LiTHanian #2 2020 by LiTHanian

En bilaga om bin

Pomme VS Pommes

26 Ă&#x2013;l-testet

Om livet ger dig citroner

April 20

hefredaktören har ordet

Jag har fått uppfattningen att allt fler försöker sig på någon sorts diet, eller åtminstone sätter upp ramar för hur deras matvanor skall se ut. Vissa baserar det här interna regelverket på exempelvis en allergi, medan andra verkar ha någon sorts strävan efter att bli en bättre människa som motivation. Man ska undvika gluten, fett, animaliska produkter och inte äta mellan 18 och 06. Att vara flexitarian, vilket innebär att man äter vegetariskt ibland, är ett ställningstagande istället för ett skämt. Hur vettigt det hela är kan diskuteras, men jag vet inte om jag skulle se det som en diet och ett aktivt val att jag käkar en vegetarisk skål havregrynsgröt till middag ibland.

Men hur gör man egentligen när man ska hålla sig till en speciell diet av olika slag och anledningar? I det här numret av LiTHanian utreder vi, utöver mycket annat, hur man gör för att bara äta gul mat i en vecka. Ett mycket intressant experiment. Förutom att diskutera matvanor och att hinta subtilt om att vi har ett färgtema på tidningen har vi många andra intressanta utredningar och artiklar att bjuda på i det här numret av LiTHanian. Hur säger man egentligen pommes? Med eller utan ”s” på slutet? Varför ligger bina illa till, och hur gör vi för att rädda dem? Och vilken öl har egentligen bäst APK smak? Som vanligt har du alltså en snygg och välfylld tidning att se fram emot. Trevlig läsning!

Viktor Lind Chefredaktör 19/20

Vilken insekt skulle du vara och varför? A. Viktor Lind, Chefredaktör

J. Linnéa Gistrand, Skribent

chefred@lintek.liu.se

K. Erik Tilly, Krönikör

En 7/32” insexnyckel tror jag. Eller är det någon skillnad på insekt och insex?

En tvestjärt för jag är vidrig.

Dagslända, likt min motivation dör den efter någon dag.

B. Ebba Åslin, Redaktör Ett bi, rädda bina! (s.10)

L. Sara Pauli, PR-ansvarig

C. Hanna Leinonen, Layoutansvarig

En gråsugga för jag lever i mörker.

I somras blev jag biten av en nattfjärilslarv, hoppades på Spider Man-effekter men har inte märkt något än…

M. Karin Sundberg, Fotograf

Skräddare, balanserar livet på en skör yta.

D. Rebecka Walfridson, Layout

N. Ellen Lundin, Skribent

Citronfjäril, för att citrus alltid är det givna valet.

En bananfluga, känns som ett rätt kravlöst liv.

E. Fanny Bidenäs, Layout

O. Mathilda Carlberg, Skribent

Jag vill ju vara hon på russinpaketen, hon verkar så jävla skön.

Hmm, insekt... är nog mer en domedagssekt. Lever ofrivilligt efter mottot ”ingen minns en bangare”.

F. Katarina Martens, Illustratör

Mal, för jag är väldigt mörkrädd. (Och för att jag har hål i alla mina strumpor av oklar anledning.)

G. Lina Jonson, Illustratör En humla.

H. Karin Göransson, Webbmästare

En gräshoppa pga behöver precis som den veckla ihop mina ben när jag sitter i trånga utrymmen.

I. Pontus Maniette, Företagsansvarig

Benjamin Syrsa - Har cylinderhatt och paraply var jag än går.

LiTHanian är en kårtidning som utkommer fem gånger per år till alla medlemmar i LinTek Linköpings teknologers studentkår.

Adress: LinTek, Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

Ansvarig utgivare: Viktor Lind

Framsida: Illustration, Katarina Martens

Tryckeri:3 LTAB

3 6-7 8-9 10-11 12-13 14 15 16-17

Redaktionssida

Innehåll.

Pomme vs pommes

En bombsäker duo för att leda LinTek

En bilaga om bin

Quotes från Sjumilaskogen

Krönika - Framtidsångest och att börja om

LiU är medelålders

Det ideella engagemangets död?

18-19 20-21 22-23 24-25 26 27

*VĂĽrskriks*-karta

Om livet ger dig citroner

Campuskoordinater

TekFak forskar

Ă&#x2013;l-testet

Sektionssidor

POMME VS

POMMES De flesta har säkert deltagit i ett flertal debatter om saken för att stå för sin åsikt och föra fram vad som är rätt, bara för att gång på gång mötas av olika resultat. Det är dags att prata om den uråldriga frågan som även den mest konflikträdde har en åsikt om: är det en pommes eller en pomme? Text: Ellen Lundin, Layout: Rebecka Walfridson, Illustration: Katarina Martens.

Angående hur konkreta svar internet har om saken så räcker det nästan med att säga att den första träffen på Google är en åtta sidor lång Flashback-tråd från 2010. Till ingens förvåning egentligen kommer de inte fram till någon som helst slutsats, utan det hela eskalerar istället till 20 andra långsökta varianter av namnet och minst lika många personangrepp. Ingen av nästkommande träffar verkar heller ha något riktigt svar på frågan. Det är en salig blandning av exempelvis Wikipedia som diplomatiskt skriver att det vardagligt kallas ”pommes bland annat”, det är Språkinstitutets blogg som avslutar ett inlägg med att kalla det flottyrkokta potatisstavar, och det är Slangopedia som har med varianter som stolpapäror och pompa. Samtidigt som pommes inte ens finns med som ord, och innebörden av pomme tydligen är mustasch. Det här tyder på att det hela antagligen är fråga om dialekt, vilket även flera av träffarna på internet spekulerat om. En av de återkommande teorierna verkar vara att pommes är den vanligaste benämningen i norra halvan av Sverige, medan pomme främst förekommer i Östergötland. Efter en snabb fältundersökning på universitetet verkar det som att östgötarna är överens om att när det kommer till antalet för både hur många man beställer på McDonald’s och hur många enskilda man äter åt gången så är det ”en pomme, flera pommes”. Språkrådet menar att det åtminstone går att säga både ”en pommes” och ”ett pommes”, då det är ett av de få orden som inte har ett bestämt genus, men ingenting om huruvida pomme är lika mycket rätt som pommes. Detta kan kanske i och för sig tolkas som att de anser att pommes är det enda rätta. Mycket mer information om vad som bör vara grammatiskt korrekt verkar inte finnas på internet om saken. Värt att notera är dock att denna artikel är skriven i Word och hittills är alla ”pomme” understrukna av en röd, arg linje medan ”pommes” går obemärkt förbi. (Också värt att nämna är att jag som östgöte, omåttligt triggered och partisk, nu har lagt till pomme i min personliga ordlista.)

