammet och Farsta modellen, två program mot mobbning. – Vi kallar vårt arbetssätt Enskede modellen. Eftersom temamånaderna gör att mentorerna hela tiden pratar om dis krimineringsgrunderna får de också ett större ansvar att stävja mobbning innan det blir ett ärende för trygghetsgruppen, säger Mikael Bodin och konstaterar att det har fungerat bra. Under vårterminen hade gruppen inte ett enda mobbningsärende på högsta diet. Inför det här läsåret höll han i kom petensutveckling för personalen, så att de skulle känna till rutinerna för värde grundsarbetet. Arbetet med teman fort sätter, men varje tema kommer att pågå i två månader. – Vi kommer bland annat att prata om integritet, till exempel att lägga upp bil der på nätet, men även om uppförande, sociala spelregler och kränkningar. Mikael Bodin är full av idéer och tan kar inför framtiden, både på Enskede skola och i livet. – En dröm vore att forska om det här. Hur kan man minska kränkande be handling och mobbning genom värde grundsarbete? Hur kan värdegrunds arbete påverka studieresultaten? Mikael Bodin tror sig ha en del av svaret. – Att lyfta upp diskrimineringsfrågor kontinuerligt ger resultat. Det kan vi se, och det vore roligt om fler skolor tog efter. n

”Många fördelar med normkritik” — Som språklärare har ni unika möjlig heter att föra samtal med eleverna om normkritiska frågor och i förlängning en öka respekten mellan människor. Det konstaterade Partow Khademi, biträdande enhetschef vid Språk centrum, under det sista utbildnings tillfället i normkritiskt tänkande för modersmålslärare. I slutet av vårterminen samlades ett 30-tal modersmålslärare för ett tredje och sista utbildningstillfälle i Språk centrums lokaler i Liljeholmen. Språk fördelningen i gruppen var impone rande: armeniska, assyriska/syrianska, bengali, bosniska, estniska, franska, indonesiska, kroatiska, lettiska, litau iska, mongoliska, nepalesiska, polska, serbiska, tagalog och tamil. – Modersmålslärarna har olika kulturella bakgrunder från sina hem länder. Den här utbildningen gör att vi kan nå en större samsyn och skapa en ökad medvetenhet kring normkritisk pedagogik, men vi kan också förmedla arbetsmetoder och konkreta redskap för att arbeta med frågorna i undervis ningen, konstaterade Partow Khademi. Utbildaren Lotta Björkman började med en kort genomgång av förra till fällets hemuppgift, som innebar att lärarna skulle genomföra en övning med ett normkritiskt perspektiv i sina egna elevgrupper och dokumentera resultaten. Därefter delades modersmålslärarna in i olika språkgrupper. Den bosnisk-kro atisk-armeniska gruppen bestod av sex lärare som ivrigt diskuterade övningar na de haft med eleverna. En av lärarna hade använt sig av Lilla Aktuellt för de yngre eleverna, och Aktuellt för de äldre, som underlag för normkritiska reflektioner. En övning som hon mena de var enkel, konkret och rymde många frågeställningar kring normer.

I hemuppgiften ingick även att reflek tera över svåra och känsliga situationer i lärararbetet utifrån ett normkritiskt perspektiv. Jasminka Jakupovic berät tade om hur hon via en text lyft fram hur en pappas roll kan ha betydelse för elevernas självkänsla. – Det är inte ovanligt att föräldrar har ett krävande förhållningsätt, v ilket i sin tur kan vara präglat av deras egen upp växt, som inverkar negativt på elevers självkänsla. Det kan löna sig att ta kon takt med föräldrarna och försöka ge goda råd om hur de kan förhålla sig så att eleven känner stöd och förtroende i stället för rädsla och prestationsångest. I storgrupper lyfte sedan en repre sentant från varje grupp fram ett bra exempel på normkritiska uppgifter att använda i undervisningen för att få eleverna att reflektera, exempelvis dilemmaberättelser och analys av be grepp som ”alla människors lika värde”. En grupp föreslog att man kan ta hjälp

av Youtubeklipp för att synliggöra käns liga frågor inom exempelvis hbtq-områ det. En viktig diskussion som följde var också hur man kan belysa och motver ka fördomar mot dialekter och dialek tala uttryck inom en språkgrupp. Och Partow Khademi konstaterade att det finns många fördelar med normkritiska samtal i klassrummen. – Att skapa utrymme för menings fulla samtal om ett normkritiskt pe dagogiskt förhållningssätt tränar den kommunikativa förmågan hos eleverna och hjälper lärare till ökad självkänne dom. I slutänden handlar det helt enkelt om att öka respekten för varandra. Och modersmålsläraren i syrianska Addad Sauma summerade förmiddagen med det som alla, av de livliga diskus sionerna att döma, tycktes känna: – Det här är så viktigt att vi inte vill sluta samtala! n AGNETA BERGHAMRE HEINS

