LiTHanian #2 2019 by LiTHanian

StudentbostĂ¤der Mars 2019

MAI N o2

Lika villkor LinTeks kĂĽrtidning

Chefredaktören har ordet Jag har alltid haft ett starkt rättspatos, en stark känsla och övertygelse om vad jag anser är rätt och fel. När jag var yngre uppfattades jag som bråkig och strulig då jag ständigt skulle vara den som lyfte missnöje kring saker jag inte kände mig nöjd över eller tyckte var orättvist eller fel. Det kunde vara allt från lärare jag uppfattade satte orimliga betyg till friskolan på gymnasiet som verkade lägga mer fokus på att gå med vinst än att bygga upp en god miljö för oss elever. Jag har många gånger upplevt att min ifrågasättande natur inte brukar vara särskilt uppskattad från delar av omgivningen. Jag tror det har att göra med att inte vilja lägga energi på sådant som “ändå fungerar rätt bra”. Varför klaga när man kan nöja sig och vara glad? Detta har lett till att jag känt stor ambivalens inför att ständigt vara den där “missnöjda” personen. Men med åren har jag mer och mer insett hur viktigt det är att våga ifrågasätta för att faktiskt kunna skapa förändring. Jag har lärt mig att det alla gånger är värt att säga ifrån när något inte känns rätt hur många nedlåtande blickar jag än får från omgivningen. “Du väljer dina strider” hör jag ofta, och jag vill välja så många strider jag bara kan. Ett statement jag idag känner mig stolt över och betraktar som en stor del av mig själv. I detta nummer av LiTHanian ligger fokus på att lyfta ett av samhällets viktigaste ämnen, nämligen jämlikhet, att alla ska behandlas lika som individer. Hur skulle egentligen samhället se ut om vi bara nöjde oss för stunden hela tiden? Hade vi då befunnit oss på vägen mot ett mer jämställt samhälle? Våga lyfta din åsikt vare sig det handlar om en orättvist rättad tenta, cykelkaoset på campus som gör dig tokig varje dag eller din framtida lön som kvinnlig ingenjör.

Cecilia Abrahamsson Chefredaktör 18/19

Vad är det bästa med att vara med i LiTHanian-redaktionen?

A: Cecilia Abrahamsson Chefredaktör H: Sofia Johansson Skribent Alla megaduktiga personer man lär Skriva, foto, layout, nice häng och känna och får arbeta tillsammans med. projektledning i ett! B: Sara Lovisa Lagman Redaktör Att tillsammans med härligt folk få göra något kreativt med ett superhäftigt slutresultat!

I: Viktor Lind Skribent Jag får uppfylla min mammas dröm om att jag skulle bli journalist. LiTHanian > DN.

C: Lydia Uusitalo Webbredaktör Mysig anledning till att hänga i Norrköping då och då!

J: Ebba Åslin Illustratör LiTHanian är som broccoli; nyttigt men kul.

D: Fanny Aasheim Layoutansvarig Att få vara med i hela processen: från att numrets tema bestäms till att få hålla i det faktiska resultatet!

K: Therese Söder Illustratör Att bli tvingad att måla lite, för en gångs skull.

L: Emma Kolehmainen Layout E: Anna-Li Lindberg Fotoansvarig Känslan av att få hålla slutprodukten i Jag får flexa med mina kameraspecs händerna! för hela LinTek. M: Ebba Fälth Layout Supermysiga möten med ett F: Disa Celén Krönikör supermysigt gäng! Jag får utlopp för min inre insändar-ilska. N: Katarina Rosén Webbmästare Världens bästa redaktion! G: Marcus Jessen Skribent Våra kreativa drömmar blir verklighet.

Framsida: Illustrerad av Therese Söder LiTHanian är en kårtidning som utkommer fem gånger per år till alla medlemmar av Linköpings teknologers studentkår, LinTek.

Adress LinTek Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

Ansvarig utgivare Cecilia Abrahamsson

Tryckeri LTAB

Innehåll 5

Kalender

Killar kan tillsammans

Svenska kvinnor i historien

Ingenjörer som gör skillnad

MAI: ”Vi är också bekymrade”

Cyklister är svin

- en dag att fira?

Så går det till på redaktionen

Valuta för dina pengar hos Studentbostäder?

Att sitta eller inte sitta

Internationella kvinnodagen

Disas krönika

Det är svårt att vinna när man spelar online

10 LiTHanians

Lika studenter plugga bäst

ordlista

11 Ett regnbågsfärgat mixtape

Läsarsidan

28 Tekfak forskar 30 Horoskop

MARS

| 29/3 Linköping SPORTGALAN | 30/3 Linköping NATTKLUBBEN | 30/3 Norrköping

VALLA PYJAMAS RAVE

APRIL

MAJ

| 3/5 - 4/5 Linköping FULL MOON PARTY | 4/5 Norrköping ELINPIADEN

SENASTE NYTT KÅRSTYRELSEN RAPPORTERAR

LinTek har ansökt om kårstatus från LiU, vilket måste göras var tredje år. Onsdagen den 13/2 röstades det i universitetsstyrelsen om vilka som ska få vara kår och LinTek var en av kårerna som blev framröstade! Så nu får vi officiellt vara kår i tre år till!

Något som kårstyrelsen har jobbat mycket med senaste tiden är hemsidan för att utveckla hemsidans funktioner. Kårstyrelsen jobbar även för fullt med att se över vad LinTek ska göra med organisationens finansiella medel och hur LinTek samarbetar med sektionerna. En revidering av åsiktsprogrammet är också på gång, detta för att åsikterna ska spegla vad nutidens studenter tycker och tänker.

Killar kan tillsammans - En intervju med Mårten Granlund från Under Kevlaret Text: Marcus Jessen Illustration: Therese Söder Layout: Fanny Aasheim

Det var tisdagskväll och mörkret låg över Campus Norrköping. I januari kan man inte vänta sig något annat. I ett Kåkenhus härjat av nyintagna Fil- och Medfakare i fadderackompanjemang pratade jag med Mårten Granlund om hans verksamhet, machokultur, jämställdhet och hur viktigt det är att samtala. Från början, berättar Mårten, var den ideella föreningen Under Kevlaret en organisation med fokus på psykisk ohälsa hos killar och att motarbeta machokultur. Nu har de valt ett mer positivt perspektiv och arbetar med att försöka avdramatisera samtalet: “Vi vill att killar ska känna sig trygga att prata om känslor, be om hjälp och stötta varandra när livet händer. Vi vill ha samtalet i fokus. Det ska vara lättsamt, inkluderande och tillgängligt för alla som ser sig själva som killar. Man kan prata om precis vad som helst!” Grunden till föreningen lades 2016 efter att två av Mårtens goda vänner berättat för honom att de brottats med självmordstankar. Vid båda tillfällena var Mårten den enda som fått berättat för sig. Han kom fram till att något behövdes göras åt detta vilket ledde till skapandet av organisationen, webbsidan underkevlaret.se och podcasten Manskligt. Manskligt gick ut på att Mårten och hans kollega Simon satt ner och diskuterade olika ämnen på ett djup som han menar folk nog är ovana att höra unga killar prata på. Podcastens sista avsnitt sändes i april 2018. För att kunna ta tillvara på det budskap som Manskligt ville sprida öppnades i september 2017 ett chattrum på föreningens webbsida. Chatten var och är till för alla som ser sig som killar att delta i. Redan från början var aspirationen för Under Kevlaret att bli en given stödverksamhet för killar i Sverige. Snabbspolar man till januari 2019 har Under Kevlaret inte bara lyckats utöka sin besättning till hela 16 personer: utan också påbörjat en andra podcast och genomfört en föreläsningsturné:

“Föreläsningen Vadå Machokultur? är som en crashcourse i vad machokultur innebär. Vi pratar om hur det påverkar oss och våra relationer, men också om hur vi kan påverka machokulturens mallar och ramar. Alla känner igen sig. Man kan relatera oavsett könstillhörighet” Det för oss in på ämnet som denna upplaga av LiTHanian kretsar kring jämställdhet. Hur ska en kille närma sig det? Mårten svarar att det minsta man kan göra är att vara nyfiken och ödmjuk. Han fortsätter med att säga att om man lär sig lite av historien så får man en annan bild av vad jämställdhet är och har varit. Som exempel ger han HBTQ+-personers ständiga kamp för sina rättigheter och konstaterar även att det inte tidigare än 2019 har gått 100 år sedan kvinnor vunnit allmän rösträtt i Sverige. Varför bör man då intressera sig för jämställdhetsfrågor? Vad får vi ut av det?

“Det är klyschigt att säga, men vi har så mycket att vinna på jämställdhet. Hela paketeringen av jämställdhet har vi mycket att vinna på. Med hjälp av en jämställdhetsrörelse kan vi luckra upp de fyrkantiga könsnormer vi skapat.” Mårten menar att machokulturens effekter är extrema för alla. Det är ingen tillfällighet att män är överrepresenterade inte bara som gärningsmän i vålds- och sexualbrott men också som offer för drunkningsolyckor, dödsfall i trafiken och självmord. Mårten berättar dock att frågor angående jämställdhet och machokultur har vuxit extremt de senaste åren: “Det är skitbra! En kunskapshöjning om problematiken kring machokulturen skulle nog innebära att samhället skulle kunna förändras ganska snabbt. Killar är tyvärr inte lika engagerade i jämställdhetsfrågor men trots att vi fortfarande lyser med vår frånvaro ökar intresset hela tiden. Allt fler killar vill ta ansvar – kolla på organisationen Män för Jämställdhet (MÄN) till exempel - deras medlemsantal ökade med flera tusen efter #metoo-rörelsen! Även organisationen FATTA! har börjat florera.” Vi kommer som sakteliga in på samtalstonen på nätet. Mårten suckar över alla de giftiga kommentarer och personangrepp som delas ut på sociala medier. Han säger att främst kvinnor och icke-binära regelbundet utsätts för grova hot.

Vidare förklarar han att även näthatet troligtvis grundar sig i machokulturen och att hans organisation vill möta de hårda kommentarerna med mjuka svar. För Under Kevlaret är det en självklarhet att vilja tala med killarna bakom de giftiga kommentarerna. Mårten tror att internet skulle bli en trevligare plats bara dessa började prata. Han förklarar att Under Kevlaret vill säga att killar kan bli bättre med hjälp av rätt verktyg. Det viktigaste verktyget, menar han, är just att förstå att man verkligen inte måste leva upp till några mansnormer. En man ska kunna vara hur nyanserad som helst. Man ska få välja själv vilken typ av kille man vill vara. Självklart ska man få ha skägg, stora muskler och tycka om öl och sport men också kunna känna sig trygg i att stötta sina kompisar, att gråta mot vänners axlar och att säga att man älskar dem. Det är därför nyttigt att ibland reflektera över sig själv. “Självrannsakan är absolut nödvändigt. Vi vill bemöta frågor som dessa så ödmjukt som möjligt. I vår chatt finns det ingenting man inte kan prata om. Om du bär på något du inte vågar tala om med dina vänner – börja hos oss – du har inget att förlora. Gå inte och bär på ilska och sorg när ett samtal är så jävla ofarligt. Kom till chatten!”

Under Kevlarets killchatt på www.underkevlaret.se är öppen 20:00 – 22:00 varje måndag, tisdag, onsdag och söndag. Du kan chatta helt anonymt med volontärer som har tystnadsplikt. Genom webbsidan får du även tillgång till föreningens podcasts och bokning av föreläsningar. Nytt för 2019 är podcasten Under Kevlaret med Simon och Mårten där killarna tillsammans tacklar ämnen som prestationsångest inför sex och “orimlig” svartsjuka: ”Ämnen som vi själva tycker är svåra att prata om - kanske just för att vi är killar?”. Avsnitten kommer blanda både humor och allvar och även innehålla gå-på-stan intervjuer. Under Kevlaret finns även på Facebook och Instagram.

Svenska kvinnor i historien Text: Sofia Johansson Illustration: Ebba Åslin Layout: Ebba Fälth

Rosa Parks och Frida Kahlo i all ära - men har du någonsin fått lära dig om vilka svenska kvinnor som skapat historia? Det här är tre kvinnor som vägrade att anpassa sig till dåtidens snäva ramar, som protesterade mot samhällets normer och har bidragit till hur Sverige ser ut idag. MARIA SOFIA DE LA GARDIE (1627-1694)

SELMA LAGERLÖF (1858-1940)

FREDRIKA BREMER (1801-1865)

Maria Sofia De La Gardie är känd som Sveriges första kvinnliga storföretagare och har gjort ett avtryck i historien tack vare sina industriella verksamheter. Hon blev änka redan som 21-åring och bara några år senare ärvde hon sin pappas egendomar, vilket gjorde henne till en av Sveriges största godsägare under stormaktstiden. Under de kommande åren drev hon jordbruk i flera länder, åkte på studieresor för att studera näringslivsfrågor, drev en mängd framgångsrika industrier inom olika områden och startade en bankverksamhet. Allt detta medan hon var ensamstående mamma till två döttrar. Att hon aldrig gifte om sig skyddade henne från att hamna under en mans förmyndarskap; hon hade fortsatt full kontroll och makt över sina egna affärer och verksamheter.

