PROJECT MENTAL HEALTH 2017 by Latin Lover

PROJECT MENTAL HEALTH

2017 1

MEDVERKANDE Medverkande i Project Mental Health: Alice Paulsen - KG Unions Påverkansutskott / Agnes Hedlund - KZINE / Anton Strömberg - Latin Lover / Axel Backlund - KG Union / Isak Lefvert - KG Union Poddgruppen: Gabriella Knudsen - Kungsholmens Gymnasium / Nadja Josephson Södra Latin / Arman Naiel - KZINE Tidningsgruppen: Adeline Arvidsson - Latin Lover / Anna Krook Strömberg - Södra Latin / Elsa Wallerö - KZINE / Essy Klingberg - Latin Lover / Linnea Avelin - Latin Lover / Jana Paegle - KZINE / Vera Frankenberg - KZINE I det här numret: Ansvarig utgivare: Anton Strömberg / Layout: Hanna Xu / llustrationer & artwork: Hanna Xu / Maya Stengårds Jonsson / Rasmus Richter / Olivia Hatamian Sjölund / Liv Lemoyne

Illustrationer: ^ Hanna Xu, Olivia Hatamian Sjölund >

VAD ÄR PROJECT MENTAL HEALTH?

Det här är Project Mental Health: ett projekt som arbetar för att uppmärksamma frågor som rör mental hälsa inom olika aspekter relevanta för elever på Södra Latins och Kungsholmens gymnasium. För andra året i rad släpper KG Unions Påverkansutskott, KZINE och Latin Lover i det här samarbetet, som i år innefattar podcasten Hour Of The Wolf i fyra avsnitt, ett event gästat av Pillerpodden och just den exklusiva tidningsupplaga du läser nu. Project Mental Health är till för dig. Kanske är det du, din vän eller någon bredvid dig i klassrummet. Oavsett vem är ämnet psykisk ohälsa alltid lika aktuellt, för när det handlar om välmående påverkar det inte bara en, utan alla. Vi vill med det här projektet arbeta dels som en ögonöppnare, men också för att minska tabun kring ett ämne som ofta är stigmatiserat. Även om vi hör talas om det hela tiden så är ämnet inte alltid lätt att själv vara öppen om eftersom att det grundar sig i personliga problem, unika för varje individ. Ändå måste vi kunna se det som något verkligt, allvarligt. Det handlar på ett sätt om jämlikhet - att inse att allas välmående är lika mycket värt. Det är det som gör det här projektet till något viktigt, eftersom att ett problem som kan uppstå för samtliga av oss alltid är något värt att tala om. Det här är till för er. För att ni ska kunna förmedla era tankar, erfarenheter och frågor och samtidigt få ny kunskap. Det handlar om dig - välkommen till Project Mental Health. Med vänliga hälsningar, Alice Paulsen, Agnes Hedlund och Anton Strömberg

PSYKISK OHÄLSA GENOM HISTORIENS GÅNG

Av: Jana Paegle

Psykisk ohälsa har varit påtagligt sedan antikens Egypten och den psykiatriska vården har genomgått reformer från A till Ö. Men hur började jakten på definitionen av det som brukade vara ett kännetecken för onda andar och som övergick i att beskrivas som en effekt av stress och kemisk obalans med enorma felsteg och förluster på vägen?

Medeltiden, ca 1200-1400 Somliga medeltida forskare började kartlägga orsakerna till psykisk ohälsa som ett resultat av humörobalans, melankoli, stress, utbrändhet och alkoholkonsumtion. Medan de flesta ansåg att psykisk ohälsa uppstod i samband med demonisk besatthet, en obalans av kroppsvätskor, magi, häxkonster samt masshysteri. Behandlingarna skedde ofta i form av å derlåtning, trepanation för att släppa ut onda andar och att den drabbade uppmanades till att dricka iskallt vatten.