LÄRA #4/2016

KARRIÄRTJÄNSTER FÖR LÄRARE

”Jag vill utveckla ämnet” Förstelärarreformen har mötts av kri tik och uppfattats som otydlig när det gäller både förstelärarnas uppdrag och på vilka grunder de utses. Men det finns också exempel på förstelärare som hittat sin roll, uppskattas av kol legerna och gör pedagogisk skillnad inom sitt ämne. Marie Kihlberg är förstelärare på Hässelby villastads skola. Hon under visar i svenska och svenska som andra 32

LÄRA #4/2016

språk och har gjort det i närmare 20 år. Som förstelärare leder hon ämneskonfe renserna för 14 svensklärare, vilket hon gjorde redan tidigare, och hon driver två utvecklingsprojekt som hon själv har ta git initiativ till. I ansökan till förstelärartjänsten be skrev hon fyra utvecklingsområden som hon ville prioritera på skolan. När hon sedan fick tjänsten blev hon tvungen att välja några av områdena och tog då sina kolleger till hjälp.

– Vi gjorde en omröstning i kollegiet och valet föll på genrepedagogik, ett språkutvecklande arbetssätt och att öka elevernas läsförståelse. Så jag tycker att jag har fått utforma mitt uppdrag som förstelärare ganska fritt. Förutom detta handleder Marie Kihl berg skolans lärare i praktisk-estetiska ämnen på en distanskurs i bedömning och betyg vid Karlstads universitet. – Det beror nog mest på att jag själv har gått kursen tidigare, vilket gav mig

FOTO: ULRICA ZWENGER

KARRIÄRTJÄNSTER FÖR LÄRARE

läsåret har skolan nu gjort längre perio der med fyra tillfällen för varje ämne. – På det viset håller vi fokus på ett ämne i taget och tappar inte den röda tråden. Det besparar oss tid och gör våra möten effektiva. Marie Kihlberg förbereder ämneskonfe

Försteläraren Marie Kihl berg visar eleverna hur man gör egna webbsidor med hjälp av det inter aktiva verktyget Active Textbook. Från vänster Alva Linder, Sarah Ullskog, Stina Jansson och Filippa Olsson.

en djupare insikt i vad formativ bedöm ning innebär. Marie Kihlberg beskriver sig som en lärare som är genuint intresserad av un dervisning och har lagt ner mycket tid på fortbildning. Hon är orädd och kastar sig gärna in i nya saker för att utmana sig själv, inspirera eleverna till lärande eller utveckla ämnet. Tidigt, utan att vara särskilt digitalt

kunnig, vågade hon pröva digitala pedagogiska resurser som spreds och delades på nätet. Hon testade i klass rummet och har lärt sig tillsammans med sina elever. I dag är digitala verk tyg en självklarhet i hennes undervis

ning och hon delar frikostigt med sig till kolleger. – De digitala verktygen ökar elevernas delaktighet och lust att lära. Padlet fung erar till exempel som en digital anslags tavla och aktiverar alla elever i klassen, i stället för att det bara är en som svarar. Jag låter eleverna arbeta två och två så att de stöttar varandra. Genom utvecklingsprojektet Prio (Planering, resultat, initiativ och organi sation) har skolan bland annat fått hjälp med att organisera lärarnas gemen samma mötestid. Många lärare upplever att just ämneskonferenserna har fått ett riktigt lyft. I stället för att som tidigare sprida ut ämneskonferenserna över hela

