20 minute read
Loreen
LOREEN
I en vindsvåning i Östermalmshallen möttes vi för första gången. Förberedelserna var i full gång inför hennes debut i Melodifestivalen. Även om hon inte vann blev det uppenbart att en ny stjärna tänts på artisthimlen. Året därefter blev hon Loreen med hela Europa och har sedan dess framträtt världen över. Nu är det dags för ny musik.
Advertisement
AV: Lina Bielsten FOTO: Jimmy Hansen
När magasinet går i tryck har Loreen precis klivit in som en av deltagarna i musikprogrammet Så Mycket Bättre på TV4. Frågan om att medverka har Loreen fått tidigare men nu kändes timingen rätt. Det hon mest sett fram emot är möjligheten att få tolka andra artisters låtar genom att finna budskapet i texten ur ett annat perspektiv och förmedla det i sin egen version. Årets upplaga av det populära programmet har inte ett fast antal deltagare och artisterna får inte ”en egen dag” som tidigare. Istället förändras uppställningen under programmets gång och det är hemligt vilken artist som ska tolka sin kollega innan framträdandet, vilket har gått hem hos de svenska tv-tittarna. Låtarnas snabba placering på topplistorna på Spotify talar också sitt tydliga språk. I skrivande stund har bara en av Loreens tolkningar visats, men på redaktionen fick vi höra de tre låtarna i förväg och vi kan inte vänta till andra får ta del av musiken.
I Loreens premiäravsnitt ser vi henne glida in i en Mustang på den gotländska gården Grå Gåsen där övriga artister samlats och Markus Krunegård utbrister: ”Nej, men nu kommer det någon riktig jävla kändis”. Loreen skrattar när hon får höra hans kommentar. Hon har ett stort intresse för bilar, motorer och allt som går fort, så vad passar då bättre än att göra en rivstart i programmet. Hon dyker upp lagom till desserten för att leverera sitt första framträdande och berättar att hon ska tolka Eldkvarns ”Alice”. Låtskrivaren Plura kan inte dölja sin förvåning. Han förklarar att det är svårt att se Loreen tolka en låt som är mycket ”singer-songwriter”. Efter hennes smått magiska och trollbindande tolkning var det lite annat ljud i skällan. ”Vilken häftig version, jag satt bara och gapade”, säger Plura.
När Loreen sätter sig vid middagsbordet i den trygga artistkonstellationen som myser tillsammans märks det tydligt att hennes närvaro skapar en ny dynamik i gruppen. Inte för att hon beter sig som en stjärna utan snarare hur de andra deltagarna ser på henne, att nu förändrades något. Helen Sjöholm sätter orden på känslan.
– ”Här kliver Loreen in som en naturkraft”.
A STAR IS BORN
Vi backar bandet till 2010. Saluhallens magasin har installerat sitt lilla redaktionskontor i hallens vindsvåning. Kontoret är omgivet av studios där det produceras musik såväl dag som natt. Det passerar låtskrivare och artister på väg till inspelningar, det småpratas och skojas i köket och ibland samlas alla i vardagsrummet för att varva ner. Har man tur blir det även spontansång och minikonserter i en härlig ”melting pot” av personligheter och musikstilar.
En dag på kontoret sitter jag djupt försjunken i en text när jag helt plötsligt hör operasång i korridoren. Det är en tjej som sjunger upp i höga, rena toner och med en kraft som jag inte upplevt innan. Jag kollar ut från min arbetsplats och får syn på Loreen. Hon ska medverka för första gången i Melodifestivalen och repetitionerna pågår för fullt. Under den här tiden spelar hon även in låtar till ett album, så vi springer på varandra titt som tätt. Efter några månader börjar vi prata om att Loreen borde medverka i en av magasinets artiklar om nya talanger. Lagom till vi ska genomföra intervjun är hennes Melodifestivaldebut redan avklarad. Även om hon inte vann med den populära låten My Heart Is Refusing Me var det uppenbart att en ny stjärna tänts på artisthimlen.
Att gå runt och sjunga i korridorer gör Loreen fortfarande. Hon gillar akustiken. Det är också väldigt bra att sjunga upp i andra rum insåg hon redan som barn.
– Jag kunde stänga in mig i badrummet i två till tre timmar, släcka ljuset och bara öva på mina höga toner därinne. Det var jättebra akustik. Men det kanske inte var lika uppskattat av våra grannar, skrattar hon.
LOREEN
Namn: Lorine Zineb Noka "Loreen" Talhaoui
Född: 16 oktober 1983
Aktuell: bland annat som deltagare i tvprogrammet Så Mycket Bättre 2020, som skådespelerska i Netflix-produktionen av Vinterviken och till våren 2021 med nyskriven musik på Universal Music.
