Latin Lover #21 APOKALYPS

LATIN#21 LOVER

TEMA: APOKALYPS

LATIN#21 LOVER REDAKTIONEN:

OMSLAG & LAYOUT: Moa Ström

Greta Thurfjell, SP3B Chefredaktör Klara Hjorth, SP3B Chefredaktör Erica Lindberg, SP3C Skribent Felicia Karlahag, SP3B Skribent Moa Ström, SP3B Skribent/Formgivare Felix Lundin, NV3A Skribent Felicia Högnelid, ES3A Skribent Hamilton Lublin, SP3E Skribent Helena Eriksson, SP3A Kropp & Knopp­expert

FOTO & ILLUSTRATIONER: Klara Hjorth Ellen Wetterholm Felix Lundin Moa Ström Felicia Karlahag Albin Günther

INNEHÅLL: LEDARE

3 REDAKTIONEN VÄLJER 4 I MITT <3

5 ELEVINTERVJUER 6 OM KÖTTETS APOKALYPS 8 REPORTAGE: Djäknespelet 10 SKIVOR 2012 15 NOVELL: Förruttnelse 18 APOKALYPSER VI MINNS 20 CITAT ur ANIARA 22 KROPP & KNOPP

23

LEDARE

KÄRA SÖDRA LATINARE D

e säger att apokalypsen nalkas.

Men vilka är egentligen ”de” för få tror väl egentligen att jorden faktiskt kommer gå under den tjugoförs­ ta december, alla låtsas och skämtar och ordnar fester. Jag blir underligt upprörd över att alla tror att apokalypsen ska ske !"#$%&$'&(%)*&+,,$,-$."/0!/1(%.$.2//$3%&$ tjugoandra.

Jag tänker på apokalypsen när jag kommer upp för trapporna till skol­ gårdens framsida; blåsten slår emot mig som ett gigantiskt knytnävsslag i ansik­ tet, eller i kanske i magen, i vilket fall är det omöjligt att andas, snön yr rakt in i mina ögon, kylan siktar på de kropps­ delar som inte är täckta av otaliga lager tyg. Så tänker jag mig att den kommer vara, undergången, som i den fraktion av en sekund då min enda panikslagna tanke är ”gode gud hjälp mig”. Gode gud jag är ju inte ens troende.

I Tankesmedjan i P3 skämtar de om att ingen kan ta den faktiska undergån­ gen – en fyrgradig temperaturökning år 2060 ­ på allvar men det gör ju inte de heller. Det är allas vår förbannelse att vi inte kan ta in allvaret. Alla måste hålla det lite på avstånd för att inte bli galna,

men så länge vi håller det på avstånd orkar vi inte ta vårt ansvar. Och så går jorden under och det är vårt fel men vi hade i alla fall kul så länge det varade. Ingen tror på låtsasapokalypsen och för få tror på allvar på den riktiga.

Jag älskar apokalypsskildringar men börjar gråta hejdlöst när jag tänker på att det ska komma en tid då de blir verklighet.

Så jag låter bli att tänka på det. Jag säger skrattandes till en vän att jag känner mig som huvudpersonerna i The Road när jag pulsar genom meterhöga snödrivor, ge­ nomfrusen och trött, men jag låter bli att fullfölja tanken, inse att en dag kanske det händer. År 2060 kommer jag vara 66 år gammal.

Med tanke på att många av oss kommer bli över 100 (det är sant!) är chansen ganska stor att jag fortfarande lever. Kanske kommer jag snubbla längs en lång väg då också, kall och eländig (och kanske lite lik Viggo Mortensen).

Men det är lång tid kvar tills 2060, visst, massor av år, vi kan ta vara på dem.

Dagarna tills den tjugoförsta december är också några stycken. Kramas ordentligt, halka inte för hårt, drick glögg. I januari hörs vi igen. Förhoppningsvis.

GRETA THURFJELL

REDAKTIONEN VÄLJER mest minnesvärda händelsen år 2012

PORTRÄTT: ELLEN WETTERHOLM

FELICIA H

GRETA Obama blev omvald, vilken satans värld detta är trots det, men ändå. Alltid nåt.

FELICIA K

Dagen då jag upptäckte Historieätarna på svtplay.

Seriöst, kan vara det bästa som har hänt mig!

HELENA

Jay Z och Queen B blev Papa Z och Mama B till universums gulligaste varelse och döpte henne till Blue Ivy. Hon kommer troligen att bli vår första superhjälte på riktigt.

Helvild inledning på Stockholms Internationella Poesifestival.

ERICA

Berghain.

MOA

Nationaldagen.

(Tog körkort då.)

FELIX

Markoolios 18 minuter lån­ ga konsert utanför Skarp­ näcks kulturhus.

KLARA 42&$*1..$'5*$.0-$!01).1$*1.­ tungar som hon älskade he­ jdlöst och jag älskade dem hejdlöst och de klättrade på mig när jag sov <3<3

HAMILTON

Jag och pappa tittar på AIK­ CSKA Moskva, Martin Lo­ rentzon gör 2­0 på matchens sista spark och jag och pappa springer runt i bar överkropp i hela lägenheten, dansar, hoppar, skriker och gråter av glädje.

DEN UNDERBARA KVINNAN VARS NAMN JAG INTE KOMMER IHÅG i mitt

!

TEXT: FELICIA KARLAHAG

J

ag slår upp ögonen sådär lagom tidigt en onsdagsmorgon i början av december. Persiennerna är ned­ dragna och rummet vilar i totaltmörker sånär som på julstjärnan i papp i fönstret som kastar mjuka stålar runtomkring sig (den hade jag visst glömt släcka kvällen innan). Jag är ännu inte medveten om vad som försiggår utanför husets rappade stenväggar utan äter min frukost i lugn och ro, sätter på mig de varmaste sockor­ na jag äger, borstar gaddarna och gör mig redo för skolan.

Jag öppnar ytterdörren men tvärnitar 2&&1&67)$ .)7!*%/&$ 67)$ 3+)$ 8.1&67)$ '&&!$ inte ett spår kvar av den värld jag minns från föregående dag. Allting ligger gömt under ett tungt täcke snö, helt orört och förrädiskt djupt. Inte ett endaste fotavtry­ ck går att urskilja och vätan tränger fort in i mina alltför dåliga skor när jag på tunga ben försöker pulsa mig genom snön som snärtar hårt mot ansiktet, bort mot närmaste tunnelbanestation. Efter ett tag inser jag att ”herregud, det här kommer ju aldrig att gå” så jag ändrar riktning ner mot busstationen istället. Den elektroni­ ska tidtabellen lovar dyrt och heligt att nästa buss ska anlända inom två minuter, en kvart senare och ingen buss så långt ögat når. Jag hade helt glömt bort hur SL klarar vintern och inser att det nog inte

kommer att komma någon buss, oavsett hur många ”Nu” skylten visar.