Vasatiden och 1600-talet

Upplysningstiden

På 1500-talet blev vården statligt ägd och Gustav Vasa tog initiativ som skulle komma att forma framtidens psykiatriska vård. Senare på 1600/1700-talet skapades ett mer inriktat behandlingshem som kallades “dårhus”. Patienter kunde spärras in i burar, ha tvångströjor, få insulinchocker och bada isbad. Antingen var det övernaturliga krafter i gärningen eller så hade den drabbade sig själv att skylla ansåg man på denna tid.

Ekot från patienter som utsattes för barbariska behandlingsmetoder var fortfarande aktuellt, men i och med den vetenskapliga uppmuntran som rådde, skedde stora attitydförändringar hos samhället. Äntligen började personer lidande av psykisk ohälsa ses som människor som behövde behandlas med sympatisk omvårdnad, men trots detta var läget inom psykiatrin långt ifrån dugligt.

Illustrationer: < Maya Stengårds Jonsson, Olivia Hatamian Sjölund ^

1800-talet

1900-talet och den psykiatriska reformen

En gemensam nämnare för dessa epoker var psykiatrins benägenhet att ta in personer baserat på dåtidens sociala och kollektiva syn på ”avvikande” beteenden. I mitten av 1800-talet kunde en kvinna bli inspärrad på sinnessjukhus om hon ansågs vara sexuellt lössläppt och hade utomäktenskapliga barn, samt att onani och sexuella avvikelser kunde klassas som sjukliga beteenden. Frikyrklighet ansågs vara ett tecken på religiös förvirring och gränsade därmed till psykisk sjukdom. De ”sjuka” personer som togs in återspeglade hur dåtidens ”friska” samhälle resonerade kring detta ämne.

Detta århundrade är känt som elchockterapins och tvångssteriliseringens tid, men även som århundradet då b.la homosexuella fick utökade rättigheter och inte längre ansågs vara sjuka. Historien upprepade sig och trepanation återvände i lyxförpackning som lobotomi och dess uppfinnare fick ett nobelpris för detta ingrepp som skulle komma att förstöra livet för tusentals människor. 1900-talets psykvård kom att kännetecknas som en tid där kirurgiska ingrepp och medicin fick ta en allt större plats, med dåtidens politik som styrhand. Det dröjde länge tills man analytiskt kunde kartlägga och teoretisera mystiken bakom människans psyke, i och med Sigmund Freuds psykoanalytiska teorier började utvecklingen inom psykiatrin och förståelsen för psykisk ohälsa att öka i snabb takt. Avhumaniseringen av psykiskt sjuka personer avtog successivt och 1995 infördes en psykiatrireform som såg till att personer lidande av psykisk ohälsa skulle integreras med resten av samhället i möjligaste mån.

Idag Trots att det är 2017 så befinner vi oss i en mycket intensiv historisk period vad gäller utveckling och rättviseskipande inom psykiatrin och definitioner. Senast i januari skedde ett stort genombrott som innebär att transsexualism inte längre klassas som en sjukdom. Tabut kring psykisk ohälsa sjunker och sätten att få hjälp på är många. Idag erbjuds alltifrån KBT, Psykodynamisk terapi till mediciner, föreläsningar och etcetera. Illustration: Rasmus Richter Feldiagnostisering och vanvård Ett av de kändare fallen av vanvård och feldiagnostisering är ”Elisabeth” - även känd som ”Sveriges farligaste kvinna”. Elisabeth blev utsatt för tvångsvård och felbehandling i tre decennier när hon satt inspärrad på Långbro Sjukhus. Det dröjde ända till 1990 när hon äntligen fick sin rätta diagnos fastställd efter att ha varit en gåta för över 300 läkare, diagnosen blev autism.

NÄR DU INTE ORKAR VARA

DUKTIG LÄNGRE .. .