Selma Lagerlöf är en av våra mest kända och omtyckta svenska författare, men framgången kom inte gratis. När hon var 24 år gammal ville hon utbilda sig och flyttade från barndomshemmet i Mårbacka till Stockholm för att läsa till lärare, mot sin pappas vilja. Hon arbetade som lärare i tio år innan genombrottet kom med Gösta Berlings saga och hon kunde försörja sig som författare. År 1909 tilldelades hon, efter att i flera år nominerats men motarbetats av Akademiens dåvarande ständige sekreterare, som första svensk och första kvinna Nobelpriset i litteratur. År 1914 tilldelades hon som första kvinna en plats i Svenska Akademien och kallades då för ”drottningen av litteratur”. Förutom sitt författarskap var Lagerlöf politiskt engagerad och kämpade ihärdigt för kvinnlig rösträtt.

Fredrika Bremer brukar ses som en pionjär inom den svenska kvinnorörelsen och släppte år 1865 boken Hertha, där hon uttryckte sitt missnöje över den familjelagstiftning som omyndigförklarade ogifta kvinnor - en lag som hade en negativ inverkan på ogifta kvinnors livskvalitet och möjligheter i samhället. Hertha sägs ha lagt grunden för den diskussion som ledde till en ny lag, som gav kvinnan rätt att ansöka om att bli myndig vid 25 års ålder, och anses vara den första feministiska romanen i svensk kultur. Bremer var redan under sin livstid framgångsrik i hela Europa tack vare sina samhällskritiska romaner och kämpade livet ut för kvinnorätt och jämställdhet.

Internationella kvinnodagen - en dag att fira? Text: Sofia Johansson Illustration: Ebba Åslin Layout: Ebba Fälth

Den 8 mars var det återigen dags för den internationella kvinnodagen, den ursprungligen politiska dag vars syfte är att lyfta jämställdhetsfrågan, men som i Sverige och många andra länder har kommit att utvecklas till en slags extra mors dag. Den internationella kvinnodagen infaller varje år den 8 mars för att uppmärksamma de samhällsstrukturer som bidrar till att kvinnor inte har samma möjligheter som män. År 1945 slogs jämställdhet mellan könen igenom som en internationell mänsklig rättighet men än har vi långt kvar tills det är verklighet - till exempel finns det i alla världens länder fortfarande en betydande löneskillnad mellan män och kvinnor som utför samma arbetsuppgift, kvinnor står för mer oavlönat hushållsarbete än män och en femtedel av alla kvinnor i världen har utsatts för sexuella övergrepp innan de ens fyllt 15 år. Är det verkligen värt att fira? I Sverige har vi kommit en bra bit på vägen men även i vårt avlånga land präglas samhället av patriarkala strukturer och skeva fördelningar. Statistik från Försäkringskassan visar att kvinnor år 2017 tog ut 72% av de betalda föräldradagarna medan männen stod för 28%, och i sju av tio bolagsstyrelser är majoriteten av representanterna män. Förändringen mot jämställdhet går framåt, dock väldigt långsamt. Enligt en undersökning kommer Sverige inte vara helt jämställt förrän om 186 år, alltså år 2205, om utvecklingen fortsätter i samma snigelfart som nu. Är det verkligen värt att fira?

Istället för att vara en dag då kvinnokampen lyfts och samhället rannsakas har kvinnodagen i Sverige kommit att bli en dag som liknar alla hjärtans dag eller mors dag, en dag att visa extra kärlek och skämma bort kvinnorna i vårt liv lite extra. Å ena sidan är det en fin tanke, å andra sidan finns det ingen anledning att inte alltid visa tacksamhet för de vi ser upp till och älskar. Att vi anser oss behöva en specifik dag för att visa kvinnorna i vår närhet uppskattning, är det verkligen värt att fira? Syftet med den här artikeln är inte att vi ska sluta hylla alla starka kvinnor vi har i våra liv, absolut inte, men skänk en tanke till vad den internationella kvinnodagen faktiskt skapades för. Skänk en tanke till dem som för kvinnokampen framåt, de som dagligen tar fighten och riskerar sina liv för att förändra utsikterna för kommande generationer. Kampen för förändring pågår dygnet runt, världen över. Det är en dag som förtjänar att uppmärksammas, för att kampen för jämställdhet alltid ska vara aktuell. Frågan är dock fortfarande - har vi kommit tillräckligt långt för att den internationella kvinnodagen ska vara en dag att fira?

Källor: world economic forum, bolagsverket.se, försäkringskassan.se, gu.se, tjejjouren.se

LiTHanians ordlista Text: Disa Celén Illustration: Therese Söder Layout: Emma Kolehmainen

FEMINISM Något som du kanske inte vet är att feminism är en samling av flera ideologier. Den gemensamma nämnaren är fokuset på att alla ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.

Är en person vars könsidentitet och biologiska kön inte stämmer överens, det vill säga en person som är född med manligt kön men identifierar sig som kvinna och vice versa.

INTERSEKTIONALITET

ICKE BINÄR (PERSON)

Betyder att olika delar av människors identiteter avkodas av samhället i form av exempelvis kön, ras, sexuell läggning och funktionalitet och bidrar till ojämlikhet och förtryck.

Är en person som inte identifierar sig enligt tvåkönsnormen (man eller kvinna).

KÖNSIDENTITET VS SEXUELL LÄGGNING Könsidentitet är precis vad det låter som, nämligen det kön som man identifierar sig med. Sexuell läggning kretsar istället kring det/de kön som de personer du attraheras av har.

CISPERSON Är en person vars könsidentitet och biologiska kön stämmer överens. En person som är född med kvinnligt kön och även identifierar sig som kvinna är ett exempel på en cisperson.

TRANSPERSON

FUNKTIONSVARIATION Är ett neutralt ord för att beskriva individers kognitiva, fysiska eller psykiska förmåga, i jämförelse med värdeord som funktionsnedsatt och funktionshinder.

JÄMSTÄLLDHET VS JÄMLIKHET Det kan vara svårt att särskilja dessa ord, men LiTHanian hjälper dig! Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Jämlikhet är rätt och slätt alla människors lika värde.

Källor: Maktsalongen, Nationalencyklopedin, Nationella sekretariatet för genusforskning och UMO

ett regnbågsfärgat mixtape Text: Marcus Jessen Illustration: Therese Söder Layout: Emma Kolehmainen

De senaste fem åren har varit betydelsefulla för HBTQ+-representation i den internationella musikindustrin. Här följer tre exempel på detta som varken är Frank Ocean, Janelle Monae eller Tyler, the Creator. CHRISTINE + THE QUEENS

Héloïse Letissier, mer känd under alter egot Christine + the Queens eller bara Chris, är en av dagens mest uppmärksammade HBTQ+-artister. Med inspiration från olika drag queen-musiker och transpersoner skapade hon debutalbumet Chaleur humaine 2014. Den lättkonsumerade musiken behandlade ämnen som könsidentitet och självacceptans och var helt på franska. En något omstuvad version med texter på engelska släpptes för internationell publik 2016. Detta ledde till att Christine + the Queens samma år fick spela på anrika Glastonbury Festival i Storbritannien. Trots den internationella uppmärksamheten är dock Christine + the Queens kontroversiell i hemlandet Frankrike. I intervjuer berättar Letissier att hon mer eller mindre utbildar allmänheten i ämnen som kvinnliga begär och pansexualitet, som hon själv identifierar sig med. Förra året släppte hon sitt andra album som heter just Chris. Genom albumets retrodoftande men kristallklara syntpop önskar Letissier göra det tydligt att även kvinnor kan vara “burdusa och framåt”. Lyssna: Christine + the Queens - Comme si

PERFUME GENIUS

2008 startade Seattle-baserade Mike Hadreas en MySpace-sida som han gav namnet Perfume Genius. Under det namnet kom han två år senare att släppa sitt kritikerrosade debutalbum Learning. Ytterligare fyra år senare spelar han sin låt “Queen” som gäst hos The Late Show with David Letterman.

SOPHIE

Sophie Xeon, som oftast bara går under namnet Sophie, föddes i Glasgow 1986. Redan som liten började hon gå på raves, DJ:a och producera musik. Genombrottet kom 2016 när Charli XCX släppte Vroom Vroom EP till vilken Sophie producerat majoriteten av låtarna. Hösten 2017 gjorde Sophie sitt första liveframträdande och kom ut offentligt som transkvinna. Sedan dess har hon bl.a. arbetat med Lady Gaga, Madonna och Kendrick Lamar. Förra året släpptes debutalbumet Oil of Every Pearl’s Un-Insides. Albumet var en kritisk framgång och har med sin konstnärliga, utmanande och industriella tolkning av popmusik redan gått till musikhistorien. Det gjorde nämligen att Sophie blev en av de tre första transkvinnorna någonsin att nomineras till en Grammy (de andra två - Teddy Geiger och Jackie Shane - nominerades också för 2019 års gala, men i andra kategorier). Sophies album tävlade i kategorin Best Dance/Electronic Album men fick se sig besegrad av franska Justice. Sophies musik och image kan uppfattas som radikal. Hennes musikaliska och visuella framtoning är menad att framstå som artificiell och surrealistisk. Detta har hon gemensamt med en mängd andra akter som, likt henne själv, ligger på skivbolaget PC Music. Lyssna: Sophie - “It’s Okay to Cry”

I sina texter adresserar Hadreas sin egen homosexualitet, sexualitet i allmänhet, sin kamp mot Crohns sjukdom, våld i nära relationer och homosexuella mäns utsatthet i samhället. Hans fjärde studioalbum No Shape, vars musik lättast beskrivs som konst- eller kammarpop, utnämndes till bästa nya album 2017 av onlinemagasinet Pitchfork och CHRISTINE rosades av brittiska tidningen The Guardian. + THE QUEENS

SOPHIE

Under sin karriär har han arbetat med akter som The National och ovannämnda Christine + the Queens. Han kurerade även 2017 års upplaga av Le Guess Who?-festivalen i Belgien. Lyssna: Perfume Genius - “Slip Away” Bonus: Christine + the Queens feat. Perfume Genius - “Jonathan”

PERFUME GENIUS

Ingenjörer som gör skillnad Text: Lydia Uusitalo och Sara Lovisa Lagman Foto: Anna-Li Lindberg och Lejonfastigheter Layout: Fanny Aasheim

Året var 1917 då Vera Sandberg utexaminerades som ingenjör från Chalmers tekniska högskola. Som den allra första kvinnan bland omkring 500 studenter var hon en pionjär och en förebild. Det skulle dock dröja ytterligare fyra år innan kvinnor antogs till utbildningen på samma villkor som män – fram till dess utgjorde de specialelever som fick tentera sig in. Idag ser situationen annorlunda ut. Allt fler kvinnor söker sig till tekniska utbildningar och ett flertal organisationer driver projekt i syfte att inspirera kvinnor till ingenjörsyrket. Ett exempel är Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, eller IVA, som 2017 påbörjade ett projekt tillägnat Vera Sandberg som hyllning till 100-årsjubileet av hennes examen. Projektet är ett av IVAs initiativ för jämställdhet i arbetslivet.

IVA är en fristående akademi som till nytta för samhället främjar tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. För att IVA ska få ett aktuellt studentperspektiv och en god helhetsbild av den högre utbildningen i Sverige finns IVAs Studentråd. Studentrådet lyfter viktiga frågor till debatt inom och utanför IVA och verkar för ett kunskapsutbyte mellan generationer. Rådet samlar engagerade studenter från Sveriges universitet och högskolor med civilingenjörsutbildningar, Sveriges

Anna Adolfsson, IVA Studentråd

lantbruksuniversitet och handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg. Representanterna fungerar som länkar mellan lärosätena och IVA, och deltar i Studentrådet under två år. Studentrådet får själva välja vilka frågor de tycker är viktiga från år till år, och att inspirera kvinnor till ingenjörsyrket är en av de frågor som IVA Studentråd arbetar med just nu. En av de 11 medlemmarna i studentrådet är Anna Adolfsson, som studerar EMM (Civilingenjör inom energi, miljö och management) vid LiU. Anna berättar att en del av Vera-projektet består av Vera Roadshow, som anordnades på LiU den 8 mars i år. Det är ett slags turné där IVA besöker olika svenska lärosäten för att diskutera och problematisera kvinnors inställning till ingenjörsyrket tillsammans med alumner, studenter och företrädare för näringslivet, bland andra. Ytterligare en aspekt i Vera-projektet är #månadensvera som pågick 2018. På initiativ från IVAs Studentråd presenterades 12 olika kvinnor i var sin intervju under året, i syfte att uppmärksamma deras relation till ingenjörsyrket, vart utbildningen tagit dem och hur vägen dit sett ut. Vad är då egentligen en ingenjör? Anna själv säger att hon brukar beskriva en ingenjör som någon som är bra på att lösa problem och som är tekniskt kunnig, och som därmed kan använda sina tekniska kunskaper för att lösa problem. Hon menar att man som ingenjör kan göra mycket om man bara har koll på tekniken och gillar att lösa problem och att driva saker framåt.

