Lära nr 3 2017 by Info Utbildningsförvaltningen

LÄRA

#3/2017 STOCKHOLM

Fredrik Brohlin:

Hur kunde det hända? |

KI-samarbete ger kunskaper för livet Det lärande fritidshemmet

De tar digitala sjumilakliv ”Sociala klimatet påverkar resultaten”

FOTO: ULRICA ZWENGER

I NSPI R AT I ON OC H I NFOR M AT I ON FR ÅN UT BI L DNI NG SFÖRVALT NI NG E N I STOC K H OLMS STA D

STOCKHOLM #3/2017 Tre gånger vinnare av Svenska Publishingpriset för bästa p ersonaltidning.

LÄRA Stockholm ges ut av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@ stockholm.se.

Grafisk form: b-e-r-g.se Tryck: Edita, Falun, 2017. ISSN 1654-7330.

”För mig är detta det roligaste man kan göra! Man har en otrolig frihet som lärare. Läroplanen ger mål, men vägen dit är öppen”, säger Cecilia Westblad, förstelärare i årskurserna 1—3 på Sätraskolan. FOTO: ULRICA ZWENGER

Upplaga: 15 900 exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

På Karlbergs skola har det blivit poppis med programmering. Här rektor Åsa Colliander och biträdande rektor Mats Edlund.

Hur kan fritidshemmets och skolans undervisning samverka? Vi har varit på en nätverksträff om det lärande fritidshemmet.

FOTO: ULRICA ZWENGER

Ansvarig utgivare: Sofia Oliv.

ILLUSTRATION: MIA NILSSON

Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Agnes Gerner, Agneta Berghamre Heins, Mikael Lindberg, Helene Lumholdt, Marianne Hühne von Seth, Monika Sidén, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård.

”För elever med låg status är det en skyddsfaktor att vara duktig i skolan”, säger docenten i sociologi Ylva B Almquist.

DESSUTOM ... Omslag: Läraren Fredrik Brohlin fotograferad av Robert Blombäck på Spånga gymnasium.

KI-samarbete ger kunskaper för livet

Han försöker få eleverna att förstå

Krönika: ”Skulle Noor gilla den här?”

”When you are lärare” har gjort avtryck

Vendela, 19, gillar Östra Real skarpt

Enkät: Hur kan man locka fler lärare?

Så fick Östbergaskolan gott rykte

Indiskt utbyte ger ökade kunskaper

Rektorer på kurs i digitalt lärande

Nämnd & Nytt

Fenix en riktig framgångssaga

Maria Jernberg: ”Skolans värld”

FORSKNINGSBASERAD UNDERVISNING

Carl Geijer och Bethel Zerfu på Kungsholmens västra gymnasium trivs i labbet, där de får omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken.

LÄRA #3/2017

FORSKNINGSBASERAD UNDERVISNING

Kunskaper för livet

LÄRA #3/2017

FORSKNINGSBASERAD UNDERVISNING

Från klassrummet rakt in i forskarvärlden på Karolinska institutet (KI). Avgångseleverna på naturvetenskaps programmet fick göra en svindlande resa när de bytte vardagen mot praktisk forskning på det prestigefyllda universitetet. TEXT: MARIANNE HÜHNE VON SETH FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

u är det dags för klassrums redovisning av projekten som avgångseleverna i klass NA14 på Kungsholmens västra gym nasium arbetat med sedan slu tet av förra året på plats på KI i Solna och under handledning av doktoran der där. Två och två sätter gymnasisterna upp sina egenproducerade affischer på väggen och förbereder samtidigt sina muntliga presenta tioner, som de tidigare gjort inför forskarna på KI. I dag är det klasskamraterna, utvecklings ledarna Tobias Lindbom och Lena Jönsson samt rektor Britta Wikman som ska lyssna på hemmaplan. Eleverna Tone Berglund och Venus Haidare har valt att forska om demenssjukdom och inleder sin presentation med en bakgrund: – Vi har utgått från de fall av demens som fanns i öppenvårdsregistret i Sverige under perioden 2001–2011, berättar Venus Haidare. Hon pekar på affischen som är späckad med lättfattligt presenterade fakta och förklarar hur hennes och Tones undersökning bekräf tar tidigare forskning, som bland annat visar att demenssjukdomen alzheimer är vanligare bland lågutbildade personer än bland dem med hög utbildning. Under hela presentationen haglar frågor från

Läraren och utvecklingsledaren Tobias Lindbom höll i trådarna under samarbetet med KI.

LÄRA #3/2017

publiken. Kan man förebygga demenssjuk dom? Varför drabbas fler kvinnor än män när kvinnorna är mer högutbildade? Närvaron är total och diskussionen engagerad. Både Tone Berglund och Venus Haidare tycker att de fått kunskaper för livet, oavsett vilket yrke de väl jer i framtiden. – Det var jätteroligt, efter två veckor på KI känner vi oss som experter på demens. Vi läste forskningsstudier på svår engelska, och det var jättemycket text. Men vi fick tips och stöd av vår forskare var vi skulle söka, så det gick bra, säger Tone Berglund. För Kungsholmens västra gymnasium blev öppningen en föreläsning då en forskare från KI föreläste på skolan vid Innovationsdagarna, som är en årlig satsning i anslutning till Nobel dagarna. Då började rektor tillsammans med

förstelärarna att lägga ut krokar som följdes upp av möten på KI där man skissade på hur ett eventuellt samarbete skulle kunna gå till. Idén gick ut på att avgångseleverna skulle få chansen att arbeta strikt vetenskapligt och få en inblick i hur forskare arbetar och vad som ligger bakom evidensbaserad kunskap. Resul tatet blev över all förväntan. – Detta har gett våra elever en otrolig in blick i praktisk forskning där de har fått delta i allt från klassiska laborationer till datasimule ring, säger Tobias Lindbom. Projektet inleddes med att klassen träffade de forskare på KI som hade tackat ja till att ta emot gymnasisterna. På första träffen presen terade forskarna sina egna vitt skilda forsk ningsområden och eleverna kunde välja ämne utifrån eget intresse. De blev snabbt varse att den vanliga bilden av naturvetenskaplig forsk ning inte alltid stämmer. Tålmodig bearbet ning av data i vanlig kontorsmiljö med näsan över datorn är minst lika vanligt som vita rockar, provrör och försök i labb.

Venus Haidare (till vänster) och Tone Berglund presenterar vad de har kommit fram till i sin ministudie.

Det blev doktoranden Nika Seblova på Aging

Research Center på KI som handledde Tone Berglund och Venus Haidare i jakten på kun skap om demenssjukdom. Hon hade förberett tre miniprojekt som skulle lämpa sig för hen nes adepter, men allra först handlade det om en introduktion till hur vetenskapligt arbete går till i verkligheten. – Första dagarna fick de läxor och de fick lyssna på en podd för att lära sig mer om demens. Det var viktigt för mig att lyssna på tjejerna och att skapa projekten utifrån deras eget intresse, så att arbetet skulle ha ett värde för dem, säger Nika Seblova. Hon visade hur man arbetar med att ta fram och bearbeta data, och gymnasisterna fick lära sig hur man kan göra en presentation för publik. Att tålamod och ihärdighet är viktiga egenskaper för en forskare, liksom nyfikenhet, blev uppenbart för eleverna. – De fick helt enkelt se mitt liv som dokto rand, så de följde också med mig på semi narier och vi läste forskningsartiklar som vi diskuterade.

Nika Seblova säger att det svåra var att veta vilken nivå eleverna befann sig på och hur hon själv skulle matcha den för miniprojekten som skulle klaras av på två veckor. – Men det var inga problem. Både jag och mina kolleger blev överraskade av att eleverna var så mogna och kunde formulera så bra frågor. Jag är väldigt stolt över dem och de resultat som de nådde fram till. Också rektor Britta Wikman bekräftar att projek tet överträffade förväntningarna och hon menar att det befäster skolans inriktning mot en forsk nings- och vetenskapsbaserad undervisning som de vill ska genomsyra hela verksamheten. Så har det inte alltid varit. Kungsholmens västra gymnasium är en skola som vuxit fram ur ett vård- och omsorgsprogram utan egen identitet och utan egen permanent skolbygg nad, berättar Britta Wikman. – Det har varit en riktig klassresa. Från att ha varit tynande och nedläggningshotat har

programmet på sex år fått ett mångdubblat söktryck som resulterat i en ökning av elever med flera hundra procent. – Samtidigt har vi etablerat både natur vetenskapsprogrammet och samhällsveten skapsprogrammet samt språkintroduktion. Alla elever har lika hög status hos oss och de möts i alla sammanhang, säger Britta Wik man. Hon tror att en anledning till vård- och omsorgsprogrammets ökade popularitet är att det numera ger högskolebehörighet, en annan att man marknadsför möjligheten att därmed kunna göra karriär inom vården. – Till hösten är vi en skola med 950 elever, varav 320 på vård- och omsorgsprogrammet. I och med att vi nu också har fått fina perma nenta lokaler på Campus Konradsberg, har vi alla förutsättningar att bygga vidare på våra idéer, säger Britta Wikman. n

Det var jätteroligt, efter två veckor på KI känner vi oss som experter på demens.

LÄRA #3/2017

PROGRAMMERING I SKOLAN

De tar digitala sjumilakliv

dem ska eleverna få robotar att förflytta sig enligt direktiven. Andra elever häm tar surfplattor i ett skåp för att arbeta med form och färg. De ska använda ett geometriskt pussel gjort av olikfärgade träklossar och skapa en virtuell bild i surfplattan, med hjälp av programme ring. – Vi arbetar med olika appar och pro gram. Eleverna väljer fritt vad de vill göra, förklarar Lars Jansson, som har job bat i många år som pedagog på skolan. Eleverna Sara Remaeus och Gabriella Ahlqvist i årskurs 2 sitter med robotar i form av små bilar som har knappar på taket, knappar som indikerar rörelser framåt, bakåt eller åt sidan. Det gäller att komma på hur man ska programme ra – eller trycka – för att robotarna inte ska ge sig ut i terrängen utan hålla sig på vägen. – Det är jätteroligt att tänka ut hur man ska lösa en uppgift och hur roboten ska gå, säger Sara Remaeus. Lars Jansson och hans kolleger på fritis tog själva initiativet till att få i gång programmering i verksamheten och det föll i god jord hos skolledningen, som just hade fått en ny rektor med stor entusiasm för att driva digitaliseringen i skolan.

Det är inte så märkvärdigt utan egent ligen bara ett nytt sätt att förmedla infor mation, tycker skolledningen. Härom veckan informerade Ulrica C olliander till exempel sina medarbetare på ett betyd ligt mer kreativt sätt än det traditionella. – I stället för att skicka ut en fil med text till personalen fick de se mig i en filmsnutt där jag pratar, sittande under en svamp i skogen, säger hon och skrattar. Att sitta under en svamp är möjligt genom att använda en specialgjord, grön tavla som används till att skapa olika bakgrunder där handlingen i en film kan utspela sig. Den virtuella miljön hämtas via en app. Mats Edlund säger att satsningen på digi

talisering har gått fort på Karlbergs skola eftersom det fanns ett så stort intresse både hos skolledning och personal. På kort tid har skolan tagit sjumilakliv. Kol legialt lärande gör det möjligt för alla att

lära sig lite om allt, kunskaper som se dan går att bygga vidare på. Många har även gått kortare externa utbildningar. – Vi har också workshoppar på våra personalmöten där vi delar kunskaper och vågar pröva nytt tillsammans. De som varit på kurser och utbildningar delar med sig och det blir ett gemensamt lärande som man direkt får användning för i sitt arbete, säger Ulrica Colliander. Mats Edlund pekar på lekfullheten, alla lär sig något för att sedan själva kunna gå vidare. Det gäller att skapa intresse för att ha en grund att stå på när programmeringen tar plats i den obliga toriska undervisningen nästa år. – Våra elever ska ut i arbetslivet på 2030-talet. Vilka yrken finns då? Det är vår uppgift att förbereda dem för en framtid som vi egentligen inte vet något om i dag, mer än att alla kommer att be höva digital kompetens. n MARIANNE HÜHNE VON SETH

FOTO: ULRICA ZWENGER

Sara Remaeus och Gabriella Ahlqvist hjälps åt att styra robotarna mot rätt mål, här tillsammans med pedagogen Lars Jansson.

