LiTHanian nr1 2016 by LiTHanian

LARM

WHERE’S THE MUSIC?

2016

Linda, Trainee 2015–2016

”Som trainee får jag så mycket att ta med mig i karriären.” Linda gillar att se nya platser. Hon kommer från Helsingborg, utbildade sig till civilingenjör i produktionsutveckling i Luleå och är nu mitt uppe i Scania Graduate Trainee Program i Oskarshamn. Eftersom hon var sommarteknolog här under sommaren 2014 och trivdes väldigt bra, sökte hon sig återigen hit. Hittills har hon praktiserat på monteringen och karossverkstaden och kommer under resten av traineeperioden få erfarenhet av såväl R&D i Södertälje som marknad i Argentina. Scania Graduate Trainee Program i Oskarshamn ger bred inblick i hela verksamheten och är en perfekt start på arbetslivet för dig som är nyutexaminerad civilingenjör med masterspåbyggnad. Läs mer på scaniaoskarshamn.se/career. Ansökningsperioden pågår 18 januari – 15 februari.

Scania Oskarshamn är Kalmar läns största privata arbetsgivare med drygt 2000 anställda. Här sker tillverkningen av lastbilshytter för Scanias samtliga monteringsanläggningar i Europa. Scania Oskarshamn satsar stort och ska fördubbla produktionskapaciteten inom de närmaste åren. Det gör att man har ett ständigt kompetensbehov av såväl verkstadspersonal och tjänstemän som traineer.

Scania. It starts with you. scania.com/karriar

REDAKTIONSSIDAN

Chefredaktören har ordet A

Nytt år, samma gamla klyschor. Nytt år, nya möjligheter! Eller snarare: nytt år, ett år närmre examen. Efter en lång och mörk höst är vi äntligen på väg mot ljusare tider, snart är det sommar och nu är det hög tid att fundera på sommarjobb och jobb efter examen, om man redan är där. Vilken tur att vi har LARM, där man kan få kontakt med sina drömarbetsgivare eller få inspiration i jakten på en sådan. På sidan 12 kan ni läsa om LARM och vad som kommer hända. Med hjälp av våra mingeltips på sidan 18 får ni ett försprång i hur ni tar kontakt med företag på mässor. Framtiden kommer fort. Det har snart gått fem år sedan jag var en oerfaren nittonåring på vift från den småländska obygden. Jag vet numera massor med saker jag inte visste innan. Hur man trippelintegrerar, hur man kan beräkna vinkelaccelerationen på en snurrande skiva och var ett logistikcenter ska placeras för optimal lönsamhet. Jag har också lärt mig hur man hanterar belgiska strejkvakter, hur man får tillbaka pengar från SJ och att tvätta viskoströjor för varmt är en dålig idé. Vissa saker som man behöver i livet lär man sig inte på föreläsningar, labbar eller lektioner. Att engagera sig i föreningar och organisationer är en bra erfarenhet. Har du inte hittat rätt förening än? Kolla in sidan 8 där vi tar upp ett axplock av allt du kan engagera dig i. I all studiehets får man inte glömma bort sina fritidsintressen, som ofta får en att må som allra bäst. Eller varför inte upptäcka nya? Kanske är du en oupptäckt orienterings-talang eller riktigt grym på programmering? Man vet aldrig förrän man testat. Ett nytt år är en utmärkt möjlighet att göra förändringar. Själv ska jag försöka bli en bättre löpare. Wish me luck! Chefredaktören hissar: Snö. Det blir ljusare och man kan göra roliga saker, snölyktor och sådant.

Chefredaktören dissar: Snö. Det blir väldigt kallt och blött. Och halt.

Emelie Abrahamsson Chefredaktör 15/16

”Vad ville du bli när du var liten? ” I

J A. Emelie Abrahamsson. Chefredaktör Cykelpolis! Väldigt inspirerad av “Pacific Blue” som brukade gå på femman efter skolan… Cyklar gör jag åtminstone. B. Klara Hammerth. Redaktör En som ritar kartor, det var drömmen.

C. Olivia Kassander. Layoutansvarig Prinsessa, men fick veta att man var tvungen att gifta mig med någon kunglig. Bytte till isprinsessa! D. Sara Björkqvist. Fotoansvarig Motorcykelförare. Inte som tävlingsförare eller liknande utan antagligen ville jag ha betalt för att bara köra omkring.

E. Victoria Hansson. Layoutare Konditor, kock och isprinsessa. Helst allt samtidigt, hur nu det skulle gå till.

FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER VIA @lithanian ANSVARIG UTGIVARE Emelie Abrahamsson, chefred@lintek.liu.se TRYCKERI Linköpings Tryckeri AB KONTAKT lithanianred@lintek.liu.se

ADRESS LiTHanian, Linköpings Teknologers Studentkår Tekniska Högskolan 581 83 Linköping OMSLAG Olivia Kassander

F. Helena Sjunnesson. Layoutare Oj svår fråga haha enda jag vet är att jag vill bli lycklig med min familj. G. Josefin Lidh. Illustratör Balett-dans-tös. Jag ville dansa balett och var en tös, logiskt.

H. Elsa Jensen. Illustratör Astronaut eller delfinskötare förstås! I. Eric Henziger. Webbansvarig Kock. Det vill jag fortfarande bli, men har kommit in på ett långvarigt akademiskt sidospår. J. Robert Krogh. Krönikör Äldre. Nu är det tvärtom. Även klätterbergare stod högt i kurs. K. Nora Bohlin. Skribent Delfinskötare, kunde inte tänka mig något bättre än att simma runt med delfiner hela dagarna och ja, har väl svårt att göra det idag också.. L. Linda Åkerman. Skribent Sminkfrisör. Ett påhittat yrke av mig själv, en make up-artist och frisör i ett! M. Henrik Foo. Skribent En augustimorgon vaknade jag i Brennenburg utan minne av mitt tidigare liv, enbart en lapp skriven av mitt förflutna jag. Det stod inte vad jag ville bli när jag var liten dock.

KALENDER

INNEHÅLL

INNEHÅLL NUMMER 1 // 2016

03 04 07 08 10 12 18 19 20 22 23 24 26 30 32 33

REDAKTIONSSIDAN KALENDER LINTEK HAR ORDET VAD KAN MAN ENGAGERA SIG I?

08.

FÖRENINGSAKTIVA STUDENTER LARM SÅ BLIR DU MÄSTARE PÅ ATT MINGLA VÄRLDENS KONSTIGASTE JOBB VILL DU GÖRA KARRIÄR PÅ SAAB? FRÅGA SPRÅKVETAREN

10.

KRÖNIKA DIN ALTERNATIVA INNOVATION WHERE´S THE MUSIC?

12.

TFK ARTIKEL LITHANIAN PODD SEKTIONSSIDOR

19.

LINTEK

LinTek har ordet Hej! Vad kul att just du läser detta underbart LARM-blå nummer av LiTHanian! Hoppas att tenta-p var lyckad och att den nya terminen rullar på bra. Kom ihåg: snart är det sommar igen! Under januari har vi alla på LinTek, av uppenbara skäl, tänkt mycket på LARM. Det har fejats, ﬁxats och förberetts och nu är det minsann snart dags! LARMs projektgrupp har jobbat stenhårt med mässan sedan i augusti (och projektledaren ännu längre) och snart får vi alla se resultatet av deras outröttliga arbete. Skulle du kanske vilja jobba med nästa års LARM? Eftersom LinTek just nu rekryterar till kårledningen och kårstyrelsen vill vi förstås slå ett slag för att kandidera på alla de poster vi söker just nu. Det är svårt att kortfattat förklara hur det är att arbeta som heltidare på LinTek, men vi skulle nog alla säga så här: ta chansen! Det är något du aldrig kommer att ångra.

”Examens

beviset h ar varit med ett tag”

Så just nu tänker vi onekligen på framtiden. Kanske är det just här, just den 9 februari som din nya resa börjar? För det ﬁnns ju trots allt ett liv efter examen...

