Latin Lover #53 RÄDSLA by Latin Lover

#53 #52 2016

INNEHÅLL #53:

CHEFREDAKTÖR

Anton Strömberg, SA14D VICE CHEFREDAKTÖR

Lilly Avelin, MU15A

Y P P A H ! N E E W O L L A H

ANSVARIG UTGIVARE

Hanna Ladstedt, SA14D SKRIBENTER

Marie Mattson, HU15B Agnes Kragsterman Lundell, SA15D KORREKTUR

Essy Klingberg, SA15C ILLUSTRATÖR

Sonia Engström, ES15B LAYOUT

Oskar Hannu, MU14A EKONOMIANSVARIG

Klara Wallestam, NA15A

3 Ledare 4 Vi svarar 6 Tiotusen bilder av Anna Häll 8 Vilsna besökare av Lilly Avelin 10 Quiz – Vad ska du klä ut dig till på Halloween? 12 ”Världen tillhör de som vågar göra sig löjliga” 13 Brev till rädslan av Sol A.M. 14 Fem snabba! av Klara Wallestam 15 Vissa dagar av Agnes Kragsterman Lundell 15 Vad är du egentligen rädd för? av Marie Mattson 16 När är du lugn och trygg av Rasmus Richter 18 Ingvars bokhörna 20 Knopp & Knopp 24 Horoskop 26 Halloweenplaylist 27 Nästa nummer

KONTAKT

latinlover@live.se FACEBOOK

Latin Lover Södra Latin INSTAGRAM

@latin.lover TWITTER

@sodralatinlover SKICKA IN DIN TEXT TILL LATIN LOVER! Latin Lover är elevernas tidning. Därför längtar vi efter att få publicera just din text, dikt eller serie. Ta tillfället i akt att utnyttja den demokratiska plattform du just nu håller i din hand!

LEDARE:

Meningen med livet Utan en utbildning på toppnivå kommer du inte ha en framtid. Där har du det. Du får absolut inte vara skoltrött, för då kommer du aldrig kunna få en stabil inkomst. Det finns inga jobb till den som inte utbildat sig efter gymnasiet, och det finns ingen utbildning efter gymnasiet för den som inte högpresterat i sin gymnasiala utbildning. Jag är livrädd för resten av mitt liv, eftersom att det är det som jag har lärt mig att vara under hela mitt liv. Det var därför jag pluggade ihjäl mig i högstadiet, och det är därför som jag har varit konstant trött på skolan de senaste två åren - alltså under hela den tiden som jag gått på gymnasiet. Jag kom in på en av Stockholms mest prestigefyllda skolor, och jag håller inte standarden. Jag duger inte till - uppenbarligen eftersom att jag inte känner konstant och evigt behov av att göra läxor och fortsätta min resa rätt upp mot stjärnorna. Jag är inte den motiverade och drivne Södralatinaren som alla alltid pratar om, och det är något som jag skäms för. Det är väl självklart att jag skäms, eftersom att jag i och med min omotivation är sämre än resten av hela skolan som går ut med A rätt igenom. A, A, A, A, och A igen. Det är så det ska se ut. Men jag orkar inte. Helt ärligt, är det verkligen rätt att hetsa hela ungdomsgenerationen till att plugga utan stopp eftersom att det inte finns någon framtid till den som inte gör det? Är det

inte något fel på vårt samhälle om det inte är så att du har en chans om du inte har en topputbildning? Varför är det låg status på yrkesförberedande program? Frågor, frågor, frågor - det känns som att vi kanske, bara kanske, har ett problem här. Är det verkligen så att jag inte har en framtid bara för att jag inte orkar plugga till filosofiprovet nästa måndag, eller vill läsa 397 sidor om globalisering tills imorgon? Då banne mig tänker jag fly landet, för att så är det nämligen. Hejdå höglönejobb, jag ska bli fabriksarbetare, hej hopp A-kassa! Och då kommer den oundvikliga och lika uppenbara tanken flygande med Skolverket och betygskriterier i täten: sluta klaga på att skolan är så jobbig, sätt dig vid skrivbordet om du vill komma någonstans i livet och sluta klaga på att du inte orkar plugga. Det här problemet börjar och slutar med dig. Vilket är sant, såklart. Plugga bör du annars dör du, som en god vän en gång sade mig. Det kan vara något av det mest privilegierade någon kan säga: varför ska jag behöva arbeta för att nå framgång i livet mitt? Vilket såklart också är sant, men hur ska jag då någonsin kunna njuta av mitt privilegierade liv, om jag inte får klaga på det mest självklara av alla självklarheter.

Anton Strömberg, chefredaktör

V I S VA R A R :

NÄR ÄR DU ORÄDD? ANTON:

När Netflix tar mig bortom denna värld, i tretton timmar.

SONIA:

När Peter Hellman lämnar klassrummet för att hämta kaffe.

MARIE:

När jag tänker på gopniks.

