Lära 5 2016 webb enkelsidig by Info Utbildningsförvaltningen

LÄRA

#5/2016 STOCKHOLM

Daniel Östlund:

Låt alla vara med! |

Ny modell med lärarna i centrum Elevassistentens hjälpande hand

Inte bara rektor som bestämmer Hedås Falk: ”Har du tid en stund?”

En bra skola för alla Stockholm ska vara en stad för alla. Det är stadens vision. Alla barn i Stockholm ska ha rätt till en bra utbildning oavsett bakgrund. I visionens Stockholm är kunskap, stimulerande lärmiljöer och digitala verktyg anpassade efter elevernas behov. Verksamheten bygger på respekt och delaktighet, där alla elever kan finna trygghet och studiero. Läs mer i Vision 2040 – Ett Stockholm för alla. Du hittar den på stockholm.se/vision.

FOTO: MARC FEMENIA

I N SP I RATION OCH I N FO RMAT I O N F RÅ N UT B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

STOCKHOLM #5/2016 Vinnare av Svenska Publishingpriset 2009, 2011 och 2013.

LÄRA Stockholm ges ut av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@ stockholm.se. Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Annika Hedås Falk, Agneta Berghamre Heins, Katarina Lycken Rüter, Monika Sidén och Ingela Ösgård.

Ansvarig utgivare: Sofia Oliv. Grafisk form: b-e-r-g.se Tryck: Edita, Falun, 2016.

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

Helintegrering mellan skola och fritidshem är melodin på Gustav Vasa skola. ”Det fungerar väldigt bra”, säger rektor Lena Arkéus.

DESSUTOM ... Omslag: Forskaren Daniel Östlund fotograferad av Ulrica Zwenger.

Elevassistentens hjälpande hand

FOTO: ULRICA ZWENGER

Upplaga: 15 900 exemplar.

Kvarnbyskolan i Rinkeby arbetar mycket med att öka elevinflytandet. Rosana Adlouni och Muntadher Kareem är engagerade i skolans miljöråd och hjälper till att plantera blommor på skolgården. ILLUSTRATION: HANS VON CORSWANT

ISSN 1654-7330.

LÄRAREN

24 ET

L A Slärare SRUM Hur får vi fler tillMSkärholmens grundskolor? Det har masterstudenter på detStvärvetenskapliga K OLAN Openlab sökt lösningen på.

”Välkommen till min plats” — tvåorna på Hjulsta grundskola har fotat och skrivit texter om sin närmiljö och publicerat på nätet.

SKÄRHOLMEN

S A4 M H Ä LAlina, L E T 13, gillar Smedshagsskolan

”Se lyrikens möjligheter!”

Han ger inte upp hoppet om sitt land

Krönika av Annika Hedås Falk

Ny digital lektionsbank för lärare

”Vi behöver bryta barriärerna”

Stockholmskällan fyller tio

En magisk bokskatt för våra skolor

”Teatern kan få eleverna att våga”

Enkät: Hur skapar du studiero?

Nämnd & Nytt

EN DAG PÅ JOBBET

En h jälpande hand I dag arbetar över 500 elevassistenter i Stockholms stads skolor. Hur ser deras uppdrag och vardag ut? Hur möter man varje elev på bästa sätt? Vi följde med Vassilios Charlas u nder en dag på jobbet i Hökarängen.

LÄRA #5/2016

EN DAG PÅ JOBBET

Vassilios Charlas är elevassistent på Hökarängs skolans grundsärskola. Här tillsammans med eleven Tobias Jonsson.

LÄRA #5/2016

EN DAG PÅ JOBBET

13.31

TEXT: INGELA ÖSGÅRD FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

På väg in till Gubbängens simhall för att hjälpa eleverna att träna simning.

lassrummet är inte stort. Egent ligen ett grupprum, men det rym mer gott sina fem elever i årskurs 4 och 5 i Hökarängsskolans grund särskola. Här finns också V assilios Charlas, elevassistent, k ollegan Marika Danielsson och läraren Birgitta Valtersson som håller i lektionen. ”It is Thursday”, säger pojken som just i dag har ansvaret för att inleda skoldagen. Han drar bladet från almanackan och hänger upp det efter gårdagens datum. Lektionen sker delvis på engelska. För att inte störa varandra sitter eleverna på rad med en skärm mellan sig. Framför dem finns tavlan. Pojken och Birgitta Valtersson räknar upp alla som för dagen är närvarande. Också eleverna i årskurs 6, som håller till i salen bredvid, räknas med. Vassilios Charlas håller sig diskret bakom

några av eleverna. När det blir lite oroligt, och någon högljutt vill lägga sig i räknandet, tar han ett steg framåt och lägger en lugnande hand på elevens axel. Till dagens inledning hör också att på engel ska informera om vilket väder det är. I en låda 6

LÄRA #5/2016

ligger inplastade A4-papper med symboler för sol, dimma, blåst, moln, snö … Pojken tittar ut genom fönstret och väljer bilderna på regn, moln och blåst. Han får lära rens hjälp med att läsa av termometern. Han summerar: – It is raining, it is cloudy, it is windy. The temperature is twelve … Sedan tar Birgitta Valtersson över. Hon visar dagens schema på tavlan: – Det här ska vi göra i dag: Alfabetisk ord ning, Rast, Musik, Bänken, Lunch, Rast, Två hopp, Dagbok och Simma. Hon delar ut en teckning med bokstaven A och en apa till alla elever. På teckningen finns också alla bokstäver i alfabetisk ordning i en lång rad. – Ta en penna och rita streck mellan bok stäverna så får ni se vad som händer, upp manar hon. Det tar en stund att få fram pennor. Vassilios Charlas och hans kollega får rycka in här och var och hjälpa till att leta. Snart är alla i gång. – Vasse! Kom och hjälp mig, uppmanar en av pojkarna. Vassilios Charlas lutar sig fram och pekar på bokstäverna på pojkens bänk.

EN DAG PÅ JOBBET

– Vad kommer efter A? – B! – Det är rätt, dra ett streck till B! Nu har pojken förstått och Vassilios Charlas kan skifta fokus till eleven bredvid som också behöver lite starthjälp. – Det blev en svans till apan! utropar en flicka glatt och tar sig sedan an uppgiften att färglägga alltihop. När det är klart tar hon ner en teckning med två blommor i glada färger från sin skärm. På kronbladen står olika lektionsmoment, som ”Mattespel på Ipad”, ”Ord och bild”, ”Läsa 10 min”. Vid ”Träna alfabetet” kan Vassilios Charlas skriva sina initialer som visar att momentet är godkänt och klart. Det har hunnit bli lite oroligt i bänkarna och

det är dags för rörelse. – Vänster arm upp! Höger arm fram! Vänster arm ner! En spretig skog av armar vajar hit och dit. – Spring på stället, uppmanar Birgitta Val tersson och klappar två gånger i händerna. När hon klappar en gång blir alla stilla. Och så är det rast. Eleverna trotsar regnet, tar jackor på sig och beger sig ut på skolgården. Vassilios Charlas får hänga med och assistera när trehjulingar na som också bär stora barn åker fram. Tillbaka utanför klassrummet flockas elev erna runt honom. Han får hyssja lite och still samt lägga en arm runt någon innan den lilla klungan kan börjar röra sig framåt i den långa korridoren. Målet är musiksalen och här tar musikläraren Maria Abrahamsson emot. Det blir en svängig lektion med både Corne lis Vreeswijk-låtar och den kubanska med ryckande Guantanamera. Maria Abrahams son kompar på piano och eleverna plockar upp tamburiner och maracas. Mest populärt är ändå att greppa en mikrofon, stå framför sina klasskamrater och få dem att hänga med i sången. Den som för tillfället inte får plats i rampljuset kan sitta med en egen mikrofon bredvid Vassilios Charlas och följa med i bo kens sångtext. Den absoluta höjdpunkten blir ett Youtube klipp som Maria Abrahamsson tagit fram på datorn och projicerar på skrivtavlan – ”Shaky shaky” – och barn och vuxna vickar och ska kar på armar och ben och hänger med filmens fördansare och deras rytmiska gung. Återigen en rask promenad i samlad tropp tillbaka till klassrummet. Dags för Bänken, där var och en gör sitt enskilda arbete. En

VASSILIOS CHARLAS Gör: Elevassistent på Hökarängsskolans grundsärskola. Bor: I Solna. Familj: Fru och två barn på ett och fem år. På lediga stunder: ”Förut var jag baskettränare, men med små barn hemma hinner jag inte längre. En höjdare är när hela familjen bilar till Grekland på sommaren.” Bästa lärarminne: ”Jag var nära att få underkänt i matte när jag gick i nian. Då ställde en lärare upp på sin fritid och hjälpte mig. Han kom på motorcykel till skolgården och så satt vi där och gjorde ett test.”

12.07

flicka tränar siffror till hundra på en bricka med plastmarker. Till en av pojkarna plockar Vassilios Charlas fram ett timglas; när sanden runnit ner ska pojken ha tränat läsning i tio minuter. En annan elev ska hitta flera ord i ett långt ord. Sittande på en hjulförsedd pall åker Vassi lios Charlas fram och tillbaka mellan eleverna och stöttar i matteproblem som att siffran 4 är mindre än 5 och i klurigheter som skillnaden mellan orden fiol och viol. – Snart får vi bada! utbrister en av eleverna längtansfullt. Men Vassilios Charlas påpekar att det både är lunch och en lektion till innan dess. Ännu en gemensam marsch, denna gång till matsalen. Kycklinglår står på menyn och Vas silios Charlas får visa att det går att skära bort köttet från benet utan att använda händerna. ”Tvåhopp” på schemat efter lunch visar sig vara en mattelek som eleverna gör för första gången. Alla sitter i ring, också lärare och elevassistent. Birgitta Valtersson tar en boll, säger ”två” och lämnar över den till eleven till vänster om sig som säger ”fyra”. Nästkom mande säger ”sex” och så fortsätter leken ända upp till ”tjugo”. Leken avslutas först när alla har fått starta på ”två”. Att hoppa över en siffra kräver tanke möda och i några händer får bollen göra en lång paus innan den skickas vidare till nästa. Innan skoldagen är slut läser Birgitta Val tersson högt ur Astrid Lindgrens ”Madicken”. Äntligen kan Vassilios Charlas ta en välbehöv lig paus. Han har arbetat på Hökarängsskolan i fem år. Just nu går han u tbildningsförvaltningens kurs för elevassistenter, och han har även >>

14.23

Glasspaus efter lunch för Malin Särnblad.

Hanna Nordmark får lite stöttning efter simningen.

LÄRA #5/2016

EN DAG PÅ JOBBET

08.43

Det är mycket roligare i särskolan. Här kan man gå in mer individuellt på eleven.

>> tidigare gått några kortare kurser, bland a nnat

i Pecs (Picture exchange communication system), en metod som används för att lära elever att kommunicera med hjälp av bilder. Intresset för att jobba med elever väcktes när han var engagerad inom basketen. – Som 15-åring fick jag själv börja träna knattarna som var 9–10 år. Då hände det ibland att de behövde hjälp med skolarbetet och att vi till och med skippade träningen för att jag skulle hjälpa dem med läxor i stället. Det kändes både roligt och meningsfullt. Vassilios Charlas började som elevassistent i en vanlig grundskola. – Men det är mycket roligare i särskolan. Här kan man gå in mer individuellt på eleven och det blir ett mer synligt lärande. Jag ser det som min uppgift att se till att barnen är trygga i skolan, både med sig själva, sina kompisar och med oss vuxna. Målet är att de ska bli så självständiga som möjligt, att de ska hitta sin inre kompass. Mest meningsfullt känns det för Vassilios

Charlas när han ser att en elev som han tidi gare har fått hjälpa klarar av att utföra en upp gift eller övervinner ett hinder, som att våga äta i matsalen. Han berättar också om en pojke som var rädd för att gå ner i bassängen och där både han och simläraren kämpade i nästan två år. – Till slut kom jag på att jag kunde berätta en saga om några superhjältar som jag visste att han tyckte om och om hur de kämpade för att ta sig ner i vattnet. För honom blev det så spännande att han klev rakt ner i bassängen och fortsatte på sagan själv. Dagen är ännu inte slut för Vassilios Char las; han följer eleverna fram och tillbaka till simskolan i Gubbängens simhall och är sedan tillsammans med dem på fritis fram till klock an fem. n 8

LÄRA #5/2016

Samtal med Tobias Jonsson om bokstävernas ordning i alfabetet.

15.21

Malin Särnblad och Mia Custoviç spelar Uno i fritisrummet.

17.02

Vassilios Charlas tar bilen hem till Solna efter en lång arbetsdag.

VI VAR DÄR

”Se lyrikens möjligheter!”

