LiTHanian #3 2019 by LiTHanian

Sommarjobb Maj 2019

SOF N o3

Nya chefredaktรถren LinTeks kรฅrtidning

Chefredaktören har ordet Jag ser fram emot att gå på Studentorkesterfestivalen, a.k.a. SOF, och njuta av festivalen som besökare i år. Jag började mitt engagemangsliv höstterminen i ettan som putte i SOF-organisationen 2017. Det var på den tiden då man var ny, okunnig, svettades med grunkenomduggor och inte hade den blekaste aning om vad SOF eller LinTek egentligen var eller vad jag faktiskt hade sökt mig till. Min post under SOF17 kallades för “Tidningsputte” vilket innebar att jag skulle vara ansvarig för SOFs traditionella tidning Kårtegeposten. Tråkigt för mig beslöt man dock det året sedan att inte ha någon tidning på grund av bristande intresse av att läsa den, och jag fick istället vara lite allt-i-allo i tryckutskottet. Tidning har jag utan tvekan fått jobba med nu ändå, så mig går det ingen nöd på. Dock är det alltid tråkigt att se traditioner försvinna, särskilt från något så traditionellt starkt som SOF. I år hjälper vi på LiTHanian därför SOF19 att införliva den gamla tidningen med ett extrainslag som årets tryckputtar har skapat. Därmed hoppas jag att en liten gnista av den traditionella Kårtegeposten får leva vidare. Det är en härlig känsla att se tillbaka på året med redaktionen och LinTeks kårledning och inse vilka sjukt nice och kompetenta människor man har fått spendera stor del av sin tid med. Det är svårt att inse att mitt år som chefredaktör börjar gå mot sitt slut och samtidigt en härlig känsla att känna att man tagit sig en bit längre sedan rookieåret som putte i SOF. Nu med detta sista nummer för mitt verksamhetsår känner jag att jag kan luta mig tillbaka, äta lite glass och låta vårkänslorna ta över en intensiv arbetsperiod. Jag känner mig nöjd, glad och stolt. Låt dig uppslukas av vårens gottigheter du också. Läs LiTHanian, sitt ute i Amfi under lunchen när solen tittar fram och låt inte efterhängande tentor eller bristen på sommarjobbstillfällen ta över det goda humöret. Cecilia Abrahamsson Chefredaktör 18/19

Vad ska du göra i sommar? E

A: Cecilia Abrahamsson Chefredaktör Jag ska förhoppningsvis sommarjobba på något spännande ställe och förhoppningsvis inte skriva några omtentor! B: Sara Lovisa Lagman Redaktör Bada, gå på loppis och jobba med sommaropera i underbara Vadstena!

C: Lydia Uusitalo Webbredaktör Gå på konsert och hänga vid havet. D: Fanny Aasheim Layoutansvarig Hänga massvis med mina bästa människor, jobba och äta orimliga mängder jordgubbar. E: Anna-Li Lindberg Fotoansvarig Kanske jobba. Kanske ta igen all fritid jag inte haft under året.

F: Disa Celén Krönikör Tänkte ta ett sånt där körkort. G: Marcus Jessen Skribent Resa, sova samt jobba i kundtjänst och Kalaskommitén.

H: Sofia Johansson Skribent Växla mellan att glädjas åt att ha tagit examen och sörja att studenttiden är över. I: Viktor Lind Skribent Jag vill lära mig spela maracas. J: Ebba Åslin Illustratör I sommar ska jag äta jordgubbar och leva livets liv. K: Therese Söder Illustratör Jobba! Om Corren är fellayoutad är det mitt fel. L: Emma Kolehmainen Layout Jobba och sakna plugget som jag tidigare klagat på. M: Ebba Fälth Layout Jobba och äta jordgubbar. N: Katarina Rosén Webbmästare Det återstår att se, men lite sol och värme blir det iallafall!

Framsida: Illustrerad av Ebba Åslin LiTHanian är en kårtidning som utkommer fem gånger per år till alla medlemmar av Linköpings teknologers studentkår, LinTek.

Adress LinTek Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

Ansvarig utgivare Cecilia Abrahamsson

Tryckeri LTAB

Innehåll 5

Kalender

Replik på debattartikeln

Konsten att överleva utan sommarjobb

- från Studentbostäder

Dvärgar, hober och träskallar

Hallå där…

Två städer för hela sommaren

Expedition Lidingö

LiTHanian testar: Glass

LiTHanian lanserar: Hygge™

10 Sommar på LiU

gör mig ingenting

Återfunnet, återvunnet

- Att framtiden är oviss

Sommarjobbare på LiU

Ät din mat enligt CMYK

11 Disas krönika

18 LiTHanians 19

kårhuskoll SOF-inslag

32 Tekfak forskar 34 Horoskop

MAJ

STUDENTORKESTERFESTIVALEN

JUNI

SOMMAR-X

| 5/6 Linköping

SENASTE NYTT NY POST I LINTEKS KÅRLEDNING

Projektledare IT är en ny post som blev tillsatt i mars av Kårstyrelsen. Förhoppningsvis ska personen lyckas med att samordna och röja upp den röra som idag kallas för LinTeks hemsida. Lite insider-information berättar för LiTHanian att det företag som anställts av LinTek för att skapa en “välfungerande och smidig” hemsida inte har gjort ett särskilt mycket bättre jobb det senaste året än vad en godtycklig D:are kunnat åstadkomma under en helg.

LINTEK LEVERERAR APRILSKÄMT

Den 1a april var LinTek en av alla som djävulshornen växte på då de på sin facebooksida levererade ett mycket uppskattat aprilskämt - “LinTek köper Skytte-c!”. Inlägget gick upp i över 300 reaktioner. Citerar student i kommentarsfältet: “Detta är sann studentnytta”.

Dvärgar, hober & träskallar En sagolik redogörelse för universitetets olika arter Text: Marcus Jessen Illustration: Therese Söder Layout: Fanny Aasheim

Läser du LiTHanian vet du antagligen att det finns tre fakulteter på LiU. Dessa är (i korrekt ordning) tekniska fakulteten, medicinska fakulteten och filosofiska fakulteten. Det heter att varje fakultet har sina egna särdrag som gör dem unika, men vad vet vi egentligen om dem? LiTHanian utreder: FILOSOFISKA FAKULTETEN

Filfakare är lite som hober. De håller sig för sig själva och lever i en naiv, idyllisk värld där tenta-p och basår är främmande termer. I Filfakfylke finns inga hot. Detta ger dem tid att grubbla över viktiga frågor som: ”Vad ska jag ha på mig idag?”, ”Vad ska upp på Insta idag?” och ”Vilken fest ska jag på idag?”. Ytterligare bevis för att de är hober är att filfakarna bor smått i sina Kånkenryggsäckar, och är kända för sin stora förbrukning av tobak. Ska man vara ärlig så stämmer det ju också att alla icke-hober ser ner på dem. Ingen tar en hob seriöst.* Trots ett schema där föreläsningar är lika sällsynta som enhörningar rider filfakarna på höga hästar (utan horn) genom studentlivet. För att konkretisera det hela skulle man kunna säga att de spelar studentspelet på ”Easy Mode”.

MEDICINSKA FAKULTETEN

I Sagan om ringen liknas nog medfakarna mest lika enterna. Detta mest för att ingen någonsin verkar ha sett dem. Av denna anledning tror vi att det inte finns så många av dem. Har du eller någon du känner sett en Medfakare? Kontakta LiTHanian på Facebook eller Instagram.

TEKNISKA FAKULTETEN

Slutligen är vi framme vid den bästa av fakulteter. Vi tekfakare liknas nog bäst vid dvärgarna. Detta då vi är mer praktiskt lagda och ogärna lägger vår dyrbara tid på petitesser som att “filosofera”. Eftersom vi är medvetna om att världen vilar i våra händer prioriterar vi istället det som verkligen är viktigt. Om du är tekfakare är du perfekt. Campus byggdes för dig. Likt dvärgar delar vi ogärna med oss av det vi anser är vårt. Detta är dock fullständigt rimligt eftersom att vi är de pelare som i framtiden kommer att bära samhället. Vi är LiU:s monarker. Varför ska våra enastående teknologiska lokaler befolkas av varelser som aldrig hört talas om en salstenta? Ytterligare ett argument till varför vi borde få ha LiU för oss själva är att teknologerna var först på universitetet. Maskinteknologsektionen, som ett exempel, grundades inte kort efter att mammutarna dog ut - 1969. Visserligen säger man att dvärgar är giriga och något överlägsna, men en klok person vet ju att ingen någonsin påbörjat en ingenjörsutbildning av annan anledning än att plugg är kul. * Filfakare har flertalet gånger uttryckt irritationer kring tidigare artiklar som LiTHanian skrivit om dem. Det tycks vara så att de inte delar redaktionens åsikter.

Två städer för hela sommaren Text: Sofia Johansson Foto: Anna-Li Lindberg Layout: Fanny Aasheim

Trots att Norrköping och Linköping endast ligger en kort resa med pendeln från varandra är det förvånansvärt många som inte har någon koll på vad grannstaden har att erbjuda - det vill vi ändra på! Oavsett om du är ute efter en skön badplats, ett mysigt café eller en studentfylld park har vi samlat in ett antal tips på härliga sommarställen för både Norrköpings- och Linköpingsbor som vill prova något nytt. FÖR DIG SOM VILL.. Bada: Om året bjuder på en värmebölja i nivå med 2018:s extremhetta bör du, för din hälsas skull, ta dig ett (eller flera) svalkande dopp. Räcker inte ekonomin till att bygga en egen pool, och varken Stångån eller Motala Ströms strandkanter känns speciellt lockande, finns det lägligt nog två badvänliga sjöar att ta sig till. De båda är kända för sitt blåa, kristallklara vatten och vackra omgivningar - och det är väl egentligen allt man kan önska sig en 30-gradig sommardag? Norrköping: Skiren Linköping: Blå Lagunen

Fika: Känner du att koffeinhalten i blodet börjar närma sig en farligt låg nivå, och sötsuget växer sig allt starkare? Då finns det bara en sak att göra åt saken. Fika! Till skillnad från Baljan och Studentfiket är de här caféerna definitionen av mysiga; i lummiga, gröna trädgårdar, bland sommardoftande blommor och vita trädgårdsmöbler kan du avnjuta hembakta godsaker och hinka kaffe som aldrig förr. Norrköping: Gubbens trädgård Linköping: Åbacka café

Picknicka: Det verkar som att alla studenter har en gemensam grillkvälli-parken-gen som gör att vi aldrig får nog av att sitta i gräset med våra engångsgrillar och en kall öl i handen. Är du en av alla picknickfantaster kan du med lätthet ta dig till dessa parker som båda ligger på bekvämt gångavstånd från både Norrköpings och Linköpings centralstationer och är som gjorda för att vara hem åt ett oändligt antal filtar, bärbara högtalare och kubbspel. Norrköping: Folkparken Linköping: Trädgårdsföreningen

LiTHanian testar: Glass Text: Sofia Johansson Foto: Anna-Li Lindberg Layout: Ebba Fälth

TERMINENS SISTA NUMMER till ära passar vi på att återinföra ett nygammalt koncept: LiTHanians glasstest! För att hjälpa er teknologer att välja rätt i frysdiskarnas virrvarr av glassar har ett kompetent gäng testat ett urval av GB:s nyheter för i år. Läs, inspireras och bege dig sedan till närmaste butik för att hitta dina favoriter att njuta av i solen.

