Afrika 2018 del 1 by lenaillustration

2018

JULI-AUGUSTI

Lake Naivasha

Nairobi

Masai Mara Karatu

Ngorongoro Arusha

KENYA TANZANIA ZANZIBAR

Moshi

Nungwi

Stone Town

Bagamoyo

Dar Es Salaam

Nairobi Jomo Kenyatta International Airport

Kenya Kenya har fått sitt namn efter vulkanen Mount Kenya, som också är landets högsta berg. Landet gränsar till Somalia, Etiopien och Sudan i Norr. I väster mot Uganda och Tanzania i Söder. Landskapet i Kenya har en mycket stor variation. I öster stiger landet till en högplatå även kallat för de vita högländerna. I väster hittar man ännu en högplatå som jämnas ut mot Victoriasjön. Här odlar man både te och kaffe. Grönskan frodas och man hittar även en del tropisk regnskog. Huvudstaden Nairobi ligger mellan den tempererade högplatån och de sydliga savannerna. I Kenya hittar man omkring 100 olika arter av däggdjur. Några av våra mest älskade djur: Lejon, Leoparder, Noshörning, Elefanter, Giraffer, Geparder, Antiloper och väldigt många andra arter. Djurlivet är väldigt rikt och man hittar även många olika fågelarter, krokodiler, kräldjur, ormar och fiskar. Kenya är alltså perfekt att åka till ifall man vill uppleva djur i det vilda. I kenya finns det totalt 18 olika nationalparker för att skydda djuren.

KENYA Delar av gänget, resten träffade vi senare på dagen.

East-African Rift Valley East-African Rift Valley är ett geografiskt område i Östafrika som består av sänkor och stora sprickor. Formationerna har uppkommit genom riftbildning på grund av att den afrikanska kontinentalplattan och den arabiska plattan rör sig bort från varandra, en process som började för omkring 35 miljoner år sedan. Gravsänkesystemet ingår i ett ännu större system av sprickor som sträcker sig 5 000 kilometer från Syrien till centrala Moçambique. Sänkans bredd varierar mellan 30 och 100 kilometer och dess djup från några få hundra meter till flera tusen meter. Gravsänkan i Kenya är djupast norr om Nairobi. Sjöarna i sänkans östra gren saknar utlopp, varför dessa sjöar tenderar att ha hög salthalt eftersom avdunstningen tar bort vattnet men inte mineralerna i det. Naivashasjön är en sötvattensjö tack vare färskvattentillförsel utifrån.

THE GREAT RIFT VALLEY

22/7

22/7 NAIROBI | THE GREAT RIFT VALLEY | LAKE NAIVASHA | CAMP CARNELLEY

Naivashasjön Naivashasjön en del av det östafrikanska gravsänkesystemet och sjön har gett namn åt staden Naivasha. Sjön är 139 km² stor, och har ett maximalt djup på 30 meter. Kring sjön finns ett rikt djurliv, och ungefär 400 olika fågelarter har siktats. Den ugandiska järnvägen går på sjöns östsida. I trakten kring sjön finns talrika farmer. Öster om sjön ligger en flygplats. Sedan 16 augusti 1999 är Naivashasjön uppsatt på Kenyas tentativa världsarvslista. Runt sjön ligger flera turistmål, bland annat nationalparkerna Mount Longonots nationalpark och Hell’s Gate nationalpark.

LAKE NAIVASHA Flodhäst Flodhästen ses alltid i eller tämligen nära vattendrag, där den tillbringar i stort sett hela dagarna i vattnet. Den har en känslig hud, som annars skulle torka ut i solen. På nätterna går den upp på land för att beta gräs i kringområdena och kan röra sig några kilometer bort från hemvattnet. Flodhästar är aggressiva och farliga. Det är klokt att undvika dem under båtfärder och att hålla sig borta från strandområden där flodhästar kan hålla till när det är mörkt.

Grön markatta Den gröna markattan är den vanligaste savannapan i Östafrika. Den håller till i grupper om upp till 20 individer och syns ofta i träd (gärna akacior), för det mesta i närheten av vatten. Den gröna markattan syns också ofta vid lodgerna, där den inte bara underhåller dig utan också gör raider mot matrester, väskor som har lämnats utan tillsyn och rum med öppna fönster.