Alla gillar en bra historia – och det gäl ler inte minst på nätet. Berättelser om kvarsittning som reaktion på flagg prydda mobilskal eller appar som hackas av pedofiler sprids snabbt och väcker starka reaktioner. I skolspårets semina rium ”Kritiskt tänkande i skolan” reso nerade Jack Werner, journalist och en av initiativtagarna till Viralgranskaren i tidningen Metro, om sådana moderna vandringssägner. – Många av historierna är gamla, men de omformas för att passa samtiden, för klarade han. 1950-talsschlagern ”Käre John” berättar om soldaten som blir sviken av sin fästmö och genomför en utstuderad hämnd. Samma historia har placerats i 1990-talets Irak och 2010-ta lets Afghanistan, men då moderniserats efter nya normer kring vad ett svek är och hur det kan ta sig uttryck. – Vandringssägner handlar om sådant som skrämmer och fascinerar oss. De väcker känslor och får oss att utbrista: ”Är det sant?!”. Och det är alltid en bra fråga. Nästa fråga borde kanske vara: och vad säger berättelsen om oss och vårt samhälle?

som särskilt lämpliga att läsa och samta la om med äldre elever. Deltagande sko lor får bidrag till bokinköp och tillgång till stöd- och inspirationsmaterial som tagits fram under ledning av Ann Bog lind, universitetslektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet. Boglind är också en av de ansvariga bakom ett helt annat läsprojekt, Littera turbankens nya ”lyrikskola”. – Vi vill visa att det går att läsa äldre lyrik med yngre läsare, berättade en entusiastisk Ann Boglind för LÄRA Stockholm. Litteraturbanken, som stöds av bland

andra Svenska Akademien, har som huvuduppgift att samla in och digitalise ra skönlitteratur. Allt material finns fritt tillgängligt på www.litteraturbanken.se. Sedan tidigare finns ett rikt skolmaterial om Selma Lagerlöfs texter, och nu lanserades alltså ett nytt stort material om lyrik under Bokmässan. – Vi har valt ut ett hundratal dikter som vi tror kan tilltala unga läsare i dag, förklarade Ann Boglind. Texterna ska

också vara någorlunda lättbegripliga både språkligt och innehållsmässigt. Samtidigt vill vi att urvalet visar på det lyriska språkets klang och rytm, att det finns ett språkligt nyskapande som kan vara både roligt och utmanande – ja, att det faktiskt går att läsa och uppskatta lyrik på en mängd olika sätt. En fördel med att läsa dikt är att texten ofta är kort, men ändå så mättad med innehåll att det finns mycket att reflektera över och samtala om, konsta terade Ann Boglind. – Jag hoppas att fler lärare ska se lyrikens möjligheter att skapa intresse för språk och litteratur! De lärare som visat sig särskilt skick liga i att just skapa intresse ”för svenska språket och litteraturen” tilldelas varje år pris av Svenska Akademien. Svensk lärarpriset delades ut av Akademiens ständiga sekreterare vid en ceremoni på Bokmässan, och i år var två av de fyra pristagarna Stockholmslärare: Johan Aasa på Södra Latins gymnasium och Cecilia Peña på Nya Elementar. n KATARINA LYCKEN RÜTER

ILLUSTRATION: WOO / MIA NILSSON

Årets bokmässa lockade som vanligt mängder av lärare, författare och bibliotekarier till Göteborg. Det över gripande temat yttrandefrihet bidrog till en del tumult kring utställare och utställningsprinciper, men kanske också till att frågor om Internet och digitala arenor fick ovanligt stort utrymme i programmet.

Berättelser kan spegla en tid och sam tidigt bidra till förändring. ”Berättelser som förändrar” är också rubriken för Läsrörelsens nya stora projekt, riktat till högstadiet och gymnasiet. – Genom andra känner man sig själv, sa David Lagercrantz, en av initiativta garna till projektet, i en reflektion över berättelsens möjligheter att överbrygga motsättningar och skapa förståelse för andra. I samråd med bland annat en referens grupp med unga läsare har tio titlar i olika genrer och berättarformer valts ut LÄRA #5/2016

SKOLA OCH FRITIDSHEM

LÃ&#x201E;RA #5/2016

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

SKOLA OCH FRITIDSHEM

Helt integrerat på Gustav Vasa Sedan 2006 är skola och fritidshem helt integrerade på Gustav Vasa skola, både när det gäller personal, lokaler och verksamhet. Numera har de även storklasser och fördelarna är många. — Skoldagen fortlöper på ett lugnare sätt när alla elever är allas, säger lära ren Ulrika Lahrman.

”Röris” med Friskis & Svettis på teve skärmen blir ett välkommet avbrott i lektionen. Här läraren Ulrika Lahrman tillsammans med eleverna Astrid Hartman och Miriam Åberg närmast kameran.

Det är onsdag eftermiddag och svensk lektion i årskurs 2. Fritidspedagogen Kennet Lilja delar ut papper till var och en av eleverna. Det handlar om läsför ståelse. Först ska eleverna läsa en text, sedan skriva egna kortare och därefter längre meningar med texten som stöd. Uppgiften är inte helt lätt och med drygt 25 elever i klassrummet som då och då behöver fråga och resonera är det bra att Kennet Lilja har stöd av lära ren Ulrika Lahrman och förskolläraren Christoffer Ciotti. 82 elever går i årskurs 2 i Gustav Vasa skola. De utgör tillsammans en klass med sammanlagt nio pedagoger – för skollärare, fritidspedagoger och grund skollärare – som ansvarar för eleverna

under hela dagen, från klockan åtta på morgonen till fem på eftermiddagen. Det innebär att fritidspedagoger och förskol lärare kan gå in i skolan och att lärare kan gå in på fritis på eftermiddagen. – Sedan 2006 arbetar vi h elintegrerat både när det gäller personal, lokaler och verksamhet. Men det var först för tre år sedan vi införde storklassmodell, till att börja med i förskoleklassen, berättar Ulrika Lahrman, som också är pedago gisk ledare för årskurs 2. – Det är alltså inte bara så att jag som fritidspedagog kommer in och hjälper till i klassrummet, utan jag har också ansvar för vissa lektioner, säger K ennet Lilja och påpekar att med helklass systemet blir det möjligt att göra grupper efter behov, som läsgrupp, mattegrupp, lekgrupp och idrottsgrupp. — En stor fördel är också att vi ser elev erna hela dagen. Om någon till exempel vill göra färdigt en NO-uppgift på efter middagen så går det bra eftersom vi har en väl fungerande kommunikation mel lan oss kolleger. Skoldagen fortlöper på >> LÄRA #5/2016

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

SKOLA OCH FRITIDSHEM

Förskolläraren Kristoffer Giotti och fritidspedagogen Kennet Lilja resonerar om några knepigheter i dagens uppgift i svenska.

>> ett lugnare sätt när alla elever är allas,

förklarar Ulrika Lahrman. Att vara flera pedagoger som kan hålla i utvecklingssamtalen har också under lättat. – Några lärare kan förbereda tillsam mans, gå igenom varje elevs kunskaps utveckling och vilka mål de ska uppfylla. Och om vi delar upp eleverna mellan oss så räcker det med att var och en tar an svar för och är med på kanske nio utveck lingssamtal. Sedan är det förstås eleven själv som leder utvecklingssamtalet. Att vara pedagogisk ledare i en klass med 82 elever och nio pedagoger kräver ett detaljerat schema som tar tid att få ihop, intygar Ulrika Lahrman. – Men samtidigt blir det lätt att se var alla pedagoger befinner sig och vid vilken tid. Då blir det också väldigt synligt var det 12

LÄRA #5/2016

finns luckor för var och en, exempelvis till planering och för- och efterarbeten. Det här läsåret prövar lärarna i års kurs 2 en uppdelning av eleverna i fyra grupper där två kolleger har ansvaret för ungefär 20 elever var. Ulrika Lahrman och Kennet Lilja ansvarar för den röda gruppen. Sedan finns den gula, vita och blå gruppen. – Den nionde pedagogen i klassen fungerar som husvikarie, säger U lrika Lahrman och visar upp onsdagens schema. Schemat fyller en A4-sida med nio kolumner, en för varje pedagog. Efter middagens lektion i svenska har en asterisk vid Kennet Liljas namn, vilket betyder att han är ansvarig för lektionen även om flera kolleger är schemalagda samma tid. Han är ursprungligen fritids pedagog men har vidareutbildat sig och

har ämneskompetens i svenska, mate matik och NO. – Att det är så många elever på den här lektionen beror på att vi måste hålla oss till den gamla indelningen i tre grupper när eleverna har idrott, annars fungerar inte schemat för idrottsläraren, förklarar Kennet Lilja. Klockan halv tre är lektionen slut. Det blir surrigt och stökigt när många elever ska lämna in sina papper med de färdig skrivna meningarna till Kennet Lilja. Han klappar två gånger i händerna. Eleverna svarar med två handklapp och det blir lite lugnare. – Från och med nu tar vi fem tysta minuter, säger han och pekar på klockan i klassrummet. Nu går det fort att samla in p apperen och i små grupper går eleverna för att

KRÖNIKA

först tvätta händerna och sedan äta mellanmål innan fritis tar vid. – Även det vi gör där är kopplat till läroplanen. I lekar och spel lär sig elev erna turtagning och kommunikation. Vi har aktiviteter som gör att de får själv känsla och självförtroende och lär sig samspela med andra, säger Kennet Lilja. Arbetet med helintegrering har också uppmärksammats i Holland och skolan har haft flera studiebesök därifrån av både politiker och skolpersonal, berät tar Lena Arkéus, rektor på Gustav Vasa skola. – Studiebesöken har varit en del i ett EU-samarbete där också skolor i Tyskland och Danmark funnits med. Just vad gäller integrering mellan skola och fritidshem har vi betraktats som expertgruppen. Holländarna har haft ett speciellt intresse, eftersom de gärna vill utveckla sin verksamhet med f ritidshem. Lena Arkéus har lång erfarenhet av

i ntegrering mellan skola och fritids hem och var med om att införa det hel integrerade arbetssättet på skolan. – Grunden för hela arbetet är att vi har ett gemensamt styrdokument; läropla nens första och andra kapitel är gemen samma för skola och fritidshem, säger hon. En annan förklaring till att det hel integrerade arbetssättet fungerar så bra är att skolan har en välutbildad perso nal. En av Lena Arkéus käpphästar har varit att se till att anställa högskoleutbil dad personal. – Dessutom har vi uppmuntrat till att gå Lärarlyftet. Ytterligare ett framgångsrecept är att ha en gemensam plattform, något som alla på skolan är med om, menar hon. – För vår del är det till exempel Olweusprogrammet mot mobbning och synligt lärande som alla på skolan arbe tar med. Och just en gemensam plattform tror Lena Arkéus är viktig för alla skolor som har fritidspedagoger i klassrummet. – Det gäller att fundera över: ”Vad vore bra för våra elever? Hur kan vi rikta utbildning och utvecklingsinsatser så att alla på skolan har något gemensamt att arbeta med?” n INGELA ÖSGÅRD

SIGNERAT: ANNIKA HEDÅS FALK

Har du tid en stund?

urra! Ett till byråkrat dokument! Ännu en hyllvärmare som ingen läser! Och det är jag som ska skriva den. När man går genom ett köpcentrum blir man ständigt på hoppad av försäljare som säljer allt ifrån medlemskap i Amnesty till mobilabon nemang. Stannar man hela tiden, glöm mer man lätt vad det var man gick dit för att göra. Jag har varit lärare och rek tor i Stockholms skolor i över tjugo år, men nu har jag lämnat det dagliga livet i skolan och blivit projektledare, alltså den där påflugna typen man inte riktigt orkar med. Har du tid en stund? Vi ska nämligen ta fram ett nytt över gripande skolprogram för Stockholms alla skolor och förskolor som ska peka ut färdriktningen på lite längre sikt. ”Vad kul!” ropar du säkert. ”Vi har nämligen ganska mycket dötid på våra konferen ser som behöver fyllas av implemente ring av något nytt spännande styrdoku ment!” Eller känns det kanske inte så? Skolprogrammet är det som tidigare kallades kommunal skolplan. Lagkravet att ha en skolplan togs bort för några år sen och nu används den mer som ett sätt för kommunen att formulera vad skola och förskola ska sikta mot på längre sikt, mer strategiskt. Det kommer att ta två år att ta fram Stockholms nya skolprogram och under den här tiden kommer alla som jobbar i Stockholms skolor och förskolor att bjudas in att medverka på olika sätt. Att jobba på en skola kan vara lite som att stå i en hagelstorm av policyer, lagar, program och planer. Direktiven kommer ofta uppifrån och då blir det lätt att man fäller upp ett mentalt paraply och låter saker studsa förbi. Det är så extremt mycket information, och springer man

på alla bollar tappar man lätt riktning en framåt. Vi kämpar med att hitta bra arbetsformer när det gäller nyanlända, programmering, hedersvåld, matsvinn, formativ bedömning, näthat, special pedagogiska anpassningar, lärarbrist, hbtq-frågor och så mycket mer. Det är idrottslyft, mattelyft, läslyft, digitalt lyft och lärarlönelyft. Allt med goda före satser men ibland så splittrande. Varför ska man då hitta på ännu ett program som de allra flesta inte efter frågar? Målträngseln i skolan är ju stor redan som den är nu. Jag tackade ja till det här uppdraget för jag tror att vi alla då och då behöver träna på att själva formulera de grundläggande värderingar som vår verksamhet vilar på, för att sedan i handling visa att vi förmår omsätta värderingarna i praktiken. I sämsta fall blir det nya skolprogram met ännu ett dåligt samvete som ställs in i rektorshyllan intill dammiga, bort glömda kompisar som telefonkatalogen, Lgr 80 och faxmanualen. I bästa fall blir skolprogrammet något som binder sam man de olika uppdrag som vi faktiskt har att hålla oss till. Något som inne bär att vi tänker till, pratar om grund läggande värderingar och funderar över vad vi kan göra för att våra elever ska få optimala utvecklingsmöjligheter. Så kan det här ha någon positiv effekt för våra elever och deras lärande? Jag tror det. Att stanna upp och verkligen tänka efter vad som är viktigt på riktigt kan ge ny energi till vardagsarbetet. Så har du tid en stund?

