LATIN LOVER 11
LATIN LOVER 11 REDAKTION Spåna fritt om fantasi och dröm!
Chefredaktör: Elis Burrau – “Jag drömmer om en vit jul.” Eira Ranung - ”Fantasi är att teckna ner de idéer man får under natten, när man sedan vaknar på morgonen förstår man inte ett dyft av det som står. Exempel från förra veckan. ´Att sälja konserverad gröt är framtiden´.
Illustratör: Josefine Thuresson – ”Funktion. Fezt. Fly. Flyga. Ful. Friktion”
Fotograf: Astrid Grelz Andersson –
Layout: Hugo Hedberg – “ Jag gillar moln. och drakar.”
Skribenter: Ellen Axenborg –””Höjden av fantasi är Harry Potter! Att skapa den världen är det bästa någon nånsin använt sin fantasi till.
INNEHÅLL Ledare............................................................................3
”Parco Marcoblete:- ”Har ni hört den här schyssta remixen på lejonkungelåten?” Hanna Trolle –”Jag har en dröm. En dröm om att någon gång äga en egen vedeldad bastu vid Bottenhavet.” Sofia von Schmalensee – Disa Persson – “Jag gillar att fantisera.”
Vad har din konstigaste dröm varit?.........................4-7 Events............................................................................8 Hajpat............................................................................9 Kulturkrönikan........................................................10-11 Debatt: Prostitution................................................12-13 Elevkåren.....................................................................14
Markus Rainerson -”Fantasi är nog det bästa som finns. Det är det som gör min dag.” Caspian Rehbidner – Sleazy Lily- “Fantasin är som bäst när man drömmer; var fan kommer allt ifrån liksom?”
Lucid dreaming.......................................................15-16 Vad hände efter Harry Potter?...............................17-18 Vad skulle Freud säga?..........................................19-20 Novell ....................................................................24-25
Anna Magnusson: ---
Månadens Ord............................................................26
Manne Wahlström: “Jag tänker, alltså finns jag”
Headbanger’s Corner: Dreamer- Ozzy Osbourn........27
Emma Tönnes- “”Jag drömmer extremt mycket, extremt konstigt och minns precis allt. Jag försöker därför lära mig grunderna till det här med “lucid dreaming”. ”
Horoskop....................................................................28
LEDARE Av Elis Burrau
Just det ja, en sak bara. Detta brukar kallas ledare. Det är väl egentligen ingen som läser ledare. De är alltid aningen banala, skrivna av en banal människa och avhandlar banala ämnen. Jag klandrar er inte om ni väljer att bläddra förbi denna sektion av Latin Lover. För ett par dagar sen insåg jag att jag som redaktionschef återigen skulle skriva en ledare, det gjorde mig förskräckt. Eller okej. Det blev jag inte. Jag blev mest rädd att folk skulle tro att jag var ännu en maktgalen redaktionschef med sneda glasögon, gårdagens skjorta och lös slips som för att få lite kreativ inspiration alltid måste ha en fickplunta under skrivbordet på kontoret. Det är jag också. Mitt i prick faktiskt. Det jag vill komma till är egentligen att insikten om att det plötsligt är poppis att vara pretentiös slog mig häromdagen. Under lovet skulle jag softa. Det var förutbestämt. Jag skulle plocka fram en skön bok och lägga mig framför den sprakande brasan i den bohemiskt inredda alphyddan a´la IKEA-katalogen. Det jag ville läsa var millenniumtrilogin. Egentligen. En sån där lättsmält sak som skulle lindra magkatarren från höstterminen. Men eftersom pretentioner är min drivkraft här i livet så räckte det såklart inte för mig. Det ska inte liggas framför brasan i alpstugan och ha det sådär alldeles alldeles underbart, utan det ska liggas framför brasan och skrytas över svår persona. Så jag väljer inte den kommersiella mysboken utan väljer istället ”Nattens skogar” av Djuna Barnes. Så efter 58 sidor slänger jag igen boken. Självinsikten om att jag faktiskt borde undvika sådana böcker tycks aldrig vilja infinna sig hos mig i valet av skönlitteratur, alltid gör jag samma pretentiösa val av bok. Det är alltjämt det lilla prettot som sitter på min axel och viskar om att för en gångs skull borde jag ta och lära mig om annat än vad Lisbeth Salanders tatueringar föreställer. Det är just detta som får mig att vilja dra ut de mest nötta banden i hyllan. Jag är pretto och det stör mig inte på något sätt, egentligen. Jag har lärt mig att leva i symbios med det, som en liten parasit som lever på mig. Att vara pretentiös är ett epitet jag gärna ägnar mig åt tillsammans med andra som vill sväva ut och tillåter
sig att ta sig själva på lite för stort allvar. Emellanåt. Jag rekommenderar lite pretentiös frigjordhet för alla oss som inte redan lider av självdistansbrist. För visst isar det till i mig, pulsen stiger och jag blir plötsligt magnetisk när jag får leva ut mina pretentioner. Helst skulle jag dagarna igenom bara ligga på en schäslong och skrodera utan att någonsin låta mig avbrytas. Ibland kan pretentionerna hos en människa slå över så till den grad att den blir till den ljuvligaste underhållning. Då lutar jag mig tillbaka och låter mig underhållas av dessa dagars Colosseum, hybrisen. För ungefär 20 år sedan var ”pretto” bland det värsta epitet man kunde tilldelas. Sedan dess har jantelagen gått i ide och det har blivit lättare än någonsin att vara pretentiös. Med nutidsfenomen som vaskning, gästlistor och Justin Bieber som snart släpper sin livekonsert på film i 3D i Sverige, krävs det så otroligt lite för att verka pretentiös i dagens kulturklimat. Latin Lover är en pretentiös tidning, det ska inte stickas under stol med. Med aningen självinsikt om det blir det nästan okej. Vi ger er pretentiösa Latinare ännu ett pretto nummer av Latin Lover. Läs artikeln om lucid dreaming, gör quizet och begrunda horoskopen så ses vi snart igen!
Edra hängivna chefredaktörer: Elis Liam Burrau Eira Ranung
VAD HAR DIN KONSTIGASTE DRÖM VARIT? Av Markus Rainerson
Att tolka drömmar har aldrig varit lätt. Latin Lover har sänt ut en av sina skribenter för att ta reda på vad som försiggår i huvudena på Södra Latins elever. Sakerna vi får reda på är högst skrämmande – allt från mord och misshandel till lärare som bjuder på pepparkakor...
Tilda Almelöv Sp2D Jag vaknar i min säng av att Willy Wonka vill ha med mig till en godisfabrik. Han drar mig till ytterdörren, men gatorna är täckta av smält choklad, så vi är tvungna att simma dit. Godisfabriken visar sig vara Södra Latin, där lärarna delar ut polkagrisar till eleverna endast iförda förkläden och ler fanatiskt. Allting påminde om en valkampanj. Snart kommer Lennart Kågestam nerför trappan med en pepparkaksbåt, i armkrok med Gudrun Schyman. När han hade gått ner för hela trappan vaknade jag på riktigt, och gick till skolan.
Malisa Perlitz Sp3B Jag var på solsemester på en strand i något varmt land, jag tror det var Thailand. Jag gick ut på ett isflak som plötsligt uppstod i det varma vattnet. Sedan vaknar jag upp i min säng, och får frossa. Därpå ligger jag plötsligt i badkaret och min faster kommer och häller i salt i det varma vattnet. Vattnet börjar fräta, och blir kokhett. Jag skriker av värmeslag, och vaknar på riktigt eftersom det är så varmt.