Ett annat, möjligtvis något långsökt men fortfarande avgörande, synsätt är att ställa sig frågan: ”Vad hade MAI gett poäng för?”. Detta är relevant då när man i Flervariabelanalysen ska beräkna en trippelintegral så är det hjälpsamt att se formen som en 3D-kropp, närmare bestämt en potatis. Metoden är att undersöka kroppen som antingen lager för lager av horisontella skivor som Hans Lundmark liknar med chips, eller genom stavar i z-led, som jag tyvärr aldrig antecknade om han sade pomme eller pommes, av någon anledning ansågs det ej relevant för tillfället. Dock skriver Tomas Sjödin uttryckligen pommes i sina föreläsningsanteckningar på kurshemsidan. Slutsatsen här är att MAI åtminstone verkar säga att pommes är det som gäller i TATA69. Man skulle kunna säga att det finns tre alternativ på lösningar till situationen. Det första alternativet är att eftersom vi hänger på ett universitet med studenter från hela Sverige så kanske folk kan få säga precis vad de vill och sen är det bra med det. Alternativ två är att eftersom studenterna i fråga trots allt kommit hit och bosatt sig i Östergötland så är det just Östergötlands ord och regler som gäller. Det vill säga att vi fastställer här och nu att det är en pomme flera pommes. Alternativ tre är att bara undvika all form av konflikt och köra på Skånes stolpapäror eller Jämtlands spjälepära istället.

TL;DR: VARIANTER PÅ NAMN + FLER ALTERNATIV FRÅN FLASHBACK:

Pomme, pommes, flottyrkokta potatisstavar, stolpapäror, spjälepära, stavar i z-led, pompa, pompe, raggarhavre, franskisar, fränäre

Text: Erik Tilly, Layout: Fanny Bidenäs, Foto: Karin Sundberg.

LinTek är ett stort organ med många utskott, medlemmar och uppgifter. Det är ett maskineri som alla teknologer direkt eller indirekt påverkas av. Längst upp i operativa verksamheten hittar vi Kårordförande Ludwig Modahl Edström och Vice Kårordförande Jonatan Nygren. LiTHanian har fått möjlighet att genomföra ett exklusivt reportage med den bombsäkra duon.

är jag kommer in på kontoret är det tidig eftermiddag och februarisolen lyser upp rummet på Kårallens tredje våning. Nedanför på Corson ser man studenterna cykla mot den Linköpings-karaktäristiska vinden. Jag möts av Ludwig och Jonatan som sitter på varsin sida av rummet. De utstrålar en spänning och ett driv som jag inte kan sätta fingret på, men som blir mer och mer uppenbart under intervjuns gång. Jag slår mig ner mellan dem, Kårordförande och Vice Kårordförande, den ledande delen av organet LinTek. Namnen på posterna väger tungt i munnen. Det är just ordet “ordförande”, det har en klang till det som kan avskräcka även den mest självsäkra studenten, men för de som tar sig an utmaningen så får de tillbaka tusenfalt. Ludwig har kanske den mest påtagliga karisman jag någonsin bemött. Han utstrålar ett välkomnande som direkt leder in till samtal. Ludwig började sin resa från pensionärsidyllen Vadstena, endast 40 minuter från Linköping. Så pass nära att studentlivet alltid funnits där, men även fast han nu är Kårordförande för LinTek, så började han sin studiekarriär i de filosofiska korridorerna på civilekonomprogrammet. Det är även därifrån han har sitt första minne av universitetstiden. Det märkliga beteendet civilekonomer har, att skrika på varandra för att hälsa under Nolle-P, har satt sig djupt rotat i minnesbanken. Om det var det som sen ledde Ludwig till att byta till C-klassen på Maskinteknik lämnar han osagt. Jonatan har en mer romantiserad berättelse om hur han valde att påbörja sina studier vid Linköpings universitet, och hur han tog sig från Närke, ”hjärtat av Sverige” till Linköping, ”hjärtat av motvinden”. Det hela började med ett besök hos hans syster, som både har pluggat och doktorerat på LiU. Hon bodde i T1 ett tag och när Jonatan kom dit första gången fick han syn på en gullig liten villa i närheten av hennes lägenhetshus. Det såg ut som ett helt vanligt hus, men på en liten skylt stod det Villevalla Pub. - Jag frågade min syster om huset och hon svarade att det är en studentdriven pub som fokuserar på öl. Då blev jag intresserad och insåg att aha kan man göra sådana saker som student, att driva en pub liksom. Sen skulle vi gå ut med hunden och där satt massor av studenter i ovvar utanför ett hus och drack öl, det såg hur mysigt ut som helst. Det huset som studenterna satt vid, är där jag bor idag, och Villevalla Pub var även där jag satt i styrelsen. Så mina första intryck har verkligen lett till att jag har gjort de val jag gjort.

Vad det än var som var den avgörande faktorn till att Jonatan hamnade här så blev han i vilket fall kvar. Nu har han läst Kemisk analysteknik och är inne på en master i Organisk syntes/ Läkemedelskemi, eller som Ludwig inflikar snabbt ”Droger”. Ludwig och Jonathan har snart suttit tillsammans i kårledningen i en hel mandatperiod. De kommer från olika utbildningar och bakgrunder. Men någonstans startade deras intresse för LinTek. Med bland annat klasspappa för Maskinarna, utskottsordförande och revisor i maskinteknologsektionen samt LinTeks Valnämnd i bagaget så utvecklade Ludwig sitt engagemang till kårledningsoch styrelsenivå. Men det började inte där. I början var han inte den som planerade att engagera sig i den utsträckningen han har gjort. Studietiden började istället med fokus på plugget och att klara Grunken - Jag var livrädd för Grunken. utbrister Ludwig. Han tillägger även snabbt att Valnämnden faktiskt är det enda LinTek-engagemanget han haft innan kårledningen, men att Jonatan gott och väl väger upp för det han saknar. Och det ligger något i det. Jonatan är inte ny för LinTekengagemang. Han har redan gjort en period i Kårledningen som Utbildningsansvarig och har utöver det även varit Kassör i Gudfadderiet och suttit med i styrelsen för Villevalla Pub. - Jag kände att det var någonting mer jag ville göra, och insåg att leda den här gruppen, kårledningen, liksom skulle vara riktigt kul att göra. Vi avbryter intervjun för en kort paus. Ludwig öppnar dörren för att släppa in lite luft och direkt stormar några från kårledningen in med frågor. Det märks att det finns en vana om att dörren alltid är öppen. - Nu har du fått se vardagen hos oss. Om man lämnar dörren på glänt lite sådär så kommer det direkt in massa människor. Säger Jonatan med ett leende på läpparna. Kårordförande och Vice Kårordförande, på pappret två skilda poster, men i praktiken så delar de mycket på ansvaret. - Vår företrädare brukade säga att vKO och KO tillsammans har postansvaret som en bolags-VD. Men att Ludwig som KO har de mer externa ansvaren och jag har de interna ansvaren. Säger Jonatan. Något som båda även instämmer om är att möjligheten att dela på presidiedelen och ha någon att diskutera med bakom stängda dörrar underlättar arbetet väsentligt. Där posterna som KO eller vKO väl skiljer sig åt är det märkbart.