Jag försöker återigen ta mig till tun­ nelbanestationen som på en vanlig dag inte alls ligger särskilt långt borta men som just idag lika gärna hade kunnat ligga någonstans i Sibirien. Efter några #%.%)$.1)$3%.$!.",,9$:1($'&&%)$#2($#8/13;$ nedtryck och besegrad av snömassorna och ska just till att vända hemåt när jag hör en bil sakta in. En kvinna vevar ner rutan och frågar vart jag ska, ”till närmaste tunnelbana” piper jag genom min hårt virade halsduk. Det skulle hon med och jag välkomnas in i en nästintill himmelsk värme tillskillnad från stormen där utanför.

Jag skulle vilja tacka denna kvinna som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på men som, ja okej, räddade livet på mig kanske är en överdrift, men som helt */1).$ !*"&13%$ #2&1$ '&()1)$ "5<$ .-)$ 6)-&$ totalförfrysning. Och så hann jag ju till skolan också!

TACK! FELICIA KARLAHAG

Bill Burrau NV3A

Tara Rezai Lindorm SP3A

VAD GÖR DU NÄR VÄRLDEN GÅR UNDER? Sista dagen är snart här. Vi har frågat fyra Södra Latinare vad deras planer är och vad de tror om jordens undergång.

TEXT & BILD : KLARA HJORTH & FELICIA KARLAHAG LATIN LOVER: Om jorden går under den 21 december, vad gör ni den 20e?

BILL BURRAU: Är på Djäknespelet!

Och efter det, antagligen på Charlies.

TARA REZAI LINDORM: Efter ett tag på Charlies går man hem till familjen, och kramas.

BB: Ja jag skulle nog stanna på Charlies ett tag. Det stänger ju tidigt så man skulle väl vara där och sen hemma med familjen.

LL: Vad skulle ni spara i en tidskapsel till eftervärlden? Förutsatt att någon överlever apokalypsen och kan hitta den.

TRL: Alltså… En hårddisk… Med saker på… Då kan man ju få in det mesta, typ bilder. Det beror ju på om man ska spara sådant som är värdefullt för en själv eller för världen. För jag själv skulle vilja ha *01)$ =2/3%);$ #8!2*$ "5<$ '/#%)$ #%&$ "#$ 3%.$ handlar om hela världen så vet jag inte

riktigt.

BB: Recept på havregrynsgröt, en bra överlevnadsmetod.

LL: Vad är det största reella hotet mot jorden just nu?

BB: Antingen vi själva genom mil­ jöförstöringen eller om det skulle bli världskrig igen. Atomvapen skulle antagli­ gen kunna förstöra större delen av jorden.

Men saker kommer alltid överleva, fram tills att solen slukar planeten.

TRL: Ja, största hotet mot vår existens är väl vi själva, vi är det största problemet.

BB: Men under vår livstid nu så tror jag 2&.%$3%.$'&&!$!-$!.")1$<".$%(%&./2(%&9 TRL: Om inte Israel eller Nordkorea FLIPPAR. BB: Nej Nordkorea vet man aldrig vad de gör.

Linus Below Blomkvist SP1C

LATIN LOVER: Om jorden går under 21 december vad gör ni då den 20e?

LINUS BELOW BLOMKVIST: Då kommer jag troligtvis att vara med min familj, och så kanske man går fram till den man hatar och säger det man alltid velat säga och gör sådant man alltid velat göra.

Och så skulle jag troligtvis gå till bomb­ skyddet uppe vid tunnelbanan.

KASPER BELOW BLOMKVIST: Jaa, jag vet inte riktigt… Jag skulle nog åka pulka, njuta av vintern, det är ju den sista så det är lika bra att passa på.

Kasper Below Blomkvist SP1E

massa droger så att människan som fann den (om den människan skulle vara den sista levande människan på jorden alltså) skulle kunna dö.

KBB: Jag skulle även dela min själ som Voldemort och lägga en dödsrelik i tid­ skapseln så att man skulle kunna fortsätta leva!

LL: Till sist, vad tror ni kommer bli jordens undergång?

KBB: Jag tror att det kommer att bli en stor explosion ”poff” som en stjärna.

LBB: Livet på jorden kommer att försvin­ LL: Vad skulle ni spara i en tidskapsel att na om vi inte kan stoppa miljöförstöringen, lämna åt eftervärlden? det kommer nog sluta med att vår planet blir KBB: Jag skulle spara ett paket Pripps Blå som Mars och de andra döda planeterna, ja och en tidning med Kalle Anka. och så kommer vi ju att slukas upp av solen.

LBB: Kan man lägga i vadsomhelst?

KLARA HJORTH & FELICIA KARLHAG LL: Ja men visst.

LBB: Då skulle jag lägga i en helvetes

OM KÖTTETS APOKALYPS TEXT : KLARA HJORTH

A

tt Maya­kalendern tar slut om några dagar betyder väl inget. Apo­ kalypsen, den riktiga, tar kanske längre tid på sig, men är tyvärr inte mindre verklig för det.

Till de största reella hoten mot vår planet idag brukar man räkna; kärnvapenkrig, sjuk­ domspandemier och miljöförstöring. För den enskilda individen är det svårt att påverka utvecklandet och användandet av kärnvapen, #%&$ 3%$ 70)2(1$ .0-$ '&&!$ 3%.$ 67)<-//1&3%02!$ enkla metoder för att bromsa och ­ på sikt ­ sätta stopp för.

Jonathan Metzger skriver i Arena (#1, 2012) att dagens skilda syn på djur och män­ niskor är en av de största faktorerna till de allvarligaste hoten vi ser idag mot den mänsk­ liga artens överlevnad. Metzger avfärdar dju­ pekologernas bild av människan som enbart en parasit på vår egentligen naturligt har­ moniska planet, men ser oss inte heller som självklara herrar över en meningslös natur, med makt att göra vad vi vill. För att minska våra apokalyptiska hot och för att bygga ett hållbart (om än tillfälligt) samhälle måste vi grunda vår syn på andra föreställningar än de två som råder idag, ”människans bemästrande av naturen” eller ”människans underkastelse under naturen”. Han lyfter fram forskaren James Lovelocks tankar om att vi inte längre kan undgå att förstå att vi måste betrakta vår planet som ”ett gemensamt objekt, vilket människan både är beroende av för sin exis­ tens och samtidigt har i sin makt att förinta”.