Hon heter Ulrica Colliander och började i

Karlbergs skola hör till de grundskolor i staden som kommit allra längst när det gäller programmering i under visningen. Navet är fritidshemmet där näs tan alla elever väljer att jobba med programmering. Den lilla skolan i den stora staden. Så kallar Karlbergs skola sig och det stämmer bra. 225 elever går i förskole klass eller årskurs 1–3 mitt i Vasastan, där skolgården är omgiven av vanliga bostadshus. Skolan är rankad högst i Stockholm för sin satsning på program mering på fritis. 8

LÄRA #3/2017

En av avdelningarna heter Birka och är integrerad med fem klassrum i stiftel sen Birkagårdens fastighet med mer än hundraåriga anor. De gamla lokalerna med prång och labyrintartade vindling ar skapar en illusion av en stor och triv sam lägenhet. Det är här som eleverna nästan varje dag har chansen att programmera. I hal len möts de av fyra valmöjligheter som sitter uppsatta på ”plupptavlan”. I dag kan de välja mellan skapande, pingis, gympa och programmering. Efter att ha snabbkollat alternativen glammar eleverna iväg till aktiviteter na. De flesta väljer att programmera. I

klassrummet, som också är programme ringsverkstad, träffar de pedagogen Lars Jansson, som arbetar i årskurs 2 och på fritidshemmet. Han delar ut ”uppdrag” till eleverna,

uppdrag som de får genomföra med hjälp av surfplattor, appar och en verk tygslåda med programmeringsmate riel som skolan fått låna på Medioteket. Uppdragen är nödvändiga för att skapa struktur och en naturlig början och slut på miniprojekt som ska kunna avslutas samma dag. I dag har Lars Jansson lagt ut mattor med påtryckta Sverigekartor och på

höstas. Ett av hennes mål är att Karl bergs skola ska ligga långt fram inte bara när det gäller programmering. – Vi måste hänga med och vara en modern skola, och då är digitaliseringen självklar. Det sammanföll dessutom med lärarnas önskemål, så det var bara att sätta i gång, säger Ulrica Colliander. Hon och biträdande rektor Mats Ed lund illustrerar sina tankar genom att visa en kort film som elever i årskurs 1 har gjort. Filmen presenterar skolans sportlovsaktiviteter i snabba klipp med hjälp av en app som både lärare och elev er använder. Och filmar, ja det gör man med kameran i en vanlig surfplatta.

Pedagogen Niklas Rydén kollar med eleverna Vendela Åslev Berglund och Wilma Rasmusson hur inspelningen framför den gröna skärmen blev.

LÄRA #3/2017

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: MIA NILSSON

VI VAR DÄR

SIGNERAT: AGNES GERNER

Skulle Noor gilla den här?

Det lärande fritidshemmet Det är nätverksträff för fritidshems lärare, fritidspedagoger och skolledare i Högalidsskolans aula. Representanter från skolor i område 6, Skarpnäck och Södermalm, träffas för andra gången i år för erfarenhetsutbyte och kollegialt samarbete. – Vid den förra träffen pratade vi om vikten av att synliggöra goda exempel, men också om vilket stöd man tror sig behöva. Deltagarna fick sitta i grupper och diskutera styrkor och utvecklings områden. Av detta har vi gjort en sam manställning som ligger till grund för dagens arbete, berättar Anette Karlsson, samordnare för fritidshem i Stockholms stad. Tillsammans med kollegerna Susan ne Aspling och Andreas Qvist är hon anställd för att under tre års tid vara ett stöd i skolornas utvecklingsarbete. Just nu inriktar sig de tre på att doku mentera och kvalitetssäkra goda exem pel på hur man kan arbeta med fritids 10

LÄRA #3/2017

hemsverksamhet. I det arbetet spelar deltagarna i de sammanlagt sju nätver ken i staden en viktig roll. De bidrar med exempel som kommer att samlas i ett digitalt stödmaterial, Fritidshemmens hus, som ska inspirera och vara till hjälp i verksamhetsutvecklingen. Här kommer att finnas något för alla, högutbildad som outbildad. Huset är uppbyggt av olika våningsplan

där normer och värden utgör takvåning en och organisation och förutsättningar för verksamheten är själva h usgrunden. Här kommer att finnas exempel på arbetssätt, mallar, dokument, filmer, bilder, artiklar med mera. Samt olika typer av inspirationsmaterial och aktuell forskning för den som vill fördjupa sig. Vid dagens nätverksträff får deltagar na välja ett område i huset där de kän ner att de har något att tillföra. I någon timme sitter sedan de 30 deltagarna i mindre grupper och berättar och bollar idéer.

– I min grupp har vi pratat om olika lärmiljöer. Exempelvis hur vi ska få till en bra miljö när skolan och fritidshemmet delar på samma lokal. Erfarenheter från de här träffarna tar jag med mig hem och diskuterar på vår skola, berättar C arina Wickert Sjöqvist, nätverksledare och pedagog på Tullgårdsskolan på Söder malm. Också Jeanette Åström, lärare mot fritidshem på Mariaskolan, tar upp frågor från nätverksträffarna med personalen på sin skola. De båda berättar att för när varande handlar mycket av mötena med personalen på den egna skolan om att sätta sig in i läroplanen. Den innehåller en nyskriven del som förtydligar fritids hemmets uppdrag som komplement till skolan. – Vi som arbetar på fritidshemmen har ju redan praktiken, det är teorin vi behö ver stärka; att få mer fokus på hur läran det sker, säger Jeanette Åström. Till sin hjälp har de Skolverkets kom mentarmaterial som ger en bredare och

djupare förståelse av texten i den ny skrivna delen av läroplanen. – Alla som arbetar på fritidshemmet är med och går igenom kommentarma terialet, säger Carina Wickert Sjöqvist. – Hos oss jobbar vi också med syste matiskt kvalitetsarbete, till exempel med elevinflytande. Vi behöver utveckla hur vi gör eleverna delaktiga i verksamhe ten, säger Jeanette Åström och får med håll av Carina Wickert Sjöqvist. I Högalidsskolans aula avslutas nätverks

mötet med att de olika grupperna redovisar vad de samtalat om. Tankar rörande allt från organisatoriska och praktiska lösningar till mer didaktiska spörsmål blir viktiga bidrag till utform ningen av Fritidshemmens hus. – Huset kommer att presenteras i sep tember på Stockholm Waterfront, det år liga mötet för alla som arbetar på Stock holms stads fritidshem, säger Anette Karlsson. n INGELA ÖSGÅRD

lla skolbibliotekarier med självrespekt har en egen skattkammare. Kanske inget bräddfyllt Joakim von Anka-valv, men i alla fall en hylla eller ett skåp där allting är nytt och skimrande orört. En förtrollad plats, full av förväntan och jultomteglädje. Det är där vi gömmer nyförvärven; de splitternya böcker som ännu inte har lånats av en enda människa. Böcker som praktiskt taget vibrerar av längtan efter att få sina pärmar uppbrutna. Min entusiasm delas måhända inte av samtliga elever, men de allra flesta tycker att det är speciellt att vara den första som lånar en ny bok. Inte bara för att den är alldeles fläckfri, varken plågad av mandarinkladd eller hundöron, utan framför allt för att ingen annan i hela skolan har läst den. Det är magiskt att vara den första som träder in i en helt ny värld. Tänk att kliva in i garderoben i ”Häxan och lejonet” i tron att där bara finns gamla vinterkappor, eller att ta tåget från perrong nio och trekvart till sammans med Harry Potter och knappt veta namnet på slutstationen. Jag jobbar på en så pass liten skola att det går att hålla rätt bra koll på elever nas läspreferenser (eller, för den delen, aversioner), och när jag köper böcker till biblioteket har jag ofta specifika elever i åtanke. Mina inköpslistor är indelade i avdelningar, med rubriker som ”Moha med et al” och ”Kicki o co”. Det är lättare (och roligare) att fråga sig huruvida Noor skulle gilla en viss bok än om den passar för fyrorna. Det innebär också att jag, utan att korsa fingrarna bakom ryggen, kan säga ”den här köpte jag just för din skull!”, vilket ofelbart leder till en lätt rodnande och synbart smickrad elev. Jag har ett tydligt minne från min egen skoltid, förmodligen från mellan

stadiet (det verkar osannolikt att det skulle ha varit på låg- eller högstadiet, eftersom jag varken hade på mig mina blåvitrandiga hängselbyxor eller mina för-tajta-för-att-andas-Filippa-K-jeans). Ett alldeles nytt, vitaktigt solsken ström made in över skolbiblioteket, och jag stod handfallen framför en bokhylla. Jag hade en vag idé om vad jag var ute efter (i dag tror jag att något av Maria Gripe hade passat perfekt), men jag hade ingen aning om var det stod att finna, och det fanns ingen som kunde komma till min undsättning. I efterhand har jag insett att det faktiskt fanns en bibliotekarie där, men att hon måste ha varit uppta gen med annat än att hjälpa eleverna att hitta böcker. Som tur är tror jag att den sortens skolbibliotek blir alltmer sällsynta. Skol biblioteksplanen är tydlig med att alla elever har rätt till ett välfungerande bib liotek, bemannat av en fackutbildad bib liotekarie, och glädjande många skolor inser att biblioteket spelar en central roll för elevernas läs- och språkutveckling. När jag träffar mina skolbibliotekskol leger förundras jag alltid över deras en gagemang, entusiasm och idérikedom. Jag kan inte låta bli att tänka på hur annorlunda min egen skolgång kunde ha blivit om jag hade mötts av en sådan bibliotekarie den där dagen, när jag stod framför hyllan i vårljuset och förgäves längtade efter en bok att uppslukas av.

AGNES GERNER ÄR POET OCH BIBLIOTEKARIE PÅ SÖDERHOLMSSKOLAN

LÄRA #3/2017

SAMTALET

”Lärarna sätter tonen i klassen” Jämlika skolklasser är bra för elevernas hälsa, medan stora skillnader i status är skadliga, även för elever med hög status. Det visar sociologen Ylva B Almquists forskning. — Hierarkiska klasser har mer mobbning. Och att se mobbning, och kanske vara delaktig, påverkar hur man ser på sig själv och omvärlden. TEXT: KATARINA BJÄRVALL

FOTO: ULRICA ZWENGER

Ylva B Almquist är docent i sociologi vid Stockholms universitet.

LÄRA #3/2017

judet av skola ekar genom trapp hallen på gamla Sveaplans gym nasium. Slamrande dörrar i stål och glas, klapprande steg nerför de breda kalkstenstrapporna. Det är ekon från byggnadens tid som läroverk och gymnasium fram till 1987 och kanske också framtidens ljud. Det vita huset vid innerstadens nordvästra gräns – uppfört 1936 och typiskt för funktionalismen – är en av de byggnader som utbildningsförvaltning en spanar på när fler skollokaler behövs. Men än så länge är det universitetsstuden ter som låter, för huset är hemvist för flera institutioner vid Stockholms universitet. På Chess (Centre for Health Equity Studies) arbetar Ylva B Almquist, docent i sociologi, med en rad olika forskningsprojekt. Bland annat ett som utforskar vuxenlivet för barn som omhändertogs av myndigheterna för över 50 år sedan och där framgång i sko lan är en viktig skyddsfaktor. De som klarar grundskolan lever flera år längre än de som inte gör det. Det Ylva B Almquist allra helst fördjupar sig i är statusskillnader inom skolklasser. Varför blir vissa elever mer omtyckta, vilken påver kan har positionen i klassen på personernas liv som vuxna och vad kan lärare göra för att motverka hierarkier?