BEN & JERRY’S NON-DAIRY CHOCOLATE FUDGE BROWNIE Omdöme: Förväntningarna var skyhöga då Ben & Jerry’s brukar leverera i alla lägen, tyvärr såg glassen godare ut än den var. Stor besvikelse! Browniebitarna som var goda och perfekt sega får högsta betyg men glassen hade en isig och skum konsistens. Stort plus för att sked ingår, trots att den mest liknar en liten åra. Betyg:

BAMSE Omdöme: Förmodligen en stor hit bland alla under tio år, dock ingenting för det här testets deltagare. Päronsmaken var väldigt syntetisk, ungefär som starka Ahlgrens bilar, och glassen smälte extremt fort trots att det var en kall dag. Chokladen smakade gott och räddar upp betyget från att landa på en etta. Betyg:

SOLERO ORGANIC JUICY LEMON Omdöme: Testets bubblare! Med sin somriga, syrliga smak och lena fyllning av citronkräm överraskade den oss alla. Förmodligen den av glassarna som passar bäst en stekande varm sommardag på stranden. Enligt testets deltagare var den dock lite för liten och vi hoppas på en större version i framtiden. Betyg:

BEN & JERRY’S SLICES ON THE DOUGH Omdöme: WOW. Här har de inte snålat på varken choklad, jordnötssmör eller kakdeg. Mycket av allt - nästan lite för mycket då den är otroligt mäktig och mättande, men ärligt talat; kan det någonsin bli för mycket av det goda? En perfekt blandning av sött och salt, vår solklara favorit och testets vinnare! Betyg:

MAGNUM BROWNIE Omdöme: Att kalla botten på denna glass för en brownie känns inte helt rätt, vi skulle snarare jämföra den med en oreo. Väldigt, väldigt hård och med en stark smak av kakao. Som vanligt när det gäller Magnum är själva glassen väldigt god, speciellt när den som i det här fallet kombineras med mjuk kolasås, men tyvärr finns inte wow-faktorn där. Betyg:

MAGNUM WHITE CHOCOLATE & COOKIE Omdöme: ”Oj” var allas första reaktion. En väldigt god blandning av vanilj- och chokladglass med ett knaprigt täcke av vit choklad och kaksmulor. Spännande grej med lite crunch i skalet, tycker vi! Kort och gott, en bra glass som nog kommer bli mångas favorit i sommar. Betyg:

CHOICE LOVELY VANILLA Omdöme: För att vara en glass som innehåller cirka ingenting var den förvånansvärt god. Den är mjölkfri, laktosfri, glutenfri och sojafri - perfekt för veganer, allergiska eller bara vem som helst som vill ha något gott att svalka sig med i sommar. Struten var något seg men vaniljsmaken på glassen fick oss alla på fall. Betyg:

Sommar på LiU Text: Viktor Lind Illustration: Ebba Åslin Layout: Emma Kolehmainen

Solen går upp över ett öde Campus. Det är slutet av juni, och den trängande doften av svett och utsmetat blyerts har nästan helt sipprat ut genom ventilationsgångarna, för att istället lämna efter sig den unket brända doften av dammiga lokaler som bakats i sommarvärmen. Tentorna är skrivna, alla studenter har åkt hemhem för att låta bankkontot gå på grönbete på något halvdant sommarjobb, och de annars så välfyllda cykelställen gapar tomma. Sommaren på LiU är en lugn och fridfull tid. Eller? LiTHanian utreder: Det är lätt att tro att campus aldrig fylls upp av annat än oss studenter, när man under året desperat tröskar runt efter en ledig studieplats, bara för att inse att vartenda bord norr om ekvatorn tycks vara upptaget av ännu en ekonom eller annat löst filfakfolk. Men redan när omtenta-p slutar i mitten av juni ändrar campus karaktär. När studenterna slutar bombardera LiUs anställda med dumma frågor om vad en variabel är och hur Fourier-transformer egentligen fungerar passar många forskare på att ägna sig åt just forskning. LiU går alltså från att vara ett universitet till att vara en regelrätt arbetsplats. I brist på störiga studenter kan forskarna gnugga geniknölarna extra hårt i sommarvärmen, och komma fram till massor av spännande saker. Bland annat finns det på sommaren tid till omfattande experiment på tuppar, rapporterar en intern källa på LiTHanian. Exakt vad som undersöks i experimenten på våra fjäderklädda vänner är oklart, men det lär vara viktigt. Kanske undersöker forskarna hur tuppar kan vakna av sig själva varje morgon? Kanske utreder de tupparnas förmåga att kommunicera internt, eftersom det är viktigt för alla djur att kunna prata om de lite djupare ämnena i livet? LiTHanian har grävt i detta, men inte hittat någon vidare information. Det händer även mindre spännande saker på campus under sommaren, som inte inkluderar varken forskare eller tuppar. Studievägledningen utbildar alla klassföreståndare inför mottagningen på hösten, kontaktar nyantagna och förbereder material som kan vara bra att ha till nolle-p. Alla utbytesstudenter,

som ännu är lyckligt ovetandes om alla timmar de kommer spendera med att hjälplöst kolla på en kraschande simulering i datorsalen Valhall, anländer till LiU under sommaren, och tas emot av LiTH International. De kan då roa sig med en spännande intensivkurs i svenska A1, om andan faller på. Så var det det här med tentorna också. Höstens omtenta-p är lite som en sommarstorm som blåser upp under dagen, där man inte ens hinner se det dåliga vädret komma smygande mot ens piña colada och bekväma solstol, likt ett lejon som smyger på en intet ont anande gasell. Helt plötsligt är stormen över en, haglet smattrar i drinkglaset och det blåser så kallt att man tror det är midsommar. På samma sätt är tentorna över en till synes utan förvarning. U-haglet smattrar i ens trötta anteckningar och den bedövande hettan som var så skön när man sippade piña colada får tankarna att rinna som sirap när man svettas över anteckningsblocket. Forskarna brottas alltså inte bara med tuppar; de skriver otroligt jobbiga tentor också. Det är nämligen allmänt känt att tentorna efter sommaren är extra svåra. Kanske får examinatorerna ont i magen av sommarvärmen, och vill ta ut det på stackars omtentande studenter? Kanske är det den långa tiden i nästan total isolation som får tentasnickrande forskare att vilja kugga en hel årskurs? Eller så är det hos oss studenter felet ligger, att vi latar oss för mycket under sommaren? Men nej, så kan det väl inte vara? Om du varit orolig för att campus skulle stå öde under sommaren kan du alltså pusta ut nu. LiU:s personal håller ställningarna åt dig, jagar tuppar och tävlar i vem som kan skriva den svåraste tentan. Så gå istället ut i sommarvärmen, gör en piña colada eller två, och ta det lugnt ett tag. Skolan står kvar när du kommer tillbaka i höst.

DISAS KRÖNIKA

Att framtiden är oviss gör mig ingenting Text: Disa Celén Illustration: Ebba Åslin och Therese Söder Layout: Ebba Fälth

Jag har alltid haft svårt för avsked. Att säga hejdå, ta farväl. Ytterligare ett år av min utbildning har gått, och nu har jag bara ett kvar. Det känns som en klyscha, men tiden flyger faktiskt fram. Hur ska jag kunna säga hejdå till Norrköping, vännerna, LiU och Strömmen? Tankar om vad man ska göra efter examen börjar växa och krypa läskigt nära, in under huden. Jobba? Plugga vidare? Flytta till huvudstaden för nya äventyr? Hur ska man egentligen kunna veta vad som är rätt? Jag kan inte ens bestämma mig för var jag vill spendera sommaren. Många kan säkert känna igen sig i den här tankegången, kanske framför allt om man som jag gillar att planera saker. Att ha en plan att falla tillbaka på, en backup, känns många gånger livsviktigt. När saker inte går som planerat leder det till ytterligare stress och krav ställs på ens problemlösningsförmåga. Men är det något jag lärt mig under mina år på jorden så är det att ta det lugnt. Det finns tid för misstag, utrymme att ändra sig och inte minst för att justera sin plan. Och ja, det är helt okej att inte ha en plan heller. För att inte gå helt i taket av framtidsstress rekommenderar jag Bob Marleys låt Time Will Tell. Tiden får helt enkelt utvisa vad som händer. Och att oroa sig för något som inte hänt än har, som bekant, sällan medfört något gott.

sig. Att vi som studenter många gånger kan välja om vi vill sommarjobba eller inte är inget annat än ett privilegium. Oavsett om just du ska jobba eller slappa så är jag glad för din skull. Det är upp till oss vad vi vill göra med vår mycket efterlängtade lediga tid. Själv ska jag slappa mest hela sommaren, för jag är helt slut. Två engagemang och ett av de intensivaste åren jag varit med om gör mig till en av dem som behöver en paus under sommaren. Det är en förutsättning för att ens kunna ta mig igenom sista året på utbildningen. Den här sommaren kommer bli speciell - det är troligtvis mitt sista sommarlov någonsin. Jag ska njuta lite extra eftersom jag aldrig kommer ha en lika lång ledighet igen. Det låter lite motsägelsefullt, men med lite tur har jag bara 30 dagar från och med nästa år. Och när jag lämnar LiU och Norrköping, så tänker jag inte säga hejdå. Istället säger jag: på återseende.

Många är säkert mitt uppe i att planera sommaren och längtar kanske efter ett uppehåll från studierna. Vissa behöver en paus, andra behöver fortsätta att sysselsätta

LITHANIAN DEBATT

Replik på debattartikeln “Valuta för pengarna hos Studentbostäder Inte en självklarhet!” från LiTHanian #2 2019 För lite spänning i vardagen valde LiTHanian-redaktionen att erbjuda, det utpekade bolaget Studentbostäder, replik på debattartikeln i föregående nummer av LiTHanian, som bland annat ifrågasatte företagets kvadratmeterpriser och hyresnivåer för nyproduktion i förhållande till studentens förutsättningar.

Hyran för Studentbostäders korridorsrum, under riksgenomsnittet REPLIK. Att jämföra en studentlägenhet med en ”vanlig” hyresrätt är svårt. Förutsättningarna skiljer sig åt mellan de olika boendetyperna och det gör även kundernas önskemål. På Studentbostäder lägger vi stor vikt vid att lyssna på våra kunders önskemål och arbetar hela tiden för att förbättra vårt erbjudande. Glädjande nog ser vi att vi lyckas väl och ligger bra till jämfört med andra bolag både när det gäller kundnöjdhet och hyresnivåer. Det finns flera anledningar till att det är svårt att jämföra en studentlägenhet med en “vanlig” hyresrätt. För det första är syftet med en studentbostad att vara en så kallad “genomgångsbostad”, vilket innebär en högre omflyttning. Inom Studentbostäder har vi en årlig omflyttning på cirka 60-65 procent, jämfört med cirka 12-14 procent för Stångåstaden. Den höga omflyttningen i studentbostäder leder till högre slitage och administration vilket är en bidragande orsak till att studentbostaden generellt har en högre hyra per kvadratmeter, jämfört med “vanlig hyresrätt”. Precis som nämnts i debattartikeln är en annan skillnad att årshyran i en hyresrätt och studentbostad fördelas olika, generellt brukar hyran i en studentbostad fördelas på 10 månader jämfört med en hyresrätt där årshyran baseras på 12 månader. Dessutom är erbjudandet för de som bor hos Studentbostäder mer än själva bostaden. Hos Studentbostäder ingår värme, vatten och bredband. En tredjedel av Studentbostäders boenden hyrs ut möblerade, merparten av tvättstugorna är utrustade med automatdoserande tvättmaskiner och periodiskt underhåll av bostad ingår i hyran. Utöver det har våra kunder tillgång till flera slags gemensamhetsutrymmen som studierum, bastu, pingis- och biljardrum, volleyboll- och tennisplaner, grillplatser och studentpubar (kan variera mellan områden). Vi anser därför att det är mer relevant att jämföra årliga hyresnivåer inom studentbostadsbranschen. I dessa årliga jämförelser (se Studentbostadsbranschens årliga nyckeltalsundersökning 2017) ser vi att hyresnivåerna för Studentbostäders korridorsrum

ligger något under riksgenomsnittet och våra ettor ligger väl i nivå med riksgenomsnittet. Jämför man även Studentbostäders underhållsnivåer per kvadratmeter satsar vi 114 kr per kvadratmeter mer än riksgenomsnittet. Detta motsvarar totalt sett högre årlig investering på underhåll på 12-13 miljoner per år. Kostnaderna för att bygga nytt, det vill säga kostnader för nyproduktion, har ökat markant under de senaste åren. Byggkostnadsutvecklingen har i Sverige ökat oproportionerligt i jämförelser med övriga länder i Europa vilket i sin tur har lett till högre hyror i nyproducerade boenden. Om vi bortser från våra nyproducerade boenden ligger 64 procent av våra studentboenden inom Studentbostäder på en snitthyra under 3 800 kr per månad. Enbart 13 procent har en hyra på över 4 600 kr per månad. Avslutningsvis anser vi att en god tillgång på prisvärda studentbostäder är en förutsättning för högre utbildning i Sverige. Inom Studentbostäder har vi sedan vårt bildande i mitten av 60-talet haft en stark tradition av lyhördhet och dialog med våra kunder. Bevis på detta ser vi dels i våra kundundersökningar, dels i Sveriges Förenade Studentkårers årliga bostadsrapport där vårt kösystem lyfts fram som öppet och transparent samt att vi presterar väl vad gäller tillgång på studentbostäder i relation till övriga universitetsorter. Men vi vill bli ännu bättre och kommer att jobba hårt för att öka tillgången till mark, flexiblare regelverk och ökad konkurrens i entreprenörsleden för att kunna skapa fler prisvärda studentbostäder. I detta arbete hoppas vi på en fortsatt god samverkan med studenter och studentorganisationer så att vi kan lyckas i våra ambitioner framåt.