ANNIKA HEDÅS FALK ÄR PROJEKTLEDARE VID UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

LÄRA #5/2016

SAMTALET

” Vi behöver bryta barriärerna” Elever med svår utvecklingsstörning tvingas ofta vara ensamma med en vuxen i skolarbetet, utan samspel med jämnåriga. Det vill forskaren Daniel Östlund ändra på. — De behöver utforska saker tillsammans med kompisar, även med elever utan funktionsnedsättning.

LÄRA #5/2016

SAMTALET

LÃ&#x201E;RA #5/2016

SAMTALET

nistrativ beteckning på alternativa kursplaner för elever med utvecklingsstörning. Inom grundsärskolan i Stockholm finns hösten 2016 drygt 900 elever. De flesta går i stadens kom munala skolor, övriga i fristående skolor eller i kommunala skolor i andra kommuner. En liten andel av eleverna med utvecklings störning går i ordinarie klasser, men de allra flesta går i grundsärskoleklass. Ungefär häften klarar att läsa grundsärskolans ämnen, men med olika grader av anpassning. De övriga har så svåra funktionsnedsättningar att de i stället för skolämnen arbetar med de ämnes områden som skollagen och kursplanen lyfter fram: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighets uppfattning. I sin doktorsavhandling från 2012 fokuse rade Daniel Östlund på undervisning av just elever med kognitiva funktionsnedsättning ar som är så svåra att eleverna ofta inte kan kommunicera verbalt och behöver hjälp med basala saker som måltider och toalettbesök. Avhandlingen visade på brister: elever som tillbringade stora delar av tiden i klassrum met med att vänta på sin tur, som hade mycket begränsat inflytande över sin skoldag och som sällan fick samarbeta, leka eller umgås med kamrater. Sedan avhandlingen publicerades har Daniel Östlund ägnat mycket tid åt att föreläsa för personal som arbetar med dessa elever. Behovet av kompetensutveckling är stort. Varför har du engagerat dig i elever med särskilt svåra funktionshinder?

TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ULRICA ZWENGER

LÄRA #5/2016

aniel Östlund, lektor i special pedagogik vid Högskolan Kris tianstad, sitter i en hotellobby i Stockholm klädd i shorts och hawaiiskjorta. Det är hans mundering större delen av året och i de flesta sammanhang, oavsett om han vindsurfar utanför hemmet på Österlen eller är på studiebesök på en skola i Kalifornien. El ler, som han gjorde i går, delar med sig av sina kunskaper om elever med utvecklingsstörning till lärare och elevassistenter i en klass inom grundsärskolan i Nynäshamns kommun. Grundsärskolan är ingen fysisk enhet – ing en samling av skolbyggnader – utan en admi

– Det finns många orsaker. På grundskolan där jag gick i Kristianstad fanns det särskole klasser och jag fick möjligheten att samarbeta med de eleverna framför allt inom estetiska ämnen. Det bidrog till att jag när jag var 19 år tog steget till att bli kontaktperson för en 20årig kille med Downs syndrom – vi har hållit ihop, han var best man på mitt bröllop. – Efter skolan utbildade jag mig till fritids pedagog och jobbade inom särskolan och gymnasiesärskolan, men jag kände att jag behövde veta mer och läste vidare till special pedagog inom särskolan. Sedan började jag undervisa på Högskolan Kristianstad och blev mer och mer intresserad av att beforska min verksamhet, framför allt det som rör omsorg och kunskapsutmaning – hur man kan arbeta bra med omsorg och samtidigt utmana elev erna med nya kunskaper. – Jag trivdes bra när jag arbetade både inom särskolan och gymnasiesärskolan, men jag är kritisk till hur de skolformerna är organi

SAMTALET

serade. Det är unikt i världen att vi har egna skolformer och egna läroplaner för elever med utvecklingsstörning. Det är förstås tänkt som en rättighet, ett sätt att garantera särskilt stöd, men det stämmer inte med värdegrunden och respekten för allas lika värde. Och det är problematiskt även på andra sätt. Jessica A rvidsson vid Högskolan i Halmstad har gjort en registerstudie med över 10 000 personer som visar att väldigt få elever som går ut gym nasiesärskolan får ett arbete. Vad vet forskningen om vad elever med svåra utvecklingsstörningar behöver i skolan?

– De är väldigt beroende av att omgivning en förstår dem och tolkar dem, att man läser av dem och presenterar kunskapsinnehållet på ett sätt som är tillgängligt för dem. Det är en utmaning eftersom gruppen är så heterogen, från elever med Downs syndrom som kanske kan läsa och skriva till dem med betydligt mer omfattande funktionsnedsättningar. – Utifrån svensk forskning vet vi inte så mycket eftersom det bara finns ett fåtal forsk ningsstudier, men internationellt vet man mer, bland annat från flera studier i USA och England. Där har man jämfört segregerade skolmiljöer med många vuxna med mer in kluderande sammanhang där de här eleverna undervisas tillsammans med elever som har ett språk. Och det visar sig att språkutveck lingen blir bättre i en inkluderande miljö. Och vakenheten! Det här är en elevgrupp som blir trött snabbt, bland annat på grund av medici nering. De är vakna mer under en skoldag i en inkluderande miljö. – Kunskapskraven när de här eleverna bör jar grundskolan gör att många tror att det är bättre att de flyttas till en egen skolform. Men det innebär att de tvingas till segregation och att föräldrarna kanske tvingas att sätta en sjuåring i en taxi. Och någonting händer med förväntningarna hos lärare och kamrater när en elev placeras i en liten och negativt diffe rentierad grupp. Den engelska studien visar att de som går i mainstreamklasser i genom snitt utvecklas mycket bättre och kommer längre. – Min avhandling visade att de här eleverna mest ingick i vertikala relationer med vuxna, det vill säga att en lärare fokuserade på en elev. Det är en svår balans; de behöver mycket omsorg och stöd och hjälp, men de behöver också kunna utforska saker tillsammans med kompisar, även med elever utan funktions nedsättning. Ju fler möten med människor som inte är lika dig, desto fler erfarenheter får du. Det finns ett mänskligt värde i att lära sig

Det är nästan diskriminering att låta dem som har en funktionsned sättning sitta vid egna bord i matsalen.

att det okända inte är farligt. Det gäller både elever med och utan funktionsnedsättning. Finns det forskning på det?

– Vad vi vet är att acceptansen för elevers olikheter blir större när elever med olika förutsättningar undervisas gemensamt. När det gäller kunskapsprestationerna är resultaten inte entydiga, men flera s tudier indikerar att både elever med och utan intellektuell funktionsnedsättning gynnas i sin kunskapsutveckling. – Jag har sett goda effekter i Los Angeles, där jag var på ett utbyte som doktorand. På två låg- och mellanstadieskolor, så kallade charter schools eller friskolor, hade man vanliga klas ser med ungefär 25 procent elever i behov av särskilt stöd. Den ena av skolorna vann en utmärkelse för bästa charter school. Man ska veta att det här var ganska exklusiva skolor, men det stärkte min övertygelse om att det är bra att bryta upp barriärerna. Är det rätt modell för Sverige?

– Det beror på. Man måste i första hand se till elevernas behov. Att elever med Downs syndrom går i vanlig klass är vanligt. När det gäller elever med svårare kognitiva funktions nedsättningar är det mycket ovanligt, men kan man bara säkra kompetensen kan det vara bra. Det centrala är att det skapas goda förutsättningar för alla elever. Om en elevs skolgång däremot enbart innebär en fysisk placering i en klass utan att resurser och kom petens tillförs så kan placeringen vara direkt negativ för eleven. Åt vilket håll är utvecklingen på väg, mot mer inkludering eller mindre?

– Det här är den grupp elever som vi fort farande har svårast att hitta undervisnings former för. De behöver ju till exempel rätt mycket hjälpmedel, som liftar och britsar. Jag kan se tendenser till att man samlar alla >>

LÄRA #5/2016

SAMTALET

>> elever med utvecklingsstörning på en skola.

Det finns inga politiska ambitioner alls när det gäller organiseringen av skolformerna för de här eleverna. I Stockholms utbildningsförvaltnings verksam hetsplan står det att ”grundsärskolan generellt ska omfattas av det arbete som i övrigt bedrivs på skolan”. Låter det bra?

Acceptansen för elevers olikheter blir större när elever med olika förutsättningar undervisas gemensamt.

– Ja. Eller både och. Det som står högst upp på agendan generellt inom skolan i dag är kunskapsbedömning och att eleverna blir del aktiga i det. Det tycker jag är väldigt bra, men samtidigt är det en utmaning för grundsär skolan. Lärare som arbetar där påpekar att ”vi kan inte arbeta med uppgifter som bygger på skrift” och att ”vi måste omarbeta allt för att få det att fungera i vår praktik”. När man läser din avhandling förstår man att du menar att det finns många omoderna struktu rer kvar inom grundsärskolan. Varför är det så?

– Grundsärskolan är lämnad lite åt sitt öde. Det finns en stark tradition som grundas på att undervisningen sedan slutet av 1800-talet har organiserats i en skolform för sig själv. Den drevs också av landstingen ända tills skolan kommunaliserades i början av 1990-talet och bär alltså på vårdtraditioner snarare än på ut bildningstraditioner. Och man har inte haft så mycket insyn, forskningsmässigt vet vi väldigt lite. – Vi vet dessutom väldigt lite om hur elev erna som går i grundsärskolan uppfattar den. De elevenkäter som görs är oftast inte anpas sade för de här eleverna, så det blir ett stort bortfall. Och det ställs inga formella utbild ningskrav på majoriteten av dem som arbetar i grundsärskolan, alltså elevassistenterna. Vilken roll spelar de?

– De är fler än lärarna inom grundsärsko lan, och de som trivs blir i många fall kvar länge i yrket. Det är ofta de som har helhets bilden. Det är vanligt att de jobbar även på fri tidshemmet och följer eleverna i alla situatio ner, även mer omsorgsinriktade som måltider och toalettbesök. Och det är ju enormt viktiga situationer där eleverna kan bli mer självstän diga. Så arbetet kräver mycket, men ibland är det unga killar med låg utbildning som får de mest krävande eleverna. Vill man höja kvali teten på verksamheten så behöver man lyfta elevassistenterna. Hur?

– Staten borde ta större ansvar och skapa någon form av behörighet. Elevassistenterna borde också få mer handledning. Vad kan man förbättra om man själv arbetar inom grundsärskolan? 18

LÄRA #5/2016

– Personalen är ofta väldigt angelägen om att förstå eleverna, men det är utmanande. Man måste börja betrakta eleverna som sub jekt och vidga undervisningsbegreppet så att eleverna blir mer delaktiga och aktiva i alla situationer, även de mer omsorgsbetonade. Det är ju svårt att fråga dem, men de vuxna måste lära sig att läsa av när eleverna ser ut att trivas, när de är motiverade, när de har trå kigt, när de uttrycker en vilja eller responde rar på något annat sätt. Mungipan kanske rör sig lite upp eller lite ner. Den där lyhördheten är svår att uppnå, men man kan till exempel arbeta med video och filma verksamheten. Då ser man mer. Och man kan diskutera tolkning arna med sina kolleger, så att alla i arbetslaget kring eleven utvecklar sin kompetens. Har situationen blivit bättre efter din avhand ling?

– Jag upplever att fler lärare och elevassis tenter har börjat fundera över formerna för undervisningen. Många lärare har förändrat sin undervisning så att den i större utsträck ning erbjuder eleverna att lära i horisontella relationer. Jag märker även en ökad medve tenhet i arbetet med formativ bedömning. Fler har börjat problematisera det faktum att elevassistenterna ofta lämnas att arbeta med formativ bedömning utan något särskilt stöd. Från Gnesta kommun rapporteras om en elev som ansetts svårt intellektuellt funktionshin drad men sedan fått en ögondator och lärt sig läsa. Vilken roll spelar nya digitala verktyg?

– De är oändligt viktiga. Vi är bara i bör jan av den utvecklingen. Ögonpekning är en ganska outforskad värld ännu. Surfplat tor kan vara användbara för elever som har förmåga att peka för att välja och kommuni cera. Många som jobbar inom grundsärskolan är duktiga på att låta eleverna välja, men det handlar alltför ofta om sådant som vad de vill ha till sin fil vid förmiddagsfikat, sylt eller ka nel? Med hjälp av en surfplatta kan man låta dem välja i ett större sammanhang, till exem pel ett arbetsområde, ett ämne eller en bok. Eller musik som de vill lyssna på. Sedan måste de också lära sig att förstå konsekvenserna av sina val. Hur kan grundsärskolans samverkan med för skolan förbättras?

– Förskolans uppdrag är att möta alla barn. Skolan kan generellt lära av förskolan just genom att förskolan inte har möjligheten att flytta barnen till särskilda undervisnings grupper eller till grundsärskola. Förskolan har dessutom ofta en närmare relation med vårdnadshavarna. Föräldrarna har möjlighet

SAMTALET

till fler informella samtal med förskollärarna än vad de har med lärarna i grundskolan eller grundsärskolan. Hur skulle skolgången för elever med utveck lingsstörning se ut i den bästa av världar, med någorlunda obegränsade resurser?