Av: Hanna Ladstedt

Illustration: Olivia Hatamian Sjölund

När din lillebror går runt och fyller de andra förskolebarnens mössor med vatten kommer dina vänner till ditt fem-åriga själv och ber dig säga till honom. De går inte till pedagogerna, de går till dig. För du är ju hans duktiga storasyster. Stora tjejen. Duktiga tjejen säger till, duktiga tjejen tar ansvar. När du lär dig att bråk är någonting man vill undvika, någonting obehagligt och ångestframkallande, undviker du det till en sådan grad att du aldrig har skrikit på någon i hela ditt liv. Inte ens dina föräldrar. Inte ens din lillebror som häller vatten i folks mössor och klipper håret av dina barbie-dockor. Duktiga tjejen bråkar inte, duktiga tjejen nickar och sväljer bort orden som bränner på tungan. När du väljer bort att fika skummiga lattes och nybakade kardemummabullar med dina bästa vänner för du har det där träningspasset inbokat. Det där träningspasset du gör fyra gånger i veckan, samma plats, s amma tid. Duktiga tjejen har en hälsosam livsstil, duktiga tjejen ödslar inte kalorier på skummiga lattes och nybakade kardemummabullar. När du får magkramp för att du inte får det betyg du tänkt dig på ett prov. Svarta moln som bolmar sig upp och kväver dig inifrån, vargarna som river, biter, gnager inombords och ylar att du är ett misslyckande. Du går ut ur klassrummet och låser in dig på skoltoaletten och skriker in i din halsduk i tystnad resten av eftermiddagen. Duktiga tjejen får inte panikångestattacker, duktiga tjejen klarar alltid alla motgångar.

När folk frågar dig om varför du åkte till USA och gick på high school svarar du alltid olika. Nästan aldrig säger du för att du längtade efter att gå runt i the hallway med vippiga kjolar och få busvisslingar från alla football-spelare som ropade Sweden efter dig, eller för att du ville spela riktig beerpong på en riktig red-cup-fest eller för att du ville skvallra med nyfunna vänner i the cafeteria eller för att du bara verkligen ville höra någon på riktigt säga “she doesn’t even go here” till dig. Duktiga tjejen har inte klyschiga drömmar, duktiga tjejen åker på utbytesår för att det ser bra ut på CV:t och för att lära sig engelska flytande. När du ursäktar dig i ett halvår varannan tisdag kl. 13.35 på franskalektionen för att åka iväg och gå på (KBT-terapi för panikångest) (psykologsamtal för prestationsångest) (läkarbesök för ätstörningar) tandläkarbesök. Duktiga tjejen har inga problem, duktiga tjejen ler ständigt mot världen och världen ler mot henne. När suget efter att dämpa ångesten blir för stort och den där bag-in-boxen med vita vinet blir lite för lockande så du dricker hela på en kväll och minns inte hur du tar dig hem och vaknar nästa morgon i din säng i dina egna spyor. Klockan är 05.47 och du smyger upp och slänger tyst in lakanen i tvättmaskinen på nedervåningen och går sedan upp för att laga scones till familjen innan du åker till din fotbollsträning. Duktiga tjejen blir inte för full på fester, duktiga tjejen bakar scones och är lagkapten för fotbollslaget.

> 9

När du går sista året i gymnasiet och inser att du har lidit så jävla mycket och mått så jävla dåligt och att det ändå på ett sätt är så otroligt värt det. För nu orkar inte duktiga tjejen mer, duktiga tjejen är trött på att vara duktig. Duktiga tjejen gör en förvandling, duktiga tjejen blir som Sandy i Grease, duktiga tjejen tar på sig lackbyxor och lockar håret och smetar rött läppstift på läpparna och slår klackarna i taket och hånglar mer och dricker skummiga lattes och går med vippiga kjolar in the hallway och säger till franskläraren när hon behöver gå i KBT-terapi och hon skriker på sina föräldrar och hon dricker öl på onsdagar. Duktiga tjejen tar revansch; duktiga tjejen mår bra nu. Duktiga tjejen är inte bara duktig längre: duktiga tjejen är nu en människa, en vanlig jävla tjej. Illustration: Rasmus Richter Mönster: Hanna Xu