Simon Helmér VD Studentbostäder

Nya chefredaktören Text: Sara Lovisa Lagman & Viktor Lind Foto: Cecilia Abrahamsson Layout: Fanny Aasheim

Viktor Lind, ny chefredaktör för LiTHanian. Hur känns det att få leda arbetet för nästa års redaktion? Det känns superkul! Just nu är jag mitt uppe i att rekrytera en ny redaktion och planera inför mitt verksamhetsår, vilket är lite körigt ibland. Men oavsett vad är det alltid kul att fixa med saker som har med LiTHanian att göra!

Du har varit skribent för LiTHanian under detta läsår, hur kommer det sig att du sökte posten som chefredaktör? Först när jag sökte redaktionen 18/19 tänkte jag bara att jag skulle ha någon extra aktivitet utöver studierna, “det kan ju vara kul liksom”. Men sen insåg jag mer och mer under året att jag verkligen gillade att skriva för LiTHanian, det var det jag såg fram emot att göra mest varje dag. Strax därefter kom jag på mig själv med att vara engagerad i allt som hände i tidningen, samtidigt som jag verkligen inte ville att verksamhetsåret skulle sluta. När posten som chefredaktör vakantsattes gick det upp för mig att min tid i LiTHanian-redaktionen inte behövde vara slut, samtidigt som jag skulle få ta alla roliga och svåra beslut. Jättekul! En sån här chans får man bara en gång i livet.

Vad tror du kommer bli de största utmaningarna? Att tillåta mig själv att inte ha full koll på allt. Det kan ingen ha. Det är därför det finns en redaktion, så vi kan hjälpas åt att snickra ihop en riktigt bra tidning tillsammans!

Hur kommer LiTHanian se ut med dig som chefredaktör? Har du några storslagna planer för nästa redaktion? Den största förändringen är att jag utökar redaktionen med en företagsansvarig, som kommer vara ansvarig för att fixa med annonser till tidningen, samt hjälpa mig med ekonomiska frågor. Rent innehållsmässigt kommer det ske lite förändringar också, jag har en del idéer. Mer än så vill jag dock inte säga, det får ni läsa om i LiTHanian till hösten!

Vad ser du mest fram emot under ditt år som chefredaktör? Det jag ser fram emot mest är att få ta med mig allt jag lärt mig under mitt år som skribent, och få in det i nästa års arbetsprocess. Jag vet ju vad som funkar och inte funkar i redaktionen nu, så det ska bli spännande att vidareutveckla det nästa år.

Namn: Viktor Lind Pluggar: Maskin maskin Tidigare känd för: Att ha upprört många filfakare med sin artikel ”Utflykt till Filfak” i LiTHanian #5 2018. Gillar: Krukväxter och lasagne

Expedition Lidingö Text: Marcus Jessen Illustration: Cecilia Abrahamsson Layout: Ebba Fälth

NÄSTAN LIKA LÄNGE som människor har berättat historier om El Dorado har studenterna på LiU

talat om campuset på Lidingö. Vad är det för plats? Vad gör man där? Är allting där gjort av guld?

Ett par människor sägs ha besökt campus Lidingö och lyckats ta sig tillbaka till Östergötland levande. Det är dessa tappra upptäcktsresande som gett oss den information som finns att läsa om de mytomspunna lokalerna belägna precis utanför Stockholms kommun. Inför detta nummer av LiTHanian hade jag planerat att bli en av dessa utforskare. Det var ungefär så det lät i mitt huvud när jag sökte kontakt med studenterna på Carl Malmsten Furniture Studies, eller Malmstenssektionen som de också kallas. Ursprungsidén var ett korrespondentreportage där jag skulle beskriva miljö och verksamhet på universitetets mest avlägsna anläggning. Detta krävde dock att någon däruppe hade tid och intresse att ta emot mig. Någon som skulle kunna berätta om lokalerna och utbildningen. Jag fick dock inget svar från varken sektionens officiella mejl eller från hen som enligt utsago ska vara ordförande för sektionen. Veckan som jag bett arrangera besöket under skred närmare och närmare. Genom sektionens Facebooksida fick jag kontakt med en person som sade sig kunna hjälpa mig få kontakt med denna mytomspunna grupp som går under namnet Malmstenssektionen. Jag tackade och bockade och hoppades att detta skulle bli den räddning jag väntat på. De återkom dock aldrig. När jag frågade om jag istället för ett besök skulle kunna få göra en telefon- eller mejlintervju fick jag inget svar.

När jag nu tänker på det känns det som att det är mer än bara ett fysiskt avstånd till Lidingö. Studenter i Östergötland har svårt att föreställa sig att det finns anläggningar i huvudstadens skärgård som tillhör samma skola och fakultet. Finns det egentligen någon mer koppling än bara namnet “Linköpings Universitet? Visserligen är det också sant att studenter på Valla och Norrköping inte vet särskilt mycket om varandra, men som plåster på såren finns det gott om engagemang som studenter från båda campus kan delta i tillsammans. Inom LinTek finns bland annat kårstyrelsen, FUM och för all del LiTHanian. Som Norrköpingsstudent kan jag bekräfta att Valla inte hade varit mer för mig än ett par toabesök på B-huset i samband med München Hoben, om det inte vore för alla möten med LiTHanian-redaktionen. Det jag försöker säga är att endast namnet “Linköpings universitet” inte räcker till för att skapa samhörighet mellan olika sektioner, och än mindre olika campus. Det geografiska avståndet mellan Östergötland och Lidingö gör det förstås mer komplicerat att bedriva gemensamma verksamheter. Det finns dock många frågor som det geografiska avståndet inte kan förklara. För att få svar på varför Malmstenssektionen upplevs som avlägsna, och då inte bara fysiskt, kontaktade LiTHanian LinTek:s kårordförande Elin Mattsson.

KÅRORDFÖRANDE ELIN MATTSSON SVARAR Elin menar att kontakt med de tre campus som LinTek:s medlemmar studerar på är mycket viktigt. För kåren är kommunikationen extremt nödvändigt eftersom man har som uppgift att representera alla LiU:s teknologer. Samtidigt anser man att det inte är särskilt viktigt för den ordinarie studenten att veta så mycket om de campus som hen själv inte studerar på. Det är just vid gemensamma engagemang, såsom LinTek, som kommunikation och gemenskap mellan campusen är relevant. Hur ser man då till att denna kommunikation upprätthålls? LinTek arrangerar råd för de östgötska sektionernas ordföranden, bl.a. för att sektionerna ska få lära sig om och av varandra. På grund av avståndet är ingen representant på Lidingö med vid dessa råd. Lidingö kontaktas istället via mejl och ibland arrangeras besök. Att det kan vara komplicerat att kommunicera med det nordligaste av universitetets enheter är dock sant. Under höstterminen var kontakten mellan LinTek och Lidingö god men med tiden har de slutat svara på mejl. Besöken har inte heller varit särskilt många, men detta beror på att verksamheten i allmänhet ser mycket annorlunda ut från hur de gör i Östergötland. I sin utbildning har Lidingöstudenterna många obligatoriska moment, vilket gör schemaläggande av möten till en komplicerad uppgift.

En annan anledning till att Lidingö kan tyckas ha hamnat lite i skymundan är att det, till skillnad från Valla och Norrköping, är en mycket liten organisation. På grund av det lilla antalet studenter (inte ens ett hundratal), och personal i ett proportionerligt antal, finns en starkare sammanhållning. Således fungerar verksamheten på ett väldigt annorlunda vis. Då studenterna har lättare att lösa eventuella problem direkt med kursansvariga och examinatorer, har man inte samma behov av LinTek som språkrör som vi i Östergötland har. Att Lidingöstudenterna har denna möjlighet att skapa förändringar för sig själva ökar dock behovet för LinTek att hålla sig uppdaterade med vad som försiggår. För en lekman kan det kännas märkligt att LinTek är involverad i campus Lidingö överhuvudtaget. För det första är det ju långt bort, och är inte heller en ingenjörsutbildning. Elin förklarar att LinTek, på grund av att Malmstenssektionen bedriver teknisk utbildning, enligt lag måste representera även dem. LinTek har till exempel varit involverad i uppdateringar av kandidatprogrammet i möbeltapetsering. Andra frågor som LinTek historiskt sett har varit involverade hos sektionen har varit komplikationer kring alltifrån studentrabatter till boenden.

Återfunnet, åte Text: Marcus Jessen Illustration och foto: Lookformy Layout: Emma Kolehmainen

Lookformy är ett av de företag som startats av studenter på LiU. Med målet att öka effektiviteten av hittegodshantering är de idag en startup med stora ambitioner. LiTHanian intervjuar grundare Lovisa Grönhaug:

På sin webbsida beskriver Look for My sig själva som ”en gemensam plattform för hittegodshantering”. Tanken är att du med telefon, surfplatta eller dator lätt ska kunna leta efter borttappade saker på platser du besökt under dagen eller tidigare. Lovisa Grönhaug, som tillsammans med VD och medgrundare Chahrazed Guez Guez och formgivaren och alumnen Maja Meurling äger och driver företaget, förklarar.

”Vi har digitaliserat hittegodshanteringen” berättar hon. ”På webbsidan lookformy.com kan besökare se olika upphittade saker från platser såsom Campushallen och A-huset men också på evenemang som NärCon”. “En gemensam hittegodslösning skulle vara mer effektiv både för privatpersoner och för dem som hanterar hittegodset” säger Lovisa, “idag är väldigt många omedvetna om att deras saker samlas in och tror att de slängs”.

ervunnet Idén till företaget kom just efter att VD Chahrazed tappat bort en jacka på gymmet och behövde fråga runt bland främlingar om de visste var den fanns. Lookformy menar att det faktum att hittegods inte samlas centralt gör det svårt för folk att återfå sina ägodelar. För den som har varit på fler än ett ställe under dagen, och är omedveten om var den har tappat sina saker, är en central lösning mycket lättare än att behöva leta runt på varje ställe man varit på. Att bespara folk stress är dock inte den enda tanken bakom företagets grundande.

Lovisa förklarar att man har som långsiktigt mål att expandera, inte bara i Sverige, men också utomlands. För att nå dit vill det sedan i mars registrerade aktiebolaget gärna ta tillvara på kapaciteten hos studenter på LiU. På sociala medier efterlyser de nya kollegor, och i skrivande stund gäller det huvudsakligen personer med kunskaper inom ekonomi och juridik. Vad gäller kortsiktiga mål är det (utöver tidigare nämnda forskning i vattenförbrukning) arbete med webbsidan som är högst prioriterat. ”Vi vill att man ska kunna underlätta sitt letande genom kategorier såsom platser eller vad för något man letar efter. Man ska även kunna identifiera saker efter färger”.

...man ska kunna underlätta sitt letande

Lookformy har sedan starten främjat FN:s globala hållbarhetsmål och då främst Sustainable cities and communities och responsible consumption. Företagets vision är att bidra till ett hållbart samhälle där man genom att återfinna sina försvunna saker minimerar konsumtionen. Hållbarhetstänket sätts inte heller i skymundan, utan är något som företaget arbetar aktivt med. Lovisa berättar: ”Vi forskar i dagsläget på hur mycket vatten olika upphittade prylar kostar att tillverka. Detta för att kunna visa hur mycket vi sparar på att återfinna grejer och inte köpa nytt”. Lovisa fortsätter med att säga att man med företagets filosofi, ”många bäckar små”, menar att varje återfunnen sak är en vinst för klimatet. ”Istället för att hela tiden köpa nya vantar bör vi göra det lättare att hitta våra gamla, borttappade. Att maximera återfinnandet är också nödvändigt eftersom vissa saker också har personliga värden – värden som inte kan mätas i pengar”. Trots att företagarna har mycket att stå i ser man ingen anledning att bromsa in. Snarare tvärtom: ”Det är absolut något vi vill hålla på med efter examen. Vi hoppas att det blir så pass stadigt att vi kan arbeta med detta på heltid efter att studierna är klara”.