På bilden ovan sitter Loreen på nyöppnade restaurangen Gioia i Stockholm.
I ett av våra samtal om musikaliska förebilder nämner hon operasångerskan Maria Callas, som med sin breda repertoar är en inspirationskälla.
– Callas sjöng mycket av Giacomo Puccini och hans stycken är fantastiska, speciellt på det sättet de är uppbyggda. Det är nästan som popmusik.
– ”Opera is the right way to sing”, skulle jag säga. Det var opera som undermedvetet läkte min röst. Jag var så mycket uppe i mitt huvud, rent sångmässigt, och när jag började sjunga opera var det som att jag hittade hem. Men det var inte någon som lärde mig, jag lyssnade och listade ut det själv. sådan har jag alltid varit sedan jag var barn.
Musikintresset har hon inte fått från föräldrarna. Loreen fann det på egen hand genom sin nyfikenhet och hon beskriver sig själv lite som ”nördig” när det kommer till ljud. – Jag är ganska bra på att höra till exempel om någon inte andas på rätt sätt när de sjunger eller varför det kan låta krystat. När jag lyssnade på olika operasångerskor och även såg dem live insåg jag att de alla sjöng utan mikrofon. Och trots att jag satt högt däruppe hördes det ändå så bra. Jag ville hitta samma styrka som de hade.
Hur jobbar du själv med din röst?
– Det handlar mycket om att andas och släppa kontrollen. Att hitta kontakten med sig själv. Gå in i ett rum, släck lampan eller blunda, känn vad som händer när du sjunger och hur det vibrerar i kroppen. Det blir en viss typ av meditation. Om jag inte är närvarande och inte har fullt fokus, då kan jag inte sjunga. Det blir katastrof.
– Jag lärde mig själv genom att lyssna varje dag på vad operasångerskorna gjorde med sina vokaler, hur det vibrerade på ett sätt som jag inte kunde göra. Då stängde jag in mig och tränade länge på alla mina ljud. Och jag märkte vilken kraft jag kunde få fram till slut.
TIDEN EFTER EUPHORIA
Några månader efter vår allra första intervju tog Loreen inte bara Sverige utan hela Europa med storm. I ett avskalat och unikt nummer som lyfte hennes röstkapacitet slog hon ut allt motstånd. Trots att hon var förhandstippad förklarar Loreen hur hon bestämde sig tidigt att inte lägga energi på omgivningen, andras framträdanden eller vad medierna skrev. Hon valde istället att fokusera på låten, dansen och att vara i nuet. Med facit i hand visade det sig vara ett framgångskoncept. Loreens ”Euphoria” var den mest spelade svenska låten på Spotify under 2012 och det årets mest sålda låt i Sverige. Hittills har den över 150 miljoner streams. Efter den internationellt uppmärksammade segern i Eurovision Song Contest har hon gjort ett flertal framträdanden i olika festivaler och tv-program i Europa, Asien, Afrika och Australien.
Du har sedan vinsten uppträtt i över tjugo länder, producerat musik och jobbat med förändringsprojekt. Vilka erfarenheter bär du med dig så här långt?
– Min största lärdom är vikten av integritet och självkänsla. – Allt gick väldigt fort med Euphoria 2012. Jag träffade många människor som jag fick chansen att arbeta med, vilket jag verkligen uppskattar. Men det var också olika viljor och jag hade ibland svårt att finna mig själv mitt i alltihop. Det blev allt tydligare att jag måste hålla hårt i min integritet. Jag visste redan då vem jag var och vilka visioner jag hade.
– Att jag hade den tydliga bilden var också helt avgörande för att komma fram. Jag tvingades bli mycket starkare i mina åsikter och slåss för mina egna idéer. Att markera vad jag vill och att jag har koll på var jag är på väg. Som kvinna och andra generationens invandrare är det extra viktigt för mig.
– Även om det stundtals var obehagligt med människor som drog i mig hela tiden så har det varit en lärorik resa att genomgå alla dessa utmaningar. Det har gjort mig till en starkare person och det är jag tacksam över. Ingen kan rucka på mig.
En annan erfarenhet Loreen bär med sig är tacksamheten över att ha bra människor i sin närhet, inte minst när det stormar runtomkring.
– Det finns en baksida med framgång. Det är lätt att bli beroende av den ständiga bekräftelsen från andra, när du känner att egot börjar växa och att du tappar din inre frid. Jag upplevde allt det där, jag har haft ett stort ego. – Som tur är befann jag mig på en väldigt grundad plats när det var som mest kaotiskt. Alla i mitt team har dessutom samma visioner och värderingar som jag, vilket är en nödvändighet om man ska skapa något bra tillsammans. Mina allra äldsta vänner som jag pratar mycket med jobbar däremot inte alls i musikbranschen. Det är nästan en fördel att de inte gör det.