Som KO har man bolagsansvar och representationsansvar, samt sitter som styrelseordförande i LinTeks holdingbolag. Man sitter även med i flera externa styrelser, bland annat i universitetsstyrelsen och fakultetsstyrelsen. Men Ludwig påpekar att representationsansvaret ändå är det största privilegiet man har som KO, utöver förmånen att få arbetsleda kårledningen. vKO har mer ansvar över det administrativa som ekonomi och budget. Man är också dataskyddsombud och har hand om GDPR samt inventarieansvar. Det resulterar i att man behöver hålla koll på många av de konton LinTek har samt förvaltar. Det är också vKO medarbetarna ser mest under dagarna när KO är ute på möten. "När jag springer på möten sitter Jonatan och gör magi i excel. "säger Ludwig. Även fast arbetsuppgifterna skiljer sig åt så är de båda lika stolta över tiden som en del av kårledningen. De gläds båda två till vad de har åstadkommit själva och vad de hjälpt andra att åstadkomma. Efter sommaren är det tillbaka till heltidstudierna, Ludwig kommer påbörja sin Master i Kvalitet och Verksamhetsutveckling och Jonatan kommer fortsätta med sin Master om droger, eller “Organisk syntes/Läkemedelskemi” som det heter enligt LiU. Båda kommer fortsätta ha närvaro i LinTek, men ta ett litet avstånd från engagemangen och fokusera på studier och ta igen tid med vänner, hobbys och familj.

Framtiden för Kårordförande och Vice Kårordförande är inte helt oviss och var vi hittar dem härnäst kanske inte kommer som en chock. “Diplomat eller landshövding. Ge mig några år så” som Ludwig säger. Jonatans framtid går att hitta i hans spår som Utbildningsansvarig och intresse för det studiesociala. Om några år kanske vi hittar honom som professor eller, om han får drömma lite, dekan. Så länge utbildningen är i fokus. Hur än framtiden artar sig så hoppas jag vi kommer få möjligheten att ta del av den. Jag frågar dem, om möjligheten ges, vad deras självbiografi skulle heta. Ludwigs presenterar en tydlig idé: “Gemytligheten äro en dygd”, eller som Jonatan föredrar att den ska heta: ”En bombsäker guide till gemytlighetens dygder”. Den skulle handla om hur man når fram till det fina och uppskattade i livet. Jonatans självbiografi “Skillnaden på en bira och en bärs.” skulle handla om att hitta sig själv i att förstå vad som är det fina man vill ha och det som man vill ha bara för att man är lite sugen. - Det är liksom alltid trevligt att ta en bira men det kanske inte alltid är det bästa, men en bärs sitter alltid fint. Ludwig och Jonatan kan ses som två motpoler. Ludwig är väldigt impulsiv och utåtriktad, medan Jonatan är lugn och samlad. De kompletterar varandra i mer än bara erfarenheter. Tillsammans bildar de en oslagbar duo av blandad erfarenheter, egenskaper och framtidsvisioner, men något det har tillsammans är att de leder LinTek vidare in i framtiden.

Jonatan Nygren

LinTeks vice Kårordförande 19/20

Ludwig Modahl Edström LinTeks Kårordförande 19/20

Tips från vKO 8 snabba med KO Kostym eller overall Förfest eller efterfest Kött eller vego McDonalds eller MAX Windows eller Mac OS? Norrköping eller Linköping Kårallen eller KK C-huset eller A-huset

8 snabba med vKO

Tips från KO Investera i ett par svarta, randsydda, captoed Oxfords. Med dessa uppnår irrfärden genom de anrika och dekadenta studentnätterna fullständig excellens. Bär också LinTeks kårband, gärna i rosettform.

Hitta en passion för det gör det lättare att ta sig igenom studenttiden. Och lär dig skillnaden på bira och bärs.

Kostym eller overall Förfest eller efterfest Kött eller vego McDonalds eller MAX Windows eller Mac OS? Norrköping (vid strömmen) eller Linköping Kårallen eller KK C-huset eller A-huset - B-huset

En bilaga om bin Text: Linnéa Gistrand, Layout: Hanna Leinonen, Illustration: Lina Jonson.

Har du någonsin undrat hur biodling fungerade förr i tiden? Hur framtiden kommer se ut när alla våra bin dött ut? Låt LiTHanian ta med dig på en (väldigt ovetenskaplig) resa genom några vanliga människors liv och deras koppling till bin. År: 15 000 F.KR, Spanien

Stenåldersmannen, hädanefter kallad Ronaldo, närmar sig långsamt bikupan. Solen är stekhet i det som i framtiden ska bli östra Spanien, och framför honom så surrar vildbina olycksbådande. Den dumma jäveln har tänkt samla in honungen med bara händerna. Denna skördemetod är vanlig under den här tiden, men kan ha livsfarlig utgång. För tillfället är getingen och biet ett, än har biet inte gått till att bli den fredliga vegetarian som den är idag. Ronaldo vet inte att i framtiden så kommer biodlingen att ha satts i industriellt systemt. Denna vilda varelse som strax kommer sticka den stackars mannen sönder och samman ska i framtiden förvaras i små, små boxar för att människorna enklare ska kunna skörda deras honung. Detta kanske inte riktigt var vad Ronaldo helst hade velat ägna sin (vad som kommer att kallas) tisdag åt, men honungen är helig i hans by, och han kan inte bra gärna komma hem tomhänt nu. Bin är vid den här tiden betraktade som något mystiskt, och nästan gudomligt. Den gyllene vätskan tillskrivs vid denna tid inte enbart egenskapen att den är riktigt god att ha i te utan också även att den är anti-inflammatorisk, ökar chansen att föda söner, att bli rik, och så vidare. Så nu står i alla fall stenåldersmannen där, täckt av bistick, men han har dem. Han har fått tag i vaxkakorna. Slutet gott allting gott.