När dina kompisar går ut på onsdagar för att dricka öl gör du också det trots att du har ett prov dagen efter. Det börjar med en öl. 39 kronor, slår in totalsumman och knappar in PIN-koden. Småpratar med bartendern. Skum som är kvar på sidan av urdruckna ölglas bildar glada ansikten. De ler mot oss, vi ler tillbaka. Du har ett prov dagen efter men är ändå kvar till stängning. Nästa morgon ligger mascaran utsmetad på dina kinder och munnen luktar alkohol och du går till skolan och skriver en litterär analys som du får högsta betyg på. På eftermiddagen gråter du för du hade kunnat sumpa ett betyg för en kvälls festligheter. Duktiga tjejen sköter sig i skolan oavsett vad, duktiga tjejen får alltid högsta betyg.

KRAV OCH SKIT

Anonymt inskickad

Illustrationer: ^ Hanna Xu, Rasmus Richter >

Förväntningar. Du ska ha de här betygen. Du ska gå på den här skolan. Du ska ha den här kroppstypen. Du ska ha den här klädstilen. Du ska umgås med de här vännerna. Du ska ha den här politiska åsikten. Du ska ska ska ska. Förväntningar. Varför mår vi dåligt, i de flesta fallen, om inte av en oro över att inte möta kraven? Ångesten kryper fram när du inte är som du borde. Oavsett vad det handlar om. Du kanske inte är en person som brukar få ångest, du kanske är en person som får ångest mer ofta än inte. Det är andra som ställer kraven, sätter förväntningarna. Precis som att det inte är en naturlig självklarhet att alla ska vara vänster eller att tjejer ska gilla rosa så är det aldrig naturligt för dig att inte vara tillräcklig. Det är konstruerat. Allt runt oss är konstruerat. Sexism, rasism, homofobi, vad fan som helst. Det är någon som har kommit på allt som finns. Satt namn på allt. Och det är nån annan som kommit på att det är sämre än något annat. Det är inte du som ställer krav på dig själv, det är någon annan. Det är någon i en annan tid på en annan plats som satt ett krav, och även om det är du själv som hetsar dig själv till att möta en förväntning så är inget nytt under solen. Det är g jort. Det är inte du som kräver högre prestationer av dig själv i skolan

- det är det elitistiska betygssystem politiker ovan oss som satt kraven. Det är inte du som kräver att du ska se annorlunda ut framför spegeln - det är en kapitalistisk konstruktion som satt krav för att sälja mer. Om tre år av självhat och ångest lärt mig något så är det att inget betyder något i det verkliga livet. Om tre år på ett omtalat gymnasium lärt mig något så är det att allt går att lösa i efterhand. Allt de säger till dig om vad du måste leva upp till är ren lögn. Skit i det. Du är en egen individ och du kan göra precis vad du vill med ditt liv, och ingen har något att säga till om det. Skit i allt och alla, för om jag lärt mig något så är det att det enda viktiga som finns i livet är du och bara du - allt annat är världsligt, ändligt och oväsentligt. Du har inget att leva upp till eller att må dåligt över, för du är redan komplett. 13

Tänk den dagen då jag vaknar och springer upp ur sängen nästan snubblar på lakanen när det knappt ens blivit morgon för jag har så bråttom till att leva Tänk den kvällen då jag vägrar gå och lägga mig tidigt inte bryr mig om att natten kommer önskar dagarna blev fler och längre så att jag inte måste dö så snart Tänk när skratten är på riktigt och när livet blivit viktigt och jag vill leva när jag vaknar vad jag saknar att vilja leva Av: A. Fährlin