23/7

23/7 LAKE NAIVASHA | CYKELSAFARI | HELL’S GATE | Ol NJOROWA GORGE | M Hell’s gate Hell’s Gate nationalpark är en nationalpark i Kenya som inrättades 1984. Nationalparken ligger i Nakuru distrikt i Rift Valley, strax utanför Naivasha, nordväst om Nairobi. I parken finns en lång, spektakulär ravin, Hells Gate Gorge, flera varma källor, och ett rikt djurliv. Tre geotermiska kraftverk är placerade i parken. Hell’s Gate är en av få nationalparker i Kenya där besökare tillåts vandra och cykla fritt. Det, tillsammans med närheten till Nairobi (bara tio mil), har gjort den till ett populärt turistmål, trots att den är en av landets minsta nationalparker. Parken är också känd för ett rikt fågelliv. Här finns bland annat den ovanliga lammgamen.

Två av 18 fungerande växlar vid dagens början, en vid dagens slut.

35 kilometers cykling bland zebror, buffar, giraffer mm

MVUKE SPA GEOTHERMAL SPA | CAMP CARNELLEY

Pumpasoppa

24/7

MASAI MARA

24/7 CAMP CARNELLEY | THE GREAT RIFT VALLEY | NAROK | MASAI MARA | NYUMBU ECO AUTENTIC CAMP Masai Mara Masai Mara är kanske en utav världens mest kända nationalparker och den ligger i sydvästra Kenya. Masai Mara är också känt för att ha en stor mängd Lejon. Under juli – oktober månad sker ”den stora vandringen” då över en miljon gnuer, thomsongaseller och zebror vandrar in i parken. Alla de stora djuren i Afrika finns representerade här. Elefanter, leoparder, flodhästar, afrikansk buffel, giraffer, krokodiler och du hittar även många andra djur i Masai Mara. Babianer, impala, gaseller, hyenor, geparder är alla vanliga här plus många andra djurarter och man har även noterat 450 olika fågelarter. Det här är allt man kan önska sig på en safari och det är också här man har störst möjlighet att få se the big five i Kenya. Masai Mara tillhör samma ekosystem som Serengeti och detta är ett av de äldsta i världen. Naturen och djurlivet har varit ungefär likadant i tusentals år. Savannen är en bra safaridestination året om tack vare de stora floderna och det finns en stor mängd djur hela året. Man brukar ha ganska stora möjligheter att komma nära djuren, vilket ger en otroligt häftig känsla. Det är ju självklart en risk eftersom vilda djur är i närheten och vi inte kan kontrollera dem, men guiderna man har med sig har mycket stor erfarenhet så det är inget man behöver oroa sig över. Du kommer troligtvis även få se hyenor eller åtminstone höra dem ifall du väljer att campa eller sova i tältlodge.

Lejon Lejonet är det största landrovdjuret i Afrika och lever i flockar som kan variera mycket i storlek. En vanlig flockstorlek är två hanar, fyra eller fem honor samt ungar. Mindre flockar förekommer också, liksom avsevärt större sådana – flockar om fler än 30 individer har observerats. Lejonen jagar främst på natten, då de kan använda sitt goda mörkerseende för att få ett övertag gentemot bytesdjuren. De använder olika jakttekniker, allt från till synes välorganiserade jakter där var och en av deltagarna har sin specifika roll, till osynkroniserade förföljelsejakter. Under perioder då tillgången på bytesdjur är god brukar lejonen i högre utsträckning vara aktiva på dagen, vilket ökar dina chanser att få se dem i aktion. .

NYUMBU ECO A

AUTENTIC CAMP Behöver man hjälp eller vill gå ut ur tältet under natten visslar man i pipan.

25/7

MIGRATIONEN

Gnu Sin kanske inte så eleganta look till trots är gnun en antilop. Den östliga vitskäggiga gnun är gråaktig och lever öster om östra Great Rift Valley, t ex i Tarangire. Väster om detta område, t ex i Serengeti, Ngorongorokratern och Masai Mara, lever den västliga vitskäggiga gnun, som är mörkbrun. Med sitt platta, svarta ansikte har gnun ett karakteristiskt utseende och kan inte förväxlas med någon annan antilop. (Det sägs att när Gud skapade djuren skapade han gnun sist och av bitarna som hade blivit över). Den rör sig också på ett sprättigt vis och har kallats savannens clown. I juli–augusti varje år anländer stora hjordar av gnuer och zebror söderifrån från Serengeti, för att stanna och beta under ett par månader. Vid årets korta regnperiod sent på hösten börjar hjordarna lämna parken för att återvända till Serengeti, där gnuerna kalvar i februari. Dessa vandringar, som ofta kallas ”migrationen”, kan omfatta mer än en miljon djur, och de flesta av oss har nog sett mer än en dokumentärfilm som skildrar gnuernas våghalsiga flodpassager mellan lurpassande krokodiler. Detta skådespel finns att beskåda i Masai Mara, under förutsättning att du lyckas pricka in tiden då gnuerna vandrar.