Vilka personliga ingångar har fått dig att vilja fördjupa dig i det här ämnet?

– När jag var liten hade jag väldigt svårt att förstå samspelet i klassen. Jag hade ett par nära vänner och när de var borta så gav det en sårbarhet. I femman eller sexan började jag koppla de där relationerna till status och se att vissa var mer populära. Den insikten påverka de hur jag såg på mig själv, på omvärlden och på vad jag trodde var möjligt. Sedan när jag kom till högskolan och började läsa sociologi insåg jag att det här är något som mer eller mindre alla tänker på och som det hade gjorts studier på i 50 år. Då kände jag behov av att utforska det. Och nu, med egna barn, blir det aktuellt igen när jag hör hur de pratar om vän nerna i klassen eller förskolegruppen. Relatio ner är centrala i de flesta människors vardag, oavsett hur gamla de är. – Skolan är kanske det största sociala expe rimentet någonsin. Man tar ett gäng barn och sätter dem i ett rum och tänker att de lär kän na varandra och så lär de sig saker. Men alla som har jobbat på en arbetsplats, eller som har haft vänner, vet ju att det inte funkar så. Grup per lever sitt eget liv. Vuxna accepterar inte det, vi har arbetsplatsenkäter och personal representanter och skyddsombud. Medan elever lämnas åt sitt öde. Ja, det är klart att det finns lärare, kuratorer och skolsköterskor, >> LÄRA #3/2017

SAMTALET

– Allt som har med skolanpassning att göra, som betyg och social och kognitiv förmåga, har betydelse. Så det är inte så att plugghästar får låg status?

– Det finns den aspekten också. Men särskilt för elever med låg status är det en skyddsfak tor att vara duktig i skolan. Det är inte säkert att man mår bättre under skolgången, men det går bättre för en i livet. Och så spelar person ligheten in, så att till exempel blyghet är kopp lat till låg status. Det gäller också elever som är aggressiva eller har svårt att sitta still. Vilken roll spelar utseendet?

– Det är ovanligt att vi forskare har den t ypen av information, men förmodligen spe lar det roll. Sambandet är nog starkare med den upplevda populariteten än med verklig kamratstatus. – Generellt kan man säga att kamratstatus är en indikator på sådant som både har att göra med elevens egenskaper och med upp växten som helhet, men också med samman hanget, hur klassen funkar, hur arbetet leds och hur hierarkiskt det är på skolan. Det finns skolklasser som har en platt hierarki, där det är få som har låg eller hög status och de flesta är däremellan, och så finns det andra klasser som är jättehierarkiska. Kontexten är viktig. Vad är det som avgör hur starka hierarkier som uppstår i en klass?

>> och de ser nog ganska mycket av vad som på

går i klassrummen och på rasterna. Men de har inte den stabila dialogen med eleverna om relationer. De har ju andra uppdrag. En metod som används för att mäta status i din forskning är att eleverna får nämna sina tre bäs ta vänner i klassen. De som nämns av flest anses ha högst status. Hur stor andel av eleverna blir inte nämnda av någon?

– Det varierar mellan klasser, men runt tio procent. Det gör nog ont i många att läsa om de här elev erna, trots att det är kvantitativ forskning med tusentals elever och alltså ganska abstrakt. Hur kommer det sig att temat vänskap är så känslo mässigt laddat?

– Det ligger i människans biologi att vilja känna sig accepterad och omtyckt. Vi behöver andra för vår överlevnad, det är väldigt svårt att klara sig ensam. Så när man släpps fri från föräldrarna och ska klara sig själv i det nya sammanhang som skolan utgör måste man bottna, annars är det en skräckupplevelse. Vad innebär egentligen begreppet status i din forskning? Är det just att ha många vänner? 14

LÄRA #3/2017

Barn med fördel aktiga uppväxt villkor tenderar att ha högre status i skolan.

– Elever med hög status är sådana som ndra litar på, som är omtänksamma och helt a enkelt schysta. Det är ofta, men inte alltid, de som väljs som till exempel k amratstödjare. Det kallas kamratstatus, alltså den grad i vilken man är omtyckt och accepterad. Men omtyckt och accepterad är ju inte samma sak? Man kanske accepterar klassens bossigas te tjej, men man tycker inte om henne?

– Nej, precis. Det finns två parallella typer av status. Den andra typen, som kallas upp levd popularitet, utgörs av dem som hörs mest, som kanske röker och dricker alkohol och har pojk- eller flickvänner. De båda typerna sam spelar ibland men inte alltid. Hur förhåller sig kamratstatus till socioekono miska resurser?

– Det finns ett ganska starkt samband. Barn med fördelaktiga uppväxtvillkor – där föräld rarna har hög utbildning, hög inkomst eller ett prestigefyllt yrke – tenderar att ha högre status. Men även i skolklasser där alla har den bakgrunden finns det ofta ändå de här hierar kierna. Vad är det i så fall som avgör?

– Jag tror att det har att göra med lärarna, de sätter tonen för samspelet i klassen. En tolerant och öppen attityd i klassen och i sko lan som helhet bidrar förmodligen till mer jämlika klasser. En strikt auktoritär hållning har inverkan åt andra hållet. – Vi har ett skolprojekt, där vi har skick at enkäter till alla högstadielärare och gymnasielärare i Stockholms stad, och där har vi sett att lärarnas arbetsmiljö, och särskilt vad de använder sin tid till, är jätteviktig för lärarnas hälsa. Och nu kopplar vi lärarnas svar till elevernas svar i Stockholmsenkäten som Stockholms stad har hand om. Vi tror att hur lärarna mår, hur deras arbetsmiljö ser ut och hur skolan är strukturerad även påverkar elevernas hälsa. – Sedan måste man komma ihåg att status styrs av normer, och normer varierar mellan olika samhällen och olika länder. I Storbritan nien har man ofta skoluniform och då kanske inte kläderna får samma betydelse för statu sen. Och så finns det förändringar över tid. Rökning till exempel, det har blivit otroligt mycket mer stigmatiserande jämfört med för 50 år sedan. Men konsekvenserna av att ha låg status är ganska oföränderliga.

Mobbning är makt. Den som mobbar har högre status än den som blir utsatt.

Och där visar din forskning att elever med låg status löper större risk att drabbas av ohälsa. Är det den låga statusen som ger ohälsa? Eller har en del av eleverna med sig ohälsa redan när de börjar skolan?

– Allt hänger samman genom hela livet. Man har med sig en del in i positionen från början, men det tenderar sedan att förstärkas. Har man dålig hälsa så tenderar man att få lägre status, men att vara i den positionen ger också avtryck på ens identitet, till exempel om man börjar röka och dricka eller ta droger, om man utbildar sig och vad man väljer för yrke – allt sådant som spelar roll för hälsan intensi fieras. Eller också har man tur och kan bryta en dålig hälsa genom att förbättra sin status position, även om det är ovanligt. Det låter som om det handlar om självkänsla? Att den låga statusen bidrar till att man inte tycker att man är riktigt värd att sköta sin hälsa?

– Absolut. Det är inte så sällan som männis kor hör av sig till mig och berättar att de tydligt kan härleda sin situation i livet nu som vuxna till sina känslor från barndomen, kanske av att ha varit mobbade. Eller kändisar som berättar att de var mobbade som barn – det lämnar ett så otroligt starkt avtryck i livet. Men då har de ändå blivit framgångsrika. Finns det ett omvänt samband också? Det sägs ju att de som är töntar på högstadiet blir de coola tio år senare. >>

LÄRA #3/2017

SAMTALET

– Det där är lite väl mycket önsketänkande. Ingen studie har vad jag vet specifikt under sökt kamratstatus i vuxenlivet, men jag skulle tro att de som var töntar eller nördar sällan får riktigt hög status. Fast lågstatuspositionen kan ge en resiliens, en motståndskraft, i ett meritokratiskt samhälle.

SAMTALET

När man läser den här typen av sociologisk eller socialpsykologisk forskning så blir man funder sam över orsakssambanden. Hur jobbar ni för att förstå vad som är hönan och ägget?

– Det är alltid lika svårt att se vad det är som skapar resultaten. Det vi kan göra är att upp täcka mönster. I våra större datamaterial an vänder vi speciella statistiska analysmetoder där vi kan se i vilken riktning ett samband går. Och med hjälp av intervjuer och deltagande observationer kan vi lära oss mer om det so ciala livet i skolklasser och koppla det till våra mätningar av kamratstatus i samma klasser. Hur samspelar mobbning med status?

– Det är ju en läskig tanke för vem som helst att man skulle hamna i skolklassens utkant, och då kan det framstå som ett bättre alterna tiv att mobba andra. Mobbning är makt. Den som mobbar har högre status än den som blir utsatt. Det leder tanken till ett viktigt resultat av din forskning, nämligen att konsekvenserna av att gå i en klass med stora statusskillnader är nega tiv för alla, även för dem med hög status. Kan du förklara det?

– Grupprocesserna i hierarkiska klasser är skadliga. De klasserna har mer konflikter, mer konkurrens och mer mobbning. Att se mobb ning, och kanske själv vara delaktig, påverkar hur man ser på sig själv och omvärlden. Den höga status som man kanske får blir inte lika mycket värd.

LÄRA #3/2017

På Facebook, Snap chat och Instagram visas en selekterad bild upp som får det att framstå som om allt är möjligt för alla andra.

– Har man en skola där konkurrens, till ex empel om betyg, är en stark faktor så skapar man ett sämre socialt klimat. I klasser som är mindre hierarkiska är det mer fokus på sam arbete, och det vet man är en viktig faktor för skolframgång. Bättre relationer i en klass gör alltså att eleverna presterar bättre. Men då undrar man över ambitionerna att för söka öka likvärdigheten mellan skolor genom att få elever från socioekonomiskt utsatta om råden att gå i skolor i andra områden. Eftersom socioekonomiska resurser är en viktig faktor bakom kamratstatus kanske det finns en risk att sådana klasser blir mer hierarkiska?

– Det är sant att elever från socioekono miskt gynnade förhållanden generellt har högre kamratstatus. Men för det första kan vi se att många fler faktorer spelar in. Och för det andra kan en mer blandad elevsammansätt ning, rätt hanterad, bidra till att öka förståel sen för allas likheter och olikheter. Det finns forskning, till exempel av Johan Koskinen och Sten-Åke Stenberg, som visar att elever från missgynnade förhållanden presterar bättre i blandade klasser, samtidigt som elever från gynnade förhållanden inte presterar sämre. Det har ju hänt mycket sedan 50-talet. Mitt in tryck är att det finns en större medvetenhet om de här frågorna i dag och bättre insatser mot till exempel mobbning. Stämmer det?

– Ja, det stämmer och det är jättebra. När vi har varit ute på skolor på senare år och bett eleverna att välja tre kamrater så är det inte helt ovanligt att de vägrar. De tycker inte att det är okej att välja ut klasskompisar på det sättet. Mycket av det sättet att tänka kom mer från antimobbningsprogrammen. Och medvetenhet är det första steget mot föränd ring, så på så sätt är det fantastiskt. Men det kan finnas hierarkier under ytan ändå. Dem kommer man inte åt genom att bara reducera mobbningen. – Samtidigt har det hänt andra saker paral lellt som inte är positiva, till exempel ökning en av psykisk ohälsa. Jag tror att det handlar om ökade krav på unga i dag. Medierna och samhället trycker ut bilden av den amerikan ska drömmen, att man kan bli vad man vill bara man anstränger sig tillräckligt. Många kan det, men inte alla. Det finns ett begränsat antal som kan bli världskända artister och det finns ett begränsat antal platser på olika ut bildningar. Det blir väldigt hårt när man kom mer till insikt om det. – Vi gjorde en studie för ett par år sedan på Stockholmselever för att försöka förstå käl lorna till deras stress, och det var just förvänt

ningarna, de egna och från lärare och föräld rar, tillsammans med jämförelser. Att veta vad alla klasskompisar har i betyg är stressande, att känna sig som att man är den enda som inte lyckas. Särskilt för många flickor bygger självkänslan på att de presterar. Det är vanligt speciellt i storstäderna, och det är ofta de flick orna som har väldigt hög status. De ska pre stera inte bara när det gäller skolaspekterna utan även socialt. – Det är svårt att greppa hela problemati ken kring barns och ungas psykiska ohälsa. Skolan är en fantastisk plats för att förbättra barns levnadsvillkor, men det är inte den enda platsen. Attityder, människosyn, självkänsla och identitet byggs upp hemma också, delvis innan barnet börjar skolan. Och där når man inte in på samma sätt. En arena som har tillkommit är ju Internet. Vilken roll spelar nätet?