Lovelocks slutsats: ”nu måste vi lära oss att behärska behärskandet”.

Hur behärskar vi då behärskandet? Hur omsätter vi det i handling, att leva hållbart, i symbios med världen runtomkring? Hur undviker vi att förinta oss själva? I mina ögon är ett av de nödvändiga stegen just att ändra vår syn på djur, och genom att göra det mini­ mera två av de stora reella undergångshoten: klimatförstöring och sjukdomspandemier. Så här hänger det ihop.

Efter en snabb sökning på orden ”köttfri” på regeringspartiernas hemsidor är det bara på Folkpartiets som det ger resultat, ett protokoll från Jönköpings kommun 2008. Annars ekar det tomt, från regeringshåll bedrivs ingen aktiv politik i köttfrågan.

Detta trots att världens köttkonsumtion står för nära en femtedel av de globala växthusg­ asutsläppen, 18%, vilket är mer än utsläppen från all slags transport och alla fordon i världen tillsammans. Enligt WardsAuto pas­ serade antalet bilar i världen en miljard i slutet av 2010, i bara USA uppskattar man att det '&&!$70%)$>?@$#2/A"&%)$,%)!"&6")3"&$,-$3%)1!$ 315 miljoner invånare. Tänk er att alla de bilarna, från Bombay till Umeå till Maputo, skulle stanna. Och inte bara de! Alla båtar, BC(,/1&;$.-(;$/1!.=2/1)$"5<$#".")5C*/1)$!*8//%$ stanna och aldrig köra igen. Detta skulle ändå minska de globala växthusutsläppen mindre än om vi slutade äta kött.

Utsläppen från köttindustrin uppstår primärt vid odlingen av den stora mängd mat som djuren behöver och genom användnin­ gen av konstgödsel. Kedjan ser ut ungefär så här: konstgödslet tillverkas, förpackas och transporteras till odlingarna där spannmålet odlas. Spannmålet eller sojabönorna skördas, transporteras för att processas, förpackas och sen skickas till gårdarna där djuren ut­ fodras. Kalvar t.ex. lever i vanligtvis ett eller två år och transporteras sen i lastbil till slakthusen, där de styckas, förpackas och skickas med biltransport till mataffärerna.

I värsta fall (och van­ ligaste i Europa) består maten kalvarna har ätit av sojabönor från Sydamerika, den har alltså behövt transporteras över Atlanten först.

Metangasen som korna ger upphov till när de idisslar är inte att förringa, det är en 0+D.<8!(1!$ !"#$ +)$ B%)61/32(.$ (-&(%)$ 0+))%$ än koldioxid. Utsläppen är ett faktum genom hela kedjan.

En vegetarisk (och ekologisk) kedja ser ut ungefär så här: grödan odlas, gödslas med gödsel från gården, skördas, förpackas och transporteras till butikerna.

Det krävs inte så mycket tankekraft för att komma fram till att den mark som vi idag odlar grödor för slaktdjursfoder på – en tredjedel av jordens landyta ­, skulle vi kunna odla mat till människor på istället. Vi skulle kunna hoppa över mellanledet som djuren utgör, då det dels är resursslöseri och även utsätter miljontals djur för lidande, helt i onödan. Alltså skulle en kraftigt minskad djurkonsumtion leda till mer #1.$.2//$B%)1$#+&&2!*");$"5<$3+)#%3$2$.%")2&$ omöjliggöra framtidens svältkatastrofer.

-)%&$EFEGHEF>@;$3%.$'&&!$&C/2(%&$(%&"#67)­ da studier som räknar uppåt 100 miljoner. En fjärdedel av världens befolkning blev smitta­ de av det så kallade H5N1­viruset.

En svensk forskare kunde 2005 visa att det viruset överförts från fåglar till människor, spanska sjukan var med andra ord; en typ av 6-(%/2&B8%&!19$ Jonathan Safran Foer hävdar i sin bok Eating Animals (min bibel förövrigt) att denna mest förödande sjukdom världen skådat, och ett av de största hoten framför oss har att göra med vår djurhållning, och då framförallt av fågeldjur.

Alla pandemier vi sett efter 1920 härstammar från början från fåglar, men även grisar kan bära på viruset och föra det vidare. För djuren själva blir inte sjuka, de sprider det bara vidare bland annat genom sin avföring. Tack vare dagens ohygieniska slaktmetoder (som jag inte har lust att gå in närmare på men googla KFC slaughterhouse den som vill) kan virusen även spridas till maten och på så sätt till människor.

“VI SKULLE KUNNA HOPPA ÖVER MELLANLEDET SOM DJUREN UTGÖR”

Om inte våra utsläpp och vårt slöseri med jordens resurser leder oss till en apokalyps, kanske den istället kommer till oss via, säg, en höna.

Uppskattningsvis 50 miljoner människor dog över hela världen i spanska sjukan under

Safran Foer skriver att hälsomyndigheter idag fruktar att H5N1­viruset kommer slå till igen, generaldirektören för World Health Or­ ganization har sagt att en ny pandemi är ound­ viklig. Det är till och med konstigt att den inte slagit till än för det handlar inte längre om huruvida den kommer eller inte, utan om när och hur allvarlig den blir.

Att behärska behärskandet. Kanske skulle vi kunna rädda oss från undergång, en undergång som vi skapat oss själva. Kanske måste undergången komma närmare innan vi kan greppa den och agera, kanske kan man aldrig greppa det men måste agera ändå, och jag tror att det måste börja på din tallrik.

KLARA HJORTH

DJÄKNE SPELET

En strid mellan esteter och teoretiker? Ett gammalt och traditonellt ju­ lspel? Eller bara ett sätt att öppet få driva med alla på skolan? Vad var det egentligen först och vad är det nu?

Jag har samtalat med Lars Flygar, naturlärare på skolan och symbol för Djäknetraditionen, om den stora föreställningen nu och då.