renserna mycket noggrant. Hon skickar i god tid ut en dagordning med länkar till förslag på läsning så att alla ska få en chans att förbereda sig. Men eftersom hon vet att lärare har ont om tid så förbereder hon även en kortare föreläsning. De som inte hunnit läsa in sig ska också känna sig delaktiga och få ut någonting av konferensen. – Även om det innebär merarbete för mig så är det värt besväret. Konferenser na blir så mycket bättre och det behöver inte vara så betungande. Ibland kan det vara så enkelt som att visa en film från Skolverket som arbetet på mötet utgår ifrån, säger Marie Kihlberg. Hon tror att det är just hennes sätt att lägga upp ämneskonferenserna som gjort henne uppskattad i kollegiet. Hon har lagt ner ett förarbete som var och en annars skulle ha tvingats avsätta tid för på egen hand. – Lärare har så lite tid att diskutera undervisning. Om jag har förberett ett relevant arbetsmaterial som vi diskute rar får jag med mig gruppen samtidigt som de får med sig något användbart till sin undervisning. Och jag får mycket till baka av mina kolleger när de delger mig sina tankar och idéer. – Lärarna i ämnesgruppen är fullt medvetna om vad läroplanen säger att vi ska undervisa om. Mitt mål med kon ferenserna har därför varit att d iskutera olika undervisningsmetoder, för att landa i hur vi konkret kan gå till väga i klassrummet. – Försteläraruppdraget är en utma ning och jag känner ett stort ansvar att driva och utveckla ämnet. Jag är >> LÄRA #4/2016

KARRIÄRTJÄNSTER FÖR LÄRARE

FOTO: ULRICA ZWENGER

>> ingen expert men jag har vågat pröva

nya s aker som jag har delat med mina kolleger. Var får du själv kraft och inspiration ifrån?

– Jag har en skolledning som är in tresserad av undervisningsfrågor och aktuell forskning, och jag har stöttande kolleger som sporrar i arbetet. – Och så de sociala medierna! Där finns ju den bästa inspirationen! Varje kväll innan hon släcker l ampan skrollar hon snabbt igenom dagens Twitter och Facebook. Intressanta länkar med tips från det digitala lärarrummet mejlar hon vidare till sin egen e-post adress för att nästa dag undersöka om det är något användbart. Marie Kihlberg har hittills inte haft någon nedsättning i sin undervisning för försteläraruppdraget, men under detta läsår har det aviserats en nedsättning på drygt två undervisningstimmar i veckan. Det ser hon tacksamt fram emot. Hon ser också fram emot det planerade samarbetet med de andra förstelärarna på skolan. n HELENA KARLSON

Marie Kihlberg lägger ner mycket arbete på ämneskonferenserna och förbereder dem noggrant.

Reform med oönskade effekter Otydligheter kring uppdrag och tillsättningar. Avsaknad av skolutveckling i stort och oönskade effekter ute på skolorna. Nej, den statligt finansierade karriärlärarre formen har inte fallit ut som det var tänkt. Det konstate rar det forskarlag som har följt införandet av reformen i Stockholm och som nu pre senterat sin utvärdering. – Det är svårt att leda i bevis att några utvecklingsproces ser kan hänföras till refor men. I alla fall inte i de un dersökta skolorna, säger Ann Öhman Sandberg, docent vid Linköpings universitet och en av författarna till rapporten. De som har tillfrågats i stu dien är skolledare, karriärlära re och övriga lärare i kollegiet 34

LÄRA #4/2016

vid två grundskolor och två gymnasieskolor i Stockholm. Helt klart är att otydligheterna har varit stora vad gäller både tolkningen av uppdraget och rekryteringen till tjänsterna. Utvärderingen visar på brister i i mplementeringen av reformen och icke avsedda effekter, exempelvis i form av spänningar i kollegiet, och sammantaget har reformen än så länge snarast motverkat sina syften. Forskarna rekommenderar

utbildningsförvaltningen att skapa en öppen utvecklings process och diskussion med berörda grupper samt kon kretisera reformen. Innebör den av termen skolutveckling behöver definieras tydligare på alla nivåer.

Införandet av karriärtjäns ter har följts även av andra forskare vid olika lärosäten i landet. Statskontoret har regeringens uppdrag att följa upp och analysera hur reformen genomförs och har hittills levererat två delrap porter. En omfattande enkät visar bland annat att skolhu vudmännen och karriärlärar na själva är positiva, medan en majoritet av övriga lärare är negativt inställda till refor men. Missnöjet grundar sig framför allt på otydligheter vid tillsättningen av karriär tjänsterna och kring vad upp dragen som förstelärare och lektor innebär. Statskontoret konstate rar att en r eform som inte är förankrad hos dem som påverkas mest, troligen får

svårt att uppnå alla de po sitiva effekter som har av setts. Huvudslutsatsen är att reformen endast till viss del har skapat förutsättningar för att nå målet om ett mer att raktivt läraryrke och bättre skolresultat. För att öka förutsättningarna att nå målen med reformen behöver huvudmännen för tydliga karriärtjänsternas plats i verksamheten, arbeta för en transparent rekryte ring och tydliggöra upp dragen. Det behövs också en utvecklad dialog mellan huvudmän och lärare för att skapa samsyn kring refor men. n HELENA KARLSON