Elina Olson Es3A Jag drömde att jag kom hem en kväll och hittade min pojkvän i säng med världens fetaste brud. Han masserade henne på ryggen, och båda var nakna. Han sade att han aldrig ville träffa mig igen. Sedan när jag vaknade på riktigt smsade jag honom och frågade om det var sant. Men han sade förstås nej och förklarade att han älskade mig. Han gillar inte feta brudar.
André Hermansson Nv3B När jag gick i lågstadiet och var antingen nio eller tio (kommer inte ihåg) drömde jag att jag blev kidnappad av två blondiner med stora bröst. De tog mig till en källare och våldtog mig. Jag minns att det var läskigt samtidigt som det var en av de bästa drömmar jag någonsin haft.
Annika Färjh Sp3A Jag drömde att jag träffade Aston Kutcher på en fest och att han pratade massa skit med mig, sedan när det var dags att gå kysste han min hand och sade ”nice to meet you Annika”. När jag vaknade blev jag jätteledsen då jag insåg att det bara var en dröm.
Suzanna Sundström Sp3B Jag befann mig i ett halvt förfallet hus med två av mina vänner, som höll på att misshandla en rödhårig tjej. Jag tyckte dock att de inte gjorde ett tillräckligt bra jobb så jag knuffade undan dem och gjorde jobbet själv, genom att misshandla henne med alla medel jag kunde finna. I ett hus bredvid stod en gammal tant, som betraktade oss från sitt fönster. Sedan kom hon ner och började jaga mig och försökte slå mig eftersom jag hade slagit ned den andra tjejen. När tanten dödar mig vaknar jag. Jag har drömt den här drömmer fyra gånger. Undrar vad det betyder?
Alidah Dahl Rebronja sp1c Natten Innan Killer game började drömde jag att en vitmålad kille slog sina offer sönder och samman. Om han rörde vid någon var de utvalda att bli misshandlade. Han var helt galen. Det låg folk i korridorerna och skrek och blödde överallt. Killer game gjorde verkligen stort intryck på mig.
Maria Nyström Sp3B När jag spelade för mycket WoW, för omkring två år sedan, kom min bror in i mitt rum och pratade med mig när jag hade gått och lagt mig. Jag halvsov, och började prata om att vi var tvungna att göra klart alla quest, och började rabbla massa påhittade platser och saker. När han sade att han inte förstod blev jag väldigt sur. Sedan efter ett tag vaknade jag och förstod att sakerna jag hade sagt var ganska irrelevanta. Så jag sade bara ”okej, strunt samma. Jag sov...”
Simon Hejdenberg Sp3B Jag befann mig i en kall ödemark under vintern, där ett jävla högt spiralberg fanns. Det såg ut lite som berget Farmor bor på i serien Bamse. Jag är helt ensam, och försöker springa upp till huset på toppen, men det är jättelångt och blåser så jag blir trött. Efter lång tid är jag äntligen framme, och ser att det är en skolmatsal. Jag knackar på dörren, och tjejen från ”The Ring” smäller upp dörren. Hon skriker ”bu” så högt att jag blåser ner från berget. Sedan tar jag mig till civilisationen genom att hoppa 50 kilometer i jättekliv. När jag är framme äter jag en kokt korv med senap och ketchup, och sätter mig på en hästgunga som inte sitter fast någonstans. På den svingar jag iväg, och drömmen slutar. Sedan vaknar jag.
Markus Rainerson Sp3B När jag var mindre, omkring sex år, så drömde jag att jag var på en strand. Allting var i svart och vitt. Efter ett tag kom min bror på en häst, iklädd riddarrustning och en lans. Han red omkring och skyddade mig för faror. Sedan kom Sprak från Mysteriet på Greveholm, som var färglagd, och svävade runt mig och lät. Då red min bror iväg över en bro till ett slott, och jag grät eftersom jag saknade honom. Sprak försvann också, och jag var helt själv. Sedan vaknade jag, och var ledsen och trodde att jag var helt ensam. Smaka på den, Freud!
Rebecca Petersson Vi hade släktfest som vanligt i Karlskrona skärgård på sommaren. Plötsligt när vi satt och åt och hade trevligt dök Wing – matsalsmannen – upp från ingenstans och började prata med oss. Väldigt skumt!
Ny MÅNAD bjuDER pÅ NyA fINA EVENTS Av Marco Antonio Poblete
1. Common People Det här är hett. Det här är stort. Jag känner att Slakthuset kan slänga sig i väggen. Detsamma gäller egentligen även Berghain, Watergate, Pacha, KOKO’s och alla andra stora klubbkoncept ute i Europa.Det är Common People som gäller. Med enorma meriter i ryggen kommer dessa unga män att ta över allt som rör sig.
2. Common People Det här är så fantastiskt att den inte får en utan TVÅ av mina klubbtips. För det förtjänar dem. Common People bjuder alltid på nya överraskningar. Har man skapat något så unikt som det koncept de skapat så förtjänar man fanimej att bli tipsad två gånger. Jag tänker fortsätta säga det. Glöm inte vem som var först med att förutse denna succé.
3. Common People Alltså…jag kan knappt vänta på att få se dessa talanger. Jag är så in the Common-People-Fanclub nu liksom. Ja, jag vet att det här är den tredje, men Common People är liksom som Justin Bieber, fast utan Ludacris och med en förkärlek för 90-talet och allt vad det innebar. I <3 Common People.
HAjpAT MED MANNE WAHLSTRÖM
bÖRGES COMEbACK
uRbAN CONE Stockholm myspace.com/urbancone
Urban Cone har varit aktiva i bara några månader - men har i höst hunnit med att lira på flera större klubbar i stan, nu senast på NU! på Sankt Eriksgatan. Första spåret ”Urban Photograph” ligger på a-rotation på Gimme Indie och har gått fruktansvärt bra bland annat på The Hype Machine, helt befogat naturligtvis.
SÖDERuT Malmö myspace.com/soderut
Söderut skrev på för Wonderland Records för inte alls länge sedan och är nu på gång med en platta som landar i början av nästa år. Promotionmaterialet gick ut förra veckan och ”Dansande Homofober” har redan etsat sig fast. Bra danspop helt enkelt.
THE fEDERALES Västerås myspace.com/federalesmusic The Federales var på gång under första halvan av 2009 och nominerades till Rockbjörnens myspacepris. Efter en bejublad spelning på Hultsfreds rookiescen blev det dock tyst. I år har de återvänt i ny konstellation och har bland annat öppnat för New Young Pony Club på Debaser Medis. Med ett gäng nyinspelade låtar på lager och ett nytt bokningsbolag blir The Federales helt säkert att räkna med inom kort.
Södra Latin och Södermalms egen trubadur har i dagarna kommit ut med ännu ett album, efter nästan tretton års uppehåll. ”NU- gammalt som nytt”, Börge Rings trettonde album håller vad som utlovas i titeln och bjuder på en blandning av gamla klassiker och nykomponerade visor. Albumet spelades in under en sommarvecka på Gotland i trubadurens eget kapell. Börge Ring undervisar sedan 1982 i religion och svenska här på skolan. Han har under åren haft en rad olika arbeten mellan präst och bankman, men musiken har alltid funnits där. Tretton album har det blivit och bland dem finns ett album med barnvisor. Två bejublade covers finns med på nya skivan: Ralph McTells ”Street of London” – Gatorna på Söder, och en svensk tolkning av DDRtrubaduren Gerhard Schönes ”Ganz einfach” – Så enkelt är det. ”NU-gammalt som nytt” har fått fina recensioner (Martin Nyström gav den en fyra i DN!) och är förhoppningsvis inte det sista vi hör från en av Sveriges sista trubadurer.