25/7 NYUMBU ECO AUTENTIC CAMP | MASAI MARA | PICNICLUNCH | MASAIBY | NYUMBU ECO AUTENTIC CAMP Topi Topin äter helst grönt gräs och kan flytta sig lång mellan betesplasterna, men tycks föredra ett stationärt liv, gärna i gräsbevuxna dalbottnar och områdena omkring. Den har en mörkare färg och tätare mellan hornen än den snarlika koantilopen, men är främst lätt att känna igen på de mörka fläckarna upptill på låren. Posen på bilden, stående med frambenen på t ex en gammal termitstack, är mycket typisk för topin.

Gepard Geparden är världens snabbaste sprinterlöpare, med en maxfart på 110 km/tim. Hastigheten är gepardens främsta vapen när den jagar sina huvudbyten, som är gaseller och mindre antiloper. Jaktmarkerna är i regel öppna gräsmarker och glest trädbeväxt savann. Geparden är mindre än både leoparden och lejonet, och jagar till skillnad från dem i dagsljus. Det innebär att geparden är som mest aktiv under den tid på dygnet då den mesta djurskådning sker. Därför ses den ganska ofta trots att antalet geparder inte är så stort. En nackdel med att jaga på dagen är att fällda byten snabbt kan upptäckas av gamar, som i sin tur kan locka större rovdjur till platsen, till exempel lejon och hyenor. Därför äter geparden både mycket och snabbt när den väl har fällt ett byte, eftersom den är mindre till storleken än de andra rovdjuren och inte kan försvara maten. Till skillnad från leoparder och lejon återvänder den inte till bytet senare för att äta av resterna, utan överger det när den har ätit sig mätt. Geparden är oftast ensamlevande, men det är inte helt ovanligt att se både två och tre stycken tillsammans. Ofta rör det sig då om unga vuxna syskon. Geparderna rör sig öppet i gräsmarker och kan ibland ses ligga på klippor eller i skuggan under buskar eller träd. De klättrar dåligt och ses därför bara sällan uppe i träd.

Thomsons gasell Thomsons gasell finns främst i sydvästra Kenya och nordvästra Tanzania, dvs i Masai Mara och Serengeti, men förekommer även i mindre antal i många andra savannparker i de båda länderna. Den liknar Grants gasell, som även den ibland kan ha ett mörkare (om än mindre tydligt) fält på sidan, men är mindre och har ett vitt fält på rumpan som slutar nedanför svansen. Hanen har stora horn, medan honan har mindre sådana eller ibland inga alls.

En vandrande pinne hängde med in i bussen efter stopp

Afrikansk elefant Elefanten, det största nu levande landdäggdjuret, är omöjligt att ta miste på. Med sin massiva kropp, de stora öronen, de pelarliknande benen och den långa snabeln påminner den inte om någon annan djurart. Under tidigt 1900-tal var antalet elefanter i Afrika mellan 5 och 10 miljoner, men en intensiv jakt under slutet av 1970-talet och 1980-talet minskade antalet till mellan 500 000 och 750 000. Tjuvjakten som har blossat upp igen under 2000-talet decimerar snabbt beståndet ytterligare. Huvuddelen av dagens elefantbestånd finns i olika typer av naturskyddsområden i det tropiska Afrika, mellan Sahara i norr och Zambezifloden i söder. Betarna, som genom tiderna har föranlett en intensiv jakt på elefanter, återfinns hos både hanar och honor. Det förekommer dock även djur helt utan betar. En stor gammal savannelefanthane kan ha betar som väger 60 kg styck – de största som har påträffats vägde ca 130 kg – medan honornas är betydligt mindre och i genomsnitt väger ca 10 kg. Skogselefanterna har mindre och smalare betar. Betarna är förlängda tänder i överkäken (tidigare led i elefantens evolutionskedja, t ex den sju miljoner år gamla Stegotetrabelodon, hade även betar i underkäken) och används t ex för att gräva efter rötter eller vatten, för att slita loss bark och som vapen.