KLARA:

När klasskompisen säger: “Jag har inte heller börjat med uppgiften”.

AGNES:

När alla lampor i mitt rum är tända och garderoben är stängd.

LILLY:

När jag egentligen borde vara rädd, motsägelsefullt nog.

HANNA:

Utan att alkoholromantisera allt för mycket; Tre öl in på Chovas en onsdag. Känns som att jag äger världen då.

ESSY:

När jag lyssnar på gospel/RnB-legenden R. Kellys nysläppta julalbum ”12 Nights of Christmas”

OSKAR:

När jag blastar Evighet av Carola. Skoja, jag är rädd då också.

ADELINE:

När mitt hår är on fleek (vilket det alltid är lol).

Tiotusen bilder Av: Anna Häll, SA15D

Ångest. Stress. Otillräcklighet. För mig är alla dessa synonymer eller i alla fall sammankopplade. Alla dessa tre saker är något som jag inte vill prata om. Att prata om att man har ångest är för mig som att erkänna för sin omgivning att man är otillräcklig vilket leder till en stress över att visa sig svag. Stressen och otillräckligheten leder sedan till ytterligare ångest. Därför ignorerar jag att prata om det. Att använda ordet ångest skapar tusen bilder i huvudet hos människor. Alla har olika uppfattningar och upplevelser av ångest. Det är inte lätt att konkret säga vad känslan beror på, varför just en själv känner den eller hur själva känslan känns, men jag skulle i alla fall beskriva ångest så här: Det är som att befinna sig i ett rum, där man är omgiven av fyra väggar. Väggarna är från början rena

och det känns lätt att vara i rummet. Det går att andas. Allt eftersom tiden går börjar en själv sätta upp bilder och planscher på väggarna. Bilderna är inte alltid konkreta eller tydliga, det kan vara färger eller obeskrivliga saker. Det kan också vara minnen blandat med känslor från upplevelsen av något. Dessa saker börjar att ständigt pumpas fram i hjärnan och man tvingas tänka på bilderna som hänger på väggarna. Bilderna börjar förvridas en aning till något negativt, trotts detta fortsätter man att sätta upp fler bilder och planscher. Allt eftersom väggarna fylls med fler bilder krymper rummet. Det blir trängre tills det enda som finns kvar i rummet är massa jobbiga känslor och bilder av saker som känns obehagliga. Bilderna som man hängde upp på vägen från början var egentligen inte något som var negativt men genom att rummet fylls av mer och mer så skapas känslan av panik och man tappar strukturen över vad som sitter på väggarna – man tappar

kontrollen över vad som händer. När rummet är helt fyllt med bilder börjar det bli svårt att andas. Det blir svårt att fortsätta leva normalt då det enda som omger en är känslorna och bilderna. Ju mer man försöker trycka bort bilderna och försöker se det som finns på riktigt runt omkring sig, desto mer blir rummet bara mindre och mindre, tills det att man känner sig helt instängd i ett rum som man själv byggt trängre. Det trycker över bröstet och det känns som att allt bara är en stor röra av jobbiga känslor. Gråt och illamående känslor samlas i bröstet och finns där hela tiden. Efter ett tag tar alla känslor över och det går inte längre att fokusera på något annat än att göra sig så liten och obetydlig som möjligt. Jag säger definitivt inte att alla känner så här, men så här känner jag. Jag förstår inte varför man inte pratar/skriver/skriker mer om sina känslor. För känslor har vi alla bara på olika sätt. För mig är det jobbigt

att prata om det för att jag är rädd att folk ska se på mig som mindre kapabel till att göra saker. Speciellt i skolan och på jobbet där prestation ständigt står i fokus. Dessutom är jag rädd för att människor som jag är nära ska ta avstånd – för ”vem orkar vara med hon som har ångest?” På grund av detta är jag rädd för min ångest. Jag är rädd för att jag ska hamna i ett tillstånd som gör mig helt instängd i mig själv med massa jobbiga tankar och känslor. Men det värsta är nog att jag känner mig ensam i allt det jobbiga. Jag vet att andra också har ångest, kanske inte på samma sätt men ändå liknande. Men genom att vi inte pratar om det så känns det som att det bara är jag som är helt fel och vrickad och jag antar att även andra kan känna så. Därför tänker jag, hur läskigt det än känns, börja vara öppen med hur jag känner och hur jag upplever ångest. För kanske hjälper det både mig och andra till att må bättre.