TÄVLING

VI VAR DÄR

Uppskattat med fartfylld dejt Speeddejtning stod på programmet när stadens skolledare och enhets chefer från den centrala förvaltningen samlades till en Chefsdag som avslut ning på läsåret 2015/16. För utbildnings direktören Tony Mufic var dagen ett till fälle att reflektera över sitt första läsår i Stockholms stad — och att blicka framåt. Han konstaterade att Stockholm växer snabbast i Europa, vilket betyder ett ökat elevantal och många nya byggprojekt för skolan. Enligt prognoser behövs dessutom 1 700 nya lärare per år fram till 2025, och Tony Mufic berättade att utbildningsförvaltningen på olika sätt försöker få fler lärare till sina skolor. – Vi har skickat brev till lärare som gått i pension och försöker locka dem tillbaka. Vi försöker följa upp dem som av andra anledningar lämnat skolan och vi har startat ett projekt som heter ”Från nyanländ till nyanställd lärare” för att nyanlända lärare snabbare ska kunna fortsätta sin karriär som lärare i Sverige. Tony Mufic talade om lärande, organisa tion och ledarskap. Han konstaterade bland annat att arbete med värderingar och en gemensam kultur hör till det som karakteriserar framgångsrika s kolor. Han lyfte också fram forskning om framgångsrikt ledarskap. Ett sätt för Tony Mufic att hålla sig à jour med vad som händer ute på skolorna har blivit att bjuda in personal från slumpmässigt utvalda skolor till lunch på förvaltningen. – Då får personalen prata om vad de vill som har med skolan att göra, och jag lyssnar och för anteckningar. Utbildningsdirektören sa också att förvaltningen måste bli bättre på att tidigare tolka signaler och stötta skolor med många elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Slutligen introduce rade han eftermiddagens speeddejtning. – ”Vad” vi ska göra och ”hur” är frågor för hjärnan som vi chefer ofta ställer oss.

VINN BIOBILJETTER

Men egentligen börjar allt med ”varför”. Det är med ”varför” man vinner hjär tan, konstaterade Tony Mufic och upp manade deltagarna att dejta en annan chef med frågorna: Vem är du? Vad vill du, och varför? Raskt lyckades moderator Katja Mo rander från stadsledningskontoret orga nisera de cirka 400 deltagarna i dubbla ringar runt Chinateaterns bänkar för några minuters utbyte med partnern mittemot innan dansen gick vidare till nästa. – Det var ett nytt upplägg och väl digt spännande med speeddejtning. Det är något man skulle kunna göra med l ärarna på skolan, kommenterade Cecilia Haraldsson, biträdande rektor på Aspuddens skola i en paus. Per Hedlund, biträdande rektor från Vasa

Real, var nöjd med dagen. – Tony Mufic förmedlar på ett bra sätt hur han vill jobba vidare i organisatio nen. Och i speeddejtningen märkte jag att det finns en samsyn om vad vi vill med skolan. Frågan ”varför” tänker jag också ta med mig i samtal med mina medarbetare. Annika Holmgren, rektor för Bagar mossen Brotorps skolor, blev inspirerad av Tony Mufics uppmaning att reflektera över skolledarens drivkrafter. – För mig är det skolans d emokratiska uppdrag. Att utbildning ger dig k unskap och förmåga att ta ansvar i ditt eget liv, inte bara för dig själv utan också för andra. Till mina medarbetare tar jag med mig att de ska kunna verbalisera både vad skolan har för uppdrag och var för. Jag hoppas också kunna förmedla det jag har känt här i dag; att vi är en del i en större helhet. Dagen avslutades med att cheferna som ingår i utbildningsförvaltningens ledningsgrupp fick några minuter var att presentera sitt uppdrag och sina utma ningar inför framtiden. n

Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får två bio checkar vardera. Lycka till! 1. Hur gammal var Nihad Bunar när han kom till Sverige? 1. 17 år. X. 19 år. 2. 21 år. 2. Vem utvecklade metoden Att skriva sig till läsning? 1. Carola Rehn Lindberg. X. Arne Trageton. 2. Ingvar Lundberg. 3. Vad hoppas Amanda Oskarson att hon kommer att arbeta som i framtiden? 1. Rektor. X. Psykolog. 2. Regissör. 4. Hur många metoder för inkludering listar David Mitchell i sin senaste bok? 1. 17. X. 27. 2. 37. 5. Vilka har regeringens uppdrag att följa upp karriärlärarreformen? 1. Utbildningsnämnden. X. Stadsledningskontoret. 2. Statskontoret. Skicka din tipsrad senast den 10 oktober till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltning en, Box 22049, 104 22 Stockholm. Ange var du arbetar och din hempostadress så att vi kan skicka biocheckarna om du vinner. Vinnare i nummer 3/2016 blev Marianne Brändström, Adolf Fredriks musikklasser, Muschi Lundberg, Rödabergsskolan, och Fleur Masoudy, Maltesholmsskolan. Rätt rad var 1, 1, 1, 1, X.