KuLTuRKRÖNIKAN: VAD jAG INbILLAR MIG ATT jAG OCH MuRAKAMI SKuLLE pRATA OM (OM VI pRATADE OM LÖpNING) I en nyårsvaka i SVT 1995 får Olle Ljungström frågan om hur han tror att det efterföljande året kommer bli, och jag ler lika lyckligt varje gång jag kommer att tänka på hans svar: ”Det blir det bästa jävla året någonsin.” Det bästa jävla året någonsin. Fina Olle Ljungström, en av de trasigaste själarna vi har i det här landet, säger, halvt ironiskt men också för att han måste tro det, att det nya året kommer bli det bästa. Det bästa någonsin. Jag brukar tänka på det varje nyårsafton. Tänka att även om man kanske inte tror på det, även om året innan varit oslagbart eller så hemskt att det krossat alla förhoppningar om en dräglig framtid så är det inställningen man måste ha. Inställningen jag måste ha. Varje år är det bästa jävla året någonsin, 2011 är inget undantag. Ett anspråkslöst litet tips för att du ska få ut så mycket som möjligt av just ditt år är att du upptäcker Galaxie 500, Big Star och Townes Van Zandt. Och varför inte Olle Ljungström? Jag har en liten sorg som jag går och bär omkring på. En rätt banal sådan kan man tycka, folk råkar ut för värre saker dagligen. Ja, egentligen är det väl ingenting. Ingenting jämfört med, vad vet jag, Sarah Palin? Ingenting jämfört med Let’s Dance. Fast det är det visst. För mig. En liten sorg som häromveckan faktiskt växte sig större då jag började läsa en bok jag fått i födelsedagspresent
och insåg, på riktigt, vad det är jag har förlorat. Vilken essentiell del utav mitt liv som faktiskt gått i graven, och det troligtvis för alltid: jag kan inte springa. Och då menar jag inte att jag inte kan som i att jag inte vet hur man gör för det är rätt enkelt, man sätter ned den ena foten efter den andra och ökar suggestivt tempot (skillnaden mot att gå). Nej, jag kan inte springa för att min högra knäskål släppt ifrån sig så kallade ”döda” benbitar. Att få höra orden ”Om du hade varit 40 år äldre så hade vi satt in en protes” från sin läkare är inte det roligaste jag upplevt (även om Hoffmaestros, på tal om proteser, lustmord på Håkan Hellströms Vid Protesfabrikens Stängsel i Filip & Fredriks nyårskrönika var snäppet smärtsammare). Som det ser ut nu kan det bli bättre efter operation, men aldrig helt återställt. Hur kan detta då orsaka denna sorg (som jag ”går och bär omkring på”)? Och varför skriva om det i en krönika som utger sig för att handla om kultur? Och varför tro att någon annan jag skulle bry sig? För att kunna sakna något måste man ju, i regel, ha upplevt det, haft det nära, njutit av det, och från det att jag var 12 år så har just löpning varit en stor och väldigt viktig del av mitt liv. Jag läser det jag skriver just nu och måste erkänna att jag hatar tonen av hälsoguru och auran av självhjälpsnarkoman men jag måste ändå skriva det för att det är sanningen för mig, klyscha eller inte: att springa har alltid varit som min terapi. I alla fall som jag inbillar mig att terapi
ser ut, vilket jag tror ligger rätt nära sanningen. Jag har aldrig gått i terapi men jag har sett på HBO-serier på tv. I alla fall, jag mådde bra av det, det hjälpte mig att koppla bort stress och ångest. Det gjorde så att jag sov bättre. Att springa gjorde mig bättre. Därav sorgen. Att simma eller cykla kommer aldrig kunna fylla tomrummet, bli terapi, nej dessa för knäet skonsamma och på pappret rätt klädsamma aktiviteter kan på sin höjd utvecklas till trötta substitut, inte mer. Min största rädsla är alltså inte att jag kommer bli tjock, utan själsligt fattig (fetma är tvåa på listan), och kanske, om det vill sig riktigt illa, en sämre skribent. För det är där kulturen och dess koppling till löpning kommer in. Jag skriver inte om min egentligen rätt ointressanta knäskada för att snyggt kunna få in att jag sprungit förbi Ingmar Bergmans hus på Fårö. Jag skriver inte om löpningen som ”terapi” för att sedan knyta ihop säcken med att jag faktiskt joggat utmed Ranelids, Lundells och Östergrens fastigheter på Österlen, även om det hade varit tillräckligt med namedropping för en skaplig kulturkrönika. Nej, jag skriver om att springa för att Haruki Murakami förra året förklarade i sin memoarbok Vad jag pratar om när jag pratar om löpning att han antagligen blivit bättre som författare just för att han ägnat sig åt denna fysiska aktivitet. En tes jag, tyvärr, tror stenhårt på. Så det blir väl det jag får skylla på. Skylla på när jag sitter där i medelåldern som halvtaskig frilansskribent med dåligt blodtryck och för längesedan offrade författardrömmar. Skylla på när jag sitter där om 30 år och twittrar istället
för att skriva samtidsromaner: Gick med stavar runt Årstaviken. Lekte med tanken att hoppa från Liljeholmsbron, men gick hem till barskåpet och The Loneliness of the Long Distance Runner på dvd.
OCH SEN EN LITEN REfLEKTION OM DET NyA ÅRET I en nyårsvaka i SVT 1995 får Olle Ljungström frågan om hur han tror att det efterföljande året kommer bli, och jag ler lika lyckligt varje gång jag kommer att tänka på hans svar: ”Det blir det bästa jävla året någonsin.” Det bästa jävla året någonsin. Fina Olle Ljungström, en av de trasigaste själarna vi har i det här landet, säger, halvt ironiskt men också för att han måste tro det, att det nya året kommer bli det bästa. Det bästa någonsin. Jag brukar tänka på det varje nyårsafton. Tänka att även om man kanske inte tror på det, även om året innan varit oslagbart eller så hemskt att det krossat alla förhoppningar om en dräglig framtid så är det inställningen man måste ha. Inställningen jag måste ha. Varje år är det bästa jävla året någonsin, 2011 är inget undantag. Ett anspråkslöst litet tips för att du ska få ut så mycket som möjligt av just ditt år är att du upptäcker Galaxie 500, Big Star och Townes Van Zandt. Och varför inte Olle Ljungström? Av Elis Burrau
DEbATT: pRO fÖR VEM fINNS SExKÖpSLAGEN? Prostitution är ett mycket kontroversiellt ämne. Det kopplar ihop två av de mest tabubelagda ämnen vi har i samhället: sex och pengar. Ofta ses prostitutionen som renodlat negativ, och en grogrund för slaveri och människohandel. Det är ett synsätt som leder till skadliga slutsatser, och inte alls minskar det huvudsakliga problemet. Naturligtvis finns människor som far illa i prostitution. Det finns människor som tvingas sälja sex, det finns människor som inte har några reella alternativ, och att sälja sex är för många en stor påfrestning. Att det inte finns problem är det ingen som hävdar. Hur kommer vi då åt dessa problem? Förespråkare för sexköpslagen ser inte sexarbete som ett samhällsområde där skadliga företeelser kan förekomma, utan som problemet i sig. Som om varje prostituerad var utsatt för människohadel och våld; som om man när man säljer sex, per definition blir förslavad. Utifrån detta perspektiv måste man därför lägga energi och resurser på att motverka sexhandeln i sig, genom förbud och moralisk normering. Man måste ha en sexköpslag som förbjuder denna handel. Det finns två stora problem med en sådan slutsats. Dels är den felaktig och dels fungerar den inte. Den utgår från att sexarbete är förtryck – vilket är felaktigt – och fokuserar därför på att motverka sexarbete – vilket inte fungerar. Det finns ingen oberoende forskning som visar att sexarbete per definition är skadligt, utan det är bara en politisk teori. En ofta citerad siffra är att 89 % av sexarbetare vill lämna den, och att 71 % har utsatts för sexuellt våld. Förutom att detta inte svarar på frågan varför man ska motverka sexköp, och inte sexuellt våld, är det en fullständigt ovetenskaplig studie, genomförd av en organisation med det uttalade syftet att utplåna sexarbete. I stället för att lägga resurser på att hitta och motverka det faktiska förtrycket och de faktiska missförhållandena, i stället för att lägga resurser på att motverka det som faktiskt bör motverkas.