Vilsna besökare av Lilly Avelin

de knackar på min dörr grannar från det förflutna spöken som levde av mitt befinnande jag ber dem att slå sig ner vid köksbordet tar fram bullar, smörgåsar, och kakor kokar te och dukar fint “vill ni ha någonting mer?” frågar jag de skakar på sina huvuden åren har satt sina spår det syns tydligt i deras slitna knogar och tomma ögon de är trötta tiden har haft sin gång och gett dem den bestraffning jag inte kunde ge dem

jag rör ner två sockerbitar i min kopp dricker värmen låter livets sötma rinna ut i kroppen och jag skrattar för mig själv jag har ingenting kvar att ge dem och de har ingenting kvar att ta de är bara vilsna besökare i ett hus där de inte längre känner sig välkomna de väggar som de en gång hemsökte har nu blivit dörrar som endast jag har nyckeln till de kedjor som de en gång satte kring min hals hänger nu och släpar vid deras fötter de har ingenting här att göra så jag bara skrattar

1. VAD BESKRIVER DIG BÄST? A. Känner verkligen att jag måste låta min konst tala B. Föreningslokalen är mitt andra hem C. Jag passar verkligen in på Södra D. Måste. Prestera. I. Alla. Ämnen. E. Hänger oftast i rökrutan 2. VILKA ÄMNEN GILLAR DU? A. De där jag får uttrycka mig B. De som hjälper mig förstå världen bättre C. Matte och/eller samhällskunskap är väl ok D. Alla ämnen är lika viktiga E. Inga. 3. VAD GILLAR DU MEST? A. Yoko Ono och solbrillor B. Doctor who och Firefly C. Kaffe och hummus D. Böcker och te E. Politik och mörker 4. VAD ÄR TROLIGAST ATT MAN HÖR DIG SÄGA? A. ”Måste stanna i skolan ett tag till och öva” B. ”Gud! Nästa säsong kommer ut om en vecka, TAGGA!” C. ”Ska vi sticka till Espresso House?” D. ”Visste du att…” E. ”Orkar inte gå på engelskan i dag” 5. VAD GÖR DU PÅ HALLOWEEN? A. Flumma runt B. Halloween-parad C. Hemmafest med mycket sprit D. Myser med kompisar E. Läser en skräckroman 6. VILKA SNACKS NJUTER DU HELST AV? A. Fairtrade choklad B. Fiskpinnar och vaniljsås C. Torkad mango D. Paj och kakor E. Lösgodis

DU SKA KLÄ UT DIG TILL: Flest A: 60-TALS-HIPPIE Fram med de runda brillorna och batiktröjan, det är dags att lyssna på rock och snacka om fred. Du är en ganska ”laid back” person, därför blir det inga problem för dig att klä ut dig till en hög hippie från 60-talet.

Flest B: DALEK Antingen är du whovian, eller så kommer du bli det. Hursomhelst är en dalek-kostym ditt bästa alternativ. En bonus är att det är ganska lätt att fixa (dock är det inte den mest bekväma outfiten men man kan inte få allt). Vänd upp och ner på en soptunna, tejpa fast en vaskrensare och lite annat och skrik EXTERMINATE.

Flest C: VEGAN Att äta kött är, av massa olika anledningar, fel, och det vet du. För att få fram ditt budskap lite extra gör du det extremt tydligt på just halloween. Se till att veganmagen syns och sprid broccoli runt hela världen.

Flest E: VAMPYR Med blod som rinner ner från

Flest D: FRANKENSTEIN

läppen är du det coolaste och mest

Du har koll, du är inte dum, du vet hur det

klassiska monster man kan tänka

ska vara. Du ska klä ut dig till Frankenstein,

sig. Oavsett om du väljer att vara den

Doktor Frankenstein. Det är den perfekta

klassiska vampyren eller den mer mo-

kostymen för dig som vill säga ”Sluta säga

derna Buffy-varianten, kommer du få

’Frankenstein om Frankensteins monster,

allas respekt (så länge du inte är glittrar).

det är faktiskt skillnad’.

Världen tillhör de som vågar göra sig löjliga Av: Lydia Ericson Dahl

”Världen tillhör de som vågar göra sig löjliga.” Ett citat av Horace Engdal som säger allt om vem det är som tar vara på livet och dess möjligheter, vem det är som verkligen lever. Världen tillhör de som vågar göra sig löjliga, de som vågar göra fel och vågar upptäcka nya saker. De som vågar misslyckas. Hur våra liv blir påverkas av de val vi gör. Vi kan välja att stanna inom våra egna ramar, i den trygghet som vi byggt upp. Där känner vi oss bekväma och har allt under kontroll. Ingenting alltför oväntat händer, ingenting vi inte vet hur vi ska hantera. Men stannar vi där kan vi ju inte förvänta oss att vi kommer vara med om spännande och nya saker, att möjligheter bara ska komma knackande på dörren. Om vi inte vågar göra saker som skrämmer oss, hur ska vi då få uppleva allt det fantastiska världen har att erbjuda? Det är så otroligt läskigt att utsätta sig för saker vi inte är vana vid, situationer som vi inte har en aning om hur de kommer sluta.