TEXT: LINTEK

LARM

LARM hela veckan Den 9 februari är det dags för LinTeks arbetsmarknadsdagar, LARM. Mässan anordnas i år för 35:e gången och tusentals besökare väntas komma. Mässan håller till på Campus Valla i C-huset, Kårallen samt ute på Blå Havet. LARM är teknologernas chans att knyta kontakter med stora som små företag ute i näringslivet. På följande sidor kan du läsa vad Viola Häggström och Andrea Pfeffer har att säga om årets LARM, båda engagerade i evenemanget. På dessa sidor har du också chans att lära dig hur du blir en mästare på att mingla samt hur en dag på LARM kan se ut.

TEXT: LINDA ÅKERMAN ILLUSTRATION: ELSA JENSEN

LARM

PROJEKTLEDAREN HAR ORDET Det är med största glädje och stolthet som jag hälsar dig välkommen till den 35:e upplagan av LinTeks arbetsmarknadsdagar – LARM. Här har du som teknolog, oberoende i vilken årskurs eller utbildning du studerar, möjligheten att utforska dina framtida möjligheter både under och efter dina studier. Genom möten med någon av våra 159 olika utställare kan du hitta inspiration och motivation för dina fortsatta studier. Du kan få allt från tips om vilka kurser du bör välja till möjligheter att etablera kontakter som kan leda till ett internship eller ett examensarbete.

mindre, nystartade företag eller en stor världsomspännande koncern med kontor över hela världen ﬁnns det säkert något på LARM som passar just dig.

Sedan starten för 35 år sedan har LARM vuxit till att bli en av de största arbetsmarknadsmässorna i Sverige och i år försöker vi nå ännu fler studenter genom att fokusera på mångfald. Oavsett om du vill arbeta i

Så än en gång välkomnar jag dig till LARM2016. Följ med oss i ﬁrandet av vårt 35-årsjubileum och ta chansen att bli inspirerad inför din framtid!

För att öka möjligheten att hitta ditt drömföretag kan du förbereda dig genom att använda vår digitala katalog, den hittar du på vår webbsida eller i vår app för Android och iOS. Jag rekommenderar dig även att ta chansen att inspireras och utforska vad företagen har att erbjuda just dig genom att besöka av några av alla våra event under inför-LARM.

TEXT: VIOLA HÄGGSTRÖM FOTO: EMMA MELANDER

LARM

10 MINUTER MED LARMS EVENTANSVARIG Ett omfattande projekt kräver ett stort antal medarbetare. Andrea Pfeffer läser industriell ekonomi vid LiU och har valt att engagera sig i LARM. LiTHanian har träffat henne för att ta reda på vad årets besökare av LARM har att se fram emot. Varför sökte du till LARM-kommittén? Jag sökte eftersom det är kul att engagera sig och göra saker vid sidan av studierna. Man lär sig så mycket av att engagera sig. Jag ville vara med i något proffsigt och seriöst vilket LARM är. Jag får nu chansen att komma i kontakt med näringslivet och träffa andra studenter från andra program. Vad är ditt bästa tips inför mässan? Hur når man succé i nätverkandet? Läs på lite innan. Det behöver inte vara så avancerat, kolla lite i mässkatalogen och läs på om företagen. På mässdagen sen är det bra att värma upp lite genom att ställa frågor till företag du inte är så intresserad av. När du sedan är varm i kläderna kan du gå till företaget du verkligen är intresserad av. Första steget är alltid pirrigt men när man är igång flyter det bara på. Företagsrepresentanterna är ju där för att de är sociala och intresserade av studenterna.

Varför anser du att det är viktigt att LARM ﬁnns? Det är en chans att komma ut i arbetslivet och ta reda på vilka framtida möjliga arbetsgivare som ﬁnns. Det är även en chans att bygga ett nätverk av kontakter och få en bild av var man kan ta vägen efter examen. När det är dags att söka jobb är det bra att kunna hänvisa tillbaka till den gången du träffade företaget på LARM. Om du har ett intressant samtal med ett företag lär de minnas dig och det är perfekt i ett senare sammanhang när du söker jobb. Det gäller att göra intryck. Vad kan besökarna förvänta sig när de kommer till mässan? De kan förvänta sig otroligt många företag och taggade företagsrepresentanter. Under mässdagen kommer det till exempel vara en lunchföreläsning med en av våra huvudsamarbetspartners men störst fokus ligger

på att studenterna ska gå runt och träffa företagen på mässan. Slutligen, varför ska LiTHanians läsare besöka LARM? För att det är en start på arbetslivet. Dels får du se vad du kan göra efter studentlivet men det här är också en chans att ta det första steget mot att komma in på ett företag. Det är viktigt oavsett om det är ett riktigt jobb eller bara handlar om att få ett ansikte på personerna som jobbar på företaget. Gå på LARM, träffa företag och lär dig mer om dem. Det är jätteinspirerande. Jag har hört kompisar som fått jobb tack vare LARM på ett eller annat sätt, så det funkar!

TEXT: LINDA ÅKERMAN FOTO: SARA BJÖRK QVIST ILLUSTRATION: ELSA JENSEN

LARM

EN DAG PÅ LARM 07.30

Du har kastat i dig frukosten och står nu och stryker din nya vita skjorta.

08.40

Du har precis kommit fram till Valla. Skrivaren fungerar såklart inte när du ska skriva ut dina CV:n...

09.00 09.30

10.00

Mässan öppnar. Du står fortfarande kvar vid skrivaren. Mässan invigs, band klipps och flera tal hålls. Du tänker nervöst igenom vad du ska säga till alla företagsrepresentanter under dagen. Du går fram till första montern och tar dem i hand. Typiskt att det skulle bli ett mesigt handslag, tänker du. Tur i oturen att det inte var ditt drömföretag.

11.00

Det underbara kaffet i studentloungen lockar.

12.00

Dags för lunchföreläsning med Saab.

13.00

Du har ett kontaktsamtal (en mini-intervju) med drömföretaget och livet känns rätt bra.

14.00

Dags för hemgång och du cyklar lättad hem, dagen gick ju rätt bra trots nervositeten.

16.00

Mässan stänger.

18.00

Dagen avslutas med en sittning för alla studenter som jobbat som värdar under dagen. Du som varit besökare ligger hemma i soffan och tittar genom allt material du fått med dig hem från dagen.

LARM i siffror 40 studenter i projektgruppen

5000 koppar kaffe serveras under mässdagen

259 värdar

1100 luncher serveras under mässdagen

1080 kvm monteryta

300 WiFi-lösenord delas ut

154 utställande företag

600 eluttag ﬁnns på mässområdet

TEXT: LINDA ÅKERMAN ILLUSTRATION: ELSA JENSEN

ANNONS

HEL A DE T TA UPP SL AG Ä R EN A NNONS F R Å N POL ISM Y NDIGHE T EN

POLISMYNDIGHETEN

”Här på Polisens IT-avdelning jobbar vi med CSI på riktigt” De 800 medarbetarna på Polismyndighetens IT-avdelning arbetar dagligen med att ta fram de smartaste digitala och tekniska lösningarna för poliser runt om i landet. – Det vi gör kan innebära skillnaden mellan liv och död, säger Anna GüntherHanssen som är biträdande chef för it-avdelningen. Text: Gustav Felander Foto: Polisen

När Polismyndigheten bildad es den 1 januari 2015 – efter en sammanslagning av de 21 läns polismyndigheterna, Rikspolis styrelsen och Statens Kriminal tekniska Laboratorium – var det den största myndighetsbildning en på över 60 år. Med sina 800 medarbetare och en omsättning på 1,7 miljarder om året ser ITavdelningen till att polisen har tekniska verktyg för att kunna skapa ett tryggare samhälle. – Vi har gjort en förändrings resa inom ITverksamheten, och har bara under det senaste året moderniserat polisens tekniska och digitala arbete. Det som gör det extra speciellt att arbeta här är att vi behöver bygga det mesta från grunden, vi kan inte köpa in färdiga system, skruva lite på några ställen och så är allt klart, säger Anna. Själv är Anna ursprungligen civilingenjör inom kemi, men har under sin karriär på bland annat Arla kommit att specia lisera sig inom logistik och IT och hamnade på polisen för nio