– Förmodligen en extremt stor roll. Internet blir ännu en arena där kampen om status utspe las, och det gör att det inte går att gömma sig nå gonstans. På Facebook, Snapchat och Instagram visas en selekterad bild upp som får det att fram stå som om allt är möjligt för alla andra. – Samtidigt vet jag ju att det finns många barn och unga som har problem IRL, i skolan till exempel, men som har ett jätterikt liv på nätet. Men skolprestation kommer in i bilden där också, för det är viktigt att kunna uttrycka sig bra. Och jag har inte hittat några studier som visar att de digitala sammanhangen kan kompensera långsiktigt för negativa upplevel ser i skolan. Det är ändå skolklassen som är kärngruppen. En annan förändring är att elevens eget ansvar för sitt lärande har ökat. Har det medfört en större social utsatthet?

– Jag vet inte, men många studier visar att mycket eget arbete och problembaserat lärande gynnar dem som är vana vid den ty pen av uppgifter hemifrån. Det kan vara sam ma sak när det gäller relationer. Vet eleven inte hur man bygger relationer så blir allt som gör att man lämnas åt sitt eget öde negativt. Barn är som vuxna; när de har mycket att göra vill de ta den väg som ger maximal utdelning för minsta möjliga ansträngning. Det behövs någon som strukturerar skoldagen. Hur ska det göras?

– Jag tror att det behövs en social läroplan. Inte nödvändigtvis lika formaliserad som den faktiska läroplanen, men att man pratar om social kompetens på skolorna. Vad ska den sociala läroplanen innehålla? Livskunskap?

Lärare vill slippa vara rastvakt, kurator, polis, studievägledare och fredsmäklare mellan föräldrar.

– Det kanske inte ska kallas livskunskap, men det är viktigt att fundera över hur man till exempel kan göra grupparbeten till ett lärotillfälle för sociala relationer. Det måste finnas lärandemål för det. Vilka ska de målen vara?

– Att respektera varandras olikheter, det tror jag är grundstenen. Men det ingår ju i värdegrunden, som den formuleras i läroplanerna.

– Men det är sidoprodukter, det är inte det som fokuseras. Vad jag skulle vilja göra är att ge eleverna verktyg. Och det kan göras genom antimobbningsprogram. Alla meto der som har en helhetsansats kan fungera – metoder som inte gör relationerna till bara ett elevproblem eller ett lärarproblem eller ett ledningsproblem. Och jag är inte säker på att lärarna ska ta ansvar för det. Som läget är nu så är det kanske skolhälsovården. Vad är det första du skulle bestämma om du blev utbildningsminister?

– Jesus Christ vad svårt! Men jag skulle ge alla skolor resurser för att anställa lärarassis tenter. Administrationen är överallt i dag. Och våra studier visar att lärare vill slippa vara rastvakt, kurator, polis, studievägledare och fredsmäklare mellan föräldrar. Om de slapp sådant skulle de få mer tid och ork att jobba med det sociala samspelet. n LÄRA #3/2017

MIN SKOLA

VENDELA BARCK, 19 ÖSTRA REALS GYMNASIUM

FOTO: MARC FEMEN IA

” Efter studenten ska jag ta ett sabbatsår”

”Mina tre år på Östra Real har varit fantastiska. Att läsa ekonomipro grammet med inriktning entrepre nörskap har varit otroligt lärorikt och givande för mig. Jag har också haft förmånen att få använda mig av mina kreativa sidor på skolan. Lärarna är oerhört professionella och det har bidragit till att jag fått bra kunskaper i alla de spännande ämnen jag läst, vilket känns tryggt inför mina kom mande studieår. Grundskolan gick jag i Saltsjöba den. Redan i årskurs 3 började jag arbeta med organisationen Friends, något jag fortsatt med på Östra Real och därigenom deltagit i skolans arbete mot mobbning. Sista året har jag arbetat mycket med Ung företag samhet (UF) och fått möjlighet att driva företag på kursen Entreprenör skap och företagande. Min grupp har drivit ett företag som heter Student kassen, där vi tillsammans med nät butiken Matsmart har tagit fram en matkasse med överskottsmat för stu denter. I den regionala UF-tävlingen gick vi vidare till SM. Under mina år här har jag fått värdefulla kunskaper om de flesta aspekter när det gäller företagande, från juridiska frågor, ledarskap och organisation till beräk ning av nyckeltal. Sport och träning har alltid varit ett stort intresse för mig. Därför är jag jätteglad över att ha haft idrott och hälsa under två år. Under hela gymnasietiden har jag fått möjlighet att praktisera ett par veckor i taget på olika företag, som jag valt själv. Tack vare det har jag fått testa olika yrken som intresserar mig. Efter studenten ska jag ta ett sabbatsår, sedan ser jag fram emot att studera igen. Åren på Östra Real har varit över förväntan. Jag valde rätt skola!” n BERÄTTAT FÖR AGNETA BERGHAMRE HEINS

LÄRA #3/2017

SKOLAN I SAMHÄLLET

VI VAR DÄR

Att få föräldrarna att inse skolans bety delse för deras barns framtid och göra Östbergaskolan till deras självklara skol val — det är rektor Bassem Jerbis mål. Dit har han inte nått än, men en bra bit på vägen. I det stenhårda föränd ringsarbetet spelar samverkan på alla plan en avgörande roll. Ett påvert centrum i en stadsdel med ekonomiskt svaga invånare, präglad av arbetslöshet, ungdomskriminalitet, droghandel och skadegörelse. Och en skola som länge dragits med dåligt rykte. Det är en dyster bild som Bassem Jerbi, rektor på Östbergaskolan, målar upp av stadsdelen med samma namn, som trots sin geografiska närhet till innerstaden ligger isolerad uppe på höjden, granne med Årstafältet men omgiven av bru sande trafikleder. Men det är bara halva bilden. Den an dra innehåller hans beskrivningar av allt det målmedvetna arbete som pågår för att förändra området till en attraktiv och trygg plats att bo och leva på. I det arbe tet har Östbergaskolan en given roll. Ett formellt samverkansarbete mellan de boende och en rad olika instanser på går sedan ett år. Stadsdelsförvaltningen, skolan, fritidsgården, det kommunala bostadsbolaget, Kulturskolan, polisen, Fryshuset, ÖCC (Östberga Community Center) och flera andra aktörer drar sitt strå till stacken för den efterlängtade omvandlingen. Skolans medverkan har bland annat

inneburit att den öppnat sina lokaler för andra. Idrottshallen används av ÖCC och Kulturskolan som har sin under visning i lokalerna. I matsalen samlas boende, politiker, tjänstemän och andra engagerade för samverkansmöten och diskussioner på kvällstid. Samverkan med Sisab har resulterat i en ny konstgräsplan och en uppiffad skolgård. – Bassem Jerbi är en engagerad r ektor och det betyder mycket, konstaterar Björn Jouchims som är Sisabs förvaltare i området. 20

LÄRA #3/2017

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

Så fick skolan gott rykte Östbergaskolan har haft en given roll i arbetet med att förändra stadsdelen till en attraktiv och trygg plats. Här rektor Bassem Jerbi (till vänster) och läraren Marcus Jonerholm.

breven snyggare och då läser fler, kon staterar Marcus Jonerholm. Han arbetar på skolan sedan fem år och är nytillsatt utvecklingslärare i pedagogiskt ledarskap och god lärande miljö i klassrummet. Han berättar också om de populära föräldrafrukostarna som lockar dem som inte brukar komma till de traditionella mötena. – Och så har vi ett Instagramkonto. Det är väldigt populärt, även bland elev erna. Jag lägger upp foton där åtmin stone någon gång varje dag. Det ger ”instant information” till föräldrarna och gör det lättare för dem att veta vad de kan prata med sina barn om vid mat bordet hemma, säger Marcus Jonerholm. Bassem Jerbis mål är att Östbergaskolan

Men lekredskap och ny fotbollsplan i all ära, det räcker inte för att få bukt med det dåliga rykte som skolan sedan länge dras med. Många föräldrar som har möj lighet placerar sina barn i andra skolor. Trots att majoriteten av de boende i om rådet är infödda svenskar, har mellan 85 och 90 procent av eleverna utrikesfödda föräldrar. Många av dem har en syn på sin egen roll, på skolan och skolplikten som skiljer sig från den officiella och lag stiftade syn som präglar svensk skola. Till skillnad från i innerstaden, där det ibland upplevs som ett problem att föräldrar lägger sig i för mycket, tän ker många föräldrar här att ”det fixar

skolan” och engagerar sig mindre i sina barns skolgång, berättar Bassem Jerbi. – Men det är med dem som vår sam verkan är absolut viktigast. Vårt mål är att få föräldrarna medvetna om skolans betydelse för deras barns framtid och vi vill få dem delaktiga i sina barns utveck ling, säger han.

ska bli det självklara valet för de boende i området, men dit är det en bit kvar. – Tidigare var skolans dåliga rykte berättigat. Men i dag är inget i det ryktet längre sant. De som väl börjar här tycker att skolan är underbar, säger han. Sophie Duke Hamberg, som är föräld er på skolan, bekräftar hans utsaga. – Jag jobbar själv i skolans värld och tycker att relationen mellan skolan och hemmet är nästan avgörande för hur det går för barnet i skolan. Det Östberga skolan lyckats med är att de möter för äldrarna på så många sätt. Instagram, veckobrev och gemensamma frukos tar känns mycket roligare än bara ett föräldramöte på hösten. Det gör att vi blir insatta i vad våra barn jobbar med och kan ha naturliga samtal om detta. – Östbergaskolans undervisning håller hög kvalitet och mina två söner kommer hem glada och fulla av lärlust varje dag, säger Sophie Duke Hamberg. n HELENE LUMHOLDT

Därför arbetar skolan på flera plan för

att få med sig föräldrarna. I det arbe tet används allt ifrån grillkvällar till veckobrev. – Jag använder presentations appen Sway som ingår i stadens Office 365-plattform. Med den blir vecko

Sisab står för Skolfastigheter i Stockholm AB. Företaget äger och förvaltar 600 förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i Stockholm.

”Högre krav på rektorerna i dag” I en rymlig lokal med högt i tak i Slakt husområdet sitter grundskolerektorer från hela Stockholm och vässar sina kunskaper i digitalt lärande. — Ni får en kvart på er att komma överens om skolans inriktning för att använda den digitala tekniken! Nyss har utbildarna delat in dem i grup per om fyra. Varje grupp utgör lednings gruppen för en fiktiv skola. Skolorna har fått lite olika förutsättningar i fråga om till exempel läge, storlek och digitala resurser. För skolledarna gäller det att samtala och samarbeta för att få ihop gruppen. På en kvart, och med stöd av exempel från en annan fiktiv skola, lyckas grup perna formulera var sin digital inrikt ning som presenteras och diskuteras. Det är tredje gången rektorerna träf fas på utbildningen i digitalt lärande som genomförs av Lin Education. Den är obligatorisk för Stockholms stads samt liga cirka 130 grundskolerektorer och sker vid fem tillfällen under 2017. Mellan träffarna har de hemuppgifter att göra. Rektorerna är uppdelade i fyra grupper

beroende på vars och ens digitala kun skaper: från grundläggande till avan cerade. De går olika dagar och dagens grupp är den avancerade. Ann-Marie Taylor, förändringsleda re på utbildningsförvaltningen, finns också med på kursen. Hon berättar att förvaltningens utbildning är en förbere delse inför den nya skolplattformen som ska kunna användas av både pedagoger, vårdnadshavare och elever. Det är också en förberedelse för GSIT 2.0, Stockholms stads nya generation för IT-service, som är betydligt mer flexibel än den gamla. Skolans val möjligheter blir större både när det gäl ler produkter och tjänster. Dessutom väntas en nationell IT-strategi; redan i april 2016 lämnade Skolverket sitt förslag till regeringen om hur en sådan skulle kunna se ut.