Av Caspian Rehbinder De som säljer sex har en extremt utsatt situation. Det finns stor risk att de våldtas, de kan lättare drabbas av könssjukdomar, många tvingas till det, eller har mycket dåliga ekonomiska förutsättningar. Vad dagens lagstiftning gör är att dessa människors – oftast kvinnors – liv blir mycket, mycket värre. Kopplerilagen gör att två kvinnor inte får samarbeta, och kan därmed inte ha koll på varandras kunder. En hyresvärd kan fällas om han inte vräker sexsäljare. I flera fall har barn tagits ifrån dem, och deras liv raserats helt. På vilket sätt hjälper en sådan lagstiftning dem? På vilket sätt hjälper man utsatta kvinnor genom att förbjuda deras försörjningsmöjligheter? Det är dags att vi ser på problemet från nya vinklar. Det är inte rimligt att förstöra för de redan utsatta. Vad vi måste göra är att ställa frågan: Vad ska lagen uppnå? Vill vi förstöra livet för redan utsatta människor, eller vill vi lägga våra resurser på att komma åt de riktiga problemen? Vi måste släppa nolltoleransen och i stället anamma ett realistiskt skademinimeringsperspektiv. Man motverkar inte förtryck genom att förstöra för de förtryckta. Man skapar inte jämställdhet genom lagstiftning som utgår från att kvinnor inte kan hantera sin sexualitet. Sexköpslagen är djupt destruktiv för sexarbetarnas egna situationer, och kommer inte åt problemet. Den enda funktion den fyller är rent moralistisk. Att säga någonting annat är att vara djupt, djupt ignorant.
OSTITuTION fÖR VEM fINNS DEN “LyCKLIGA HORAN”? Prostitution. Att sälja sex. Är inte det allas rättighet att bestämma själv om de vill göra eller inte? Allas fria val. Är inte det helt och hållet en privatsak, upp till var och en? Det är väl inte så farligt, det här att sälja sex, det är väl som vilket annat jobb som helst? Man har en vara (sex) och säljer den. Punkt. Eller? Att sälja sex. Handlar det inte om en sexualitet, egentligen? Borde man inte uppmuntra den prostituerades revolt mot normerna i samhället? Lämna den ”lyckliga horan” ifred. Det finns ju tydligen en efterfrågan, det enda rätta vore väl att legalisera och få bort den ”farliga svarta marknaden”? Låt de prostituerade starta fackföreningar, det blir bättre för alla, till och med staten känner på det (och i Australien även aktieköparna, jippie!). För att inte tala om alla sexköpande stackars torskar! Kan ju inte vara helt lätt att vara en sådan. Har inte de där radikalfeministerna missförstått hela frågan, det är ju de som säljer sex som är de riktiga feministerna! Visst? En kvinnas rätt till sin egen kropp liksom. De vill ju sälja sex, och om de mot förmodan inte vill det, det är väl bara att sluta? De är entreprenörer, ja precis, entreprenörer är vad de är. Titta på Holland, titta på Tyskland (fast titta inte så noga, titta bara litegrann). De vill inte bli kallade offer. De vill sälja en vara, låt dem! Sådär. Usch. Ni kanske blev övertygade? Ryktes med? Förhoppningsvis inte, förhoppningsvis blev ni bara nyfikna på vad det är jag försöker manifestera med den förvirrade argumentationen här ovan. Vad det är för ett naivt resonemang? Jo, jag försöker visa på vilken sorts argument som lyfts fram de senaste åren när man talat för att helt och hållet legalisera prostitution. Argument som gjort allt för att förvirra och övertyga människor från hela det politiska spektrat, argument som på ett populistiskt sätt talat helt runt vad prostitution egentligen handlar om och som tyvärr gjort det ganska framgångsrikt. Jag kallar denna typ av argumentation för äcklig lobbyism eller bara trångsynthet, och det värsta är att den är nästan omöjlig att värja sig för. Den kommer från alla håll! Vi har argument från vänster (jobb, fackföreningar), från liberalt håll (fritt val, allas rättighet), från höger
Av Elis Burrau
(entreprenörskap), från konservativa (en privat sak), från kvinnorörelsen (riktig feminism, en kvinnas rätt till sin kropp) samt från HBT-världen (en sexualitet, revolt mot normer). Och visst, det måste ju alla erkänna, det här är bara bra saker! Det finns argument för alla, blå som röd, och alla ger positiva associationer. Det är en sak argumenten har gemensamt, den andra är det faktum att man aldrig (aldrig!) talar om vad prostitution faktiskt ÄR. För gör man det blir det ganska självklart. Den prostituerade är ett offer, att formulera det så är inte att nedvärdera denna, nej det är att säga sanningen. Prostitution är tragiskt, det är skadligt. Det är en produkt av ett hänsynslöst patriarkalt samhälle, det är ett sätt att rättfärdiga ett utnyttjande av kvinnor (i huvudsak) och deras kroppar. Den största studien som undersökt prostitutionen gjordes av ett team läkare och forskare 2003. Den visar att 71 % utav de prostituerade har blivit utsatta för fysiskt våld. Att 63 % har blivit våldtagna inom prostitutionen och att 89 % ville lämna den om de bara kunde. 68 % hade symptom av posttraumatisk stress. Men, kanske någon säger, legalisationen tar bort allt det här, det sker automatiskt när man för fram prostitutionen i ljuset! Svaret på det är NEJ. Undersökningen gjordes i nio länder, fattiga som rika, man frågade både män och kvinnor inom prostitution och viktigast, den gjordes även i länder där det är legalt. Faktum är att legalisationen i vissa länder snarare förvärrat den prostituerades situation, de så kallade fackföreningar som existerar gör för det första ingenting (dvs. tar aldrig upp fackliga kamper) och dessutom vill ingen gå med i dem. Man ser ju på ”yrket” som någonting tillfälligt. Slutsats: Prostitution är fel. Det är inget jobb som vilket som helst när majoriteten ständigt blir utsatt för fysiskt våld. Det är ingen rättighet att bli våldtagen. Det är ingen frihet att känna sig fastlåst i en livssituation. Det är ingen sexuell revolt att ha posttraumatisk stress. Att säga någonting annat är att vara djupt, djupt ignorant.