– I grund och botten handlar det inte så mycket om resurser. Att arbeta mer inklude rande blir billigare, det finns det studier som visar. Men jag är kritisk till det ekonomiska perspektivet. Utgångspunkten bör vara att elevernas kunskapsmässiga och sociala utveck ling blir bättre när man arbetar inkluderande. Det handlar om traditioner. Det är nästan dis kriminering att låta dem som har en funktions nedsättning sitta vid egna bord i matsalen. Där ska man sitta tillsammans. Jag tror är att alla elever mår bra av att vara tillsammans med elever som inte liknar dem själva.

Man måste vidga undervisnings begreppet så att eleverna blir mer delaktiga och aktiva i alla situationer.

Har den ordinarie grundskolan och gymnasie skolan något att lära av grund- och gymnasie särskolan?

– Ja, framför allt relationsperspektivet. Omtanken om eleverna. Att de vuxna som jobbar inom särskolan tycker om eleverna och tar ansvar för dem. Och att man är så duktig på att förstå och tolka eleverna och anpassa verksamheten efter dem. De som jobbar där lär känna hela eleven. Och så detta att man aldrig lämnar någon elev bakom. I den vanliga skolan finns ju alltid möjligheten att slussa ut eleverna till en särskild undervisningsgrupp. Den möjligheten finns inte inom grundsärsko lan. Där måste det fungera. n

Så de här eleverna borde placeras ut i ordinarie klasser?

– Det är inte bra att flytta någon från en liten grupp till en större. Grupperna måste skapas så att eleverna går tillsammans från början. Sedan ska ingen vara ensam i en ordi narie klass. Elever som varit ensamma med en funktionsnedsättning i sin byskola har det ofta sämre socialt och blir kanske mobbade. Men modellen från Kalifornien med ungefär 25 procent som har någon form av funktionsned sättning kan fungera. Då är de så pass många att alla aktiviteter måste anpassas efter att man har den variationen i gruppen. Och man får ha en flexibel organisation. – Det är också bra att låta elever ta mer ansvar för varandra i till exempel parkonstel lationer. Det finns studier som visar att elever som får förklara saker för andra, genom så kallad peer tutoring, höjer sina resultat i till ex empel matematik. Då handlar det i och för sig inte om par där den ena eleven har en mer om fattande funktionsnedsättning. I de fallen är det kanske främst den sociala sidan, och den språkliga, som stärks. Finns det inga negativa effekter av inkludering, som att gruppen tappar tempo?

– Nej, inte om man har flexibiliteten och ibland delar upp gruppen efter hur långt de har kommit. Man kan jämföra med fotboll. Där har man nu sett att om man tidigt toppar lagen så blir det inte bra. Belgien, som är en ledande fotbollsnation, har börjat gå ifrån det. Sedan måste man ju specialisera sig på gymnasiet, men inte i den obligatoriska sko lan. Där ska alla ges möjlighet att komma så långt som möjligt både kunskapsmässigt och socialt. LÄRA #5/2016

SKOLBIBLIOTEK

En magisk skatt för våra skolor Så långt ögat når står bokhyllor fyllda med förtrollande vackra bilderböcker, spännande äventyrsböcker och smärt samma skildringar av ungdomars utsatthet. – Det här är en skatt för Stockholms skolor! säger bibliotekarie Clarisa Rolandi Ronge när hon visar runt på Cirkulations biblioteket, som är en del Medioteket. I lokalerna i Liljeholmen finns över 60 000 böcker. Om man ställde upp dem med början vid Stadshuset skulle hela Norr Mälarstrand få tjänstgöra som bok hylla. Med andra ord: här finns 1 500 hyllmeter böcker. Till skillnad från i sagorna behöver Cirkulationsbibliotekets skatt inte göm mas undan och försvaras från inkräkta re. Dess värde stiger snarare om fler får ta del av den. För det är i mötet med sina läsare som boken visar sina mest värde fulla egenskaper. – Skönlitteratur ska vara en upp levelse. Vi försöker välja böcker som överraskar och gör att man vill läsa mer. Vår tanke är alltid att boken ska fungera för gemensam läsning och boksamtal i en grupp, säger Clarisa Rolandi Ronge. Alla kommunala grundskolor i Stock holms stad kan låna böcker i gruppupp sättning härifrån. För gymnasieskolorna krävs ett särskilt avtal. Lärare kan fritt välja från det stora utbudet, men det finns vissa begränsningar och regler. – Vi har endast skönlitteratur och kö per inte in rena lästräningsböcker eller vuxenlitteratur. Vi lånar inte ut enstaka exemplar av en bok, då får man vända 20

LÄRA #5/2016

sig till sitt eget skolbibliotek, förklarar Ingalill Åkesson Hedqvist, som också är bibliotekarie på Cirkulationsbiblioteket. Varje år köps ett 20-tal titlar in. Med tanke på att det ges ut omkring 2 000 barn- och ungdomsböcker varje år gäller det att ha stenkoll på utgivningen. Det har Clarisa Rolandi Ronge. – Jag har en hög böcker varje kväll. Vi läser nästan hela barnboksutgivningen för att hitta de bästa böckerna. Varje inköp föregås av ingående dis kussioner. För att hamna på Cirkula tionsbiblioteket ska en bok ha litterär kvalitet – den ska ge läsupplevelser och möjligheter till samtal. Den får inte vara för lik böcker som redan finns utan ska tillföra något nytt. Bokens innehåll och svårighet måste

också lämpa sig för den tänkta ålders gruppen. En bok som nyligen diskutera des var Frida Nilssons ”Ishavspiraterna” som nominerades till Augustpriset 2015 och har hyllats av kritiker och läsare. – Det är en fantastisk bok, men tjock och svår. Vi diskuterade om man verkli gen skulle hinna läsa den på fem veckor i mellanstadiet, men sedan bestämde

vi oss för att köpa in den, säger Clarisa Rolandi Ronge. En bok som har blivit en riktig succé i Stockholms skolor är ”Balladen om en bruten näsa” av den norske författaren Arne Svingen. Den handlar om 13-åri ge Bart som lever med en mamma som dricker. Han har det kämpigt, vill helst sjunga opera men går på boxning för att mamma vill det. Här finns många ingångar till diskussion samtidigt som elever i årskurs 5 och 6 älskar den. På Cirkulationsbibliotekets blogg skriver en lärare att boken ”på ett strålande sätt lyckades prata om utanförskap och olik heter utan att fastna i en stigmatisering” och att den ”kan leda till fantastiska samtal om personligheter, kärlek, lojali tet, svårigheter, drömmar och saknad”. Cirkbloggen.se är ett bra sätt för Cirkulationsbibliotekets personal att kommunicera med lärare. Dels för att tipsa om nya böcker och lyfta fram olika ingångar till litteraturen, dels för att få återkoppling på hur böckerna fungerar i klasserna. På bloggen finns inlägg om så gott som varje bok. Förutom redogörelser för böckernas handling tipsas om vilken FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

På hyllorna finns över 60 000 böcker på 50 olika språk. Varje dag skickas lådor med böcker till skolor i hela staden. LÄRA Stockholm har besökt Cirkulationsbiblioteket och Mång språksbiblioteket — två populära litte raturresurser för Stockholms lärare.

”Allt fler skolor hittar oss och lånen ökar stadigt”, säger Ingalill Åkesson Hedqvist, som lägger ner mycket tid på att köpa in litteratur till Mångspråksbiblioteket.

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

SKOLBIBLIOTEK

BIBLIOTEKARIERNA TIPSAR För lågstadiet ■■”En liten bok om kärlek” av Ulf Stark. ■■”Jagger, Jagger” av Frida Nilsson. För mellanstadiet ■■”Brune” av Håkon Øvreås. ■■”Pssst!” av Annette Herzog. ■■ ”En nyckel, en gåta och fyra brev” av Rebecca Stead. För högstadiet ■■ ”Jag ringer mina bröder” av Jonas Hassen Khemiri. ■■”Jellicoe Road” av Melina Marchetta. ■■”No och jag” av Delphine de Vigan.

årskurs den passar samt språk, genre och tema. Här finns listor med boktips på olika teman och förslag på böcker som liknar de mest populära, som ofta är utlånade. Till vissa böcker finns förslag på vilket centralt innehåll i läroplanen som kan vara relevant att ta fasta på, så som att det i Melina Marchettas ”Jellicoe Road” finns en koppling till Harper Lees ”Dödssynden”, kanske mer känd under originaltiteln ”To Kill a Mockingbird”. – Vi lägger oss inte i hur lärarna jobbar men hoppas att de pratar om böckerna med eleverna. Det är inte bara nyttigt att läsa, utan det ska vara kul också, säger Clarisa Rolandi Ronge. Samtidigt är läsning i skolan ofta ett tvång för eleverna. – Men om man lyckas med den gemensamma läsningen och har riktigt bra böcker, kan det ge en läsupplevelse. Det kan vara magiskt! säger Ingalill Åkesson Hedqvist. Mångspråksbiblioteket är ytterligare ett komplement till skolornas egna biblio tek. Det kom till 2015 för att ge skolorna möjlighet att leva upp till den nya biblio tekslagen. Där står att skolbibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt littera tur på andra språk än svenska.

För Clarisa Rolandi Ronge gäller det att ha stenkoll på utgivningen av barn- och ungdomsböcker. Här plockar hon fram klassuppsättningar som ska skickas till olika skolor.

– Det är en central depå för mång språkslitteratur. Det behövs eftersom eleverna och språken flyttar på sig, för klarar Ingalill Åkesson Hedqvist. Det kan också vara svårt för skolor att köpa in böcker på andra språk. Ingalill Åkesson Hedqvist lägger ner mycket tid på att söka boktips på nätet, bland annat via Internationella bibliotekets förslag. Att hon är språkvetare i grunden är till nytta. – Jag studerade iranska språk, till ex empel persiska, dari och pashto, och har även läst klassisk grekiska. Det gör att jag kan tyda grekisk och arabisk skrift, vilket är bra när jag ska katalogisera. Mångspråksbiblioteket fylls ständigt på. Just nu finns böcker på ett 50-tal

språk, både skönlitteratur och fakta böcker. Skolor som vill låna böcker kan göra det via sin skolbibliotekarie. Sedan starten har Mångspråksbiblio teket blivit en succé. – Allt fler skolor hittar oss och lånen ökar stadigt, säger Ingalill Åkesson Hedqvist. Framför sig har hon en trave böcker på arabiska. Om ett par dagar kommer de att stå i hyllan på något av S tockholms skolbibliotek. Resan dit gör de i en plast låda som körs ut av turbilar. Varje år gör över 100 000 böcker den färden – och varenda en bär på möjligheten till en magisk läsupplevelse. n ANNELIE DREWSEN

LÄRA #5/2016

ELEVINFLYTANDE

Inte bara rektor som bestämmer Han går i klass 6A och är elevskydds ombud i sin klass, tillika sekreterare i skolans miljöråd det här läsåret. – Ibland är det väldigt skräpigt på skolgården när vi kommer hit på morg narna för att det har suttit några och rökt och druckit, berättar Rosana A dlouni, elevskyddsombud i klass 6B, tillika ordförande i miljörådet. – Vi kommer att sätta upp skyltar som är inplastade och sitter fast hårt om att det är förbjudet att skräpa ner. I min klass har vi också föreslagit att vi ska anställa vakter, säger hon. Inne hos rektor Lennart Berglind träffar vi förutom de två miljörådsrepre sentanterna också Anna-Lena Rannelid som är lärarnas representant i miljö rådet. Hon berättar hur systemet med elevskyddsombud fungerar.

Eleverna ska ha huvudrollen i sitt eget lärande. Men de ska också få större in flytande över sin skolgång, till exempel genom att skolorna låter dem leda ut vecklingssamtal och vara elevskydds ombud. På Kvarnbyskolan (F—6) finns ett skyddsombud för varje årskurs på både låg- och mellanstadiet. På Kvarnbyskolans skolgård i Rinkeby ståtar en färgglad och ganska avancerad klätterställning. Det är rast och några elever tar sig fram genom att klättra och pendla i ringar, ivriga att inte nudda marken. Ställningen är bara ett år gam mal och skolans elever har själva valt just den bland flera olika förslag. – Men titta här! Den sitter lite löst, det kan bli farligt. Det har jag berättat för miljörådet, säger Muntadher Kareem och skakar på en av ringarna. FOTO: MARC FEMENIA

På lågstadiet och mellanstadiet finns

Anna-Lena Rannelid är lärarnas representant i miljörådet.

LÄRA #5/2016

ett ombud för varje årskurs. V arannan vecka är det klassråd. Om elever upp täcker något som kan vara skadligt i deras miljö så informerar de sitt elev skyddsombud. Frågorna tas upp i miljö rådet som har möte varannan vecka. – Varje termin går vaktmästaren, in tendenten och jag skyddsrond tillsam mans med ett elevskyddsombud från varje årskurs. Det är en bra språngbräda när vi sedan träffar Sisab, men akuta ärenden går direkt till vaktmästaren, säger Lennart Berglind och berättar att elevskyddsombuden också ska få utbild ning genom Sveriges elevråd.

Elevskyddsombuden Rosana Adlouni och Muntadher Kareem är också ordfö rande respektive sekreterare i skolans miljöråd.

ENKÄT

FOTO: MARC FEMENIA

Hur skapar du studiero på lektionerna? Zino Akrasho, lärare, Sätraskolan — Vi jobbar med ”The big five”, de fem f örmågorna i Lgr 11. Det gör lektionerna tydligare. Det absolut viktigaste är att få eleverna delaktiga i undervisningen. När de kan påverka fungerar det alltid mycket bättre. Som lärare är det viktigt att vara lyhörd för elevernas behov.