En av de krafter som stått bakom det hårt arbetande Lookformy-gänget har varit LiU Innovation – universitets innovationskontor. “Vid samarbetet med LiU Innovation råddes vi till att söka inkubationsprogrammet Impact Factory som aktivt hjälper studenter att förverkliga sina egna, hållbara idéer”, berättar Lovisa. “Genom Impact Factory fick vi handledning i form av olika workshops, hjälp med att starta upp vår webbsida samt ett startkapital”. Att berätta om sina idéer med LiU Innovation är något Lovisa rekommenderar flera att göra: ”utan dem hade vi inte klarat oss – åtminstone inte så här snabbt” säger hon. ”I och med att vi balanserar Lookformy med studier och andra arbeten har det varit värdefullt. Utöver praktisk hjälp har de varit väldigt bra att bolla idéer med. De ger både positiv och konstruktiv kritik som gjort det möjligt för oss att starta upp företaget”.

Lithanians kårhuskoll Text: Viktor Lind Illustration: Ebba Åslin Layout: Ebba Fälth

KÅRHUSEN VA, vilken grej? Officiellt är det kårhusen som är knutpunkterna i en students tillvaro

- det är hit vi vallfärdar för att plugga, festa och hänga. Det är här vi egentligen vill spendera alla våra vakna timmar. Eller? Visst, kårhusen är bra på alla sätt och vis, och utan dem skulle studentlivet vara lika trist som havregrynsgröt till middag för femte gången på en vecka. Men är det inte dags att någon lyfter vad vi alla egentligen tycker om kårhusen? Det tyckte LiTHanian:

KÅRALLEN

Kårhusens kårhus, det är stort, det är mäktigt, och oj vad man går vilse därinne. Kårallen är nästan lika komplicerad som en MAI-tenta, om en MAI-tenta var ett hus. Att gå på fest på Kårallen är som att betala 100 kr+ för att gå vilse i en labyrint och tappa bort alla man känner. På dagarna är Kårallen en matsal, kontor för kårerna, ett fik och en bokhandel. Här kan man äta en dyr halvfabrikatslunch, köpa kaffe av varierande kvalitet, och köpa kursböcker för halva CSN som man sedan aldrig kommer öppna. Det enda glädjande är att Kårallen är sinnrikt designad som en båt, vilket är lite fint. Men vad en båt gör i Linköping (uppskattningsvis en miljon meter från närmsta större vattendrag) har LiTHanian-redaktionen inte kunnat lista ut.

KK - KÅRHUSET KOLLEKTIVET

Här kan du som bor inne i Linköpings mer centrala delar spendera en pluggdag, köra lite musikquiz och sen festa loss på en torsdagskväll. Men vem gör det? När var senast just du pluggade på KK med dess fina miljö och mjuka soffor, istället för att spendera ännu en dag av tenta-p med att långsamt förstöra ryggen böjd över ett av de slitna borden i A-huset, nedsjunken i en sketen soffa som inte fått ett ansiktslyft sen -86?

[HG]

[hg] är ett kårhusspöke som ligger i Ryd. För tillfället renoveras huset där studenter dansade jive och bugg på 70-talet, vilket har lett till att Studentbostäder dammat av en skokartong i Vallastaden och skrivit [hg]-popup på den. En trendig och mysig skokartong visserligen, men fortfarande en skokartong. Här arrangeras pubkvällar, quiz och annat skoj, ofta i samband med en festhelg. Enligt obekräftade rykten är [hg]-popup dock endast en dålig ursäkt från Studentbostäder för att renoveringen av det riktiga [hg] drar ut på tiden.

ÖRAT

Vad är ens Örat? Det ligger väl typ på Campus US? Eller? Heter det Örat bara för att läkarna håller på med öron och sånt? För det finns väl inga andra utbildningar på medfak? Eller? Äsch, vem bryr sig?

TRAPPAN

Norrköpings pärla, fortet vid forsen, kårhuset Trappan. Här kan studenterna på Campus Norrköping dricka kaffe på vardagarna och vatten på lördagsnätterna. Efter invigningen 2006 har Trappan varit en nattlig samlingspunkt för Norrköpingsstudenterna, och är som en modernare, mindre båtig variant av Linköpings Kårallen. Här är det få som går vilse, kanske mest för att ingen är här på dagtid och bara Norrköpingsstudenter festar här på kvällstid. Enligt helt uppskattad statistik tar sig i princip inga studenter från Linköping till Norrköping för festligheter varje år, och på dagarna är det till och med för långt till Trappan för medelstudenten i Norrköping.

KÅRSTUGAN

Vadå, har LinTek en kårstuga? Nej, inte ännu, men arbetet för att införskaffa en kårstuga som ligger någonstans på Östgötaslätten är i full gång! LiTHanian lovar att bevaka detta noggrant kommande år.

Vad är SOF?

SOF är helt enkelt en akronym för StudentOrkesterFestivalen och 19 är såklart kort för 2019. SOF är en studentarrangerad festival med fokus på studentorkestrar och studentband. Festivalen har funnits sedan 1973 och går av stapeln i Linköping varje udda år. Festivalen pågår under 3 dagar, Torsdag till Lördag den 9:e till 11:e maj! Hoppas vi ses på SOF!

Vill du vara med och slå

VÄRLDSREKORD?

Till torsdagen den 9/5 bjuder SOF till en storslagen kaffeprovning! Själva eventet kommer äga rum cirka klockan 18, alltså perfekt att svänga förbi efter en lång skoldag eller arbetsdag för att få tillbaka sin energi. Sväng förbi för att testa skillnaderna i de olika smakerna, eller kom och smaka kaffe bara för att det är riktigt gott!

Generalen tar ton Glädje, Energi, Storslaget och Unikt! Det är vad SOF är för mig och vad jag vill att alla studenter på LiU ska kunna uppleva. 1973 såg SOF dagens ljus och nattens stjärnklara himmel för första gången. Sen dess har det gått upp och ner men det har alltid drivit studentlivet i Linköping och Sverige framåt. Det har tills idag växt till en av Sveriges största studentarrangemang och på många sätt det största studentfestarrangemanget 2019 i Sverige. Man skulle kunna tro att det är svårt att få ta del av allt som är så storslaget men det är otroligt enkelt! Det är bara att surfa in på vår hemsida och köpa biljetten via internet. Du läste rätt, det går att köpa biljetten via internet så ingen kall utomhuskö en regnig och kall vårnatt. Och det kan bli smidigare ändå för det är gratis att vara på området dagtid och att kolla på den fantastiska kårtegen. Jag kommer aldrig glömma SOF19 och om du går kommer inte du heller kunna glömma det. Hoppas vi ses på området eller Kårtegen 9-11 maj.

Vilka gör SOF? SOF 2019 arrangeras av en massa härliga människor. Organisationen leds av Generalen, David Stigsmark. Under honom följer samordnare tillsammans med kommittëen och deras utskott med puttar i. Självklart får vi inte glömma funkisarna, de tillsammans med organsisationen är det som gör SOF möjligt! Nedan kan ni se en bild på den fina organisationen!

SOF-OMRÅDET Hejsan & välkomna till platsen fylld med lekar, minnen, och självklart en fantastiskt mycket orkestermusik. Följ med in i Astrid Lindgrens värld där över 30 Orkestrar från både Sverige och Europa fyller dagarna långa med musik, dans och andra kuligheter. Ta en Orchestram i en av våra barer och traska emellan fyra olika scener! Fyllda med stolligheter, och om du känner dig extra leksugen så finns det aktiviteter i massor. SOF är inte en fest som alla andra, utan ett spektakel som inget annat evenemang i Sverige. Så ta med hela tjocka släkten och upplev livet som ung igen! Nedan ser du en karta över området. De härligt SOF-turkosa fälten är gräs. De gula fälten symboliserar mattält på omrdået. Röda rutor är scener, de vita barer och de blå är toaletter. Rutorna som är delade i vitt och turkost är tält, där kan man sitta och avnjuta ljuva toner av orkestrar även om det blir alldeles för soligt utomhus!

Blå Havet Kårallen

CORSON

B-Huset

Scener

På festivalområdet kommer det finnas hela fyra stycken scener! Två utomhus och två i tält, alla fyra är helt olika och med olika spelscheman, så det finns något för alla! Håll utkik på vår facebook närmare festivalen för att hitta spelscheman.

Mat

Äta bör man annars dör man! På området kommer det finnas tre stycken matområden där man kan fylla på med energi. Flera olika rätter och även kaffe kan du hitta i rutorna uppritade i gult.

SOF-Ölen SOF 2019 har bryggt en egen öl tillsammans med Central Bryggeriet i Linköping! Denna öl är klädd i den SOF-röda och SOFturkosa färgen och går att hitta på området, kårhus, barer i stan och till och med på systembolaget! Orchestram tänker du kanske? Vad sjutton betyder det? Det betyder faktiskt orkester på latin, för faktiskt så smakar Orchestram lite bättre till tonerna av en orkester!

Barer

Om du känner dig törstig så kommer du kunna finna det du söker i någon av SOFs olika barer. De är lätta att hitta eftersom de är markerade med vitt på kartan och med röda hjärtan under festivalen!

KÅRTEGEN Vi vill att SOF ska kunna avnjutas av alla i Linköping, därför tar vi varje festival till stadskärnan med vår maffiga kårtege. Kårtegen går i år efter lunch lördagen den 11 maj och brukar uppskattningsvis få 50 000 åskådare. Själva kårtegen består av studentorkestrar som spelar musik, deras baletter som dansar och olika spexiga kårtegebidrag. Bidragen byggs på vårt byggområde bredvid märkesbacken, där ni även kommer höra årets bygglåt eka på repeat. Storleken på årets kårtege är hela 25 bidrag på lastbilsflak, två fribyggen och några andra roliga överraskningar. Till varje SOF får kårtegen ett tema, årets tema är “Livet som ung”, hur temat kommer tolkas vill vi inte avslöja utan det får ni själva uppleva på plats när kårtegen går genom Linköpings gator. Så ta med er lite picknick, solbrillor och en skön campingstol så ses vi där!

ORKESTRAR Studentorkestrarna som deltar i SOF kommer från Luleå i norr till Stuttgart i söder, från Helsingfors i öster till Göteborg i väster. Det alla orkestrar har gemensamt är de spelar studentmusik, men vad innebär det? Riks-SMASK1 har följande definition: “En humoristisk respektlös form av musikutövning, oftast framförd i akademiska sammanhang, där den fulla spelglädjen och inte nödvändigtvis den musikaliska ekvilibristiken kommer i första hand” Genrerna som orkestrarna framför är allt från marsch och jazz till mer moderna pop- och rockcovers. Musiken kompletteras ofta av olika av dansnummer från olika studentbaletter. Sveriges Musicerande akademiska samarbetande kårorkestrar och kårbaletter

Valla rondellen

Här är kårtgen slut för detta SOF!

Malmslättsvägen Byggområdet

Längre bort från rondellen mot Campus Valla ligger SOF 19:s byggomnråde! Här ekar SOF-låten dygnet runt. Visste du att varje SOF har en egen bygglåt?

Längs sidorna på Malmslättsvägen kan man både picknicka och skåda kårtgen medan den rullar förbi!

Mycket att hålla koll på? Det sker mycket runt SOF och under festivalen, kårtegen, både innan pch efter. För att inte missa något så finns det en del olika saker man kan göra. Första tipset för att missa så lite som möjligt är att gå på SOF, både kårtge och festival! Det blir kul! Utöver det så kan man följa oss på sociala medier som Facebook och Instagram, där lägger vi upp viktig information. Vidare så kommer det finnas kårtegefoldrar och festivalfoldrar under helgen. Dessa kommer delas ut och i de kan man finna spelscheman, kårtegebidrag, kartor och massa annat roligt! Sist men inte minst! Gå in på vår hemsida sof.lintek.liu.se där du kan till exempel köpa biljetter, kontakta oss eller veta mer om SOF.

Backen på Storgatan

Storgatans backe som går förbi Stora Torget brukar vara den tuffaste biten för kårtegen. Här kämpar fordon och blåsorkestrar upp för backen under härliga rop och skratt!

Dommarbåset

SOF är inte bara en lek utan också en tävling! På Stora Torget sitter domarna för årets kårtege. Bidragen kan tävla i flera kategorier och vinna fina priser!

Här börjar det! Stora Torget

På Stora Torget är en bra plats att samlas och se på alla bidrag som åker förbi. Här är stämningen på topp, en riktig folkfest!

Nere vid Sankt Lars Kyrkan börjar kårtegen som sedan tågar upp genom Linköping.