Bilden av en ingenjör är dock fortfarande något bakåtsträvande. För några år sedan gjorde IVA en undersökning där man bad barn och ungdomar, men även professorer, att rita en bild av hur en ingenjör ser ut. Det blev något stereotypiskt med mycket hjälmar, muttrar och skruvmejslar, berättar Anna. Undersökningen syftade till att bryta normen av vad en ingenjör är och att inspirera unga att söka till ingenjörsutbildningar. Ingenjör är fortfarande ett mansdominerat yrke inom många branscher, likväl som på många ingenjörsutbildningar. Men inte alla. Anna menar att det på hennes utbildning är ungefär hälften tjejer, hälften killar, men att det ofta är mer killar som väljer program med inriktning mot data och IT. Varför är det då så svårt att locka fler tjejer till ingenjörsutbildningarna? Anna tror att det beror på fördomar och brist på kvinnliga förebilder. Det handlar också om hur man uppfostrar barn, och att killar i större utsträckning uppmuntras till att vara problemlösare och hålla på med tekniska grejer, vilket gör att tjejer inte vågar ta för sig på de områdena. När fler unga väl förstår vad ingenjörsyrket innebär är det egentligen inget problem att locka tjejer, men medvetenheten för vad en ingenjör gör måste öka. Under våren pågår rekrytering till Studentrådet, och Anna uppmanar studenter att våga söka. Man måste inte vara ingenjörsstudent utan bara studera vid en teknisk högskola. IVA står alltså för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien men ingenjörsvetenskapen kan inte driva utvecklingen själv utan tvärvetenskaplighet krävs, och därav är studenter med en annan inriktning än ingenjör viktiga. Anna menar att det är en fantastisk möjlighet att få samarbeta med drivna studenter från hela Sverige, möta olika framgångsrika människor, träffa forskare och vara med och påverka på riktigt: “Vi behöver unga, drivna personer som förstår problematiken och som kan implementera lösningar i olika verksamheter för en hållbar utveckling”. Läs mer om IVAs Studentråd här: www.iva.se/om-iva/ studentradet/

Cyklister är svin Text: Viktor Lind Foto: Anna-Li Lindberg Layout: Ebba Fälth

Campus Valla. Närsomhelst på dagen egentligen. Du ska ta dig mellan punkt A och B, men inser till din förskräckelse att du måste röra dig mellan två olika hus. Du börjar kallsvettas. Knäna skakar. Du inser nämligen att du genom att förflytta dig mellan husen på campus måste fajtas med mänsklighetens avskum, Djävulens mardröm, varelser uppbyggda av koncentrerad svinighet. Cyklister. De flesta är cyklist någon gång i livet. Dina föräldrar, din bästa vän och den där killen på ICA som hälsar så glatt när han sitter i kassan. Du har kanske till och med själv varit cyklist någon gång? Men vad innebär det att vara cyklist egentligen? Som cyklist kör du mot rött. Trafikregler gäller ju inte dig. Som cyklist signalerar du inte när du ska svänga, du kollar inte ens över axeln. Alla vet ju vart du ska. Som cyklist sätter du en röd lampa fram och en gul lampa bak när du cyklar i mörkret. Folk fattar väl åt vilket håll du cyklar ändå? Egentligen behövs väl inte ens lampor, det är ju ingen annan förutom du ute på vägen? Som cyklist parkerar du och låser fast cykeln mitt i vägen, på promenadstråket, i en dörröppning. För det är ju BARA du som har någonstans att vara någonsin, eller hur? Men hur blir man cyklist då? Hur hamnar man på denna botten i mänsklighetens etiska brunn? Inte kan man väl bara dyka upp där, det måste väl finnas en transportsträcka? Ja det gör det. Det börjar med något litet, en mindre förseelse. Det var ju rött, men det hade precis slagit om så korsande trafik hade också rött. Jag ska ju bara in lite snabbt på ICA och kolla om glada killen jobbar idag, då kan jag parkera precis vid dörren. SÅ mörkt var det ju inte när jag började cykla, då behöver jag inte ha lamporna tända. Det utvecklas dock snabbt. I ett samhälle där konflikter och konfrontationer med främlingar undviks likt spetälska, normaliseras snabbt ett vedervärdigt cykelbeteende. Det fenomen som ligger till grund för den här artikeln är främst hur folk parkerar sina cyklar på campus. En godtycklig förmiddag strax efter klockan 10 är det kaos på campus Valla, med cyklar både här och där. Det står cyklar precis framför varje ingång till A-huset, på ytor som är uppenbart tillägnade gångtrafikanter. Att passera mellan hus C och Kårallen är omöjligt, då ett gäng särdeles obegåvade individer valt att parkera cyklarna mitt i alla gångbanor. Hela Corson är belamrad med dubbelparkerade cyklar på gångvägen, vilket gör passage mellan husen ännu svårare än det redan är.

Vad som är förvånande är att cykelkaoset är som värst i området där mestadels Tekfak hänger. Längre ner på Campus vid Filfaks domäner är det visserligen trångt, men det råder inte samma psykotiska avgrundskaos som kring hus A och C. Detta gör bara situationen värre. Är vi civiliserade Tekfakare inte ens bättre än grobianerna på Filfak?! Vi kan lösa komplicerade mattetal, göra svåra simuleringar och planera en vecka runt 80 timmars plugg. Men att lista ut hur man parkerar en cykel på ett rimligt sätt går tydligen inte.

Det kanske verkar som att det här är ett enda långt klagobrev. Men nej. Det är en vädjan. En vädjan om att du som läser detta ska ta tag i ditt liv och resa dig över det mänskliga slam som gemene man omvandlas till, så fort dennes skinkor rör vid en cykelsadel. En vädjan om att du ska vinka innan du svänger, tända lamporna när det börjar mörkna, och sluta parkera din cykel som en idiot.

LITHANIAN DEBATT

Valuta för dina pengar hos St Inte en självklarhet! Text: Cecilia Abrahamsson Illustration: Ebba Åslin Layout: Emma Kolehmainen

Runt 25 % av studenterna vid Linköpings universitet bor idag i Studentbostäders fastigheter som finns belägna på ett bekvämt cykelavstånd från campus, i bland annat Ryd, Gottfridsberg och Valla. Vad får du som student för pengarna? LiTHanian utreder. Den hederliga studentkorridoren är antagligen det billigaste boendealternativet för den som inte bor i ett delat boende, som exempelvis ett kollektiv eller tillsammans med en sambo. Att bo i korridor omfattar, om vi tittar på den typiska Rydkorridoren, ett eget rum om 20 kvadratmeter med eget badrum, samt ett kök som vanligtvis delas med sju andra personer. Denna boendeform ligger på ungefärliga 3200 kr/ mån. Här ingår dessutom bredband och ström. Dryga 7000 kr kvar i studentkassan varje månad och hyresfri sommar på det. På ett år går alltså 32000 kr av CSN till tak över huvudet. Späder vi ut korrepriset för alternativet ovan på 12 månader landar vi på ett kvadratmeterpris för den privata ytan på 133 kr/mån. En helt okej deal!.. Eller? Det beror förstås helt på vad den enskilda individen värderar som bekvämligheter och inte. Att bo trångt och lite rufft kan vara något som ses som en naturlig del av livsstilen “fattig student”, vilket har sin charm på sätt och vis. Men tröttnar du inte rätt rejält ibland på den där korregrannen som aldrig diskar efter sig och lägger oursköljda filmjölkspaket i fel källsorteringskärl?! Hur nice är egentligen den gemensamma ytan som du delar med dessa smutstroll? Den approximativa tiden du spenderat där är kanske som en funktion vandrandes mot noll? Känner du igen dig i detta kan det vara hög tid att börja ifrågasätta vad dina 32000 kr faktiskt går till varje år.

Hos Stångåstaden finns det ettor inom en ungefärlig tre kilometers radie från campus Valla vilket gör det lämpligt för en jämförande analys mellan moder- och dotterbolag: Stångåstadenlägenhet:

Studentbostäderlägenhet:

En etta på 34 kvadratmeter i Gottfridsberg precis jämte studentbostadshuset “Fjärilen”. Lägenheten kostar knappa 4000 kr/ mån om bredband och el läggs på grundhyran som ligger på cirka 3400 kr/mån. Årshyran ligger därmed på ca 48000 kr och vi landar på ett kvadratmeterpris om 118 kr/kvm varje månad.

En etta på 29,2 kvadratmeter i Studentbostadshuset “Fjärilen” kostar 4927 kr/ mån inklusive bredband och el. Med 10 månaders hyra ligger årshyran på 49270 kr och vi landar på ett kvadratmeterpris om 140,6 kr/kvm varje månad.

118 kr/kvm

140,6 kr/kvm

Viktig att belysa här är självklart bekvämligheten att slippa jobba under sommaren som hyresgäst hos Studentbostäder, när CSN uteblir i två månader, samt att väntetiden är mycket kortare. Men siffrorna ovan talar fortfarande ett tydligt språk. Studentbostäder är minsann inte snåla vad gäller hyran de låter oss studenter betala. Det är inte ovanligt att en nyantagen student vid LiU har flyttat hemifrån för första gången och dessutom till en ny stad. Har du inte ställt dig i bostadskö i tid finns risken att hamna i en sårbar situation där du får ta det alternativ som finns oavsett pris. CSN är ofta den enda inkomstkällan studenten har och att börja på universitetet direkt efter gymnasiet innebär dessutom att sparkapitalet kan vara begränsat. Det kan ses som naturligt att en studentbostad om något borde vara subventionerad sett till målgruppen, istället tyder siffrorna på att vi snarare blir utnyttjade.

En helt okej deal!.. Eller?

Det som ofta kan glömmas bort är att ställa sin boendesituation mot andra potentiella alternativ. En fördelaktig parameter att jämföra är till exempel priset per kvadratmeter. Studentbostäder är som kanske känt för många ett dotterbolag till Stångåstaden, ett allmännyttigt bostadsbolag i Linköping.

LITHANIAN DEBATT

tudentbostäder? KOMBO är en del av Kårservice som ägs av LinTek och de andra studentkårerna vid LiU. Ett av KOMBO:s främsta syften är att verka som förhandlingspart mot Studentbostäder, Byggvesta, Heimstaden och Studentbo gällande bland annat hyrorna. KOMBO ser till att studenternas intressen representeras vid varje förhandling som sker. Utan KOMBO hade förhandlingarna istället skett via Hyresgästföreningen och förmåner som 10-månadershyran och inkluderat bredband hade förmodligen inte existerat. KOMBO finns till för att verka för studentnytta och ett rikare studentliv. De arrangerar också nödbostäder för nyantagna studenter som sliter med att hitta boende. Linköping, liksom många andra studentstäder i Sverige, har präglats av studentbostadsbrist. Studentbostäder meddelade under 2018, efter att de färdigställt 500 nya lägenheter i Irrblosset och i Vallastaden, att fler studenter kunnat flytta in och få tak över huvudet snabbare och med knappa köpoäng. Detta är förstås en framgång. Men hur ser egentligen hyresförhållandet ut för dessa nybyggnationer? Hur sjukt är det inte exempelvis att en nybyggd så kallad “tvåa” om 37 (!?) kvadratmeter i nya Irrblosset kostar så mycket som 7800 kr/mån!? 8000 kr/mån kan ses som ett slags tak för en studentlägenhets prissättning men är definitivt inte rimligt för den enskilde studenten att betala själv, menar KOMBO. Det är dock ett pris som kan vara fallet för en nyproducerad tvårumslägenhet, varav en sådan bostad i sådana fall är tänkt att delas tillsammans med någon. Viktigt att belysa här är dock att det, i ovanstående exempel, handlar om en lägenhet på 37 kvadratmeter som då alltså är tänkt ska fungera för två personer. Effektiv yta att utnyttja för den enskilde personen, om vi ser på det rent krasst, blir 18,5 kvadratmeter och snabbt hamnar vi på en kvadratmeterhyra av 176 kr/kvm varje månad. Situationen ovan förutsätter förstås också att

du hittar någon att dela lägenheten med, vilket kan vara problematiskt om du exempelvis är helt ny i staden. Märkliga planlösningar verkar dessutom vara utformade för att bo i som par, om du nu inte råkar vara överdrivet bekväm med att dela säng med en mer eller mindre nära kompis på heltid. Trots de höga hyrorna menar KOMBO att det finns en stor efterfrågan på de nybyggda lägenheterna samtidigt som billigare, äldre bostäder oftare står tomma. Vad som menas med “billigare, äldre bostäder” kan självklart också spekuleras i. Är det en korridor i Ryd med hål i väggen och pastasåsfläckar från 2012 kanske levnadsstandarden ändå väger tyngre än den ekonomiska aspekten i slutändan. Studentbostadsbolagen har, enligt KOMBO, försökt hålla nere hyran för att ta hänsyn till studenternas ekonomi och strävar för att studenterna ska uppleva värde för de hyror som måste betalas. Det påstås att bostäderna oftast ligger på samma nivå eller lite lägre än nyproduktion för en “vanlig” bostad. Det pris som eftersträvas per boende ligger inom intervallet 2500-4000 kr/mån enligt KOMBO, men på grund av den rådande bostadsbristen minskar såklart chanserna att hitta en lägenhet inom detta intervall. KOMBO ser positivt på att det byggs nya bostäder i och med den rådande bostadsbristen trots att detta genererar höga kvadratmeterhyror. KOMBO uppger att fastighetsbolagen ofta har krav på att de nya fastigheterna som byggs ska betala sig själva, vilket är en av grunderna till den höga hyressättningen vid nyproduktion. Annat som trissar upp hyrorna är lägenhetens standard, utrustning i lägenheten och i gemensamma utrymmen som tvättstugor, trapphus och gårdar. Närhet till centrum, affärer samt områdets image och rykte spelar också in på prissättningen. Enligt KOMBO är det bra att det finns en variation av olika typer av studentbostäder då detta ger dig chansen att välja vilken typ av boende du föredrar samt har råd med. Är du inte nöjd med hur saker och ting sköts bakom din hyra har du möjlighet att påverka genom att gå med i borådet i ditt område och belysa perspektivet från de som faktiskt bor i lägenheterna. Något vi studenter bör ta ställning till är om den kortare kötiden och 10-månadershyran verkligen väger upp mot den standard vi får finna oss i när det kommer till kvalitet och kvadratmeterpris. Det är viktigt att vi ifrågasätter och vågar vara med och påverka vår nutida situation. Självklart gäller detta också den framtida nyproduktionen av studentbostäder vad gäller prissättning och utformning, som inget annat än bör vara anpassat utefter våra förutsättningar och önskemål som studenter. *Planlösningar är hämtade från www.studentbostäder.se