År: 1940, Sovjet

Dimitri plockar fram sin bihatt och kåpa ur garderoben. Kläderna är gamla och slitna, och luktar sött. Dressen är ärvd av hans pappa, som i sin tur ärvde den från sin pappa. Det går i släkten, men att vara biodlare i Sovjet är inte ett blomstrande yrke. Statens satta pris för honungen är det som gäller, 17 ryska rouble, eller cirka 2 svenska kronor per kilo.

När han kommer ut på gården märker Dimitri omgående avsaknaden av det karaktäristiska surrandet. Han har andra dagar sett de små insekterna singla ner mot marken, plötsligt för tunga för sina egna vingar. Men tystnaden är ny. Han öppnar försiktigt upp en av sina kupor, och ser till sin förskräckelse att hela kolonin ligger livlös på botten. En tår faller sakta över Dimitris kind. ”чертовски варроа клещи” (Fucking Varroakvalster). Varroa destructor, eller varroakvalster, är en parasit som angriper bin, både vuxna och biyngel. Detta kvalster är ett av de främsta skälen till bidöd runt om i världen. Parasiten kommer från början ifrån Asien, och spred sig under 1940-talet till Europa. Varroa lägger ägg inuti cellerna i vaxkupan där bilarverna bor. Där är kvalstret kvar tills larven är färdigutvecklad, men missbildad. Den tar sig med larvens hjälp till andra delar av bikupan, där den börjar om processen igen. Kvalstret ökar exponentiellt, och detta kan döda hela bikolonier på bara några månader. Ifall kvalstret inte bekämpas så leder det till ett stort antal missbildade bin. Bin som inte kan flyga, som inte kan pollinera. Förlusten av bin som kan bidra till sitt bisamhälle leder till slut till att hela det samhället dör ut.

År: 2020, Sverige

”Det är inte särskilt muy bien med bina för tillfället” tänker hon när hon får höra att en fjärdedel av alla Sveriges pollinerande insekter dog under 2010. ”Detta låter nästan dystopiskt” tänker hon medan hon läser om hur de i Schiuanprovinsen i Kina använder människor för att göra binas jobb istället. Hon vet att hon borde köpa ekologisk frukt, men står ändå och håller i de billigare apelsinerna. Vrider och vänder på dem i händerna. Hon vet att de bekämpningsmedel som används är ganska dåliga för miljön. Det hon inte vet är att bekämpningsmedlet idag är en stor bidragande faktor till att bina sakta försvinner. I slutet av 1900-talet så började bekämpningsmedel av sorten neonikotinoider att användas runt om i hela världen för att bespruta grödor och undvika skadedjur. Problemet är att även våra nyttodjur, till exempel bina, kan komma till skada av dessa. När ett bi pollinerar en växt som behandlats med neonikotinoider så bär biet med sig en liten del av detta bekämpningsmedel hem

till kupan via antingen pollen eller nektarn. När dessa kontaminerade ämnen förs in i bikupan och samlas på hög, så sprids giftet sakta till hela kupan, och bina förlamas ett efter ett. Giftet gör också så att bina förlorar all sin förmåga att navigera. Ett arbetarbi kan alltså en dag ge sig ut utanför kupan, för att sedan glömma hur det tar sig hem. Biet fortsätter att irra omkring, oförmögen att hitta tillbaka, tills det slutligen dör. Hon lägger ner apelsinerna i korgen ändå.

År: 2068, Sverige

När hon stiger upp på morgonen möts hon inte av doften av kaffe. Det var snart tre år sedan som bina dog ut. Det finns inte längre tillgång till varken grönsaker eller frukt. Nästan allt som äts är gjort av spannmål, då det är en av de få saker som kan pollineras utan binas hjälp. Flera försök till pollinering med hjälp av människor har gjort, men slutprodukterna blir så pass dyra att enbart de rikaste har råd. Diverse mejeriprodukter finns att tillgå, dessa har minskat i både kvalité och mängd, men ökat i pris. Det är bara en tidsfråga innan skörbjuggen tar henne också.

Vad kan jag göra för att undvika denna framtid? Plantera binas favoritblommor

Bin har precis som de flesta andra lite olika favoriträtter. De blommor som ger bina mest nektar är till exempel raps, maskros, tysklönn, klöver, lime, björnbär, dunört och ljung. Som privatperson så får man gärna plantera dessa på balkongen eller i sin trädgård, för att glädja våra randiga små vänner. Bina har också lite säsongsanpassade favoriter, som kan vara bra att ha i åtanke när man gör sin trädgård mer bi-vänlig. Vår: Vårkrokus, Skilla Sommar: Smultron, Hallon, Klöver, Mynta, Citronmeliss Höst: Kärleksört, Ljung

Bygga ett eget bihotell

Du behöver: Träbit (minst 10 cm tjock), Borrmaskin (med 3-10mm borr) Vilda bin har ofta svårt att hitta säkra ställen att sova på, detta är något som du väldigt enkelt kan hjälpa till med! Borra flera hål i träbitens ena sida, hålen ska vara minst 6 cm djupa, men får inte gå igenom träbiten. Se till att hålens kanter är släta. Klar! Placera ditt nya bihotell i söderläge, gärna regnskyddat och synligt, så att du kan kika på dina nya kompisar. För mer info, kolla in raddabina.se eller naturskyddsforeningen.se/raddabin

Bygga en bivattnare

Du behöver: Någon sorts form, vatten, spelkulor eller småsten Ett bi flaxar sina vingar över 10 000 gånger per minut medan det flyger fram och tillbaka och pollinerar. Det är alltså inte så konstigt att bin behöver ta en vätskepaus ibland. För att hjälpa dem med detta kan man ta en grund form, till exempel en pajform, och fylla den med vatten och spelkulor eller småsten. Dessa små öar i pajformen ger bina en säker plats att landa på medans de dricker, så att de inte drunknar.

r f å s n e t o Qu

Vi har många kända björnar i vårt avlånga land. Björn Gustafson (DynamitHarry), Björn Afzelius (andra B:et i musikgruppen ABBA), tennislegendaren Björn Borg och artisten Björn Rosenström är bara några exempel. Det finns även vilda björnar i skogen och metaforen att vara “stark som en björn”. I fablernas värld förekommer ytterligare en metafor. Att göra någon en björntjänst. Det kom från en björn som ville vara snäll och ta död på en fluga i sin kompis ansikte vilket han gjorde… med en sten. Initiativet resulterade i att både flugan och vännen dog. Att göra någon en björntjänst är alltså göra något i välmening men som leder till förödande konsekvenser för mottagaren. Typ som att ge sin kompis extra starka groggar för att sedan se henne stagedivea nerför trapporna på Trappan.