Vi är rädda för att göra bort oss. Det kan handla om vad som helst: Att prata med en ny människa som verkar intressant, att söka jobb inom ett nytt område eller att verkligen satsa på sin dröm. Vi gör gärna upp scenarion i vårt huvud där vi skämmer bort oss totalt och allt blir en katastrof och detta håller oss tillbaka. Vi tänker att det kommer gå jättedåligt och väljer att inte göra det. På grund av rädsla. För att världen ska tillhöra dig och mig, borde vi släppa loss, visa vilka vi egentligen är. Vi borde våga prata, skratta, gråta, testa nya saker. Leva utan en rädsla för att göra bort oss. Det låter klyshigt men det handlar om att leva våra liv till fullo, verkligen satsa, fokusera på allt som kan gå bra istället för allt som kan gå dåligt. Släppa taget om rädslan, för vi har allt att vinna på det. Världen tillhör dom som vågar göra sig löjliga, vågar du?

Brev till rädslan.

Du styckar logiken i obetydliga fragment, du är den frätande demonen med sylvassa tänder, du är skuggan jag lämnar efter mig när jag ljudlöst svävar till skolan och du finns i mina andetag en p å minnelse om att jag aldrig blir fri. Du är klorna som h å ller mig vaken alla nätter, det iskalla regnet över ryggen som få r mig att ständigt behöva pressa ner ett skrik Du viskar i mitt öra, jag g å r genom lövprassel, och du är det rädda monstret som p å skyndar min själs förruttnelseprocess. Ge tillbaka min logik ge tillbaka mina siffror ge tillbaka det du tog och försvinn.

Dikt av Sol A.N. (HUl6B)

FEM SNABBA!

DEN MEST LÄBBIGA LINJEN? Natur. Matte, fysik, kemi och biologi är nog med anledningar till varför.

Av: Klara Wallestam

DEN JOBBIGASTE HÄNDELSEN I ETTAN? När jag blev aspackad och började gråta på klassens nollningsfest, och när jag mötte tvåorna i korridoren måndagen efter…

LÄSKIGASTE LÄRAREN? Zumbaläraren Henke och hans höftrörelser.

OTÄCKASTE MATUPPLEVELSEN? De gröna ärtbiffarna.

DET MEST SKRÄMMANDE MAN KAN GÖRA PÅ SÖDRA? Att spela sitt instrument för en annan musikare med samma instrument.

Vissa dagar är svårare än andra. Vissa dagar

ligger jag på golvet. Vissa dagar kan jag inte ta på mig strumpor. Vissa dagar kan jag inte äta. Vissa dagar kan jag inte göra något alls. Alla har en metod. Alla har ett sätt, ett hjälpmedel, som gör att de orkar. Att de orkar göra dessa vardagliga saker, som att städa sitt rum eller att ta en dusch. Lätta saker, som ibland blir så fruktansvärt svåra. Alla måste ha en metod. Jag skulle inte klara mig utan den. Min metod är att jag pratar med mig själv. Och det är det som gör att jag klarar mig och gör det jag borde. Annars är det lätt att jag fastnar, och kanske inte går upp ur sängen på morgonen, eller ligger kvar på mattan på golvet eller inte äter middag fastän att jag vet att jag borde. Jag pratar med mig själv hela tiden. Det är så jag tar mig igenom dagen. Det är så jag ser till att jag äter, går upp på morgonen och gör läxor. Jag pratar med mig själv, och säger åt mig att göra saker. Agnes, nu ska vi gå och klä på oss. Agnes nu ska vi borsta tänderna. Agnes nu ska vi bädda sängen. Och det funkar. Jag lyssnar på mig själv. Jag hjälper mig själv. Men även om det funkar, även om jag lyssnar på mig själv – så finns det alltid en del av mig som inte lyssnar. Det finns alltid en del som inte orkar och som inte vill bli hjälpt. En del av mig som jag inte litar på. Jag är rädd för vad som kommer att hända när den delen blir till hela jag. När jag slutar att lyssna. När jag slutar att prata med mig själv och när jag slutar ta hand om mig själv. När jag inte orkar längre. Jag är rädd för att ibland ska bli alltid och för att vissa dagar ska bli alla dagar.

Det första många tänker på när man pratar om rädsla är någon slags fobi: kanske spindlar, höjder eller trånga utrymmen. Något man känner snabbt och under kort tid. Att bli rädd är en överlevnadsinstinkt som du säkert vet. Hjärtat pumpar snabbare, du börjar svettas och känner dig illamående, helt enkelt för att du ska bli motiverad att fly från det farliga. Det är den vanliga, klassiska rädslan. Men det är inte allt det är. Rädsla är mer än bara rädsla. Vi använder ordet för att beskriva andra känslor. Obehag, chock och helt enkelt när vi inte förstår vad som händer. Det kan ju förstås vara så att de känslorna är saker man är rädd för, men jag tycker inte det är samma typ av rädsla som när jag ser en asäcklig spindel. Det jag undrar är om den där bubblande rädslan som lägger sig långt in i kroppen verkligen är rädsla, eller om det är något annat. För om det är det, är jag rädd för mycket mer än mina fobier. Det kan ju vara en undergrupp till rädsla, någon slags abstrakt rädsla. Det som skrämmer en är inte en konkret sak eller situation, utan en känsla eller tanke. Om man sedan får frågan: Vad är du rädd för? Blir nog svaret annorlunda om man räknar det mindre självklara. Spindlar, blod, höjder och åska. Att dö ensam, att inte vara älskad, att misslyckas och att göra bort sig. Min poäng är att du kan tänka större än du brukar. Vad är du egentligen rädd för?

