LiTHanian nr4 2015

Page 1

MOTTAGNING . UTLANDSSTUDIER . #4 . 2015
2

FÖLJ

ANSVARIG UTGIVARE

Emelie Abrahamsson, chefred@lintek.liu.se

TRYCKERI

Linköpings Tryckeri AB

KONTAKT

lithanianred@lintek.liu.se

Chefredaktören har ordet

Så är ännu ett läsår igång. Studentens livscykel börjar om på nytt. Jag fick nöjet att komma hem till Linköping och lagom landa i häfv-finalen och mega-ympingen under mottagningen. Att se alla fadderister och Nollan skratta och ha roligt ihop väcker varma känslor och jag blev nästan rörd. All den kärlek och tid som läggs ned på mottagningen här i Linköping syns verkligen. Ingenstans har jag känt mig så välkommen som här på LiU och jag hoppas att ni nya studenter också kände så under ert Nolle-P. Mottagningen är ett resultat av hårt arbetande frivilliga som tillsammans har ett mål, att skapa det bästa välkomnande en ny student kan få. I det här numret kan ni få en tillbakablick på mottagningen, bland annat genom fina bildkollage (sid. 8 och sid. 11) och en fin artikel om München Hoben (sid. 16). Även om mottagningen är ett stort äventyr är det inte det enda äventyret livet på LiTH erbjuder, man kan ju också plugga utomlands. Jag har precis kommit hem från ett år i Belgien, det jobbigaste och roligaste jag gjort. På (sid 22) kan ni få en inblick i processen kring utlandsstudier och förhoppningsvis få lite inspiration till att själv åka. Vare sig kommande år kommer handla om utlandsstudier eller att lära sig att plugga på universitetet så kan jag garantera att det är ett år som kommer innebära mycket glädje, skratt och kunskaper. Till er som är nya här på LiTH vill jag säga välkommen och grattis till ett mycket bra val. Till er som är gamla i gemet säger jag bara en sak, nu kör vi! Let the academic year of 2015-2016 begin and may the odds be forever in your favour!

Chefredaktören hissar: alla frivilliga som jobbat och slitit för att få mottagningen att gå ihop samt min fantastiska redaktion som gjort det här numret möjligt.

Chefredaktören dissar: Cykelkaos på Corson. Kom ihåg folk, högerregeln!

ADRESS

LiTHanian, Linköpings

Teknologers Studentkår

Tekniska Högskolan 581

83 Linköping

OMSLAG

Gabriel Kulig

A. Emelie Abrahamsson. Chefsredaktör Belgien. Öl, choklad, pommes och våfflor. Kan inte bli bättre.

B. Klara Hammerth. Redaktör Tydligen finns det en Djungelvrålsfabrik i Slovakien, så ja där.

C. Olivia Kassander. Layoutansvarig London för att det är bäst!

D. Sara Björkqvist. Fotoansvarig Helt klart Nya Zeeland för all vacker natur och härliga äventyr.

E. Victoria Hansson. Layoutare Italienska alperna, nära till sol och skidor.

F. Helena Sjunnesson. Layoutare Jamaica eller någon annan ö i Västindien.

G. Josefin Lidh. Illustratör Ett land med värme, beachvolleyboll och nutellacrepes, tack! Kanske Indonesien?

H. Elsa Jensen. Illustratör Jag skulle bo vid någon sjö i en kanadensisk nationalpark, endast äga kläder i flanell, lära mig paddla kajak och bli bästis med Ellen Page.

I. Eric Henziger. Webbansvarig Norge! Det är ju som Sverige, fast allt är mycket bättre, särskilt fisken och fjällen.

J. Robert Krogh. Krönikör Skåne. Det är nära hem.

K. Nora Bohlin. Skribent I något varmt land där strand- och surfhäng är vardag, så Australien skulle nog passa mig.

L. Linda Åkerman. Skribent Vilket land som helst så länge det finns tillgång till sol, bad och mysiga människor. Grekland kanske? Där är de jättetrevliga!

M. Henrik Foo. Skribent Storbritannien. Ett steg närmare min kärlek till singer-songwriters med dialekter.

3 REDAKTIONSSIDAN
”Vilket land skulle du helst vilja bo i om du inte bodde i Sverige?”
A B C D E F G H I J K L M
Emelie Abrahamsson Chefsredaktör 15/16 OSS PÅ SOCIALA MEDIER VIA @lithanian
KALENDER
KALENDER
6 03 04 07 08 10 12 14 16 18 19 20 21 22 24 26 29
NUMMER
2015 10. 16. 19. INNEHÅLL REDAKTIONSSIDAN KALENDER PRESENTATION AV LINTEK MOTTAGNING LINKÖPING INTERVJU MED MA MOTTAGNING NORRKÖPING NOLLANS DAGBOK MÜNCHEN HOBEN KOLLEKTIVET
MOROTEN
FYSIKERN
LITH INTERNATIONAL
INNEHÅLL
4 //
IQUAL/GYLLENE
FRÅGA
KRÖNIKA UTLANDSSTUDIER
TFK-ARTIKEL SEKTIONSSIDOR

Presentation av LinTek

LinTek

- vad gör de egentligen?

LinTek står för Linköpings teknologers studentkår och grundades 1971. De som jobbar med LinTek är själva studenter som jobbar för sina medstudenters räkning. Inom kåren finns det även många som engagerar sig i utskott, kommittéer och dylikt vid sidan av studierna, exempelvis LiTHanian-redaktionen. LinTek arbetar för att du ska få en så bra utbildning som möjligt, en minnesrik studietid och bra kontakt med näringslivet. För att uppnå detta jobbar LinTek inom tre områden: utbildning, gemenskap och framtid.

Utbildning

LinTek ser till att utveckla LiTH:s utbildningar så att de blir så bra som möjligt. Genom studentinflytande och kursutvärderingar tillsammans med sektionerna ser LinTek till att utbildningen på LiTH håller hög klass. LinTek finns också som ett stöd om man upplever problem på sin utbildning.

Varför ska man bli medlem?

Framtid

LinTek ger sina medlemmar möjlighet att få kontakt med intressanta arbetsgivare och information om olika karriärmöjligheter, dels genom LinTeks näringslivsevent och dels på stora arbetsmarknadsmässan LARM.

Tack vare den starka kopplingen till arbetslivet och utbildningarnas höga kvalitet, anställs studenter från LiU snabbast efter examen av alla studenter i Sverige.

Gemenskap

LinTek ser till att alla studenter mår bra, om något händer kan man alltid vända sig till LinTek. LinTek arrangerar också några av årets största fester.

• SOF (Studentorkesterfestivalen)

• München Hoben

LinTek samordnar också Nolle-P och arbetar tätt med sektionerna.

Som medlem i LinTek får man hem LiTHanian samt chansen att engagera sig i utskott och kommittéer. Man får också gå in billigare på alla kårhus, rabatt på festerna som LinTek anordnar samt rätt att rösta i kårvalet.

LinTek vill att det ska vara ett aktivt val att gå med i kåren och står bakom LiUs studenter i vått och torrt. Höga medlemssiffror ger kåren god legitimitet när de arbetar för studenternas frågor och det är därför LinTek behöver just dig!

Att bli medlem är lätt. Klicka bara in på lintek.liu.se och fliken ”medlemsskap” och bli medlem idag!

7
LINTEK
UTBILDNING
LITAHNINAN
GEMENSKAP
Munchen Hoben LARM SOF Klimatveckan

NOLLE-P LINKÖPING

8
MOTTAGNING
FOTO: LINUS BÖÖS, WILLIAM LÖVFORS, PERNILLA DE-WALL LARSSON
KOLLAGE

MOTTAGNING

Nolle-P är ett enormt omfattande projekt som inte helt oväntat har en stor organisation bakom sig i vilken både studenter och universitetets anställda verkar. Som LinTeks mottagningsansvarig är man nyckelpersonen för teknologernas mottagning och man kan titulera sig som spindeln i nätet då man hjälper både fadderier, festerier, sektioner samt tjejföreningar. Man svarar även på frågor från den nyfikna allmänheten och är på så sätt mottagningens ansikte utåt.

Det ligger mer arbete bakom Nolle-P än man tror

arbeten av diverse karaktär, något som visade sig vara till nytta i rollen som LinTeks mottagningsansvarig i Norrköping. I slutet av november 2014 blev Filippa invald som mottagningsansvarig och under december och januari månad därpå överlämnades ansvaret från föregångarna till henne. Till en början var hon osäker på om hon ens skulle gå på den kommande intervjun för uppdraget. Filippa hade precis avslutat sitt engagemang i fadderiet Legionen och ställde sig därför frågan om hon skulle orka med ännu ett år av engagemang kring Nolle-P. Hon blev nominerad av förra årets mottagningsansvarig och valde ändå att gå på intervjun då hon menar att hon inte hade något att förlora, något som sedan kom att bekräftas.

positiva andan som faddrarna utstrålade. Hon upplevde aldrig något tvång under mottagningens aktiviteter utan allt upplevdes istället som roligt, mycket tack vare faddrarnas positiva inställning och utstrålning, menar hon. Genom att denna gång upplevt Nolle-P som mottagningsansvarig har Filippa fått uppleva mottagningsveckorna bakom kulisserna. ”Det ligger mer arbete bakom Nolle-P än man tror”, berättar hon.

Filippa Jonsson, 21, fick under årets Nolle-P möjligheten att engagera sig i en roll som gav henne många erfarenheter som kan vara till stor nytta på hennes framtida arbetsplats. Hon fick bland annat insyn i hur en stor organisation fungerar samt hur man som projektledare på bästa sätt jobbar med problemlösning. Att gå på en intervju för posten som årets mottagningsansvarig på Campus Norrköping var kanske inte en sådan dålig idé ändå, även fast hon till en början var fundersam till det.

Filippa får från sin kandidatutbildning Grafisk Design och Kommunikation en hel del kunskap i hur bra kommunikation ser ut och hur man på olika sätt projektleder

I sitt arbete som mottagningsansvarig har Filippa hittills lärt sig enormt mycket, framförallt har hon fått insikt i hur det är att jobba i en stor organisation samt hur man jobbar med problemlösning. Då Filippa själv är intresserad av gruppdynamik och projektledning har uppdraget varit ett ypperligt tillfälle att få utöva arbetsuppgifter som kräver kunskaper inom det. Att engagera sig i något som man brinner för är något som Filippa tipsar andra studenter att tänka på vid valet av studentengagemang då man under studietiden har chansen att prova på det man faktiskt vill arbeta med i framtiden.