DISAS KRÖNIKA

Det är svårt att vinna när man spelar online Text: Disa Celén Illustration: Ebba Åslin Layout: Fanny Aasheim

När jag klev in i spelvärlden för drygt två år sedan var jag verkligen naiv. Jag trodde att alla var mina vänner och blev chockad första gången jag tog emot hat. Sakta men säkert blev jag medveten om att det är så det ser ut: det är norm att bli hatad på och ta emot skit. Det hör även till normen att “inte låta det påverka en”. Istället ska man gå vidare och låta trollen trolla. När någon skriver gg* everyone, especially xx <3 till en random spelare efter en match, så tror vanligtvis den personen att det är ett skämt. Det är alltså så ovanligt med praise och kärlek online att man direkt tror att det är sarkasm. Det är ett tydligt bevis på hur taskig stämningen som råder är, och jag har svårt att acceptera det. Jag älskar spelvärlden, men jag tycker att gamingkulturen brister här. Var är motståndet? Vilka är alla de som hatar? Och vad kan vi göra åt det? Det är svåra frågor att svara på, och jag har verkligen inte alla svar.

I en sluten grupp för tjejer som gamear ser jag många exempel på näthat, i form av screenshots och videos. Ofta är det riktat mot kvinnor och minoritetsgrupper. De vanligaste innehållet handlar om att kvinnor ska tillbaka till köket och att kvinnor inte kan spela. Men på senare tid har jag sett många tjejer som blivit förföljda online. Personer letar aktivt upp tjejer de spelat med för att trakassera dem och till och med hota dem. Det är så jävla vidrigt. Det gör mig förbannad. Så många mår så dåligt av detta hat, både de som ger och tar emot. Det är svårt att vinna när man

”Jag älskar spelspelar online, eftersom i vad man än tar sig världen, men jag tycker princip för så kommer någon att klaga eller störa sig på det att gamingkulturen man gör, eller inte gör. Om man spelar support hjälper man brister här”

Jag spelar ofta med mina killkompisar, som alla har spelat sedan de var barn. Men jag är ny. Jag blir fortfarande illa berörd och provocerad av folk som sprider sexism, rasism och hat på nätet. Detta hat. Var kommer det ifrån? Än mer konfunderas jag av faktumet att mina kompisar emellanåt ägnar sig åt typiskt trollande. När jag frågar dem om detta framgår det att de knappt reflekterat över beteendet tidigare och också agerat därefter. De har följt strömmen. Men allt som krävdes för att de faktiskt skulle börja reflektera över sitt och andras beteende var att jag ställde frågan: Varför?

aldrig rätt person vid rätt tillfälle; om man försöker vinna och hjälpa laget är man en “tryhard”. Men en sak som inte ens trollen kan ta ifrån oss är förmågan och styrkan att sprida glädje. Istället för att svälja allt hat som man tar del av, rikta energin mot den där spelaren som gjorde ett bra jobb och inte trollade. Låt dem veta att de gjorde ett bra jobb! Skratta med dem. Och om det finns ytterligare energi: ifrågasätt dem som sprider hat kring sig. Om energin inte finns: mutea, blocka och reporta dem. Det enda de vill åt är vår energi, och den är för värdefull för att ges bort till troll. *gg=good game

LÄSARSIDAN

Vill du synas här? Har du en åsikt att framföra, eller kanske en rolig historia du vill berätta? Har du skrivit en dikt du tror kommer smälta andra studenters hjärtan? Har du en hög illustrationer du drömmer om att få sätta i tryck?

Mejla in ditt material till redaktor@lintek.liu.se

MAI: ”vi är också bekymrade” Text: Viktor Lind Illustration: Ebba Åslin Layout: Ebba Fälth

— Jag har hört att MAI är den matematiska institution med svårast tentor i hela landet, stämmer detta tror du? Ulf Janfalk skrattar till och skakar på huvudet. ”Nja, det är ju bara rykten jag också fått höra. Vissa som byter hit från andra lärosäten kan kommentera att de tycker kurserna är svårare, men det är ju bara subjektivt. Det jag kan säga är att vi gör saker ordentligt här”

Så lät det när LiTHanian pratade med Matematiska Institutionens (MAI) studierektor, Ulf Janfalk, i höstas. Det vi ville utreda var varför så många studenter tycker att MAI:s tentor är så svåra. Varför kuggar så många analyskurserna de två första åren? Hur försvarar MAI en tenta som bara 12 % av tentanderna blir godkända i? ”Vi funderar såklart också på hur det kan bli såhär, det är oroande.” säger Janfalk. ”Det verkar vara många saker som samverkar på ett olyckligt sätt, och det är svårt att sätta fingret på exakt vad det är.” En sak som Ulf tror är en påverkande faktor är hur många som går på lektionerna. Om man överslagsräknar på antalet lektionstimmar som förloras av att studenterna inte dyker upp så tror han inte dessa timmar tas igen vid annat tillfälle. ”Vissa studenter gör det säkert, men långt ifrån alla”. Hela Matematiska Institutionen lägger mycket resurser på att utforma lektionerna, så det är lite surt att komma på en 08:15-lektion när bara 7 av 30 studenter tagit sig dit menar Ulf. Han har även noterat en nedåtgående trend i lektionsnärvaron för alla program. För ett par år sedan var det mycket bättre uppslutning. ”Något annat vi tror spelar stor roll är det här med att kolla på färdiga lösningar till lektionsuppgifterna. Tittar man för mycket på lösningsförslag känns det som att man varit duktig och pluggat, men man har inte lärt sig någonting. Det kan vara nyttigt till en viss gräns att kolla på lösningsförslag, men för många blir det att de bara sitter och skriver av.” Janfalk liknar det vid att spela fotboll kontra kolla på fotbollsmatch. Man kan sitta vid sidan på en fotbollsmatch och skrika sig hes, ha åsikter om allt och vara helt utmattad efteråt, men man har faktiskt inte spelat själv. För att bli proffs måste man ta på sig fotbollsskorna och börja dribbla. Han säger att lösningsförslag säkert kan vara till viss nytta om de

används rätt, men poängterar flera gånger under intervjuns gång hur viktigt det är att plugga själv. Själva lösningsförslagen som används är också de problematiska. Det är mestadels gamla studenters lösningsgångar som roterar runt bland de som läser en analyskurs, och dessa är inga mönsterlösningar, menar Janfalk. Han tipsar om att det finns tentauppgifter med tydliga lösningsgångar på MAI:s hemsida, om man verkligen känner att man vill kolla på hur en uppgift skall lösas. -På tal om tentor, tror du att det kan vara ett problem att man bara tentapluggar? ”Jo, det är verkligen en starkt bidragande orsak till att många blir underkända. Man måste veta vad det är man räknar på. Det märks väldigt tydligt när man rättar tentor att folk inte vet vad de gör, utan bara försöker repetera en lösningsgång.” Ulf tar upp undersökning av serier i envariabelanalys 2 som exempel: ”Där kan ju allt vett försvinna, bara för att man inte vet vad man räknar på. På frågan om vad man själv kan göra för att bygga ut sitt matematiska artilleri till nästa tentamenstillfälle kommer svaret snabbt: ”Använd boken. Man måste inte kunna de matematiska satserna i boken utantill, men man måste förstå vad de betyder. Kan man relatera till den matematiska strukturen blir satserna lättare att förstå också.” Janfalk förklarar att räknelagar och satser är det skelett man bygger upp matematiken kring, det är där man måste börja. ”Många tar bara all sin kunskap och lägger den i någon sorts hög på golvet. Man sorterar inte, så efter ett tag har den här kunskapshögen blivit så stor och otymplig att man inte hittar något.” Han tipsar också om att inte bara stirra sig blind på föreläsningsanteckningar och lektionsuppgifter, utan våga göra egna system för att lära sig. ”Gör egna saker, skriv ner egna förklaringar. Till exempel Mind Mapping eller så. Har man ingen

struktur blir det bara som att lära sig telefonnummer utantill, meningslösa fakta som inte är förankrade i något. Det går inte att hålla ordning på.” Ett rykte som LiTHanian ville utreda var även det om att MAI skulle ha någon sorts kvot för hur många de vill ska klara en tenta. Ulf Janfalk punkterar det snabbt: ”Nej vi resonerar aldrig så. Vi sätter ihop en tenta med det som vi tycker är centralt för kursen, som ska täcka kraven på godkänt. Det enda vi diskuterar är att ’man ska kunna det här för att vara godkänd, och då kan vi ha en fråga om det’. Det vi tycker är viktigt är att det finns bredd och variation, och att vi täcker in allt i kursen. Vi vill såklart att så många som möjligt ska klara tentan.” Vi pratar om tentan i envariabelanalys 2 som skrevs i augusti 2018. När den var färdigrättad visade det sig att hela 89.5 % av tentanderna var underkända. 265 U av 296 skrivande. ”Jag kan förstå att vissa av uppgifterna skulle upplevas som svåra, men inte så svåra” säger Janfalk bekymrat. Han förklarar vidare att det var många som gjorde flera mindre missar på varje uppgift, vilket ledde till orimliga svar som MAI inte kunde släppa igenom. Det är tydligen detta fenomen som leder till dessa monstertentor som dyker upp då och då, att MAI och studenterna har olika åsikt om vad som är svårt. ”Vissa uppgifter som vi tycker borde vara ganska svåra klarar nästan alla, medan vissa enkla uppgifter tydligen upplevs som jättesvåra. Det är nästan omöjligt att förutse, det känns nästan slumpmässigt ibland.”

Han fortsätter: ”Det är svårt att konstruera tentor, och ibland blir det ju inte så bra. Men man måste se det här i cykler över de tre tentor som hör till respektive kurs och program varje år. Efter dessa tre tentor ska man som examinator ha godkänt de allra flesta, och enligt vår statistik brukar vi klara det målet. Det är alltså bara ett fåtal som har kvar någon av analyskurserna därefter. Tittar man över en period på ca 10 år ser man också att statistiken inte ändrat sig nämnvärt.” När vi pratar tentastatistik glider vi in på vad som är relevant för varje program. Ska alla program läsa samma grundläggande mattekurser, eller borde man skräddarsy så kurserna blir mer relevanta? Här flaggar Ulf för att det vore intressant att diskutera det här med sektioner och programnämnder. Han poängterar att det måste göras på en bred front. Om det går igenom skulle lärarna kunna anpassa beteckningar och dylikt, för att överensstämma med resten av den specifika utbildningen. Efter avslutad intervju syns ett tydligt mönster i Ulf Janfalks svar, som följer samma melodi som de flesta studenter som någon gång fått en rykande färsk MAItenta placerad framför sig under ett tentamenstillfälle. ”Jag/vi har helt enkelt inte koll på vad de frågar efter/ kan. Vi är inte nöjda med läraren/De kommer inte på våra lektioner. Kommunikationen funkar inte/ Kommunikationen funkar inte.” Nej, just nu verkar kommunikationen mellan desperata studenter som integrerar tills fingrarna blöder, och bestörta examinatorer som kuggar en hel årskurs inte fungera särskilt bra. Alla vill åt samma håll, men försöker lösa det på olika sätt. LiTHanians expertråd? Gör kursutvärderingar, acceptera en omtenta eller två och bit ihop. Alla vill samma sak, ibland måste det bara få ta lite tid.

SÅ GÅR DET TILL PÅ REDAKTIONEN Text: Cecilia Abrahamsson Illustration och layout: Emma Kolehmainen

Den 15a april börjar rekryteringen av den nya LiTHanian-redaktionen. Nu har du äntligen chansen att förverkliga dina drömmar vare sig du älskar att debattera, prokrastinera, eller att leda en stor grupp och se tydliga resultat av ditt arbete. Det är en speciell känsla att se sina verk på tryckt papper! Men hur går det egentligen till? Vilka ligger bakom allt arbete? LiTHanian utreder.

CHEFREDAKTÖR

REDAKTÖR

Som chefredaktör är du ansvarig utgivare för LiTHanian och ser till att den distribueras ut till kårens medlemmar fem gånger per år. Du ansvarar bland annat för LiTHanians ekonomi och kommunikation utåt, samt för att lägga upp en hållbar projektplan och se till att den följs under året. Som chefredaktör sitter du också med i LinTeks kårledning och verkar som en naturlig länk mellan LiTHanian och LinTeks övriga verksamhet.