INGELA ÖSGÅRD

LÄRA #4/2016

Nämnd & Nytt

Spånga gymnasium deltar för andra året i rad i ett projekt om mänskliga rättigheter som drivs av Raoul Wallenberg Academy. I projektet som kallas Kubprojektet skickas 30 svarta kuber ut till skolor runt om i Sverige. Spånga gymna sium har fått en av dessa kuber och under vårterminen arbetade elev erna med att göra en insats för sina medmänniskor. Bland annat har de producerat bilder och bildtexter på Instagram där de dokumenterat hur de har gjort skillnad för en med människa. Den 26 augusti visades kuberna upp i Kungsträdgården. Skolans värdegrundsgrupp — his torielärare Fredrik Brohlin, svensk lärare Cornelia Svilling, kurator Malin Fredriksson och praktiksam ordnare Elin Karvonen hoppas att projektet ska levandegöra skolans värdegrund och likabehandlings plan och inspirera eleverna att våga stå upp för sina värderingar och engagera sig för andra.

Samarbete ska minska gapet Stockholms stad har tillsam mans med Academia, Helsing borgs stad, Kunskapsskolan och Nacka kommun fördjupat sam arbetet med Ifous. Ifous är ett fristående forskningsinstitut för skolbranschen som arbetar med att främja en skola på vetenskap lig grund och beprövad erfaren het genom att stimulera, finan siera och sprida skolforskning. Samarbetet med huvudmännen ska minska gapet mellan forsk ning och praktik och innebär bland annat att lärare får möjlig het att delta i finansierade forsk nings– och utvecklingsprojekt om frågor som de brottas med i sin undervisning.

Nämnd & Nytt Redaktör: Calle Hedrén, 08-508 33 910, calle.hedren@stockholm.se.

FOTO: CALLE HEDRÉN

Gymnasium gör skillnad för andra

Farzad Mohammadi och Ahmed Adam tycker sommarskolan var en chans att bli bättre på svenska.

Elever stärkte sin svenska 910 elever från 91 skolor i Stockholms stad och kranskommuner gick på sommarskola på Blacke bergs gymnasium. Där läste de svenska som an draspråk, engelska och matematik för att bli be höriga till ett nationellt gymnasieprogram eller bättra på sin svenska. Svenska som andraspråk var det största ämnet med 31 nivåinde lade grupper, från dem som näs tan hade ett betyg och behövde

tid att fokusera på svenska för att klara det sista steget, till elever som nyss anlänt i Sverige. – För vissa är detta första mö tet med svensk skola, det blir en rivstart, säger försteläraren Karin Spolin som undervisar i svenska som andraspråk på Blackebergs gymnasium. 23 elever fick betyg i matema tik, 12 i svenska som andraspråk och 24 i engelska. Både rektor Magnus Silfverstolpe, som var ansvarig för sommarskolan, och Karin Spolin lyfter fram att även de elever som inte fick betyg ut vecklade nya kunskaper som hjäl per dem under det kommande läsåret.



Arbete med Skolinspektionens synpunkter

I slutet av juni meddela de Skolinspektionen sina beslut från vårens gransk ning av utbildningsför valtningens verksamhe ter. Skolinspektionen har granskat förskoleklass, grundskola, grundsär skola, fritidshem, gym nasieskola och gymna siesärskola. Sammantaget för alla skolformer får Stock holms stad kritik för: • Brist på personal med vägledningskompetens inför val av framtida utbildning och yrke. • Specialpedagogisk kompetens saknas på vissa skolor. • Systematik för arbetet mot kränkande be handling saknas. • Brister i att säkerställa tillräcklig tillgång till elevhälsans kompeten ser på varje skola för att genomföra ett före byggande och hälso främjande arbete. • Brister i det systema tiska kvalitetsarbetet i vissa skolformer. Senast i mitten av januari 2017 ska utbildningsför valtningen kunna redovi sa åtgärder och effekter na av dessa åtgärder.