Nolle-P har varit en rolig period för Filippa, både som nollan, fadderist och denna gång som mottagningsansvarig. Från hennes egna Nolle-P minns hon starkast den

Nu när uppdraget som mottagningsansvarig börjar lida mot sitt slut kan Filippa se tillbaka på engagemanget som en otroligt rolig och spännande tid.”Jag var rädd för att jag skulle glömma bort något som skulle vara svårt att åtgärda i efterhand men så är det när man är ett kontrollfreak som jag är”, berättar hon och skrattar. Hon förklarar vidare att man i rollen som mottagningsansvarig ändå inte är tvungen att hålla koll på alla detaljer då det är en massa andra personer som jobbar i den stora organisationen som Nolle-P kräver.

Filippa är ett levande exempel på att studier går att kombinera med engagemang och att engagemang inte enbart ger nya bekantskaper utan även stor erfarenhet inför det arbetsliv som väntar efter examen.

10
TEXT: LINDA ÅKERMAN BILD: SARA BJÖRKQVIST
MOTTAGNING

Möt LinTeks mottagningsansvariga

Varje år väljs två mottagningsansvariga in i LinTeks kårledning. Detta år var det Filippa Jonssons (Campus Norrköping) och Axel Halldins (Campus Valla) tur att vara med i arbetet inför Sveriges bästa mottagning.

Med brett perspektiv på Nolle-P

han inte riktigt visste vad den innebar. Intresset väcktes därför först efter att ha bokat ett möte med dåvarande mottagningsansvarig för att få veta mer om den roll han blivit nominerad till. Efter detta samtal tyckte Axel att rollen lät ganska intressant och bestämde sig för att skicka in sin ansökan till mottagningsansvarig på valberedningen. Det var sedan under denna intervju han förstod hur mycket han ville ha rollen. Några veckor efter intervjun med valberedningen var det dags för kårstyrelsen utfrågning och val av mottagningsansvarig ”Det är ju oftast då man vill något väldigt mycket som man också blir nervös och så nervös som jag var inför den intervjun har jag nog aldrig varit”, berättar Axel. Intervjun gick uppenbarligen bra för han blev därefter vald som mottagningsansvarig för Nolle-P i Linköping.

las som ledare. Axel har då fungerat som bollplank och stöd och detta är en uppgift som har legat honom varmt om hjärtat.

Axel har alltså fått uppleva de magiska Nolle-P veckorna på alla tänkbara sätt. Först som nollan då han började att studera till Civilingenjör i Teknisk fysik och Elektronik, därefter som fadder sedan fadderist och så slutligen som mottagningsansvarig. Att rollen som mottagningsansvarig måste vara speciell är lätt att förstå vilket Axel bekräftar ”Att som mottagningsansvarig få göra något för alla nollan känns häftigt”!

För Axel Halldin började det med en nominering och slutade med ett brinnande engagemang i rollen som mottagningsansvarig för Nolle-P i Linköping. ”Jag vet inte vem det var som nominerade mig men den personen skulle jag vilja tacka”, säger Axel med ett leende.

Vi slår oss ner i soffan i det utskottsrum där resan en gång började för Axel Halldin. Det var nämligen här han först fick information om den roll han sedan skulle titulera sig som, nämligen mottagingsansvarig för Nolle-P i Linköping.

Om Axel inte hade blivit nominerad skulle han förmodligen inte själv sökt rollen då

För att lyckas sätta sitt avtryck på sin roll och nå dit han vill har det krävts att han har lagt ner mycket tid och engagemang. Arbetet har därför pågått under stora delar av dygnet. ”Jag går runt och tänker på det hela tiden, huvudet slutar ju inte jobba bara för att jag är hemma!” säger han med ett skratt.

Att utveckla Nolle- P genom att arbeta på nya sätt och komma fram med nya idéer har varit viktigt för Axel, ett exempel på detta är att han har tagit fram och utvecklat generalutbildningen. Utbildningens syfte har varit att generalerna ska ha chans att byta erfarenheter med varandra och ge generalerna de verktyg de behöver för att utveck-

Minnena och höjdpunkterna från Nolle-P är många, från känslan av sprutande endorfiner efter att ha genomfört det perfekta gycklet som fadderist, till att som mottagningsansvarig sett årets supermegagyckel där alla fadderister sjöng i stämmor så att gåshuden reste sig. Det är just Axels kårengagemang som han tror har utvecklat honom mest under sin studietid. Axels tips till dig som känner dig det minsta taggad på att engagera dig i uppdrag av olika dess slag utöver skolan, är därför enkelt: ”Gör det, för om du tycker det är roligt vill du också lägga ner mycket tid på det och då blir det oftast också väldigt bra!”

11
TEXT: NORA BOHLIN BILD: NORA BOHLIN
MOTTAGNING

NOLLE-P NORRKÖPING

12
MOTTAGNING
FOTO: MELINDA DANIELSSON, JAKOB HAUGEN, ISABELL THOMSSON, CLAIRE ELLINGER, BIANKE SWART

En nollans fiktiva dagbok

Nolle-P är enligt många den roligaste perioden under ens studietid och det var säkerligen en hel del tankar som for genom oss alla under den intensiva perioden. I denna fiktiva dagbok utlovas hög igenkänningsfaktor, inte minst för dig som upplevt Campus Norrköpings mottagningsveckor.

Tisdag 18/8

I morse vaknade jag upp i mitt minst sagt stökiga studentrum och det var äntligen dags att träffa mina klasskamrater som jag ska hänga med i några år framöver. Vid 8 gick jag hemifrån och utanför porten stod ett par tjejer i färgglada byxor, något som jag sen fick veta kallas för overaller. De gjorde mig sällskap till kårhuset Trappan där några som kallade sig för sektionen(?) anordnade frukost för mig och alla andra nya klasskamrater. Vi gick därefter på upprop och resten av dagen bestod av att pyssla ihop en keps som vi alla i klassen ska bära under mottagningens två veckor. Haha, den är verkligen ocharmig! Nämnde

jag att färgen på den är extremt skrikig och att det står mitt namn på den i rosa glitter?

Vi fick sedan en rundvandring i Norrköping och faddrarna pekade bland annat ut systemet (kändes nödvändigt) och populära krogar. Dagen avslutades med lekar i Folkparken vilket var rätt kul men det var sjukt svårt att komma på massa gyckel till fadderierna.

Jag känner mig heeelt slut nu efter första dagen, jag har varit sjukt nervös hela dagen och det har varit intensivt att umgås med alla nya klasskamrater men de allra flesta

verkar ju schyssta! Faddrarna verkar också vara ett riktigt skönt gäng som finns till för oss under dessa veckor, hur töntigt det än känns att erkänna så ser man helt klart upp till dem, de är ju rätt coola faktiskt. Får man lägga till faddrar på Facebook eller?

Torsdag 20/8

Idag hade vi vår första riktiga föreläsning. När jag kom till föreläsningen var ingen där och ja, snabbt därefter fick jag lära mig vad AK betyder… Det märks verkligen att man inte går på gymnasiet längre. Föreläsaren pratade fort och man skulle bara sitta och anteckna – inte räcka upp handen och sånt som på gymnasiet. Efter det ledde faddrarna oss till morgongympan där vi fick träffa vårt fadderi. Det är alltid med skräckblandad förtjusning man träffar dem.

Lunchen käkade vi i Folkparken tillsammans med alla andra nollan under matlådans dag. Min ambition var att kvällen innan inviga det gemensamma köket för att laga matlådor men lunchen blev istället en kebabtallrik från Kungs Kebab så det gick lite sådär med det…

14 NOVELL

På eftermiddagen avslöjades det att vi haft två fusknollan i vår klass. Vilket sjukt påhitt att ha sådana i varje klass?! Det var sjukt kul när de avslöjades i alla fall. Jag som hade försökt prata med dem flera gånger under de första dagarna för att de verkade så utanför och ensamma haha.

På kvällen hade vi sektionsmys i Täppan där vi bland annat fick prova ut ovvar, jag längtar så mycket tills vi får dem!! Hoppas man får ha ovven på sig till vardags på campus också, tänk vad skönt att slippa tighta jeans varenda dag. Betala och beställa ovven får jag göra en annan dag eftersom mitt CSN ännu inte kommit… tror jag glömde lämna den där studieförsäkran som mina klasskompisar pratar om för den har jag aldrig hört talas om. Vad är det ens?

Lördag 22/8

Lördag betyder tydligen inte ledighet och vila under Nolle-P… Idag deltog jag i ”Vilse i Peking” där vi i grupp gick runt i stan mellan olika stationer där vi fick leka lekar och träffa fadderierna.

På kvällen var vi på Trappan på vår första gasquesittning. Riktigt kul var det men det var så himla svårt att hänga med i alla låtar och skålar. Jag tror vi inte lyckades med en enda skål vid vårt bord, men det kan väl inte vara så noga, eller? Efter gasquen var det fest på Trappan. En riktigt rolig kväll som avslutades med McDonald’s och en resorb.

Måndag 24/8

Dagen började som vanligt med morgongympa mellan husen och därefter hade vi flera lektioner och föreläsningar. Jag hittade också till studentfiket som faddrarna pratat en massa om, kaffe för bara några kronor, tror jag hamnat i himmelriket!!

På kvällen hade vi förfest på Darlkarlens innergård, faddrarna gycklade för oss och vi fick också besök av en hel del festerier och fadderier (eller ja, phadderister som det tydligen stavas?). Vi visade också upp vårt nolleuppdrag som vi haft under veckan, att göra en dansuppvisning. Efter ett antal öl vinglade vi iväg till Puls nattklubb där festeriet Tryckbar anordnat fest. Det var riktigt kul att få se något annat än Trappan, men min studentkassa tillät knappast dryck från baren om vi säger så…

Onsdag 26/8

I morse var det morgongympa på schemat men där var det inte särskilt många av mina kompisar som dök upp. Tydligen hängde vissa av klasskompisarna på låset till systemet medan vissa lagade matlådor inför köandet till München Hoben, något som jag helt glömt bort var idag. Vi tog bussen till Linköping och köade med våra faddrar och festerister som köat hela dagen åt oss. Kön var flera timmar lång, men det gjorde inte särskilt mycket för det var så himla kul! Inne på Hoben lyckades jag tappa bort de flesta i min klass men jag hittade en massa trevliga studenter från Lin-

köping som jag hängde med. Jag fasar lite inför morgondagen, tröttheten lär vara påtaglig men som tur är har jag en sejdel att dricka flera liter vatten ur imorgon, hehe.