Som redaktör agerar du chefredaktörens högra hand. Du är sekreterare på möten, hjälper till att planera teambuilding och andra interna event och håller själv i de kreativa mötena. Du har även hand om kommunikationen med sektionerna och ser till att sektionssidorna skickas in i tid.

WEBBREDAKTÖR

Som webbredaktör är du ansvarig för LiTHanians innehåll på webben. Du skriver texter till samtliga inlägg på LiTHanians Facebook och hemsida, och fotograferar bilder och skapar grafik till LiTHanians Instagramkonto. Dessutom planerar och koordinerar du marknadsföringen av tidningen tillsammans med övriga redaktörer.

WEBBMÄSTARE

Som webbmästare är du i nuläget ansvarig för att utveckla LiTHanians alldeles egna hemsida! Där finns information om tidningen och redaktionen och målet är att ett nyhetsflöde senare skall finnas tillgängligt och uppdaterat med nyheter och roligheter. Du ser också till att LiTHanian finns att läsas i digital form på hemsidan

RUBRIK

LAYOUTANSVARIG

Som layoutansvarig har du huvudansvar över LiTHanians utseende, vilket innebär att du bland annat tar fram riktlinjer, färger, marginaler och typografi. Tillsammans med layout-teamet sätter du samman tidningen, och i slutändan är det du som ser till att allt är korrekt innan du skickar iväg tidningen på tryck.

ILLUSTRATÖR

Som illustratör sätter du färg på tidningen tillsammans med fotoansvarig. Du har stor kreativ frihet och kan utforska alla medier och stilar du kan komma på. Du jobbar tillsammans med en annan illustratör och ni delar arbetsuppgifterna mellan er.

KRÖNIKÖR

Som LiTHanians krönikör har du stor frihet att skriva om ämnen som just du brinner för, på ett personligt sätt. Dessutom bistår du de andra skribenterna med att skriva reportage, intervjuer och andra typer av artiklar när det behövs.

LAYOUTARE

Inför varje nummer bestämmer du som layoutare, tillsammans med layoutansvarig, vilka färger som ska användas i tidningen. Sidorna som ska layoutas fördelas mellan er layoutare och ni formger tidningen från grunden med material från skribenterna, illustratörerna och fotografen.

FOTOANSVARIG

Det är upp till fotoansvarig att ta fram bilder som passar till artiklar i varje nummer. Du är dessutom ansvarig för redaktionens gruppbilder och porträtt. Det innebär stor kreativ frihet att vara LiTHanians fotograf och självklart kan du ta hjälp av redaktionen om inspirationen tryter.

SKRIBENT

Som skribent ingår du i ett skribent-team där ni tillsammans ansvarar för majoriteten av det som skrivs i tidningen. Efter att sidplaneringen spikats och artiklarna fördelats följer mycket eget arbete som du kan lägga upp på det sätt som passar dig bäst. Du får intervjua och göra research för att i slutändan sitta på ett gäng färdiga artiklar. Dessa korrekturläses av hela redaktionen, och skickas sedan vidare till layout för att sättas in i tidningen.

INTRESSEANMÄLAN

Redaktörerna får in förfrågan från sektioner och företag som vill vara med i nästkommande nummer.

ARTIKELSAMMANFATTNING

Skribenterna sammanfattar kort hur de tänker lägga upp sina artiklar som underlag för det kreativa mötet.

MANUSSTOPP/ MATERIALINSAMLING

FÄRDIGRÄTTADE ARTIKLAR/ KREATIONSSTOPP

UPPSTARTSMÖTE

Hela redaktionen träffas en vecka senare och diskuterar fram nästkommande nummers innehåll. Sidplaneringen spikas och artiklarna delas upp bland skribenterna.

KREATIVT MÖTE

KORREKTURLÄSNING

Illustratörer, redaktörer, fotograf och layout-teamet träffas och bestämmer hur nästkommande nummer ska färgsättas och formges.

Hela redaktionen hjälps åt att korrekturläsa skribenternas texter under tre dagar.

Deadline för skribenter och för sektioner samt företag att skicka in sitt material.

Allt material i form av artiklar, illustrationer och fotografier skall nu vara helt färdigt så att layout-teamet kan börja arbeta.

SKICKAS TILL TRYCK

Efter slutgiltiga korrigeringar skickas till sist den färdiga tidningen in till tryckeriet av layoutansvarig.

LAYOUTDEADLINE

I VÄNTAN PÅ TIDNINGEN

Layout-teamet är nu klara med ett första utkast av den färdiga tidningen varav hela redaktionen påbörjar den slutgiltiga korrekturläsningen.

Intresseanmälan och uppstartsmötet för nästa tidning hinner äga rum innan tidningen hunnit komma hem till LinTeks medlemmar.

TIDNING I BREVLÅDAN/ TIDNING UPP PÅ HEMSIDAN

Äntligen dimper numret ner i brevlådorna (under förutsättningen att Postnord skött sitt som de ska). Tidningen läggs också upp digitalt.

MARKNADSFÖRING OCH RELEASEEVENT

Samma vecka som tidningen kommit ut vankas det realeasevent där LiTHanian bjuder på kaffe, kakor och gött häng på campus.

Att sitta eller inte sitta - Om herr- och damsittningar på LiU Text: Viktor Lind Illustration: Therese Söder Layout: Fanny Aasheim

Aftonbladet, 22 nov 2017: “En reklamfilm inför en så kallad herrsittning vid Linköpings universitet stoppas. I filmen tar en kvinna av sig sina kläder, vilket har väckt starka reaktioner.” Ja, reaktionerna var många och kraftiga för ungefär ett och ett halvt år sedan, när först Corren och sedan flera större nyhetstidningar tog upp fenomenet med herr- och damsittningar på LiU. Det ropades om att förändring måste ske NU. Men vad har hänt sedan dess, egentligen? LiTHanian utreder. Hösten 2017 uppmärksammade Corren ännu en gång att det förekommer herr- och damsittningar på LiU. De har med jämna mellanrum kritiserat detta fenomen ända sen tidigt 00-tal, men förra hösten fick det ordentligt genomslag. Det började med att civilekonomernas damsittning fick spaltmetrar, på grund av att det tidigare år förekommit att manliga servitörer serverat i bar överkropp och fått kläder avslitna. Bara en vecka senare får LiU hela landets strålkastarljus på sig i samband med Clubmästeriets (CM) herrsittning, som marknadsförts med ett antal filmer på Instagram där en kvinna syns ta av sig kläderna. Dessa reportage slog brett. På Jodel skrevs det ett närmast oändligt antal inlägg och kommentarer som både försvarade och förkastade sittningarna, de som serverar på dem, och de som anordnar dem. LiUs ledning kallade till möte med sektionernas ordföranden och ansvariga för festeristverksamheten för att förtydliga vilka riktlinjer som gäller angående “sexistiska bilder, filmer och aktiviteter på fest”. LiUs universitetsdirektör Kent Waltersson var hösten 2017 tydlig: Det här måste upphöra. Nu. Att googla “damsittning LiU” genererar en del intressanta resultat. Toppresultatet är en artikel från Aftonbladet år 2003 där de skriver om civilekonomernas damsittning. Sittningen marknadsfördes tydligen med bland annat en helnaken man på

Elins (Ekonomföreningen vid Linköpings Universitets) hemsida. En intervjuad student beskriver att servitörerna, som i början av sittningen var klädda i skjorta, fluga och byxor, får kläderna avslitna av besökarna under kvällen. Fem manliga studenter strippar i kilt. En före detta servitör förklarar finessen med att tejpa fast kalsongerna så att de inte blir bortslitna. Arrangören år 2003 förklarar att allting görs frivilligt och med glimten i ögat, att alla inblandade vet vad de ger sig in på. Det sågs som ett hedersuppdrag att få vara med och servera på ekonomernas damsittning 2003. 16 år senare har inte mycket förändrats. Det ses fortfarande av många som ett hedersuppdrag att få servera på en herr- eller damsittning, det förekommer fortfarande strippgyckel eller renodlade strippframträdanden (mängden kiltar som är inblandade år 2019 har LiTHanians redaktion inte kunnat ta reda på). Den enda stora förändring som verkar ha skett sedan 2003 är hur stort allvar kritiken tas på. Några månader efter Correns första reportage skrev de återigen om herr- och damsittningarna, men nu om de förändringar som skett. Maskinteknologsektionens festeri, Festmaskineriet (FM), rapporteras ha lagt om sin herrsittning till följd av uppmärksamheten i riksmedia. FM bytte namn på sittningen från “KÖN” (Kött, Öl & Naket) till “Herrsittningen”, och riktade om inbjudan så den inkluderar alla som känner sig manliga. De rapporteras även ha ändrat på antagningsprocessen för de som serverar, och de framträdanden som görs ska enligt artikeln ha en “spexigare” natur. Men på de 14 år som gick mellan Aftonbladets artikel om ekonomernas damsittning, och Correns mediala njurslag på Clubmästeriets Instagramvideos inför de sistnämndas herrsittning 2017, hände alltså inte särskilt mycket. “Varför inte?” kanske du frågar dig? En förklaring skulle kunna vara #metoo. Hösten 2017 blev det plötsligt okej, till och med uppmuntrat, att prata om vad som är sexistiskt och kränkande. Men varför hände inget tidigare, om det är så viktigt för LiU att hålla ett gott anseende utåt, att de plötsligt kallar till

krismöte över en Instagramvideo? Kan det vara så att LiU bara utnyttjade ännu en i raden av bestörta artiklar från lokalmedia för att ge sig själva en jämställd klapp på axeln? Lite “kolla vad vi kan, vi är också jämställda, hashtag metoo”?

Vad tycker studenterna?

Varje år anordnas ett antal herr- och damsittningar, och majoriteten av dessa säljs slut. Det finns alltså ett utbud och en efterfrågan som drar hyfsat jämnt, vilket tyder på att folk faktiskt vill gå på sittningarna. Är det verkligen så att medias och LiUs beskrivning av sittningarnas utformning och hemskhet är den som stämmer? En rundfrågning bland studenter visar att de flesta ser det mer som en rolig grej, att man inte tar strippgycklena särskilt seriöst och att de ofta sexuellt laddade promotion-inläggen bara är karikatyrer av sig själva. Det annorlunda konceptet gör att sittningarna känns exotiska. Det blir något annat än alla gamla vanliga sittningar som snabbt förlorar sin glans när man inser att de alla är mer eller mindre likadana. Men såklart är inte alla studenter nöjda. I samband med Correns uppmärksammande av sittningarna förra hösten uttalade sig jämställdhetsföreningen på LiU, Gen!us, om denna typ av evenemang. De ansåg att kårerna och sektionerna behövde hjälp från universitetet för att verkligen få till en förändring. Att marknadsföra sittningar med strippfilmer, som CM gjorde 2017, tyckte Gen!us gav en bild av kvinnor som objekt som skulle behaga männen. För detta uttalande fick Gen!us både ris och ros, främst via Jodel. Många menade att alla som var delaktiga i sittningarna var det av egen fri vilja, och att man inte ska hindra någon från att uttrycka sig. De som höll med Gen!us tyckte å andra sidan att evenemang på LiU skall vara öppna för en bredare front än bara till exempel “sektionens herrar eller damer”. Problematiken kring personer som faller utanför cis-normen och således inte inkluderas i de traditionella herr- och damsittningarna belystes främst.

Det är mycket tydligt att det råder delade meningar om herr- och damsittningars vara eller icke vara. Ena sidan säger att de är förlegade och sexistiska evenemang som borde stoppas av LiU snabbare än man hinner säga “strippgyckel”. Andra sidan försvarar sig med att efterfrågan finns av en anledning, och varför skall man ändra på, eller till och med förbjuda, något som många uppenbarligen uppskattar? Vad många missar i den stora debatten om herr- och damsittningar är den tredje sidan. Lärarsektionens festeri i Linköping, Läxmästeriet, har i flera år struntat i traditionella herr- och damsittningar och istället satsat på en egen variant, sittningen “DKG” (Drag Kinky Glamour). DKG är en finsittning för alla, med tema som fokuserar på just drag, kink och glamour. Det är maskerad, lättklätt, och inkluderande för alla. De som föredrar de lite mer traditionellt finklädda herr- och damsittningarna kan säkerligen damma av kavajen eller långklänningen till en annan sittning under året istället. Kan detta koncept vara ett alternativ för fler sektioner? Vad som kommer hända i framtiden för LiUs herr- och damsittningar är svårt att säga, men någon sorts förändring verkar redan vara igång. De föreningar som LiTHanian vänt sig till för information poängterar alla att de försöker hålla sina respektive sittningar moderna, och samtidigt jobba för att hålla sin målgrupp nöjd. Så länge efterfrågan och önskan om att deltaga finns kvar, och ingen arrangör tänjer gränserna för mycket med en extra kontroversiell reklamfilm, kommer herr- och damsittningarna alltså sannolikt finnas kvar ett tag till.

LiTHanian tackar Maskinteknologsektionens Damförening EMMA, Kollektiveriet och Läxmästeriet för information om deras respektive sittningar, och även de oskyldiga studenter som skribenten terroriserat angående deras syn på herr- och damsittningar. För vidare läsning hänvisar vi på redaktionen till Google.se.