Finns det någon plats i världen där du trivs som bäst?
– Ja, jag har vissa ställen som jag kallar för mina fristäder där jag hämtar kraft, kopplat till mig själv och mitt jobb. Oftast dras jag då till bergen eller andra glest befolkade platser. Till exempel Island och Nordnorge är sådana fristäder. Jag måste få resa dit i alla fall en gång om året för att känna mig balanserad och jag känner nog en speciell tillhörighet med den miljön. Min släkt kommer från Atlasbergen, där har jag också varit och trivs väldigt bra, om det inte är för varmt förstås.
Genom sitt filantropiska arbete har Loreen träffat många människor hon ser upp till, men det finns ett speciellt möte som sticker ut; när hon fick sitta ner och prata med utbildningsaktivisten och fredspristagaren Malala Yousafzai i Sverige.
– Hela upplevelsen blev lite av ett vakuum. Där sitter jag med en flicka som gått igenom något oerhört traumatiskt, men lyckats ta denna tunga och hemska upplevelse och vänt den till en rörelse. Hon har förändrat situationen för mängder av kvinnor som går igenom samma sak. Det som fascinerade mig mest var att en tjej mycket yngre än jag skapade den här enorma förändringen över hela världen. Och hon är bara en person. Då kände jag vilken styrka det gav mig och att jag än en gång blev påmind om kraften som en enda individ har om man tror på något. Du kan verkligen skapa förändring om du ger dig fan på det.
– Jag ser upp till människor som saknar förutsättningarna vi har och ändå kan skapa en världsrörelse, det grundar mig och får mig att ta ett större ansvar. Mötet med Malala blev därför starkt för mig. Jag insåg att jag kan lära mig mycket av henne genom det ansvar hon tog för sig själv och andra människor och hur hon hanterat sin egen rädsla. Då inser jag att jag har inga ursäkter. Om hon klarar det bör jag också kunna uträtta det jag vill göra.
När Loreen ska beskriva en musikalisk upplevelse som berört henne extra mycket väljer hon ett framträdande i Berlin 2013. Det var på nyårsafton och platsen var Brandenburger Tor. Den berömda och vackra äreporten, krönt av den triumferade Quadrigaskulpturen, anses vara ett av Europas mest kända landmärken.
– Jag stod inför en miljon personer i publiken på den här platsen och fick känna den fantastiska gemenskapen som skapades när alla sjöng Euphoria a capella. Det var mäktigt.
Du upplevs vara en stark person och vågar säga vad du tycker. Har det alltid varit så?
– Det är en av de största kamperna jag haft sedan jag började. Både då och nu upplever jag att många har svårt för kvinnor som är starka. Resultatet blir tyvärr att vi undermedvetet anpassar oss. Vi vet att annars är det svårt att få igenom det man vill om man tar plats eller att du blir mindre omtyckt och då handlar det helt plötsligt om en slags överlevnad. Man backar i sin energi och försöker bli den person du förväntas att vara. Exempelvis om någon kommenterar att du bör vara ”mer kvinnlig” genom att tona ner vissa sidor hos dig själv. Men vem bestämmer vad som är kvinnligt?
Du får möta dig själv som ung, vad skulle du ge dig själv för råd?
– Jag tvivlade alltid på mig själv och kompromissade väldigt mycket. Om jag fick chansen att gå tillbaka skulle jag säga: ”Lita mer på din intuition och ifrågasätt inte dig själv. Låt inte andra påverka dig, du har sån jäkla koll. Din egen väg är rätt”.
– Dessutom skulle jag ge rådet att bara ta beslut som är baserade på min känsla – hur skevt det än känns eller kan se ut i sammanhanget. Och kanske också säga att ”var inte så hård mot dig själv. Det är faktiskt helt okej att misslyckas. Det är den enda vägen till att lyckas och bli bättre”.
Förutom din medverkan i Så Mycket Bättre, vad finns på horisonten?
– Nu i vinter släpps SMB-tolkningarna men det är ju andra artisters material. Däremot under 2021, med start från våren och framåt släpper jag min egen musik på Universal Music och den här gången med svenska texter.