TEXT: MOA STRÖM

D

!"#$%#&'()!&*!"!& som leder mig till B­huset en regnig måndagsef­ termiddag. Det är annalkande Djäknetider; samlingen har kapats, aff­ ischer sätts upp och biljetter till Djäknef­ esten ligger för 100 spänn i entrén. Jag minns hur lyrisk jag var efter att ha sett mitt första Djäknespel för två år sen, som ny liten etta på skolan. Det var sång, dans, drama och satir, vilda applåder och oavbrutna skrattsalvor i den fullspäckade aulan och man ville aldrig att det skulle ta slut. Mitt hjärta svällde enormt av stolthet på vägen hem, teoretikerblodet pulserande i mina ådror.

Nu går jag i trean och årets Djäknespel blir mitt sista. Jag har bestämt mig för att ta reda på lite mer och skriva något om denna årliga tradition, så det är därför jag

&8$=%'&&%)$#2($2$&1.8)1)*"))23")%&!$/+)1)­ rum, frågande efter Lars Flygar. Läraren som är med på Djäknefotot varje år måste ju ändå veta ett och annat om Djäknespe­ let, tänker jag. Han är där och jag kliver in, osäker på hur jag ska formulera mig. ”Ehm, jag har hört att du vet mycket om Djäknespelet”, säger jag och både han och Krister Hellman brister ut i skratt.

Han börjar leta fram ett originalmanus till mig från 1948, och jag säger kort att jag googlat lite men inte riktigt hittat något om Djäknetraditionen på Södra Latin. ”Då har du förstås tagit reda på vad ordet ‘djäkne’ betyder också?” frågar han lite strängt och jag försöker desperat minnas vad det var det betydde. ”Ja, det betyder väl skolpojke?” hasplar jag nervöst ur mig till sist och han nickar. ”Precis, elev betyder det.”

LARS FLYGAR, BIOLOGILÄRARE

Vi har inte riktigt tid att göra interv­ jun just då men han följer med mig till expeditionen för att hitta någon av Södra Latins jubileumsböcker, för att se om det står någonting om Djäknetraditionen där. Jag får låna med mig både original­ manuset och en jubileumsbok att titta i sålänge, och så bestämmer vi att vi tar in­ tervjun följande dag. Väl hemma bläddrar jag igenom originalmanuset som heter ”Stjärngossespelet”, och som i stort sett bara är ett kort julspel som handlar om Jesus födelse. Hur kan detta ha resulterat i vårt 2­timmarslånga satirspel? Jag tittar lite i jubileumsboken också, där det står att Djäknespelet för första gången hölls år 1954, och att man utgick från original­ manuset till någon gång på 70­talet. När och hur skedde dessa förändringar? Jag vill så himla gärna veta men nästa dag

ska Lars Flygar på lärarkonferens när jag försöker få tag på honom i korridoren, så det är inte förrän onsdag eftermiddag som jag får mitt samtal om Djäknespelet: MOA STRÖM: Vad är Djäknespelet?

LARS FLYGAR: Jag tror det kommer från Tyskland först. Ja, och ursprungligen var det studenter som försökte skaffa sig sitt upphälle genom att uppföra skådespel, så att de kunde studera. Ofta var det religiö­ sa skådespel, och Djäknespelet handlar då om Julevangeliet, inte så många djäknar.

Nu har de ju med korsfästelsen och allt sånt, och det är faktiskt bortåt påsk. Så det har spårat ur lite grand.

MS: Verkligen! Jag läste original­ #1&8!%.$!"#$A1($'5*$10$32(;$3%.$6)-&$I")­

diska Muséet, ”Stjärngossespelet”, och då handlar det ju bara om själva födelsen.

Men då är det ju någon Kung Herodes med och det förstår jag inte...

LF: MEH! Har du inte läst din bibel!?

MS: Nej, jag är inte kristen.

LF: Nä, det är inte jag heller men jag har läst bibeln. Herodes var ju kung, och det sägs att det ska födas ett gossebarn som ska bli kung (Jesus), och det upplever han ju som konkurrens, så han bestämmar att alla gossebarn inom en viss ålder ska dödas. Så att profetian inte går i uppfyl­ lelse.

och teoretiker. Och då kom det med Djäknus också, att det skulle bli en kamp mellan dem. Så har man ärvt det, de som kom efter trodde ju att det skulle vara så, så nu har ju Djäknus funnits i massor med år trots att det inte alls var så från början.

MS: Men när ungefär skedde den här övergången? För jag läste i Södra Latins jubileumsbok att man utgick från origi­ nalmanuset fram till någon gång på 70­ talet. Du började väl jobba här år 1975...?

LF: 1976. Och jag var inte med när de lämnade originalet, utan det hade redan börjat göras lättsamt då. Så, ja. Det är lite !1##1$ 23J$ !"#$ 3%&$ 3+)$ '/#%&$ K26%$ "6$ Brian, har du sett den?

MS: Men de dödar väl inte Jesus då?

MS: Ja! LF: Nej precis, de drar ju till Egypten %..$.1($"5<$!.1&&1)$3+);$3%$=/2)$BC*.2&(1)9$ Så de klarar sig. Men alla andra ungar strök ju med. Masslakt.

MS: Det är ju fruktansvärt.

LF: Ja. Men Kung Herodes...! (suckar) Om du är humanist så måste du ju läsa bibeln! Det går rätt fort.

MS: Orkar inte... Men någon gång kanske.

LF: Ja, det är en rätt bra bok, vissa stycken är riktigt bra! Men, så då har man gjort så att man kört på det där original­ manuset, men sen har man lagt in aktu­ ella händelser. Då var det kanske om det hände något i politiken eller så, och ett år !-$*"#$3%&$3+)$'/#%&$4".")!-(!#1!!1*­ ern ut och då gjorde man anspelningar på den. Men sen var det något år då de kom ,-$!&2//%23J&$1..$<1$'(<.%&$#%//1&$%!.%.%)$

LF: Den handlar ju om Jesus födelse och liv, fast man plojar till det lite och anspelar på nutiden och sådär.

MS: Var du med när hela Djäknebegrep­ pet fördes in eller fanns det redan när du började?

LF: Nä det fanns redan, det hade redan blivit lite sådär modernt då, att man skojade till det och så. Och jag måste säga 1..$3%.$<1)$01)2.$B%)1$LA+*&%!,%/$!"#$01)2.$ helt värdelösa, jättedåliga. På senare år har det varit mycket bättre. Nu kan man till exempel göra sig lustig över Fronter.