– Alla skolor ska ha bra förutsätt ningar för att driva den digitala resan och det ställer högre krav på rektorerna. Den nya digitala satsningen ger större valfrihet och ökad tillgänglighet. Rekto rerna måste kunna göra strategiska val utifrån skolans digitala vision, fastslår Ann-Marie Taylor. Under kaffepausen konstaterar Carina Lucas, rektor på Björnboda skolan och Sörgårdsskolan, att den större valfriheten när det gäller ITtjänster och verktyg, och den snabba utvecklingen på området, ställer högre krav på henne. – På den här utbildningen kan jag få inspiration från annat håll till hur vi ska organisera oss runt det tekniska och det pedagogiska. I dag går allt så snabbt att det knappast finns någon forskning att luta sig mot. Kollegan Deirdre Cronin Olsson från

Gubbängsskolan håller med. – Utbildningen ökar min kompetens att leda den digitala utvecklingen. Här kan jag få stöd i att planera och fatta rätt beslut. Carina Lucas berättar att IT-gruppen på hennes skola ligger i startgroparna för digitaliseringen av det pedagogiska arbetet och den nya skolplattformen. – Det är lättare att få med sig lärare i dag. Vi har ju alla blivit mer digitala och interaktiva i vardagen med sådant som mobiltelefoner och appar. Den här utbildningsdagen innehåller också mer konkret information om GSIT 2.0: Vad finns att välja på när det kom mer till utrustningen? Hur ska skolan göra rätt val och när bör valet ske? Två träffar återstår i höst. Till 2018 ska rektorerna vara tillräckligt förbe redda för att leda skolan med den nya skolplattformen och den nya generatio nens IT-service. n INGELA ÖSGÅRD

LÄRA #3/2017

EN SKOLA FÖR ALLA

Skratt och kramar är viktiga inslag i vardagen hos specialpedagogerna på Fenix. Berivan Tasci kramar om Oliver Tekin från årskurs 4 som varit extra snabb med sin matteuppgift i dag.

Fram gångs sagan Fenix Malin Mileblad och Berivan Tasci driver resurscentret Fenix på Slättgårdsskolan där många elever som haft det svårt hittar tillbaka till lusten att lära. I fjol utsågs de till Årets lärarlag i Stockholms stad.

LÄRA #3/2017

EN SKOLA FÖR ALLA

komma i tid och få rutiner. Så fort det fung erar ska de tillbaka till skolan. Det framhåller vi redan från början, fastslår Berivan Tasci. Varje fredag är det utvärdering: alla elever och de båda specialpedagogerna samlas runt bordet i det stora arbetsrummet där vi sitter. Under veckan har alla haft något mål att upp nå; allt från att komma iväg på slöjdlektionen till att klara ett prov. – På de här mötena får eleverna själva be skriva sin vecka, både positivt och negativt. När de märker att vi varken värderar eller hotar så slappnar de av och vi kan lyfta fram också svåra frågor. Det blir inte så laddat och det går att erkänna att man har problem. Dess utom får man se att alla andra också har något att jobba på, berättar Malin Mileblad. – På utvärderingen ger vi även vår bild och fyller på med information från andra berörda pedagoger. Slutligen sätter vi upp nya mål som vi utvärderar veckan efter, fortsätter B erivan Tasci.

TEXT: INGELA ÖSGÅRD FOTO: ULRICA ZWENGER

okalen är knappast märkvärdig: en vanlig lägenhet i bottenvåningen på ett höghus i Bredäng någon kilo meter från Slättgårdsskolan. Här huserar specialpedagogerna Malin Mileblad och Berivan Tasci, och innanför väggarna sker underverk nästan varje dag. Elever som tappat sugen får tillbaka motivationen och lusten till lärande. De har båda jobbat på Slättgårdsskolan länge och även med de elever som har det riktigt svårt. – Men vi upptäckte att alla våra åtgärder inte gav tillräcklig effekt. På den stora skolan var det väldigt svårt att bryta mönstret. Det blev hela tiden tjafs och bråk med de här elev erna, en hackig skolgång och ingen kontinui tet, berättar Berivan Tasci. Malin Mileblad fortsätter: – Så vi bestämde oss för att flytta på oss och hittade den här lokalen samma dag som vi tog beslutet. Strax efter det ringde vi rektorn. Hon gav klartecken och till att börja med valde de ut sju elever från årskurs 8 och 9 som hade det riktigt svårt. De som bara stundtals fanns i skolan och inte skulle bli behöriga till gymnasiet. – Men innan vi tar ut elever som får gå hos oss pratar vi alltid med föräldrarna. Det är A och O att ha en nära relation till dem så att de finns med i processen, betonar de.

Tredjeklassaren Adam Dia visar lådan med pyttesmå djur. Eleverna får välja var sitt efter utvärderingen på fredagarna. Var fjärde gång blir det en biobiljett.

Varje fredag ringer de också till föräldrarna

De här vårdnadshavarna har ofta enbart nega

tiva erfarenheter av skolan. Deras enda kon takt med skolan är påringningar när deras barn har ställt till med något. – Vår uppgift är att hjälpa eleverna utan att misskreditera föräldrarna. I samtalet både med dem och med eleverna måste vi lyfta fram det som behöver förändras. Vi får inte ha någon dold agenda, understryker de båda. – Du brukar prata om att vi måste ta hän syn till vad de här eleverna har i sin ryggsäck, säger Malin Mileblad vänd till sin kollega. – Ja, det är väldigt lätt att vi bara fyller på säcken och talar om hur tung den är, i stället för att se efter vad den innehåller: ”Varför blev det så här?”, svarar Berivan Tasci. – I början måste vi ställa rimliga krav: ”I dag kom du i tid, vad bra!”, ”Fint att du kom ihåg att ta med gymnastikkläderna”, fyller Malin Mileblad i. 24

LÄRA #3/2017

När vi hade utvärdering så kände jag mig faktiskt som Einstein.

Olika elever kräver olika, påpekar de båda. Det gäller att hela tiden vara flexibel. Vissa elever är varje dag på Fenix tillsammans med de båda specialpedagogerna och läser olika ämnen. Andra kanske bara kommer två eller tre dagar i veckan och är i den egna klassen resten av tiden. Och de praktisk-estetiska äm nena har eleverna alltid på Slättgårdsskolan. De båda specialpedagogerna är också förstelärare och har kontakt både med lärare och med andra elever. Mycket viktigt är att redan från början göra klart för föräldrar och elever att Fenix inte är någon slutstation. – Hos oss får eleverna en dusch, kort och intensiv. Vi hjälper dem med skolarbetet, att

och berättar om veckan. Dessutom träffar de eleven tillsammans med vårdnadshavaren regelbundet för utvärdering. I början varan nan vecka, sedan en gång i månaden eller utifrån behov. Berivan Tasci konstaterar att utvärdering arna också bäddar för att eleverna möter och stödjer varandra. – Plötsligt kommer saker upp till ytan som hänt under veckan. Någon kan säga: ”Berätta vad som hände på eftis som du sa till mig!”. Malin Mileblad tar fram en låda med pyttesmå djur i plast: apor, tigrar, zebror, surikater … – För några av eleverna är det viktigt med en sådan här belöning vid utvärderingen. Vid det fjärde tillfället bjuder vi dessutom på en biobiljett. Ett mått på att de båda s pecialpedagogerna lyckats är att alla nior som gick på Fenix förra läsåret blev behöriga till gymnasiet. Men kanske är betygen trots allt sekundära. Först måste någonting annat hända. Och här sker under nästan varje dag, intygar de. – Vi kan vara i rummet och någon av elev erna säger något eller gör något som får oss att titta på varandra med samma tanke: ”Nu hände det något med den här eleven!”, säger Berivan Tasci. – Eller någon kan storma in och berätta att något han eller hon föresatt sig att göra har gått i lås. Det är magiskt att vara med när en ung människa bestämmer sig för att bryta ett

mönster. Det ger oss energi att fortsätta det här arbetet, säger Malin Mileblad. Runt ett bord i rummet bredvid sitter tre av Fenix elever och jobbar. – Jag får hjälp med det mesta och har höjt alla mina betyg. Just nu håller jag på med eng elska, berättar Lisa Gulkoovskeya i årskurs 6. – När vi hade utvärdering sist så kände jag mig faktiskt som Einstein, tillägger hon och ler. – Vem är Einstein? undrar Adam Dia från årskurs 3 som sitter mittemot med sin matte bok. – Han var ett geni, svarar Lisa Gulkoovs keya och googlar fram ett foto på en lipande Einstein och visar Adam Dia, som skrattar åt bilden. – Jag får hjälp med att förbereda mig till nationella provet. I skolan var det mycket bråk, det är lugnare här. Nu går jag här tre gånger i veckan, berättar han. – Berivan och Malin kan sitt jobb. Man får hjälp med det mesta och det känns lugnt och bra att vara här, intygar Oliver Tekin från års kurs 4, som också håller på med sin mattebok.

Vi ger aldrig upp. Du kan komma tillbaka och lyckas i skolan, även om vägen dit känns lång.

Och ryktet går. Även mellan eleverna.

– De blir förebilder för varandra och vet att det blir resultat när de kommer hit – att det går att tvätta bort stämpeln av att vara ett hopplöst fall, säger Berivan Tasci. Och Malin Mileblad fyller i: – Framgångssagor behövs. Det är viktigt att visa eleverna att vi aldrig ger upp. Du kan komma tillbaka och lyckas i skolan, även om vägen dit känns lång. n

”Det känns bra att vara här och jag har höjt alla mina betyg”, säger Lisa Gulkoovskeya från års kurs 6, här flankerad av special pedagogerna och förstelärarna Berivan Tasci och Malin Mileblad.

LÄRA #3/2017

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

PROFILEN

Han försöker få eleverna att förstå Kunskaper om Förintelsen är viktigare än någonsin. Därför tar historieläraren Fredrik Brohlin med sina elever till Polen, där de får besöka Auschwitz, Birkenau och Krakóws getto. — Jag vill göra dem till kompetenta historiska vittnen, säger han.

Fredrik Brohlin är lärare på Spånga gymnasium. Tidigare i år prisades han för sitt arbete med att sprida kunskap om Förintelsen.