år sedan. Hon har därefter följt de tekniska utmaningarna som polisväsendet stått inför, och är därför extra nöjd med hur ITavdelningen har börjat arbeta i den nya organisationen. – Vi har ett helt annat perspek tiv på hur vi arbetar, vi har helt nya mandat, nya, agilare arbets sätt och en mycket tätare dialog med poliserna som faktiskt arbetar med verktygen vi tar fram, säger Anna. Ett exempel är utvecklingen av Polisens multifråga i mobilen som ITavdelningen har lanserat under det senaste året. Det är en mobilapp som alla poliser på fältet har tillgång till och som knyter samman en rad olika databaser – bland annat från passregistret, fordonsregistret, folkbokföringen och belastnings registret, och ytterligare några som Anna inte får namnge på grund av sekretesskäl. – Med hjälp av appen kan en polis snabbt få fram information om misstänkta individer eller fordon. Tidigare var de tvungna

FAKTA

Med uppdrag att öka tryggheten Den nya Polismyndighetens bild ades den 1 januari 2015 genom en sammanslagning av de tidigare 21 länspolismyndigheterna, Rikspolis styrelsen och Statens kriminal tekniska laboratorium. Polismyndighetens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Den består i huvudsak av sju polisregioner och åtta nationella avdelningar varav itavdelningen är en. ITavdelning har drygt 800 anställda som tillsammans sköter drift, underhåll och utveckling av ITstödet till myndighetens olika verksamhets områden. Antal medarbetare: Cirka 800. Läs mer på: www.polisen.se

att anropa till ledningscentra len, men nu får de tillgång till uppgifterna direkt, säger Anna och fortsätter: – Det handlar inte bara om att effektivisera tid och resurser, det kan ibland även handla om liv och död. När en polis använder appen blinkar telefonen rött och vibrerar om personen i fråga anses farlig, om den till exempel har begått allvarligare brott tidi gare. Och det gör att polisen kan vidta helt andra åtgärder vid ett ingripande. Mobilappen i all ära, men det finns fortfarande stora teknis

ANNONS

HEL A DE T TA UPP SL AG Ä R EN A NNONS F R Å N POL ISM Y NDIGHE T EN

En mobilapp som samlar databaser till alla poliser ute på fältet – en av de tekniska utmaningarna som Polisens ITavdelning har löst.

ka och digitala utmaningar i polisens arbete, och för att ITavdelningen ska klara av dem behöver organisationen också ha rätt kompetens. Organisationen behöver just nu fler civilingen jörer inom datateknik, teknisk fysik och elektroteknik. – Tänk dig en app där polisen kan ta fingeravtryck direkt med mobiltelefonen, eller scanna idhandlingar och få upp all in formation om personen i fråga. Eller varför inte en programvara som med hjälp av biometriska avläsningar kan hitta ett speci fikt ansikte bland flera tusen timmars material från över

”Bidra till ett bättre samhälle – det är verkligen det vi gör här!”

vakningskameror? Det är CSI på riktigt, och fullt möjligt med rätt utvecklare, säger Anna och avslutar: – Vårt arbete här på Polis myndigheten är inte bara spännande ur ett innovations perspektiv – det finns också ett ideologiskt syfte med att göra samhället till en säkrare plats. Nyligen anställde vi en person som hade arbetat som konsult i spelbranschen, men var trött på det kommersiella och som berät tade att hon hade sökt sig hit för att bättra på sin karma och bidra till ett bättre samhälle – och det är verkligen det vi gör här!

●

Namn: Anna GüntherHanssen. Titel: Biträdande chef ITavdel ningen på Polismyndigheten. Bakgrund: ADButbildning teknisk 1983, Civilingenjör kemiteknik KTH 1989.

SAAB

VILL DU GÖRA KARRIÄR PÅ SAAB? Försvars- och säkerhetsföretaget Saab är en av de största arbetsgivarna i Linköping. LiTHanian fick en intervju med två före detta studenter från Linköpings universitet som nu arbetar på företaget. Vi frågade allt från hur en vanlig dag på Saab ser ut till hur du får en en fot på företaget. Malin Wandus, 32 år, läste till civilingenjör i Maskinteknik och arbetar idag som Mechanical Engineer. Ann-Cristin Adolfsson, 54 år, läste Industriell ekonomi. Hon arbetar idag som strategidirektör på företaget.

Saab är en eftertraktad arbetsplats hos LiU-studenter, har du några tips på hur man kan få in en fot? Jag rekommenderar att gå in på Saabs karriärsida och söka sommarjobb och ex-jobb. Saab har ca 400 sommarjobb per år så det uppmuntrar jag alla att söka. Vi har ca 150 ex-jobb per år och det är också något jag tycker studenter ska hålla koll på. Hittar du något som verkar intressant, men som inte exakt är vad du tänkt dig, så tycker jag att du ska lyfta luren och ringa kontaktpersonen i annonsen. Ofta uppmuntras egna idéer och att du visar ett engagemang.

Malin Wandus Hej Malin, hur kommer det sig att du hamnade på Saab? Jag sommarjobbade mellan årskurs 3-4 på Saab och i samband med det ﬁck jag möjlighet att arbeta i ett projekt. Detta medförde att jag jobbade på företaget några timmar i veckan under mitt sista år på universitetet. Jag gjorde sedan mitt ex-jobb för Saab där jag tog fram en testutrustning för robotlåset på ”Robot 15 Mk3”. Vad tycker du är det bästa med att arbeta på Saab? Det är flera saker. Dels alla spännande, högteknologiska produkter, men också möjligheten till intern rörlighet, mina kollegor och den flexibilitet jag känner att jag har i mitt arbete.

Hur ser en vanlig dag ut på jobbet för dig? Nästan alla mina dagar ser olika ut. Just nu är det många möten för att samordna, organisera och styra arbetet i de projekt som jag deltar i. Ibland är jag på vår produktionavdelning för att diskutera och följa upp implementeringen av en ny farkost och andra gånger är jag vid vår testtank för farkoster. Ibland sitter jag och går igenom konﬁgurationer för våra system, och konstruerar någon 3D modell, granskar andras underlag innan frisläppning, sätter ihop någon presentation inför ett kundbesök osv. Vilka är dina bästa minnen från LiUtiden? Alla roliga aktiviteter och fester jag och ett gäng från klassen deltog i. Jag umgicks mycket med min ”vapendragare” Josse och det ﬁnns en rad minnen som får mig att le.

Där räknas även alla de gånger vi pluggade gamla tentasamlingar över en kopp te, morotskakor och suddrester… Slutligen, har du något tips eller råd till alla oss som pluggar nu? ”Varför längtar ni, tills den dag ni ingenjörer blir, varför skynda på, när tiden snart är här ändå”… ett utdrag från ett gammalt gyckel från min tid och med det vill jag avslutningsvis uppmuntra till att stanna upp, njuta i nuet och att inte stressa. Jag vill också passa på att säga att du skall välja inriktning/specialisering efter vad du är intresserad av och tycker om, för din stundande arbetsgivare spelar det oftast ingen roll. Fyra snabba Linjär algebra eller flervariabelsanalys Flygplan eller ubåt Svårt val! Undervattensfarkost ligger närmare ubåt, men flygplan är bättre än ubåt… Fulsittning eller finsittning Kram eller handslag Beror på situation

SAAB

fundera över möjliga samarbetspartners och förvärv av företag samt att samarbetet med våra kundländer, exempelvis Brasilien kring frågor om innovation och forskning. Vad är dina framtidsplaner jobbmässigt? Jag har haft många olika roller på Saab och har precis tillträtt en tjänst inom vår koncernledning. Jag är rätt så nöjd, typ! Jag tycker att våra internationella marknadskontor är spännande och jag gillar att ha lite koll på vad som händer där….

Ann-Cristin Adolfsson Vad innebär det att vara strategidirektör? Jag, tillsammans med min avdelning, ansvarar för Saabs strategiarbete. Det innebär att vi analyserar, bearbetar och utvecklar olika delar av företaget som exempelvis vilka produkter vi ska sälja. Jag arbetar även mycket med omvärldsbevakning, tar fram affärsplaner och sätter långsiktiga mål. Utöver det handlar det även om att

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut för dig? Det ﬁnns ingen vanlig dag på jobbet... Jag reser mycket och har några resdagar varje vecka. Resmålen är våra olika verksamheter runt om i världen men även andra företag och intresseorganisationer inom vårt område. En eller tre kontorsdagar per vecka brukar det bli och dessa går till möten med ledningen, underställd personal och andra interna aktörer. Hur får man som student in en fot på Saab? Sommarjobb och examensjobb är två väldigt bra sätt att komma i kontakt med Saab.