Kanske blir det inga anställda vakter som Rosana Adlouni föreslagit, men rek tor kommer att kalla till föräldramöte och föreslå att den föräldravandring som redan finns i Rinkeby också ska omfatta skolan. Förutom elevskyddsombud och miljö råd finns biblioteksråd, idrottsråd, mat råd och antimobbningsråd på skolan. – Eleverna ska känna att de har infly tande och att det inte bara är rektor som bestämmer. De ska lära sig förstå den de mokratiska processen som också kan inne bära att det ibland tar lite tid att genomfö ra förslag, säger Lennart Berglind. – Man växer av att bli sedd och lyssnad på. Ur en idé föds flera och det är inte ovanligt att idéerna haglar när något viktigt tas upp på rådsmötena. Och när vi frågar eleverna så säger alla att det känns bra att de har möjligheter att på verka, berättar Anna-Lena Rannelid. Ute på skolgården kommer en fritids ledare dragandes på en jättestor hög talare på hjul. Kvarnbyskolan ingår i Trivselprogrammet, ett växande nätverk av skolor som ska främja mer varierad lek och aktivitet på raster och motverka mobbning. – Det är inte bara viktigt hur vi kan förbättra vår miljö, utan också att tänka på hur vi är mot varandra. Skolan strä var alltid efter en vänlig och inkluderan de miljö, det är också en arbetsmiljöfrå ga, understryker Anna-Lena Rannelid. n

Birgitta Carlsson, lärare, Lindeparkens gymnasie särskola — Genom att individ anpassa undervisningen så att varje enskild elev blir bekräftad och känner sig delaktig. Tydliga instruktioner för varje moment, så att eleverna vet vad som ska hända under lektionen, skapar trygghet och studiero. Maria Flygare, lärare, Björngårdsskolan — Jag talar om vad som ska hända under lektionen och skriver upp det på tavlan. På bildlektioner blir det mycket spring med att hämta och lämna material. Då är det viktigt att samla ihop klassen ofta och skapa en stunds ro, där man också får eleverna att känna sig delaktiga och duktiga. Rita Grundin, lärare, Sätraskolan — För de yngre eleverna är det viktigt med fasta rutiner. Jag dukar alltid upp materialet för att minska spring och är tydlig med vad vi ska göra under varje lektion, skriver på tavlan och använder bildstöd. Musik kan också vara bra för att skapa en rofylld stämning. Andreas Nilsson, lärare, Västertorpsskolan — Det viktiga är att ge eleverna tydliga budskap om vad som förväntas av dem, både från mig som lärare och från skolan som helhet. Samma budskap och regler ska gälla för hela skolan. Vi pedagoger måste ha en samsyn när det gäller att skapa arbetsro för eleverna.

TEXT OCH FOTO: AGNETA BERGHAMRE HEINS

INGELA ÖSGÅRD

LÄRA #5/2016

SKOLA OCH SAMHÄLLE

Ny modell med lärarna i centrum

En grupp studenter med olika bakgrund arbetade i våras med utmaningen på Openlabs masterkurs. De breddade den till: Hur gör man läraryrket mer attrak tivt utan väsentliga ändringar i syste met? Och hur använder man Skärhol men och dess behov av lärare som en utgångspunkt för denna innovation? Lösningen blev Eduaction, en verk tygslåda för att designa framtidens skola som tas fram av ett nätverk med olika professioner, inte minst lärare. — Vi menar att det är viktigt att involvera

lärarna i utvecklingen av skolan så att deras röster blir hörda. Men också för att de tillsammans med andra yrkesgrup per inom och utanför skolan kan bidra med lösningar på skolans utmaningar, säger Marie Rogg, en av studenterna i gruppen. – Vi har fått mycket positiva reaktio ner på vår presentation och jobbar gärna vidare med frågan. Lärarbrist och lärar yrkets status är en utmaning för hela samhället. Emma Schaber är lärare i matematik, teknik och spanska på Bredängsskolan. Hon var också en av deltagarna i det nät verk som ledde fram till Eduaction. Där 24

LÄRA #5/2016

fanns även representanter för ideella organisationer och andra yrkesgrupper som chefsrekryterare och företagare. – Precis ett sådant nätverk som jag vet att många efterlyser, säger Emma Schaber. Hon upplevde att diskussionerna blev både djupare och bredare än andra nät verk hon deltagit i. Dels för att de träf fades fysiskt, dels för att deltagarna kom från olika yrken. Grupperna arbetade med designmetodik och fick tänka sig in i lärarnas situation. Emma S chabers grupp skapade Henrik, 45 år, och till sammans kom de fram till vad som skulle få honom att arbeta som lärare i Skärholmen. Att känna sig uppskattad och få stöd och förtroende från samhället var en viktig faktor. Ett nätverk inom och utan för skolsystemet liksom en kreativ miljö för att få inspiration och kunna utveckla idéer med kolleger var andra. Grupperna kom också fram till att lärarna behöver en plattform för att diskutera idéer och undervisning och för att prova nya s aker i samarbete med kolleger och andra yrkesverksamma. Studenterna från Openlab hade dess

utom tänkt ut verktyg till alla deltagare i nätverket. Emma Schaber fick en kom pass då hon som ny lärare visar vägen för framtiden. – Det känns hoppfullt att det finns aktörer som agerar för positiv föränd ring i skolan och att få vara en del i den, säger hon. Liksom de andra i nätverket tycker hon att det behövs fler initiativ för att utveckla skolan.

– Ofta kommer förändringar uppifrån som nya läroplaner och bedömnings system. Sådant tar tid att sätta sig in i, tid från undervisningen. – Eduactions verktygslåda skulle kunna bidra till olika lösningar för olika skolor. En utveckling som kommer från lärare tillsammans med andra yrkes grupper ger tyngd. I grupperna pratade de om vilka de vill

se i ett nätverk som utvecklar skolan och bidrar till att göra läraryrket mer attrak tivt. – Jag föreslog stadsutvecklare och po litiker eftersom en skolas sammanhang är viktigt för hur den fungerar. Det kan vara hur den är utformad men också var den ligger. Emma Schaber är övertygad om att det finns många utvecklingsfrågor att jobba med och ser fram emot en fort sättning för nätverket. Upplevelsen har också gjort att hon har inspirerats till att använda designmetodiken i under visningen. Hon är i grunden civilingenjör med in riktning mot samhällsbyggnad och utbil dade sig till lärare via Teach for Sweden. – Jag känner absolut att jag har ham nat rätt. Det är ett fantastiskt yrke! Sam tidigt tror jag att det är positivt om lärare FOTO: ULRICA ZWENGER

Hur får vi fler lärare till Skärholmens grundskolor? Den utmaningen fick det tvärvetenskapliga Openlab av ut bildningsförvaltningen och lösningen heter Eduaction, en verktygslåda för att designa framtidens skola. Idéerna tas fram i ett nätverk med olika yrkes grupper, däribland lärare. — Väldigt sporrande, säger Emma Schaber, lärare på Bredängsskolan.

”Det är precis den här typen av utbyte mellan olika skolproffs som jag vill se mer av”, säger skolborgarrådet Olle Burell (S).

SKOLA OCH SAMHÄLLE

LÄRAREN

SRUMM

ILLUSTRATION: HANS VON CORSWANT

KLAS

S K OLAN

SKÄRHOLMEN SAMHÄLLET

kan byta mellan olika yrken. Det är bra både för skolan och för eleverna. – Allt vi kan göra för att göra lärarnas jobb lättare och bidra till en attraktivare bild av skolan är av godo. Denna arbets modell kan bidra till detta, säger Bo An dersson, grundskolechef för Skärholmen och Bromma. Han menar att det är viktigt att idéer för skolan också kommer från lärarna själva i samråd med andra yrkesgrupper. – Eduaction är en arbetsmodell med lärarna i centrum på ett annat sätt än tidigare, säger han. Även skolborgarrådet Olle Burell (S) ser positivt på den här idén för att utveckla skolan. – Openlab är en fantastisk resurs för oss i Stockholm och jag är jätteglad att de fått jobba tillsammans med några av

våra fantastiska lärare och andra med arbetare på utbildningsförvaltningen. Jag tror mycket på att förändring sker i skolan, nära eleverna och genom ett kol legialt lärande. Vilka fördelar finns med ett nätverk från olika yrkesgrupper?

– Det är precis den här typen av ut byte mellan olika skolproffs som jag vill se mer av. Stockholms stads skolor ska präglas av en samarbetskultur, både inom skolorna och mellan skolorna, och det ska stödjas från central nivå, säger Olle Burell.

OPENLAB ■■En tvärvetenskaplig verksamhet som startade i maj 2013 efter ett samarbete mellan Stockholms stad, länsstyrelsen och landstinget samt universitet och högskolor i Stockholm. ■■Studenter från Karolinska institutet, KTH, Stockholms universitet och Södertörns högskola har arbetat med olika utmaningar i regionen. ■■Målet är att generera kreativa grupp processer där olika kunskapsområden möts för att utforska alternativ och bidra till innovativa lösningar.

Skulle du kunna tänka dig att vara med i ett sådant nätverk?

– Absolut! Precis som jag tror att r esten av ledamöterna i utbildnings nämnden skulle. n MONIKA SIDÉN

LÄRA #5/2016

MIN SKOLA

ALINA KHAN, 13 SMEDSHAGSSKOLAN ”Det är pirrigt att gå på högstadiet. Jag känner att kraven är högre för att få bra betyg. Men jag tycker om att det är mer struktur och tydligare mål. Jag gillar inte när det är lite hipp som happ. Varje dag repeterar jag matte när jag kommer hem. Jag tror jag har en mattehjärna. Därför är det mitt roligaste ämne. När jag känner att jag lär mig något lätt blir det extra roligt. Kemi och fysik går också bra. Den här skolan är bra, men jag har inget annat att relatera till för jag har gått här sedan sexårs. Det är tryggt att gå här. Alla mina kompisar är trevliga och lärarna är bra på att undervisa. Det bästa är att de alltid lyssnar. Jag kan vända mig till mina lärare med allt. Det ämne som är svårast är svensk an. Nu läser jag mer böcker och det ger resultat. Många säger att jag har ett bra ordförråd. Det beror nog på att jag pratar flera språk, som engelska och bengaliska, flytande. Vi pratar mest engelska hemma och jag dröm mer på engelska. Jag har mina rötter i Bangladesh, båda mina föräldrar är därifrån. Alla vi tre syskon är födda i Sverige. Jag får modersmålsundervis ning i bengaliska, det är jättebra! På vår skola har eleverna olika bak grund. Det gör skolan roligare. Vi har alltid mycket att prata om och kan jämföra hur man gör i olika länder. Det gör att vi också får kunskaper av varandra. Jag vill vara bra i skolan, därför pressar jag mig själv lite extra. Mina föräldrar uppmuntrar mig att plugga mycket. De har själva studerat och det gör mina syskon också. Tidigare ville jag bli läkare, men nu vet jag inte. Jag kanske får andra intressen när jag blir äldre. Det känns spän nande att inte riktigt veta, att kunna ha olika tankar och drömmar om framtiden.” n BERÄTTAT FÖR AGNETA BERGHAMRE HEINS

LÄRA #5/2016

” Jag har en mattehjärna”

FOTO: MARC FEMENIA

MIN SKOLA

LÄRA #5/2016

PROFILEN

Rahim Ghafori minns ett annat Afghanistan än dagens krigshärjade land. I dag är han moders målslärare på fyra skolor i Stockholm.

LÄRA #5/2016

PROFILEN

Han håller hoppet vid liv TEXT: ANNELIE DREWSEN

FOTO: CARLA ORREGO VELIZ

Medan krigen har avlöst varandra i hans hemland, har Rahim Ghafori arbetat outtröttligt med att utbilda unga afghaner i Sverige. — Jag vill ge mina elever språket, där finns känslorna och traditionerna. Jag vägrar ge upp hoppet om mitt land.

et är matematiklektion i en för beredelsegrupp på Bäckahagens skola i Bandhagen. Studiehand ledaren Rahim Ghafori förklarar viktiga begrepp på dari för två elever från Afghanistan. – Siffra är rakam och tal är adad, säger han och pekar i läroboken. Det är en helt vanlig dag i skolan. Men det är också en scen i en större berättelse som veck lar ut sig över världskartan och belyser några av de mest aktuella samhällsfrågorna i vår tid: konflikt, krig, flykt – och utbildning. Vilken av dem som är viktigast för Rahim Ghafori råder det ingen tvekan om. Det är utbildning, alltid utbildning.

Han föddes i Afghanistans huvudstad Kabul 1966 och växte upp i en blomstrande stad. I familjens hem stod radion alltid på. Pappa Abdul Rezaq var statstjänsteman och ville veta vad som hände i omvärlden. Men det fanns en sak som fick honom att stänga av radion. Det

var när mamma Noorzia kokade te, ställde fram nötter och samlade hela familjen kring sandali-bordet. Med en värmekälla under bordet och ett stort täcke över det kunde hela familjen hålla värmen där. – Vi satt under täcket runt bordet medan mamma berättade sagor för oss. Jag kommer fortfarande ihåg många av dem, säger Rahim Ghafori. Han beskriver sin mamma som en stark och självständig kvinna, som satte sig upp emot de traditioner som fanns i vissa delar av Afgha nistan. – I Kandahar var kvinnorna täckta av burka för att vara anonyma, och deras röster skulle helst inte höras. Men min mamma var inte sådan. Fastän hon varken kunde läsa eller skriva gav Noorzia Ghafori sin son Rahim en stark känsla för språket och berättelserna. Hans patos för utbildning kommer däremot från pappa. – Han sa att om det finns en moské och en skola, så går du först till skolan. Skolan spelade >> LÄRA #5/2016

PROFILEN

>> den största rollen i våra liv, att vara utbildad.