En bok i världen Tävlingen En bok i världsklass byter namn från och med läs året 2016/17. Det nya namnet är En bok i världen. Tävlings information och tema hittar du på Barn och böckers sida på Pedagog Stockholm. 36

LÄRA #4/2016

Vi satsar på normkritik för att alla elever ska vara trygga och uppleva studiero i skolan. Tony Mufic, @TMufic

Nämnd & Nytt

Kurs i normkritik

Kommission för framtidens programmerare

Om du vill vara med och driva din skolas arbete med normkritisk pedagogik erbjuder utbildnings förvaltningen en kurs i normkri tik för pedagoger tillsammans med Södertörns högskola. Kur sen syftar till att utveckla förhåll ningssätt och arbetsformer som främjar inkludering och mänskliga rättigheter samt förebygger våld och diskriminering i barns och ungdomars liv. Deltagarnas pro fessionella erfarenheter ses som en pedagogisk resurs. Kursen är kostnadsfri och hålls under åtta heldagar, vikarietimmar finansie ras av utbildningsförvaltningen. Kontakta samordnare Kristina Björkegren om du är intresserad av att delta.

Satsar för att stärka mångfalden För många elever går mycket tid i skolan åt till att vara ”normal” och smälta in. Tid läggs på att vakta och rätta varandra istället för att vara kreativa eller lära sig saker. För att uppnå en större mångfald satsar ut bildningsförvaltningen på normkritisk pedagogik. 27 grundskolor har fått pengar för insatser inom värdegrund, norm kritik och hbtq. De har handlat om utbildning, litteraturinköp eller hbtq-certifiering via RFSL. Fyra gymnasieskolor har sökt och fått pengar för olika projekt inom normkritisk pedagogik. På förskoleavdelningen har man erbjudit utbildning för personal tillsammans med forskare. Om din skola är intresserad av den normkritiska satsningen kontakta Isa Ståhl på förskolevdelningen, Kristina Björkegren på grundskoleavdel ningen eller Catharina Sackemark Larsson på gymnasieavdelningen.

7,5% 4av10

barn i årskurs F—3 känner sig otrygga på sin skola.

av eleverna i årskurs 3—9 har mobbats det senaste året.

Källa: Friends 2016

 Mejla dina tips till info.utbildning@ stockholm.se

FOTO: LENNART JOHANSSON

Vad jobbar du med?

Jenny Lindström, admi nistrativ chef i gymnasie område 2 . Vad har du för uppgifter?

– Att tillsammans med de administrativa gruppcheferna bygga upp och organisera de administrativa enheterna på skolorna. De administrativa gruppcheferna har en nyckel roll på skolan och sitter med i skolans ledningsgrupp. Det är

viktigt att det finns en funge rande administrativ struktur på skolan så att rektorer och lärare kan fokusera på den pedagogiska verksamheten. Vad har ni för utmaningar?

– Alla som arbetar med dministration ska behärska a våra administrativa system. För det krävs mer utbildning framför allt i samband med införandet av skolplattformen. Vi bör förstärka samarbetet mellan förvaltning och skolor. Gymnasieskolan har haft det tufft ekonomiskt då de är konkurrensutsatta, framför allt yrkesprogrammen har tap pat många elever. Detta innebär att många skolors budget har krympt. Det är ett stort arbete att anpassa en organisation u tifrån förändrade förutsättningar. Bland annat handlar det om att ta fram nya ekonomiska och or ganisatoriska planer och se till att dessa genomförs.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att det är så varierat och ut manande och att det finns en stark delakultur inom den ad ministrativa gruppen. Vi har ett bra samarbetsklimat. Hur arbetar ni med visionen om en bra skola för alla elev er?

– En administrativ enhet med hög kvalitet och goda strukturer är en viktig förut sättning för att rektorer och lärare ska kunna fokusera på kärnverksamheten – att skapa en bra skola för alla elever. Per sonalen inom de administrati va enheterna träffar och hjäl per ofta eleverna. Ett positivt bemötande och att ge rätt hjälp i rätt tid betyder mycket för att eleven ska känna sig välkom men och trygg. CALLE HEDRÉN