Fredag 28/8

Det här har varit en av Nolle-P:s lugnaste dag så jag passade på att ringa mamma som jag haft alldeles för många missade samtal från. Jag fick något som liknade en utskällning för varför jag inte ringt upp eftersom hon och pappa varit så oroliga. När jag förklarade varför jag inte ringt upp blev hon alldeles till sig över att jag hittat en massa nya vänner… Eh, ja det visar väl i alla fall på omtänksamhet antar jag.

Vi hade några få lektioner efter morgongympan och på kvällen var det dags för Julaphton, en aktivitet som styrelsen anordnat. Mina klasskompisar visade upp sina nolleuppdrag de haft under veckorna vilket var riktigt kul att få se.

På söndag är Nolle-P slut och de här veckorna har verkligen gått sjukt fort. Jag har haft det riktigt roligt och nu ser jag fram emot nollesittningen som avslutar NolleP imorgon. Då ska jag ta fram min gamla balklänning från gymnasiet, ja eller om jag fortfarande kommer i den vill säga.

De här veckorna kommer jag nog inte glömma i första taget. Nu är jag, tro det eller ej, riktigt taggad på att komma igång med plugget ordentligt men först skulle jag behöva några veckors vila, men det antar jag kan bli svårt att få till… Vi har visst seminarium kl 8 på måndag och jag hörde av en fadder idag i lunchrummet att det är fest på Trappan på lördag igen? You just gotta love studentlivet!

15 NOVELL
TEXT: LINDA ÅKERMAN ILLUSTRATION: ELSA JENSEN

MÜNCHEN HOBEN

Hobens general Oskar Lind svarar

Hur har det varit att ansvara för München Hoben och vad exakt innebär det?

Fantastiskt och alldeles, alldeles underbart! Sedan jag blev invald förra hösten har tiden bara flugit förbi! Det började direkt med mycket arbete och ansvar, bland annat för att välja ut en kommitté. Än roligare blev det förstås när mina nio otroligt duktiga kommittéare blev utvalda. Efter invalet har arbetet till stor del handlat om att leda förberedelsearbetet. Under veckorna innan Hoben övervakade vi uppbyggandet och när allt byggts upp hjälpte vi till på området.

Är ni nöjda med hur kvällen blev?

I det stora hela är vi mycket nöjda med arrangemanget. Vissa saker blev helt klart bättre med de förändringar vi gjorde men vissa saker får nästa års kommitté arbeta vidare på.

Gjorde ni något annorlunda jämfört med tidigare år?

Den största skillnaden mot föregående år var en ny form av kösystem som säkert många märkte av. Utöver detta så bytte vi även plats på stora scenen och stora tältet för att skapa mer plats på området. Det extra utrymmet användes för att ta in fler slamtoaletter (bajamajor). Sett till hur kissnödiga besökarna var så är detta nog ett arrangemang helt i sitt slag, även om det inte är det enda som är speciellt.

Hur lång tid tog det att städa undan allt?

Städningsarbetet började direkt bara några minuter efter att arrangemanget hade stängt. Det som nästan tog två veckor att byggas upp revs på bara några timmar.

Redan nästa dag gick returleveranserna och det mesta av materialet var bortforslat redan vid 14-tiden dagen där på.

Om du skulle beskriva årets München Hoben med en mening, vad skulle det vara?

En kväll som vi hoppas Nollan upplevde minst lika minnesvärd som våra egna första München Hoben.

Hur många biljetter såldes? 5500 stycken.

Hur mycket sejdlar gick åt? Ca 4000 stycken.

Hur mycket öl och cider sålde ni?

5932 liter öl och 1977 liter cider.

Hur många hamburgare sålde ni? 1511 stycken.

Hur många phadderier var på plats?

14 phadderier var på plats och jobbade under kvällen. En helt enorm arbetsinsats i en period som för många nog kan vara något av det tuffaste de upplevt, i alla fall på universitetet.

TEXT: KLARA HAMMAERTH FOTO: GABRIEL KULIG

STARTA DIN KARRIÄR

MED EXJOBB HOS OSS

Sofia Fridell började sin karriär på Saab genom att skriva sitt exjobb inom logistik. Idag är hon verksamhetsutvecklare inom eftermarknad för våra civila flygplan Saab 340 och Saab 2000. Nu kan du göra samma resa. Vi har nämligen över 500 produkter, tjänster och lösningar inom försvar och säkerhet som du kan skriva om i ditt exjobb.

Vi är idag över 14 500 medarbetare i fler än 30 länder som varje dag utmanar gränserna för vad som är tekniskt möjligt. Faktum är att vi utvecklar, tillverkar och säljer några av världens mest avancerade militära och civila system. Och det är därför vi kan erbjuda dig möjligheten att utvecklas inom ditt område samtidigt som vi tillsammans alltid strävar efter att ligga steget före.

Går du en högskoleutbildning inom teknik? Gör som Sofia – skriv ditt exjobb hos oss.

www.saabgroup.com/career

Det är som om inte orden lyder mig när jag ska säga att det är på Kårhuset Kollektivet jag och tjejgänget ska ses och inte på NH (Nationernas hus). Det känns ovant helt enkelt, NH- så har det ju alltid hetat. När vi sedan förväntansfulla stiger in i deras lokal ändras dock detta snabbt, det ser nämligen ut som ett helt nytt ställe och ett nytt namn känns därför motiverat. Vi möts av fullsatta bord och god stämning. Här sitter kompisgänget som inte orkade laga mat denna onsdagskväll, killgänget som är lediga i morgon och firar med en öl eller två (snarare två) och paret i ena hörnet som håller varandras händer över bordet och bara har ögon för varandra.

Den trivsamma omgivningen och de fina detaljer som lokalen pryds av är många. Jag

KÅRHUSET KOLLEKTIVET

blir genast nyfiken på var kuddarna i det grafiska mönstret kommer från, för att inte tala om den mysiga fåtöljen som hänger i taket. Det är med önsketänkande jag fantiserar om att den faktiskt skulle få plats i min etta och att det skulle vara helt okej att skruva upp en sån i taket. Jag förstår genast varför det nyrenoverade studentstället heter Kårhuset kollektivet för precis som namnet antyder känns det som att kliva in i ett kollektiv där stämningen är hemtrevlig och inredningen Pinterest-inspirerad. Helt i min smak med andra ord. Jag kan bara tänka mig hur mysigt det skulle vara att gå hit och plugga en tråkig höstdag och beställa en kopp varm choklad.

Vi bestämmer oss snabbt (för en gångs skull) för vad vi ska välja på menyn och att rätterna inte är så många kan nog vara anledningen till denna plötsliga beslutsamhet vi alla drabbas av. Det känns dock som om utbudet av rätter räcker för att vara ett studentställe.Tre av fyra av oss väljer att prova deras original burgare, om det är för att denna rätt passar vår studentekonomi bäst

eller för att hamburgarna helt enkelt lockar oss mest förblir osagt. Vi är alla nöjda med våra val, även personen i gänget som vågade gå mot strömmen och valde toast skagen. Det är sedan fem mätta studenter som trivs bra där under värmelamporna på den generösa uteplatsen. En önskan om att förlänga sommaren är kanske anledningen att vi väljer att trotsa kylan och istället vira in oss i filtar då kylan kryper på.

Som pricken över i:et på denna kväll beställer vi in ett gäng brownies med glass och “salted caramel” sås och behöver jag ens kommentera hur gott det var? Nej trodde väl inte det. Mer behövs inte en helt vanlig onsdagskväll. Det här kommer vi göra om kanske redan i morgon då det är dags för Quiz-kväll eller varför inte fredag- eller lördagkväll då Kårhuset Kollektivet förvandlas till nattklubb. Här kommer i alla fall jag hänga, det är något som är säkert.

Ett ställe som ger mersmak
TEXT: NORA BOHLIN FOTO: NORA BOHLIN

iQual

Jämlikhet på LiU

Tillsammans med Unionen delar LinTek varje år ut Engagemangsstipendiet på 10 000 kronor. Stipendiet delas ut till en person eller grupp som under året genomfört ett ideellt arbete som gynnat andra studenter och medfört långsiktiga förbättringar för studentlivet. Årets vinnare är I-sektionens iQual.

iQual är en förening som arbetar för ökad medvetenhet och främjandet av engagemang i frågor om jämlikhet, mångfald och lika villkor. Detta har de gjort i första hand med hjälp av workshops, där de bjudit in studenter att ta del i diskussioner om normer.

”De har fungerat som öppna forum, där det varit viktigt att alla får säga vad de tycker. Vi som grupp har bara funnits som en katalysator för att leda samtalet framåt.”

Idén bakom iQual startades förra terminen av Hedvig Markgren och Caroline Lilja då en projektgrupp bildades. Gruppen hade som mål att utreda jämlikhetsfrågan hos

GYLLENE MOROTEN

Gyllene moroten är LinTeks ärofyllda utmärkelse till pedagoger. Detta årliga pris är instiftat för att främja nytänkande och god pedagogik kring utbildningarna vid LiTH. Varje sektion får själv nominera kandidater och en vinnare utses sedan av en jury.

Årets vinnare är Michael Josefsson på Instutionen för Systemteknik (ISY), nominerad av Lingsektionen, med följande nominering:

”Michael är väldigt mån om att studenterna ska lära sig innehållet i kursen och finns alltid tillgänglig för studenterna när problem dyker upp! Med ett enormt engagemang under föreläsningarna och för ämnet inspirerar Michael studenterna i kursen för att verkligen förstå innehållet och även att

fortsätta utforska det! Det syns på Michael att han brinner för undervisning och att vägleda studenterna till fortsatta ingenjörskarriärer.”

[”En vinnare av Gyllene Moroten skall ha ett enastående engagemang i utbildningsverksamheten och visat sig vara en god pedagog” – Citerat LinTeks hemsida.]

studenterna på sektionen. Idag är iQual en fullfjädrad förening. För pengarna skulle medlemmarna vilja ordna föreläsningserier som är relaterade till både näringslivet och jämlikhetsfrågan.

”Vi skulle även gärna vilja nå ut till de som är mindre informerade om ämnet.”

I framtiden ser iQual att fler liknande föreningar har bildats på andra sektioner. De anser att det är viktigt att det finns ett driv på alla program och ser gärna ett samarbete för att uppnå detta. De skulle även vilja se att en jämlikhetspolicy upprättades.

TEXT: HENRIK FOO ILLUSTRATION: JOSEFIN LIDH TEXT: HENRIK FOO FOTO: ALETTE HELLSTRÖM

FRÅGA FYSIKERN

Hur påverkas hjärnan av vårt kaffedrickande?