LuCID DREAMING Av Markus Rainerson
Lucid Dreaming, eller på svenska klardrömmande, är ett fenomen som betyder att man drömmer samtidigt som man är medveten om det. Termen myntades av en tysk psykiatris kallad Frederik Van Eeden, vid skiftet mellan 1800- och 1900talet. Fenomenet har funnits länge, och talats om i både vågor av new-age och gamla religioner som handlar om meditation och utomkroppsliga upplevelser. Man kan även se spår av det i moderna klassiker som Matrix eller främst Inception. Alla spår man har skymtat i historien av dylika saker samlades av Cecila Green 1968, i en bok kallad Lucid Dreams. Vad går klardrömmande ut på då? Jo, det är väldigt simpelt. Meningen är i stort sett att hitta tekniker för att kunna veta att man drömmer när man är i en dröm. På så sätt kan man också göra saker utöver fysikens lagar, där bara kreativiteten sätter gränser. Vanliga fantasier som folk brukar utnyttja detta till är att flyga eller olika sexuella utövanden. Man delar in nivån av klardrömmande i olika nivåer, från låg där man bara uppfattar en liten del av det man drömmer och göra små saker, till hög där man förstår att man egentligen sover i en säng och att ingenting är verkligt, och därav kan göra i princip vad man vill. Endast fantasin sätter ens gränser. De som har gjort det säger att vad man kan åstadkomma beror mycket på ens eget självförtroende. Att förvandla olika saker som redan finns inom drömmen är till exempel mycket svårt. Ni som nu läser detta och inte rynkar på näsan i misstro, undrar säkert varför man ska ha så kal-
lade lucid dreams och om detta inte är farligt. Att säga vad man vinner på det är uppenbart om man vet att man kan göra vad som helst i drömmen, så att ge exempel på vad folk verkligen har gjort i klardrömmarna är mycket bättre för att övertala andra. Det är förstås lätt att tro att det är farligt, men det finns ännu inget fall med någon som har tagit skada av det. Folk som har tagit kontrollen över drömmar och dött i dem har vaknat upp utan att känna varken riktig smärta eller död. Vissa tror att drömmar är meddelanden från det undermedvetna, och inget man ska ha försöka ändra på. I boken ”Exploring the World of Lucid Dreaming” tas detta upp och menar att drömmar inte är meddelanden, utan snarare modeller av världen. Med klardrömmande kan man ha mer tid på sig att analysera det man ser på ett helt annorlunda sätt. I boken står det också att drömmar kan användas som ett medel för forskning, då de visar hur vår hjärna fungerar rent psykologiskt. Klardrömmande har även använts som medel mot mardrömmar, då man kan uppfatta att man drömmer och transformera det man uppfattar i drömmen eller bara inse att man drömmer och att allting som händer egentligen är ofarligt. ”Lucid Dreaming” är en kunskap, och många jämför det med att lära sig ett nytt språk. Många har det naturligt, det har jag själv hört vänner säga, men det finns också skolor, forum och workshops där man kan lära sig att utveckla sin förmåga att klardrömma. Som med allting krävs det motivation och ansträngning. Det är ofta lättare än vad man tror, och handlar mest om att veta hur och när man ska agera.
Faktum är att vi alltid drömmer någonting när vi är i det djupaste stadiet av vår sömn, bara att vi alltid inte kommer ihåg det. Att komma ihåg sina drömmar är första steget mot att lära sig klardrömma. Ett bra hjälpmedel är att hålla dagbok och skriva ner varje dröm du har haft varenda natt. Detta ska skrivas ner direkt efter man har drömt det, även om det är under natten då man vaknar upp, eftersom det är något man lätt glömmer.
drömmen, och hjärnan som vi kontrollerar styr allt vi gör borde vi på det sättet kunna lära den att kontrollera sig själv och uppfatta när drömmar sker. Tanken är sannerligen kittlande, inte sant? Om du vill veta mer om ”Lucid Dreaming” och hur man lever i drömmarnas land, hänvisar jag till andra källor:
Ett medel för nybörjare är att testa verkligheten under dagen, genom att studera detaljer som t.ex. klockor. I en dröm är klockor aldrig funktionella, så ett trick är att kolla på klockan, titta bort och göra något, och sedan kolla igen. Om klockan är annorlunda, som de är i 95% av fallen i drömmar, så drömmer du. Annars drömmer du inte. Många brukar upprepa det här under dagen, för att göra det till en undermedveten reaktion som underlättar det för en själv under drömmen. Ett annat medel är att under dagen tänka ”Jag kanske inte drömmer nu, men om jag hade, hur skulle det ha varit?” Tänk så intensivt som möjligt att du drömmer, att allting faller samman och att ingenting ter sig som vanligt. Tänk sedan på allt du skulle göra i en klardröm, och tänk på att du utövar det. Utgången om det sker eller inte bör få dig att förstå om du är i en dröm eller inte. En av de viktigaste sakerna under klardrömmande är att inte bli rädd, som många blir och vaknar upp när de inser att de drömmer. Om man blir för rädd eller uttryckligen visar spänning kan detta väcka en. Ännu ett sätt är sätta klockan fyra timmar efter det att man har somnat, och när man vaknar gå upp och tänka på det som hände i drömmen. Sedan ska man gå och lägga sig där man sov förut, och tänka ”Jag kommer att vara medveten om att jag drömmer” tills man somnar.
Hemsidor
Ni som redan har rynkat på näsan men inte kastat ifrån er papperet, testa och tänk om. De positiva resultaten av psykologi kan man se på många håll idag, så varför skulle man inte med hjälp av hjärnan kunna påverka drömmarna? Drömmarna är bara det ser för vårt inre, hur hjärnan uppfattar världen. Eftersom vi finns i
The Lucidity Institute Answers
http://www.ld4all.com/ http://www.wikihow.com/Lucid-Dream http://www.lucidity.com/LucidDreamingFAQ2.html
Böcker Lucid Dreams Cecila Green ”Exploring the World of Lucid Dreaming” Stephen Laberge
Dröm sött!
SöDRA LATINS ELEvkåR öNSkAR ER EN GOD FORTSäTTNING OCH väLkOMNA TILLBAkA TILL DET HöGRE ALLMäNNA LäROvERkET! Vi ruskar av oss juldammet och riktar blicken framåt. Den 9 februari är det dags för vårt årsmöte där en ny styrelse ska väljas! Detta innebär att vi tackar nuvarande styrelse för ett gediget år och låter nya, oupptäckta talanger komma till tals. Vem som helst kan kandidera till styrelsen utan särskilda meriter. Tycker du att det finns en tjusning med elevdemokrati, vill du hålla i Läroverksfejden och Killergame, hålla koll på pengarna eller helt enkelt styra upp den kulturella verksamheten på skolan? Det finns en plats för alla! Till nästkommande mandatperiod finns det nio poster att söka i styrelsen, alla med olika uppgifter och funktioner. För mer specifik information om dessa poster hänvisar vi till vår kårtavla eller vår Facebooksida. Känner du dig manad att söka en plats skickar du endast iväg ett par rader om dig
DEbATT: MENSbIDRAG Debatten hurvida det är riktigt att subventionera bindor och tamponger är felvriden. Mensbidraget handlar om att kvinnor tvingas lägga ut närmare tusen kronor om året på grund av sin könstillhörighet. Både män och kvinnor rakar sig, tvättar sig och borstar tänderna. Visst vore det toppen att subventionera alla slags hygienartiklar, men i första hand handlar det om att bygga bort orättvisor kopplade till könen. Inför mensbidrag nu! Av Manne Wahlström
VAD HäNDER EfTER HARRy pOTTER?