Jag har själv haft många sommarjobbare genom åren och är stolt över att många av dessa numera är anställda av oss. Vilka är dina bästa minnen från LiUtiden? Jag bodde på Flamman och gjorde tillsammans med andra en ”make-over” av disco- och restaurangverksamheten i början av åttiotalet. Av studenter, för studenter myntade jag som devis för verksamheten. Slutligen, har du några tips eller visdomsord till mig som student? Att ta chansen, vara modig och våga efter examen. Det allra mest går att ändra på om det visar sig att man gjort fel val. Fyra snabba Linjär algebra eller flervariabelsanalys Ingen Flygplan eller ubåt Fulsittning eller ﬁnsittning Kram eller handslag TEXT: EMELIE ABRAHAMSSON OCH KLARA HAMMERTH FOTO: SAAB

Faktaruta om Saab Saab är ett försvars- och säkerhetsföretag som erbjuder världsledande produkter, tjänster och lösningar för både militärt försvar och civil säkerhet. Saab har ca 15000 anställda varav den största arbetsplatsen varav ca 5000 anställda i Linköping. Företaget grundades 1937 och har idag verksamheter i 34 länder världen och säljer till över 100 länder. Visste du att Saabs säkerhetslösningar användes under OS i London och vid den amerikanska presidenten, Barack Obamas besök i Sverige?

WHERE’S THE MUSIC

För andra året i rad kommer evenemanget ”Where´s the music” tillbaka till Norrköping och pågår i dagarna tre, mellan den 11 och 13 februari.

”LYSSNA PÅ MORGONDAGENS ARTISTER, TA DEL AV INSPIRERANDE FÖRELÄSNINGAR OCH HÄNG PÅ SAMMA BAR SOM DE STÖRSTA FESTIVALGENERALERNA I VÄRLDEN!”

WHERE’S THE MUSIC

Musikarrangören FKP Scorpios projektledare Jonas Fläckerud menar att Where´s the musik är en festival som skiljer sig från många andra. ”Det finns få event där man har möjlighet att lyssna på så många artister för så billig peng” säger han. ”Om du är intresserad av att jobba med musik och teknik så har du även chans att komma när många viktiga personer i branschen, här kan du nämligen hamna på Saliga munken (pub i Norrköping, reds.anm) bredvid de största bokarna eller festivalarrangörerna i världen!”. Att festivalen är placerad i Norrköping är ingen slump, utan beror på att man vill hålla bredden för hela Sverige på grund av Norrköpings geografiska läge dvs. ganska så centralt i vårt avlånga land. Den musikaliska bredden på artister är stor och här finns det något för alla oavsett musiksmak. Under dessa dagar kommer nämligen ett hundratals artister uppträda på omkring 10 olika scener runtom i centrala Norrköping. De som uppträder under årets festival är framför allt morgondagens artister som genom detta evenemang kan få chans till ett uppsving i sina musikkarriärer inför sommarens alla spelningar. Under denna tid på året pågår det även liknande showcase- festivaler i Europa vilket är en fördel för att lyckas öppna upp för den internationella musikbranschen menar Jonas Fläckerud. Att lysa upp med bra musik under årets mörka månader samt att sprida kärlek är även något som är viktigt för musikarrangörerna, dels på grund av att det närmar sig alla hjärtans dag (den 14/2 för

dig som kanske inte är en obotlig romantiker) samt under rådande omständigheter i världen. Om du drömmer att jobba inom musikbranschen eller endast vill lyssna på inspirerande föreläsningar har du under dessa dagar chans att besöka en mängd olika panelsamtal under konferenser för att hålla dig uppdaterad om det senaste i musikbranschen. Du kommer då exempelvis ha chans att ta del av allt som händer runtomkring Bråvallafestivalen som du som besökare inte ser när du är fullt upptagen med

att leva festivallivet fullt ut. Konferensen är gedigen och här har du bland mycket annat chans att inspireras av hur betydelsefulla personer inom musikbranschen lyckades ta sin idé vidare till att idag kunna leva sin dröm. Förra året besökte cirka 5000 personer festivalen och i år hoppas Jonas Fläckerud på ännu fler. Första året handlade det mycket om att sätta festivalen på kartan då konceptet var nytt, vilket i sin tur resulterade i stora headlines och många band berättar >>

Ett urval av de artister som kommer att uppträda:

Adrian Lux / Billie the vision and the dancers / Den svenska björnstammen / En drös poeter / Imperial state electric / Julia Adams / Khoe / Little Jinder / Maria Andersson / Night Lovell / Oskar Syk / Panda da Panda / Titiyo

ARTIKEL

Jonas Fläckerud. För varje år kommer fokuset riktas mer och mer mot konceptet. Inför det här året har allt helt enkelt blivit ännu lite bättre från förra året, menar Jonas Fläckerud. Arbetet med årets festival började i stort sett direkt efter slutet på förra årets festival för att sätta upp en grund. Arbetet avstannas sedan för att sätta fokus på sommarans stora festival, Bråvalla, för att sedan tas upp igen i september för att arbeta med det under en sex månaders period. Jonas Fläckerud poängterar att det är väldigt viktigt att ha en tydlig eftertanke i alla delar i eventet eftersom alla som arbetar med evenemanget vill så mycket. Det är därför viktigt att hela tiden tänka på hur man vill att besöket och upplevelsen ska vara inför arbetet med festivalen. ”Det är viktigt att skynda långsamt eftersom man egentligen vill göra allt på en gång men vi måste hela tiden tänka på vår lokala prägel som skiljer sig från alla andra festivaler!” TEXT: NORA BOHLIN FOTO: LINDA ÅKERBERG

VAD KOSTAR DET? : Festivalbiljett, 695 kronor. Då ingår entré till alla spelställen och konserter under samtliga tre dagar. För student med giltigt student-ID är priset 595 kr. Konferensbiljett, 1700 kr. För student är priset 1200 kr.

ANNONS

HEL A DENN A SIDA Ä R EN A NNONS F R Å N HOL MEN PA PER

HOLMEN AB

Det stora skogsinnehavet, de förnybara råvarorna och satsningar på vind och vatten är Holmen syno nymt. På ett av världens mest produktionseffektiva pappersbruk i Braviken utanför Norrköping är utveck lingsingenjören Emilie Westberg med och tillverkar världsledande tryckpapper för magasin, produkt kataloger, reklam, böcker och dagstidningar. Text: Sofie Lundmark

Bläddrar du i en produktkatalog, eller läser en rosa sport- eller finanstidning i någon av Europas större städer, är chansen stor att du håller i en produkt från just Braviken. Från pappersbruket exporteras hela 80 procent av produkterna till länder i Europa, så kanske höll du nyligen en produkt från Holmen i din hand, utan att du visste om det? Förutom i Norrköping finns Holmen även i Örnsköldsvik, Hallstavik och Iggesund utanför Hudiksvall. Företaget består av fem verksamhetsområden; energi, skog, såg, papper och kartong, vilket innebär stora möjligheter till dig som vill göra karriär i ett ansvarstagande bolag. Holmen är just nu inne i en expansiv fas. Under 2015 lanserades den nya produkten Holmen UNIQ, ett glansigt magasinpapper som används till många välkända reklambroschyrer och kataloger. Bara under 2016 planeras lansering

av ytterligare nya produkter, vilket för utvecklingsingenjören Emilie Westberg innebär en försöksintensiv period. – Jag jobbar mycket med framtagning av nya produkter, och mina dagar består därför av många möten, att skriva försöksplaner eller göra olika provningar på pappersmaskinerna, vilket innebär mycket tid i kontrollrummen. Det roligaste med min roll är helt klart att göra utstyrningar på maskiner och vara på plats där det händer. Som arbetsgivare kännetecknas Holmen av medarbetarnas höga påverkansgrad. Har du en idé på en ny produkt finns goda möjligheter att testa om den flyger, särskilt om du arbetar på utvecklingsavdelningen. – Alla nya idéer passerar oss på utveckling, det gör att jag står långt fram i ledet och får arbeta nära marknaden och våra slutkunder. Emellanåt när jag får posten i brevlådan påminner

jag mig själv om att pappersmaterialet faktiskt produceras på mitt jobb. Emilie träffade representanter från Holmen på en arbetsmarknadsdag i Uppsala för några år sedan. Då studerade hon till civilingenjör med inriktning mot bränsle och biodiesel, och hade tidigare aldrig tänkt tanken att arbeta inom skogsindustrin. – Jag blev intresserad av skogsråvaran och lockades av att Holmen har fem olika affärsområden. Skogsindustrin är viktig för hela Sverige, och alla våra produkter kommer från hållbart brukad skog. Det känns fint och inspirerande! Till Holmen Paper ska du söka dig om du vill få en raketstart på en karriär inom industrivärlden. Du kopplas upp direkt och får börja arbeta där det händer, alltid nära produkten, marknaden och slutkonsumenterna. Det finns möjligheter att jobba som bland annat projektledare, inom anläggningsprojekt, med utveckling, IT, programmering eller logistik. – Det finns stora möjligheter att flytta runt i organisationen. Oavsett var du jobbar kommer du uppleva att organisationen är platt och det är lätt att kommunicera med alla, både med chefer och medarbetare. Det gör att samarbeten fungerar bra.