LÄRA #3/2017

Hur kunde det hända? Den frågan ledde Fredrik Brohlin till universitetsstudier i historia vid Linköpings universitet där han så småningom tog en lärarexamen. Sedan 15 år är han lärare i historia och samhällskunskap på Spånga gymna sium. Frågan om hur Förintelsen kunde äga rum utgör en grundpelare i hans lärargärning. – Förintelsen är det mörkaste kapit let i den europeiska historien. Det som hände i Tyskland och Polen var att det mänskliga värdet var noll för en grupp människor. De hade absolut inget värde. Antingen arbetade de ihjäl sig eller så skulle de avrättas. Det måste vi lära av, säger Fredrik Brohlin. Med tiden blir Förintelsen alltmer av lägsen. Fredrik Brohlin har stött på elev er som aldrig hört talas om Auschwitz. – Tiden går och människors minnen bleknar. I dag, 70 år efteråt, kan man fundera på i vilken utsträckning lärare tar upp Förintelsen i sin undervisning. Jag tycker inte själv att jag gör det i den omfattning som krävs, säger Fredrik Brohlin. Då gör han ändå förmodligen fler än de flesta, framför allt genom åter kommande resor till Polen med elever. Nyligen fick han stiftelsen Michael A. Frieds lärarpris för sitt arbete med att sprida kunskap om Förintelsen. LÄRA #3/2017

– Det var stort för mig och jag är stolt över priset. Michael A. Fried var gift med Hedi Fried. Båda deporterades till Auschwitz från staden Sighet i Ungern, överlevde och kom till Sverige. När eleverna på Spånga gymnasium reser till Polen är Auschwitz en av platser na de besöker. Resorna började på Fred rik Brohlins initiativ för två år sedan. – Jag hade rest till Kraków tre gånger på egen hand och besökt platserna innan jag kände mig redo att guida elever. För sta året sökte jag stipendier och andra donationer för att bekosta resan, efter som skolan då hade stora underskott. Ett vandrarhem i Kraków utgör basen

för de tre dagarna i Polen. Första dagen ägnas åt Auschwitz, där man först måste gå en guidad tur. Efter lunch tar Fredrik Brohlin med eleverna in på egen hand. – Andra dagen besöker vi Birkenau. Där guidar jag både utanför och i lägret. Det är det största lägret, enormt stort. En brutal plats. Den tredje dagen besöker vi Krakóws getto på förmiddagen och förintelselägret Płaszów på eftermid dagen. Det är det man kan se i filmen ”Schindler’s list”. När han talar om Förintelsen växlar han mellan kalla fakta och de mänskliga och moraliska perspektiven. – Jag vill att mina elever ska bli kompetenta historiska vittnen. För att kunna förstå den här tiden måste vi förstå o ffren och hur de agerade, men vi behöver också förstå förövarna. Vad drev dem och hur tänkte de? Sådant arbetar vi mycket med på kvällarna. Schemat under resan är späckat med besök, samtal och övningar i grupp.

– Det räcker inte med att besöka plat serna, man måste bearbeta erfaren heterna tillsammans. Reaktionerna är väldigt olika. Vissa elever börjar gråta medan andra har svårt att ta in vad de ser och att känna något alls. Alva Tangfelt och Veronica Lengquist läser tredje året på naturvetenskaps programmet och var med på resan i höstas. – Mitt starkaste minne är när vi åkte buss från Birkenau. Det var en tom käns la. Jag hade en bok och en podd med mig, men det spelade ingen roll. Det var så mycket att ta in. Hur ska man gå vi dare efter det? säger Alva Tangfelt. För Veronica Lengquist ledde resan till att hon fick reda på mer om sin egen bakgrund. – När jag var i Polen fick jag veta att min gammelfarfar hade varit polsk krigsfånge i Auschwitz. Jag visste att han hade varit på ett koncentrationsläger, men inte att det var Auschwitz. Det kom så mycket närmare då, säger hon. Både Alva Tangfelt och Veronica Leng

quist menar att resan har gett dem insikter som de kommer att bära med sig i livet. – Jag vill veta mer om vad som hände och har ett intresse som jag inte hade tidigare. I framtiden tror jag att jag kom mer att läsa fler vittnesberättelser, säger Alva Tangfelt. Veronica Lengquist gör kopplingar mellan sina historiska kunskaper och nutiden. – Jag ser att det finns liknande proces ser i världen i dag, som att en d iktator kan komma till makten eller hets >> LÄRA #3/2017

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

>> mot vissa folkgrupper. Det är som en

varningsklocka. På dagens lektion i historia s tuderar klassen hur Hitler kom till makten. Fredrik Brohlin har gett dem i uppgift att utifrån ett antal källor ta ställning till om det skedde lagligt och demokratiskt. Medan eleverna läser utdrag ur bland annat ett dekret, en dagbok och en lag text skissar Fredrik Brohlin upp några viktiga beståndsdelar för demokrati på tavlan: fria val, yttrandefrihet, fri opinionsbildning, föreningsfrihet, rätts säkerhet, att majoriteten bestämmer och mänskliga rättigheter. – Kan vi ta vår uppfattning om demo krati i dag och applicera den på Tyskland 1933? frågar han. En elev räcker upp handen och menar att man inte kan det. Fredrik Brohlin fördjupar elevens resonemang och går sedan vidare till den fullmaktslag som gav Hitler all makt. Han kan inte låta bli att nämna folkomröstningen i T urkiet för några dagar sedan, då president

Fredrik Brohlin diskuterar Hitlers maktövertagande med utbytesstudenten Arlyss Hays och Karl-Johan Hedenström.

ecep Tayyip Erdogans maktbefogen R heter stärktes. – Jag gör ingen jämförelse mellan Erdogan och Hitler, men att ge en p erson ökad makt kan vara farligt. Vad som hände i Tyskland vet vi. Hitler tog all makt och blev diktator. FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

FREDRIK BROHLIN Aktuell: Arrangerar resor till Förintelsens platser. Fick stiftelsen Michael A. Frieds lärarstipendium för att ha spridit kunskap om Förintelsen. Gör: Undervisar i historia och samhällskunskap på Spånga gymnasium. Bor: Sundbyberg. Gillar: Öppenhet. Ogillar: Rasism. På lediga stunder: Fotograferar och tränar dotterns fotbollslag. Läser: Just nu ”Utrotningens år 1939—45” av Saul Friedländer. Bästa lärarminne: När elever tackar och berömmer min undervisning. Det är stort!

LÄRA #3/2017

ENKÄT

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

Under de 15 år som Fredrik Brohlin har

varit lärare upplever han att hans ämnen har blivit viktigare. – Historia och samhällskunskap ska hjälpa eleverna att förstå den historiska utvecklingen och samhället i dag. Jag tänker mycket på att nationalismen är på framfart i Europa och Sverige, och att vi ser starka tendenser att dela upp samhället i ”vi” och ”dom”. – Ett stort problem i dag är segregatio nen och att elever med olika bakgrund inte möts. Om man vill bekämpa extrem nationalistiska åsikter är segregationen i skolorna ett jätteproblem, säger Fredrik Brohlin och menar att det enda som kan bryta den är att slopa det fria skolvalet. Han har själv stött på elever med extrema åsikter, även om det är ovan ligt. Just nu går han en distanskurs vid Göteborgs universitet om hur man mö ter elever med fascistiska eller extrem nationalistiska åsikter. Han arbetar även tillsammans med Raoul Wallenbergakademin i frågor som rör mänskliga rättigheter och ledarskap. Fredrik Brohlin framhåller att man måste arbeta på lång sikt med elever som har odemokratiska värderingar och helst även inkludera familjen.

– I klassrummet har de här eleverna redan erfarenheter av att vara outsiders och stämplade. De gillar det. Utmaningen är att få in dem i samhället och få dem att dela de demokratiska värderingarna. Att bygga upp och utveckla deras empatiska förmåga är en annan sak han ständigt arbetar med. – Empatin byggs upp i mötet med och förståelsen för en annan m änniska. Genom att konfronteras med olika moraliska dilemman kan man bättre för stå vilka beslut andra människor fattar. Han återkommer till Förintelsen och vad

man kan lära av den. – Den första insikten är att vi som lever 2017 inte är annorlunda än de människor som levde 1941–45. Vi skulle kunna utföra samma handlingar under vissa förutsättningar. Det måste man förstå. De som gjorde det var inga mons ter, de var människor. – Den andra insikten är att vi behöver reflektera över vilka förutsättningar som kan få människor att mörda barn, kvin nor, män och gamla människor. Det gäl ler att se vad som händer i samhället och världen i dag och kunna se likheter med det som hände i Tyskland på 30- och 40talet, att vara vaksam på det. Fredrik Brohlin gör en paus och ser sig omkring. – Det tredje är att våga agera på det man vet. Att inte stillatigande titta på utan agera utifrån sina goda värdering ar. Det är det Förintelsen kan lära oss. n ANNELIE DREWSEN

”Vi har gjort avtryck” ”When you are lärare” intog Sett mässan i maj och lockade många in i fotoautomaten med skyltar som ”Världens bästa jobb”, ”Bli lärare” och ”Be cool, stay in school” i händerna. I livepoddsändningen samsades lärare med utbildningsministern och skådespelare från kortfilmerna. Nu närmar sig finalen av ”When you are lärare”, vårens rekryteringssatsning på filmer och poddar och annat material i sociala medier. Under Settdagarna på Kistamässan var intresset stort. – Våra medarbetare pratade med nästan 700 besökare. De flesta var positiva och ville veta mer. Många passade på att fota sig i automaten, och förhoppningsvis delade de bilderna i sociala medier, säger kommunikationschef Sofia Oliv. Även livepodden lockade mycket folk på plats och sändes också direkt på Face book. Många av frågorna kom från pu bliken eller via Facebook. I podden hörs utbildningsminister Gustav Fridolin, skådespelare från When you are lärarefilmerna, skolborgarrådet Olle Burell, utbildningsdirektör Tony Mufic, lärarna Jannike Kohinoor och Camilla Askebäck Diaz. Har ”When you are lärare” gett önskat resultat?

– Vi har flera positiva siffror så här långt i satsningen. Över 100 000 film

Hur kan man locka fler till läraryrket?

visningar, 8 000 nedladdade poddar, 50 000 sidvisningar på whenyouare lärare.se för att nämna några. Pedagog Stockholms jobb- och karriärsidor har ökat med 2 600 unika sidvisningar jäm fört med förra året. Vi har helt klart gjort avtryck, säger Sofia Oliv.

Pia Malm, lärare, Gärdesskolan — Vi måste bli bättre på att lyfta fram det positiva. Ett sätt är att få medierna att skriva om alla de bra saker som händer i skolan, nu är det för mycket fokus på det negativa. Tar vi väl hand om våra lärarstudenter kan de också förmedla en positiv bild av skolan.

Hur utvärderas satsningen?

– Vi mäter aktiviteten i sociala medier och genomför enkäter med både lärare och lärarstudenter. På sikt kan vi se om antalet sökande till lärarutbildningar och lärarjobb i staden ökar. Det kan vi självklart inte tillskriva vår satsning helt och hållet, för mycket annat görs också inom området, men vi hoppas så klart att den bidrar till en ökning, säger Sofia Oliv.

Petra Nordström, lä rare, Äppelviksskolan — Mer praktik och hårdare koppling till skolan under utbildningen. Mer fortbildning och framför allt att se till att skolans rykte förbättras. Vi måste visa fördelarna med yrket, att det är väldigt givande och roligt. Högre löner skulle också höja statusen.

Har vi säkrat lärartillgången nu?

– Det är i alla fall ett steg i rätt riktning. Vi fortsätter arbeta enligt strategin för kompetensförsörjning där en breddad bild av skolan är en viktig del för att locka fler lärare. Vi har nu ännu fler ambassadörer för läraryrket. Poddar och filmer håller länge och kan användas i många olika sammanhang, säger Annakarin Östlund, chef för kompetensförsörjningsenheten.n

Helena Palmheden, lärare, Östra Real — Det vore bra att kunna erbjuda en ledarskapsutbildning inom lärarprogrammet. Det kan vara ett sätt att locka fler att studera till lärare och få dem att känna att det finns bra karriärvägar. Som lärare har man verkligen ett roligt yrke!

MONIKA SIDÉN

Besök whenyouarelärare.se och ta del av alla seriens filmer och poddar.

FOTO: BJÖRN TESCH

PROFILEN

Camilla Askebäck Diaz, förstelärare på Södermalmsskolan, i samtal med poddvärden Björn Fridlund från Mariehällskolan under inspelningen på Settdagarna. Till vänster syns Herman Katea, förstelärare på Kärrtorps gymnasium.