< Mönster: Hanna Xu Illustration: Maya Stengårds Jonsson > 14

By: Matilda Favreau

SHOW ME YOUR PRISONS Winston Churchill once said ”show me your prisons and I shall say in which society you live”. It was a statement that acknowledged the destructive prison culture that was evolving in many nations. It was a provocative way to bring attention to the abuse of power that was demonstrated in prisons. It was also a metaphor that showed that the way we treat prisoners and how prisoners feel tells a lot about our government, our society and our humanity. Mass incarceration is an ongoing human rights crisis. More than 10 million people are imprisoned worldwide, with United States at the top with the tragic prison population rate of 2,3 million people. What is truly interesting is that while the population rates in prisons keeps increasing, funds for education and

rehabilitations are decreasing. More and more studies are showing that mental illnesses are extremely common, with statistics showing that over 90% of United Kingdoms prisoners have a mental disorder. Across the pond the Bureau of Justice Statistics calculated that 7% of all deaths in prison were suicides in 2014, and that between 2013-2014 there was a 30% increase in suicide deaths. Sweden isn’t much of a role model, in 2014 it was estimated that almost every other prisoner has mental health issues. A study found that 70% of the incarcerated had severe drug problems and that 46% had a psychiatric diagnosis or illness.

Illustration: Maya Stengårds Jonsson There are many components that effect the unreasonable amount of mental illness that pervades the people behind bars. The underlying component is the environment, any human beings sanity would be disrupted if one were to face such a dehumanising environment. Prisons are often permeated by a brutal rape culture. In 2012 it was estimated that solely in the United States 200 000 prisoners were raped. Without professional and immediate help, victims of rape in prison are at high risk for developing chronic, long-term mental illnesses like depression and alcohol or drug addictions. On top of the outrageous environment, the ignorance of mental-health risks amongst staff has been the reason to hundreds of deaths in psychiatric units and prisons. All those death were completely avoidable if the

staff had been paying more attention or were better educated. How many studies does it require before we listen to the screaming human rights advocates? How many unnecessary deaths have to be documented before we decide to take action? Statistics after statistics are rolling in while politicians’ necks start to cramp from constantly having to look the other way. While the cells are being filled to the absolute brim, someone finds a bed sheet strong enough to carry their weight. We have finally started to acknowledge and spread awareness concerning mental health, but for us as a society to truly progress and triumph we can’t disregard 10 million human beings. What plagues our prisons, plagues our society.

HUR KOMMER DU ENS ÖVERLEVA ANDRA ÅRET PÅ DEN DÄR SKOLAN?

Av: Astrid Karlsson Philipson

Tvåan kommer bli sååå jobbig. Hur kommer du ens överleva andra året på den där skolan? Lycka till med det jobbigaste, stressigaste och pluggigaste året i ditt liv!

Illustation: Maya Stengårds Jonsson Rasmus Richter

De negativa, nedstämda och dessutom överdrivna kommentarerna formade min bild av framtiden under de första veckorna av tvåan. Det är lätt att tänka att det var bra, då blev jag ju varnad om vad som skulle komma. Inte alls. Jag blev snarare stressad över något som inte ens var verkligt. Inte än i alla fall.

Hösten g jorde sitt intåg med regn och rusk. Vi hade en del läxor och prov men det var hanterbart. Trots det mådde jag inte särskilt bra. Jag hade ju hört av alla att den perioden jag befann mig i var hemsk. Såklart att den blev hemsk då. Helt plötsligt började jag stressa över att stressa. Hur knäppt låter inte det? Mina föreställningar om hur jag borde känna blev verklighet, helt i onödan. Senare, när det väl blev mycket i skolan var jag redan sliten. Inlämningsuppgifterna sköljde plötsligt över mig. Jag spenderade alldeles för mycket tid i mitt huvud och drunknade i mina egna tankar.