●

Foto: Holmen AB

På Holmen bidrar du till hela Sveriges utveckling

Namn: Emilie Westberg. Titel: Utvecklingsingenjör på Bravikens pappersbruk. Utbildning: Civilingenjör i kemisk biologi med master i industriell bioteknik och produktion. Det bästa med min studietid: Allt engagemang och energin som det gav!

FAKTA

Produkter från hållbart brukad skog På Holmen AB arbetar 3 500 medarbetare på orterna Norrköping, Örnsköldsvik, Hallstavik och Iggesund utanför Hudiksvall. Förutom i Sverige har Holmen också ett bruk i England och ett i Madrid. Holmen satsar stort på skog och förnybara råvaror – hela 46 procent av företagets elproduktion kommer från egen tillverkning. 21 procent kvinnliga chefer. 46 procent egen elproduktion. 27 procent högskoleutbildade medarbetare. Läs mer på: www.holmen.com

ARTIKEL

KATRIANN VALDE FORSKARBANAN Lite riskabelt men mycket roligt

Redan när hon började grundutbildningen till kemist visste Katriann att hon ville jobba med forskning, inspirerad av bland annat spektakulära CSI-serier på teve. –Jag och min kamrat var duktiga studenter och ﬁck några uppdrag från biologer. Då upptäckte vi att det där med molekylär design var roligt.

Visst kan det vara lockande med en trygg anställning och leva lugnt till pensionen. Men Katriann Arja valde den lite mer riskabla vägen: en forskarutbildning. Hon delar sitt krypin i organisk kemi-korridoren på Campus Valla med en annan doktorand. Men ofta är hon någon annanstans, i labbet, bakom katedern eller i skolbänken. Eller kanske på resa till någon forskningskonferens.

Steget var inte långt till exjobbet i en forskargrupp som just undersöker vad man kan göra med en speciell molekyl, (läs noga) luminiscenta konjugerade oligotiofener. Det är molekyler med en lång ryggrad där man kan hänga på sidokedjor, som kan binda proteiner och annat till sig. När det händer signalerar de genom att byta färg – en egenskap som professor Peter Nilsson utnyttjat till att upptäcka Alzheimersplack i hjärnan. Nu har Katriann avverkat två och ett halvt år av sin forskarutbildning med Peter Nilsson som handledare. Hon driver sitt eget projekt med samma molekyl i huvudrollen, men här är den designad för att spåra upp och ta kål på cancertumörer.

–Jag försöker göra ett skräddarsytt läkemedel som söker sig till tumören och lurar sig in i cancercellerna som en trojansk häst. När tumören bestrålas med energirikt ljus bildas syreradikaler som dödar cancercellerna. Det är ett tidskrävande jobb för Katriann och hennes medarbetare – organiska kemister, biokemister och cellbiologer. Hon räknar med att hela doktorandtiden, fyra och ett halvt år, går åt för att få fram den optimala molekylen. Vid sidan av projektet ska hon nämligen också undervisa studenter på tio procent av tiden, och läsa kurser motsvarande 30 hp, ämneskurser men också pedagogik, vetenskapsteori och etik. Förr i tiden hade doktorander en ganska otrygg tillvaro, med dålig lön (om någon) och beroende av sin professors välvilja. Numera har de en säker om än tidsbegränsad anställning med en hygglig lön (Katriann har 27 000 i månaden). Hela Linköpings universitet har ungefär 1 500 aktiva doktorander. Av dem ﬁnns omkring 650 på teknisk-naturvetenskapliga

ARTIKEL

fakulteten. Var och en ingår i en forskargrupp med en professor eller docent som huvudhandledare. En stor del av forskningspengarna går till doktorandernas löner, och när nya bidrag ramlar in öppnas ofta dörrarna för hugade studenter. Våren 2016 inleds till exempel rekryteringen till det nystartade Wallenberg centrum för molekylär medicin, en storsatsning i gränslandet mellan medicin, naturvetenskap och teknik. Allt fler av doktoranderna får sin utbildning i forskarskolor, ett sorts paraply som Linköpings universitet var bland de första att satsa på. Ett exempel är Forum Scientium som tar emot tekniker, naturvetare och medicinare med avhandlingsprojekt som kräver samarbete över gränserna. –Vi vill att forskarskolan ska fungera som en bro mellan olika vetenskapsområden.

Doktoranderna ska lära känna och dra nytta av varandra, säger studierektor Stefan Klintström. Han får ofta frågan varför en nyexad civilingenjör eller master ska välja forskarbanan i stället för den mer lukrativa industrin. –Svaret är friheten att få ägna sig helhjärtat åt något man tycker är superintressant. Och att få resa runt i världen och träffa kul och tokiga människor!

Katrianns råd till dig som är sugen på forskning: + Du ska ha ett genuint intresse + Var beredd att anstränga dig + Ett bra exjobb är nyckeln + Prata med lärare och handledare – Om man verkligen vill och är ambitiös så kan man lyckas med vad som helst!

Katriann Arja har hittills varit på några konferenser i Sverige och en i Riga i Lettland. Nu planerar hon att resa till San Diego på American Chemical Societys årliga konferens med deltagare från hela världen. –Vi uppmanas att resa på internationella konferenser minst en gång om året och bidra med en poster eller muntlig presentation. Det är en spännande utmaning!

TEXT: ÅKE HJELM FOTO: ANTON KURKKIO

ANNONS

Rymden utmanar ständigt vad som är möjligt - vill du vara med och utveckla framtidens teknologi? RUAG Space vet hur man gör produkter som klarar de allra tuffaste kraven och den extrema miljö som rymden erbjuder. I Linköping utvecklar och tillverkar vi mekaniska produkter och är världsledande inom tre nischer: strukturer för satelliter, adaptrar för att hålla fast och separera satelliter samt styrsystem för raketer. Företaget har etablerat sig som en pålitlig och innovativ leverantör till den internationella rymdindustrin, till Europas stora rymdprogram, liksom till globala kommersiella satelliter. RUAG Space framgångssaga i rymden fortsätter - ständigt nya utmaningar uppstår för att göra det omöjliga möjligt!

RUAG Space AB Box 1134 • 581 11 Linköping Tel. 013-482 84 00 RUAG Space AB

RUAG Space AB 405 15 Göteborg Tel. 031-735 00 00 RUAG Space Sverige

VILL DU STARTA EN PODCAST? LiTHanian har storslagna planer, medie-imperiet ska utökas med en podcast och nu söker vi personer som vill vara med och starta upp den första kår-podcasten någonsin. Vill du vara med och skapa historia? Som en del av podcast-gruppen kommer du få vara med och utforma en plan för hur podcasten ska drivas samt vad den ska handla om. Du kommer jobba i ett tätt samarbete med LiTHanian-redaktionen men även med LinTek, då en podcast kommer vara en viktig marknadsföringskanal för kårens verksamhet. Uppdraget kommer ske både i Norrköping och i

Linköping, en utmärkt chans att få upptäcka campus på systerorten. Förutom att ha väldigt roligt och bli kåraktiv, kommer du lära dig mer om marknadsföring, projektledning och planering samt hur man driver en podcast. Vill du vara med i ett unikt projekt? Har du alltid känt dig som nästa Alex Schulman? Eller kanske HanaPee? Då ska du självklart vara med när LiTHanian startar LiU:s första kårpod. Intresseanmälan görs till chefredaktör Emelie via mail, chefred@lintek.liu.se, senast den 10 mars.