Krokodil Nilkrokodilen, som är den krokodilart som förekommer i Tanzania och Kenya, är en mycket stor reptil. En stor individ kan bli mer än 5 meter lång. Nilkrokodiler förekommer i floder och sjöar, men kan även förekomma i bräckt vatten och till och med bege sig ut i havet. De smygjagar genom att sakta närma sig sitt tänkta byte. De är kamouflerade så att de är svåra att se i grumligt vatten. När de väl attackerar är de explosiva och starka. Krokodilerna som lever i delar av Marafloden i ekosystemet Serengeti–Masai Mara är kända för att vara stora, som resultat av den goda tillgången på föda – de vandrande hjordarna med gnuer och zebror, dvs migrationen, tar sig över dessa floder och innebär kalas för de väntande krokodilerna.

Giraff Det finns tre slags giraffer i östra Afrika: massajgiraff, nätgiraff och rotschildgiraff. Massajgiraffen är den vanligaste, medan rotschildgiraffen är den ovanligaste och bara finns på några få ställen i Kenya (bland annat vid Lake Nakuru). Nätgiraffen lever längre norrut än de båda andra arterna. De är dock alla snarlika och skiljer sig främst åt i teckningen. Girafferna i hela Afrika har setts som olika underarter av en och samma art som har skilt sig åt främst i fråga om teckningen. Modern forskning antyder dock att vissa av underarterna i själva verket kan vara separata arter. Giraffen kan bli som mest omkring fem och en halv meter lång. Inte bara halsen är lång, utan även tungan, som kan bli en halvmeter. Den långa halsen ansågs länge vara till för att giraffen ska kunna nå föda högt uppe i träden, men numera betraktas halsen också som en anpassning till hur giraffhanarna slåss med varandra – de brottas med halsarna och använder huvudet som klubba. Hanar med långa och kraftiga halsar har en fördel i dessa strider. Storleken till trots kan en giraff bli angripen av lejon, som slår till i flock och försöker komma åt halsen. Benen aktar de sig noga för, eftersom giraffen kan utdela dödliga sparkar. Lejonen kan angripa vuxna giraffer, men ger sig främst på kalvar.

Hyena Det finns två hyenaarter i östra Afrika: fläckig respektive strimmig hyena. Du ska dock bara hoppas på att få se den förra, som är den vanligare och större. Den strimmiga hyenan är både sällsynt och nattaktiv. Den fläckiga hyenan är aktiv både på dagen och natten och förekommer i de flesta parker. Inte sällan hörs dess karakteristiska whooop, som är ett kontaktläte, om nätterna. Ett annat läte är ett ansträngt fnittrande, som hörs från uppjagade hyenor, exempelvis när de slåss om mat kring ett byte. Detta läte är grunden till smeknamnet ”skrattande hyena”. Men det rör sig alltså inte alls om något skratt. Hyenor lever i grupper som kallas klaner och som har fasta uppehållsområden. Klanerna leds av dominanta honor. Honorna har genomgående högre rang i klanen än hanarna. Vissa safariresenärer betraktar hyenor som otäcka asätare, men hyenorna är faktiskt duktiga jägare som kan fälla stora byten och som bygger sin jakt på uthållighet snarare än på fart. De äter förvisso as, men det gör även andra stora rovdjur som lejon och leoparder. Hyenan har mycket starka käkar och kan både knäcka och smälta ben, vilket inga av de andra stora rovdjuren kan.

Gam Gamarna är rovfåglar som huvudsakligen livnär sig som asätare. Ett säkert sätt att lokalisera ett nyslaget rovdjursbyte är när gamarna cirklar över landskapet. Gemensamt för de olika arterna är att de har stort vingspann och mycket god syn. Den förlängda halsen gör att gamarna kan få tag i föda långt inne i djuren. Det nakna huvudet och halsen är direkt anpassat för att så lite blod och andra rester från kadavren som möjligt skall fastna i fjäderdräkten.

Maraboustork De lever på savannen i centrala Afrika och deras föda består bland annat av as. Maraboustorken är vanligen grå eller grönaktiga på ryggen och har vitt bröst. Maraboustorken är en mycket stor fågel, upp till 150 cm lång och med ett vingspann upp till 3,20 meter. Maraboustorken är bland annat asätare, men äter även insekter, smågnagare och småfåglar.