Då kan man själv förstå vad som är rätt och fel. Som vuxen håller Rahin Ghafori fast vid den övertygelsen. – Många i Afghanistan är analfabeter och tror bara på mullor. De kan inte tänka själva, någon annan tänker åt dem. Därför är utbild ning så viktigt. När jag träffar gamla elever frå gar jag alltid om de har fortsatt att utbilda sig. Han har mött många elever sedan han började arbeta som modersmålslärare och studie handledare 1998. Hela Stockholm är hans arbetsplats och just nu undervisar han elever på fyra olika skolor. Två dagar i veckan är han på Bäckahagens skola. Där går nio elever i för beredelseklassen, varav tre som talar dari. På bänkarna ligger pennor, linjaler och surfplat tor. Rummet fylls av elevernas nyfikna röster och lärarnas erfarna. – Om du ska slå upp det där ordet är det bättre att använda Lexin än Google translate, säger Rahim Ghafori till Mustafa Alizadeh. Han är 16 år och född i Iran. – Jag har aldrig varit i Afghanistan. I Iran gick jag i en skola för afghaner i fem år. Nu har jag gått en månad i skolan här. Både han och klasskamraten Zolfaghar Muradi trivs i skolan. – Jag trodde inte att det skulle finnas en lärare som talade dari. Det känns bra. Det finns mer resurser här än i Iran. I skolan är det lugn och ro och allt man behöver finns här, säger Zolfaghar Muradi som är 13 år. Rahim Ghafori lägger sin hand på hans hjässa och fortsätter förklara uppgifterna i matematikboken. Hans arbete handlar inte bara om att översätta ord, utan om att se till att eleverna förstår sammanhanget de befin ner sig i. Han fungerar också som en länk mellan klassens lärare och eleverna. Om det behövs kan han ta kontakt med vårdnads havare för att diskutera frågor som dyker upp i skolan. Han tycks ha en naturlig fallenhet för att undervisa, men hans väg till läraryrket har varit snirklig. Under sin egen skolgång fick han bra betyg och vid sidan av studierna gick han som elev hos en fotograf. – Min pappa ordnade det när han såg mitt intresse för teckning. När jag inte hade något att göra hos fotografen smög jag över till bok handlaren bredvid. Han såg att jag inte hade råd att köpa alla böcker jag ville läsa och lät mig låna en bok för två afghani om jag lovade att inte förstöra den. 30

LÄRA #5/2016

Jag vill att de ska bli svenskar och räkna Sverige som sitt första land, medan Afghanistan är föräldrarnas land.

RAHIM GHAFORI Aktuell: Redaktör för tidskriften Farda och för Tema modersmål på dari. Gör: Studiehandledare och modersmålslärare på fyra skolor i Stockholm. Översätter läromedel i samhällskunskap till dari. Konstnär och översättare. Bor: I lägenhet i Farsta. Gillar: Promenera i skogen och nära vatten, särskilt vid soluppgång och solnedgång. Träffa författare och poeter och lyssna på när de diskuterar litteratur. Resa, träffa nya människor och lära känna nya kulturer. Ogillar: Krig och vidrig politik. På lediga stunder: Ringer till mamma, umgås med mina barn eller går på bio och ser indiska, afghanska och persiska Oscarsnominerade filmer. Läser: Romaner, poesi och pedagogiska tidskrifter. Lyssnar på: Afghansk, persisk och amerikansk popmusik samt afghansk och indisk ghazalmusik.

Konsten fortsatte att intressera honom. I grundskolan ordnade han sin första utställ ning och på gymnasiet blev han elev hos konstnärinnan Noor Jaham Makhmoor. – En dag blev hon mördad på väg till hög skolan. Det var en chock. Det är i slutet av 1970-talet och Afghanistan är på väg in i en tid av konflikt och krig som ännu inte är över. Det börjar med att presiden ten störtas i en militärkupp och kommunist partiet tar makten. Kort därefter invaderar Sovjetunionen landet. Konsekvenserna för familjen Ghafori är drastiska. De bor sedan många år i Kandahar men flyttar tillbaka till Kabul när en av de äldre sönerna hamnar i fängelse för att han protesterat mot ryssarnas ockupation. I Kabul går Rahim Ghafori gymnasiet men stannar hemma när det är dags för slutproven. Ungdomar måste göra obligatorisk militär tjänst och regimen har börjat hämta eleverna direkt från gymnasiet. – Jag visste det och gick inte dit. Pappa hjälpte mig att lämna Kabul. Via Kandahar åkte jag till Pakistan och därefter Iran. Rahim Ghafori är 17 år och ensam i Iran. Som afghan har han inga rättigheter. Han kan inte studera och att arbeta är bara til� låtet inom elva yrken, bland annat städare och byggarbetare. Samma situation är vanlig hos hans elever i

dag. Förra året sökte 40 000 afghaner asyl i Sverige och över hälften var ensamkom mande barn. Många har levt i grannländer till Afghanistan utan tillgång till utbildning och andra grundläggande rättigheter. Om de ens minns något från sitt hemland är det ofta bilder av krig och kaos. Deras framtidstro är stympad. Rahim Ghafori ser det som sin livs uppgift att utbilda dem och stärka deras tro på en bra framtid. – Jag vill att de ska bli svenskar och räkna Sverige som sitt första land, medan Afghanis tan är föräldrarnas land. Jag tror att Afghanis tan kommer att uppleva ljusa tider igen, men de här ungdomarna har inte sett den tid som jag upplevt, säger Rahim Ghafori. Till sist lyckades han avsluta sin gymnasie utbildning i Iran och komma in på konsthög skolan i Teheran, men som afghan fick han inga slutbetyg. Därefter arbetade han några år som journalist i Afghanistan. Spänningar mel lan olika politiska och militära grupperingar gjorde hans arbete riskfyllt. Till sist lämnade han landet igen och kom till Pakistan. I staden Quetta, nära gränsen till Afghanistan, star

PROFILEN

Rahim Ghafori förklarar viktiga begrepp inom matematiken för Muhidin Abdi Ali (till vänster) och Zolfaqar Muradi. I bakgrunden syns läraren Angela Rivera Goday.

tade han i början av 1990-talet en skola för afghanska flyktingar. – Det är min största kulturgärning, säger han. I sex år blev han kvar i Pakistan för att bygga

upp sin skola. Han lyckades få stöd för lokaler, läromedel och lärarlöner från olika organi sationer men försörjde sig själv på att måla rikshor. – Varje motiv tog en och en halv timme att måla och jag tjänade 400 rupier. Det var mest filmstjärnor från Bollywood och Hollywood, minns Rahim Ghafori. Till sist blev situationen för farlig för Rahim Ghafori, vars familj var spridd i flera länder. Han bestämde sig för att åka till Sverige, där en äldre bror bodde. Flyget gick via Kina och i november 1994 landade han på Arlanda. E fter två år fick han uppehållstillstånd, ungefär samtidig som talibanerna tog makten i Kabul. Medan hans hemland under de följande åren blev mest känt som hemvist åt Usama bin Ladin och al-Qaida, ägnade sig Rahim Ghafori åt att skapa sig en framtid i Sverige. Han lärde sig svenska och fick arbete på Språkcentrum.

Sedan dess har han gått på Lärarhögskolan och är numera behörig lärare i dari och pash to, de två största språken i Afghanistan. Han har inte gett upp hoppet om att A fghanistan en dag ska blomstra som i hans barndom. Outtröttligt arbetar han för att ge afghanska barn och ungdomar i Sverige en ut bildning. Vid sidan av sitt arbete i Stockholms skolor översätter han barnböcker och lärome del, skriver egna läromedel och arrangerar konferenser för modersmålslärare från hela Skandinavien.

Pappa hjälpte mig att lämna Kabul. Via Kandahar åkte jag till Pakistan och därefter Iran.

Precis som många av hans elever har han en familj som är spridd över jordklotet. Den äldste sonen studerar i USA, samma land som hans drygt 80-åriga mamma bor i. När Rahim Ghafori får en stund över brukar han ringa till henne. Hennes namn Noorzia betyder ’ljuset som lyser’, och kanske är det tack vare henne han kan behålla en så ljus bild av framtiden. – Tragedierna bara fortsätter i Afghanistan, men jag har inte tappat hoppet. När jag prata de med mamma sist lovade jag att en dag star ta en skola i Afghanistan. Jag vill även öppna ett barnhem och starta en filmfestival. n LÄRA #5/2016

VÄLKOMMEN TILL MIN PLATS

Ny digital lektionsbank för våra lärare Det går att berätta om en plats på många sätt. Eleverna i årskurs 2 på Hjulsta grundskola har tecknat, fotat och skrivit olika slags texter om sin närmiljö och publicerat på nätet. Nu blir arbetssättet tillgängligt för alla i den öppna lärresur sen Välkommen till min plats. Precis bortom Hjulsta centrum ligger en lekplats där en jättelik gul ställning hål ler upp gungor, klätternät och en basket korg. Officiellt heter den Hjulstagången, men bland barnen som bor här kallas den Gula parken. – Det är roligt i Gula parken. Man kan spela fotboll. Det är stort där. Det finns studsmatta och gunga. Vi får plats sex stycken när vi gungar. Så beskriver Josef Maged och Yones Jamshid sin favoritplats i Hjulsta. De går i årskurs 2 på Hjulsta grundskola och deltar i projektet Välkommen till min 32

LÄRA #5/2016

plats, som drivs av Stockholmskällan och Wikimedia. Under några höstveckor har eleverna tillsammans med lärarna Ulla Sporrner och Merja Niskanen valt ut sina favorit platser på gångavstånd från skolan och sedan dokumenterat dem i text och bild. Dessutom har klassen lärt sig mer om stadsdelarna Hjulsta och Tensta från material på Stockholmskällan och genom promenader och studiebesök i området. – Jag har länge velat arbeta tillsam mans med Stockholmskällan och har efterfrågat material om Hjulsta, säger Ulla Sporrner som nappade direkt när hon fick frågan om att delta. Hon har tidigare varit IKT-pedagog men är nu klasslärare i årskurs 2, där hon gärna arbetar med digitala verktyg. Sofia Dahlquist är pedagog på Stock holmskällan och har varit på besök i

klassen vid flera tillfällen för att visa material om Hjulsta från Stockholms källan. – Vi tittade bland annat på ett foto från 1920 där ett barn åker spark på väg till Hjulsta by. Ett annat foto föreställde en liten stuga vid Spångaån där man tvättade förr i tiden. Eleverna kände igen platsen men såg samtidigt att det inte alls ser ut som i dag. Att se hur ens egen ort såg ut för 50 e ller 100 år sedan är spännande för de flesta. Förutom foton kan även historiska kartor vara ett sätt att göra den resan i tiden. – Tyvärr sträcker sig inte Stockholms källans funktion Jämför kartor till Hjuls ta. I stället tittade vi på historiska flyg foton på Eniro. Det finns för hela landet och fungerar väldigt bra pedagogiskt, säger Sofia Dahlquist.

VÄLKOMMEN TILL MIN PLATS

FOTO: ULRICA ZWENGER

Läraren Ulla Sporrner hjälper Guled Ahmed (till vänster) och Yasir Hassan att redigera texterna som de ska läsa upp på vernissagen.

Hon är imponerad över hur väl elev erna i Hjulsta har kunnat orientera sig i sitt närområde utifrån kartbilder. Även om de inte alltid har koll på Sveriges geografi vet de mycket väl hur det ser ut omkring skolan. Att börja i det som är nära och sedan fördjupa sig i egna frågor och historiska perspektiv är grundtanken med arbetet. – Det handlar om att elever är med och skapar berättelser om den egna platsen. Genom att dela dem utan för klassrummet är de också med i det offentliga samtalet om en plats, säger Sofia Dahlquist. I klassrummet har arbetet kommit in i slutspurten. Några elever tar fram pastellpennor för att rita klart sina teck ningar, andra skriver bildtexter för hand och några ska skriva klart sina texter på dator. De loggar raskt in på sina egna konton på de bärbara datorerna och

ppnar sina dokument. Nu ska de skriva ö om sina platser i framtiden. – Hur vill du att det ska vara om 20 år, när du går dit med dina egna barn? frågar Ulla Sporrner. Flera elever väljer att arbeta tillsammans och snart författas planer med blommor, rekordlånga rutschkanor och regnbågs färgade parker. Det blir många långa ord att skriva. – Hur stavas klätterställning? Rutsch kana? Hockeyplan? Om ett par dagar är det vernissage dit föräldrarna är inbjudna. Klassens bilder och texter publiceras även på Internet. På Riksantikvarieämbetets sajt för berät telser och minnen, www.platsr.se, finns deras foton av Gula parken, men även av Tensta bibliotek, Spånga by och en rad andra favoritställen. Till varje bild har eleverna skrivit en text. Dessutom

har klassen skrivit faktatexter om stads delarna Hjulsta och Tensta till Wikimini, ett uppslagsverk som skrivs av och för barn. – Det tog lite tid att komma i gång. Först skulle de välja sina favoritplatser och argumentera för varför de valt dem. Nu har de landat i argumentationen men inte riktigt i faktaskrivandet, säger Ulla Sporrner. Att klassen skulle arbeta med just argu

menterande texter och faktatexter föll sig naturligt. – Faktatexterna skrev vi tillsammans. Klassen är delad i två grupper och den ena skrev om Tensta medan den andra skrev om Hjulsta. De ska även beskriva hur de vill att favoritplatserna ska se ut i framtiden, säger Ulla Sporrner. Målet med Välkommen till min plats är att skapa en öppen lärresurs på nätet, >> LÄRA #5/2016

STOCKHOLMSKÄLLAN

alltså ett slags digital lektionsbank för lärare som vill arbeta på samma sätt med sina elever. Under hösten har en hand full skolor, från årskurs 1 till gymnasiet, prövat arbetssättet med stöd från Sofia Dahlquist på Stockholmskällan och Sara Mörtsell på Wikimedia Sverige. Ju äldre eleverna är, desto mer själv ständigt klarar de att arbeta med käll materialet och uppgifterna. De äldre eleverna använder Wikipedia för att publicera sina faktatexter, vilket s täller andra krav på att fakta ska kunna granskas och källor anges. – Wikimini är ett bra sätt för de yngre eleverna att komma in i wikitanken om att skapa kunskap gemensamt. Vi har också låtit elever i årskurs 6 skriva texter för yngre elever, vilket är ett bra sätt att arbeta med text utifrån syfte och mot tagare, säger Sofia Dahlquist.