TEXT: EMELIE ABRAHAMSSON ILLUSTRATION: ELSA JENSEN

Nummer 1 2016

Myheterna

I detta nummer fokuserar Myheterna på föreningsliv. Börja med vårt eminenta personlighetstest för att kartlägga din personlighet! Fråga 1 Varför vill du engagera dig i en förening? A För att träffa människor som är lika unika som jag. B Jag vill göra en insats för den sektion som fostrat mig till den stolta maskinteknologstudent jag är idag. C För att det känns som att man borde? Fråga 2 Hur mycket tid är du beredd att lägga på föreningsengagemang? A Jag grottar gärna ner mig i saker, så länge det får mig att verka unik och spännande. B Jag är villig att ge det som krävs. C Tja, en helg eller så under terminen, och några timmar utöver det, kan jag förstås offra. Fråga 3 Vad är det bästa du vet? A Att testa nya saker. B M-sektionen såklart. C Mamma.

5 Snabba med... Calinne Layoutansvarig i InfU 1. Hur skulle du beskriva InfU? Vi jobbar med allt som rör layout, foto och info inom sektionen. Tre stora grejer vi gör är podden, fotokatalogen och Myheterna. 2. Vad är det bästa med att vara med i InfU? Att få vara kreativ och nå ut med sina idéer. Man lär sig också väldigt mycket eftersom alla delar med sig av erfarenheter och idéer. 3. Vad har ni på gång just nu? Vi jobbar löpande med layoutuppdrag så det beror lite på vad som kommer in. Podden och Myheterna kommer ut löpande. 4. Glömma linslocket på under hälften av bilderna till fotokatalogen eller glömma bjuda in MPiRE? 5. Aldrig få använda något annat typsnitt än Comic Sans eller göra hela fotokatalogen i MS Paint?

SEKTIONSSIDA

Flest A Du är Unika Ulrika! Ibland känner du att världen inte förstår dig. Men innerst inne är du stolt över att vara lite annorlunda. Vi har hittat tre Liu-föreningar som du kanske inte visste fanns, och som vi tror kan tilltala din önskan att göra något unikt: Salsa4water. Dansa cubansk salsa och skänk pengar till välgörnehet. Hur kul låter inte det? LiRMA. Helt enkelt en optimal förening om du brinner för Modern Japansk Mahjong. Flaggskeppet. Brinner för att göra Campus finare. Fb-sidan promotear even som solstolshäng, gratis kaffe och tävlingar. Verkar mysigt!

Flest B Du är Maskinartokiga Markus! Ditt hjärta bultar i samma takt som MPiRES taktpinnar! Ett engagemang inom sektionen skulle passa ditt vackra maskinarhjärta som handen i handsken!

Johan Kassör i MAktKo 1. Hur skulle du beskriva arbetet i MAktKo? Det är lite som ett kosläpp, man får verkligen göra vad man vill! 2. Vad är det bästa med att vara med i MAktKo? Att se ett evenemang bli gjort. När det är klart och bara klaffar. 3. Vad har ni på gång just nu? Bugga loss den 24 februari, hoppas det kommer bli som en jungfrusil för många! Den numera årliga cykelfestM går av stapeln någon gång under våren. 4. MMA mot MPiRE eller dragkamp mot M-power? 5. Nattorientering i Skäggetorp eller salsorientering i fysikhuset?

P.S. Sportansvarig låter hälsa att utlottningen av P.S. Om layouten i katalogen är ful, biljetter till musikhjälpenkravallen skyll på den andra layoutansvarige gjordes efter konstens alla regler! (Vi kan kalla henne Frida).

Flest C Du är Hemlängtande Helga! Du känner att det nog vore bra och kul att engagera sig i något, men det du allra helst vill är att åka hem till mamma. Redaktionen rekommenderar Köttbullemissionering! Som köttbullemissionär får du din hemresa betald och drar in pengar till sektionen, i utbyte mot att du åker till din gamla gymnasieskola och håller en inspirerande presentation om livet på LiU! Du får dessutom ta med dig en vän på resan. Gå in och ansök innan de 15 april på: kottbulle@maskinteknologsektionen.se

Frågor? Idéer? Åsikter?: infu@maskinteknologsektionen.se

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL TIMES SEKTIONSSIDOR Inancial Times # 1 2016 Av och med: Karl, Bobo, Alfred och Nils inancial.times@isektionen.se fax +46 8 700 65 00 Twitter: @inancialtimes

Ledare Kära läsare!

Vi på redaktionen ser fram emot ett nytt år fullt av idogt nya frestelser och styrelseuppdrag, men det är inte utan att nostalgin tränger sig på. Här är ett urval av föredömlig journalistik från året som gick:

”Då det är av yttersta vikt att nollan kan skilja på vem som är klass och vem som är föreståndare bör dessa ord så långt som det är möjligt skiljas åt.” Nr 2 2015, Studievägledningen tänker till ”Folket bakom persiennerna på Innovationskontorett ger fortfarande sken av att vara upptagna. Vi vet att ni har med er matlåda. Vi vet att ni spelar Angry Birds.” Nr 6 2015, Insikter från Söndermarken

Eljest inför årets Jamaicanska julfirande önskade den schangtile värden Henri de Castries, likt Diogenes, blott solsken. En tillsynes blygsam gest från skuggan av det berg av hummer och småpojkar som åtnöjts på akterdäck. En påklistrad mönstergill anda av återhållsamhet berövade alltså festligheterna dess charm, varför redaktionen raskt paddlade hem mot Krim. En likt undertecknads pensions värdigare avslut på ett synnerligen gynnsamt år.

Annars har flera nyskrivna societetsskildringar fått stort medialt utrymme under året, men fascinationen för de rika och ädla har stagnerat vid Prins Carl Philips vinst av STCCn i Falkenberg. Exempelvis är Björn af Kleens bok Jorden de ärfvde och Bengt Ericsons Den nya överklassen blott oinvigdas dikt. En nonchalant ton och brist på respekt präglar författarskapet där endast populasens kvällsblaskesnaskande attityd har hörsammats. Vad som behövs är räfst och rättarting. Inancial Times vill stävja enfalden, återupprätta potentaternas värdighet och återinföra tron på meritokratin. Under året skall därför marknadsexponeringen av dessa sidor ökas och en bok ges ut där innehållet på ett värdigt sätt skall återge redaktionens och övrig societets riktiga förehavanden.

Välkomna till ett nytt år tillsammans med Inancial Times, tid är pengar och redaktionen har inte bråttom. Högst aktningsfullt, Karl Kagg Posse

En investering att avnjuta Det är återigen dags att se över de likvida tillgångarna, inte för att redaktionen ifrågasätter att de tankarna ständigt ockuperar ditt sinne, utan som en ritual i början på året. Att utforska nya äventyr och spännande möjligheter för att inbringa avkastning har tidigare säkert fört dig in på områden som ädelmetaller och fastigheter. Dessa investeringar har historiskt visat sig vara trygga placeringar med förväntad uppgång, högre relativt inflationen. Men med mer sofistikation kan placeringar av kapital utföras på ett mer, för riddarhusets medlemmar, imponerande sätt.