Text: Agnes Kragsterman Lundell

Text: Marie Mattson

- När jag spelar piano på natten i mitt rum utan att någon hör. Det är så stilla och skönt, jag kan känna att jag blir ett med musiken. Ofta annars så har man så mycket på gång så det är skönt att bara stänga av. Det är på natten jag kommer på mina egna stycken. Ibland kan jag ta med mig den känslan av lugn när jag spelar ett sådant stycke under ett senare tillfälle. Det är ganska sällan som jag lyckas vara helt fullständigt lugn. Ofta kan de riktigt lugna stunderna infinna sig efter de mest hektiska dagarna.

- Att fråga om trygghet kan vara svårt. Trygghet är avsaknad av rädsla och rädsla är att inte vara trygg. Avsaknaden av det ena är det andra. Jag känner mig trygg för det mesta, det skulle vara enklare att säga när jag känner mig rädd. Jag känner mig som mest trygg när jag blir så rädd att jag förstår hur trygg jag är. När jag är ute och seglar på ett fartyg men någon annan har ansvaret till exempel. Det är som ordspråket säger: ”Man vet inte vad man har förrän man mister det”. När man förlorar lite av sin trygghet så förstår man värdet av den. När vinden blåser tag i en är det som att man är levande på riktigt. En känsla av att det är det här som räknas, allt annat är skådespeleri. Det går inte så mycket genom huvudet, det är en känsla av att bara vara. Som att allt som hänt under tidens gång inte har någon betydelse, det enda som finns kvar är det essentiella. Man är i kontakt med den urkraft som format människan. Då känner jag mig trygg.

- Det finns en specifik grej som jag har tänkt på. Det sker inte jätteofta, kanske någon gång i månaden. När jag känner mig varm men rummet känns kallt. Det sker särskilt när varit igång länge och gjort saker och sen får komma hem. Chilla själv och tänka. Då infinner sig ett extremt lugn. Jag försöker medvetet öppna försten tidigare på dagen för att komma hem till kalla väggar. Sen när

jag kommer hem lägger jag mig under varma tecken, helt och hållet bekvämt, vänder kalla sidan av kudden upp och det känns som att ingen någonsin kan röra mig. Det är som om jag glömmer kroppen och sjunker in i huvudet. Jag slipper tänka på min omgivning. Egentligen är det inte så mycket som går genom huvudet, det är bara helt lugnt. Härligt.

Ingvars8 K BO

HÃ&#x2013;RNA

Ingvar är vår ledstjärna i uppsatskaoset. Bibliotekets väktare som inte bara har svar på alla dina frågor, utan hänvisar till specifik hylla, bok och sidnummer där du kan finna dem själv. En outtömlig källa av kunskap och visdom. Välkommen till Ingvars bokhörna. Detta nummers boktips är När skruven dras åt av Henry James. Rädslan är en känsla som skildras redan i de första nedtecknade berättelserna som utgör början av världslitteraturen. Konung Gilgamesh är rädd för döden och söker det eviga livet i det sumeriska Tvåflodslandet för cirka femtusen år sedan. I Illiaden drabbar rädslan för den ostoppbara krigsmaskinen Akilles hjälten Hector så obarmhärtigt att Hector låter Akilles jaga honom tre gånger runt Trojas murar utan tanke på att han visar sin nakna rädsla för alla i staden, sina vapenbröder och sin familj. Henry James psykologiska spökhistoria ”När skruven dras åt” från 1898 är en lysande studie i just rädsla. Bokens huvudperson och berättare är redan död när historien börjar och när vi sedan får ta del av hennes berättelse ligger detta faktum kvar som ett mollackord. Historien är i sig inte särskilt märkvärdig. En på alla sätt oerfaren ung kvinna kommer som guvernant till ett stort hus på landet fyllt av hemligheter men historien utvecklar sig på ett helt annat sätt än i ”Agnes Grey”, Anne Brontës klassiska historia om en guvernant på landet. I boken finns många rädslor, rädslan för konkreta saker som besvärliga chefer och hotfulla arbetskamrater men också den diffusa rädsla som håller tillbaka de