– Tidigare har jag uttryckt mig på engelska och det har känts naturligt i och med att jag har rest runt mycket. Men jag har alltid varit nyfiken på att sjunga på svenska, även om det inte blivit så. I och med isoleringen som vi nu går igenom såg jag ett ypperligt tillfälle att utforska en ny sida hos mig själv. Att sjunga på svenska blev mer intimt, jag är förvånad över att det kändes så. Just därför har jag valt att inte göra engelska översättningar av mina låtar.
I alla projekt inklusive musiken finns en tydlig röd tråd i Loreens skapande, vilket är att vara inkluderande. Arbetet under de senaste två till tre åren beskriver hon som en sökprocess. En personlig utveckling.
– Jag ville förstå mig själv i det kreativa och var det här behovet av att vilja påverka kommer ifrån. Då fick jag gå tillbaka till var jag kommer från och titta på mina föräldrar, som på sitt eget vis är aktivister och gått mot strömmen. De ville skapa en förändring i omvärlden.
– I mitt skapande vill jag bygga broar mellan människor rent generellt, mellan olika kulturer och traditioner, och med kvinnan som avsändare. Att vi lär oss av varandra och att skapa en förståelse för olikheter, att även tillåta oss att se det mäktiga i olikheter.
– Med mitt ursprung kan jag vara en trovärdig ”ambassadör” för inkludering som budskap. Jag har redan det svenska, marockanska och berbiska i mitt liv. Jag förstår utanförskapet och jag tror att jag kan medla mellan olika världar.
Vi kommer även att få se dig på film?
– Ja precis, jag fick frågan om att vara med i nyinspelningen av filmen Vinterviken. De ändrade i manuset från originalversionen så jag spelar rollen som en marockansk mamma till killen i filmen. För regi står Top Dog-regissören Alexis Almström (tv-serie baserad på Jens Lapidus trilogi, reds. anm.) Chansen att göra något annorlunda var anledningen till att jag tackade ja.
– Speciellt med min bakgrund som svenskfödd med berbiska rötter. Jag är ju en andra generationens invandrare och kommer från en släkt av överlevare, därför vill jag lyfta vikten av mångfald. Det gick i linje med allt annat jag gör för tillfället.
Det finns däremot flera kommersiella projekt som Loreen tackat nej till.
– Jag är väldigt kräsen i vad jag står bakom. Jag vill medverka i saker som har en äkta inverkan. Jag tror på karma och att det kommer tillbaka.
Hur finner du inspiration och vad ger dig energi?
– Jag får energi av möten, från människor som har sina berättelser och delar med sig av dem. Det är inspirerande. Har jag däremot haft för mycket att göra och känner att nu behöver jag hämta energi, då skulle jag säga att naturen är bästa kraftkällan. Det är ett helt energifält. Ingen annan plats kan ge samma känsla som när du står och ser ut över havet med endast vatten framför dig. I mitt arbete omges jag av mycket människor och då behöver jag åka iväg ensam, vilket jag gör ofta. Jag far till Gotland eller till olika naturområden. Då har jag med min hund. Djur och natur i ensamhet är avgörande för mig. Skulle jag strunta i det då skulle jag inte kunna hålla på med det jag gör.
– Mitt omdöme försämras om jag inte tar dessa pauser, det är lika viktigt som att äta.
– Det är nog mitt bästa råd: ”har du tappat energi, gå ut i naturen”.
Du får spendera en dag med vem som helst, vem väljer du och varför?
– Min gammelmormor. Vi har ju aldrig mötts men jag har hört så mycket om henne. ”Her blood runs through my vains” och hon hade en fascinerande livshistoria, som jag har fått återberättad.
– I korthet förlorade min gammelmormor sin älskade man i kriget. När familjen försökte gifta bort henne och säkra upp hennes fortsatta försörjning valde hon att fly genom att klä ut sig och vandra med sina barn i flera dagar över bergen till en annan by. Där fick hon en fristad, men var tvungen att fortsätta leva utklädd till man. Hon öppnade en liten kiosk och försörjde sin familj. Tills den dagen hon dog klädde hon sig som man.
– I vår värld pratar vi om feminism och rätten som kvinna att få uttrycka sig men här handlade det om att sätta livet på spel. Därför skulle jag välja att spendera en dag med de ur min familj som inte längre finns i livet och höra dessa berättelser.
När vi pratar om heroiska insatser anser vi båda att medier tenderar att fokusera för mycket på kända personer och att hylla främst deras handlingar. Loreen förklarar att hon ser sin offentliga roll som en plattform för olika budskap, men att de verkliga hjältarna är de som sällan syns på löpsedlarna.
– De riktiga hjältarna skapar en förändring i det tysta och riskerar sitt liv för det de tror på. Min gammelmormor var en av dem, säger hon.