Konsten att överleva

utan sommarjobb Text: Sofia Johansson Illustration: Therese Söder Layout: Emma Kolehmainen

Sommaren närmar sig och med den kommer sommarjobbspaniken. Har du fortfarande inte hittat ett jobb, eller missade du anmälan till universitetens sommarkurser och fruktar nu slutet av maj när terminens sista CSN kommer? Fear no more kära medstudent - LiTHanian har listat ett gäng knep som förhoppningsvis kan dra in några extra slantar till sommarens soliga dagar. 1. Panta! Spara burkarna från vårens alla parkhäng och grillkvällar och du kommer garanterat få in några kronor. Snor du vännernas burkar också är du snart uppe i en härlig summa, kanske till och med så mycket att du kan köpa dig en glass? Om så är fallet bör du genast kolla in sidan 8 för att se årets glassnyheter!

2. Var en hjälte och förbättra LISAM. Det är sant! I sommar får fyra studenter chansen att ändra på någonting som alla vill ändra på och timlön för det. Wow, är allt vi har att säga.

3. Lär dig att spela ett instrument. Och gör du det redan - grattis! En duktig gatumusikant kan lätt dra in flera hundralappar på en dag, dessutom får du tillbringa dagarna ute i solen och kan bygga lite bränna på arbetstid. Win-win!

4. Tänk bakåt. Alla har vi väl i våra unga dagar puttat omkring på föräldrarnas gräsklippare, gått ut med grannens hund eller målat ett rangligt staket för lite fickpengar? Det finns fortfarande mängder av gräsmattor som behöver klippas, hundar som behöver rastas och staket som behöver målas. Känns det under din värdighet? Gör det hem-hemma, långt bort från dömande blickar från skrytnissar med ”riktiga” sommarjobb.

5. Tips till nästa år: läs en sommarkurs! Nästan alla universitet i Sverige erbjuder sommarkurser, dock stängde anmälan redan i mars i år, så vi rekommenderar att du skriver upp detta i din kalender för att vara redo när anmälan öppnar igen, våren 2020. När du läser sommarkurser har du fortfarande rätt till CSN och får dessutom massor av extra kunskap att skryta med inför kursarna när ni alla är tillbaka på campus efter sommaren.

Sommarjobbare på LiU Text: Viktor Lind Layout: Emma Kolehmainen

En annalkande sommar behöver inte nödvändigtvis betyda daimstrut, solstol och frisim. Den bistra verkligheten är att många studenter börjar jobba direkt när sista tentan för läsåret är skriven. Överlag är det ofta skönt att syssla med något annat än studier, och att fylla på kontot med stålar som inte är lånade är alltid välkommet. Men sommarjobb kan innebära mycket ångest också. ”Alla har ett jobb utom jag” är det nog många som tänker såhär års. Men hur ser det ut på sommarjobbsfronten egentligen? LiTHanian har svaren: För att kartlägga hur teknologernas sommarplaner ser ut skickade LiTHanian ut en enkät till alla på Tekfak. Vi frågade dels vad man pluggade och hur länge man gjort det, hur det såg ut med sommarjobb, och om man hade sommarjobb fick man även svara på frågan om det var ett jobb som var relevant för ens utbildning. Svarade man att man inte hade ett sommarjobb fick man istället frågan: ”varför har du inget jobb?”, där svarsalternativen var att inga jobb svarat, eller att man bara inte hade sökt något. Det var 851 personer som svarade på enkäten, vilket anses tillräckligt för att dra lagom lösa slutsatser om programmens respektive somrar. Till att börja med kan vi konstatera att det var en mycket jämn fördelning mellan hur långt gångna studenterna som svarat är. En jämn tredjedel är relativt nyantagna, en tredjedel är ungefär halvvägs, och en tredjedel är i slutet av utbildningen. Av de svarande hade också en majoritet ett redan spikat sommarjobb, hela 60 %, medan 24 % inte hade något och 16 % fortfarande var ovetande. Av de som har fixat ett sommarjobb anser en knapp majoritet att deras jobb inte har någon koppling till utbildningen. Det är dock inte särskilt konstigt, eftersom många arbetsplatser kräver att man är färdigutbildad för att få ett jobb som är riktigt anpassat efter vad man pluggat. Så alla I:are som svarat att ni inte har ett jobb som är relevant kan vara lugna. VD-posten väntar på er på andra sidan examen.

På frågan om man kan tänka sig att fortsätta jobba på sin sommarjobbsarbetsplats efter examen var det återigen en jämn svarsfördelning. Strax över en tredjedel av de som svarat tyckte att det är rimligt att stanna kvar på samma plats, ungefär lika många ville vidare, och en ungefärlig tredjedel svarade att de kanske skulle kunna tänka sig att jobba kvar. Här ser ni några illustrerande grafer över hur svaren hänger ihop. Det syns till exempel tydligt på flera program att andelen sommarjobb som är relevanta ökar ju närmare slutet av utbildningen man kommer. Av de som inte har något jobb är en förkrossande majoritet av typen ”Jag har inte sökt något jobb”. Vad alla dessa människor ska fylla sin sommar med kan endast spekuleras i. De sektioner med procentuellt flest icke-jobbsökande studenter är, i fallande ordning, N, D, Y och I. N-sektionen är inte alltför representativ med sina totalt 8 svarande, men på D-, Y- och I-sektionerna har omkring en femtedel av studenterna struntat i jobbjakten. Varför då, kan man fråga sig? Kanske vill D:arna bara skriva kod hela sommaren? Kanske vill Y:arna inte svettas på ett sketet sommarjobb när de kan räkna om alla mattekurser en gång till? Kanske I:arnas föräldrar betalar? Eller så har dessa studenter helt enkelt något bättre för sig under sommarmånaderna. På MatNat är de i alla fall flitiga. Där har alla som svarat sökt ett sommarjobb.

PROCENT PER SEKTION SOM HAR ETT SOMMARJOBB:

62% 135 st

55% 75 st

61% 11 st

68% 27 st

64% 87 st

70% 30 st

66% 39 st

61% 23 st 50% 4 st

49% 20 st

49% 52 st 38% 3 st

GDK

Ling

Logistik MatNat

Tbi

Enkäten hölls öppen perioden 26/3-31/3 2019 och har i största möjliga mån skickats ut till samtliga program och årskurser vid Tekniska fakulteten på LiU. Totalt deltog 851 personer i enkäten.

PROCENT PER SEKTION SOM HAR ETT SOMMARJOBB SOM ÄR RELEVANT FÖR UTBILDNINGEN, OCH VAR I UTBILDNINGEN DE ÄR:

• Början 24,6% 15 st • Mitten 50,8% 31 st • Slutet 24,6% 15 st

GDK

• Början 26,3% 15 st • Mitten 40,4% 23 st • Slutet 33,3% 19 st

• Början 8,3% 1 st • Mitten 50,0% 6 st • Slutet 41,7% 5 st LOGISTIK

LING

• Början 26,5% 13 st • Mitten 32,7% 16 st • Slutet 40,8% 20 st

• Början 9,1% 1 st • Mitten 45,4% 5 st • Slutet 45,5% 5 st

• Början 41,6% 5 st • Mitten 41,7% 5 st • Slutet 16,7% 2 st Y

TBI

• Början 9,1% 1 st • Mitten 36,4% 4 st • Slutet 54,5% 6 st

• Början 10,5% 2 st • Mitten 42,1% 8 st • Slutet 47,4% 9 st

• Början 12,9% 4 st • Mitten 19,4% 6 st • Slutet 67,7% 21 st N

MATNAT

• Mitten 42,9% 4 st • Slutet 57,1% 3 st

• Början 100,0% 1 st

• Mitten 100,0% 2 st

PROCENT PER SEKTION SOM INTE SÖKT SOMMARJOBB

38% 3 st 36% 28 st

26% 36 st 17% 36 st

17% 3 st

13% 5 st

19% 26 st

15% 6 st 9% 4 st

7% 4 st

5% 2 st 0% 0 st

GDK

Ling

Logistik MatNat

Tbi

ENKEL BLÅBÄRSGLASS Du behöver 5 dl vispgrädde 1 burk sötad kondenserad mjölk (à 400 g) 250 g frysta, tinade blåbär Vispa grädden. Blanda sötad kondenserad mjölk och tinade blåbär. Vänd ner grädden och rör till en jämn smet. Häll smeten i en form och ställ in i frysen minst 6 timmar.

Ät din mat enligt CMYK

Text: Sara Lovisa Lagman Foto: Anna-Li Lindberg Layout: Fanny Aasheim

Äntligen är den färgsprakande sommaren på ingång med sol och värme. Efter en lång, grå vinter är man sugen på allt som är färgglatt, och är man dessutom design- och färgmedveten passar recept i CMYK-anda perfekt. Vad är CMYK? När trycksaker ska produceras talar man ofta om CMYK, även kallat fyrfärgstryck. CMYK står för de fyra tryckfärgerna Cyan, Magenta, Yellow och Key-color (svart).

LEMONCURD Du behöver 2 citroner 2 äggulor 1 ägg 2 dl socker vatten 100 g smör Tvätta citronerna, riv skalet fint och pressa ut juicen. Vispa äggulor, ägg och socker några minuter i en skål. Ställ skålen i vattenbad och tillsätt citronskal och juice. Rör tills krämen tjocknat, ca 15 minuter. Skär smör i bitar och klicka i dem under omrörning tills det smält. Låt svalna och förvara sedan i kylskåp.

HALLONREMMAR Du behöver 250 g frysta tinade Hallon 2 st små Bananer Mixa samman hallonen och bananerna till en jämn smet. Smörj ett bakplåtspapper med lite kokosolja och bred sedan ut smeten jämnt med en slickepott. Sätt in i ugnen på ca 50-55 grader och låt stå i några timmar tills smeten torkat. Öppna ugnsluckan ungefär en gång i timmen för att släppa ut fukt. Klipp sedan hallongodiset i bitar och förvara i en burk med lock.

SALT LAKRITSKOLA Du behöver 1 1/2 dl grädde 1 dl vit sirap 25 g smör 2 dl socker 2 dl krossade lakritskarameller (t.ex. turkisk peppar) Blanda allt i en stor, tjockbottnad gryta och koka upp. Koka på medelvärme tills temperaturen når 125 grader eller klarar ett kulprov. Häll i en form klädd med bakplåtspapper och låt svalna. Klipp eller skär i lagom stora bitar, strö över lite flingsalt som dekoration och slå in.

LiTHanian lanserar: Text: Marcus Jessen Illustration: Therese Söder Layout: Ebba Fälth

Hygge

NÅJA, rubriken ljuger lite, men vi upplever ändå att konceptet hygge är något som fler i vårt

avlånga land borde kolla in. LiTHanian riktar blickarna mot Danmark och utreder:

Nu när terminen börjar lida mot sitt slut kan det ibland vara välbehövligt med pauser som gör att man orkar plugga och suga in all information man behöver för att klara av den där tentan, den där omtentan och den där om-omtentan. Om du i dessa stunder är en student på TekFak känner du kanske inte att ”hakuna matata” (som för den som lyckats undgå det betyder ”inga bekymmer” på swahili) är orden som beskriver ditt liv. Kanske är det då dags för dig att kanalisera din inre dansk och skaffa dig en ny livsåskådning: hygge. Just för din skull har redaktionen gjort research i vad hygge är och hur det kan användas. Danmark är känt för många saker. Utöver LEGO, H.C. Andersen och öl har småsyskonet i söder visat sig ha fallenhet för design, i form av bl.a. Kay Bojesen (ni vet, träaporna), såväl som film genom bland annat. den ökända pubertetskavalkaden Torkel i Knipa och Lars von Triers många verk. Alla ovan nämnda ting har Sverige slukat med hull och hår, men trots detta har fenomenet hygge inte ännu lyckats slå rot hos i norr. Hur kommer det sig, när det är så viktigt för våra sydliga grannar? Tja, svårt att säga. I Danmark sägs hygge ha varit ett kulturellt fenomen sedan slutet av 1900-talet och nu trendar det världen över. I april hade hashtaggen ”hygge” använts mer än 4,6 miljoner gånger på Instagram. 2016 utnämndes det till och med till årets näst viktigaste ord efter ”Brexit” av Collins English Dictionary. Därför undrar vi: vad exakt betyder ordet?