Camilla Petersson, lärare, Nya Elementar — Lärarutbildningen borde vara ännu mer verklighetsförankrad, att man kan jobba samtidigt som man går utbildningen. All personal i skolan, exempelvis elevassistenter, borde kunna utbilda sig till lärare parallellt med att de jobbar inom skolan. Kicki Röhne, lärare, Äppelviksskolan — Högre löner, men också genom att jobba för att bilden av skolan blir mer positiv. Massmedierna måste bli bättre på att lyfta fram goda exempel. Vi som jobbar inom skolan har en betydligt mer positiv bild än folk i allmänhet. Lärar yrket är fantastiskt! TEXT OCH FOTO: AGNETA BERGHAMRE HEINS

LÄRA #3/2017

INTERNATIONELLT

”Roligare finns inte” — För mig är detta det roligaste man kan göra! Man har en otrolig frihet som lärare. Läroplanen ger mål, men vägen dit är öppen, säger Cecilia Westblad, förstelärare i årskurserna 1—3 på Sätraskolan. Hon säger att hon blev lärare av en slump. Men som lärarvikarie kom hon i kontakt med en både erfaren och ny tänkande lärare som blev en förebild och fick stor inverkan på yrkesvalet. – Hon hade ett varmt sätt att ta sig an eleverna. Hon lät lärandet och un dervisningen ta plats samtidigt som eleverna fick träna samarbete och kamratskap. Cecilia Westblad vill att hennes elever ska förstå sina rättigheter och skyldigheter och känna att hon är på deras sida. När före detta elever i 20-årsåldern kommer fram och säger ”Hej Cicci!” blir hon stolt, sär skilt när det är någon hon ”stångats” med. – För mig betyder det att vi hade en bra relation och att jag behandlat dem med respekt. De didaktiska möjligheterna med digital teknik intresserar henne. Hon föreläser ibland om digitala verktyg, hur man kan arbeta med yngre elever när det gäller källkritik och hur man ska vara på nätet.

– Jag vill forma individer som blir producenter i den digitala miljön och inte bara konsumerar. Sätraskolans lågstadium har valt bort digitala en-till-en-lösningar. – Två elever på varje surfplatta gör att de måste prata med varandra om hur de ska lösa en uppgift. De tränar på att förklara, samarbeta, ändra sig och anpassa sig till varandra. Lärarna arbetar tätt ihop med fri tidspedagogerna. – På många ställen är det ”vi” och ”dom”, här är vi ett team. Jag tycker att man ska tillvarata alla personal gruppers kompetens och allas indivi dualitet. När eleverna ska lära sig om kroppen så tänker jag: faktatexter. Om eleven i stället vill lära sig genom att göra en docka i naturlig storlek med inälvor som man kan plocka ut så säger fritidspedagogen: javisst! Cecilia Westblad tror att mer stött ning när man är ny i yrket skulle få fler att stanna kvar i det stora och komplexa läraryrket. Och en vi-käns la i kollegiet gör att man inte blir så ensam med till exempel föräldrakon takter. – Man kan också behöva mer prak tik i början av utbildningen så att man får en aktuell bild av skolan – som inte är samma skola man själv gick i. n ANNEBRITT ULLÉN

FOTO: ULRICA ZWENGER

DÄRFÖR ÄR JAG LÄRARE

TÄVLING

Ökade kunskaper och personlig utveckling Ett utbytesprogram mellan skolor i Indien och Stockholm ska förbereda ungdomarna för ett framtida yrkesliv i en globaliserad värld. För några veckor sedan fick Bromma gymnasium besök av lärare och elever från Goa. Redan andra dagen under sitt besök befann sig de 18 eleverna och de tre lärarna från Parvatibai Chowgule Col lege of Arts and Science i Goa på riktigt hal is. Bokstavligt talat alltså. Att pröva skridskoåkning på Zinkensdamms inom husrink var ett av flera sätt för de indiska besökarna att få en inblick i vad den svenska kulturen kan innefatta. Under sitt besök bor de hos familjerna till de elever från Bromma gymnasium och Tullinge gymnasium som besökte Indien i november 2016. Tillsammans har de tre skolorna ska pat ett utbytesprogram som ska öka elev ernas kunskaper om globaliseringen. Utbytet ska ha både ett kulturellt och ett akademiskt perspektiv. – När vi är här samlar våra elever på det naturvetenskapliga programmet in kunskap om den svenska floran och faunan. I Goa har vi ett tropiskt klimat så skillnaderna är stora, berättar läraren Madhavi M. Motankar. På samma vis arbetar eleverna inom andra områden med att jämföra indiska och svenska förhållanden. Sachin Saved Moraes undervisar i sociologi och hans

elever studerar skillnaderna mellan de indiska och svenska familjesystemen. – De gör en liten studie av svenskars syn på familjen och äktenskapet. En in tressant fråga är hur föräldrar uppfost rar sina barn i ett land som Sverige, där religionen har så liten betydelse, säger han. Hemma igen fortsätter elevernas jäm förelsestudier. På samma sätt arbetade också de svenska elever som besökte Indien i fjol. – Vi var i labbsalar och besökte skol mässor i Indien. Men det allra viktigaste är ändå den personliga utveckling som ett sådant här utbyte ger våra elever. De lär sig att vi lever i en värld, säger Kris tina Bergmark, lektor i kemi vid Tullinge gymnasium. I september kommer nästa grupp in diska elever hit, och ett par månader se nare är det de svenska elevernas tur att åka till Indien. För att skapa kontinuitet i utbytesprogrammet har Bromma och Tullinge gymnasium tillsammans med skolan i Goa tecknat ett ”Memorandum of Understanding”. – Det är en avsiktsförklaring som ska ge programmet möjlighet att leva många år framöver. Även om vi inte alltid har möjlighet att besöka varandra rent fy siskt så kan vi göra det via nätet, säger Lennart Kågestam, rektor vid Bromma gymnasium. n

Vi vill berätta om ditt arbete Cecilia Westblad är förstelärare på Sätraskolan.

Arbetar du med något lyckat pedagogiskt projekt som kollegerna runtom i stadens skolor borde få läsa om och inspireras av? Kontakta redaktionen och berätta vad ni har gjort och hur det påverkade elevernas lärande — enklast via mejl till tomas.bannerhed@stockholm.se. Välkommen!

LÄRA #3/2017

HELENE LUMHOLDT

 LÄRA

VINN BIOBILJETTER

Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får två biocheckar vardera. Lycka till! 1. Vilket lärosäte har naturveten skapsprogrammet på Kungshol mens västra gymnasium sam arbetat med? 1. Stockholms universitet. X. Kungliga Tekniska högskolan. 2. Karolinska institutet. 2. Vad är Fenix? 1. Resurscenter på Slättgårdsskolan. X. Fritidshem på Bredängsskolan. 2. Hemvist på Nya Elementar. 3. Hur länge har Fredrik Brohlin varit lärare på Spånga gymnasium? 1. 10 år. X. 12 år. 2. 15 år. 4. Vad har Vendela Barck, 19, varit engagerad inom på Östra Real? 1. Ung företagsamhet. X. Rädda Barnen. 2. Unga liberaler. 5. Vad fördjupar sig forskaren Ylva B Almquist helst i? 1. Funktionalismen som lärmiljö. X. Kollegialt lärande på fritidshem. 2. Statusskillnader inom skolklasser. Skicka din tipsrad senast den 22 juni till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Ange var du arbetar och din hempostadress så att vi kan skicka biocheckarna om du vinner. Vinnare i nummer 2/2017 blev Ann Ardelius, Hässelby Villastads skola, Ebba Glenngård, Skanskvarnsskolan, och Maria Petersson, Adolf Fredriks musikklasser. Rätt rad var 2, 2, 2, 2, 2.

LÄRA #3/2017

92 procent fick önskad skola Den 15 januari–15 februari kun de man söka skola till hösttermi nen 2017. I år lämnade 15 106 elever in önskemål om placering, varav 9 852 till förskoleklass. 92 procent av alla elever och vård nadshavare som sökt förskole klass har fått någon av sina tre önskade skolor. Om en skola är full, gäller i Stockholms stad den så kallade relativa närhets principen sedan 2015. Sedan förra året använder utbildnings förvaltningen ett nytt IT-stöd som hjälper till med avståndsbe räkningar för alla som sökt, vilket ökar rättssäkerheten i besluten.

Nämnd & Nytt Redaktör: Mikael Lindberg, 08-508 330 52, mikael.lindberg@stockholm.se.

FOTO: CALLE HEDRÉN

Nämnd & Nytt

Stockholm blir miljonstad redan år 2020.

Stramare regler för nationella prov Med anledning av att ett antal prov otillåtet har spridits den senaste tiden har Skolverket stramat upp reglerna kring hanteringen av nationella prov genom att: • Starkt rekommendera skolor att påbörja delprovet senast klockan nio på provdagen. • Förtydliga att endast rektor kan besluta om annat provdatum om det finns särskilda skäl såsom olyckor, dödsfall eller sjukdom. • Rekommendera att rektorn utser en administrativt ansvarig person som ser till så att proven hålls inlåsta. • Om förseglingen till proven bryts dagen innan för att göra anpassningar måste proven omedelbart låsas in igen.

Skyldighet erbjuda lovskola Regeringen föreslår i proposition 2016/17:156 en skyldighet för huvudmän att erbjuda lovskola. Förslaget gäller elever som har avslutat årskurs 8 eller årskurs 9 och som riskerar att inte nå kun skapskraven för betyget E i ett eller flera ämnen – och därmed att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasie skolan. Hittills har undervisning under skollov anordnats av hu vudmän på frivillig väg. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017. 32

LÄRA #3/2017

Källa: Lokalförsörjningsplanen 2018—2020

Elever på Bäckahagens skola genomför sina dagliga rörelseaktiviteter som ger bättre ork och koordination.

Fysisk aktivitet ger bättre inlärning Under våren 2017 på börjades arbetet med att alla elever i stadens grundskolor ska erbju das daglig fysisk aktivi tet. Bakgrunden är att forskning tydligt visar på ett samband mellan fysisk aktivitet och inlärning. Goda exempel finns redan på flera skolor. På Bäckahagens skola inte greras rörelse både i lektioner och på raster. En annan viktig del är att stärka skolidrottsföreningar

Hyrorna för kommunala grundskolor i Stockholm beräknas öka med 34 procent till 2021. Källa: Lokalförsörjningsplanen 2018—2020

nas verksamhet för att skapa fler organiserade aktivitetstimmar i skolan. På Sandåkraskolan job bar man medvetet med elevledda idrottsaktiviteter. Tillsammans med idrottsför valtningen har utbildningsför valtningen en strategi för de elev er som inte uppnår målen i idrott och hälsa. Utbildningsförvalt ningen driver också i egen regi sedan två år, ett pulsprojekt i ett tiotal högstadieskolor. Där under söks sambandet mellan pulsträ ning, livsstil och skolresultat. Läs mer om Idrott och rörelsesatsningen på pedagog.stock holm.se/idrott-och-halsa/.

74% Andel elever boende i Stockholm som går i kommunal grundskola.

Källa: Lokalförsörjningsplanen 2018—2020

Råd mot diskriminering upphör Den 15 juni 2017 upphör Skolverkets allmänna råd mot diskriminering och kränkande behandling att gälla. Från och med den 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder mot diskriminering i diskrimineringslagen. Skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling har inte ändrats. När de allmänna råden upphör att gälla kommer det att finnas information och vägledning om arbetet mot kränkande behandling på Skolverkets webbplats. Skolverket avvaktar med att ta fram nya allmänna råd till dess att det kommer besked om att flytta de bestämmelser i diskrimineringslagen som rör skolan till skollagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018 (Bättre skydd mot diskriminering, SOU 2016:87).

Nämnd & Nytt

Stor ökning av nyanlända i grundskolan

Lågstadiesatsningen gav 3 000 nyanställda Nästan 3 000 personer, varav drygt 1 300 lärare, har nyanställts av skolorna i Sverige med hjälp av det statliga bidraget i Lågstadiesatsningen. Bidraget har också möjliggjort att låta redan anställda gå upp i arbetstid. Lågstadie satsningen syftar till att på olika sätt öka lärarnas tid med eleverna i förskoleklassen och årskurs 1—3. Den största delen av bidraget har gått till personalförstärkningar. Det är bidragsomgången 2015/2016 som nu har följts upp av Skolverket.