En annan känd björn i fablernas värld är vår käre Nalle Puh. En gul liten björn som bor med sina vänner i Sjumilaskogen. I vuxenvärlden förekommer konspirationsteorin om att varje karaktär i sagan representerar en psykisk störning. Ugglan är narcissist, Nasse har ångest, kaninen lider av OCD och I-or av depression. Nalle Puhs besatthet av honung påvisar hetsätning och alla karaktärer manifesteras beroende på huvudkaraktären Christopher Robins humör, som har schizofreni. Varför är det så att alla våra favoritfilmer som barn förstörs när vi är vuxna av konspirationsteorier? Nej, låt oss behålla vårt barnasinne och naivism och istället ta del av alla visdomsord som Nalle Puh har sagt genom åren. Tolkat ur ett studentperspektiv.

”Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det” Ett praktexempel på effektivt tentaplugg. Vid stress är det lätt att glömma och hysteriskt bläddra i läroböckerna, men det bästa sättet är att veta vad du söker innan du börjar leta. Är det en formel, en konstruktion eller kanske ett x? Om det är det sistnämnda, stäm av med dina kompisar om de tycker det är en bra idé att börja leta efter det. Matteboken behöver också lära sig att gå vidare.

”Kom inte för sent till det du vill komma i tid till” Det här är ändå rimligt och extremt tydligt att studenter gör. En efter en släntrar in till lektionen, plus minus fem minuter som undervisningen börjar. Såklart strävar de efter att komma i tid, men viljan är inte riktigt lika stark som när det står lunchföreläsning uppskrivet i kalendern. Aldrig tidigare har elever kommit i tid, med råge, som till en föreläsning där det bjuds på lunch. Då existerar varken försovningar eller “bussen fastnade i bilkö”.

”Om personen du talar med inte tycks lyssna, var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat” En ypperlig bra tanke för att behålla tålamodet till klasskamrater som agerar motvalls under grupparbeten. Lyssnar denne fortfarande inte trots att du talar i 150 dB så låna spolarslangen i laborationssalen och spruta i örat. I så fall är det inte ludd som är i örat utan en vaxpropp.

Sjumilaskogen Text: Mathild a Carlberg, Layo ut: Rebecka Walfridson, Illustration: Lina Jonson.

”Det är bra mycket trevligare att vara två” Sa alla utom den som spelar solitär. Och den introverte. Håller du med men vet inte hur du ska göra för att hitta en andra person? Det finns lite olika tillvägagångssätt. Första är att strunta i den oskrivna regeln personligt space. Sätt dig i stolen bredvid i föreläsningssalen, på campusbussen eller varför inte cykla bredvid den andra cyklisten istället för bakom eller framför. Vill du gå steget längre och bli ett med personen som får fjärilarna i magen att flyga - ta tips av KliTHanian testar dejting i LiThanian #1. Säkra källor har bekräftat att knepen fungerar.

”Om man tänker efter en stund kan det hända att man kommer fram till ett mycket viktigt beslut” (Inte minst med lite promille i blodet.)

“Folk säger att ingenting är omöjligt, men jag gör ingenting varje dag” Mvh prokrastinerare.

“Det är roligare att prata med någon som inte använder så långa och svåra ord, utan korta och enkla typ som “ska vi fika?” Hur du enklast skaffar vänner i Sverige: fika.

“Du är modigare än du anar, starkare än du ser ut och smartare än du tror” För att faktiskt vara lite seriös så är detta en väldigt viktigt citat att påminna sig själv om. Det är många studerande som känner prestationsångest, har dåligt självförtroende eller självkänsla vilket lätt stjälper ut över skolarbeten. Att säga det till dig själv framför en spegel må kännas extremt löjligt, men är något som verkligen fungerar! Inför varje seminarium, tenta eller varför inte varje morgon och kväll. Hur obekvämt och krystat det än känns så kommer det att hjälpa dig under utbildningen i längden. Tro på dig själv! Du kan! Heja, heja.

Med de orden tackas A. A. Milne, författaren till sagoboken, för fantastiska budskap. Hoppas ni bär med er, i alla fall något, av dessa utdrag till skolbänken. Och kom ihåg: en björntjänst gör ingen glad. Lite “håning” i en Bee’s knees cocktail däremot!

Framtidsångest och att börja om Text: Erik Tilly, Layout: Fanny Bidenäs, Illustration: Katarina Martens.

Terminslut närmar sig. Det är examenstider för vissa och sommarlov för andra. Vilken kategori du än tillhör så är framtidsplanerna ett faktum. Vi har alla olika tankar om vad vi vill göra sen, hitta ett bra jobb, flytta utomlands, plugga vidare eller bara byta bana helt och börja läsa möbeldesign. Vad det än är så står vi inför ett val och det är inte alltid lätt att ta det beslutet.