Tre av fyra svenskar dricker kaffe dagligen och det sägs att vi i snitt konsumerar drygt 9 kilo kaffe per person, varje år. Under 1800-talet blev kaffedrickandet folkligt och idag möter vi var och varannan person med en take away-kopp i handen. Det finns mängder av forskning kring hur kaffe egentligen påverkar oss. Fysikern tänker nu reda ut det här en gång för alla.

För att få ett ordentligt svar på frågan behöver vi först kunskap i hjärnans anatomi vilket inte är ett helt enkelt område. Just därför ger Fysikern dig här en snabb lektion i ämnet och det är lika bra att vi tar det från början: I hjärnan finns något som kalllas för transmittorsubstanser. Dessa substanser ser till att nervsignaler kan skickas mellan cellerna i hjärnan. En av transmittorsubstanserna kallas adenosin vilken produceras vid fysisk ansträngning. När adenosinet binds till receptorerna (mottagarna), vidgas blodkärlen för att vår hjärna ska få ordentligt med syre under sömnen.

Hjärnverksamheten blir även då långsammare vilket gör det svårare för signalerna att nå fram och vi blir då sega och trötta.

Receptorerna kan inte skilja på koffein och adenosin vilket ställer till med en hel del problem för kroppen. När vi dricker kaffe binds koffeinet till adenosi-

nets receptorer och vi blockerar då adenosinets effekt vilket gör att vi snabbt känner oss pigga eftersom koffeinet stör den substans som vanligtvis gör oss trötta. Hur länge denna effekt sitter i är otroligt individuellt, vissa kan dricka mängder av kaffe vid sängdags medan vissa inte alls kan det.

Inte nog med att kaffet gör oss pigga, vi blir också på väldigt bra humör! Detta beror på att våra signalämnen dopamin samt serotonin ökar när vi dricker kaffe och dessa ämnen påverkar även hjärnans belöningscentrum, bra va? Vissa människor kan även få ökad hjärtrytm av koffein medan vissa kan känna sig otåliga samt uppleva att musklerna blir spända. Även detta har en logisk förklaring. När vi dricker kaffe tror nämligen hypofysen (hjärnans kontrollrum), att en nödsituation råder eftersom koffeinet blockerar adenosinet, substansen som gör oss trötta och lugna.

Om kaffe är bra eller dåligt för kroppen går vi inte in på denna gång – det är en historia i sig.

20
FRÅGA FYSIKERN
TEXT: LINDA ÅKERMAN ILLUSTRATION: ELSA JENSEN

UTLAND

När landningsstället slår i backen efter några dygns luftfärd och den pessimistiska reptilhjärnan panikartat varnar för att vi sannolikt flyger med en avdankad sovjetisk legosoldat, att de vita strecken är sneda i förhållande till flygplanskroppen så att vi antagligen snart rullar in med schabraket igenom något terminalfönster, då vet jag att jag är i Utland. Efter en sådan flygtur är det inte alltid en angenäm upplevelse att inse att man har ben, särskilt inte eftersom att de väldigt snart måste vara funktionsdugliga och ta mig härifrån.

Luften är alltid annorlunda också. Den är tyngre att andas och får omgivningen att se ut som ifrån en åttiotalets amerikansk nyhetssändning. Eller det kanske bara är tunnelseendet efter landningstraumat. Med bagaget inhåvat ifrån den väskhungriga folkskaran vid bandet och med en näve vatten i ansiktet börjar dock verkligheten så smått befästa sig: jag är någon annanstans än hemma och jag har inget internet. Trauma två slår igång. Men det är så det är med äventyr. Det är inte alltid bekvämt och lättsamt men i slutändan kommer jag se tillbaka på det som något jag aldrig skulle vilja ha ogjort. Så tänker jag hela vägen från utgången till taxin men när sedan färden drar igång byts känslan snabbt ut mot dödsångest. Något som snart följs av förundran: Hur kan trafiken fungera här? Typiskt svenskt att tycka att man inte ska köra mot rött, i motgående trafik eller använda melonförsäljarnas vagn som hoppramp för att passera en långsamtgående lastbil. Det är dock en insikt som slår mig likt en cherokeespark i fontanellen: det här är också världen och härifrån kommer otaligt många duktiga människor ut till den internationella arbetsmarknaden varje år.

Just i år får jag vara en del av detta och deras perspektiv för jag är i Utland på utlandsstudier. Visst kan saker kännas främmande till och från, att sörpla kycklinghjärnor från skallbenet på ett dekapiterat fjäderfä är inte direkt min syn på delikatessmat, men här är det inte min verklighet som gäller och det är faktiskt ganska skönt. Jag har klivit långt utanför min bekvämlighetsbox, har nära två dussin människor innanför min personliga sfär och kan inte läsa restaurangmenyer.

Men det är inte restaurangmenyer som min framtida arbetsgivare kommer att fråga mig om vid vårt första möte. Ej heller kommer det att vara restaurangmenyerna jag minns tillbaka på vid min ålderdom eller berättar om för mina barnbarn. Det jag kommer att uppleva här är sådant som de flesta läser i böcker eller ser på film. Jag kommer att stanna längre än en vanlig turist men inte länge nog för att hinna uppleva allt som finns att bjuda. Men då finns det ett uttryck som kallas för blodad tand. Det är något som uppstår när man äter främmande frukter med vassa skal på fel sätt, men också något man får av att plantera fötterna på ett riktigt äventyr.

Så när jag medels handbromssväng korsar tre körfält ut ur en rondell och blir avsläppt vid skolan är det med förväntan jag tittar upp på huvudbyggnaden som tornar bakom de tillsynes dvärgsvarvade stenmurarna där fanor i utomländska färger vajar på silverstänger. Kring mig pryder statyer och konstverk gårdsplanerna och studenter rinner likt ett mörkhårigt vattendrag mellan skolbyggnaderna i jakten på högskolepoäng. Det var bara att jacka i och låta sig bäras mot kompetensutvecklingen jag kommit för att hämta. I nära ett halvt solvarv

kastades jag likt en partikel på Cern runt om i skolvevan för att så småningom spottas ut i andra änden utan att riktigt veta om jag klarat mig helskinnad eller skapat svarta hål längs vägen. Snabbt bytte jag ut synförstärkande glasögon mot UV-skyddande, pressveckschinos mot shorts och ridstövlar mot sandaler med Intersports tubsockor i.

Det fina med att skolan serverar möjligheten att studera vid utländska universitet slutar inte vid möjligheten att studera vid utländska universitet. Nej, när sedan universitetet är klar med dig och du ändå befinner dig där kan du bege dig på nya äventyr som inte innefattar indexeringslappar i utskrivna powerpointpresentationer och halvdana skolreklampennor. För erfarenheten som du kommer att sitta och ljuga om vid såväl familjemiddagar som arbetsintervjuer kommer sig inte endast av antalet flisor du fått från de hårda skolbänkarna eller genomlästa labbrapporter. Erfarenheten blir vad man gör den till så jag såg till att göra något utav den.

Så när landningsstället till sist kysser svensk mark och mitt tunnelseende återgått till normal periferi kan jag konstatera att helhetstraumat av allt-är-annorlunda-chocken fullständigt tillintetgörs av vad jag faktiskt varit med om. Utland, vilket ställe alltså.

”Jag har klivit långt utanför min bekvämlighetsbox, har nära två dussin människor innanför min personliga sfär och kan inte läsa restaurangmenyer... ”
KRÖNIKA
TEXT: ROBERT KROGH ILLUSTRATION: JOSEFIN LIDH

LiTH i världen

Att börja på LiTH öppnar inte bara dörrar inför framtiden, det öppnar också dörrar till världen. På Tekniska högskolan finns mängder av avtal för utbytesstudier som bara väntar på oss studenter. Det finns samarbetsavtal med 300 universitet världen runt, varav 240 är inom Europa och 60 finns i övriga världsdelar. Linköping är ganska stort ändå, men världen är större. På vilket av de här 300 universiteten finns just din framtida utmaning? Det är ingen som vet ännu, men för att få inspiration kan man kolla in kartan nedan. Varje land har fått ett nummer, se längst ner på sidan hur många studenter som var i respektive land läsåret 14/15.

22
1
1. Kanada 2. USA 3. Bolivia 4. Brasilien 5.Chile
6 2 2 4 2 1
6. Argentina 7. Uruguay 8. Island 9. Irland 10. Storbritannien 11. Finland 12. Norge 13. Nederländerna 14. Danmark 15. Belgien 16. Tyskland 17. Tjeckien 18. Spanien 19. Frankrike 20. Schweiz 21. Österrike 22. Italien 23. Thailand
LAND 2 2 4 11 1 1 9 3 17 2 12 18 11 5 7 3 1 11 UTLANDSSTUDIER
24. Kina 25. Sydkorea 26. Japan 27. Singapore 28.Taiwan
12 17 30 11 2
29. Australien ANTAL STUDENTER

Processen

Att studera utomlands innebär att kliva ur sin bekvämlighetszon och att ge sig ut på ett riktigt äventyr. Förutom lite spänning i vardagen och ett mer konkurrenskraftigt CV, vad mer kan utlandsstudier ge?

Processen kan tyckas lång, krånglig och skrämmande men personalen på LiTHinternational finns alltid om frågor uppstår och mycket detaljerad information finns på hemsidan: /www.student.liu.se/ut/lith

För att underlätta för dig har vi sammanställt steg för steg vad du ska göra!

Lycka till!

Lista de länder du är intresserad av. Kolla även avtalen och språkkraven som kan finnas.

Ta hjälp av ”Sökportalen för utlandsstudier” för att hitta ditt drömm universitet.

Rangordna dina favoriter. Nummer 1 är din favorit!

Förbättrade språkkunskaper och ökad förståelse för andra kulturer. Personlig utveckling och nya vänner. Ett minne för livet! 01 02 03 04

Lämna in intresseanmälan senast 16 november.

05 06 07 08

Under vårterminen får du reda på om du är nominerad.

Dags för den formella ansökan. Börja i tid då denna ska godkännas av hemuniversitetet och värduniversitetet.

Kräver universitetet hälsokontroller, vaccinationer eller annan dokumentation? Kolla upp detta i tid!

I juni/juli får du det formella antagningsbeskedet. Gör dig redo för äventyr!

23 TEXT: EMELIE ABRAHAMSSON ILLUSTRATION JOSEFIN LIDH
UTANDSSTUDIER

INTERVJU MED LITH INTERNATIONAL

Processen för att söka utbytesplats kan tyckas vara krånglig och snårig, men som tur är finns det personal på LiTH vars uppgift är att guida dig rätt på den krokiga vägen från den dag intresse för utlandsstudier väcks tills du åker, men även när du kommer

tillbaka hem igen. Presentera er själva och vad ni gör!