Jag var sju år gammal när min mamma läste ”Harry Potter och De vises sten” för mig för första gången. En ny era i mitt liv tog vid. Jag och även mina vänner kastades in i ett universum vi aldrig kunnat drömma om. Visst, vi hade hört sagor om häxor, trollkarlar och magiska formler förr, men aldrig på det vis som J.K. Rowling beskrev det. För varje ny bok ägnade vi många lästimmar åt att bli klara så fort som möjligt (jag var alltid sist), sedan väntade vi på filmerna som skulle försätta varje ny historia på den vita duken. För varje ny bok som kom blev historierna mörkare, Ni-vet-vem kom allt närmare och filmerna blev alltmer påkostade. Vi växte upp med Harry Potter och hans värld: när han gick sina första år på Hogwarts, gjorde vi det i våra respektive skolor; när han ramlade
in i puberteten och upptäckte det täcka könet, då gjorde vi det med; och när han kom upp i de äldre tonåren och på allvar var tvungen att se över hur han skulle ta sig an Voldemort, då var vi tvungna att välja gymnasium, och på senare tid även börja fundera på vad vi vill göra med våra liv i framtiden. Det han har gått igenom, har vi gått igenom. Jag vet, det är säkert få av oss som har slagits mot dementorer och lärt oss omöjliga trollformler, men att stå upp mot orättvisa lärare och lära sig fransk grammatik är inte långt ifrån. Den sista boken, ”Harry Potter och Dödsrelikerna”, kom ut 2007, så själva bok-eran tog slut för länge sen. Men som tidigare år då en ny Potterbok har kommit har historien inte riktigt varit ”klar” innan filmen också haft premiär. Och nu, den 17 november, gick den första delen av den
sista bokens filmatisering upp på biograferna. Jag hade dock inte så höga förväntningar när jag bänkade mig med min kompis Pepsi och några till i biosalongen. Detta kan bero på att jag inte hade läst någon av böckerna eller sett någon av filmerna på ett tag. Men så fort filmen drog igång kastades jag in i den där magiska världen igen, och jag kände hur jag ville begrava mig i böckerna och filmerna än en gång.
Fantasier som gärna Får bli verklighet 1. Skivaffärerna blir fler och folk går tillbaka till fysiskt skivköpande. 2. Sveriges järnvägar rustas upp så att alla vill åka tåg. 3. Alla får uppleva en vedeldad bastu.
Filmen är den bästa Harry Potter-filmen hittills och den var mycket välgjord på alla sätt och vis. Men en sak satt fast i minnet efter att eftertexterna hade slutat rulla. Harry, Ron och Hermione har blivit vuxna. De har genom åren varit lillgamla i olika stor utsträckning, men den här gången var det annorlunda. De tre vännerna måste ta på sig sitt största uppdrag hittills och de har ingen aning om hur de ska gå till väga. Hela filmen genomsyras av känslan att nu är det riktigt illa och det finns bara några få personer som kan rädda situationen – kommer de att klara det? Vi som läst boken vet förstås redan svaret på den frågan, men det spelar ingen roll. Jag kommer ändå att sitta fastnaglad i biostolen och undra vad som kommer att hända, då den andra delen av ”The epic finale”, som filmbolaget kallar den, har premiär. Vad kommer att hända när alla Harry Potter-böckerna och filmerna har kommit? Vissa av oss kommer att känna en stor tomhet efter studenten, men jag tror att den riktigt stora tomheten kommer att vara efter Harry Potter. Jag kommer ju knappt ens ihåg tiden innan Harry, hur ska jag då kunna föreställa mig tiden efter honom? Jag finner dock tröst i det faktum att Harry, Ron och Hermione är precis lika undrande, nyfikna och vilsna som jag och många med mig. För när de nu oroar sig över hur den slutgiltiga striden kommer att te sig och hur trollkarlarnas och häxornas värld kommer att se ut i framtiden, ja då undrar även jag hur mitt liv och min värld kommer att se ut. Men en sak är säker: Harry Potter kommer alltid att finnas med mig, oavsett om jag läser en av böckerna om honom, eller om jag någon gång stöter på någon som liknar en ond trollkarl – ja, då har jag fått lite tips om vad ska göra från ”the boy who lived”. Av Hanna Trolle
4. Destiny's Child återförenas. 5. Apotekarnes julmust blir K-märkt.
VAd skuLLE FREud sägA? Av Emma Tönnes & Sara Graner Tyllman
Såhär i juletid när skolstressen på allvar börjar ta över våra liv, går de bisarra drömmarna inte längre att förneka. För verkar det inte som att ju närmre julafton kommer och ju fler ljus man tänder i adventsljusstaket, desto fler verkar de där sjuka drömmarna bli om natten? Var lugn, kära vänner, detta är fullt normalt, men frågan kvarstår – vad skulle Freud säga? 1. A) B) C)
vad drömde du om i natt? Att alla lärare dog efter att en massiv rymdinvasion ledd av dvärgar tagit över det mesta av världen med hjälp av Illuminati, och att vaktis därför fick vikariera. Att ingen hade bokat resurstiden. Att du var sju år igen och började gråta eftersom du köpt en glass och insett att det stod ett ”din mamma”-skämt spritsat med glasyr på struten.
2. A) B) C)
Du drömmer att du är i skolan. vem möter du först? Vaktis. Vaddå drömmer att jag är i skolan? Jag sover i skolan! Pernilla Ericols, och du bär Lennys kostym. Du upplever inte alls detta som konstigt eftersom du i och med kostymen får gå till den andra lilla matsalen med riktigt porslin.
3. A) B) C)
Du har på sistone drömt väldigt mycket om torn. vad symboliserar det, tror du? Vaktis och hans vrede som tornar sig över dig (och alla andra). Tornet av oavklarade läxor, eller eventuellt astronomitornet. Tar jag ens kursen astronomi? Din mamma. Lätt.
4. A)
vilken är din värsta mardröm? Du kramar din bästa vän, och så är det vaktis : PpppPPp. Fast ärligt, det är ingenting att skämta om. Att Fronter laggar. Dessutom har hon i biblioteket ätit upp ditt lånekort. Att din mamma inte sjunger en godnattsång för dig.
B) C) 5. A)
C)
vilken är din bästa dröm, alla kategorier? Vaktis schema är upphängt i hörnet på anslagstavlan med andra “frånvarande lärares” schemata. Din lycka är gjord Du har ett prov nästa vecka. ETT prov. Längre än så hinner du aldrig drömma, du vaknar istället och gråter bittert över att det aldrig kommer att bli verklighet. Att det vore lika roligt att dra “din pappa”-skämt som “din mamma”-skämt.
6. A) B) C)
Alla drömmar handlar om sex. Eller? Vaktis. Är. INTE. Sex. Sex? Vad är sex? Antalet uppsatser jag ska skriva nästa vecka? Jag drömmer om att döda min pappa minst fem gånger per natt. Svar NEJ.
B)
Flest A? Freud måste tyvärr meddela dig att du helt klart har ett barndomstrauma att ta itu med. Det är mycket möjligt att du förträngt det, men såhär i efterhand kan vi säga att det var vaktis och att det är okej eftersom du inte är ensam! Tips: Sök på Stödgrupp: Vaktistrauma på Facebook. Flest B? Freud måste tyvärr säga att detta rör sig om att du undermedvetet förträngt alla symboler som finns att hitta i dina drömmar. Fallossymbolerna formligen tornar upp sig över dig och du ignorerar dem bara! Det finns endast två sätt att ta itu med detta – ett par år av psykoterapi eller ett avsnitt av Paradise Hotel. Flest C? Freud har bara en sak att säga - Oidipuskomplex. Eller var det Elektrakomplex? Oavsett vad så måste två saker obönhörligen hända omedelbart - du måste flytta hemifrån och vi på redaktionen ska ringa polisen och be dem hålla uppsikt över dig. Bara för säkerhets skull. Ett annat litet tips är att det kan vara en bra idé att bli kär i någon annan än sin förälder. Inget måste, men värt att testa.