MS: Ja precis! I de två Djäknespelen som jag har sett så har det ju varit väldigt mycket satir. Man driver med många utstickande karaktärer på skolan, med lärare och sen med typ Fronter, något internt som symboliserar skolan och som bara Södra Latinare förstår sig på. Har det

DJÄKNESPELET 2011

alltid varit så?

LF: Just det, mycket internskämt. Ja, så har det varit ett tag! Det viktiga är ju att när man driver med kamrater, eller med personal, så ska man göra det med glimten i ögat, på ett bussigt sätt. För ibland har det ju varit riktiga övertramp, folk har blivit väldigt sårade. Det kanske inte alltid har varit meningen, men det kan ju uppfattas så.

MS: Verkligen. Det är ju alltid så veckan efter spelet att alla går runt och diskuterar de grövsta gliringarna och så.

Men jag tänkte också fråga angående den här esteter mot teoretiker­fejden, kom hela det konceptet i samband med att de estetiska programmen infördes?

LF: Nja, det var nog lite senare faktiskt.

MS: För jag läste i jubileumsboken att 3%.$ <13%$ 01)2.$ &-(".$ 16'!5<*)2($ #%//1&$ estetare och teoretiker någon gång?

LF: Ja just det, men det var nog mest en kul grej.

MS: Okej. För det känns som att poängen nu med Djäknespelet är att visa esteterna att man behöver inte gå en treårig utbild­ ning i de estetiska ämnena för att kunna sjunga, dansa och spela teater.

LF: Fast oftast brukar det vara mycket amatörteater...

MS: Ja, man har ju bestämt att alla som vill ska få vara med.

LF: Ja, nu är det ju hela grejen med Djäkninnorna, de kvinnliga Djäknarna.

MS: Precis! Genusperspektivet!

LF: Ja, då är ju frågan såhär: kan man ha kvinnor i en manskör?

MS: ...

LF: Nämen jag tycker det är bra, efter­ som ”djäkne” betyder i princip student, så det är bra att tjejer ska få vara med. Men det är ju bara sen några år sedan som det blev så.

MS: Ja asså, i det första Djäknespelet som jag såg, för två år sen, var det väl bara kanske 2­3 tjejer i små biroller. Och förra året så var det bara killar.

LF: Det har ju också varit roligt när killar spelat tjejer!

MS: Ja, det tycker ju alla är roligt.

När jag pratade lite med de som gjorde Djäknespelet förra året så verkade de tycka att det var ganska kul att bara vara killar, i och med att det går så få killar på skolan, att bara få umgås och lära känna varandra när inte tjejerna är med.

LF: Ja, precis. Men jag kan tänka mig att Djäknespelet kommer att tas över mer och mer utav tjejer nu.

MS: Jamen verkligen, och i år är det för första gången bestämt att tjejer också får vara med, man har tagit bort begreppet ”Djäkninnor”, och bara låtit alla vara Djäkne.

LF: Ja, men jag tror att om man börjar med det nu, så blir det strax normen eft­ ersom elevminnet bara är 3 år. Som till exempel det här med Djäknus, det var det några som började med och sen har det blivit Djäknus! Och sen är det också så att förut så hölls Djäknespelet på morgonen, i samband med Luciatåget. Och sen hade

man studiedag för att lärarna skulle jobba med betyg och så, eftersom det var precis innan jullovet. Och så var det aktiviteter under hela dagen både för lärare och elever, sportturneringar i Eriksdalshallen och så... så det hela hängde ihop lite mer.

MS: Jaha... ja, för nu känns det som att man tappat julkänslan med det hela.

LF: Ja, det är utbrutet ju. Och så var det pepparkakor utanför aulan.

MS: Ja... det är ju trots allt från julen det hela härstammar. Visst att man har med hela Jesushistorien och så fortfarande, men det är lite borttappat ändå.

LF: Precis. Okej, shoot baby! Någon mer fråga?

MS: Nämen det var väl bara det... Tack så jättemycket!

Jag lämnar Lars och naturlärarnas personalrum med en känsla av uppry­ #3<%.9$ M..$ (-$ ,-$ %&$ !*"/1$ 3+)$ 3%.$ '&&!$ traditioner från ca 60 år tillbaka, om än förändrade genom årens gång, är något att känna sig stolt över. Jag ser fram emot årets Djäknespel mer än någonsin förr, och insikten om att varje års föreställning skapar historia och lämnar avtryck för de kommade årens spel gör det hela ännu mer spännande, och viktigt. Detta är vår skola, och vi skapar traditioner för de framtida generationerna. Södra Latin och Djäkne: I love you!

MOA STRÖM

SKIVOR 2012 TEXT: HAMILTON LUBLIN

Å

ret närmar sig sitt slut nu.

Det är snart jul nu. Ingen kunde vara gladare än jag. Vi pratar om apokalypsen, att den kanske närmar sig. Vi summerar året, men ska vi kanske summera livet? Oavsett om den 21a eller 31 blir 2012s sista dag så kan man ju ial­ lafall titta tillbaka (hoppas nästan på att jorden går under den 21a så det här skitåret tar slut lite tidigare). Och jag har i uppdrag att sammanställa en lista över årets album.

Kanske ska man vara mer insatt i musik än vad jag är för att göra detta. Jag kan nog inte ge en helhetsbild, men jag ge er mina två cent. Jag vet inte vilka DJs som har skapat den mäktigaste dansmusiken. Och jag vet inte vilken Black Metal­grupp som med starkast röst skrikit så hjärtat knögglas ihop. Men eftersom att jag är årets upplaga av Latin Lovers hittils enda musiktyckare (och eftersom att ni älskar oss), så är det här årets bästa skivor: VI börjar med album på svenska: 5: Markus Krunegård ­ Mänsklig Värme Det är ett album med en titel som tilltalar alla ensamna stackare. Och ett album som faktiskt värmer. Man kanske inte får tycka

om Markus Krunegård här, men om man gör det så är vissa av låtarna på Mänsklig Värme bland det bästa han gjort. Lite värme när spotify är ens bästa vän, om än inte mänsklig.

4: Thåström ­ Beväpna dig med vingar Många tycker att Pimme var som bäst i Ebba Grön eller Imperiet. Jag tycker tvärtom, att hans solokarriär toppar alla 800 grader celsius och Berlinmurar. Hans förra album, Kärlek är för dom, är ett av de bästa svenska albumen som gjorts i min mening, utan ett enda medelmåttigt spår. Så är inte fallet på Beväpna dig med vingar, men genomgående +)$3%.$%&$0+/32(.$'&$!*201;$"5<$N1#1)*1&31$ snurrar runt länge efter att tonerna dött ut.