FOTO: STOCKHOLMSKÄLLAN

Målningen ”Utsikt över Slussen” (1898) av Carl August Tholander finns på Stockholmskällan och ger en bra bild av hur både staden och samhället har förändrats.

Historisk källa för många ämnen

Klockan slår 13 och lektionen i Hjulsta är officiellt slut, men i klassrummet pågår fortfarande febril aktivitet. Alla vill bli klara till vernissagen. En efter en ställer eleverna tillbaka datorerna i vagnen och Ulla Sporrner plockar ihop teckningar och utskrivna texter. Hon har själv bott och arbetat i Tensta i många år och känner väl till de platser som eleverna tycker så mycket om. Men även elever på lågstadiet upp fattar att just deras plats på jorden ofta förknippas med problem i medierna. – Med det här arbetet vill jag att de ska känna stolthet över sin hembygd. De måste få vara stolta över att bo i Hjulsta eller Tensta. Första veckan i maj är det världens vackraste plats, med alla körs bärsträd som blommar. n

På Stockholmskällan kan lärare och elever i Stockholms skolor ta del av bilder, foton, kartor och texter från en rad arkiv och museer. Nu firas tioårs jubileet med en helt ny sajt, som är bättre anpassad till mobilen och besökarnas önskemål.

FOTO: ULRICA ZWENGER

ANNELIE DREWSEN

Sahra Jama, Shakira Rasulova och Nadia Ali skriver tillsammans en text om Gula parken i Hjulsta.

LÄRA #5/2016

Nu i november lanseras den nya Stock holmskällan, men sajten har sedan någ ra månader funnits i en betaversion. Den stora nyheten är att den nya fungerar minst lika bra på mobila enheter som på en dator. – Man ska kunna använda Stock holmskällan ute i stadsrummet. Det är de mobila enheternas stora fördel, för klarar Frida Starck Lindfors, samordna re och projektledare för Stockholmskäl lan på Medioteket. Genom att koppla ihop det historiska källmaterial som finns på Stockholms källan med platsen där man befinner sig, kan man få en ögonblicksbild av ex empelvis en byggnads historia. Vad som finns i arkiven varierar, det kan vara ett brev, ett foto, en karta eller en målning. – På så vis kan man hitta de personliga och specifika historierna som komplet terar den generella historien i läroboken.

Om man vill fördjupa sig ytterligare i något väldigt specifikt kan man söka vidare i andra arkiv. Att Stockholmskällan lämpar sig sär skilt väl för studier i historieämnet är givet. Många lärare har även använt den i svenska, bild och geografi. Den mest besökta sidan är Jämför kartor, där man kan se en plats genom kartor från olika epoker. Från årskurs 6 och upp till gym nasiet kan elever själva arbeta med ma terialet, men även i lägre åldrar kan lä raren använda sig av Stockholmskällan tillsammans med eleverna. På den nya sajten har anpassningar gjorts för att elever lättare ska kunna navigera med hjälp av bilder. För lärare har det blivit enklare att söka utifrån centralt innehåll eller förmågor i läro planen. Dessutom har de många lek tionsförslagen arbetats om. – Men vi tar gärna emot fler synpunk ter och önskemål från lärare, både inne hållsligt och tekniskt, säger Frida Starck Lindfors. n ANNELIE DREWSEN

Besök nya Stockholmskällan på www.stockholmskallan.stockholm.se.

VI VAR DÄR

TÄVLING

” Teatern kan få eleverna att våga” Stockholmssatsningen Kolla Kultur fyllde under två septemberdagar Dieselverkstaden i Nacka. Personal från länets förskolor och skolor fick smakprov från aktuella scenföreställ ningar, konstutställningar och kultur verkstäder och gavs möjlighet att ta kontakt och diskutera med kultur aktörer bland montrar och foldrar. – Vi är några kolleger som kommit för att bli inspirerade och för att fundera över hur vi kan fortsätta utveckla arbe tet med de estetiska lärprocesserna på skolan, berättade bildläraren Margareta Forsberg från Höglandsskolan för LÄRA Stockholm. Kolla Kultur lockade över 400 besökare, och Nina Andersson Tallec, handläggare på Stockholms läns landstings kulturför valtning, var glad över uppslutningen. – Möten och inspiration är viktigt. Här förs spännande samtal om hur kulturen kan komma direkt in i undervisning en. Kan en förskola samarbeta med en konsthall – och vad händer i så fall då? Hur blir dans ett sätt att upptäcka värl den? Och hur går det rent praktiskt till att ta emot eller arrangera en föreställ ning på skolan? Ett genomgående tema under Kolla Kul

tur var barns rätt att inte bara konsumera kultur, utan att också själva delta och ut trycka sig. Katti Hoflin, stadsbibliotekarie, betonade detta i sitt scenframträdande. – Frihet att yttra sig, det är ingen själv klarhet för ett barn. Vem får tillgång till en scen, och känner att ”jag får stå här och jag kan säga vad jag vill och jag får yttra mig fritt”? För Jordi Almeida, skådespelare och lärare i spanska och engelska vid Sturebyskolan, är dessa frågor viktiga i det dagliga arbetet. På Kolla Kultur ta lade han om hur han använder estetiska processer i sitt klassrum. – Jag använder teatertekniker för att få eleverna att våga, så att de kan göra sig hörda.

VINN BIOBILJETTER

Eleverna får hjälp med att hitta melo dier i språk och att minnas ord och fra ser. Ett medvetet och lekfullt arbete med röst, rytm, rörelse och undertext kan skapa ny vilja att använda språket och därmed utveckla det. Ibland måste man också hitta tekniker för att övervinna sin rädsla. – Hastighet är fantastiskt! Det ska inte finnas så mycket utrymme att döma sig själv. På Sturebyskolan genomförs sedan

ett par år ett årligt teaterprojekt inom ramen för skolans kreativa val. Teater teknikerna har därmed blivit en del av hela skolans arbete. – Teatern får eleverna att skina, berättade Jordi Almeida. I våras deltog för första gången en grupp nyanlända elever i teaterproduk tionen. För dem bidrog arbetet till snabb språkutveckling, förutom att de blev en del av gemenskapen och samhörigheten. – Jag har sett hur otroligt viktig kultu ren är. Kanske inte framför allt som man ofta tänker sig, när eleverna går och ser något, utan när de får göra något själva, sa Jordi Almeida. Och anslöt sig därmed till den vision som Katti Hoflin avslutade sitt Kolla Kul tur-framträdande med: – Om jag fick bestämma skulle jag göra alla skolor till kulturskolor. Då skul le man hålla på med alla konstnärliga uttryck, invävt i allt annat. n

Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får två biocheckar vardera. Lycka till! 1. Hur länge har skola och fritids hem varit helt integrerade på Gustav Vasa skola? 1. Sedan 2006. X. Sedan 2009. 2. Sedan 2012. 2. I vilken stad föddes Rahim Ghafori? 1. Kabul. X. Kandahar. 2. Quetta. 3. Var är Daniel Östlund lektor i specialpedagogik? 1. Vid Högskolan Kristianstad. X. Vid Södertörns högskola. 2. Vid Stockholms universitet. 4. Vilket ämne tycker Alina Khan på Smedshagsskolan är roligast? 1. Matematik. X. Svenska. 2. Engelska.

KULTUR I SKOLAN

5. Var arrangerades Kolla Kultur i september? 1. På Dieselverkstaden i Nacka. X. På Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. 2. På Bokmässan i Göteborg.

■■Kulan drivs av kulturförvaltningen och utbildningsförvaltningen och ska säkra elevernas rätt till kulturell delaktighet och eget skapande. ■■Kolla Kultur arrangerades den 7—8 september av kulturförvaltningen, utbildningsförvaltningen och landstingets kulturförvaltning. På Pedagog Stockholm hittar du en film från Kolla Kultur.

Skicka din tipsrad senast den 22 november till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Ange var du arbetar och din hempostadress så att vi kan skicka biocheckarna om du vinner. Vinnare i nummer 4/2016 blev Kerstin Linke, Skanskvarnsskolan, Anna-Lena Mugnosso, Björngårdsskolan, och Bessy George Thyde, Östbergaskolan. Rätt rad var 2, X, 2, X, 2.

KATARINA LYCKEN RÜTER

LÄRA #5/2016

Anna-Karin Nordin, lärare på Mariaskolan, försvarade den 23 september sin licentiatuppsats ”Matematiska argument i helklassdiskussioner” vid Stockholms universitet. Tre typer av argument som är funktionella i kommunikationen och förmedlar olika aspekter av matematik identifierades. De är argument som förmedlar en lösning till en uppgift eller ett problem, som förmedlar konceptuella egenskaper och som förmedlar en matematisk relation. Resultatet visar att argument kan uttryckas genom talat språk, skriftspråk, symboler, bilder, konkret material och gester. Detta stärker vikten av att ta hänsyn till fler uttrycksformer än det verbala i matematikklassrum.

Nämnd & Nytt Redaktör: Monika Sidén, 08-508 33 059, monika.siden@stockholm.se.

miljoner betalar Skolverket ut i bidrag till handledare och lärare. Över 1 700 lärare i landet kan stärka sin specialp edagogiska kompetens.

Från vänster: Koordinatorerna Eva Östberg, Storkyrkoskolan och Marita Andreasson, Björngårdsskolan.

Öppna skolan och prata politik Det finns flera olika under visningsmaterial på utbudet.se. Öppna skolan! fokuserar på normer som rör sexualitet, köns identitet och könsuttryck. Prata politik! är ett stöd för lärare som vill bjuda in politiska partier till sina skolor. I materialet finns ex empel på olika metoder, tips och diskussionsfrågor som du kan använda för att främja samtal om politik i skolan. Materialen är framtagna av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhäl lesfrågor.

Stöd för att kartlägga nyanländas engelska Nu finns ett kartläggnings material för att bedöma ny anlända elevers kunskaper i engelska. Materialet finns på Skolverkets bedömningsportal och är ett stöd för att du som lä rare ska få en uppfattning om vad eleven kan i ämnet och ett bättre utgångsläge för att plane ra undervisningen.

LÄRA #5/2016

Två skolor får Pingvinpriset På Björngårdsskolan och Storkyrkoskolan i Stock holm har energi- och klimatarbetet ökat sedan sko lorna deltagit i det europeiska projektet Erasmus+. Drivande är koordinatorerna och lärarna Marita Andreasson och Eva Östberg som fick Pingvinpriset och utsågs till månadens klimatsmarta exempel i oktober 2016. – Vi ville vässa energi-, klimatoch miljöarbetet ytterligare så det var verkligen roligt att våra skolor blev utvalda. Det ger många nya infallsvinklar när lärare från an dra europeiska länder samarbetar och utbyter idéer, berättar de båda lärarna. Sju europeiska länder har del tagit i projektet och samarbetat kring demokrati, medborgar skap, migration och städers till växt. Erfarenhetsutbytet har skett på många olika sätt, till exempel

genom film, workshoppar, studie besök och Skype. – Tillsammans med våra kol leger på de båda skolorna har vi lyckats införa energi- och klimat frågor i någon form i allas skoläm nen, berättar Marita Andreasson. – Eleverna bidrar med många kloka förslag på hur en klimat smart värld kan skapas. De är så framsynta och idéer som förts fram tidigare år är nu verklighet, till exempel de självkörande el drivna bilarna, säger Eva Östberg.

Har du tips på Pingvinpriskandidater som arbetar för minskad energianvändning och klimatpåverkan inom staden? Kontakta Anette Almlöf, anette.almlof@stockholm.se.

Vad fick dig att bli lärare? Thomas Carlsson är lärare i idrott och hälsa på Norra Real. Han är också statist i utbildningsförvaltningens filmsatsning för att få fler lärare. — Jag ville bli lärare därför att jag vill göra skillnad. För att få möjlighet att påverka och engagera. Och stärka elevers självbild. För att kunna gå till jobbet och känna att jag är en del i en annan människas utveckling. Ungdomarnas kreativitet är något som ger mig energi och drivkraft att fortsätta mitt arbete som lärare. Sist men inte minst så är en god relation med eleverna viktigast för att skapa en god lärandemiljö och det är något jag har som utgångspunkt i min roll som lärare. FOTO: JULIUS BOWDEN

Nybliven fil lic försvarade mate matiska argument

FOTO: ANETTE ALMLÖF

Nämnd & Nytt

Thomas Carlsson.