ånga av oss har säkert någon gång tänkt tanken att det skulle vara skönt att hoppa av plugget och gå tillbaka till att jobba deltid och ”hitta sig själv”. I den mörkaste ångesten och tenta-stressen har nog de flesta studenter tänkt att föräldrarnas soffa, färdig mat i kylen och en medioker lön inte är så dumt. När jag påbörjade min utbildning för några år sedan var mina tankar överallt. Utbildningen var så bred att jag inte visste om det jag gör nu faktiskt är det jag vill göra sen. Men under första året går tiden så fort, allt är nytt. Dagarna flyger förbi, plugg och skola varieras med fester och bakisdagar. Tillslut är hela första året förbi, två terminer har lett fram till ett vägskäl. Tankarna sviktar om det här är vad jag vill göra nästa höst, men efter mycket tvivel så får engagemang och livssituationer mig att hålla fast. Studierna fortsätter även nästa termin. Tillslut har jag blivit så inbiten i situationen att jag fortsätter, det ena avlöser det andra och tiden rinner iväg. Plötsligt har det gått tre år och det är snart dags för examen, kandidaten är över och framtiden är lika osäker nu som den var innan jag började plugga. Men jag har utvecklat en målmedvetenhet, ett driv för något nytt. Siktet går mot mastern, och framtiden är inte helt dum. Jag vill inte påstå att jag ångrar min studietid hittills, men jag har fortfarande en tanke om att jag skulle passa bättre på en annan utbildning. Att civilingenjör skulle ge mig mer möjligheter, eller att juridik kanske egentligen var det jag planerade. Men hur tankarna än gick så var det svåraste när jag tvivlade att jag inte hade någon att prata med om det. Jag skämdes för att ta upp det med mina vänner. Jag behöll mina tankar och tvetydighet för mig själv. Men efter att faktiskt ha pratat med andra i min närhet vet jag nu att jag inte var ensam. Det finns många som väljer att stanna kvar på utbildningar de känner sig osäkra på. Kanske för att de kommit halvvägs och tycker att det är för sent att byta, kanske för att de inte vet vad de skulle göra istället eller kanske för att någon i deras närhet pressar dem till att stanna. Vad som driver dem till att fortsätta är upp till varje person. Men det är viktigt att veta att det finns ingen skam i att börja om, bara för något verkar rätt så betyder det inte att det är rätt. Det har varit tre tvetydiga år. Jag har gått från att uppskatta min närvaro och mitt program till att överväga den minimala timlönen på McDonalds och tillbaka igen. Lyckligtvis så fann jag ett fäste i mitt program och jag trivs där jag är nu, men det jag ångrar är att jag inte gav mig själv möjligheten att utforska de andra alternativen. Att jag inte vågade börja om.

Text: Ellen Lundin, Layout: Fanny Bidenäs, Illustration: Ebba Åslin.

LiU är ett av de yngre universiteten här i Sverige och profilerar sig med att vara nytänkande och modernt. Exempelvis, medan Uppsala universitets slogan stolt är ”kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477”, kör LiU istället med ett uppochnedvänt ”Tänk om”. Kan det dock vara så att LiUs desperata behov av att verka unga och hippa eventuellt börjar slå över till vad som enbart kan liknas med en ren och skär medelålderskris? I skrivande stund är det bara ett par veckor kvar till att ansökan öppnar i mars, vilket innebär att LiU lagt lite extra krut på att försöka locka nya studenter, och det här märks ganska tydligt. Likt en fyrtioåring har universitetet börjat genomföra ifrågasättbara idéer och projekt för att i ren panik verka mer ungdomliga. Klyschiga citat på väggarna i hallen skulle kunna jämföras med videon på startsidan till LiUs hemsida. Det är ett kort, inspirerande klipp som ska visa hur fantastiskt det är att studera här. Nu tenderar säkert alla sådana filmer att vara lite överdrivna, men ändå så består den här videon av en 2 minuter lång harang av motiverande slagord som ”göra nytt”, och ”göra fel och göra om”, eller ”göra det omöjliga möjligt”, det ena klyschigare än det andra. Detta sker dessutom till klipp av saker som fräna robotar, och studenter som aldrig någonsin verkar ha upplevt en lycka så stark som när de får slå upp en mattebok. Den nya, snabba motorcykeln kan motsvaras av prylarna vid LiUs monter på SACO-mässan. 3D-skrivarna släpas med i högsta hugg för att visa att LiU minsann är lite häftigare än resten av utställarna på mässan. För sådana använder ju trots allt den genomsnittlige studenten i princip varje dag. Alltifrån fräna projekt eller när man glömt sporken till lunchen. Det nypiercade örat, eller försöket till att se tilltalande ut för människor 15 år yngre än vad man kanske egentligen borde hålla sig till, kallas för Studenthuset på Valla. För av någon anledning tyckte någon att det kändes relevant att trycka in ett gäng ribbstolar i ett rum, som för övrigt kallas ”Rörelselabbet”. Trodde de flesta hade släppt behovet av att hänga lite i en riktigt bra ribbstol någonstans under mellanstadiet, eller åtminstone när man slutade ha idrott under gymnasiet, men absolut, klart studenterna ska ha ribbstolar.

Att börja med en ny hobby, som yoga råkar vara just precis vad LiU också gjort. Även här är vi i Studenthuset, där det såklart skulle finnas ett yogarum. Det är fritt fram att låna både pilatesbollar och yogamattor om man så skulle vilja, helt fantastiskt. Och precis som när din mamma köpte en pilatesboll blev den inte långt därefter undanstoppad och så förblev pilatesbollen oanvänd för att det bara var kul i ungefär fem minuter och för att ”ni kommer bara ha sönder den, ungar. ” Åldersförnekandet är också ordentligt påtagligt. På LiUs hemsida skriver de dessutom att “Vår enda tradition är förnyelse.” Värt att nämna är att under 2020 så kommer VSR hållas för 42:e gången, SOF för 47:e, och Dra’t i Spat kommer ha sitt 50-årsjubileum. Om universitetet har evenemang som själva är gamla nog för att ha nått en, kanske till och med två ålderskriser så lär ju det om något vara ett tecken på att LiU också själva har en. För att summera så jo, det verkar stämma, LiU har nog inte bara börjat närma sig en medelålderskris, utan vi verkar vara mitt i smeten av den. Tagga klimakteriet om ett par år. Det blir bra igen snart.

Det ideella engagemangets död? Text: Viktor Lind, Layout (?): Hanna Leinonen.

”Jag tror det handlar om intresse och egen vinning egentligen. Jag har inte hittat något engagemang i studentlivet som jag känt mig intresserad av, så då har jag inte engagerat mig. Det är inte mitt ansvar typ?” – student som aldrig varit ideellt engagerad. Ja, det finns en hel del att klura på angående varför man är ideellt engagerad eller inte. Gör man det för att det ser bra ut på Cv:t? För att man tycker det är kul? Eller för att man vill ge tillbaka till studentlivet på något sätt? Och vad är det för poster som söks egentligen? Efter en kort runda av research är det uppenbart att det är många som funderar på det här med ideella engagemang. Många lite äldre studenter tycker sig se att söktrycket till en ”ideell genomsnittspost” har minskat under åren de studerat. Att en post inom exempelvis ett sektionsstyre är vakantsatt vid ordinarie inval är snarare en regel än ett undantag menar vissa. Vad kan det här bero på? LiTHanian har diskuterat frågan med ett antal personer, som får göra sin åsikt hörd nedan.