viktiga frågorna eftersom svaren kanske är fruktansvärda. Den unga namnlösa berättaren är rädd för en framtid i fattigdom och ensamhet samtidigt som hon oroar sig över det stora ansvaret det innebär att ha hand om två föräldralösa barns uppfostran. Även jag minns under läsningen av boken barndomens rädsla för att bli föräldralös och hamna i känslokalla eller förvirrade vuxnas våld. Just det öde som drabbat de båda barnen i berättelsen. När sommaren blir till höst och grönskan försvinner samtidigt som mörkret smyger sig fram ur vrårna så blir stämningen allt mer olycksbådande. Då tillkommer också rädslan för det okända, det ofattbara.Till slut söker de döda kontakt med de levande… För oss moderna läsare som är vana vi Stephen Kings grafiska beskrivningar i ”The shining” av levande lik på fjällhotell eller Joe Hills skildringar av en odöd hämnare på de amerikanska motorvägarna i ” Heart shaped box” så känns kanske den rena skräcken lite tam i ”När skruven dras åt” men när det gäller hur Henry James skildrar rädslan i alla dess former så slår hans roman ut alla konkurrenter. När det gäller skildringen av den rena rädslan blir det alltså fem av fem möjliga spindelbon för ”När skruven dras åt”.

KROPP & KNOPP Av: Adeline Arvidsson

Har jag legat? Räknades det som sex? Ska jag säga att jag legat? Okej, jag säger att jag är skuld, inte oskuld. Eller? Fokus, andas. Vad är värst – lögnare eller oskuld? Att vara eller att inte vara oskuld – det är frågan. Kära Södra Latinare, sommaren är officiellt, garanterat, tveklöst slut för det här året. Sängvärmen lockar mer än tunnelbanekylan, mysfrukost med babe slår måndagsmatten, läsning av kärleksromaner under täcket ackompanjerat av temuggen slår fysikplugg och VIPS så har studiebidraget dragits in för denna månad och kvar är en skrynklig tjugolapp som efter två dagar spenderats på caffiz-kaffe. Det ser mörkt ut. Vad gör man i en sån här situation? Jo, man börjar tänka. Att tänka är ofta något bra, men minst lika ofta kan det ställa till det. Något som blir en stor grej när man kommer in i tonåren är sex – samlag i allmänhet och att förlora oskulden i synnerhet. En stor del av högstadiets tankar ägnades, för många, åt att oroa sig över att man inte legat än. Man hörde att Elis i 9C hade legat med tre pers under sommaren, klassens One Direction-fan hade blivit ihop med en 21-åring, ur din bästa väns ryggsäck trillade det plötsligt ut kondomer och du kände att där

började pressen komma krypande. Högstadiet tog slut, men det gjorde inte oskulds-gnolandet. Man kom till gymnasiet och där förväntade sig alla att man skulle vara erfaren och redo att prova nya grejer och helt plötsligt befinner man sig i ett samtal där man berättar om sexet i fjällstugan i Alperna med Brian från England och om ens otroligt breda BDSM-kunskaper. Hörrni, det spårar! Temat för detta nummer av Latin Lover är rädsla. En av de största rädslorna när det kommer till sex och relationer är att bli av med oskulden. Det mest vanliga är att man förstorar upp det. Det kan kännas som att alla vet att man är oskuld och tycker att man är brutalt töntig och oerfaren, alla ser en som en skitunge, ingen vill ligga med en och man kommer dö oskuld. Aningen deppigt. Dessa tankegångar är extremt vanliga, men i 99,99 fall av 100 stämmer de inte överens med verkligheten. En vanlig reaktion i denna situation är att man ljuger om det hela, för allvarligt: who can check the facts? Två tips till (nästan) alla livets situationer: var ärlig (ärlighet varar längst) och ta det launa!

RÖSTER OM OSKULDEN:

Erik Hur blev du av med oskulden? Jag var 14 år. Det var med ett dåvarande haff som sedan blev min flickvän. Jag var ganska nervös när det började närma sig, och när jag förstod att det faktiskt skulle hända steg nervositeten ytterligare. Allt som allt gick det bra, vi gjorde det fint för varandra. Vilka förväntningar fanns? Jag förväntade mig inte det man ser i filmer, men det fanns ändå i bakhuvudet. Hon hade låga förväntningar, vilket minskade pressen och hon upplevde det som mycket bättre än hon trodde. Något jag inte var beredd på var att det skulle vara så blött. Vaginan är jättevåt, otroligt fuktig, nästintill rinnande, i upplösningstillstånd - vilket fick mig i utlösningstillstånd.

Tips: 1. Förvänta dig konstig och aningen stel stämning efteråt 2. Ta det lugnt, lyssna. Inget blir bättre av att man stressar. Allmänt om ämnet: De flesta killar därute tror att de är bättre än de är, så överlag: tagga ner, grabbar.

Karl Tips till första gången? Acceptera att det inte kommer vara det mest fantastiska sexet någonsin. Gå på toa både före och efter. Se till att du inte är hungrig och att det inte är kallt i rummet.