Stressen märktes på hela klassen och resten av eleverna i min årskurs. Festerna blev färre och ingen orkade ta tag i något utöver skolarbetet. Ringarna under folks ögon var inte de enda som blev mörkare. Soltimmarna blev färre och plötsligt var det kolsvart utomhus både på väg till och från skolan. Jag kände hur tvåan uppfyllde alla stressiga kriterier som jag tidigare hade hört om och länge varit rädd för. Nu när jag ser tillbaka på förra terminen inser jag hur onödigt det hela var. En del av mig är arg på gymnasiet och systemet som orsakar stress hos så många ungdomar. Men, det är inte bara skolan som bär skulden. Det var faktiskt jag själv som konstruerade min skeva uppfattning om hur vardagen under de ruskiga månaderna skulle se ut. För visst är det sant – om du letar efter en svart katt finns det plötsligt hur många som helst av dem. Om en fruktar stressen blir alla dagar mörka och stressiga. Det är självklart okej att må dåligt ibland, alla gör det, mer eller mindre. Du som läser den här tidningen har säkert förstått vikten av att uppmärksamma just psykisk ohälsa och öka medvetenheten om hur en som drabbad ska gå tillväga. Vissa behöver faktiskt få professionell hjälp. För andra skulle små förändringar i vardagen räcka för ett ökat välmående. Det vi alla

kan göra är att försöka undvika och motverka den fullkomligt onödiga stressen som är så lätt att fastna i. Positivitet och en mer avslappnad stämning i skolan skulle vara bra för varenda en av oss. Tänk om någon hade sagt till mig att tvåan skulle bli kul. Om jag hade levt med förhoppningen om att andra året i gymnasiet skulle bli det roligaste i mitt liv hade det kanske blivit det. Jag hade kanske uppskattat lövens vackra färger och mina kompisars sällskap utan att ständigt tyngas av alla deadlines hängande över mig. Vad var det bra för? Det var inte direkt så att jag blev bättre i skolan. Framför allt mådde jag inte bättre. Jag hade för låga förväntningar och det försvårade och förstörde höstterminen. Det sägs alltid att det är dåligt att ha för höga förväntningar. Jag håller inte med. Höga och glada förväntningar är ju det som får en att se fram emot allt som kommer. Blir det inte som man har tänkt sig senare var det ju i alla fall roligt innan. Med låga förväntningar blir varken händelsen eller tiden innan den kul. Det gör allt tråkigare. Precis som min hösttermin i tvåan. Tänk så här i stället:

Våren kan bli den roligaste tiden i ditt liv! Du har så mycket kul framför dig. Det ordnar sig, ta det bara lugnt. 19

Akvarellmรถnster: Hanna Xu Illutration: Rasmus Richter

ร NGESTEN

Av: Anita

Ångesten har bosatt sig i min kropp, och medan jag långsamt bryts ner, bit för bit, fortsätter vardagen rulla på jag är tunn tunn is, spricker så lätt jag är ett fruset höstlöv som glömts kvar under snön jag är sluten, isolerad, fångad i mig själv, vill så gärna komma ut, vill ej vara ensam.

TIPS OCH RÅD FÖR ATT HANTERA PSYKISK OHÄLSA Sammanställt av: Ida Palm Ekspong

Psykisk ohälsa ökar tyvärr idag. För att förebygga eller hjälpa några av er har jag vänt mig till e levhälsoteamet för d eras o fficiella tips och råd. Jag har valt ut de jag själv t yckte var bäst resterande råden. Råden handlar om sömnproblem, stress, n edstämdhet och självmordstankar. 22

Illutration: Rasmus Richter

men länkar även till de

> 1: Sömn. Sömn har ni säkerligen hört om Du ska inte läsa, äta, använda dator, m obil tidigare, det där underbara tillståndet av fullständig avslappning (bortsett från hemska mardrömmar). Då har ni säkerligen också hört om dess betydelse när det kommer till psykisk ohälsa. Jag har via mina kunskaper från Psykologi 1 lärt mig att psykisk ohälsa har en väldigt mycket större risk att utbryta/öka vid sömnbrist. Sömn underlättar till exempel vid nedstämdhet och stress. Alltså är sömn bra och viktig för din psykiska hälsa! Om du har svårt att sova finns några tips för dig, så att du kan må bättre på dagen! ”Varva ner – se till att avsluta dagens aktiviteter en timme innan läggdags. Stäng av dator och mobil, släck ner, gör något som du mår bra av t ex läsa en boki eller lyssna på musik. Skjut upp jobbiga diskussioner till nästa dag. Om jobbiga tankar eller oro snurrar i huvudet så skriv ner dem och lägg undan pappret. ” ”Avslappningsövningar – många tycker det är skönt och får god hjälp av att lyssna på avslappningsövningar.” www.folkhalsan.fi/avslappningsovningar www.snorkel.se/avslappningsoumlvningar. html ”Sängen – du ska lära din hjärna att sängen är lika med att sova, så använd den endast till att sova eller ha sex i.