Valmöjligheter

En person som LiTHanian pratat med hävdar att det är på grund av det näst intill mättade föreningslivet i studentvärlden som det upplevs som att färre söker. Det finns numera en förening eller intresseorganisation för nästan allt mellan himmel och examen, från obskyra herrföreningar till festkommittéer och datorspelssällskap. Personen menar att med så många olika föreningar orkar den gemene studenten inte ta till sig all information om vad man kan söka, knappt ens vilka föreningar som finns. Att försöka tillgodogöra sig vilka föreningar och poster som finns och verkar intressanta, när de alla drar igång separata rekryteringskampanjer vid samma tidpunkt en till två gånger per år, blir lätt övermäktigt för en trött studenthjärna att hantera. I försvar mot stormen av information går man lätt in i samma försvarsläge som under en extra krävande föreläsning, och tar inte in någonting alls. Det kan alltså mycket väl vara så att nettomängden studenter som vill engagera sig i en förening är konstant, men att det otroliga utbudet av föreningar, tillsammans med hur lätt det är att exponeras för deras information tack vare sociala medier, gör att det verkar som att färre söker för varje år som går.

Det är studenternas fel

En annan person anser att felet inte ligger i att det är för många föreningar, utan att det är studenterna som är att beskylla för bristen av ideellt engagemang.”När man var liten var det ju alltid någons förälder som höll i träningar till olika lag och så, men det ser inte ut så längre. Det är någon som är anställd av klubben

som styr fotbollsträningarna numera, och det färgar av sig på de nya studenterna. De har inte vuxit upp med ideellt engagemang, och ser därför inte nyttan med och behovet av det.” Visst, det kanske känns så, men all fakta pekar faktiskt åt motsatt håll. Enligt en enkät utförd av LiU år 2017 är det faktiskt så att studenternas procentuella engagemang ökar för varje år som går. Undersökningen visar att ca 50% av alla studenter är ideellt engagerade just nu, och att de engagerade som lägger mer än 6 timmar på sin förening har ökat stadigt sen 2012. Folk verkar alltså vara mer och mer engagerade, och spenderar mer tid på sitt engagemang än tidigare.

Förtroendeposter

Kan det vara så att det är förtroendeposterna som inte fylls, och att man ser det som att ingen någonsin söker något? En förtroendepost innebär att man väljs för att utföra ett uppdrag utefter sin övertygelse om arbetets utformning, till skillnad från en anställning då man förutsätts sköta ett uppdrag utan att lägga in egna åsikter i det, enligt Wikipedia. Att sitta i exempelvis LinTeks fullmäktige, ett sektionsstyre eller styrelsen i en förening brukar betyda att man är förtroendevald. Som namnet antyder har en förtroendevald fått förtroendet av de som valt in hen att personen skall göra ett bra jobb på sin post. Det innebär en hel del ansvar helt enkelt. Man förutsätts lägga ned tid och energi på sin förening/sektion/kår, och det man får tillbaka är ungefär en hoodie och ett lite finare Cv efter studietiden. (Har man otur får man inte ens en hoodie, bara en piké eller en hatt). Ett av LiTHanians intervjuoffer påpekar att den huvudsakliga anledningen till att folk engagerar sig i förtroendeposter, att man kan flexa med det på sitt Cv, inte längre är särskilt relevant. Det råder stor brist på ingenjörer (som de flesta på tekfak blir efter examen) på arbetsmarknaden, så vad spelar det för roll om man har en extra förtroendepost på Cv:t om de som pillat sig i engagemangs-naveln hela studietiden får ett minst lika bra jobb? Något man ofta hör är också folk på förtroendeposter som klagar över hur mycket de har att göra, och att deras engagemang går ut över studierna. Fördelarna med förtroendeposter verkar alltså vara: ser snyggt ut på Cv:t, man får en tröja. Väg detta mot de uppfattade nackdelarna, att man åsidosätter skolarbete för ett engagemang som i slutändan inte ens ger så mycket i jakten på arbete, så har du en sannolik förklaring till varför studenter drar sig för att söka en post i exempelvis ett sektionsstyre. Vill man vara engagerad kan man ju lika gärna söka en generell post i något utskott, så får man både engagemangskakan och tid att plugga till tentorna.

Undantaget

Som med alla tendenser finns det såklart några som skall vara motsträviga och göra helt tvärtom. På LiU är det allas våra konsulter, I-sektionen, som inte följer strömmen. De I-studenter som LiTHanian pratat med suckade när sektionens senaste vintermöte fördes på tal.”Hur många motkandideringar var det i år? 9? Problemet är mer att I:are är FÖR engagerade!” På I-sektionen är det ytterst ovanligt att en post i styret blir vakantsatt, vilket snarare är en regel på vissa lite mindre sektioner. Hur kan det komma sig? LiTHanian är en neutral tidning, och slänger sig inte gärna med fördomar när vi inte skämtar. Men det är just en fördom som verkar vara sann när det kommer till I:arnas engagemang – I:are är jävligt satsiga helt enkelt. På I-sektionen finns det en kultur av att vara framåt och driven, man ska ha bra betyg och vara engagerad i det mesta, och detta speglas åtminstone i det sektionsinterna engagemangslivet.

Lösningen (?)

Ja, hur ska vi lösa det här med engagemang egentligen? Finns det ens något som behöver lösas? En representant från en studentkår på ett annat svenskt universitet hävdar bestämt att det hänger på hur man får posten såväl som verksamheten att framställas. En person som ger intrycket att dennes post är trevlig, tillsammans med en förening med gott anseende, skall kunna agera som en garanti för att man ska få många sökande. Verkar posten tråkig däremot är det såklart få som söker, menar hen. Oavsett vad så verkar det faktiskt inte vara någon större kris i världen av studiesociala engagemang, när man tittar lite närmare på det. Folk söker fortfarande förtroendeposter, och det är sällan som något verkligen skiter sig p.g.a. bristande engagemang. Allt är kanske inte helt perfekt, men vad är någonsin det? Det ideella engagemanget lever visst fortfarande.

PS: Ni som är ideellt engagerade, se till att ta hand om er och arbeta inte ihjäl er! LiTHanian tycker att lagom är bäst när det kommer till engagemang, våga säga nej om det blir för mycket och ha alltid talesättet “må gott > engagera sig i nåt” i åtanke innan du tar på dig för mycket!

Pga bristande engagemang har denna sida inte layoutats.

LiTHanian vill ge ett stort tack till alla studenter som mer eller mindre frivilligt bidragit med den information som möjliggjort det här reportaget.

LiTHanians stora

*vårskriks*- karta Bli inte rädda, LinTek, för här kommer LiTHanians vårskrik! Text: Linnéa Gistrand, Layout: Rebecka Walfridson, Illustration: Katarina Martens.

Stångån

Hur man tar sig dit: Ta dig till Linköping, gå till ån.