Enligt klassikern Etymologisk ordbog over det norske og det danske sprog betyder hygge ”att ge mod, komfort och glädje”. Trots att ordet egentligen härstammar från norskan är det danskarna som har anammat det mest. Danmarks officiella turistorganisation VisitDenmark menar att den närmaste svenska översättningen skulle vara “mys” eller “gemytlighet”. Hygge ska dock vara mer än så. Bland de danskaste av ting – smørrebrød og Kim Larsen – är hygge ett givet uttryck.Meik Wiking, författaren till The Little Book of Hygge, som kanske är den mest framstående förespråkaren för livsstilen, menar att konceptet hygge av danskarna anses vara lika danskt som konceptet frihet anses vara amerikanskt av amerikaner. Wiking, som dubbats till ”the Indiana Jones of Happiness” arbetar på heltid med forskning i mänsklig glädje. Det sägs trots allt finnas en koppling mellan att Danmark är ett av världens lyckligaste länder1 och dess befolknings livsbejakande filosofi. Eftersom hygge betyder mys och gemytlighet är det bara rimligt att det är som mest märkbart under vintertid. Det är ju tiden då filtarna åker fram och stearinljusen avlöser varandra likt Den Kongelige Livgarde för att hålla mörkret borta. Nu tänker du kanske: ”Vadå vintertid? Jag vill ju testa hygge nu!”. Det är absolut inga problem – hygge går att skapa året om. Aktiviteter såsom parkpicknickar, grillning och cykelturer räknas alla som hygge. Extra hygge-poäng går till den som gör dessa på danskt vis (tips: Köpenhamnscyklister skriker och svär ofta och gärna på fotgängare som korsar deras väg2). Sammanfattningsvis handlar hygge om mysigt sällskap, god mat och härlig atmosfär för både kroppen och sinnet. Kort och gott att göra sig riktigt bekväm och låta denna bekvämlighet vara en regelbunden del av ens yttre och inre liv.

1. Enligt Business Insider togs pallplatserna för 2018 års mätning av “lycka” av Finland, Norge och Danmark. Island fick en fjärdeplats och Sverige blev nummer nio. Är detta bevis på att Sverige behöver hygge? 2. Gör du detta kommer du inte bli uppskattad av skribent-Viktor. För en spännande förklaring varför, läs hans alster från vårt förra nummer: ”Cyklister är svin”.

Nu när du vet vad hygge är, är det snart dags att börja. Frågorna som uppstår nu är “hur?” och “var?”. Hyggeinspiration finns i massor på internet, och inte minst på Youtube. I en video mässade en frälst amerikan med nästan manisk blick om sitt nyfunna, rödvita nirvana, och menar att det uppnås genom en avslappnad inställning till livet och att intressera sig för att umgås med folk. Köpenhamnska hyggevideor visar kemtvättar och cykelbutiker som också fungerar som caféer, och caféer som endast serverar gröt. Eftersom det idag inte finns riktigt så nischade caféer i närheten av något av LiU:s Campus, får du som vill göra studentlivet mer hygge helt enkelt göra det på eget initiativ. För att hjälpa dig på traven har vi sett otaliga hyggeklipp och ger dig nu en kort sammanfattning dessa: Vi ser Scandi-typisk, minimalistisk inredning i ett rum endast upplyst av stearinljus och/eller lampor med låg färgtemperatur. Rummet är fyllt till bredden med kuddar, filtar, växter, böcker och bakelser. Utomhus är miljön givetvis svårare att påverka. Där handlar det istället om att ha på sig bekväma kläder, och att ha ett mål om att röra sig fritt genom livet. Detta gör du självklart bäst på cykel, och ännu bättre om du gör det på en cargo bike! Just umgänget är ju en viktig faktor, så vad skulle då kunna vara mer hygge än att flyga fram på sin lastcykel med en kompis i bagaget? Med cargo bike, eller Christianiacykel som den ibland kallas i folkmun, är detta möjligt. Det är alltså hygge in its prime. Frågan lyder dock: är det möjligt att uppleva hygge som student?

Ironiskt nog skulle man kunna sammanfatta denna nordiska filosofi med en rad från en amerikanskt tv-serie. - min favorit genom tiderna – kultklassikern Twin Peaks. Raden är början på en råd från Kyle MacLachlans Dale Cooper till Michael Ontkeans upprörda Sheriff Truman: ”Every day, once a day, give yourself a present”.

Olika människor praktiserar hygge på olika sätt. Utifrån research kan vi dock fastslå dessa som de kanske mest hygge sakerna på jorden: Gröt Böcker Filtar Stearinljus Cargo bike/lastcyklen – flyg fram på din cykel – med din kompis som bagage!

Det kan självklart låta svårt att få till en 10-outof-10 hygge experience med studentplånbok, stora mängder plugg och allt mindre tid för prokrastinering. Att under press ta ett ögonblick att slappna av behöver dock inte vara oansvarigt. Ibland är det precis vad som behövs för att du ska orka kämpa vidare. Hygge behöver som sagt inte innebära att ta en paus från arbetet utan kan lika gärna praktiseras genom att du pluggar på en plats du tycker extra mycket om - där du känner dig bekväm i tillvaron. Se det inte som att du är lat, utan snarare som att du tillåter dig själv att slappna av.

TEKFAK FORSKAR!

Han får tunga lastbilar att backa autonomt Text: Monica Westman Foto: Karl Öfverström och Scania Layout: Emma Kolehmainen

Halvvägs in i sin forskarutbildning har Oskar Ljungqvist tagit fram ett system som får tunga lastbilar med släp att manövrera helt autonomt, även när det innebär att backa med släpet runt hörn. Allt började med ett exjobb. – Alla som har backat med en släpvagn efter en bil vet att det kan vara svårt. I vårt problem har vi en dragbil följd av en dolly och sedan en trailer som kan sägas motsvara att backa med två släpvagnar efter varandra. Fördelen lastbilen har framför människan är ju att den kan ha ögon i nacken, säger Oskar Ljungqvist. Han är doktorand på avdelningen Reglerteknik där han också gjorde sitt avslutande examensarbete från Y-linjen. Examensarbetet var en del i ett större forskningsprojekt vid avdelningen, iQMatic, som bland annat handlade om att ta fram en planerare som kunde föra ett fordon från punkt a till punkt b. Det var här Oskar Ljungqvist på allvar blev intresserad av ämnet och också fick inspiration att bli doktorand och forskare.

IQMatic var ett första steg och sedan fortsatte arbetet i nästa projekt: Stabilitet och regulatorstrukturer för självkörande fordon. Båda projekten drivs i samarbete med Scania. Oskar Ljungqvist har tagit fram en så kallad rörelseplanerare som gör det möjligt att tala om för lastbilen att den ska ta sig från en punkt till en annan och att den också ska stå på ett önskat sätt. Det kan innebära manövrar både framåt och bakåt och givetvis gäller det också att hålla koll på det långa släpet. – Manövrarna lastbilen gör ska gärna också vara så intuitiva som möjligt. Går uppdraget att lösa genom att bara köra framåt så gör systemet det, säger han.

TEKFAK FORSKAR!

Planeraren använder sig av en karta av omgivningen där olika hinder är representerade och nya detekteras av sensorer på fordonet. Baserat på den informationen beräknar planeraren den bästa vägen från start till mål. Med hjälp av sensorer placerade på dragbilen håller systemet reda på dragbilen, trailern och kopplingarna dem emellan. – Planeringsalgoritmen utgår från ett antal förberäknade grundmanövrar, som sedan sätts samman på olika vis för att lösa den egentliga uppgiften, säger Oskar Ljungqvist.

Arbetet har med andra ord inte bara handlat om att sitta vid datorn. – Nej jag har tillbringat många timmar på Scanias provbana, det har verkligen varit lärorikt och de har varit mycket tillmötesgående. (Kolla in filmen via QR-koden, den är inspelad på Scanias provbana och det finns ingen chaufför bakom ratten) Hur står sig då hans system i jämförelse med en skicklig och erfaren lastbilschaufför?

Lidar-sensorn på dragbilen skickar ut och samlar sedan in laserljus som har studsat mot trailern. Detta kan sedan med hjälp av matematiska ekvationer användas för att skatta avstånd och vinklar mellan dragbil, dolly och trailer.

– Systemet har inte fokus på extrema manövrar så i de fallen bedömer jag att en erfaren lastbilschaufför fortfarande presterar bättre. Men det finns ingen principiell begränsning i resultaten som hindrar att det förhållandet ändrar sig i framtiden, svarar han.

– En av knepigheterna här är att det handlar om relativt få styrsignaler i förhållande till fordonets komplexitet. Vinklarna mellan dragbilen och släpet är speciellt viktiga, släpet får inte knyta sig, säger Oskar Ljungqvist.

I nästa steg ska han nu undersöka hur maskininlärning kan användas för att ytterligare förbättra prestandan. Hans doktorandarbete är finansierat av Vinnova-programmet Fordonsstrategisk Forskning och Innovation, FFI, men han är också affilierad doktorand inom det stora WASP-programmet, Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, Sveriges genom tiderna största enskilda forskningsprogram där LiU också är värduniversitet.

Resultaten hittills har han samlat i sin licentiatavhandling och kan nu titulera sig Tekn lic. – Vi har lärt oss mycket med tiden. Det började med simuleringar i datorn, övergick till tester i labbet med en legolastbil och därefter tester med fullstor lastbil på Scanias provbana. Under projektets gång har systemet kontinuerligt förbättrats och ny teori har kommit på plats allteftersom, säger han.

Horoskop Text: Viktor Lind Illustration: Ebba Åslin Layout: Emma Kolehmainen

För att ge dig en bra känsla inför sommaren ger LiTHanian dig ett horoskop baserat på Ernst Kirchsteigers många djupa citat. Stjärnorna ljuger inte, och det gör inte Ernst heller. STENBOCKEN 22/12 – 19/1

Stenbockens kärleksliv är torrare än en underläpp i februari. Det har nu gått så långt att alla är ett potentiellt mål för dina närmanden, till och med vissa icke-levande objekt. Ditt Ernst-citat: Har det hänt någon gång att du nästan blivit förälskad i en sten?

VATTUMANNEN 20/1 – 18/2

Vattumannens anteckningsblock har klarat sig oöppnat under hela läsperioden. Varför anteckna på föreläsningen när man kan scrolla Instagram? För att fylla kunskapsluckorna i blocket till tenta-p intalar du dig följande: Ditt Ernst-citat: Vitt är bara vitt så länge man själv bestämmer att det är vitt.

VÄDUREN 21/3 – 19/4

OXEN 20/4 – 20/5

Ditt Ernst-citat: Här sitter jag och känner in rummet.

Ditt Ernst-citat: Jag vill ha sommar över precis hela kroppen, inte bara doppa tårna i den.

KRÄFTAN 21/6 – 22/7

LEJONET 23/7 – 22/8

Väduren längtar till tenta-p. Inget är mysigare än att komma i god tid till tentamen, slå sig ned vid sitt bord och insupa smaken av kurskamraternas ångest i tentasalen.

Kräftan lyssnar in våren med Vivaldi som susar i öronen dagarna i ända. Du dirigerar dig genom tillvaron, komponerar symfonier på fritiden och pyntar läggan med akustiska gitarrer. Ditt Ernst-citat: Man måste se kuddarna som en orkester.

Oxen tog semester i april, och lade då undan alla kläder som riskerar att skyla kroppen och hindra solens värmande vågor från att nå din hud. Skolarbete? Vad är det?

Att Lejonet har gröna fingrar är en underdrift. Du har mer gröna armar liksom. Din fäbless för blommor har fått dig att långsamt försumma din egen komfort till fördel för dina gröna vänner. Numera sover du i badkaret efter att har planterat en ormbunke i sängen. Ditt Ernst-citat: Den här matjorden är så fet att man nästan skäms.

VÅGEN 23/9 – 22/10

Vågen blev mycket upprörd efter att LiTHanian dissat A-huset på Valla. Du tycker att det bara är mysigt med den röd-blåa färgkombinationen och de charmigt nedgångna möblerna, och förstår inte alls hur någon skulle kunna ogilla den gamla pärla som A-huset är. Ditt Ernst-citat: Man blir lite varm i hjärtat när man sitter framför ett så här gammalt hus.

FISKARNA 19/2 – 20/3

Till skillnad från Vattumannen har Fiskarna varit alert på föreläsningarna. Ditt block är smockfullt av färgkodade anteckningar som är så komplicerade att du knappt förstår dem själv. Ditt Ernst-citat: Färgen får det att brumma som en liten humla i mitt bröst.

TVILLINGARNA 21/5 – 20/6

Tvillingarna är beroende av att förklara saker för andra, oavsett om de bett om det eller inte. Du njuter när du hör någon säga ”men asså jag fattar inte”, för då är det din time to shine. Ditt Ernst-citat: Jag hoppas det uppstår en viss förvirring. Det vore skönt.

JUNGFRUN 23/8 – 22/9

Jungfrun har pluggat lite här och där, allt från logoped till astrofysiker. Att du till slut landat på Tekfak tyder bara på att dina val har varit bra, eftersom du till slut hamnat här. Ditt Ernst-citat: Varför gå den logiska vägen när det finns så många andra vägar?