Din, kära läsares vanliga noggrannhet gällande att undersöka umgängeskretsens stamtavlor för att utröna sällskapets passlighet är en egenskap som kommer väl till användning inom området vinkunskap. Gemene man förstår säkerligen att jordmån, tillverkningsteknik och härkomst påverkar kvalitet och natur. Men nederbörd och soltimmar spelar även de in på druvans egenskaper och påverkar i sin tur den karaktär som vinet kan erhålla. Årgångar erhåller därför olika värde och bedöms inte sällan av konnässörer, väl lästa av den ordinäre vinälskaren. Även den simplaste individen kan därför räkna ut den prisuppgång som sker på grund av efterfrågan då ett gott betyg har givits för en specifik vinsort. Välplacerat kapital innan den allmänna marknaden innehar information från expertnivå är därför essentiellt för att garantera en säker avkastning inom vinspekulation. Redaktionen föreslår därför att utöka vänskapskretsen från

det traditionella bilderberg-klientelet med någon, trots simpel härkomst, som kan maximera värdet på herrgårdens vinkällare. Robert M. Parker Jr. har i ett antal årtionden varit den erkänt mest inflytelserika vinkritikern med en fruktad hundragradig bedömningsskala som fått de traditionella vinhusen att skälva. Uttryck som ”The Parker taste” är välkänt inom branschen då oanade vinsorter har fått se sitt värde stiga fyrfalt eller katastrofala motsatser för de otursamma. De traditionella vinhusen som Mouton Rotschild, Lynch Bages och Sassicaia är vanligtvis säkra kort då det gäller utgångspris på vinauktioner runt om i världen. En icke anande budgivare kan därför med gott mod ge 1000-tals dollar per flaska i tron om en god investering. Även om en total kapitalförlust inte sker kan en svidande bedömning av Parker ge den tidigare så vattentäta investeringen en större läcka än anat. Att delta på någon av de soaréer för den amerikanska aristokratin som varje hålls på Maidstone Club i the Hamptons där Parker är en frekvent besökare kan vara ett utmärkt alternativ för att ta del av förhandstips. Dessa bör ligga lätt på tungan efter ett par glas av de finaste röda tillsammans med uppmjukande samtalsämnen. Redaktionen kan tipsa om att den excentriske vinkonnässören har svagheter gällande klassiska tyska lyxbilar och lättklädda kvinnor.

“Vi var alla inbjudna till den stora festen den kvällen - men ingen av oss kunde ana vilken jävla smäll det skulle bli! “ - Oppenheimer närvarade tyvärr inte vid fotograferingen då han hade blivit överförfriskad på snaps.

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Ett skäligt liv

2015 har kommit till sitt slut och vi blickar mot en oviss framtid. I juletider sitter vi på redaktionen tillsammans och begrundar universums stora frågor; vad är det som är viktigt här i livet? Vad krävs för att man ska kunna leva ett värdigt liv? Det har kommit till vår uppmärksamhet att dessa frågor också behandlas på statligt initiativ genom konsumentverket.

Konsumentverkets uppgift är som bekant att skydda den imbecilla befolkningen mot deras impulser och enfald. Detta arbete är viktigt för att tillse stabilitet hos den allmänna populationen och leder till att vi undviker potentiella konflikter som kan uppstå. Den rapport som vi på redaktionen tagit del av avhandlar hur resurser bör användas för att uppnå det som konsumentverket kallar skälig levnadsnivå. Efter en snabb granskning av rapporten konstaterades snabbt att de nivåer som används vid bedömningen i stora drag liknar de som förekom vid arbetsförläggningen Gulag.

Vi på redaktionen har tagit på oss att se över det grundarbete som gjorts och sedan komma med förbättringsförslag. Det första området som behandlas är livsmedel. I rapporten förekommer en matsedel konstruerad för tillgodose ”skälig” levnadsstandard. Denna kan inte beskrivas som något annat än en kulinarisk mardröm i en värld av potatis, ris och brunsås. Angående den bifogade priskalkylen i rapporten anser vi att när det gäller livskvalité så bör man inte snåla, därför kommer vi inte genomföra någon egen priskalkyl utan istället konstatera att pengar inte är något problem. Vårt förslag är baserat på en balanserad kost med fokus på det lilla extra. Exempelvis

återfinns inte hummer annat än i såsen till fiskbullar i konsumentverkets rapport, medan den i vår matsedel utgör en av de fundamentala näringskällorna. Ett problem vi har under vinterhalvåret i Sverige är D-vitaminintaget vilket avhjälps genom att toppa alla dagens mål med en stor skopa löjrom. Det andra området som vi bearbetat är klädsel. På detta område har konsumentverket budgeterar 500 kr per månad, knappt tillräckligt för ett par hyfsade skosnören. I rapporten har även armbandsur räknats till denna kategori varför vi på redaktionen direkt ställde oss frågan hur konsumentverket tänkt att man ska kunna bygga sin samling av Schweiziska urverk med en budget på 500 kr per månad.

En välplanerad garderob är ett grundkrav för att kunna uppnå någon form av skäligt liv, denna bör fördelaktigen innehålla; minst 12 par handsydda engelska skor (3 per årstid, även kängor inräknat), en ordentlig vinterrock i långtrådigt ull (handsydd), vårrock av bättre sort, en sortering av tunna ullbyxor och skjortor (olika färger, tätvävda). Listan kan göras lång, om läsaren önskar en utvecklad lista så går det bra att kontakta redaktionen medelst fax till nr +46 8 700 65 00. Rapporten har ett stort fokus på hushållsartiklar och förbrukningsvaror. Vår lösning här är mycket enkel, det handlar om att hitta rätt tjänstefolk. Det kan såklart vara en utmaning i sig men det är något som varje anständig människa någon gång i livet kommer behöva ta i tu med.

Du som inte något annat än hot och okväde från pöbeln har fått Trots du för ord och handling stått Vad är ett pris? - Vad är ett liv? Står man över marknaden om man har HIV?

Avslutningsvis noterar redaktionen att det saknas undersökning om skälig levnadsstandard inom följande områden; Jakt, yatching, alpresor samt golf. Detta är något som redaktionen har börjat arbeta med och vi har lämnat in ansökan om medel från sektionsstyrelsen för att göra studieresor där den lägsta godtagbara nivån kan avgöras inom dessa områden.

“Är detta en skälig måltid?“

SEKTIONSSIDOR Ledare

Försvunna studenter återfunna

Det började som vilken annan fredagsmorgon som helst. Jag gick med tunga steg nedför trappan från min bostad, ner till cykeln som stod till höger utanför huvudingången, där den alltid står. Trött satte jag mig på cykeln, slängde väskan över axeln och cyklade iväg. Men redan vid Skåland märkte jag att något inte stod rätt till.

De tio studenterna, varav alla Yare, som varit spårlöst försvunna sedan den 4:e januari i år kunde av NATTREDAX rapporteras återfunna. Missing people har blivit informerade och har lagt ned sin sökaktion.

Blåsten kom från alla håll och väl i märkesbacken, vilket vanligtvis är ett kraftprov i sig en tidig morgon (läses 12), tog det helt stopp. Även när jag stod upp och trampade så rörde jag mig inte framåt, snarare bakåt. Efter en hård kamp mot moderjord var jag äntligen uppe vid cykelparkeringen utanför kårallen. Jag konstaterat att halva föreläsningen redan gått och själv rörde jag mig mot baljan för att njuta av några klunkar av det svarta guldet. Samtidigt öppnade jag NATTREDAX mest pålitliga nyhetskälla Jodel varför det blåste så mycket. Mina värsta farhågor besannades, storm med ett obskyrt namn så som Helga var drog in över Linköping, det hade utfärdats en klass 2 varning och allmänheten rekommenderades att stanna inne. Hur skulle vi då ta oss till vår kickoff!? Men innan vi kommer till lösningen, vilket jag måste säga är briljant, på detta problem så måste vi på redaktionen NATTREDAX slå ett slag för byggande av ett vindskydd till märkesbacken ,kanske i form av ett flygplan (vilket borde stå där). I hela december har vi studenter märkt av denna kraftiga blåst över slätten och lite hjälp att ta sig till campus. (Det eller en förlängning av kulverten till Ryd.) Nu till den briljanta lösningen. Självkart så klart seglade NATTREDAX till kickoffen! Er sovsäck i vinterkylan och tillgivnaste vänner, Y-ORGANETs redaktion, NATTREDAX: B (tubrör) M (flanör) T (vivör) M (montör)

Måndagen efter Tenta-p hittades en av studenterna blek, undernärd och förvirrad i en av Bhusets korridorer. Det som befarats vara en av de värsta olyckorna eller kidnappningskatastroferna i Linköpings universitets historia visade sig vid en intervju berott på att de alla under två veckors tid stängt in sig på sina korridorrum och pluggat inför tentorna. Ingen av dem klarade komplexen.

Pluggflyktingkrisen befaras förvärras 2016 Prognoser inför 2016 visar att pluggflykten kommer att öka uppemot 15% under 2016 och universitetet är oroade. I och med att studenter flyr plugget i högre och högre utsträckning har universitetet börjat överväga en ny regel som ger universitetsledningen möjlighet att kräva LiUidkontroller på alla som lämnar Chuset. Har man inte pluggat bra nog får man inte gå ut och i värsta fall låsa dörrarna helt för alla studenter. En person som aldrig tagit ett högskolepoängt, men ändå på något ändå fick vara med och bestämma skyller på att det är för mycket flum på universiteten och samhället i stort.