Noor Hur känner du angående din första gång? Jag vet att det är töntigt, men jag vill ha det perfekt. Jag tänker mig tända ljus, mys och skönt med en flickvän jag älskar. Säg inte att det inte kommer bli så, ignorance is bliss.

FUCK FACTS • 12% av mammor svarar i telefon under samlag • Kvinnliga illrar som inte har sex minst en gång per år, dör :--( • Den genomsnittliga hastigheten vid orgasmens klimax är 140bpm • Spermans medelhastighet vid ejakulation är 45km/h • Medelåldern för att förlora oskulden är 17 år, vilket skulle kunna betyda att alla Södra Latins 00:or är oskulder

Robin Hur känner du angående din första gång? Jag är rädd för stormighet inombords och för att begå ett fel som på något sätt kommer spridas till allmänheten. Jag förväntar mig inte att det ska bli som en amerikansk, lycklig high school-film, mer som en skev, svensk film som typ Fucking Åmål.

Alex Hur blev du av med oskulden? Jag var 16 år och på fest. Jag hade precis blivit avvisad av en person jag ville haffa, så jag var ledsen och haffade första bästa kille efter det. Vi började dansa och hångla. Strax befann vi oss i husets vinkällare och tog av oss kläderna. Han försökte gå ner på mig, men jag kände mig obekväm. Jag visste vad som pågick hela tiden, men var på något sätt frånvarande. Han penetrerade mig utan kondom i stående ställning. Jag var inte alls kåt och det gjorde väldigt ont. Jag började blöda och ganska snart sa jag stopp. Han trodde jag hade fått mens, men blodet berodde på något helt annat. Detta räknar jag dock inte som den gång jag förlorade oskulden, utan som första gången jag blev penetrerad. När jag blev av med oskulden var jag 17 år och på semester i Karibien. Jag hade träffat en italienare som var snygg och muskulös och

vi hade tagit oss till en hotellsäng. Han frågade om jag ville, jag var kåt, svarade ja och vi började slita av varandra kläderna. Jag litade på honom och det var skönt att han inte pressade mig att göra nåt jag inte ville. Trots detta gjorde det ont, antingen för att jag var för tajt eller för att han var för stor, så vi använde glidmedel och tack vare detta gick det bra. Det var då jag fick en aha-upplevelse: ”so this is sex”. Förväntningar och rädslor? Förvänta dig inte en helig upplevelse och definitivt inte orgasm! Efter min första tid som sexuellt aktiv, även när jag njöt av sexet, fick jag inte orgasm och jag trodde aldrig att jag skulle kunna få orgasm med en annan människa. Nu har jag fått det och jag tror att man måste lita fullt ut på personen för att kunna få det. Som livmoderbärare fanns en rädsla over utseendet på min fitta. Den ser inte ut som I porrfilmer eller I Game Of Thrones. Den är mänsklig. Efter mitt första riktiga samlag förstod jag att utseendet inte spelar nån roll, man ska inte vara rädd för sin egna kropp. Tips: 1. Gör det inte full på en fest 2. Var säker på att du vill ha människan 3. Använd kondom 4. Ha glidmedel tillgängligt

Kim Vad tänker du angående att förlora oskulden? You simply don’t. You will get aids and die.

Lukas Hur förlorade du oskulden? Jag var 12 år gammal. Vi var hemma hos mig och myste under täcket. Ganska spontant tog vi av oss kläderna och hade sex. Jag hade inga höga förväntningar och det hade antagligen inte hon heller. Tips: 1. Som penisbärare kan det vara svårt att få upp den om man är för nervös eller har druckit för mycket: slappna av! 2. Förvänta dig inte att det kommer vara perfekt. 3. Bli inte kär i nån. Bli inte ihop med nån. Det kommer ta slut och du kommer bli ledsen. 4. Bra låt att ha sex till: Sir Psycho Sexy av Red Hot Chili Peppers.

INSKICKAT: När ska en suga av penisbäraren? Om en suger av innan får en inget eftersom penisbäraren kommer och där med slocknar och då hinner inte fittbäraren få nånting…

Förslag 1: Se till att du får det du vill ha först, no mercy. Förslag 2: Du kan använda avsugningen som en del av förspelet. Sug då inte så länge att penisbäraren hinner komma, utan sluta ungefär halvvägs (eller precis innan själva kommandet om du vill retas och göra penisbäraren brutalkåt). Stunden kan avslutas på annat sätt, exempelvis med samlag. Förslag 3: Kräv det du vill med logiken ”du kommer om jag kommer”. Om penisbäraren fick det den ville ha, ska du minsann också få det. Detta kallas för en diplomatisk kompromiss, no mercy! Förslag 4: Do the 69, den mest diplomatiska sortens oralsex. Ni får båda vad ni vill ha och kan justera så att båda kommer samtidigt (vilket kan vara mycket trevligt). ¬