3: Albin Gromer ­ Album Album är inte årets bästa svenska album, men det är årets snyggaste. Och när det gått om ett par gånger på min dator så är jag inte lägre säker på om Outro är ett outro eller början på en ny upplevelse. Det går in i sig själv, och man upptäcker det snygga hoppet i början av Var min vän är, eller hur Gromer lyckas med att vrida på ord och återanvända dem utan att det blir genomskinligt. Det handlar om att personen man blir kär i kan vara ett svin. Men att man också själv är svinet ibland. Och det kan man väl inte bli

påmind om för många gånger.

Duvchi där också, som gjort årets kanske bästa låt, Turtleduvs.

2: Lorentz & Sakarias ­ Himlen är som

mörkast när stjärnorna lyser starkast Det har gått två år sedan debuten Vi mot världen släpptes, och det märks att bröderna har växt. Sakarias har tagit bort M:et han 1&0+&3%$ !"#$ ,)%'D$ 2$ !2..$ 1).2!.&1#&$ 2&&1&$ detta, och låtarna är mer inriktade på att förmedla känsla och berätta något än att skryt­rappa. “För alla gånger som vi sagt att tiden är vår / För varje sunkigt hotel och varje mil vi har åkt / För varje trakt vi pas­ serat förbi / För varje fack de placerat oss i /.../ En miljon Garbo Astrid och Taube, för alla gånger som vi inte hade råd” summerar Himlen är som mörkast när stjärnorna lyser starkast rätt så bra. Det handlar om att växa upp under svåra omständigheter, det handlar om att våga göra det man brinner för, det handlar om efterfester klockan fem när solen gått upp och det handlar om att hitta någon 1..$01*&1$8,,$"5<$+.1$5")&B1*%!$&1*%&$#%39$ L%.$ +)$ 2=/1&3$ A+..%'&.9$ L%.$ +)$ 2=/1&3$ ,"%!29$ 4%&$<2,H<",%&$'&&!$*01);$"5<$)1,,%&$/%0%)$2$ dem. I låtarna som är samarbeten med JJ blir 3%.$ !"#$ 015*)1!.9$ L%&$ 01*&1$ )1,,%&$ BC.%)$ ihop med den drömska popen och blir en enda känsla. Och man blir glad av att hitta

1: Simon Emanuel ­ Om vi överlever sommaren I Vägskäl berättar gästande Sexfem­ man att “Kärleken den följer inga raka linjer” och jag tänker att: nä, men det gör Om vi överlever sommaren. Nästan genomgående får lyssnaren höra lugna, sansade beats. Det är någon trumma här och där, en avskalad synth ibland, och Simon Emanuel lägger sina texter lugnt "5<$BC.1&3%9$O#$#1&$=/8&31)$+)$3%.$!"#$ att man är på en poesiuppläsning samtidigt som en hip hop­konsert anas någonstans i fjärran. Enda minuset är att den höga !.1&31)3%&$"5<$61*.8#%.$1..$3%$B%!.1$/-.1)$ är ganska lika gör att inget riktigt sticker ut från det andra. Men vad gör det när slutresultatet är bländande. Det här är en skiva att bli kär till.

Och nu: De bästa albumen på engelska.

5: Tallest man on earth ­ There’s no leaving now Tallest Man on Earths två första album är så sinnessjukt bra. Det tycks de allra B%!.1$<-//1$#%3$"#9$L%.$<+)$&-)$2&.%$8,,$ riktigt lika högt, men det är ändå ett jätte­ bra album. Han ändrar inte mycket på sig, vilket kan tyckas tråkigt, men jag tycker att det är bra. Kids on the run till exempel, där gitarren bytts ut mot piano, från hans förra skiva är i min mening en av de sva­ gaste låtar han har gjort. Och på There’s no /%102&($&"P$-.%)'&&!$Q)2#2&1/!$"5<$K2../%$ Brother som jag tycke seglar upp på topp tio­listan av det bästa han gjort. Och det säger faktiskt inte lite. I somras lyssnade jag på den här skivan nästan varje natt när jag skulle somna. Och det var då, när det

B7.$ 2<",$ .2//$ %&$ 3)7#!*$ 015*%)$ !7)A1;$ &+)$ man vaknar upp helt plötsligt till briljanta textrader som “Well there were days when you thought would just go under, and the weekends that you never understood.

R<%&$ C"8$ B%P$ 6)"#$ .<%$ =1)$ "&/C$ !%0­ enteen, you didn’t bleed and noone ever thought you would”, som det blir som allra bäst.

4: The XX ­ Coexist Det är deppigt. Det handlar om post­ 67)<-//1&3%H()-<%.9$ L%.$ +)$ '&.9$ :1($ <13%$ hoppats på några lika solklara favoritlåtar som det fanns på The XX debutalbum, #%&$3%$'&&!$2&.%$)2*.2(.$<+)9$S%/1$1/=8#%.$ blir en favoritlåt. Det blir som allra starkast som helhet. Och det får en att tänka till om folk man lärt känna och tyckt om och sen slutat känna. Och som om hösten inte var tillräckligt deppig innan så ger Coexist vemodet lite hjälp på traven. Men det gör inget. För det känns okej ändå.

3: Beach House ­Bloom Beach House är egentlig perfekt som­ marmusik. Så när jag först lyssnade om på Bloom i dagarna så förstod jag inte alls egentligen varför jag tyckte den var så briljant i somras. Men efter ett par ly­ ssningar, när jag blundat mig bort till ett soligt Mosebacke, så kommer det tillbaka.

Det är som att drunkna i en dröm. Det är musik som stundtals är så luddig att det känns som att man domnar bort, och med sång som får en att känna sig skör och levande på samma gång. Hela skivan är en enhet. Man kan drömma många olika drömmar på en natt, och här är det många "/2*1$ 3)7##1)$ !"#$ BC.%)$ 2&$ 2$ 01)1&3)19$ Och när man lyssnat igenom hela skivan så har man tagit sig från tråkiga sängar i Hammarbyhöjden, via stränder i Thailand, till sitt landställe på Gotland. Om man har

ett sånt.