Lika studenter plugga bäst Text: Disa Celén och Marcus Jessen Foto: Anna-Li Lindberg Layout: Ebba Fälth

Linköpings universitet är ett av de lärosäten som ligger i framkant när det gäller teknisk utveckling och forskning. Men hur står det egentligen till med jämställdheten och lika villkor på universitetet? Vivian Vimarlund, genuslektor på Tekniska Fakulteten och därtill professor vid IDA och HCS, är en av dem som är insatt i och jobbar med dessa frågor. Hur går arbetet med Lika villkor till?

Vilka arbetar med Lika villkor på TekFak?

På Tekniska Fakulteten arbetar vi med att integrera genusperspektiv i både grundutbildning och forskarutbildning. Både dekanus och prodekaner engagerar sig i integreringsarbetet. Vi har utvecklat en webbaserad genuskurs som ges på engelska och svenska till blivande kursassistenter för alla olika institutioner under fakulteten. Efter att ha fått godkänt i kursen får assistenterna ett intyg. Denna process är specifik för TekFak.

På varje fakultet finns en genuslektor och på TekFak är som tidigare nämnt dekanus och prodekaner mycket involverade i arbetet. Arbetet med att ta fram den treåriga planen inleds med att dekanus presenterar en arbetsplan inför styrelsen som i sin tur fattar beslut eller godkänner planen. På universitetsnivå finns därtill gruppen Lika villkor där alla fakulteter är representerade. Även studenter som representerar de olika kårerna är med här.

Under kursassistenternas utbildning behandlas de olika genusaspekterna i praktiken och inte som teoretiska ämnen. Kursassistenterna utför uppgifter som är uppbyggda som en interaktion mellan dem och studenter. Kursen ger exempel på olika situationer där genus spelar roll. Flera assistenter har upplevt att den hjälpt dem med ett professionellt bemötande i lärandet. Vad har jämställdhetsarbetet för betydelse för TekFak? Genusintegrering är en del av det övergripande kvalitetsarbetet på fakulteten. Varje fakultet utvecklar sina planer tre år i taget och ser till att följa upp planerna under tiden.

Många studenter vet inte att Lika villkor finns - och upplever att det är svårt att hitta information om ert arbete - hur ser ni på detta? Det är svårt att svara på. Institutionerna under TekFak väljer vilka kursassistenter de ska anställa. Hos de flesta institutionerna måste kursassistenterna genomföra utbildningen. Detta gäller bl.a. MAI, ITN och IDA.

LiTHanian passade även på att intervjua Maria Lokat som, genom sin post som studiesocialt ansvarig på LinTek, arbetar med jämställdhetsfrågorna bland oss teknologer: Vad innebär din position som studiesocialt ansvarig inom LinTek? Jag jobbar med arbetsmiljö och lika villkor som fokusområden, mot universitetet. Det innebär att jag sitter med på möten med LiU där frågor som rör dessa områden diskuteras, exempelvis kränkande behandling. Jag jobbar med alla sektioners arbetsmiljöombud där vi fokuserar mycket på hälsofrämjande arbete. Jag jobbar även med LinTeks utskott LIKA. Många studenter vet inte att utskott som LIKA finns det är t.ex. svårt att hitta information om er - hur ser ni på detta?

examinatorer att gå igenom kursmaterial för att se över hur pronomen används och byta till exempel “han” till “person”. Vad har jämställdhet för betydelse för Lintek? Jämställdhetsfrågor har en stor betydelse för LinTek och är något vi jobbar mycket med. Min post är tillsatt just för att arbeta med dessa frågor. Det finns två studiesocialt ansvariga på LinTek, en som jobbar mot universitetet och en som jobbar med mottagning och festerier. I år infaller AMO-veckan samtidigt som internationella kvinnodagen (8 mars) och kommer uppmärksammas genom bland annat föreläsningar med Maktsalongen, men även andra frågor som psykisk ohälsa och stress kommer belysas.

LIKA är ett nytt utskott och har bara funnits i ett år, vilket betyder att vi fortfarande är i utvecklingsfasen, det finns inga papper som säger exakt vad LIKA ska jobba med. Därför håller vi på att formulera vårt syfte och våra mål. LIKA hjälper bland annat till med regnbågsveckan, days of diversity och AMO-veckan. Vad tror du det låga söktrycket till LIKA beror på? Eftersom LIKA är nytt är det få som vet vad det innebär att vara en del av det. LIKA kommer ta tid och vi måste bygga en stabil grund att stå på. När vi har syftet klart kommer vi också att kunna vara transparenta. Vi vill bli ett workshop-utskott och hålla workshops för grupper inom LiU kring de sju diskrimineringsgrunderna, till exempel genus, lika villkor och funktion. Vi vill inte tvinga på folk åsikter utan vill istället uppmana till reflektion. Vi hoppas även kunna ha workshops med sektioner i framtiden! Vad gör LinTek för att uppmärksamma dessa frågor? Jag och kårordförande sitter med på möten där vi påverkar universitetets handlingsplan. Det är många fina ord på pappret men vi vill att de sätter ord på vad de faktiskt gör. Fokus ligger alltså på att påverka byråkratin, vi skulle till exempel vilja att man gör gruppkontrakt obligatoriskt när studenter ska ha ha projektarbeten i grupp. Vi försöker även få

Maria Lokat, Studiesocialt ansvarig

TEKFAK FORSKAR!

Biogas lockade Emma Lindkvist till LiU

Text: Monica Westman Foto: Magnus Johansson och Monica Westman Layout: Emma Kolehmainen

Emma Lindkvist foto av: Magnus Johansson

Emma Lindkvist hade inga som helst planer på att bli forskare när hon pluggade till civilingenjör i ekosystemteknik i Lund. Men när det var dags att ge sig ut i arbetslivet föll ögonen på en annons - en tjänst som doktorand vid Linköpings universitet. Tjänsten lät för bra för att inte söka och så hamnade jag här. I efterhand har jag insett att jag ju självklart skulle doktorera, jag kände mig inte färdiglärd när jag tog min examen. Dessutom ville jag fortsätta att undervisa, det gillar jag verkligen. Emma Lindkvist är doktorand på avdelningen Energisystem och verksam inom nationella Biogas research center, BRC, här vid Linköpings universitet. Hon studerar biogas, men inte biogasen i sig utan produktionen av biogas ur ett systemperspektiv. Och faktum är att ju bredare man tittar ut från själva biogasreaktorn där det organiska materialet rötas till metangas, desto mer lönsamt blir det. I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Energies har Emma Lindkvist tillsammans med två forskarkollegor, Jenny Ivner, Region Östergötland, och universitetslektor Magnus Karlsson, avdelningen Energisystem, tittat på organiska

biprodukter från livsmedelsindustrin. Livsmedelsindustrin är Sveriges näst största industrigren när det kommer till omsättning och fjärde största sett till antal anställda. Produktionen är resurseffektiv, sett både till energianvändning och utnyttjandet av de primära råvarorna, men ingen forskning har tidigare gjorts på hur avfallet i form av organiska biprodukter kommer till störst nytta. – Mycket av biprodukterna går till djurfoder men även till kompostering eller förbränning, berättar hon. Emma Lindkvist och hennes medförfattare har gått igenom svensk livsmedelsindustri och valt ut fem olika regioner. De har kontaktat alla större livsmedelsindustrier i de utvalda regionerna. Regionerna är olika, en med mycket fiskeindustri, en runt en storstad och så vidare, för att få en så bred överblick som möjligt.

TEKFAK FORSKAR!

– Vi har sedan räknat på tre olika scenarier; att fortsätta som förut, att producera biogas uppgraderad till fordonsgas respektive att producera biogas till el och värme. Och vi har tittat på ekonomisk, miljömässig och energimässig lönsamhet, säger Emma Lindkvist.

tidigare är betydligt mer lönsamt. Det beror på att biogaspotentialen i avfallet är lägre där än i de övriga fallen. Att fortsätta som nu var oftast det sämsta alternativet ur både miljöoch energiperspektiv. Undantaget ur energiperspektiv där energin i övrigt kom från vindkraft.

Biogas är överlag ett bättre alternativ ur alla perspektiven.

De har även räknat på ett scenario där det finns mycket vindkraft i systemet och ett där det istället är kolkraft som el- och värmeproduktionen ersätter. Biogasen faller väl ut.

Använder man kolkondens i systemet har biogasproduktion till el och värme en fördel framför fordonsgasen eftersom man också räknar att biogasen uppgraderats med el producerad från kolkraft. Biogasen som fordonsbränsle är å andra sidan mest fördelaktigt där den uppgraderas med el från vindkraft. Slutsatsen Emma Lindkvist och hennes kollegor drar är att för miljöns- och energisystemets skull vore det en stor fördel om livsmedelsindustrin samarbetade med energisektorn och offentlig sektor eftersom här finns en stor och lönsam potential för biogasproduktion, lönsamt både för miljön och för energisystemet i stort, och inte minst ekonomiskt.

Biogasforskare i Uppsala, foto av: Monica Westman

– Biogas är överlag ett bättre alternativ ur alla perspektiven. I fyra av de fem fallen är biogas som uppgraderas till fordonsgas att föredra rent ekonomiskt. I det femte fallet var det fortfarande lönsamt med biogas, men att fortsätta som

– Men det förvånade mig att det skiljde mellan de olika systemen och i nästa steg ska vi ta fram en modell där vi kan optimera systemen. Vi vill kunna följa enskilda materialströmmar. Högvärdigt avfall kanske ska bli djurfoder även i fortsättningen, djuren måste ju ha mat, säger Emma Lindkvist. Det gäller som sagt att se hela systemet.

Biogasbuss, foto av: Monica Westman

Horoskop

Text: Viktor Lind Illustration: Ebba Åslin Layout: Emma Kolehmainen

RÄTTVISA: Låt LiTHanians rättvisa horoskop visa dig den smala vägen genom livet; den som är fylld av rättvisa, moral och superhjältar. STENBOCKEN 22/12 – 19/1

VATTUMANNEN 20/1 – 18/2

FISKARNA 19/2 – 20/3

Din rättvisare: Wonder Woman

Din rättvisare: Spindelmannen

VÄDUREN 21/3 – 19/4

OXEN 20/4 – 20/5

TVILLINGARNA 21/5 – 20/6

Din rättvisare: Deadpool

Din rättvisare: Kamala Khan

Din rättvisare: Black Widow

KRÄFTAN 21/6 – 22/7

LEJONET 23/7 – 22/8

JUNGFRUN 23/8 – 22/9

Din rättvisare: Batman

Din rättvisare: Hulken

VÅGEN 23/9 – 22/10

SKORPIONEN 23/10 - 21/11

SKYTTEN 22/11 – 21/12

Din rättvisare: Black Panther

Din rättvisare: Gamora

Stenbocken har flyttat långt för att komma till LiU, och fick här en riktig nystart. Din nya hemvist har gjort dig stark; du har till och med fått femma på en kurs med U/G-skala.

Vattumannen är lite av kompisgängets åldring, men det hindrar inte dig. Du kämpar på minst lika hårt som alla andra med labbar, tentor och festande, och ser din ålder som ditt bästa personlighetsdrag.

Fiskarna rör sig flinkt mellan cyklisterna på Corson, voltar över kön i mikrorummet och käkar flugor till frukost (bildligt talat då alltså). Håll dig undan från fåglar, flugsmällor och dammsugare så ska allt gå bra!

Din rättvisare: Stålmannen

Väduren kan ha en riktigt blöt utekväll vilken dag i veckan som helst, för du blir aldrig bakis. Kan det vara tack vare ditt goda läkekött kanske?

Efter ett mycket tragiskt första år på universitetet med snittbetyg U har Kräftan nu rest sig från askan och börjat spöa tentor till höger och vänster. Se till att få lite sömn också, det lär du behöva.

Vågen kommer ofta sent till skolan. Varför? Du stannar och gullar med varenda katt du ser på vägen såklart! Din säng är en gammal skokartong och din diet består uteslutande av tonfisk.

Oxen passar nästan misstänkt bra in i alla gäng på campus. Du känner alla, och utnyttjar detta varje dag. Ingen har spenderat så få minuter i kö som du, eftersom det alltid finns någon längre fram du kan hälsa på.

Lejonets återvinningsrelaterade aggressionsproblem tar sig mestadels fram när du ser någon källsortera fel eller, ännu värre, inte alls. Lejonet är väldigt argt och väldigt grönt.

Skorpionen är campus hemliga försvarare. Så hemlig så att ingen vet att du är det. Inte ens du! Så gå ut i campusvärlden och försvara den mot ondska, kvarlämnade kaffekoppar och felparkerade cyklar! Heja!

Tvillingarna har många One Night Stands, men är noga med att inte hålla kontakten med dem efteråt. Du vill helt enkelt inte knyta an till någon, så då är det lättare att bara låtsas som att de inte finns.

Jungfruns uppfinningsrikedom överskuggas bara av ditt enorma ego. Du trimmar självgott din cykel, meckar överlägset med projektorn i föreläsningssalen och knaprar järntabletter med ett nöjt leende. Din rättvisare: Iron Man

Skytten får mycket stöd hemifrån, både med matlådor och privatekonomin. Det kan vara skönt ibland, men om det blir för krävande med överbeskyddande föräldrar som hjälper dig med allt är det viktigt att du säger ifrån.