Nämnd & Nytt

Antal elever och medarbetare ökar, central administration gör det inte, därmed genomgår förvaltningen en effektivisering. Tony Mufic, @TMufic

FOTO: MONIKA SIDÉN

Vad jobbar du med? projekt som lärare kan delta i. Dessutom är jag nätverks ledare för det ämnesdidaktis ka nätverket i naturvetenskap och teknik inom Stockholm Teaching and Learning Studies där jag koordinerar och stöttar lärardrivna forskningsoch ut vecklingsprojekt tillsammans med forskarstuderande lärare i staden. Du leder även projektet Programmering Stockholm.

Per Anderhag, lektor och samordnare på forskningsoch utvecklingsenheten. Vad gör du på jobbet?

– Jag samordnar forskningsoch utvecklingsaktiviteter som rör naturvetenskap och teknik i Stockholms grund- och gym nasieskolor. Jag bevakar, spri der och transformerar ämnes didaktisk forskning, bland annat genom det återkom mande forskningsseminariet för stadens lärare eller genom de forskningsoch utvecklings

– Ja, det syftar till att öka lärares och elevers lärande i och intresse för programme ring. Arbetet är organiserat kring utbildning, lärardriven forskning och samverkan med interna och externa intressen ter. Målet är en ökad förståel se för hur programmering kan användas i undervisningen för att stötta elevers lärande. Jag är också sekreterare i stadens Programmeringskommission som bland annat fungerar som en rådgivande instans. Leda möterna representerar aka demi, näringsliv och skola och

Ändrad styrning för Skolplattformen

Så många steg har Stockholm klättrat på Lärarförbundets rankning för Bästa skolkommun.

Skolplattform Stockholm är ett projekt som syftar till att etablera digitala verktyg i förskola och skola. Skolplattformen ska förse förskolor och skolor med bättre pedagogiska verktyg och effektivare administrativa rutiner. Nu flyttas ansvaret för projektet från utbildningsnämnden till kommunstyrelsen för att stärka upp styrningen. Mer information finns på intranätet.

leds av skolborgarrådet Olle Burell. Programmering i rela tion till undervisning och lä rande är ett mycket spännande sammanhang att befinna sig i. Vad är det bästa med ditt jobb?

– Det är ett väldigt varieran de jobb där jag får möta och arbeta med människor i hela Stockholms skolorganisation. Vilka är utmaningarna?

– Att lärare, eller över huvud taget personer som är intresse rade av ämnesdidaktisk forsk ning, inte har tillgång till de ve tenskapliga tidskrifterna. Att tillsammans med lärare hitta former för att använda veten skapligt grundade didaktiska modeller i undervisningen. Och det motsatta, att erfaren heter från undervisning, sna rare än teoretiska resonemang, används för att testa och juste ra befintliga modeller.

Senaste skol forskningen presenteras Läraren och författaren Jesper Ersgård ger i den nyutkomna boken ”De fem stora” en över blick över och förståelse för den senaste skolforskningen och knyter den till det dagliga kom plexa skolarbetet. Här presente ras forskningsresultaten från de fem största internationella fors karna (Fullan, Hattie, Timper ley, W iliam och Dweck) inom pe dagogik ur ett lärarperspektiv.

Utmanande matematik ger bättre resultat Elever som ofta får utmanande undervisning presterar bättre på Pisaprovet i matematik. Men sådan undervisning, Cognitive-activation instruction, är mindre vanlig i Sverige än i övrigt i OECD visar en studie där OECD undersökt ett antal undervisnings- och inlärningsstrategier som lärare och elever kan använda sig av.

Vad gör du helst på fritiden?

– Som många andra: umgås med familj och vänner, joggar och läser böcker.

 Hat på nätet – hur tar vi upp det i skolan? Hur kan vi bidra till att unga känner sig trygga både i skolan och på nätet? Inspireras av Skolverkets podd ”Motverka rasism i skolan (4)” och fortsätt diskussionen i skolan. Det finns även samtalsfrågor som stöd på Skolverkets webbplats.

Etikämne i skolan efterlyses Ny forskning vid Luleå teknis ka universitet visar att ett nytt etikä mne och förändringar i läroplanen kan förbättra etik undervisningen i skolan. Etik har en framträdande, men otyd lig och motstridig, roll i skolans läroplan. Viktor Gardelli, forsk ningsassistent vid Luleå tekniska universitet, menar att avsakna den av ett obligatoriskt etikämne i grundskolan leder till brister i undervisningen. – Det finns fyra övergripande perspektiv i läroplanen och etik är det enda av dessa som inte har något eget ämne i grundskole undervisningen, säger han. LÄRA #5/2016

Nämnd & Nytt

Engelbrektsskolan satsar på undervisning med digitala verktyg. De har en IT-handlingsplan och alla lärare på skolan delar erfarenheter om hur IT kan stärka elevernas lust att lära. IT-arbetet leds av Kathy Fathi, administrativ chef och IT-ansvarig, tillsammans med IT-pedagogen Nahal Hillerström och en ITutvecklingsgrupp bland lärarna. — Det är viktigt att hålla sig uppdaterad och veta vad som händer i omvärlden och ta med det tillbaka till elever och lärare för att skapa en bra digitalmiljö och smarta arbetss ätt. Gör att eleverna får kött på benen i sina studier, säger Nahal Hillerström. Läs hela artikeln på Pedagog Stockholm.

Bättre anpassning nödvändig Varannan specialpedagog säger att deras skola inte är tillräck ligt anpassad för elever med funktionsnedsättningar som adhd, autism eller rörelsehin der. I många skolor är bristen på speciallärare och special pedagoger ett hinder för att de ska kunna möta elevernas be hov. En ny rapport från Skol verket visar också att diagnosen ofta avgör om eleven ska bevil jas särskilt stöd.

Ny gymnasie skola på Kungsholmen Det finns ett behov av fler gym nasieplatser i Stockholms stad. Utbildningsförvaltningen räk nar med att det behövs minst 6 000 nya platser fram till år 2022 för att möta växande elev kullar. För att öka antalet platser har utbildningsnämnden god känt förvaltningens förslag om inhyrning av lokaler inom fastig heten Murmästaren 3 på Hant verkargatan. Enligt nuvarande tidplan ska undervisning kunna påbörjas i lokalerna hösttermi nen 2018. 38

LÄRA #5/2016

72% 

8 av 10 med utländsk lärarutbildning som har kompletterat sin utbildning i Sverige etablerar sig på arbetsmarknaden tre år efter att de avslutat utbildningen.

av de elever som påbörjade sin utbildning läsåret 2012/2013 fullföljde utbildningen, enligt Sveriges Kommuner och landsting.

Mejla dina tips till info.utbildning@ stockholm.se

HALLÅ DÄR … FOTO: MONIKA SIDÉN

Lärare samord nar sig i IT-frågor

våra anställda lärares röster hörda. Vad handlar filmerna om?

... Annakarin Östlund, chef för enheten för kompetensförsörjning. Vi behöver anställa 1 700 nya lärare inom förskola, grundskola och gymnasieskola varje år fram till 2025. Hur jobbar vi för att få fler lärare till stadens skolor?

– Vi behöver attrahera, rekrytera och introducera fler lärare men även behålla och ut veckla våra medarbetare. Må let är att våra skolor ska vara ett förstahandsval för chefer samt nuvarande och framtida med arbetare. Den positiva bilden av skolorna behöver stärkas liksom bilden av staden som attraktiv arbetsgivare. Det pågår en produktion av filmer och poddar. Varför?

– Stockholms stad behöver fler lärare, det är ett akut be hov. Med film- och poddsats ningen vill vi bredda och ny ansera bilden av yrket och få fler unga vilja satsa på lärar yrket samtidigt som vi gör

– Vi får följa olika rollkarak tärer från skolans värld där ak tuella ämnen i läraryrket skild ras med en humoristisk touch. De spelas av professionella skådespelare i stadens mil jöer. Varje film följs upp med ett poddavsnitt där ä mnet i filmerna diskuteras av lärare, skolledare och forskare. Det handlar till exempel om att vara nyanställd lärare, att sät ta betyg, om föräldrar och lä rare, kollegialt lärande och lön med mera. När sänds de?

– Totalt är det 20 korta film avsnitt och lika många podd avsnitt som kommer sändas löpande under vårterminen. Första avsnittet visas i januari 2017. Det blir både humor och allvar och många möjligheter att prata om läraryrket. Är våra egna lärare med i satsningen?

– Vi har erbjudit lärare att vara med som statister i filmer na. Vi har även tillfrågat lärare och skolledare om att vara pro gramvärdar för och deltagare i poddarna och det är många som anmält intresse, vilket är jättekul. Vi har otroligt många skickliga lärare och ledare i våra skolor och det är dem vi vill ge en röst.

Vilka är fördelarna med att vara lärare i Stockholms stad?

– Vi vill vara ett föredöme som arbetsgivare. Vi har tyd liga utvecklings- och karriär vägar, vi erbjuder en mångfald av arbetsplatser och vi jobbar för att synliggöra lärare och dela deras kunskap och erfa renheter. Inte minst i denna tidning men också på Pedagog Stockholm, genom möten och på arbetsmarknadsdagar. Vad kan de lärare som redan arbetar våra skolor göra?

– De är våra viktigaste am bassadörer. Undersökningar visar att elever som mött enga gerade lärare i högre grad kan tänkta sig att blir lärare i fram tiden. Varje år tar vi också emot drygt 3 000 lärarstudenter som gör sin verksamhetsförlagda utbildning hos oss. Deras möte med staden som arbetsgivare är oerhört viktigt. Hur når vi lärarstudenterna?

– Vi vet att de ofta vill träf fa sina blivande arbetsgivare i personliga möten, därför finns vi på mässor och möter studen terna där de är. I år kommer vi att arrangera en egen arbets marknadsdag för lärarstuden ter ”Framtidens pedagog” i Stadshuset den 17 november. Sociala medier är också en vik tig kanal.

Tullgårdsskolan är numera officiellt hbtqcertifierad. Grattis rektor Anna Magnusson med personal. Tony Mufic, @TMufic

Nämnd & Nytt

Elever peppar Dylan

Nära 4 000 får lärarlönelyft

Bob Dylan är årets Nobelpristagare i litteratur och Svenska Akademien försökte få tag på Bob Dylan för en kommentar. Medierna uppmärksammade även eleverna i klass 2C från Björkhagens skola som bestämde sig för att hjälpa till att få kontakt med pristagaren och författade ett brev. I brevet ger de förslag på vad Bob kan göra med prissumman, till exempel köpa poliovacciner på Unicef och hjälpa människor i nöd. De kommer också med lösningar på eventuella problem som kanske är orsaken till att Bob Dylan inte vill komma till Stockholm. Om han är orolig för att vara med på Nobelmiddagen för att det är mycket folk kan han be om ett eget rum där han kan vila lite och sen komma tillbaka. Han ska heller inte vara rädd för kungen för han är bara en vanlig människa som vill ge Bob en medalj. Om han inte gillar surströmming till frukost kan han alltid be om att få köttbullar istället. Eleverna tipsar också om att ta med sig varma kläder eftersom det är lite kallt i Sverige. Den 9 december får vi alla veta om Svenska Akademien och Björkhagens skola har lyckats med sitt uppdrag att locka årets Nobelpristagare i litteratur till Stockholm.

Utbildningsförvaltningen har be slutat om prioriteringar för lärar lönelyftet. Nästan 4 000 medar betare får ett lönelyft. – Stockholms stad har många skickliga lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Vi har fått göra svåra prioriteringar för att för valtningen ska kunna hålla sig inom tilldelad bidragsram. För att kunna besluta om så många lärarlönelyft som möjligt valde vi att lägga oss på en löneökning på 2 600 kronor per månad, säger utbildningsdirektör Tony Mufic.

LÄRA I nästa

#6 

Regeringen investerar tre mil jarder kronor på årsbasis i ett lä rarlönelyft för hela landet. Syftet är att öka läraryrkets attraktions kraft och därigenom resultaten i skolan. Enligt regeringens förord ning ska skolhuvudmännen ge lä rare ett lönelyft på mellan 2 500 och 3 500 kronor i månaden. Stadsdelsnämnderna som förde lar lärarlönelyft till förskollärare på förskolorna har beslutat om löneökningar på 2 750 kronor per månad. Knappt 300 förskollärare omfattas av lärarlönelyftet.

Framtidens pedagog den 17 november i Gyllene salen. Tipsa lärarstudenter i din närhet! Läs mer på Pedagog Stockholm.

n Maria Andrée om lekens betydelse i NO-undervisningen. n Nytt samlat grepp om slöjdämnet på Söderholmsskolan. n Givande samarbete med Estland på Bromma gymnasium. n Bredängsskolans lördagsundervisning en lyckad satsning.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 4 januari 2017.

jernbergmaria@gmail.com

MARIA JERNBERG: SKOLANS VÄRLD

LÄRA #5/2016

1700 Fram till 2025 behöver Stockholms stad varje år rekrytera omkring 1 700 nya lärare inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Du kanske känner någon av alla dem som skulle lockas av många skolor att välja bland, hög lön och stora utvecklingsmöjligheter? De lediga jobben finns på pedagogstockholm.se/jobb