Massajer I Kenya är ca 2 % av befolkningen Massajer, trots detta så är dem ganska kända runt om i världen och Kenya förknippas ofta med masai-folket. Masaiernas språk kallas för maa och är gemensamt med samburu-folket. Massajerna är boskapsskötare och de mäter sin förmögenhet i antal kor man äger. De äter i regel inte nötkött utan har istället får och getter för köttets skull. En traditionell masai-ritual är att dricka blod direkt ur halspulsådern på ett levande nötdjur. Blodet tappas genom ett hål som görs med en pil, det lilla såret på kon läker dock snabbt och den dör inte. Massajerna dricker blodet utblandat i mjölk från kor och den här blandningen anses ge speciella krafter. Till masai-kulturen hör att både pojkar och flickor omskärs. Man har inte lyckats avskaffa traditionen eftersom de starkaste förespråkarna för omskärelsen är masai-kvinnorna själva. Kvinnorna har en stark ställning inom masai-kulturen. De rakar sig skalliga och använder färgrika smycken och kläder. Männen är skickliga lejon-jägare och klär sig också i kläder med många olika färger och smycken. Massajerna är kända för sina pärlsmycken i många färger och har ett rykte om sig att vara tappra krigare. En manlig masai kan ha flera fruar och fruarna får ha älskare. Traditionellt bor masaierna i hyddor gjorda av lera och spillning från kor. Många av dem lever fortfarande på traditionellt sätt och eftersom deras andra inkomstkällor inte räcker har masai-folket gjort turismen till en inkomst. Många turister väljer att besöka deras områden i nationalparken Masai Mara. Turisterna köper både hantverk och tar del av något annat massajer är kända för, nämligen sin hoppdans.

MASSAJER

26/7

Tidig morgon, uppstigning och ihoppackning klockan 04.00

Det sitter en gam i trĂ¤dtoppen

SvĂĽrslagen frukost!

Bubbel och luftballongsintyg.

Afrikansk vĂ¤gkrogsmat

NAIROBI

Lyxmat Nairobi Nairobi är huvudstad i Kenya och har drygt 3 miljoner invånare. Nairobi grundades 1899 i samband med byggnationen av Ugandiska järnvägen från kuststaden Mombasa till Uganda. År 1907 blev Nairobi huvudstad i Brittiska Östafrika och sedan självständigheten 1963 är staden huvudstad i Kenya. Nairobi växte under det brittiska styret, och många britter bosatte sig i stadens förorter. Kolonialregeringen byggde flera stora hotell i staden. Den fortsatta expansionen av staden skapade en vrede hos massaierna, eftersom staden växte mot deras område i söder. Den oroade även kĩkũyũfolket som ville ha sitt område tillbaka. År 1919 blev staden en kommun. Mellan åren 1920 och 1950 ökade antalet vita invånare från 9 000 till 80 000. Det uppstod motsättningar mellan dem och urbefolkningen. Staden fick stadsrättigher år 1954. Kenya blev självständig republik år 1963, med Nairobi som huvudstad. Efter självständigheten växte staden snabbt och detta ansträngde stadens infrastruktur. Strömavbrott och vattenbrist var vanligt förekommande. År 1998 sprängde Al-Qaida en bomb i den amerikanska ambassaden i staden, vilket krävde 200 människors liv. Stadsdelar i och förorter till staden inkluderar Langata och Karen, båda kända för brittiska im-

migranter, Kibera, ett stort arbetarklassområde och regionens största kåkstad. Nairobi är säte för flera internationella företag och organisationer. Detta gör staden till en av de mest inflytelserika i Afrika. Förenta nationerna har stark representation i Nairobi, och två av dess organ, miljövårdsprogrammet och programmet för boende- och bebyggelsefrågor har sina huvudkontor i Nairobi. Nairobibörsen är en av Afrikas större aktiebörser. Varor tillverkade i Nairobi är bland annat kläder, textilier, byggnadsmaterial, mat, drycker och cigaretter. Nairobi har en stor turistindustri och är både ett turistmål och transportnav. Klassklyftorna i Nairobi är extremt stora. Mellan en halv och en miljon människor bor i Kibera, den största och fattigaste slummen i landet, vilken härstammar från en bosättning från 1920. Slummen täcker två kvadratkilometer. Nairobi har kämpat mot den ökade kriminaliteten, och har fått rykte om sig att vara en farlig stad. Staden har också fått öknamnet Nairobbery. De flesta husen i rikare områden har vakt och hundar under nätterna. Turister råds att inte visa dyrbarheter under dagen inom stadens centrum och de bör hålla sig borta från centrum under natten.

FORTSÄTTNING BOK 2......