D E T TA N U M M E R S H O R O S KO P : VÄDUREN • 21/3–19/4 När mörkret kommer och hösten närmar sig blir du mystisk. Du byter ut din jacka till en svart kappa istället, du har blivit skolans nya detektiv. Lista ut vem det är som alltid poppar popcorn vid biblioteket, eller varför skolan alltid dränker grönsakerna i vinäger. Höst betyder kallt väder... så om du är Sherlock, vem är din Watson som ska hålla dig varm? OXEN • 20/4–20/5 Du känner dig lite som Jan Björklund denna månad. Alla tror att du är färdigkörd, men du har fortfarande mer att ge. Ställ en till fråga, kolla på ett till avsnitt, ät en till grönsak. KÄMPA! TVILLINGARNA • 21/5–20/6 Helgen är slut för längesedan och du måste hitta nya sätt att underhålla dig på. Hett tips är att starta en blogg. Skriv en dikt om hur fantastisk IT-Bengt är, eller lista alla anledningar varför just du är bäst. Eller varför inte vem som strulade med vem på insparken…? Xoxo Gossip Girl KRÄFTAN • 21/6–22/7 Romeo åh Romeo, du håller på med förbjudna saker denna månad. Kanske är du en linjeförrädare, en estetare som dejtar en naturare i smyg? Månadens frukt är den förbjudna, se bara upp för nyfikna ögon. Alla svar till dina frågor kan du finna på flashback... LEJONET • 23/7–22/8 VREDE ILSKA och ELD är dina tre ord denna månad. Under denna tid får du arga snickaren att framstå som en ros! Vält stolar, sparka på stenar, slå huvudet i betongväggar! Låt inget stanna inne!

JUNGFRUN • 23/8–22/9 Du kommer att slukas av tristess denna månad. Inget lyckas underhålla eller fånga din uppmärksamhet. Det känns som att klassen helt plötsligt har blivit tråkig, trapporna känns extra långa, och Netflix verkar inte ens fungera. Håll ut, kära Jungfru, det är bara en dålig månad.

VÅGEN • 23/9–22/10 Ajajajaj, du lät tungan dansa med någon annans på insparken, och nu måste du genomlida stela möten i korridoren. Be cool, göm dig inte bakom någon pelare eller växt. Denna månad är din snygg-månad, du har sex appeal helt enkelt! Sök ögonkontakt, smize, och kolla inte bort. MAKE TYRA PROUD! SKORPIONEN 23/10–21/11 Alla är emot dig. En Donald Trump. Regnet öser. Som dina tårar. Fly. Fly. Göm dig i en månad. SKYTTEN • 22/11–21/12 Det här är inte din kärleksmånad. Det känns som att den enda uppmärksamheten du får är påminnelser från biblioteket. Ingen anledning att deppa för det! Besvara bibliotekets kärlek och låna en bok, kanske till och med bli förälskad i boken. Ifall det låter tråkigt, installera Tinder ;) STENBOCKEN • 22/12–19/1 Du körde på med lite för mycket Kanye-attityd förra månaden. Dags att spara dina caffizpengar och ta med kaffe i en termos istället. Ta med dig fika hemifrån ifall du inte kan motstå, skåpet fungerar utmärkt som ett skafferi. Många bäckar små gör en stor å... VATTUMANNEN • 20/1–18/2 Våga vägra kyla! Denna månad har du en riktig kämparglöd. Du försöker hitta något att argumentera för, fortsätt så! Du trotsar redan vädret, och tror inte riktigt på det här med att ha jacka på sig utomhus än. Månadens dikt är ”Jag Frös” av Bruno K. Öijer.

FISKARNA • 19/2-20/3 Du kommer att ha många skelett i garderoben denna månad. Man hittar dig i skolans mörkaste hörn och dina kompisar kommer inte riktigt veta var dem har dig. Det kan också vara så att det är en levande människa som bor i din garderob. Månadens inspiration är Britney ’07.

”They’re Coming To Take Me Away, Ha-Haaa” - Napoleon XIV ”Heads Will Roll A-Trak Remix” – Yeah Yeah Yeahs ”Flyktsoda” – Ebba Grön ”(Don’t Fear) The Reaper” – Blue Öyster Cult ”Psycho Killer” – Talking Heads ”Ghost Town” – The Specials ”This Is Halloween” från The Nightmare Before Christmas ”Thriller” – Michael Jackson ”Ghostbusters” – Ray Parker, Jr. ”The End of the World” – Skeeter Davis

S K I C K A I N D I N A T E X T E R T I L L N Ä S TA N U M M E R AV

Nästa tema är:

HUNGER En inskickad text ska vara 1480-2850 tecken och bör ha anknytning till temat. Självklart kan du också skicka in serier, illustrationer, dikter eller precis vad som helst!

latinlover@live.se Latin Lover Södra Latin @latin.lover @sodralatinlover

Du hittar vår brevlåda på anslagstavlan i entrén! Håll utkik på våra sociala medier för tidningssläpp, teman med mera! 27