Karin Karltorp

Jag heter Karin och är en av fem utbildningsledare, med ansvar för IL-nämnden. Vårt jobb som utbildningsledare är att hjälpa till med kursval, att svara på frågor om vad som kan ingå i en examen och vad man kan få läsa utöver obligatoriska kurser. Vi blir inkopplade så fort en student blivit accepterad vid sitt värduniveristet.

Annika Holm

Jag heter Annika och jobbar på LiTH International med processen från att studenten visar intresse till att samma student kommer hem och fått betyg. Jag kan hjälpa till genom att berätta vart andra studenter inom samma inriktning och program har åkt innan. Till exempel har jag gamla studieplaner från tidigare utresande och kan bidra med kontaktuppgifter till dessa studenter, ifall man har frågor om hur livet var där eller liknande.

Hur vanligt är det med utlandsstudier på LiTH?

Det är vanligare än många tror! Det åker studenter från alla program, inte bara civilingenjörer. Våga fråga studenter från andra program också, många har liknande profiler och kan också hjälpa om man har frågor.

Varför anser ni att det är viktigt/bra med utlandsstudier/utlandserfarenheter?

Vi möts ofta av studenter som säger att de lärt sig så otroligt mycket mer än bara nya kurser. Det är något vi gärna vill förmedla, att det är ett lärande för livet. Många gånger är det jobbigt och krångligt, men det löser sig alltid och i slutet kommer man hem med en fantastisk upplevelse.

Vilka är de vanligaste frågorna ni brukar få? Vart kan jag åka?

Det är nästan omöjligt att svara på. Börja med att snäva av vart du vill och vad du vill läsa, sen kan vi hjälpas åt att hitta en plats! Annika tillägger att hon också får frågor om kurser, som egentligen utbildningsledarna kan svara på. Karin brukar vanligtvis få frågor om vad för betyg som krävs för ett visst universitet, vilket hon omöjligt kan svara på eftersom det varierar kraftigt från år till år.

Vad har ni för tips till studenter som funderar på att åka utomlands?

Våga åk! Det kommer bli ditt livs upplevelse och glöm inte bort våra grannländer i Norden samt att man kan läsa på engelska på många universitet i länder som inte är engelsktalande, exempelvis Polen, Tjeckien

och Italien. Tänk utanför boxen och våga prova något ingen annan gjort tidigare!

Vi vill ert bästa och vi gör vårt yttersta för att hjälpa till och supporta er i hela processen. Det finns massor av information att hämta hos oss, om ni undrar något är det bara att höra av er. Stort lycka till och förhoppningsvis så får vi träffa många av er under läsåret!

Andra sätt att åka utomlands på

Erasmuspraktik: exjobb utomlands

Freemover: utlandsstudier utanför avtal Minor field studies: SIDA-finansierat, till utvecklingsländer

Linneaus Palme

Double Degreees: olika länder, mer uppstyrt, men två examens på samma tid som ett! Detta är poppis utomlands. Många studenter från LiU studerar via detta i Tyskland och Frankrike. Exjobb på egen kontakt.

24
UTLANDSSTUDIER
TEXT: EMELIE ABRAHAMSSON

INTERNATIONALITY AT LIU

Want to learn Chinese? Just have a good time with other international students? Go on a trip abroad? Then perhaps these are the associations you should check out. Here we present four international organisations, so like the Swedish cultural phenomenon Carl Henrik would say: “häng med!”

The East Asian Association has around 200 members from all over the world, but primarily Sweden, Japan, China, and Korea. They regularly host what they call conversation corners, an event that promotes language exchange with Chinese, Japanese and Korean students. It’s certainly educational if you want to improve your vocabulary. If you decide to join up you might also find yourself engaging in cultural activities, mayhap cooking or movie-watching. Beyond the fun and games the association have an important role as well. One of their main responsibilities is to welcome new Swedish student coming to Linköping University to study Chinese and Japanese. Lastly they also host two dinner parties annually, one per semester, so don’t miss out on them.

If sushi and chopsticks aren’t your thing, then ISA might be. ISA, short for International Students Association, represents all

international students at the university and is run by international student volunteers. They aim to facilitate all international students with the transition to Swedish culture and society, but also strive to make their stay more meaningful and comfortable. In order to do so, they organise events and activities such as seminars, workshops, parties and trips abroad. This autumn ISA is organising a trip to Lapland and all its magical wonders of Kiruna, Abisko, the Ice Hotel and much more. So if you don’t think it is cold enough down here, then make sure to check it out on their webpage.

Whatever your thoughts about the cold north, make sure to check out ESN, commonly referred to as Erasmus or European Region Action Scheme for the Mobility of University Students (You didn’t know that now, did you?). Throughout the first weeks of the semester they have had several events, and there are some more to come

throughout the rest of autumn.So if you are an international student, it is strongly recommended to check out one of their many guides. Wondering how to survive the university life? Check out their guide. Wondering about the colourful overalls? Check out their other guide.

Lastly there is the, fairly long named, IASTE or International Association for the Exchange of Students for Technical Experience. Represented in over 80 countries across the globe, they work with the exchange of internships. So if that sounds exciting, make sure to check them out.

25
UTLANDSSTUDIER
TEXT: EMELIE ABRAHAMSSON

EN ROBOT KAN BLI DIN NÄSTA ARBETSKAMRAT

Linköpings universitet är värduniversitet för den enskilt största svenska satsningen på teknikforskning någonsin. WASP, Wallenberg Autonomous Systems Program, har en budget på 1,8 miljarder kronor under tio år.

Satsningen är en investering i hjärnkraft och kunskaper för framtiden. Det vi kan förvänta oss är digitala kognitiva kompanjoner som hjälper till med beslutsfattandet när våra människohjärnor kör fast i detaljer och särintressen. Autonoma flygande farkoster som gör aktiva räddningsinsatser i områden dit människor har svårt att nå. System som hittar rätt bult till rätt pryl i industrins flexibla tillverkningssystem eller intelligenta trafiksystem som leder till ett minimum av köer och trafikolyckor.

I några fall kommer intelligenta robotar också att bli din arbetskamrat.

”I Sverige har LiU en stark position inom området. När det gäller integrationen av olika teknikområden som signalbehandling, datorseende och artificiell intelligens i de autonoma systemen har vi kommit längst. Vi har alla delar på plats för att även kunna sätta upp autonoma system av system, hävdar Patrick Doherty, professor i artificiell intelligens vid Institutionen för datavetenskap”, IDA.

Men visst finns det stora utmaningar kvar för forskningen. Patrick Doherty pekar ut några viktiga områden: Nivån på automationen måste vara flytande. Människor och maskiner ska fungera både oberoende av varandra och i nära samspel, beroende på situationen. Det ställer krav såväl på robotarkitekturen som på mjukvaran.

Robotar och människor behöver också kunna arbeta i blandade grupper, människor måste kunna delegera arbetsuppgifter till robotar, robotar till andra robotar och robotar till människor.

”Här behöver vi ta in kunskaper från samhällsvetenskaperna om hur vi människor beter oss och organiserar våra arbetsuppgifter, säger han.

En annan viktig aspekt är vem som slutligen fattar besluten. Om något händer, vem är det då som har ansvaret: robottillverkaren, programmeraren, människorna som arbetar med robotarna eller företagets chefer?

”Målsökande drönare i krigshärdar styrs i dag av människor, men de kan utse sina mål själva. Detta är en fråga som delar AI-forskarna i två läger, de som anser att människor måste fatta besluten och de som bara ser till effektiviteten. För tilltron till forskningen inom AI behövs ett tydligt etiskt regelverk”, säger Patrick Doherty

Den tredje aspekten handlar om att robotar ska kunna fungera i olika miljöer och under olika omständigheter, på en solig sandstrand likaväl som i en fabrikslokal eller på en snöig och vindpinad alptopp. Här krävs utveckling av nya avancerade inlärningsmetoder.

”I dag kan vi ta fram flygande autonoma system som fungerar för en funktion i en viss miljö. Det är mogen teknik som kommer snabbt nu, exempelvis inom jordbruket och för fjällräddning och lavinsökning. Det är också relativt enkelt att utveckla system för självkörande bilar, det finns redan fungerande vägsystem och trafikregler. Men vi vill ha adaptiva system som lär sig själva och som kan användas i många olika miljöer och under lång tid. Där är vi inte idag”, säger Patrick Doherty.

”Men inom tio år kommer vi att ha en helt annan vana vid robotar som arbetskamrater, speciellt inom den tillverkande industrin och de självkörande bilarna kommer snabbare än vi tror”, hävdar han.

Patrick Doherty är en av många forskare och forskargrupper vid LiU som är engagerade i WASP. Förutom artificiell intelligens handlar satsningen också forskning inom datorseende, signalbehandling, visualisering, fordonssystem, sensorfusion, reglerteknik, mjukvaruutveckling och mycket mer. Ett stort antal doktorandtjänster kommer att utlysas inom programmet.

WASP

I Wallenberg Autonomous Systems Program, WASP, satsar Knut och Alice Wallenbergs stiftelse 1,3 miljarder kronor under drygt 10 år, medan de deltagande universiteten och industrin står för ytterligare 500 000 kronor.

2015 ligger budgeten för start av programmet på 10 miljoner kronor. I WASP ingår en stor forskarskola, ett antal forskningsprojekt samt även uppbyggnaden av demonstratorer i samarbete med industrin.

I WASP deltar forskare vid KTH, Chalmers, Lunds och Linköpings universitet. Programmet koordineras från LiU där professor Lars Nielsen är programdirektör och förre rektorn Mille Millnert ordförande. Vid LiU är forskare från minst sex olika avdelningar vid tre institutioner engagerade, såväl vid Campus Norrköping som Campus Valla.

Internationellt satsas enorma summor i forskning kring autonoma system, inte minst i Tyskland och i USA.

26
ARTIKEL TEXT & BILD: MONICA WESTMAN

//TODO: insert name

Fristående från Datateknologsektionen

Ledar e

Nu när sommaren är förbi och inga ursäkter längre krävs för att sitta inne vid datorn trivs redaktionen som bäst. Dagens nummer tog 4 år att producera men nu är det äntligen här! Numret innehåller även en liten överraskning på 6 minuter i form av en gif som redaktionen lagt ner över 1024 timmar för att animera. Allt för er kära läsare, här har ni Clippy.gif :

Sponsor

Redaktionen har under sommaren haft två stora bekymmer.