eller titta på TV i sängen. Gör sängen till en trevlig plats att vara i med fräscha sängkläder.” – Alltså sluta upp med Netflix och frukost i sängen, sorry guys. ”Motionera – att vara aktiv under dagen förbättrar sömnen. Se till att motionera regelbundet men undvik motion timmarna före läggdags.” – Det här är tipset jag personligen tycker ha hjälp mest. ”Tupplurar – det kan vara frestande att sova en stund på eftermiddagen om du sovit dåligt men undvik det, det är förödande för nattsömnen om du sover dåligt.” – Jag är väldigt dålig på att inte vika för frestelsen, men ni borde lära er av mina misstag för det blir alltid en sämre natts sömn efter en tupplur på eftermiddagen. ”Läggtider – trimma in en regelbunden dygnsrytm. Du behöver lägga dig och stiga upp vid samma tid varje dag, när du är ledig kan du förskjuta sovschemat en timme om du vill (även om det känns surt), tills sömnsvårigheterna ger med sig.” ”Kontakta vården – om sömnsvårigheterna håller i sig trots att du prövat detta under en längre period så kan du behöva kontakta din vårdcentral. Det behöver du också göra om du känner dig nedstämd och inte kan hantera din vardag på grund av sömnbrist.” Jag vet att det är lätt att låta skolan ta över ens sömnbehov. Om man har svårt att sova och faktiskt disciplinerar sina vanor, blir det ofta lättare att få energi och ordning på plugget med mer sömn. (Det känner jag igen själv.) 23

2: Stress. Idag pratas det konstant om stressamhället vi lever i. Viktigt att betona är att stressen i sig inte är problemet utan bristen på återhämtning. Stressen är en naturlig del av människan och fungerar som en slags drivskraft även om den är p åfrestande. Ursprungligen ska stressen underlätta vid hot till exempel från ett farligt djur. Vi stressas ofta av våra egna tankar eller krav, dessa är konstanta och därför måste vi lära oss själva att vila och återhämta oss. Här får ni lite tips på hur det kan gå till. Glöm ändå inte att man inte måste göra allt, det är onödigt att bli stressad av tipsen som ska minska stressen. ”Motionera - Träna, jogga eller gå en rask promenad minst 30 min 2- 3 gånger i veckan. Du ska ta ut dig så att du får förhöjd puls. Motion bränner av skadliga stresshormoner i kroppen och ser till att du kan slappna av och sova bättre. Ett tips är att försöka få motionen att bli en naturlig del av din vardag. Ett annat tips är att hitta en bra tidpunkt för motionen så att du lyckas med att genomgöra den.” ”Äta - Att äta frukost, lunch och middag är viktigt särskilt då man mår sämre eller är stressad. Se till att äta tillräckligt och regelbundet och ät bra mat som ger din kropp den näring den behöver. Ät även om du inte känner för det. Har du svårt att äta så ät lite men ofta och något du gillar. Att hoppa över måltider förvärrar problemet och bidrar till att man blir mindre sugen på mat.” ”Förändra - Fundera över vad du kan påverka i din situation. Finns det saker du kan tacka nej till eller ta bort? - Du kanske har ett extra jobb eller för många uppdrag? 24