NATTREDAX recenserar - Alvin and the Chipmunks

Dags att lacka ur! Artikelserien som ventilerar bättre än C-huset

Den 16 december var det premiär för årets stora filmhändelse. Självklart var NATTREDAX där med vassa pennor för att recensera spektaklet. Det var god stämning redan innan filmen börjat, besökarna var utklädda till kända karaktärer från sina favoritkaraktärer från de tidigare filmerna och doften av nypoppade popcorn gick inte att ta miste på. Salongen släcktes ner och den så välkända intro började rulla på skärmen. Handligen var väldigt välskriven och det fanns ett hel del inslag av både humor och spänning. När filmen var slut var det som att salongen tyst. hände det där verkligen och hur kommer nu uppföljaren att bil. Alvin and the Chipmunks 4 får av NATTREDAX fyra av fem toasers

Jästskribenten har ordet Efter ännu ett lyckat nummer med en jästskribent i redaktionen bestämde vi oss även denna vecka för att låta en främmande penna skriva några rader. För att verkligen se till att det verkligen skulle bli en ny jästskribent och behålla dennes anonymitet lät vi alla lägga ett bidrag i NATTREDAX’s Carebox, brevlådan innanför dörren i sektionsrummet Prevas. Sedan drog Redaktionen slumpvist ett bidrag som ni ser nedan. (Dock påminner skrivstilen starkt om en viss tidigare jästskribent.) Jästskribentens berömda bullar 151 g smör (margarin går bra, men bara på tisdagar) 5,65 dl ljummen mjölk (gärna stått framme över natten) 50 g eller ta 100 g jäst (kom ihåg desto mer jäst desto gladare gäster) 1,14142... dl socker (viktigt med precisa mått) godtyckligt mycket salt 3,141592.. tsk kardemumma, kanel eller annan krydda efter smak En massa mjöl, ta i så att det knakar! Smula ner jästen i mjölken, tillsätt sedan resten av ingredienserna mjölet. Häll sakta i mjölet och knåda sedan degen ordenligt. Baka ut degen ordentligt och grädda den sedan i en lagom varm ugn. Njut till av dina (förhoppningsvis inte brända) bullar.

Att mjölktjuven i baljan är bakom lås och bom det vet alla ni som i december hade glädjen att i sektionens eminenta Yulkalender åtnjuta dessa förträffliga nyheter i NATTREDAX egna lucka. Den frekventa baljanbesökaren resonerar nog: jo, visst är tjuven fast, men är problemet löst? NATTREDAX har svaret, och svaret är: negativt. Det är något fundamentalt fel med de där rätblocksformade kartongbehållarna och deras innehåll. De vägrar samexistera med de där små runda borden nere i baljan. Vi i NATTREDAX vill med eftertryck och bestämdhet poängtera att personalen i baljan inte har med saken att göra, vi tror snarare att det ligger i mjölkens natur att inte kunna bestå i baljan. Som vanligt när det är något som inte riktigt är som det ska i vår samtid, vårt samhälle eller på universitetet så gör sig framförallt en röst tydligare, mer klar och hörd med större kontrast än allt annat. Och den rösten kommer från ”Larssa”. Den senaste ljusglimten han hade var när han under andra halvan av en föreläsning efter ett besviket besök i baljan vände sig mot mig och sa: ”Kommer du ihåg Liftarens guide till galaxen?”. Självklart svarar jag, aningen störd av hans plötsliga utsaga. Han säger sig sen tro sig veta vart mjölken tagit vägen. ”På samma ställe som alla pennor hamnar såklart”. I liftarens guide till galaxen föreslår man att eftersom en borttappad penna sällan återfinns så är enda förklaringen att de hamnar i ett parallellt universum, med alla borttappade pennor i. Han vänder sig sen mot föreläsaren igen. Efter någon minut vänder sig ”Larssa” mot mig igen och föreslår nu en teori om att mjölken i baljan faller under någon form av tvistad Heisenbergs osäkerhetsprincip. Där vi kan bestämma mjölkens position eller dess hastighet men inte båda och därför aldrig kunna hitta den då när vi söker på dess senaste position så är den redan borta. Jag suckar för mig själv och undrar när ”Larssas” praktikantperiod är över.

TBiLAGAN TEXT REDUKTIONEN FOTO KAMERA

LARM - VÄGEN TILL SAKLIG LYCKA LARM-dagarna lockar varje år tusentals studenter till möten med företag och framtida arbetsgivare…. Stopp ett tag….. Vad hade de på det där bordet? Choklad? Nya cykellysen? VI. VILL. HA.

enting. , du har ing n a p m la k c “Jag har fi eh” meheheheh

#5 HT 2015

“SKRIK INTE”

REDUKTIONEN TESTAR:

SKOTTÅR

75% av studenterna på LARM är där för att norpa gratissaker, det är ju flera år tills man behöver jobb? Framför godsakerna står ju dock en ENORM ”gladiator”. Hur tar man sig förbi den utan att prata? Try this: 1. Starta brandalarmet och fejka panik, spring och ta för dig av prylarna medan alla utrymmer. 2. Spela döv 3. Bli vän med utåtriktade personer som pratar med företagen medan du tar godis. Börja vänskapen redan i nolle-p för bästa resultat. 4. Gå till närmsta matbutik och stoppa femkronor i leksaksmaskinen tills du får en gummihand. På LARM – kasta gummihanden mot godiset. 5. Kryp in i ventilationssystemet över Colloseum och gör ett hål i taket över valfri företagsmonter. Hissa sedan ned medtagna små barn/hamstrar/sniglar i ett rep, dessa greppar då obemärkt godiset bakom ryggen på företaget. You win.

Tack YF för lån av kilt <3

HUR GÅR DET MED NYÅRSLÖFTET? Har du precis brutit ditt nyårslöfte? Reduktionen har lösningen. Här har du chansen att byta ut ditt tråkiga och jobbiga nyårslöfte mot ett mycket softare och roligare! istället för.... godisförbud lördagsgodis träna minst tre ggr/vecka >3 soffliggardagar/vecka mer strukturerad vardag >två oplanerade dagar/månad ta det lugnare med alkoholen lär dig dricka whiskey festa mindre festa MINST en dag i veckan Uppsalastudent om nyårslöften: “Jag tänkte sluta röka, men sen kom jag på att jag är mycket bättre på att röka än att inte göra det.”*

EXKLUSIVT I TBILAGAN Snuttefilmen 2016s tema är fortfarande en öppen bok. Reduktionen har sonderat terrängen och funnit svaret fjärran bortom Ryd. Utanför Östergötlands välkända slätt vaknar chefen upp med en brokig skara sagofigurer vid sin sida. Tillsammans med sin förtroendevalda vän Åsnan tar hon saken i egna händer och styr upp en hel vecka full med festligheter i denna episka saga. Över Snuttefilmens ovärderliga galasittning vakar Draken, som enligt festliga källor har en dokumenterad eldig sida. Under Snuttehelgens sagolika helg förvandlas Kårallen till ett magiskt rike, reduktionen hoppas ni möter oss där och dansar lyckliga tillsammans i alla våra dagar! *Reduktionen stödjer inget intag av beroendeframkallande preparat. (Utom kaffe såklart)

Sök efter lediga tjänster, eller ladda upp ditt CV på xyleminc.com/jobbahososs

En effektiv lösning för vattenförsörjningen i Mexico City. Länspumpning av världens djupaste guldgruva i Sydafrika. Ett nära samarbete med Hammarby Sjöstadsverk – Sveriges ledande forskningsanläggning för återanvändning av vatten. Över hela världen finns Xylem på plats för att hjälpa människor att använda varje droppe vatten mer effektivt. Vi är ett världsledande företag som utvecklar pumpar och system för att transportera och rena vatten. Bland våra många varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, med tillverkning i Småland sedan mer än 110 år. Hos oss finns goda karriärmöjligheter – både i Sverige och globalt. Gå in på xyleminc.com/jobbahososs och sök efter lediga tjänster, eller ladda upp ditt CV.

xyleminc.com

NYTT