Sverige behöver fler program merare. Det har politikerna, forskarna, näringslivet och sko lan tagit fasta på och gemensamt startat en programmeringskom mission. Skolborgarråd Olle Bu rell (S) är kommissionens ordfö rande och ett av uppdragen är att ta fram förslag och idéer på hur programmering kan genom föras i skolan. Handläggaren Per Anderhag leder projektet ”Pro grammering Stockholm” som kommissionen ger stöd till. Han samordnar programmerings utbildningar för lärare i sam verkan med forskare och andra intressenter. Bland annat har en kurs tagits fram i samarbete med Vetenskapens Hus. Projek tet startades i januari 2016 och 23 skolor i Stockholm har delta git och arbetat med programme ring, utvecklat klassrumsaktivi teter, prövat och spritt resultaten till kolleger. Intervjuer och klass rumsobservationer visar att pro jektet tagits emot positivt av så väl lärare som elever. – Eleverna tycker att det är jättek ul att lära sig program mera i klassrummet, säger Per Anderhag.

Internationella besök I en globaliserad värld jämför och inspireras länder av varandras skolsystem. Under hösten ska fle ra utländska delegationer besöka utbildningsförvaltningen och våra skolor. Bland annat kommer en de legation från Korea som är intres serad av hur Stockholm arbetar med prao, en grupp från Storbri tannien som vill veta mer om Sve riges friskolesystem och forskare från Tokyo som vill undersöka för skolor i Stockholm. En representant för utbildnings förvaltningen kommer att besöka Amsterdam för att planera fort satt samverkan med skolor från Holland, Belgien, Tyskland och Skottland. De ska diskutera hur städerna kan bistå sina skolor i internationaliseringsarbetet och dela goda exempel på skolans bi drag till globaliseringen.

LÄRA #4/2016

Nämnd & Nytt

Nätverk för vägledare För dig som är studie- och y rkesvägledare i Stockholms stad arrangeras ett nätverk för erfarenhetsutbyte mellan olika skolor. Vägledare för både yng re och äldre elever är välkomna. Kontakta Lotta Rosén om du är intresserad av att delta på en nätverksträff. Du kan läsa mer om studie- och yrkesvägledning på www.pedagogstockholm.se/ studie-och-yrkesvagledning.

Resultat höjs av modersmåls undervisning Språkcentrum erbjuder moders målsundervisning och studie handledning på cirka 65 språk och har över 400 lärare. Beho vet av modersmålsundervisning ökar med växande invandring och forskning visar att elevers re sultat stärks av ett starkt moders mål. Några av de största språken är arabiska, somaliska, spanska, engelska och dari. Elever från för skoleklass till gymnasiet erbjuds modersmålsundervisning och det är rektorn som avgör vilka som har rätt till det. Om ni har elever som behöver modersmålsundervis ning eller studiehandledning på modersmålet lägger ni beställ ningen i Bosko.

Nya rutiner för nyanlända elever Utbildningsförvaltningen har uppdaterade rutiner för att ta emot nyanlända elever. Från och med 8 augusti 2016 hän visas alla nyanlända elever i årskurs F–9 till Start Stock holm för mottagande, pla cering, inledande kunskaps bedömning och hälsosamtal, allt för att skolan på bästa vis ska kunna tillvarata och ut veckla elevernas kunskaper och skapa en god introduktion till det svenska utbildnings systemet och samhället. Ta del av information och de revide rade rutinerna på www.peda gogstockholm.se/nyanlanda. 38

LÄRA #4/2016

25%

av barn i årskurs F—3 är rädda för att inte ha någon att leka med på rasten.

20% av eleverna i årskurs 3—9 har kränkts av en annan elev det senaste året.

"Många kränk ningar handlar om etnisk tillhörighet. Mobbning och kränkningar är vanligare på mellanstadiet än på högstadiet." Källa: Friends 2016

Skriv ut elever för att undvika hemmasittande På ungdomsverksam heten Aim arbetar väg ledare och coacher med att söka upp ungdomar som avslutat grund skolan men inte går i gymnasiet för att hjälpa dem tillbaka in i studier, praktik eller arbete. Aim är en del av det kommunala aktivitetsansvaret där det över gripande målet är att få ungdo mar tillbaka till studier, men många som Aim träffar är långt från skolan. – De som har prövat och hop pat av tre-fyra gymnasieprogram

behöver ofta pausa och göra nå got annat för att hitta tillbaka till studiemotivationen. Då visar vi möjligheterna inom utbildnings systemet, men vi jobbar även med andra spår. Vi har inte bråttom utan man kan ta sig den tid man behöver, säger Karin Tillhagen, chef på Aim. En stor del av Aims verksamhet handlar om att motverka hem masittande, det vill säga elever som inte går till skolan och inte arbetar. Karin Tillhagen önskar att skolor som har elever som inte kommer på lektioner skriver ut dem så snart de kan för att elev erna ska hamna på det kommu nala aktivitetsansvarets uppfölj ningslistor.