1444651200

Det första har varit att hitta en sponsor till sidan, detta har varit svårt då redaktionens Noblesse d ’épée le patron inte hört av sig sen han startade ett Civ5game på maratonhastighet.

Efter ett antal möten och flera youtube-tutorials på hur man knyter slips så är nu kontraktet påskrivet och redaktionen kan stolt presentera sin samarbetspartner. Vi låter dem presentera sig själva.

Annons:

Nu när vi stillat eran törst för action och explosioner hoppas vi att ni gillar resten av numret, glöm inte: 1 like = 1 HP. Hej då och ha det så kult på restaurangen.

TL;DR “Jet fuel can’t melt steel beams!”

Kontakt

Om du tycker detta är lika intressant läsning som dokumentationen till Java eller om du vill vara med och bidra, komma på namn eller bara kommentera att “DVBF”, skicka ett mail, eller två, till: lithanian@d-sektionen.se

Det andra är att det inte längre finns några sexiga ryska fruar som är intresserade av redaktionen.

JUST NU: INSTITUTIONER I STORBRÅK

Spänningen mellan institutionerna MAI och ISY har i veckan nått ett nytt maximum. I origo av debatten står universitetets nya digitala kaffebryggare som institutionerna båda vill ha placerad hos sig.

ISY påstår att den ska stå hos dem för att effektivisera arbetet, då kort responstid är av högsta prioritet.

Detta har MAI reagerar starkt på och kräver en mer rationell debatt. MAI talesperson hävdar att de ej är ute efter att starta bråk. “Eftersom vi har ett kontinuerligt behov av kaffe och bedriver en mer komplex verksamhet har vi större behov av den. ”

“Vi vill inte sända fel signaler här men vi kommer sätta upp hårt motstånd om de får bryggaren hos sig”, säger ISY:s sakkunniga och stampar ner sin flip-flop, av typ D, i marken. “Här på ISY ämnar vi att transitionera till 2000-talet och då duger inte analoga kaffebryggare.”

MAI avrundar debatten genom att ge svar på tal. “Siffrorna är på vår sida, vi behöver den mer.”

29 S01E01
SEKTIONSSIDA

INANCIAL TIMES

ejonkungen

Inancial Times #4 2015

Av och med: Carl, Alfred, Bobo, Nils & Malte inancial.times@isektionen.se fax +46 8 700 65 00

Twitter & Instagram: @inancialtimes

Ledare

Välkommen tillbaka kära läsare; eller i det fallet det är första gången du skådar detta uppslag, gratulerar!

För er nya läsare följer en kort introduktion. I den oroliga samt periodvis missinformerade och förvirrade världen som är vår verklighet är behovet av en faktagrundad och kompromisslös journalistik stort. Vi på Inancial Times är fullt medvetna om detta faktum och vacklar inte, olikt Lithanian med sin knep-och-knåpinriktade verksamhet, för att beröra de stora frågorna. Vår redaktion genomsyras av integritet och legitimitet och vi betonar vikten av att ta helikopterperspektiv för att sätta saker i sitt sammanhang. Som ekonomiskt oberoende redaktion tyngs vi ej heller ned att av att med kvantitativt populistiskt dravel sälja nummer; våra syften är högre och ädlare än så.

Denna journalistiska seriositet till trots är vi inte främmande för att med jämna mellanrum även belysa och informera er läsare om kuriositeter av det mer triviala slaget. Vi är av uppfattningen att tvenne har sin plats i det tryckta mediet och vi ämnar bibehålla ett balanserat och mångfacetterat utbud. Vi bedyrar dock att detta uppslag aldrig kommer innehålla varken matlådetips eller gördet-själv-reportage, såvida det inte rör sig om investeringspotential eller handlingar av faktiskt betydelse.

Under sommarens årliga regatta i Svarta Havet visade vår nye rekryt Bobo Walkendorff prov på sin kompetens med sabreringssabeln såväl som sin breda kunskap rörande förskingring av värdepapper. Det är med stor glädje vi välkomnar honom till redaktionen. Han sällar sig till en exklusiv skara av människor, vilka utövar influens i de mest signifikanta av maktens korridorer. Han går sannerligen en ljus framtid till mötes.

Högst aktningsfullt, Malte Rosenhane-Wolff

Redan i slutet på 60-talet uppdagades det ohållbara i den svenska varvsindustrins konkurrenskraft. I och med Marshallplanens generösa monetära stödpaket samt de efterföljande avskrivningarna kunde den kontinentaleuropeiska och asiatiska ekonomierna och deras infrastruktur återhämta sig i en snabb takt för att redan på 60-talet på allvar börja konkurrera i produktionskostnad samt med teknisk innovation. Under mellankrigs- och efterkrigstid hade den svenska varvsindustrin fyllt behovet av reparation samt nybyggnation för att återfylla militära och civila flottor runt om i världen utan någon större konkurrens från de infrastrukturellt eftersatta krigsmakterna. Detta ledde till kraftig tillväxt under tre årtionden inom området till vilken en stor del av dåtidens positiva svenska utbytesbalans kunde härledas.

Men efter att framförallt Japanska aktörer som likt i andra tillverkningsområden börjat visa upp de numera välkända LEAN- och kahnbanprocesserna introducerades tonnage av hög kvalitet samt med låga kostnader på marknaden. De svenska varven kände omedelbart effekten i lägre efterfrågan och en seg utdragen avveckling påbörjades då industrin inte hade några motgrepp för att möta konkurrensen trots ett flertal stimulans- och effektiviseringspaket. Den under perioden så stolta svenska varvsindustrin och på många sätt motorn i den västsvenska ekonomin började gå på knäna för att slutligen uppvisa en fullständig kau tau inför omvärlden.

Mycket av utvecklingen kan enligt Hedin (1995)1 deduceras från varvens oförmåga att identifiera den egna kärnkompetensen samt diversifieringar på marknaden för att på så sätt möjliggöra en specialisering, om än med något minskad produktion men med industrin intakt.

Insikten att en viral ekonomi med både industrisom tjänstesektor är den enda stabila nationella hushållningen för att upprätthålla välfärden är vida accepterad. I och med globaliseringen med allt större delar av basindustrin förflyttad till lågkostnadsländer ökar vikten på de befintliga industrierna och de ännu levande delarna av humankapitalet involverad i glansdagar inom någon bransch att prestera för fosterlandet. Inancial-redaktionen. som bidragande och ansvarsfulla samhällsmedborgare, framför härmed sitt förslag för att återupprätta den svenska varvsindustrin.

Under det senaste decenniet har en rörelse av, till stor del igångsatt av makro-politisk inverkan, unga entreprenörer kring medelhavsområdet startat försäljning av paketresor. Med en specialisering på logistisk problemlösning har dessa företagare lyckats tillgodose behov, identifierat kunder genom nätverksbyggande, minimerat likvidproblem

med direktbetalningslösningar samt erhållit stora marginaler. Branschen uppskattas att redan under 2005 ha omsatt ca 31,6 miljarder dollar2 globalt och sedan dess växt explosionsartat i och med att demokratiseringsprocessen påbörjades i mellanöstern.

Tidigt har dock analytiker både i industrialiserade och utvecklingsländer identifierat att den logistiska kompetensen främst har sträckt sig till landbaserad transport. Ett flertal brister i värdekedjan med påföljande negativ publicitet har under en nära tid florerat i de flesta medier runt om i världen då den vattenburna delen av verksamheten brustit i både tidschema och kvalitet. Delar av det fasta kapitalet har identifierats som bristfälligt och ett desperat sökande från entreprenörerna har startats för att finna ersättningar till ej adekvata eller konfiskerade transportmedel. Men på grund av handels- och industrihinder i närområdet har kvoterna för de båtar som behövs för att följa den prognosticerade ökningen i efterfrågan för resor innehållande maritima inslag inte på länga vägar kunnat uppfyllas. En svensk industrigren som länge gått på dialys har här ett tillfälle att förskansa sig nytt blod med ett hittills outnyttjat och därigenom ej konkurrensutsatt gap.

De svenska varven har här en möjlighet att undvika konkurrens om högkvalitativa eller högteknologiska produkter utan kan förse nischen med fartyg som dels kan köpas och restaureras från den krympande svenska fiskeflottan och dels med nybyggen som enbart uppfyller de basala behov som krävs. Därigenom kan industrin återuppstå under mildare konkurrens och praktiskt möjliga målsättningar. Efter en relativt snabb uppstart kan verksamheten involvera myndigheter i arbetsmarknadsprogram där den nya delen av befolkningen välkomnas in i lärlingsprogram som varvsarbetare, något som kan ses som positivt ur ett CSR-perspektiv. En ekonomisk cykel har skapats som både gynnar svensk industri och små till medelstora företag i medelhavsområdet. I en tidsålder där kretslopp är den goda vägen och en aspiration för såväl näringsliv som offentlig sektor borde förslaget ses som en möjlighet lika mycket som en skyldighet.

1 Hedin, Gunnar (1995). Svenska varv - världsledande Göteborg: Tre böcker. Libris 7592941. ISBN 91-7029182-9 (inb.)

2 Patrick Belser (2005). Forced Labour and Human Trafficking: Estimating the Profits. International Labour Organisation Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work International Labour Office. https:// www.civilandhumanrights.org/documents/Forced_Labor_ and_Human_Trafficking_-_Estimating_the_Profits.pdf

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

möjligheternas

Redaktionen har sedan den unge Bashar Assads tillträde till makten vid millennieskiftet oroligt sett på medan den syriska ekonomin har körts i botten. Internationella sanktioner och indragna handelsavtal till följd av inbördeskriget 2011 har tillsammans med brist på kapital och otillförlitlig elförsörjning lett till den ekonomiska kris vi idag bevittnar. Landets entreprenörer har sedan länge flytt landet och i takt med att snitträntorna på bolån stiger och att det syriska pundet faller följer nu allmogen efter.

Carl Bildt twittrar om den syriska börsens fall: ”Här hedge-tradear vi med post-it lappar”.