NOVELL Av Sara Graner Tyllman
01:11. Öppna ögonen nu. Flaskan. Framåt. Greppa. Höj. Glas mot läppar. Huvud bakåt. Svalg, svälj. Blunda. Hans cigaretter är slut, och lika bra är väl det. I decemberkylan har alla fingrar blivit stumma och antagit en blåbärsliknande ton. Stelt knycklar han ihop det tomma paketet och ska precis pricka den närmaste snödrivan med det när knarrar till bakom honom. Han vet inte att det är hon, hur skulle han kunna det, men så fort hon öppnar munnen (moln av värme mot kyla mellan dem) ”Du som är så snygg, varför röker du?” fattar han. Det är orden, det är rösten och det är hur hennes ögon ler och ser för djävla berusande ut trots det pissgula skenet från gatlyktan. Han snurrar runt och möter dem – världen snurrar runt och stannar först när han ser den glödande punkten i höjd med hennes hand och replikerar så pinsamt lamt: ”Ska du säga.” Man träffar inte någon under en gatlykta natten till julafton, det vet han också, men ibland gör man det i alla fall. 10:59. Klibbig värme. Täcke bort. Hand ut. Treva över bordet. Hitta glaset. Tomt. Rulla runt. Ansiktet mot väggen. Blunda hårdare. Cigaretterna har de alltid gemensamt. Hur många nätter tillbringar de inte på balkongen i den minimala lägenheten, under samma jacka, axel mot axel, mage mot mage? Det ironiska är att hon som är så snygg röker så förbannat fult. Hennes slitna, blonda hår blir askgrått genom tobaksdiset, ögonlocken hänger på halvstång och hon puffar hysteriskt, korta bloss och sprutar ut ojämna sjok av rök. En natt vaknar han och finner hennes sida av sängen tom, trasslar på sig jeansen på väg mot balkongdörren. Hennes siluett är omgiven av en grå gloria med stänk av det pissgula, samma pissgula, från gatan nedanför. ”Minns du hur det var? Varje detalj?”
”Snygga typer behöver inte röka för att få ligga.” Han ler. Hon ler. Mellan hackiga inandningar hittar deras händer varandra. ”Det är ett år sedan du ordnade upp mitt liv.” Han vet. Hon vet. För ett år sedan hade hon ingenstans att ta vägen utan vinglade runt på alldeles för höga klackar i samma kvarter där han just hade lämnat sina föräldrars traditionella dan före dan-glögg. Hon var vilsen, han var trygg men inte lyckligare för det. I julklapp fick han något att fylla hålrummet med; på julaftons morgon låg ett blont yrväder iklädd hans t-shirt i hans säng. ”Glöm inte att det är så jävla”, bloss, ”lätt att hamna där.” ”I min säng?” 11:26. Pillerkartan borta. Kisa. Hitta den. Tom. Släpa sig upp. Badrumsskåpet. En ask kvar. Ett, två, tre piller i handflatan. Tillbaka till sängen. Knip ihop ögonen. Glöm. Dröm. Sin tredje gemensamma jul firar de hos hans föräldrar. Hans syster hatar henne, i kökets avskildhet klagar systern på att hon är oförskämd, obildad, att hon utnyttjar och lever på honom och att varför måste han ha någon när han klarade sig så bra själv? Han hör vartenda ord hon säger och hans leende blir bredare för varje stavelse. När hon tystnat nickar han och går ut i vardagsrummet och tänker att allt hon är, allt det dåliga, allt det bra, allt det medelmåttiga, är anledningar att älska henne. Hennes ögon är berusande och det finns inget vi och inget dem, bara de två punkt. ”Röka?” På hemvägen tänker han att ensamheten måhända klädde honom, och kanske han var lycklig då också, men man vet aldrig vad man verkligen vill ha förrän man har det. Och förlorat det. 14:06. Törst. Vingla upp. Kök. Skafferi. Bag in box. Glas? Plastglas. Två glas, tre glas, tre och ett halvt. Huvudet kvicknar till. Hysteriskt blinkande från gatan mittemot. Jävla julbelysning.
Blunda trots att huvudet är vaket. ”Ska jag aldrig få träffa din pappa?” Hon står i hallen, sminkar sig och skimrar i rött. Håret är tillbakadraget och lika stram blir hennes mun vid hans fråga och hon svarar: ”Jag har ingen pappa.” ”Ah men gud, hej Ronja Rövardotter. Jag vet att han ringer dig oftare nu än förr. Varför ska du vara ett påhäng på min släkt medan jag var tvungen att googla din farsas nummer för att ens få reda på hans namn?” En stilla blick, en sänkt blick, tre snabba kliv och dörren slår igen bakom henne. Han vet inte om det hade att göra med att han bevakat hennes samtalslistor som fick henne att gå, men när hon kommer tillbaka på kvällen, efter världshistoriens dittills längsta, mest sorgsna julafton och de kramar varandra och lovar att aldrig göra så igen och jag älskar dig och jag dig ännu mer så är det för att desperat försöka fylla igen det hål de just börjat gräva mellan varandra. 15:15. Teven från våningen under tjuter. Arapapapapaparia. Skål på dig med, Kalle. Ett glas till. Mörkret lägger sig. Lägenhetens väggar utvidgas, lämnar ett ännu större hålrum efter sig. Hon bär något vuxet, en svart klänning med polokrage, och kristallörhängen reflekterar adventsljusen, ett, två, tre, fyra glas till. Han halvligger i sängen i svarta jeans och sliten t-shirt, leker förstrött med en tändare. På fönsterblecket vid balkongdörren ligger en obscent instabil hög med tomma cigarettpaket, merparten av dem är hennes. Hon röker alltid när han sover numera, eller är det han som sover när hon röker? Han rullar över på mage så att han ligger tvärs över sängen med fötterna hängandes över kanten, tunga av Dr. Martens. ”Måste du ha skorna på dig inomhus?” ”Det är inte som att det kan bli smutsigare.” Han ger röran av kläder, damm och block en menande blick. ”Och vems fel är det?” Tonen är speciell, den är en blandning av snabb replik och skam över att hon just lät som hans mamma. I en sekund tvekar hon på om hon ska ta tillbaka eller låtsas som det regnar, sedan ringer hennes mobil och räddar
henne. ”Hallå, hej, är ni redan här, okej, bra, jag kommer ner!” Hon lägger på och ser på honom. ”Varför följer du inte med?” ”Du vill inte ha mig där.” ”Inte när du är såhär.” ”Köp mig som jag är istället.” Hon går fram till honom, kramar honom, hans gensvar är lamt. Hon går, ropar hej då, hans gensvar är obefintligt. Så fort dörren har smällt igen går han ut på balkongen, studerar julstjärnorna på andra sidan gatan, tänker att han fortfarande är ung och att det där därför han, återigen, är ensam på julafton. 17:00. Sömnen, dvalan avtar. Kvicknar ofrivilligt till mer och mer. Klockan drar sig släpande fram genom årets lyckligaste dag. Boxen är slut för länge sedan. Mer finns inte, kanske en Blossa någonstans. På balkongen samlas snödrivorna. Det är inte lätt när det är svårt, och det börjar bli oroväckande svårt att blunda. Försök igen. Blunda. Hårdare. Det ringer på dörren, han vet instinktivt att det är hon. Han öppnar, drar handen genom håret, försöker le vinnande. Hon kramar dig, innerligt men kort, och räcker fram en julklapp. Redan där har han misslyckats för givetvis tänkte han inte så långt. Kalle Anka, middag och levande ljus hade han trott skulle räcka. Hennes försprång är inte bara stort – det är gigantiskt. Hon tar varsamt av sig skorna (svarta, halvhöga, rena) och går försiktigt in i rummet. ”Här ser ut…” ”Jag har tänt ljus!” ”… Precis som vanligt.” De äter, han låtsas att han har lagat allt mat själv, hon genomskådar honom utan att kommentera det. De tittar på Kalle Anka, trots att de knappt gjorde det när de fortfarande var tillsammans. De konverserar försiktigt, sicksackar förbi alla potentiella fallgropar (de nämner inte hennes nya och de pratar inte om att han fortfarande är ensam). När programmet är slut börjar hon titta på klockan (hon har skaffat handledsklocka) och pratar om att ”man kanske skulle börja dra sig”. Hon reser sig, står handfallet tyst i några sekunder innan hon frågar: ”Ska vi ta en cigg? För gamla tiders skull?”