Din rättvisare: Catwoman

Sektionssidor

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL TIMES Inancial Times # 2 2019 Av och med: Claire, Joséphine. Levi & Folke inancial.times@isektionen.se Fax: +46 8 700 65 00 Twitter: @inancialtimes

Ledare Kära läsare!

I februari 1637 stod de nederländska handelsmännen med trumpen min och betraktade börsens svarta siffror. Tulpanlökens traderingsvärde gentemot den inhemska valutan gulden hade under flera år svarat för en tillväxt som hade gjort vilken tidig kryptoentusiast som helst avundsjuk. Över en lunch föll så kursen med 96,4 % och de som investerat livsbesparingar, släktguld och, mestadels övervärderade, stilleben i tron att marknadspriset motsvarade växtens intrinsikala värde, blev snabbt varse om en klassresa i överljudsfart. Men historien är sällan intresserad av förlorare. De spekulatörer som insåg att flora och fauna lämpar sig pyramidalt dåligt för finansiell handel byggde några av Europas mest förmögna näringslivsfamiljer och blev på kuppen ägare till utsökta verk av van Goyen, Rembrandt och Vermeer. Det holländska 1600-talet symboliserar en oskriven samhällelig grundlag, att den som behärskar det ekonomiska intellektet alltid får njuta sitt otium. Redaktionen har glädjande nog fått nytillskott. Folke af Schum briljerar med en historiskt förankrad exposé över likvidation och modern möbelteknik, en av de mest framgångsrika synergieffekterna sedan mongolhärskaren Djingis khan förde samman bågskytte och engelsk rävjakt till en oövervinnerlig krigsmaskin. Notervärt är att Djingis, som bland annat lade grunden till det största enade rike världen skådat, var den förste att tillämpa en internationaliseringsstrategi i enlighet med vad som i modern tid kom att kallas Uppsalamodellen (jfr Johanson och Vahlne, 1977). Han insåg, långt före de svenska teoretikerna, att för att övervinna de kulturella och geopolitiska bryggorna till en avlägsen marknad måste verksamheten inkrementellt etablera närvaro på det nya territoriet, genom successiva marknadsaktiviteter och exceptionell knowledge management. Högst aktningsfullt, Claire Zeidürt

Inredning med Inancial Under nuvarande kalenderperiod för drygt 4 sekel sedan satte Hertig Karl samman en domstol bestående av bland annat 36 adelsmän och 46 krigsbefäl. Det var jämväl denna rättskipande inkvisition, där Hertig Karl själv agerade fiskal, som skulle råda bot och på rådligt vis vedergälla förlorarna av Slaget vid Stångebro, en straffprocess som sedan skulle mynna ut i det historieögonblick som idag är allmänt bekant som Linköpings blodbad.

Till minne av denna giljotinens glädjedag har temat för kandidatprojekten på LiU Campus Lidingös utbildningar inom möbelteknik i år varit just avrättningsredskap. Redaktionen har under den senaste sjudagarsperiodens tidevarv välsignat denna fjärran filial med sin förmera närvaro och tagit del av den moderna tappning på tidlösa klenoder vilka under klassamhällets glansdagar brukades för att skilja adeln från pöbeln likt agnarna från vetet. Nedan förtecknas tre gunstlingar från utställningen samt tillhörande inredningsanvisningar, vilka givetvis både kan och skall ses som stadgade förordningar snarare än stödjande uppmaningar. Sträckbänken Stanislav Med sina bältspännen utsmyckade med ädelstenar från Marangeområdet går Stanislav väl ihop med kristallkronan alternativt spegeln av putsat peruanskt silver vilka bör infinnas i varje respektabel herrgårdskammare där kvällsvarden vanligtvis inmundigas. Denna

utvinnas från stjärtfenorna på det fridlysta ryggsträngsdjuret Odebenus Rosmarus. Kraniekrossen Christina Kraniekrossen kommer i de tre olika nyanserna elfenbensvitt, sedelgrön samt adelsblodblå. Med sin förmånliga storlek har kraniekrossen privilegiet att den under sysslolös tid utan problem kan brukas som dekor ovanpå flygeln eller som kompletterande väggdetalj nära de jaktsouvenirer återfunna i varje husgemak vars önskan är att förvärva sig det allt mer kringslängda epitetet ”säteri”. Giljotinen Gråtmild En tidlös klassiker. Giljotinen Gråtmild kombinerar en kirurgiskt precis klinga med industriell effektivitet. Förfärdigad av ek importerad från de Arkhangelska skogarna öster om Severodvinsk och med en stålklinga smidd av den nedsmälta rustningen från tsar Nikolaj II av kejsarhuset Holstein-Gottorp-Romanovs arméer gör sig Gråtmild bäst i ett av de trängre kyffen i herrgården med en ytvidd på approximativt tre ar. För den obemedlade godsägaren kan Gråtmild även substituera eljest självskrivna instrumentala inslag såsom oktavmandolinen, då giljotinens klinga avger ett ogrumlat C-dur då den klyver genom luften för att skilja huvudet från axelpartiet på den uppassare som upprepade gånger kommit till korta med att glätta godsherrens sandaletter till en tillräcklig grad för dennes gottfinnande. Redaktionen avlägsnar sig nu Carl Malmstens hemvister mer införstådda i dess isolerade vardagsverksamhet, men ser fram emot att återvända redan under kommande läsperiod då projekten skall komma att kretsa kring det ytterst aktuella temat ”Rävsaxar och fångstgropar”.

Slutjustering av den första prototypen till Stanislav under uppsikt av Carl Malmsten (tidigt 1940-tal) spartanska fägring placeras förslagsvis nära tjänstefolkets inkvartering då kedjelänkarnas järn kräver reguljär betjäning med bibliska proportioner av den olja som enbart kan

Avgångsklassen i Möbeldesign, våren 2017

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Rätten till ett skäligt transportmedel Framkomlighet åt alla heter det visst nu för tiden. Den systematiska massanpassning av det offentliga rummet som pågår saknar motsvarighet i modern tid. Men vad beslutsfattarna inte inser, eller missunnsamt väljer att förbise, är att omställningarna innebär rubbningar som drabbar enskilda socioekonomiska grupper. Redaktionen har både en och två gånger råkat på oegentligheter i samband med försök till passage på olika delar av campus. Efter att diligenstrafiken som trafikerade A-husets östra långsida under 90-talet lades ner, med den absurda motiveringen att det saknades behov, blev ineffektiva transporter till fots gemene I-ares dagliga pina. I takt med att större skjutsväsen blev allt ovanligare längs Corson valde universitetet att byta det plana underlaget till dagens påstått promenadvänliga stil. Redaktionen blev snart varse om den ogenomtänkta förändringens konsekvenser. Den orytmiska beläggningen lämpade sig mycket illa för droskor och hade det inte varit för omständliga sidogator längs bilvägen skulle fyrspann vara praktiskt taget

otänkbart mellan A-huset och universitetsparken. Effekten blev att den genomsnittliga transporttiden på campus ökade med 118 procent och flera styrelsemöten fick senareläggas eller till och med inställas. Störningen är symbolisk för en större problematik som länge diskriminerat den industriella ekonomen,att campusmiljön är synnerligen ogynnsam för framkomlighet till häst. Redaktionen har visserligen tidigare redogjort för det nya trapplopp som planeras på Island, där två märrar i bredd kommer kunna föra sina ägare mellan de två våningsplanen. Detta får dock snarare ses som ett undantagsexempel för den sista lokal där I-sektionen fortfarande har de facto inflytande, än att universitetet slutligen erkänt sin kategoriska särbehandling. Likt Corson är inte heller Baljans trånga sektorer avpassade för alla. Takhöjden omöjliggör en hingsts passage och det är endast med mindre raser som framkomlighet är tänkbar. Redaktionen nådde en viss framgång när Europadomstolen, efter påtryckningar, tillät implantation av RFID-chip i Exmoor- och

Dartmoorponny, varefter “blippen” i sektionscafet åter blev någorlunda relevant för inköp av det svarta guldet. Även här får vinsten får dock ses som rent symbolisk, då alla vet att ingen man av nöjaktig standard besitter annat än arabiskt, eller i nödfall också engelskt, fullblod. Men likt alla frihetsberövande tyrannier i historien kommer det oundvikliga slutet till sist. Vi är välbekanta med att Inancial Times läsekrets emotser liknande problem som redaktionen på daglig basis och till er har vi glädjande besked. Universitetsledningen har mottagit våra välfyllda kuvert, hörsammat vår anmodan och beslutat sig för att tillgodose en mer riddjursorienterad landskapsarkitektur på Campus Valla. Ett litet, men viktigt, steg i riktningen mot ett universitetsliv som erkänner allas behov. Dock, med tanke på att det tog 4 år att placera ut provexemplar av de nya cykelställen, är förhoppningarna låga för ett raskt verkställande av beslutet. Vi kommer med all sannolikhet få anledning att återkomma i frågan.

Personlighetstest - monarkist eller kommunist?

I dessa tider av sjunkande stöd för monarkin och oroande vänstervindar i stora delar av landet kan det vara på sin plats att räta ut de frågetecken som kan finnas kring den egna inställningen i denna ack så viktiga fråga. Är du monarkist eller kommunist? Senast jag besökte ett nöjesetablissemang i Stockholm så var ... kung i baren. • Robinson-Robban (3p) • Lars Ohly (-2p) • Carl XVI Gustaf (10p) Den första maj brukar jag ... • Demonstrera mot olika orättvisor med min lokala fackklubb (-8p) • Få demonstrationer riktade mot mig och mina gelikar (6p) • Drabbas av omfattande minnesluckor eftersomjag firar Valborg med Carl Adam Lewenhaupt (10p)

Under sommaren brukar jag i maklig takt segla genom Stockholms skärgård uppå ... • M/S Silja Symphony (1p) • En ståtlig skonare (5p) • Camilla Henemark (10p)

När jag fick höra att Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan Victoria skulle gifta sig med en arbetare från Norrland gick jag ... • I taket (7p) • På A-kassa (-1p) • Till Carl XVI Gustaf med mina kondoleanser (10p) När jag fick höra att Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan Victoria var gravid med sitt första barn fällde jag ... • En tår (6p) • Ett träd (3p) • En noshörning (10p)

>39 poäng Du är en person som vet hur man roar sig kungligt och är med största sannolikhet redan monark. Om så inte är fallet rekommenderar vi att du snarast installerar dig som sådan vid lämpligt hov. Om du faxar ditt resultat och kontaktuppgifter till +46 8 700 65 00 får du en stående inbjudan till den årliga rävjakten vid Inancials gods i England. 15 –39 poäng Du njuter av livet men har ännu inte riktigt hittat dig själv. Utvecklingen går dock åt rätt håll och vi på redaktionen hjälper gärna till med lite best practice. Om du faxar in ditt resultat och postadress till oss bjuder vi således på ett exemplar av Den ofrivillige monarken. <15 poäng Du är av allt att döma kommunist.

Myheterna Sedan 1969

Din bulletin med det bästa från Maskinteknologsektionen

666

Sexfrustrerade dör i förtid Att leva utan sex är ingen höjdare. Men värst av allt är att tro att det ska bli sex, men bli blåst på konfekten i sista stund. Forskarna misstänker att hjärnans belöningssystem påverkar vår hälsa, framför att om belöningarna uteblir. Ett av de starkaste systemen av dem alla är den sexuella njutningen. Så vad händer om det förväntade sexet uteblir? Vid University of Michigan i USA lurades en grupp män att sex fanns runt hörnet. Tricket bestod i att manipulera männen genetiskt genom att utsöndra doftämnen som om de var honor där. Frustrationen blev påtaglig. De grundlurade männens fetthalter minskade drastiskt, åldrades och dog snabbare än andra män. Andra män som faktiskt parade sig däremot, levde längre och bibehållde sitt fett livet ut. - Vår forskning visar, kanske för första gången att åldrandet kan och kroppen påverkas av hur hjärnan hanterar förväntningar och belöningar. Forskare snuvade även kvinnor på sex, men deras hälsa påverkades betydligt mindre. Detta gäller i alla fall på bananflugan.

Skola som heltidsjobb Prioritera är ju viktigt här i livet och särskilt när man har så mycket tråkiga saker. Vissa perioder kan ju vara fyllda med endast tråkiga kurser och det enda som får en att kämpa vidare är CSN (så att man har råd med alkohol).

Redaktionen söker medarbetare ➤ Ribban är lagd, är du rätt person att riva den? ✓ Bara fördelar ✓Ont om platser p.g.a hög efterfrågan ✓”Man behöver inte ens skriva något för att vara med” – citat av okänd redaktör Redaktionen börjar efter 3st upplagor känna att det knakar och värker i alla leder. Det är dags för lite ungt och friskt blod som arbetar och försörjer oss gamla. Är du en chillare som tycker att livet behöver det där lilla extra? Och då menar jag lite extra. Redaktionen är den utskottsgren som jobbar minst men får samma förmåner som övriga sektionsaktiva slavarbetare. Dessa arbetsvillkor är bättre än vad självaste Jonas Sjöstedt kan drömma

om. Sex timmars arbetsdag? Pffft! Vi på redaktionen jobbar inte ens sex timmar per kvartal! De förmåner som du får ut av att “arbeta” för redaktionen kan vara • Krubb och bira • Evenemang så som bowling, paintball m.m. • Möjlighet att få dina idiotiska åsikter tryckta i en tidning som antagligen bara lithanianredaktionen läser • Säkert nått mer Ansökan skickas till SponsraRedaktionensThailandsresa@lingse ktionen.se och märks förslagsvis med namn (och telefonnummer om du är snygg eller singel).