- Kanske har du en besvärlig relation som stressar som du måste bestämma dig för att göra något åt? - Du kan behöva fråga dig vilka krav du ställer på dig, för om de är anledningen till att du inte mäktar med så behöver du förmodligen vara lite snällare mot dig själv och sänka dem. Det är inte så lätt och behöver processas en hel del för många innan det kan kännas okej.” ”Acceptera - Det du inte kan påverka blir lättare att hantera om du kan acceptera hur det förhåller sig. Försök att inte lägga så mycket energi på att fundera på saker som inte går att förändra.” ”Planering och struktur - Om mängden arbetsuppgifter och andra måsten gör dig stressad så är det stressreducerande att planera och ha struktur. Ha koll på vad du ska göra och tills när, till exempel genom att planera in dina p luggpass varje vecka som du försöker se till att bli effektiva. Bort med mobil och gå inte in på sociala medier, det stör bara dit flyt. Använd lektionerna effektivt och skjut inte upp arbetsuppgifter.” ”Göra roliga saker - Det är viktigt att se till att ha balans i tillvaron så att inte all vaken tid går åt till att göra sina ”måsten”. När du är stressad är det lätt att känna att du inte hinner och därför prioriterar många bort det men för att må bra är det viktigt att inte göra det. Du behöver ha tid att träffa vänner och familj, att hålla på med dina intressen och ha tid för dig själv. Det som ger just dig energi och lust och får dig att koppla av.”

Montage: Rasmus Richter >

”När du behöver mer hjälp - Det är inte bra att vara utsatt för långvarig stress. Det finns det risk om du inte gör något åt din situation att hamna i en utmattningsdepression. Det finns varningssignaler som du ska vara uppmärksam på såsom - Upprepade infektioner - Sömnsvårigheter - Irritation och nedstämdhet - Humörsvängningar - Svårt att koncentrera sig - Svårt att minnas”

Illustrationer: < Liv Lemoyne, Hanna Xu ^

3. Självmordstankar. Gällande självmordstankar säger elevhälsoteamet så här: ”Ibland kan livet kännas så tungt att det inte känns värt att leva och självmordstankar dyker upp i olika hög omfattning. Det är ett mått på hur svårt du tycker allt känns just nu. Som ungdom ska inte livet behöva kännas så, det finns bra, kompetent hjälp att få. Så om du har tankar på att du inte vill leva så ska du söka hjälp! Du är välkommen att söka upp skolsköterskorna eller kuratorn på skolan eller så kan du kontakta din vårdcentral och prata med din husläkare.” Elevhälsoteamet vill påminna om att ”självhjälp inte ersätter professionell hjälp då det behövs. ”Man ska alltså inte tveka för att söka hjälp om nödvändigt. Alternativ om man vill söka hjälp är: Ungdomsmottagningen

Mer information hittas här:

BUP eller Allmän psykiatrisk mottagning om du har fyllt 18 år, se www.1177.se/Stockholm/

Information om stress http://kungsholmensgymnasium.stockholm. se/sites/default/files/stress-_sjalvhjalpstips. pdf

Självmordslinjen, tel: 90 101, dygnet runt. Det finns väldigt mycket mer att säga om psykisk ohälsa, men det här är i alla fall lite information som jag hoppas kan hjälpa någon. Kuratorn och skolans sjuksköterska kan alltid kontaktas gällande problemen som nämnts i den här artikeln.

Information om sömn www.unglivsstil.se/ungdomar/somn http://kungsholmensgymnasium.stockholm. se/sites/default/files/somn_-_sjalvhjalpstips. pdf Fler tips om nedstämdhet, oro och ångest. www.snorkel.se (svenska) www.ntw.nhs.uk/pic/selfhelp (engelska) www.umo.se/att-ma-daligthttp://kungsholmensgymnasium.stockholm.se/sites/default/ files/nedstamdhet.pdf

LYSSNA PÅ VÅR PODCAST HOUR OF THE WOLF

FACEBOOK: PROJECT MENTAL HEALTH

Latin Lover

KZINE

Ung Media Stockholm 28

KG UNION