MÅNADENS ORD:MEGALOMANI Megalomani, storhetsvansinne, en vanföreställning där man uppfattar sig som något utöver allt annat, överdrivet bra på något man inte är eller helt enkelt genial utan några fel. Utifrån kan självöverskattningen verka overklig, medan personen själv tycker att alla andra är dumma och oförstående. Ofta har man en väldigt falsk bild av verkligheten, huvudsakligen om sig själv och sin egen plats i den.
HEADbANGER’S CORNER: DREAMER- Ozzy OSbOuRNE Gazing through the window at the world outside Wondering if mother earth will survive Hoping that mankind will stop abusing her, sometime After all there’s just the two of us And here we are still fighting for our lives Watching all of history repeat itself, time after time I’m just a dreamer, I dream my life away I’m just a dreamer, who dreams of better days I watch the sun go down like everyone of us I’m hoping that the dawn will bring a sign A better place for those who will come after us this time I’m just a dreamer, I dream my life away, oh yeah I’m just a dreamer, who dreams of better days Your higher power may be God or Jesus Christ It doesn’t really matter much to me
Without each other’s help there aint no hope for us I’m living in a dream, a fantasy Oh yeah, yeah, yeah If only we could just find serenity It would be nice if we could live as one When will all this anger, hate and bigotry be gone? I’m just a dreamer, I dream my life away, today I’m just a dreamer, who dreams of better days, ok I’m just a dreamer, who’s searching for the way, today I’m just a dreamer, dreaming my life away Oh yeah, yeah, yeah Med de kloka orden från allas vår Ozzy önskar jag alla på Södra Latin en god jul och ett jävligt grymt nyår!
Sleazy Lily
HOROSKOp
Av Sofia von Schmalensee & Disa Persson Oxen (20/4 – 20/5)
väduren (20/3 - 19/4) December är en svår månad för Väduren. Du besitter just nu inga kloka tankar så lyd ett gott råd och säg inte ett ord mer än nödvändigt än på några dagar. Din dumhet gör även din närmsta krets ursinnig. Värdepapper och obligationer kan dock komma att ge dig stora ekonomiska vinster. Lyckodag: 24/1 vågen (23/9 - 22/10) Plutos roterar runt sin egen axel och just du känner dig ur balans. Du ska kunna återfå lyckan genom att tro på dig själv. Kommunikationen med barn och med nära och kära upplever du som mycket tillfredsställande. Du ska även vara både frisk och sprittande glad. Bland spelen är det mest sannolikt att hästar ger vinst. Lyckodag: 16/1 Tvillingarna (21/5 – 20/6) Du har ångest. Skolan tornar upp sig i snöhimmeln och dina coola, berliniga platåskor är blöta. Du förstår inte vem du är och känner dig instängd i en klumpig kropp. Specialläsning under lovet: Förvandlingen av Franz Kafka. Du är inte ensam! Lyckodag: 31/2
Nu ska korten upp på bordet! Du ska inte längre ignorera dina känslor - det förvirrar både dig och din omgivning. Det finns ju inget bättre än att vara ärlig i juletider! Men julen är inte bara religiös ärlighet och glöggkalas - Merkurius tror att det här är vintern då det är din tur att förstöra din image genom att halka i rökis. Lyckodag: 4/2 Jungfrun (23/8 – 22/9) Du står under gynnsamma planetinfluenser och kärleken blomstrar för Jungfrun just nu. Du kan inom den närmaste tiden förvänta dig ett frieri men stjärnorna råder dig att avstå. Annars ska du ha tur och lycka. Om du tycker dig vara seriös så är det rätt tid att visa det. Lyckodag: 6/2 Fiskarna (27/9 – 3/10) Det tryggt sköna och vänliga följer dig nu. Promenader och sköna naturupplevelser kommer att ge dig fin avkoppling. Din livskraft är sund och hälsan av bästa sort. Romantiken tycks vara verkligt lyckosam och för dig underbar. Du mår som en prins helt enkelt. Lyckodag: Varje dag!
vattuman (21/1 – 18/2) kräftan (22/6 – 22/7) Du lär ha fina idéer till det mesta nu och snart borde du få en eloge för ditt verkligt duktiga sätt att arbeta. Snart är det juletid och en gåva kommer sannolikt att infinna sig i din socka. Stjärnorna visar redan nu att det inte är vad du hade hoppats på men ingen gillar ett bortskämt barn så dölj dina tårar. Lyckodag: 20/1 Skorpionen (23/10 - 21/11)
Du har en inneboende nervositet som ofta bubblar över. Ett tips från planeterna är att inte prata så mycket under denna tid eftersom du antagligen kommer framstå i din sämsta dager. Men akta dig för att bli alltför osynlig - du kan suddas ut ur folks minnen! Ve och fasa. Lyckodag: 23/2 Skytten (23/11 – 21/12)
Den här veckan gäller det att vara flexibel. Yttre omständigheter, såsom dåligt väder, kan göra att något inte fortskrider som planerat. Din bästa idé är plötsligt din sämsta. Spontanitet är just nu din bästa vän. Men akta dig för ensamhet - din själ är ömtåligare än du tror. Risken är att du får neurotiska utbrott när du tvingas äta naken risgrynsgröt i matis då det trevliga kanelsockret är slut. Lyckodag: 26/1
Saturnus glänser i dina fotsteg vilket betyder att du sannolikt kommer stöta på en gammal vän. Se till att vara trevlig för denna vän kan ha en avgörande roll för din framtida karriär inom bartenderyrket. Förövrigt bör du undvika din favoritlärare om du inte vill bli avstängd från skolan. Överraskningar är avgörande för dig just nu. Lyckodag: 17/1
Lejonet (22/7 - 22/8)
Stenbocken (22/12 – 20/1)
Då Mars ligger i linje med Vädurens streck påverkar Lejonets attraktionsförmåga negativt. Om du gör ett frieri nu så ska du inte vänta dig något men även ett nej är ju ett svar och du får nog nöja dig med det. Är du en kreativ själ bör du se upp för kostymklädda unga män och röda läppstift den närmaste tiden. Annars är du sund och stjärnorna säger att du är i fin kondition. Lyckodag: 14/1
Venus förflyttar sig tillbaka in i ditt tecken vilket betyder underverk för en av dina relationer som kanske varit lite rostiga på sistone. December är månaden för mod så bli inte skrämd av utmaningar. Men undvik alltför stor självsäkerhet dina klasskamrater kan bli avundsjuka och slå sönder din kitschiga kopp i kaffis. Lyckodag: 25/1