SKORPIONEN 23/10 - 21/11

SKYTTEN 22/11 – 21/12

Ditt Ernst-citat: Är man avslappnad nog för att sitta och titta på en nyckelpiga en stund slipper man äta magmedicin till hösten.

Ditt Ernst-citat: Det här är en fin liten morot som förtjänar respekt.

Efter att Skorpionen knaprat sig genom vintern med hjälp av en extra stor pillerburk har du nu valt att ändra strategi. Du slappnar av så aktivt att du nästan inte har någon puls. Hoppas det håller i sig!

Skytten har sedan årsskiftet varit militant vegan. Du är så militant att du inte ens äter grönsaker, utan bara överlever på ilska och solljus. På lunchen skäller du ut folk som överhuvudtaget har mat i sin matlåda.

Sektionssidor

Myheterna Sedan 1969

Din bulletin med det bästa från Maskinteknologsektionen

Maskinteknologsektionen 50 år

En jävla sockerkaka

Under hösten tillsattes posterna till det uppkommande jubiléet som sektionen ville fira under den kommande våren. Det svåra började med att komma överens vad projektgruppen trodde sektionen ville ha för olika event för att det skulle bli ett riktigt storslaget firande. Till sist blev det 8 event som delades upp på 10 dagar. Sektionsmedlemmarna verkade mest av allt tycka det var bra med mängden kaffe som hade budgeterats. Jubiléet börjar med en storslagen pub. Oklart vem som var väderansvarig, men den som var det hade gjort sitt jobb väl denna dag! Denna dag bjöd även på en rolig alumni-talkshow, lite oklart vad man fick med sig därifrån, men det var trevligt och en underbar stämning. SPRINGLOPP!! Några tappra själar var det som kom och sprang, dock var det bara en person som faktiskt sprang rätt, men det var ju kul ändå och dessutom väldigt gott med korv. Kalasfika i Collo. Mottogs också väldigt väl, vem vill inte ha tårta när det är sektionens födelsedag som ska firas? 12 enorma tårtor i två olika smaker, 3 hemmabakade veganska tårtor och 2 glutenfria. Alla inkluderade, ingen glömd. Tisdagen bjöd på kravall nere i stan på det mytomspunnna Platens. Det märktes att det är ettan som har energi och gillar fest mest, någon äldre sågs till, men gick också hem i god tid; “det är ju ändå skola imorgon”. Den fantastiska casekvällen, bjöd på det bästa käket sektionen skådat under sina 50 unga år. Slutligen till det storslagna under detta firande! BANKETTEN <3 Projektgruppen hade en bild av att det skulle vara proffsigt, elegant, stiligt, rent och snyggt. Alumnerna tänkte något helt annat. Det kom önskemål om fulvin, frågor om hur länge baren var öppen och ifall det var ok att hålla spontantal (gamla maskinare har mycket att säga). Man fick reda på att vi M:are hade en whiskeybar i A-huset och att det gick väldigt bra att sno godis i Emba för den klåfingrade. Sammanfattningsvis var det en sjukt kul upplevelse och vi vill rikta ett stort tack till alla er som hjälpte till med denna sjukt roliga vecka!

Ingredienser:

För er som ska utomlands i sommar och vill dra ett gött ragg på krogen kommer här: 9 tricks för att få dig som vill verka cool och skön. Istället för att säga detta. Säg detta. OK………………………………………………… Oak nuggins Yes…………………………………………………Yank train No………………………………………………….Nuns on ripple I think so…………………………………………...I put a boogie dollar down Do you play golf?.....................................................Do you slap the dimpled balls? I feel sick…………………………………..............Mama’s got the nasty jam That’s a good idea…………………………………That’s a gold hat, cool cat This job is killing me………………………………This gig gon’ slash me hips Let’s grab lunch on Monday………………………Dip me in ya Monday milk Tro mig det funkar varje gång. Klipp gärna ut och spara i fickan.

1338

•

75 g vanligt jävla smör!

•

1 dl mjölk. Nu tänker du, ”ja men då kan jag byta ut den mot min ekologiska, laktosfria, frigående, svanenmärkta, mandelmjölk”. DET GER DU FAN I!!!

•

2 ägg. Favoritägg: emu, alligator, huggorm.

•

2 dl strösocker. Är du diabetes? Dubbla mängden!

•

2 tsk vaniljsocker. Hur jävla mesigt det än är får det kakfan att inte smaka inflammerad ryggfinne.

•

3 dl vetemjöl/rökheroin

•

1½ tsk bakpulver.

•

Ströbröd, ska under inga omständigheter strös!

Gör såhär: 1. 2.

3. 4. 5.

6. 7.

Tryck dit ugnshelvetet på 750° blankt! Klarar din besvikelse till ugn inte denna temperatur kan du lika gärna lägga ner allt nu! Ta fram din jävla formfan och dunka i lite förbannat rövsmör! Ge den där satans formen vad den förtjänar! Bodyslama sen in det där helvetiska ströbrödet! Gnid hårdare! Bränn på smöret! När du ser en liten, liten svart skorpa i botten på kastrullen! Klart! Skicka i lite vanliga jävla komjölk och koka till förbannelse! Krossa äggen mot din panna och skicka i skiten och socker i en jävla bunke. Vispa tills ledband brister! Släng ihop vaniljsocker (skulle spöa skiten ur det där sockret om jag vore en ingrediens) med mjölfan/rökheroin och bakpulver! Slunga ner i din brända mjölkblandning! Rör ihop fanskapet med slagborr! Spetsa med din äckliga morbrors hembrända träsprit! Skicka in helvetet i ugnsfan i 35 min!

Ät med fördel ensam, det har du förtjänat. Kommentar: Sockerkaka slutade man väl för fan äta när man slutade äta trolldeg. Nästa nummer ska jag lära er baka en redig jävla lössnus. Där har du något vettigt att bjuda din trasiga familj på!

Projektgrupp M50

Lilliam Pumpernickel Gästförfattare

Om du inte kan imponera med din intelligens, chockera med din tjockskallighet! Mellan 2015—2016

Gratulationer till nya Kretan! Den 4 april hölls TBI-sektionen vårmöte där nya kretan valdes in. Grattis önskar jag bakom graven! Du förtjänar det nog. Må ditt år bringa dig nya möjligheter för prokrastinering och många deadlines att vara sen för. Kanske lyckas du sköta skolfotograferingen utan att vara fem månader sen med att släppa bilderna? Eller så slår du mitt rekord och har ingen fotografering alls, valet är ditt. Och kom ihåg, att allt kan hända på LIU

Följetong: Dagboksmordet Förra veckan fick vi följa dagboken från en ihjälklubbad student, kanske hittar vi fler ledtrådar denna gång? Dag 6:

Fick inte så mycket sömn inatt, grannen i korren bestämde sig för att hålla en live konsert klockan 2 på natten. Kunde åtminstone sjungit bra eller spelat på en stämd gitarr. Hon får ett nej från mig. Dag 35:

Har fortfarande inte vant mig vid flygplanen som flyger förbi varannan minut. Tror alltid det är ryssen. Kanske läser ryssen detta just nu? Eller är det FBI-agenten bakom min datorskärm. Tur att jag tejpat fast en pappersbit på webcamen och sover med min foliehatt varje natt. Mig går det inte att lura. Dag 130:

Tillbaka i korren efter att ha firat jul hem-hemma. Tog en titt i kylskåpet och hittade ett intressant fynd - grannen hade fortfarande kvar sina tomma smutsiga matlådor där. Vid det här läget var det i princip en förvarad bakteriekoloni. Har biologerna gått för långt? Dag 216:

Kan jag göra det? I vilken värld vore det okej? Definitivt inte den här världen. Gud, tänk om någon ser mig i min svagaste stund. Om jag gör det snabbt kommer ingen märka det. De hade förstått. Ja, jag har bestämt mig. Jag tänker ta av grannens salt. Spännande! Är det saltjyvandet som var offrets förgörelse? Eller kunde grannen inte ta kritik? Kanske ser vi upplösningen i nästa nummer av TBI-lagan!

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL TIMES Inancial Times # 3 2019 Av och med: Claire, Joséphine, Levi & Folke inancial.times@isektionen.se Fax: +46 8 700 65 00

Ledare Kära läsare! Med slagkraftigt leende och suggestiv nyliberalism tog Zuzana Caputova en ytterst problematisk seger i det slovakiska presidentvalet. Det är inte för inte som redaktionen oroas av den fortsatta vänsterförskjutningen i slavisk politik, som tidigare dominerats av uppskattade maktstrateger med ett vurmande för välsnidade khakiuniformer och bajonetter av kongolesiskt stål. Den nya statschefens utlovade skattehöjningar på dagligvaror som hermelin och champacaolja har fått redaktionen att vidta brådskande åtgärder; en omplacering av våra majoritetsinnehav i slovakisk detaljhandel till mer stabila ryska oljefyndigheter öster om Kamtjatka kraj. Förhoppningen är att vår aktion ska uppmuntra till ett lokalt moratorium, helt i linje med redaktionens målsättning att fortsätta vara den ständigt vaksamme narkosgivaren i östeuropeisk politik. I vårens sista nummer visar Inancial Times hur vårt joint venture med rymdstyrelsen NASA lett till en peripeti i dramat om astrologins existensberättigande. Vi redogör vidare för en lösning på adelns oro i takt med ökade eskatologiska prognoser. Dessutom bjuder vi på ett nyhetssvep som torde vara startskottet till en avpollettering av ett flertal lokala styrelser. Till yttermera visso har det blivit dags att lämna över det redaktionella rodret till Josephiné Kantén. Redaktionen har imponerats av hennes extravagans alltsedan hon erövrade den franska adelns platonska kärlek genom att identifiera fyrtiotvå Bordeauxviner på ort, gård och väderstreck. Hon har sedan dess fungerat som min ständige följeslagare, min Louis Joseph Marchand. Fäst er sunkiga livbåt i hennes isbrytare så är sannolikheten stor att ni når längre än era föräldrar. Högst aktningsfullt, Claire Zeidürt

Astrologiskt barbari snart förbi I fjärran samarbete med NASA har redaktionen sett över möjligheterna att investera revenyerna från fjolårets skattefusk i ett projekt avsett att öka den astrologiska världskartans relevans för I-aren. Idén växte fram vid vårens nyplantering av allén till Levis övernattningskastell, då han av misstag skymtade ett så kallat horoskop i en tidskrift medtagen till arbetsplatsen av proletariatet. Trots sina trippla examensbevis från Harvard, sin utklassning av Stephen Hawking i ”Vem vet mest” och åtskilliga workshops utan Casegruppen, var det fullkomligt omöjligt att begripa återkommande begrepp med förment koppling till de olika stjärntecknen. Absurda påståenden såsom ”framöver väntas stora motgångar”, ”din ekonomi kan komma att vara knaper under en tid” och ”du kommer att göra någon en tjänst” avlöste varandra på det klibbiga uppslaget.

önskar ägna sig åt att författa horoskop vill Inancial tipsa om att endast studera det nyutkomna stjärntecknet och därigenom ta tillfället i akt att skriva så lite som möjligt.

Nog för att I-are själva besitter besinningen att inte bry sig mer om floskler i horoskop än om kapitalismens negativa miljöpåverkan, kan det inte förnekas att varje individ, fulländad eller ej, blott genom sitt födelsedatum ofrivilligt förknippas med detta lappri i form av lögnaktiga och osannolika spådomar om framtiden. Med anledning av denna insikt och det som General von Gumsehufvud myntade efter nederlaget vid Storsjöviken* har beslut fattats om att introducera en ny spelare på himlavalvet, ämnad för samtliga sektionsmedlemmar och löst adelsfolk som köpt in sig i projektet i ett försök att bota sina mindervärdeskomplex. Till den ringa kostnaden av Jeff Bezos förmögenhet sammanslaget med värdet av Edward Bloms vikt i guld inleds nu arbetet med att upprätta den nya stjärnbilden Imago Dei som placeras optimalt i zodiaken, där den kommer att präglas av rikedom, gränslös framgång och fläckfri känsla för orientering på aktiemarknaden. Invigningen av Imago Dei beräknas hållas på NASA:s rymdbas vid Medium Coeli, dit lämplig transport givetvis ordnas från Blå havet, och du som nutida läsare har ynnesten att få vara med i andlig form eftersom projektets ledtid förväntas avsevärt överstiga gällande medellivslängd i Sverige. Om ipikuré gud förbjude finns kvar vid denna tidpunkt och

En skiss över den staty som planeras resas i märkesbacken i samband med I-sektionens femtioårsjubileum har läckt. Motivet är de två projektledarna i klassiska influencerposer, skala 1:1. ”Vi tror att designen verkligen fångar upp essensen av I-sektionen och högtidligheten i jubileumsfirandet” säger ekonomiansvarig Wilhelm Hansson. ”Jag tror det blir jättefint”, tillägger han. Den slutgiltiga designen väntas bli klubbad under nästkommande styrelsemöte.