Loreen själv beskrivs ofta som mystisk, som att hon vore från en annan värld. Personligen skulle jag säga tvärtom, att Loreen just är från den här världen och tryggt grundad i sin tro att vi alla har en plats här. Hon har stark integritet. Hon har fantastisk energi. Ja, hon är en naturkraft. Framför allt står hon med båda fötterna på jorden, även om det kan kännas att man nästan lättar från marken i hennes sällskap och det är väl fantastiskt att få uppleva i dessa tider.
Loreen om
När jag var liten ville jag bli: Frihetskämpe. En aktivist som mina föräldrar, jag ville gå i deras fotspår!
Mitt mest utmärkande drag: passionerad/temperamentsfull.
Min största svaghet: kärlek.
Om jag fick mer tid vill jag lära mig: diplomati och psykologi (människan och vårt inre).
Dold talang: Jag kör motocross. Jag har en kärlek generellt för motorer, fordon och saker som går snabbt!
Hur en nära vän skulle beskriva mig med tre ord: lojal, målmedveten och vetgirig (”och en arbetsmyra”, säger en vän till Loreen som känt henne länge och hör vårt samtal).
Min största extravagans: Allt som vårdar min kropp. Jag unnar mig mycket massage och retreats eller spa. Och jag är också noga med vad jag har på kroppen eller stoppar i mig.
Favoritmat: Etiopisk mat är magiskt god. Jag tycker även om svensk husmanskost. Jag älskar köttbullar med lingonsylt och kokt potatis. Och kroppkakor med smält smör. Första gången jag åt kroppkakor var faktiskt i Östermalmshallen.
Min största last (i matväg): Jag är tokig i vispgrädde.
Paradrätt: Jag älskar mat, men jag tycker inte att matlagning är jättekul. Jag fixar gärna annat runtomkring. Men skulle jag laga något är det Spaghetti Bolognese.
Detta gör jag när ingen tittar: gråter.
Ett ord jag använder för ofta: liksom.
Ett favorituttryck eller motto: ”Lev din sanning”, det vill säga sök inte utanför dig själv för att få bekräftelse utan gå din egen väg. Sedan tror jag inte på individualism, egoism eller segregation. Jag brukar säga att ”there is no separation”, vi hör alla ihop. Jag tror på en kollektiv påverkan och ett universellt ansvar. En positiv insikt senaste året: Att vi tvingas till en tid av självreflektion och utvärdera våra liv. Det är en chans att få ut negativa saker eller beteenden och inse vad som är värdefullt.
Här är jag som lyckligast: jag är mest harmonisk i mig själv och balanserad när jag gör det jag är menad att göra. I det ”spacet” när man är helt i sig själv som kreatör, i själva skapandeprocessen. Där känner jag mig i synk med mig själv och allt runtomkring. Det blir lite av en utomkroppslig upplevelse och jag är bortkopplad från energier utanför. Det är något väldigt kraftfullt. När jag lyssnar på musik eller när jag sjunger så hamnar jag där, på den platsen.
Min vardagshjälte. Min mor. Hon har sett till att jag kan ha ett helt annat liv och räddat mig från ett liv i förtryck. Jag hade inte kunnat göra det jag gör idag utan henne. Hon har verkligen banat väg för kvinnor i mitt liv, brutit vissa mönster som ”gått i arv” och tagit det vidare! Min mor har möjliggjort en ny era i min familj!
Ung talang som jag beundrar mycket: 12-åriga gospelsångaren Keedron Bryant. Han gjorde en låt a capella, ”I Just Wanna Live”, i samband med skjutningen av George Scott i USA och den fick stor viral spridning. Hans mamma skrev texten och sedan lade de till ett beat till hans fantastiska röst… den låten gick på repeat. Det var det enda jag lyssnade på! Det finns flera yngre personer som jag beundrar och de ger mig hopp inför framtiden.
En superkraft jag skulle vilja ha: Flyga. Att få ett fågelperspektiv på verkligheten och friheten. Gärna i high speed, haha.
Välgörenhetsprojekt: Jag har engagerat mig i flera organisationer bl.a. Civil Right Defenders. Jag har vissa hjärtefrågor och saker jag brinner för, framför allt projekt som berör utbildning i utsatta delar av världen och att stärka människor. Hjälpa människor att hjälpa sig själva. Skapa stolthet och kärlek i dem. Inte att vi ska kliva in och styra upp saker, de ska få vara sina egna. Just nu tittar jag och mitt team på vad jag kan engagera mig i och större projekt som vi vill göra, så det är ett pågående arbete kan man säga.
Text: Lina Bielsten. Foto: Jimmy Hansen
ÖSTERMALMS SALUHALL MAGASIN NO.2 2020