Femtonåringar ensamma i skolan Enkätsvar från Pisaundersökningen 2015 som publiceras i en ny rap port visar att omkring var femte 15-åring i de berörda länderna känner sig ensam i skolan, skriver Skolverket på sin webbplats. Rapporten visar också att endast två av tre elever känner sig hemma i skolan. För svenska skolor upplever 70–80 procent av eleverna en tillhörig het i skolan, och så många som 20–30 procent känner ett utanförskap. Känslan av utanförskap är störst bland flickor och bland de socioeko nomiskt minst gynnade eleverna.

Att påverka ungas attityder och deras bild av läraryrket tar tid. Vi satsar långsiktigt! #whenyouarelarare är ett sätt att göra det på. Tony Mufic, @TMufic

Huvudmän brister i ansvar Gott mottagande av nyanlända elever Skolinspektionen har granskat skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever och konstaterar att många kommuner erbjudit nyanlända elever ett gott mottagande. De flesta granskade kommuner har tagit emot elever i skolan och kartlagt deras kunskaper inom två månader. Det är en ljusare bild än 2009 då Skolinspektionen gjorde en liknande granskning. Men granskningen visar också att många kommuner saknar den bredd, variation och flexibilitet som behövs för att fullt ut tillgodose nyanlända elevers skiftande förmågor, och de flesta granskade skolhuvudmän behöver utveckla sina arbetssätt för att gynna elevernas fortsatta utbildning. Skolinspektionen har granskat 26 kommuner, varav Stockholm var en, samt två fristående skolhuvudmän.

Skolkommissionen presenterade den 20 april sitt slutbetänkande ”Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvär dighet” (SOU 2017:35). Kommis sionens uppdrag var att lämna förslag som syftar till höjda kun skapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad lik värdighet i skolan. Enligt kommissionen känne tecknas dagens skola av allvarliga systemsvagheter. Detta har lett till försämrade förutsättningar för en hög kvalitet i undervisningen, vil ket är avgörande för att eleverna ska kunna nå goda kunskaps resultat. De systemsvagheter som kommissionen framför allt pekar på är:

• sviktande kapacitet och an svarstagande hos många huvud män, • för svag kompensatorisk resurs fördelning, • otillräcklig kompetensförsörj ning till lärar- och skolledar yrkena, • bristande förutsättningar för professionsutveckling, • brister i resultatinformation som försvårar kvalitetsarbetet, • skolsegregation som leder till kvalitetsskillnader mellan skolor, • problem i lärandemiljön och splittrad och över tid oenig na tionell styrning av skolan. Det drygt 450 sidor långa slut betänkandet finns att ta del av på utbildningsdepartementets webbplats eller på intranätet.

Barngrupperna i förskolan är de minsta på 24 år. Källa: Skolverket

Antalet nyanlända elever i grundskolan i Sverige har ökat med 27 procent, från 62 400 förra läsåret till 79 400 i år. Nästan åtta procent av eleverna i grundskolan är nyanlända jämfört med 6,5 procent förra året. Storstadskommunerna har tagit emot flest nyanlända, men när hänsyn tas till kommunernas storlek är det mindre kommuner som tagit emot proportionerligt flest i sina skolor. Fördelningen mellan skolor är också ojämn: tio procent av landets grundskolor har tagit emot 43 procent av alla nyanlända elever.

Andelen med examen minskar Läsåret 2016/17 har andelen lärare i Sverige med pedago gisk högskoleexamen minskat inom nästan alla skolformer jämfört med läsåret före. Den största minskningen har skett inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Av de drygt 16 500 lärare, räknat i heltids tjänster, som har nyanställts det senaste läsåret saknar 57 procent pedagogisk högskoleexamen. Antalet behöriga lärare, med le gitimation i minst ett undervis ningsämne, har ökat från totalt knappt 71 500 heltidstjänster fö regående läsår till drygt 73 400 i år. Men den ökningen har alltså inte lett till att andelen behöriga lärare har ökat. Det beror på att det har nyanställts många utan pedagogisk högskoleexamen som varken har eller kan få lärar legitimation.

Ny strategi för Stockholms stad Kommunfullmäktige beslutade den 3 april om en strategi för Stockholm som en smart och uppkopplad stad. Strategin har ett unikt fokus på hållbarhet. Målet med strategin är att via innovativa digitala tjänster göra livet enklare för stockholmarna och skapa det bästa klimatet för företagande. LÄRA #3/2017

Nämnd & Nytt

When you are lärarefilmerna har fått över 100 000 visningar på Facebook. 34

LÄRA #3/2017

Fyrahundra femteklassare programmerar i Blå hallen.

400 femmor på Stadshushacket Den 28 mars genom förde Stockholms stad, i samverkan med Kodcen trum, Stadshushacket i Blå hallen och Gyllene salen. Nära 400 femteklassare, till sammans med yrkesverksamma programmerare, utforskade pro grammeringens möjligheter. En femteklass från varje stadsdel har valts ut för att jobba med en vän klass från en annan stadsdel. Till sammans skapade de med hjälp av programmering en digital be rättelse om hjältar. – Programmering handlar om att stärka alla elevers självförtro

ende inför den digitala utveckling en. Att förstå hur man påverkas av vårt digitaliserade samhälle är en demokratifråga och på Stadshus hacket kunde vi bidra till det på ett kul och lustfyllt sätt, säger Olle Burell (S), skolborgarråd i Stock holms stad. Klasserna och deras pedago ger har haft kontakt både före och efter evenemanget. På så sätt byggdes broar och nätverk kring programmering mellan både elever och vuxna i olika delar av Stockholms stad. I Gyllene salen fick lärare från Stockholms stads skolor också testa programmering och digitalt skapande tillsammans med bland annat Medioteket och Vetenskapens hus.

Hörsel- och syn pedagogiska navet Hörsel- och synpedagogiska navet på Kungsholmens västra gymnasium arbetar för att elever med hörsel- och synnedsättning ska få anpassningar i klassrummet och pedagogiken under sina gymnasieutbildningar. Navet handleder och stödjer rektorer och arbetslag på skolor som har eller ska ta emot elever med hörsel- och synnedsättning. De stödjer även vårdnadshavare inför gymnasievalet. Läs mer om hur du skapar en bra lärmiljö för elever med hörseloch synnedsättning på Pedagog Stockholm.

Fram till år 2026 saknas 29 000 lärare i Stockholms län. Källa: Kompetensförsörjningsplan 2018—2020

I regeringens vårbudget fö reslås 150 miljoner kronor till introduktionsprogram vid utsatta gymnasiesko lor. Satsningen förväntas öka andelen elever som blir behöriga till nationellt program och ska förde las utifrån de behov som finns hos huvudmännen. I vårbudgeten föreslås ock så en jämlikhetspeng på 500 miljoner kronor för de grundskolor som har minst andel behöriga elever till gymnasiet. Även här för delas pengarna utifrån de behov som finns hos hu vudmännen. För försko lan anges i vårbudgeten att statsbidraget för att mins ka barngrupperna i första hand ska gå till förskolor i områden med svåra för hållanden där särskilda in satser behövs.

… Mika Metso, borgarrådssekreterare. Vad gör du på jobbet?

– Vi är två borgarrådssekre terare på skolroteln. Mycket av vår tid går till att ta fram un derlag och rekommendatio ner till beslut åt borgarrådet Olle Burell. Vi bereder även ärenden till kommunstyrel sen och kommunfullmäktige – vilket beroende på antalet remissinstanser kan ta mer eller mindre tid. Från början av sommaren och fram till ok tober går en större del av vår tid till att förhandla och skriva fram budget. Allt större del går också till att ha kontakter med journalister. Vad är roligast i ditt jobb?

– Att få träffa så många in tressanta människor. Allt från engagerade elever, lärare och medarbetare på Stockholms

Vad är mest utmanande i ditt jobb?

– Att snabba lösningar ofta efterfrågas när det uppstår problem och utmaningar i skolan. Ibland finns det goda grunder för det, men i det sto ra hela behöver inte skolan fler nya snabba reformer utan en skolutveckling som vilar på vetenskaplig grund och med stor tillit till att de som arbetar inom skolan kan han tera utmaningarna u tifrån sin profession. Vad gör du på fritiden?

– Jag gillar att resa! Förra sommaren åkte vi transsibi riska järnvägen till Peking och därifrån vidare genom Kina. Det var en fantastisk resa. n MIKAEL LINDBERG

När 2017 års medarbetarenkät har sammanställts går det att konstatera att drygt 9 av 10 medarbetare tycker att arbetet känns meningsfullt och en nästan lika hög andel tycker att de är insatta i arbetsplatsens mål och att de vet vad som förväntas av dem. Drygt 8 av 10 medarbetare känner sig respekterade av sina kollegor och nästan lika många anser att man ställer upp för varandra när det behövs på jobbet. Stockholms stads personaldirektör Anita Lidberg påpekar samtidigt vikten av att varje enhet tar upp och pratar om resultaten och fångar upp utvecklingsområden också.

77% av stadens anställda svarade på 2017 års medarbetarenkät.

 Mejla dina tips till info.utbildning@ stockholm.se

#4 LÄRA  I nästa

n Lång intervju med Åsa Hirsh om formativ undervisning.

n Hur påverkar den nya skolbiblioteksplanen verksamheten? n Vi besöker det inkluderande och lärande fritidshemmet.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 29 september.

Till dess: SKÖN SOMMAR!



MARIA JERNBERG: SKOLANS VÄRLD

Många människor drabbades direkt och på plats, men händelsen påverkar många fler. Inte minst den som bor i och runt om staden. Det är en händelse som var och en kommer att bära med sig.

jernbergmaria@gmail.com

Utredningen för en nationell biblio teksstrategi har i särskilt uppdrag att undersöka hur skolbiblioteken kan utvecklas. I en ny rapport konstateras att många års tvärvetenskaplig, internationell forskning visar att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med ämnesundervisningen kan ge väsentliga bidrag till elevers lärande. Ett stort antal studier pekar på att väl fungerande skolbibliotek kan innebära avsevärda bidrag till undervisning och lärande.

500 miljoner ska ge fler behöriga

stads förskolor och skolor till medarbetare på utbildnings förvaltningen, forskare och ideellt engagerade krafter som vill vara med och bidra till en hållbar skolutveckling i staden. Jag hade möjlighe ten att träffa Hans Rosling innan han gick bort – vi hade ett samtal om källkritik och myter inom utbildningspoli tiken. Det var ett stort ögon blick för mig.

Meningsfullt för nio av tio

Skolbiblioteken en viktig resurs

Vad jobbar du med? FOTO: PRIVAT

Skolverket har undersökt hur gymnasielärare upplever de för ändringar som gymnasierefor men 2011 inneburit. Nio av tio lärare tycker att de nya ämnes planerna gör det tydligt vad un dervisningen ska innehålla. 88 procent svarar att ämnesplanen fungerar lika bra eller bättre som verktyg för planeringen av un dervisningen jämfört med kurs planerna. Den upplevda möjlig heten att avvika från innehållet i ämnesplanerna har minskat. En majoritet av lärarna är överens om att eleverna bättre förstår vad de måste prestera för de oli ka betygen. Samtidigt anser näs tan var fjärde gymnasielärare att elevernas förkunskaper har försämrats jämfört med före reformen, trots att antagnings kraven höjdes med reformen 2011 för att eleverna skulle vara bättre förberedda för studierna. Drygt 3 600 gymnasielärare del tog i undersökningen.

FOTO: MIKAEL LINDBERG

Ämnesplaner tydliggör undervisningen

Stadsmuseet efterfrågar privata bilder, konversationer och berättelser från fredagen den 7 april, då terrorn drabbade Stockholm. Den som är intresserad kan bidra på Stadsmuseets webbplats.

LÄRA #3/2017

9 oktober – Folkoperan Kulturutbudsdag för dig som arbetar i förskola och skola. Kolla på utdrag ur aktuella föreställningar. Lyssna till inspirerande föreläsningar. För mer information: pedagog.stockholm.se/kulan