Stjärnbilden frustra proletariae observerat ifrån det södra halvklotet

Utkast på designen till I-50 statyn läckt

Eurest ber om ursäkt

Under vintern stängde Bowl Life, en lunchrestaurang som drivits av Eurest i C-huset sedan hösten 2012, sina dörrar för sista gången. Många rykten florerade kring anledningen för den abrupta nedläggningen av verksamheten i fråga men först nu, nästan sex månader senare, har Eurest gjort ett uttalande om de bakomliggande orsakerna. En affärsjurist uppges ha hittat ett komplett inneröra i sin powk bowl. ”Det är olyckligt, och vi ser allvarligt på den här incidenten, #BowlLife” meddelar en talesperson från Eurest via sitt privata instagramkonto. *Citat “Om du är för bra för att vara sann, skapa din egen stjärnbild”

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Adlig apokalyps I ett rike med allt mer sekundär infrastruktur ur en droskburen synvinkel, och det alltjämt överhängande hotet som föreligger alla imperier där allmän rösträtt utan förkunskapskrav på vare sig dubbelexamen eller doktorsavhandling är en grundlag kan det svänga illa kvickt. En absolut samhällskollaps är närmare belägen idag, än vad det var då norsk knölsvan svartlistades från matsedlarna på fosterlandets alla tavernor, då i syftemål att vidmakthålla den biologiska mångfalden hos Svealands uppsjö av långhalsade kreatur. Vem av vikt det skulle vara till gagn att upprätthålla något bestånd alls i djurriket utöver släkten Bernadottes privata hjord påläggskalvar konfunderar än idag redaktionen. Med anledning av det rådande sakläget har redaktionen nedan förärat sina läsare flertalet rekommendationer för den som på bästa sätt vill hantera en närstående apokalyps och säkerställa sitt släktes fortsatt priviligierade framtid.

varje nedärvd herrgård respektabel nog att förtjäna ett epitet annat än kråkslott, bör en vinkällare med ytstorlek av tre kvadratstänger infinnas. Denna typ av nöjeslokal kan på ett fördelaktigt sätt brukas likt ett skyddsrum av godtagbar nivå. I belägenheten som råder med bristfälligt armbågsrum är givetvis en avvägning tvungen att tas gällande förhållandet mellan tjänstefolk och buteljer. En flaska brommavatten korkar förvisso inte upp sig själv, men vad är väl ett krus champagne värt om det kräver avnjutning så pass beklämmande nära husets passopper.

Var sak har sin tid, och som de bevingade orden lyder, hellre fly än illa fäkta. När Hesa Fredrik skallar sina första skälvande toner är det därför insiktsfullt att i förväg bereda en lidelsefri reträtt. I kaosets urtillstånd krävs mer tilltagna flyktmedel än droska eller antikens traditionsrika sedie gestatoria. Att således kunna ta till det luftburna resemedlet i form av förslagsvis ett lättviktigt propellerplan kan vara skillnaden på att falla med massorna eller att på lämpligt manér dela ut en sista gedigen näsbränna när fotfolket snabbt krymper och snart inte är större än ett par små prickar i skattebrottsregistret. Den enes bröd är den andres död. Samverkan och enad front i all ära, men i slutändan är det ändå som så att för att garantera sin egen överlevnad måste andra, mindre kultiverade individer ta ett kliv åt sidan. Anfall är bästa försvar, och redaktionen rekommenderar alltså sina läsare att slipa värjorna, rensa hagelpiporna och spänna armborsten. Våren är kommen och så även jaktsäsongen på fattiglappar och resterande pöbel som står mellan er och eder ätts fortlevnad.

Etablera ett betryggat uppehälle. I en krissituation är det för en blåblodig ytterst nödvändigt att nyttja de förtjänster som kommer med dess upphöjdhet och därigenom även vara berättigad en större del av kakan, i redaktionens tycke hela bageriet. I

Vanderson Müle inviger konceptet sandbunkern 1911, en kioskvältare som kom att toppa listorna över “mest åtråvärda bunkrar” från 1947 ända fram till 2016.

I-sektionens styrelse tar krafttag för att sätta prägel

SOF-kommittén inför åskådaravgift till följd av budgetunderskott

Sektionsstyrelsen godkände sin egna äskning på ett halvt prisbasbelopp, 23 250 SEK, dedikerat till att sätta sin prägel på det gångna läsåret. Sektionsordförande Helen Mattsson kommenterade beslutet genom att understryka vikten av att inte låta sig gå obemärkt förbi, utan på något vis markera sin tid med en större förändring - men inte nödvändigtvis förbättring – av sektionsverksamheten. Detta fenomen, att I-styret mot våren inser att allting är förgängligt men att permanens är jämställt med odödlighet, har inträffat varje år sedan sektionens födelse. I regel har det dock skett med mer finess och omsvep än detta år. ”Det är inte så viktigt vad man gör, men någonting behöver göras och dyrt lär det bli. Äre nån som har en snus?”, uttalade hon sig i frågan under styrelsemötet då beslutet klubbdes.

Att organisationen inte är en ekonomisk framgångssaga är känt sedan länge. Det ifrågasättbara målet att bygga upp ett lyckat festkoncept kring att ett hundratal nykterister vill spela blockflöjt tillsammans och ha tråkigt i fyrtio minuter för att sedan gå hem och lägga sig är ingen dans på rosor. Festivalens ”budget” har från start tyngts av diverse oklarheter, inklusive bl.a. ett femtiotal konsulttimmar och tre halvdags workshops dedikerade till att ta fram en färg för SOF-rockarna som ”fångar upp alla unika egenskaper och personligheter hos var och en av kommittémedlemmarna”. Den redan motiga ekonomiska situationen förvärrades akut i april, då en kommittémedlem köpte tvåhundra luftballongtimmar i syfte att okulärbesiktiga det tänkta festivalområdet ovanifrån och ”få en känsla för platsen”.

Kommittén har i dagarna meddelat att man med anledning av det finansiella läget i år kommer att ta betalt av de som tittar på kortegen som äger rum i samband med festivalen. I de dokument Inancial Times tagit del av framgår det att man planerar att ta in ett tjugotal extra funktionärer i år, vars uppgift blir att springa längsmed kortegebidragen och be om Swish från åskådare. Den uppskattade intäkten från detta är beräknat till 300 000 SEK, vilket inte kommer att lösa organisationens ekonomiska situation då dessa pengar redan öronmärkts för att göra om hela amfiteatern utanför Kårallen till en kombinerad hoppborg och fingermålningsstation för kommittémedlemmarna.

Att klara komplexen - en transformteoretisk analys Vet du hur det känns att plugga tills du drömmer om residyer och konforma avbildningar, bara för att få ett U och 2 poäng? Funderar du på att byta till D bara för att slippa någonsin stöta på Riemannsfären och Cauchys integralsats för derivata igen? Det har iallafall undetecknad. Men som en sann teknolog bestämde jag mig för att angripa problemet med lite matte. Kan det vara så, att ryktena om de svårfunna “släpptentorna” är sanna? Var (och när) kan de i så fall tänkas uppenbara sig? Jag matade sonika in all tillgänglig tentastatistik i MATLAB och beräknade spektrat för andelen Toppen vid 0 vet jag inte vad den beror på, så vi bortser från den och intresserar oss istället för den mindre toppen kring 1. Genom att filtrera den ursprungliga datan med ett bandpassfilter (med passintervallet 0,8 - 1,2) kan vi isolera de tentamenstillfällen som regelbundet genererar bra resultat. Vi kan tydligt se att ett tentamenstillfälle per år sticker ut - förstagångstentan. Slutsatsen blir således att man har störst chans att klara kursen om man sätter den direkt. Nu vet ni.

FilFak stämmer Byggvesta Den senaste tiden har föreläsare på FilFak larmat om bristande fokus från deras studenter på föreläsningarna. Detta härleds till de konstanta bankanden vid Colonia som gör att FilFak-studenterna inte får sina dagliga 13 timmars sömn. Till följd av detta har FilFak nu stämt Byggvesta. Fortsättning följer.

Overallspsykos ”Livet är en fest” säger vissa. Några som till synes tagit detta till sin spets är en uppsjö av Linköpingsstudenter som på senaste har synts på campus iförda overaller till vardags! Även om tidiga prognoser förutsäger att detta fenomen bör ha minskat i utsträckning tills utgivningen av detta nummer, är det i skrivande stund inte helt ovanligt att stöta på en frisk doft av skytte-C och kirbakfylla när man passerar C-husets korridorer för att närvara de dagliga lektionerna. Något som går hand i hand med denna trend verkar också vara en förkärlek till färgglada fotbollsstrumpor med till synes helt okända lags logotyper, samt ibland lustiga hattar och andra fashionabla artiklar. Nattredax pålitliga insiderkällor hävdar även att det finns ett samband mellan dessa observationer och mängden unga män som på vårens kant fått för sig att odla vilda skägg, ofta sin alldeles för mediokra skäggväxt till trots.

Senast igår upphittades en kvinna iförd en kycklinggul bäbismössa med tillhörande outfit i en av soptunnorna utanför C1 där hon gjort sitt bo för natten efter en vild kväll som kan antas ägt rum nära skyttebanan. I samband med hennes våldsamma uppvaknande kunde orden ”Snart är det VSR” urskiljas. När ska detta vansinne ta slut, och mer intressant, vad är det egentligen som pågår?

Rykten, legender och en del skitsnack ➤Exklusiv intervju ✓ Sätter stopp för alla skriverier ➤”Jo fan, jag lovar” ✓ ”Neeh?” ✓ ”Bygga komposter” ✓ #KAochELharkänslorochräknasmed Finns illuminati, var månlandningen fejk och är två skopor färs på tacofredag i kårallen bara riktlinjer? Detta är frågor som många ständigt funderar och grubblar över. TidLing gör en djupdykning bland alla rykten för att erbjuda er kära läsare vägledning i detta snåriga träsk. ”Samla alla datautbildningar under samma tak”, så lyder D-sektionens slagord. Lingsektionens respons: “nehee du, vi tar dem” På grund av detta uppstår dock visst missnöje bland Mi-studenterna då de förlorar suveränitet som det korvtätaste

programmet på sektionen då den sköra könskvoten rubbas. Därför anskaffas även M från M- sektionen för att återställa denna delikata balans. Vad händer med DPU och EMM undrar ni, jo de omplaceras till likasinnade nere i Key-huset där de kan leka i slöjdsalen eller bygga komposter i Viagraparken. Kanonkul ju? I samband med denna omorganisation hörs ett rop från fjärran hörn bortom corson. Vi talar såklart om den bortglömda och konstiga kusinen, folkhögskolan. Med utbildningar som “kreativ producent” och “scenkonst” kan man börja med att fråga sig “varför tillhör inte detta Filfak?” Denna fråga ställer sig även Conny, 37, från Mjölby. “Ja det tycker jag….. *skaffa TidLing PLUS för att läsa hela artikeln

Tentaakuten ➤ Garanterade resultat! ✓Vi tar nu emot swishbetalning! ➤ Din räddare i nöden ✓Godkänt i flervarren, lättare än någonsin ✓OBS U är ett resultat Problem med tentorna? Föräldrar som tvingar dig att göra någonting med ditt liv? Eller är du bara sämst och helt saknar moral? Sedan urminnes tider har människor hittat nya innovativa lösningar för att göra livet enklare. Farthållare, vaccin och baljanblipp är exempel bara för att nämna några. Nu står vi inför nästa evolution. För endast 999SEK + moms kan du få lika bra betyg som den där jäveln utan vänner som sitter längst fram och spelar schack med läraren på rasten. Från legenderna som gav dig 1.9 på högskoleprovet kommer nu chansen att fortsätta uppfylla alla dina

våtaste drömmar om att klara läkarlinjen och skryta om det på Tinder. Vi ger dig 3 månaders räntefri avbetalning och fullständig garanti på att dina personliga uppgifter antagligen inte kommer läcka. Har du varit kund hos oss tidigare? Grattis, då erhålls 50% rabatt genom att kontakta Disciplinnamnden@liu.se. Tipsa även om en vän som brukar fuska och få ytterligare 10kr rabatt per tips!