Men vissa experter tror att den dystra ekonomiska trenden är på väg att vända och ser en enorm potential i regionen. Landet är rikt på naturtillgångar som olja, naturgas och mineral; därför har Lundin Oil nyligen bestämt att investera ytterligare 200 miljarder dollar i tung industri, gas och opiumplantage i ett område utanför den kustnära staden Homs. Efter att många syrier nyligen lämnat landet på grund av den föresvävande bostadsbubblan rapporterar en annan i området aktiv aktör, Deutsche Bank, att de haft problem med att få tag i tillräckligt humankapital. Det

har visat sig vara A och O att sluta fördelaktiga kontrakt och upprätthålla goda relationer med både Assads regims anhängare samt de i trakten förekommande rebellgruppen IS och Al-Qaeda; något som gjort att de diplomatiskt mer erfarna representanterna från Lundin Oil lyckats behålla företagets first mover advantage i landet. Med en stark lobbyverksamhet i ryggen och genom att utnyttja det utsatta läget för lokalbefolkningen har företaget snabbt kunnat upprätta en effektiv infrastruktur för just gas och gruvindustri. Inancial Times kommission i Syrien stöttar de industriella krafterna i landet och står upp för en liberal politik som skapar välfärd och jobb på en trygg och kontrollerad arbetsmarknad. Med ett sysselsättningsmål på 100% för effektivt resursutnyttjande är investeringar så som Lundin Oils avgörande för en hållbar krishantering och framtida välstånd för finansiärerna.

I ett Syrien där näringslivet fortfarande är post krigs-traumatiserat och med en aktiemarknad där priserna är körda i botten är det ett ypperligt tillfälle att investera. Med rätt placeringsstrategi och portföljförvaltning spås rekordsnabb paybacktid och höga ROI-tal. Redaktionen ser ljust på regionens framtid.

Insändare: det artar sig

I tidningarna kan man idag läsa om hur Fredrik Reinfeldt tar ut ett avgångsvederlag på 156 000 kr i månaden och den mycket tragiska flyktingsituationen i Europa. Dessa tragedier är självklart viktiga att rapportera om, men både media och våra politiker verkar blinda för en av de största orättvisorna i vårt samhälle.

Varje dag väljer svenskarna att blunda för verkligheten; samhället är byggt av och för människor som identifierar sig som människor. Vi lever i en human-normativ värld där individer/ svärmar/flockar/etc. som identifierar sig som annat än homo-sapiens lämnas mycket litet utrymme. Dessa normer speglas även i det svenska språket. Uttrycket ”Det artar sig” bygger på antagandet att en ökad precisering av artstillhörighet är positiv, en inställning som är uppenbart human-normativ och en anakronism i Sverige 2015.

Efter en kortare tids reflektion förefaller det uppenbart att art enbart är en social konstruktion, skapad för att upprätthålla befintliga maktstrukturer i vår tillvaro. Det finns tre etablerade sätt att se på begreppet art: morfologiskt som bygger på utseende, biologiska som bygger på sexuell fortplantning och fenogenetiskt som bygger på fysiska egenskaper och förfäder. Sammanfattat kan man säga att artsdefinitionen i dagsläget är utseendefixerad, sexistisk och släktskapskonservativ.

Jag föreslår ett fjärde alternativ, nämligen den sese-relativistiska polyartsdefinitionen. Denna definition sätter den egna individens syn på sin egen artstillhörighet i centrum och utgår också från grundtanken att en individ inte behöver ha enbart en artstillhörighet. Samhället måste vara byggt på ett sådant sätt att det accepterar en individs definition av sin egen art/arter/artsinverser. Ett alarmerande exempel på human-normer i samhället är Facebook. En privat aktör som inte tillåter användare att specificera art på sin profilsida. Ska vi tillåta dessa kapitalistiska profitörer att styra över vår definition över vår egen entitet? Vi kan sätta vårt hopp till starka individer som mini_ ponnyn@instagram eller Thomas Thwaites, men sanningen är att utan en politisk kraftsamling så kommer artsrelativister aldrig kunna få drägliga förutsättningar i den human-normativa tillvaron vi lever i.

Värst av allt är, att när jag skriver dessa rader så vet jag att likt fladdermusens ultraljud i en tom rymd, så ekar textens budskap i ett livlöst vakuum. Jag vet att istället för att väcka tankar och stimulera intelligent dialog så möts dessa åsikter av passivitet eller, i värsta fall, aggressivitet. Jag vill uppmana alla er som lever i human-normen att lyfta blicken, och att våga se de som lider av det system som ni skapat för att sedan rannsaka er själva och göra skillnad!

På direkt order från HKM, för redaktionen känd som Tjabo, går redaktionen ut med en uppmaning till var I:are, såväl ung som gammal, såväl grunkenöverlevare som 5-snittare, såväl sektionsaktiv som resten; hör vår evige ledares kall och AVSTÅ FRÅN VOLONTÄRARBETE.

I dessa tider kan det vara svårt att se affärsmöjligheterna i en dyster situation och det kan locka till och med den mest sanna av kapitalister att i förtvivlan vända sig till frivilligarbete. Din Konung, vän och sanna ledare vill att du slår bort varje sådan tanke från ditt sinne och vänder åter till profitens gyllene väg. För Konungen, fosterlandet och bankkontot.

Det är din plikt som I:are, och med den samhällsbärande ledarroll som följer därav, att visa dina medarbetare att den enda vägen framåt alltjämt är under kapitalismens dollargröna fana. Medan frivilligarbete må belönas av en flyktig känsla av rättrådighet och något att skryta med på Tinder, så är det blott via arbetsfördelning och frihandel som den sanna monetära vinsten kan göras.

Kanske kan det skänka tröst att tänka på hur våra förfäder, ställda inför liknande hot om krig, elände och avtagande avkastning, lyckades behålla sina ideologiska övertygelser och värdeutveckling* genom att hedga sina positioner i kriget och stödja båda sidor. Det kanske inte är den sortens hjältemod som ger Hollywoodfilmer “based on a true story”, men det är den sortens hjältemod som bygger en välfärdsstat.

*Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

WORLD BUSINESS NEWSPAPER
Viktigt meddelande till allmänheten

Ledare

NATTREDAX är tillbaka med ett nytt läsår framför sig och med det nya nummer av Y-ORGANET. Vi ser med respekt tillbaka på det som varit och blickar med spänning och tillförsikt mot framtiden! N0lle-P är över och det innebär irrationellt mycket folk på campus. Köerna slingrar sig till synes oändligt långa genom korridorerna och inte bara till Baljan utan även till universitetets olika faciliteter som toaletter, microvågsugnar och liu-kortuppdateringsstationer. Ibland är det så mycket folk på samma ställe att redaktionen har ställt sig frågan om folk egentligen vet vad det är de köar till? Och om det inte är på tiden att någon statlig myndighet eller varför inte Nationella insatsstyrkan skulle gå in och styra upp det extrema köandet? Eller kanske SÄPO?

Något annat som genomsyrar universitetshösten är förväntningarna och hängivenheten inför vad som komma skall, vad det än nu må vara. Det är som om vi pånyttföds, ges en andra chans (eller en tredje, eller fjärde) och lovas att lyckas där vi förr misslyckats. Ja flosklerna är många. Den tidiga hösten är sannerligen passionen och drivkraftens tid, må den vara här för att stanna! Länge denna gång och inte som förra året då planeringen sprack efter andra lektionen.

Skönt då var vi igång igen! Vi i NATTREDAX vill hälsa alla nya studenter välkomna och på’t igen bara till alla gamla!

Ert parasoll i sommarvärmen och tillgivnaste vänner, Y-ORGANETs redaktion, NATTREDAX:

B (aktör)

M (valör)

T (konduktör)

Kommendörens reflexioner

Två veckor har flugit förbi och Nolle-P är över. En ny period av nollans liv har precis börjat. När jag ser tillbaka på Nolle-P så konstaterar jag att i alla fall jag har haft det väldigt skõj. Jag och mitt mastodontlika Y-Fadderi hoppas och tror att även nollan njutit av denna tid. Jag hoppas att vi givit nollan en rolig och minnesvärd start på universitetslivet. På två veckor har nollan hunnit med massor av aktiviteter, bl.a. Ymping varje morgon, åkt på HaYk och nolledisco på Kårallen. Nu efter Nolle-P kan nollans schema kännas något tomt, därför har Y-Fadderiet sammanställt en liten liten, liten lista på olika aktiviteter som nollan kan fylla sina dagar med:

- Plugga

- Tvätta, städa och laga mat. YF har ju visat hur man gör

- Engagera sig i sektionen, kåren eller någon förening

- Duscha (om inte nollan hunnit med detta i Nolle-P så kan det vara dags nu)

- Ympa varje dag!

Jag skulle även vilja ta tillfället i akt och tacka mitt fadderi, Klanen McKenna. Det har varit en ära att leda detta mastodontlika fadderi genom Nolle-P. Jag riktar även ett stort tack till alla faddrar och sektionsaktiva för all hjälp som Y-Fadderiet fått under Nolle-P. Utan er hade Nolle-P aldrig blivit så fantastiskt som det faktiskt blev.

Avslutningsvis skulle jag även vilja rikta ett tack till nollan! Ni har tagit er igenom Nolle-P och jag är som kommendör genuint stolt över Y-nollans insats. Lycka till mer era fortsatta studier här på LiTH. Jag och resten av mitt mastodontlika Y-Fadderiet hoppas att ni haft ett fantasktist Nolle-P och hoppas att ni återvänder för att uppleva det igen nästa år, men då som faddrar.

Med varma mastodontlika hälsningar

Kommendör Jens McKenna

NATTREDAX

NATTREDAX ute i världen

Under ett möte som drog ut lite för långe på tiden så bestämde NATTREDAX (under ett rus av koffein) att i år satsa stort och varje vecka skicka en korrespondent ut i världen.

För att klara denna satsning investerade NATTREDAX stora pengar i ett företag som tillverkade drönar till Kina, vilka då hade en tillväxtkurva som pekade likt tan(x) då x --> π/2 från höger. Sen kom börskraschen och pengarna blev lika mycket värda som ett bankkort i baren på skytte-c.

Attans tänkte vi, men man får göra det bästa av situationen. Så vi tog sektionen trotjänare Yrla på en tur i de östtergötska skogarna. Vår resa förde oss runt majsbevuxna åkrar, in på små grusvägar och över forslande bäckar innan vi nådde vårt mål; metropolen Boxholm.

Väl där väntade vi dag och natt på att hitta något med större nyhetsvärde än att kvarterspizzerian hade börjat servarna asiatisk wok (vilken inte är sämre än en ljummen öl i bastun) så begav sig redaktionen hem.

Jästskribenten har ordet

Vi i NATTREDAX har bestämt att det behövs lite friskt blod till redaktionensåvikomdenbriljantaidenatttainenjästskribent.