Hjälp forskare — studera höstlöv

Under höstlövsperioden är klasser på alla stadier välkomna att anmäla sig till Höstförsöket. Genom att dokumentera förändringen av höstlövens färger och räkna insekter på ekar hjälper de forskare att studera klimat förändringar och biologisk mångfald. Under de senaste decennierna har vårtecknen tidigarelagts mellan en och två veckor. Om hösten finns det mycket mindre forskningsdata och förändringen verkar inte lika förutsäg bar för olika arter som på våren. — Frågan om hur en förändrad växtsäsong påverkar samspel mellan ar ter och den biologiska mångfalden är en het fråga och vi är mycket glada att kunna engagera elever i denna forskning, säger Kjell Bolmgren, projekt ledare för Höstförsöket. Läs mer på www.naturenskalender.se.

 Lärarnas forsknings konferens 2016

Den 1 november är det dags för den femte upplagan av Lärarnas forskningskon ferens. Det är ett forum för undervisningsutveck lande och lärardriven skol forskning som anordnas av forskningsoch utveck lingsenheten i samarbete med Stockholm Teaching and Learning Studies. Syf tet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presen tera, diskutera och ta del av forskningsoch utveck lingsprojekt med utgångs punkt i frågor som rör undervisning och ämnes didaktik. Konferensen är gratis och både lärare och skolledare är välkomna. För mer information och anmä lan, se Pedagog Stockholm.

I nästa LÄRA •F orskaren Daniel Östlund om elever med svåra intellektu ella funktionshinder. •D et nya Cirkulationsbibliote ket rymmer en magisk skatt för våra skolor. •V i följer med elevassistenten Vassilios Charlas under en dag på jobbet. •R apport från de bästa skol seminarierna på Bokmässan i Göteborg. … och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 11 november.

Nämnd & Nytt

Årets lärare och Årets lärarlag är utmärkelser som går till lärare och lärarlag i grundskolor och gymna sieskolor som genom pedagogisk skicklighet och entusiasm främjat elevernas lärande med sin under visning. Årets utmärkelser delades ut av grundskoledirektör Inger Pripp och biträdande gymnasie direktör Gunilla Larsson på Leda lärande 7 september. Varje vinna res skola får en prissumma som ska gå till kompetensutveckling. Läs motivering till Årets lärare och Årets lärarlag på Pedagog Stockholm.

FOTO: CALLE HEDRÉN

Årets lärare utvecklar undervisningen

Årets lärarlag grundskola — Slätt gårdsskolan. Malin Mileblad och Berivan Taschi, specialpedagoger.

Årets lärare — Gustav Sundh, Sjöstadsskolan; Alexandra Ljungkvist Sjölin, Liljeholmens gymnasium; Britta Rhodiner-Berndtson, Gullingeskolan; Oskar Uggla, Södermalmsskolan.

Årets lärarlag gymnasium — Språkintroduktion, Enskede gårds gymnasium. Från vänster, bakre raden: Erja Salmenvirta, Karin Öhman, Anette Ångström, Adam Abdalla, Marcus Carlstedt, Ida Hansen, Danica Djucanovic. Mellanraden: Karin Mayorgu, Emmy-Linda Svensson och längst fram Camilla Carlberg och Bo Cassel. Saknas på bilden gör Thomas Hjertberg, Cecilia Novoa, Ulla Rappich, Ulla Eklund och Valesca Sarrocchi.

Årets lärarlag grundskola — Nya Elementars IKT-grupp. Stefan Tärnström, Camilla Pettersson, Stojanka Drinic, Sara Elvermåhr. Saknas på bilden gör Cecilia Pena, Dan Ögren, Therese Personne och Anna Öberg.

jernbergmaria@gmail.com

MARIA JERNBERG: I SKOLANS VÄRLD

LÄRA #4/2016

En bra skola för alla Stockholm ska vara en stad för alla. Det är stadens vision. Alla barn i Stockholm ska ha rätt till en bra utbildning oavsett bakgrund. I visionens Stockholm är kunskap, stimulerande lärmiljöer och digitala verktyg anpassade efter elevernas behov. Verksamheten bygger på respekt och delaktighet, där alla elever kan finna trygghet och studiero. Läs mer i Vision 2040 – Ett Stockholm för alla. Du hittar den på stockholm.se/vision.