2: Chords ­ Looped state of mind När Chords, eller Jens Resch som han heter, släppte A looped state of mind hade jag otroligt höga förväntningar. Han är en av de svenskar som skriver bäst texter på engelska, skulle jag vilja påstå. Och ana min glädje när jag inte blev besviken. Det är ett album som har en nästan skrattretande hög lägstanivå.

Och det är ett album alla borde lyssna på.

Och till. För det är inte rap om att ha många tjejer. Eller mycket pengar. Det är rap om att vi borde vakna upp. Och vakna till. Han har fyllt trettio. Och livet är inte som man kanske hade hoppats. Världen är inte världens bästa plats. Men man blir lite klokare, och fylls av lite hopp när man lyssnar på Looped state of mind.

1: Kendrick Lamar ­ good kid, m.A.A.d city Det här är årets bästa skiva. Kanske årtion­ dets. Kanske århundradets. Det räcker så.

Jag kan rekommendera varenda ett av de här albumen till vem som helst. Ge dom en chans. Bli lite kära.

HAMILTON LUBLIN

förruttnelse TEXT: ERICA LINDBERG

F

örruttnelsen är påtaglig nu, den har pågått hela livet, men nu ska den snart fullbordas. Hon stirrar, blundar, vänder sig bort och tillbaka igen som en ångerfylld Marie Antoinette i sin vandring mot giljotinen.

Hon känner hur ondskan slingrar sig i hennes kropp, den som väntar på det rätta tillfället för nådastöten. Där allt tar slut. Hennes kraft försvagas i takt med sjukdomens maktövertag. I spegeln ser hon ett allt mer urholkat skelett. Den skrynkliga huden är täckt av smärtande åskmoln. Ben, armar och ansikte. Hon är en väderkatastrof med ögon lika trötta som ett lik.

Tårarna faller förlamat ned från ögonkanten, glider förstrött längs näsans knotor och samlas till sist vid de infekterade mungiporna. De smakar som havet hon minns. Hade hon haft ork skulle hon vänt sig hastigt om från sin spegelbild, skrattat åt hennes synvilla och slagit sig till ro i den malätna fåtöl­ jen med en bok. Istället biter hon ihop de .+&3%)$!"#$'&&!$*01);$3%$+)$!01).1;$()-$

och gula likt de löv som blivit liggande på asfalten under höstens framfart. De är lämnade, så pass ovärdiga att ingen bryr sig om att städa bort. Hon kan inte längre äta något som måste tuggas och har glömt bort hur det smakade när man åt för mer än att överleva. Det skälver i kroppen, rycker i nerverna som vid en elchock.

Hon har hamnat på 3%$B+.13%$.)1!#1.­ .")&1;$3%$01)$02.1$#%&$<1)$&8$=%B+5*1.!$ av hudavlagringar och levnadssmuts till den grad att det inte längre går att urskilja deras ursprungliga färg. Hela rummet är färgat som fuktig jord, det är trångt och påminner om en grav där någon ännu inte är nedsänkt. Hon ligger kvar där, fången likt en skalbagge på rygg. Hennes andning blir allt häftigare, hon är rädd för att det är någon som står bakom, hon är rädd eftersom hon vet vem det är.

En gång önskade hon bara att hon skulle vara vacker, åtrådd av många och jungfrun i deras drömmar. Hennes kropp skulle skina över alla andras och den

“UR NÄSAN RINNER MALDA ROSOR AV KÄRLEKENS FÄRG.” ILLUSTRATION: ALBIN GÜNTHER

!*8//%$ 01)1$ /2*1$ 61!.$ !"#$ 3%/'&%&!9$ K2*.$ 3%..1$ 0+/6")#13%$ 3A8)$ !*8//%$ <"&$ BC.1$ fram på vågor formade av beundran och utav detta skulle hon leva. Äta, sova, dö.

Hon trodde att det var möjligt.

Hennes trasighet har nästan alltid varit där, sedan hon var liten har hon blivit för­ bisedd. I skuggan av sina systrar har hon (7#.$ !2(9$ T-(%/;$ '!*$ %//%)$ #2..%#%//1&9$ Hon var alltid i mitten, varken det ena eller det andra, bara inklämd i det totala mörker som skapas utanför ljuset av en spotlight. ”En ful medelmåtta som egen­ tligen inte duger till någonting.” Så gick hennes läppar framför spegelbilden som var hennes. Stämband som spändes men som aldrig slappnade av. Hon slutade att äta. När näringen tog slut fanns det bara blod och sår kvar. Det gick inte att stoppa blödningen. Hon tömdes på blod. Kött och blod. Hon är en vingklippt ängel.

Hon är inte stark nog, inte en av dem som blir sin egen prins i strålande rust­ ning på enhörningshäst. Ögonblicket. Hur hennes kropp förruttnar. Förruttnelsen.

Benen pekar åt motsatta håll, knotor som är delade itu och ådror som spruckit. Ur näsan rinner malda rosor av kärlekens färg.

Det kommer leda till döden. Oavsett hur man väljer att se på det. Ut och in, vänster till höger, upp och ned. Det är så det blir när ingen väljer att stoppa, utan bara ser på. Ungdomskroppen som fördärvas i slaget om kärlek i ytlighetens värld. Det handlade inte om något annat än att få bli sedd, en öm smekning var­ helst det passar. Det var det ingen som '5*9 ERICA LINDBERG

APOKALYPSER VI MINNS TEXT: FELIX LUNDIN

Millenniebuggen, 1999 – 2000

1999 gick över till 2000 och det som vilken 6­åring som helst förstod blev helt enkelt för mycket att hantera för da­ torerna. Vad som började lite lätt humoris­ tiskt med att tunnelbanans skyltar visade 1000 år till nästa tåg blev snart katastro­ falt i omfång och under år 2000 kunde vi bevittna det civiliserade samhällets totala *"//1,!;$ B%).1/%.$ *+)&*)16.!"/C5*")$ !1#.$ bildandet av bandet Slagsmålsklubben.

Large Hadron Collider (LHC), 10 september 2008

En massa fysiker vid CERN ledde en gigantisk vetenskaplig konspiration då de påstod att de ville återskapa de förhållan­ 3%&$!"#$)-33%$023$U2($U1&($67)$1..$'&&1$ en påhittad partikel kallad Higgs och garanterade helt felaktigt att det var en säker process. Flera upplysta människor försökte protestera, bland annat en kvinna i Karlsruhe, Tyskland som förgäves

lämnade in en överklagan till sin lokala domstol om att stoppa LHC­kollidatorn då hon förutspådde att den skulle leda till jordens förstörelse. När LHC­kollidatorn väl startades uppstod inte helt oväntat ett stort svart hål som spred sig från Geneve och slukade resten av universum.