NATTREDAXharslutpåskämt

I måndags eftermiddag hörde jag ett rykte, nämligen att NATTREDAX fått slut på skämt - en vecka innan första numret av Y-organet. Jag kunde knappt tro mina öron. För att dementera ryktet stampade jag in på redaktionen för att se om det verkligen stämde. Och hemska tanke: När jag öppnade dörren såg jag hela nattredax söka efter “roliga matteskämt” på bing. Inte nog med att de inte kan komma på skämt, de kan heller inte använda en rimlig sökmotor. /T

Kat(t)astrof på

Y-Sektionen

En stöttepelare för sammanhållningen på sektionen är försvunnen. Allt började förra året - så som att förbereda oss för denna extrema händelse - när en viss kattröja inte längre sågs på föreläsningarna i envare. Nu har detta dragits ännu längre och årets etta (nolla) kommer sakna associationen mellan en kattröja och grunk, en ren kat(t)astrof!!

Dags att lacka ur!

ArtikelseriensomventilerarbättreänC-huset Det liksom kokar inuti, rösten skär sig och salivet sprutar. Jag försöker tankspritt lösa uppgifter ifrån dagens lektioner, men jag avbryts gång på gång av att jag ställer mig upp i vredesmod. Jag är arg. Inte lite vresig utan fly förbannad! Att vara sådär arg är här på NATTREDAX en gammal fin tradition som vi tror härur från det att NATTREDAX i åratal har lockat personer med en viss sinnesstämning. Man kan säga att vi här på redaktionen till naturen är på det här sättet. Vi finner i alla fall ingen annan förklaring.

Dags att lacka ur! är detta läsårets titeln på ett fenomen NATTREDAX praktiserat så länge vi kan minnas och kommer detta läsår vara återkommande under hela året. Vi avsäger oss allt ansvar för det som kan drabba läsaren i och med kontakt med serien. Så som; sönderslagna kaffekoppar, avslitet hår, icke avklarade lektionsuppgifter och i förlängningen kuggade tentor, avhopp, anställning på McDonalds och slutligen total misär.

Så till dagens dags att lacka ur:

Ett ord: Corson. Hur f*n ser den ut? Och kommer den någonsin bli säkert farbar? Denna universitetets aorta som pumpar studenter och annat löst folk mellan olika byggnader på olika farkoster ibland till synes i hysteriska hastigheter kan man tycka borde hålla högre säkerhet och standard än vad den gör. Man kan köpa att den ser ut som en ihoplappad kroppsstrumpa från 70-talets världscup i skidor men vad som inte går att göra sig bekväm med är att det här råder fullkomlig kaos. Att ta sig igenom Corson runt lunchtid har av NATTREDAXS prao-elev ”Larssa” beskrivits som att med ögonen förbundna, oskatt försöka krypa sig förbi en hjord av tanks i rörelse. Tur att inte cyklar kan avlossa projektiler tänker du. Vissa i redaktionen tror dock att detta endast är en tidsfråga, för att klara sig på Corson vill säga.

NATTREDAX har försökt nå Sinkholeriet för en kommentar till vad som kan kallas Sinkholeriets händelseepicentrum eller vad man numera i folkmun brukar tala om som en krigszon, men ges inget svar. Det är något lurt med det hela. Denna kalabalik fjolårets slukhål gjort upphov till och arbetet efteråt som följde. Och nu strax utanför Kårallens landgång har alltsammans resulterat i inte mindre än en stor svart fläck, eller var det två? Konspiratörer som vill hålla sina identiteter dolda hävdar att allt är iscensatt för att dölja ett försök till en utbyggnad av kulverten. En tunnel som skall fungera som en flyktväg från Fysikhuset till baljan när gratiskaffet är slut. Beställt av IFM. Detta ligger kanske närmare sanningen än man eljest kan tro. Hävdar vi.

Och för allt i världen, ställ vakter i baljan, skylten som påbjuder enkelriktad färdriktning har visat sig dysfunktionell!

T B i l a g a n

En miljon Nollan

Efter den extremt solkyssta sommaren på Bäst- eller Bröstkust är Linköpings studenter stadigt tillbaka på sina tvåhjulingar. Trots det knappa behovet, kan vi efter den första månadens baljansnack konstatera att smink med solskyddsfaktor >35 tvingar dig att visa

legitimation när du vill inhandla energidrinks. När man är 20+ , är det en indikation på att du är fräsch och rynkfri eller bebislik?

Hursom, på Universitetet suddas åldern ut och du är inte äldre än året du började. Nollan blir ettan på två veckor. Sedan väntar år av stress och ångest men bara man får av fyra några skott så blir tiden genast mer efemär tills examen. För det är ändå sjukt hur många som går från “geni” på gymnasiet till medelmåtta här på LiU. Klassens stjärna blir en av miniorerna. Men glöm inte att med rätt ambitioner kommer man långt. Fortsätt simma!

Höfvding har ordet

Hejsan, hejsan, Nollan!

Nollan kanske har märkt att Nollan inte längre har några snälla faddrar som tar hand om Nollan. Nollan behöver dock inte vara orolig för

att Nollan inte ska klara av sin utbildning. Urfadderiet vet nämligen att Nollan vet att om Nollan pluggar ordentligt under terminens gång så kommer Nollan att veta det som behöver vetas för att Nollan ska veta att Nollan klarar sina tentor, och samtidigt veta att Nollan hinner uppleva och lära sig att veta allt som Nollan kan tänkas behöva veta om studentlivet.

Nollan ska också veta att studentlivet handlar om att veta om var gränsen går. Med gränsen menar Urfadderist Höfvding såklart den gräns som är ett streck, ett streck som man kan balansera på. Om Nollan balanserar på detta streck, som är en gräns, så kommer Nollan att hinna umgås med sina nollekompisar utan att behöva riskera ett U.

Nu går Urfadderiet.

Hallån?

Karpen Diem!

HAPPY HALLOWEENY Fluffi & Snuffi Tagga Tentakravallen!!!11!1!!!

“I didn´t like my beard at first, then it grew on me..”

- Urfadderist Ylber

Vem i Bi6 är du?

Hur reagerar du när någon raggar på dig?

a) ”Woopdioo”.

b) Skulle inte förstå.

c) ”Är du ekonom?” d) Säger ”min k*k är så hård”.

Vad gör du på en tisdagkväll?

a) Biceps. b) Sitter och gücklar.

c) Ser på medical-video. d) Nyktrar till.

Vad gör du om sju år?

a) Triceps. b) Planerar bröllopssittning.

c) Chef. d) Hemuppgifterna i grunken.

Favoritmat ?

a) Shake b) Chips

c) Choklad-snoppar. d) Snus

Flest:

a) Du är Bi6-Anton. Du bor på gymmet och för dig finns det aldrig ett dåligt tillfälle att ta av sig tröjan och flörta loss. HahA-ha din lilla kärleksmums. #Bamsekram.

b) Du är Bi6-Anna. Troligtvis är du 8 cm från att räknas som dvärg men innehar lika mycket energi som en jätte. #Glädjespridaren

c) Du är Bi6-Ronja. Grattis, du är en dominatrix, du bossar runt men med en glimt i ögat. En typisk dag: 08-17 Plugg, 17-20 Choklad, 20-00 Ekonomer #LikeABoss

d) Du är Bi6-Hilding. Du är för full, ta ett varv runt kvarteret. #cdrtfyghjkjuyfgfua

Ps. Om ingen passar in på dig, var lugn, det finns fler. Hälsningar Niklas, Emelie, Ebba, Knorfen, Alex W, Johanna, Frida och Katja. Puss & Bi6

34
Liksom ba PEOW!
#4
HT 2015
Dålig anDeDräkt
JAAAAAAAAAA

myheterna

Generalen har ordet

Här sitter jag, hemma i min lägenhet och snorar med NOLLE-P-sjukan knackades på min axel. Det är dagen efter utediscot och för första gången på en månad har jag fått sova ut. Efter lite mer än 9 månaders arbete är det snart över. NOLLAN vet ännu inte vilka vi är och hur vi ser ut bakom glajjorna, men många anar nog att det som förhoppningsvis har varit en extremt rolig period i NOLLANS liv nu leder mot sitt slut. NOLLE-P är en magisk tillställning för både NOLLAN, phaddrar, och phadderister. Vi lever oss in i våra roller, men bakom glasögonen får vi ett extremt starkt band till våra nya studenter, och vi vill inget hellre än att se er glada och lyckliga under era första veckor här på Maskinteknologsektionen.

Jag vill passa på att tacka några av de som varit med och gjort det här NOLLE-Pt möjligt. Tack till FM, Styret, EMMA och pateterna, ni har varit sjukt duktiga och alltid ställt upp. Tack även till våra underbara phaddrar, ni ska veta hur mycket positivt jag hört om er från andra phadderier och utomstående aktörer, ni är bäst! Men mest av allt vill jag tacka de personer som under den här våren kommit mig närmare än jag någonsin kunnat tro. MPiRE, mina kära phadderister och vänner, jag älskar er så extremt mycket, ni ska veta att ni alltid kommer finnas i mitt hjärta, för evigt.

Alla är glada, ingen är ledsen, säger NOLLAN, och där sitter jag rörd över de underbara orden som jag beundrar er så mycket för. Ibland finns det många anledningar att det är skönt med solglasögon, när det är svårt att hålla tillbaka tårarna är det tur att de är där. Imorgon är det gasquologiföreläsning, och jag vet fortfarande inte riktigt vad jag ska säga till er när jag presenterar mig utan solglasögon. NOLLAN, tack för det här NOLLE-Pt, utan er är det inte möjligt att genomföra det överhuvudtaget. Utan er finns det ingen mening med mottagning, phaddrar och phadderister, så tack för att ni har gått på våra arrangemang och dykt upp i klassrummen inför våra besök. NOLLE-P är kanske slut, men ni kommer för alltid att vara mina NOLLAN, och jag är för alltid Generalen.

”Vi finns kvar”

Under förra terminen skrevs en tentamen i flervariabelanalys där 154 blev underkända och endast en blev godkänd. Senare samma termin presenterades skolans nya grafiska profil. Båda dessa händelser skapade stor uppståndelse bland eleverna. De två händelserna kan tyckas vara helt orelaterade. Det många inte vet är dock att den nya grafiska profilen är en direkt konsekvens av den redan ökända flervarretentan.

Det började med att en grupp elever började undersöka matematiska institutionen närmare med anledning av de extrema tentamensresultaten. Alla spår av dessa elever är nu helt borta men jag har under sommaren lyckats ta reda på vad de kom fram till: MAI har starka kopplingar till Illuminati (se bildbevis). Detta avslöjande tvingade MAI att använda sin makt för att tvinga fram en ny gräsligt ful grafisk profil för att få alla att glömma bort TATA69tentan.

35

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.