Kulturella profiler ➤ Nya stadgar i lingsektionen! ✓ ”Va gick den skiten igenom?” ✓ “jag går bara på mötet för pizzan” ✓ “Har ni hört om han som förskingrade en massa pengar?” ✓ ”ingen motkandiderar någonsin” ➤ Satsning för att gynna sektionens medlemmar ➤ Fake news? ✓ “Det kan du hoppa upp och sätta dig på.” Nu jävlar händer det grejer och nej det är då fan ingen sektionsbil utan något som absolut ingen har bett om. Fler förtroendevalda... Källor talar för att styret ännu en gång ska försöka sig på att driva igenom frågan ”borde inte alla utskottsaktiva vara förtroendevalda? Eller

åtminstone de populäraste “, d.v.s festeri, fadderi och redaktionen, shots fired* pewpew* Men det är inte allt! Med inspiration tagen från vår kära mediala vän Svenska Akademi så kommer även de förtroendevalda att… - nej de ska inte förgripa sig på någon eller göra dumma uttalanden i media. Det är vad vi har redaktionen för. De förtroendevalda ska såklart bli invalda på livstid! Dessutom med en ansökan pending på kungahuset om att bli säkrat av hans knuglighet själv så kan ni ge er fan på att engagemanget bland utskott kommer bli lägre än antalet deltagare på våra kära sektionsmöten. Den enda skillnaden; du får ingen pizza som tack för att du är med i Lingsektionska Förtroenderiet. En förändring som gör det är nästintill lika oattraktivt att vara sektionsaktiv som att vara medlem i Lintek. *skaffa TidLing PLUS för att läsa hela artikeln

Nattredax träffar: En lagfadder! Nattredax träffar: En lagfadder!

På den storslagna helgen VSR gästas Linkeboda av en hel drös Chalmerister. För att detta ska vara möjligt behövs det någonstans att sova för dessa viljna själar. Redaktionen fick äran att träffa en av dessa lagfaddPå den VSR gästas Linkeboda en hel drös Chalmerister. För att detta ska vara möjligt rar, ellerstorslagna Festgurushelgen som tydligen är den officiella av benämningen. behövs det någonstans att sova för dessa viljna själar. Redaktionen fick äran att träffa en av dessa lagfaddeller Festgurus tydligen är den officiella –rar, Hej, stämmer det som att du var lagfadder på VSR i benämningen. år?

– Ja, jag tror att jag anmälde mig ja. Eller var det kanske Gustav som anmälde mig. Nåt sånt. Hej, stämmer du var – Vilket lag hadedet duatt hand om?lagfadder på VSR i år? – Jag Ja, jag tror att jag anmälde migbrunklädda ja. Eller vargöteborgare. det kanske Gustav som mig. Nåt sånt. Jag minns fick höra att det var några Eller var detanmälde götklädda bruneborgare? – Vilket lag hade du hand om? inte så mycket. Jag fick höra attfår detman var hänga några brunklädda göteborgare. Eller var det bruneborgare? Jag minns – Som lagfadder med på Grundvallan på fredagen, ellergötklädda hur? inte så mycket. – Jag har för mig att jag vaknade på fredagsmorgonen och eventuellt somnade på kvällen eller tidigare. – Som lagfadder fårvill man med påattGrundvallan fredagen, eller hur? Någon Grundvalla jaghänga inte minnas jag varit på,på tyvärr. Jag harmärkligt. för mig att pålagfaddrarna fredagsmorgonen och eventuellt på kvällen eller tidigare. – Okej, Jagjag trorvaknade nämligen brukar följa med dit.somnade Men backen på lördagen då? Någon Grundvalla vill jag inte minnas att jag varit på, tyvärr. – Jag känner ingen Backe, du tänker på fotbollstränaren Hasse Backe? Okej, märkligt. Jag tror nämligen lagfaddrarna brukar följa med dit. Men backen på lördagen då? – Va? – Va? Jag känner ingen Backe, du tänker på fotbollstränaren Hasse Backe? – Va? – Va?ni ser har lagfaddrar alltid koll på sina grejer, vilket är ett krav för att bli uttagen. Som Som ni ser har lagfaddrar alltid koll på sina grejer, vilket är ett krav för att bli uttagen.

Debatt Debatt

Jag läste på Jodel här om dagen att forskare kommit fram till att det finns en stark korrelation mellan antalet kärleksförhållanden Jag läste på Jodel här att forskare fram tillDetta att inom Y-sektionen ochom dendagen alltjämt dalande kommit tentastatistiken. det finns en stark korrelation mellan antalet kärleksförhållanden är ju katastrofalt, varför gör inte stYret något åt detta? inom Y-sektionen och den alltjämt dalande tentastatistiken. Detta är ju katastrofalt, inteden stYret något åt detta? Detta diskuteradesvarför flitigtgör under sofistikerade kulturtillställningen VSR som ägde rum nyligen, och vi kom fram till en Detta diskuterades flitigt under den sofistikerade kulturtill- som lösning. StYret måste införa kyskhetsstadgar på Y-sektionen ställningen VSR som ägde rum nyligen, och vi kom fram till förbjuder par att idka samlag innan BÅDA klarat termon! På en så lösning. StYret måste införa kyskhetsstadgar på Y-sektionen sätt kan man lägga fokus på det viktiga; att nattmuxa och sittasom att idka samlag innan BÅDA termon! På så iförbjuder CYD tillspar syrebristen blir kvävande, varvatklarat med en och annan sätt kan man lägga fokus på det viktiga; att nattmuxa och sitta Snoddas-lunch så klart. i CYD tills syrebristen blir kvävande, varvat med en och annan Snoddas-lunch klart. Yngve Y:son, lic.såjodeldebbattör

Club Adam & Eva öppnar filial på campus Valla? Club Adam & Eva öppnar filial på campus Valla?

Den vakne teknologen har säkerligen lagt märke till att Bowl Life slagit igen. I och med denna tragedi(?) finns nu utrymme för en nya aktör att ta plats i C-huset. Den äventryslystne y-studenten kan nu glädjas åt att en av sveriges mest anrika swingersklubbar etablerar sig centralt på Den vakne teknologen har säkerligen lagt märke till att Bowl Life slagit igen. I och med denna campus Valla. Sedan tidigare har CA&E bedrivit verksamhet ett stenkast från kåkenhus (bokstavtragedi(?) finns nu utrymme för en nya aktör att ta plats i C-huset. Den äventryslystne y-studenligen ett stenkast, lokalen ligger tvärs över gatan!), men nu kommer även Linköpingsstudenterna ten kan nu glädjas åt att en av sveriges mest anrika swingersklubbar etablerar sig centralt på kunna förlusta sig utan att behöva åka östgötapendeln, vilket lyft! campus Valla. Sedan tidigare har CA&E bedrivit verksamhet ett stenkast från kåkenhus (bokstavligen ett stenkast, lokalen ligger tvärs över gatan!), men nu kommer även Linköpingsstudenterna kunna förlusta sig utan att behöva åka östgötapendeln, vilket lyft!

Dagens raggtips: Har du svårt att slappna av och vara dig själv när du är nykter? Prova speed-dating.

Hej alla Läsare! Förra veckan frågade vi er om vad det konstigaste stället ni har hittat er påskägg är, så här svarade ni: Uppe i ett fågelbo, det var EGGcellent - Jennifer 24 I dammsugarpåsen, hoppsan! - Josefin 24 Under en gravsten, det går vilt till hemma hos mig - Melissa 42 Varje år har jag haft som tradition att leta påskägg. Föga anade jag att påskägget alla dessa år funnits inom mig - Yogainstruktören Lena, 45 Easter eggs are just a social construct - a way for the government to distract our shallow minds from the real issues of the world. We are all living in a simulation, wake up people! - Utbytesstudenten Pablo, 32 Nästa nummer: ERA bästa tips inför beach body 2k19!!

MÅNEN VÄNSTERPRASSLAR MED KINA! I en shockerande vändning har kina landat på månens baksida! Denna obemmanade rymdsond hade VÄXTER ombord, HELT SJUKT! Är detta en kärleksförklaring från Kina? Skedde det på baksidan för att USA inte skulle kunna se det?

Fett (nyttigt) matlådetips: Aubergine och kikärtsgryta (4 port.) 3 dl ris 1 gul lök 1 paprika 1 stor aubergine (à ca 400 g) 2 msk olja till stekning 1 burk indisk cooking sauce, t ex tikka masala (à ca 500 g) 1 burk kokosmjölk (à 400 ml) 1 burk kikärter (à 400 g) eller blötlagda och kokta bönor (1 burk bönor motsvarar ca 4 dl blötlagda och kokta kikärter) blad från 1/2 kruka koriander Limeklyftor Gör såhär: Koka ris enligt anvisning.

Figur 1: Kina ”landar” på månens baksida

Mordoffers dagbok kan vara viktig ledtråd: Den 15 mars hittades en student ihjälklubbad i sitt korridorsrum. Mordvapnet misstänks vara en inbunden version av 10e upplagan av Chemistry: Zumdahl & Zumdahl. Följande är utdrag ur hens dagbok. Dag 1: Sov som en stock. Föräldrarna åkte hem igår och nu är det bara jag och mina korrekompisar (som pappa förkortar till KK). Tänk vilken fantastisk korridor det kommer bli - öppna dörrar, matlagning tillsammans, gemensamma fester och allt annat kul. Längtar redan tills jag får träffa någon. Dag 2: Idag var jag nära på att hälsa på någon men var osäker på om jag skulle säga “hallå” eller “tjena”. Det råkade bli ett “tjallå”. Nåja, det är en ny dag imorgon. Dag 43: Här är min metod för att undvika folk i köket: 1. Placera örat mot dörren och lyssna efter mänsklig aktivitet. Om du inte hör något gratulerar! Kusten är klar. Om oväsen; läs nästa punkt. 2. Du kan alltid gå ut och in via fönster. OBS! Problem kan förekomma om köksfönstret är stängt. Ytterligare problem kan förekomma om du inte bor på första våningen. Återstår problemet, läs vidare. 3. Stanna på rummet. Behöver du verkligen äta? Ny forskning visar att man både går ner i vikt OCH sparar pengar om man inte äter.

Intrigen tätnar, kanske hittar vi mer ledtrådar till nästa nummer!

Skala och skär löken grovt. Dela, halvera och kärna ur paprikan. Skär den och auberginen i 1-2 cm stora tärningar. Fräs grönsakerna i olja i 3-4 minuter. Tillsätt indisk cooking sauce och kokosmjölk. Låt koka i 15 minuter. Tillsätt kikärter. Låt koka i 7-8 minuter. Strö över korianderblad och pressa över en klyfta lime. Servera med riset.

Vadtusan, jag fick ju inte plats i detta nummer– Kretan

Mellan 2015—2016

VILL DU OCKSÅ JOBBA FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID? Namn: Annika Utgennant Titel: Miljöchef på Preems raffinaderi i Lysekil Bor: Skaftö, Lysekil Utbildning: Civilingenjör Tidigare erfarenhet: Miljöfrågor inom byggbranschen Möt fler medarbetare och lär känna oss på preem.se/karriar

Preem är Sveriges största drivmedelsföretag och ett av de mest spännande innovationsföretagen. Vi har ett stort hållbarhetsfokus, Europas mest moderna och miljöanpassade raffinaderier och många utvecklingsmöjligheter för dig som drömmer om ett jobb där din insats gör skillnad. Annika har ett av industrivärldens mest rafflande jobb; hon är miljöchef på vårt raffinaderi i Lysekil. Tillsammans med sina kollegor bidrar hon till att vi leder omvandlingen mot ett hållbart samhälle. Vi har tagit de första stegen, men vi har bara börjat. Därför kommer vi behöva allt fler ingenjörer med olika inriktningar. Flera karriärvägar Vi hanterar hela värdekedjan, från transport och trading till raffinering och försäljning. Vi har ett fantastiskt innovationsklimat och arbetar på världsunika anläggningar. Tack vare det kan vi erbjuda en mängd olika karriärmöjligheter. – Hos oss jobbar ingenjörer och tekniker med inriktning mot miljö, kemi, process eller arbetsmiljö. För den som vill vidareutvecklas finns intern rotation och utbildning.

Med civilingenjörsexamen och erfarenhet från miljöfrågor inom byggbranschen, började Annika hos oss för cirka ett och ett halvt år sedan. – Jag kände direkt att jag hamnat rätt. Jag blev väldigt väl mottagen av mina arbetskamrater. Dessutom fascinerades jag av vilken kompetens det finns inom företaget. Jag stöter på experter överallt! Nära naturen Vi har 1 400 anställda varav 900 vid raffinaderierna i Göteborg och Lysekil. Annika är en av många som upptäckt fördelarna med att arbeta på en mindre ort. – Att kunna kombinera ett så häftigt jobb med att bo i en underbar och naturnära miljö är livskvalitet för mig!