Harold Camping, september 1994 & 21 maj 2011 – 21 oktober 2011

Redan år 1992 släppte den kristne amer­ ikanske radiohosten Harold Camping en bok där han genom matematiska, bibel­baserade uträkningar förutspådde att världen skulle gå under i september 1994. Det hände dock aldrig och här hade historien kunnat få sitt slut med att Camping pensionerade sig och skrev %&$ !A+/0=2"()1'$ V67)!/1(!02!$ .2.8/%)13$ Mein Campf), men så blev det inte.

Hans räknefel blev ganska uppenbart när jorden inte gick under men Camping höll fanan högt, tog ingen skit och reviderade datumet till 21 maj 2011. När ingenting

ännu inträffat den 23 maj korrigerade han sig igen och förtydligade att själva undergången skulle ske fem månader senare. Som bekant blev det tredje gången gillt för Harold Camping när jorden slut­ ligen gick under med pamp och ståt den 21 oktober 2011.

Bubblare: Strömavbrottet i södra Stockholm, 3 december 2012

”Jag trodde det var undergången först” kommenterade min lillebror strömavbrottet när jag kom hem efter en mörk promenad från tunnelbanan. Det visade sig emellertid att det inte rörde

JOSÉ LUIS DE JESÚS

José Luis de Jesús, 30 juni 2012

Med bakgrund i bibliska passager förutspådde José Luis de Jesús, ledare för Miami­baserade Creciendo en Gracia (Growing In Grace International Ministry, Inc.), att världens regeringar och ekonomier skulle kollapsa den 30 juni 2012. José var enligt egen utsago både Jesus och Antikrist, han hade även tatuerat in ”666” på sin underarm i vad som verkar vara ett ambitiöst försök att reclaima det numret som något positivt.

3%$ :%!W!$ 1&<+&(1)%$ ')13%$ A8/$ ,-$ <1&!$ födelsedag, den 22 april, och hade även de 666­tatueringar. I enlighet med vad de Jesús förutspått gick världen under för alla icke­anhängare den 30 juni 2012, medan hans anhängare levde vidare med häftiga superkrafter som de utlovats, bl a 1..$*8&&1$!,)2&(1$8.1&$1..$=/2$.)7..;$BC(1$ samt röra sig genom väggar.

VÄGEN HEM UNDER STRÖMAVBROTTET

sig om en äkta undergång utan enbart Fortums planerade apokalypsövning. Att inse hur värdelöst det är med förberedels­ er samt känna på hur jävla körda vi är när undergången väl inträffar den 21 decem­ ber i år sägs ha varit huvudsyftena och inspirationen ska bland annat ha kommit från Södra Latins brandövningar.

FELIX LUNDIN

“Vanmakten stormar på sitt eget sätt och hädar och förbannar rymd och tider.

Men många tycker redan att vi lider ett rättvist straff där vi mot Lyran skrider.

Ty vi har själva med rymdens hårda lag oss själva stängt inne i den sarkofag !"#$%&$%'#$()%*+!)$,)-#*%+&+-$.#* tills allt vårt högmod lägger ner sin spira.”

ANIARA, HARRY MARTINSSON

KROPP & KNOPP D

irtytalk.

Att upptäcka andras kroppar kan nog 01)1$3%.$=+!.1$!"#$'&&!X$"5<$67)!.-!$ att upptäcka sin egen.

När jag tänkte igenom vad jag skulle vilja tillbringa min sista dag på jorden med, så tänkte jag att det var väl självklart, jag är väl inte Kropp & Knopp­expert för inget (if u know what i mean).

Men sen så insåg jag; att upptäcka kroppen och allt knäppt den kan göra är inte bara härligt.

Snarare tvärtom. Att upptäcka kroppen kan vara snuskigt, även på det dåliga sättet. På det riktigt riktigt äckliga sättet. Precis som när jag hörde fel i Christinas Aguileras låt Dirrty där jag trodde RedMan beskrev henne som ”too dirty to clean my abdomen”.

Nästa gång ni hånglar kan ni ju tänka på att den andres mun ni besöker med tungan är fylld av 100 000 000 bakterier. Den där munnen ni stoppar in tungan i är den mest bakteriefyllda delen på personens kropp. Äckligast av allt; det skulle vara fräschare (eller ja åtminstone renare) att ha tungan i personens kiss än att rulla runt den sådär i per­ sonens saliv. När en person kissar så kommer det även en lite liten mängd urin in i munnen genom salivkörtlarna.

Den där huden du pressar läpparna mot när du kysser personen på kinden – japp, den är också orenare än kiss.

På tal om hud, visst är det härligt att smeka '&()1)&1$/+&(!$&-("&!$/%&1$&1*&1$<C9$L%&$3+)$ huden är också döda bakterier och ungefär tio biljoner små bitar av den faller av varje dag.

Under en hel livstid har du ansat ungefär 40 liter hud.

Så ja, innan ni spenderar er sista dag innan undergången med nivetvad (åh jag pratar om att knulla) så kan ni ju istället göra en snögub­ be, bli fulla på glögg, sitta i en bastu eller göra snöänglar naken.Men bara ni spenderar er sista dag inför undergången (ja resten av livet faktiskt) med det som gör er glada.

Här kommer mer snusk (av den dåliga sorten) och andra knäppheter: Fötterna svettas ut nästan 22 liter per år.

En genomsnittlig människa skapar 25 000 liter saliv under sin livstid. Det räcker för att fylla en hel pool.

Det mänskliga hjärtat skapar ett sådant tryck att när det pumpar kan det spruta blod 10 meter långt.

Varje människa tillbringade ungefär en halvtimme som en enda cell.

En mans testiklar tillverkar 10 miljoner nya spermier varje dag – det gör att han teoretiskt skulle kunna återbefolka hela planeten på bara 6 månader.

Cirka 200 miljoner människor uppskattas ha sex varje dag. Det gör att just nu i denna sekund har cirka 2315 människor sex.

HELENA ERIKSSON

D DJÄKNESPELET: 20:E DEC

DJÄKNEFESTEN: 21:A DEC

LATIN LOVER