Linköping

Längs Stångån kan man ta sig på många olika sätt. Ett av sätten är att följa den 27 km långa cykelslinga som går genom hela Linköping på båda sidorna av ån. Längs med hela sträckan finns det restauranger, caféer och andra sevärdheter, till exempel slussarna. På vissa partier längst ån kan man även paddla stand up paddleboard (SUP)!

Mjölby

Säby Västerskog

Hur man tar sig dit: Äg en bil, knappa in namnet på go(ogle)dtyckligt kartverktyg.

Skänninge

Hur man tar sig dit: Åk Östgötapendeln till Skänninge station. Skänninge är en av Sveriges äldsta städer. Här finns goda möjligheter till en dagsutflykt i vårsolen. Ta till exempel en promenad i Lindbladsparken längst med Skenån, eller utforska Svaneholms Borgruin en bit utanför staden. Ifall man tycker sig känna igen namnet Skänninge så kan det vara för att Sveriges äldsta och största gatu- och torgmarknad hålls där under augusti månad. Värt att besöka under både våren och sommaren!

Vandringsslingan i Säby Västerskogs naturreservats är 0,7 km lång, och kan vara lite mer krävande att gå. Mitt under sträckan kan du välja att avvika från originalspåret och ge dig ut i den mossbetäckta urskogen istället. Vacker natur och mycket historia!

Sörsjöns äventyrspark Hur man tar sig dit: Äg en bil och åk dit.

Denna höghöjdsbana passar de flesta (så länge de inte är höjdrädda). Sörsjön har 20 st olika höghöjdsbanor och ziplines! Höghöjdsbanan har öppet i nästan alla väder, så se till att vara rätt klädd för att utnyttja dina två timmar bland träden till max.

Norrköping Finspång Glotternskogen

Hur man tar sig dit: Ta buss 420 eller 430 och gå av vid Torshag. Följ skyltarna. I Glotternskogen finns inte enbart fina skogar och riktigt bra badmöjligheter, utan också en bastu som ägs av Norrköpings kommun. Bastun går att hyra tre timmar åt gången, för 20 kr, och är perfekt för mindre sällskap som vill koppla av ute i skogen. För tillfället renoveras bastun, och den förväntas öppna igen under maj.

Glansleden

Hur man tar sig dit: Åk till exempel buss 482 och gå av på Kalkbruksvägen. Att vandra längs de gamla kalkbrotten vid Glansleden bjuder både på vacker natur, och ett extremt rikt växtliv. För den nyfikne finns det också informationstavlor längst leden med…information på.

Marmorbruksleden

Hur man tar sig dit: Ta buss 432 eller 433 och gå av vid Marmorbruksvägen. Marmorbruket är ett vackert naturreservat beläget ungefär vid Kolmårdens djurpark. Här finns inte enbart fina vandringsleder som passar både den som vill ha en utmanande vandring och den som bara vill strosa, utan det finns också ett museum över hur det brukade brytas marmor förr i tiden, samt ett trevligt café.

OM LIVET GER DIG

Låt oss blunda för allt som har med källkritik att göra och ta del av en studie utförd av “The Happy Egg Company” i USA. De säljer ägg och indikerar därav att gul mat gör en gladare - framförallt ägg. Men efter att ha studerat noga och dragit linjer mellan studenters humör och deras matlådor så inser jag att de faktiskt kan få en poäng i trovärdighet. Gul mat gör en gladare! En student som har pizza margherita i matlådan ser betydligt gladare ut än en student som har sallad.

CITRONER... (Extremt överlevnadsexperiment) Text: Mathilda Carlberg, Layout: Fanny Bidenäs, Foto: Karin Sundberg.

Den här artikel tar ingen hänsyn till allergier, dieter, intoleranser eller livsstilar. Ta allt med en nypa gurkmeja.

Vad är det då med färgen gul? Psykologer har olika teorier om hur vi människor uppfattar gult. Negativa tolkningar, typ gult är fult, kan vara avundsjuka och irritation, vilket är mycket trovärdigt när det kommer till mat. Det går tydligt att se bland de som äter chips och de som inte äter det. Många irriterade blickar och högljudda suckar slängs, inte minst på chips-ätaren i kollektivtrafiken. En annan teori psykologer har är att vi förknippar gult med solen, och allt vad vi sammankopplar det brinnande klotet med. Energi, lycka, positivitet, vänlighet. Aldrig är vi människor så gladlynta och sällskapliga som när solen skiner på oss. De påstår också att gult hjälper vår hjärna att bli mer kreativ. Som när man kör fast på en uppgift och hjärnan påbörjar en cymbal-konsert, så kan färgen gul hjälpa en att komma tillbaka till ett logiskt och kreativt tänkande. Det är därför vi får en gul lysande glödlampa ovanför huvudet när vi kommer på de mest briljanta idéer. Hur får vi då in mer gult i våra liv? För att inte alla ska behöva bli industriella ekonomiare så skippas klädbytet. Det går tyvärr inte heller att fixa mer solljus i detta avlånga land än vad det redan är, om inte någon transporterar hit ekvatorn. Så vi får satsa på studenters största solljus i vardagen: den kära matlådan. Där kan vi få in mycket mer gult... eller? Finns det gul mat? Och isåfall: hade det varit hållbart att äta enbart det? Låt oss ta reda på svaret! (Kom ihåg att även blunda, möjligtvis kisa med ena ögat, för kostrådgivare.) Efter att ha cirkulerat runt i mataffären så pass länge att en väktare frågade om jag behövde ledsagning ut, så kom insikten hur mycket gul föda det faktiskt finns. Ärligt talat så trodde jag inte det skulle vara möjligt att överleva gul mat utan att behöva konsumera ett gross citroner, men ack så fel man kan ha! Min största passion i livet är att skriva listor… där ljög jag, men för er som har den passionen, det här stycket är till er.

SKAFFERIET Baguette, chips, corn flakes, curry, gurkmeja, kikärtor, linser, lussekatt, makaroner, ostbågar, spaghetti.

FRUKT & GRÖNSAKSLÅDAN Ananas, banan, citron, gulbeta, gul lök, honungsmelon, ingefära, kantareller, majs, mango, paprika, potatis, stjärnfrukt, tomat, ärtor.

KYLSKÅPET Apelsinjuice, fanta, majonnäs, ost, senap, smör, ägg.

et är bara att välja och vraka! Att allt dessutom är till CSN-priser får en nästan att tro det är meant to be; gul kost är skapt för studenter. Exempel på måltider: Ostsmörgås, pannkakor, potatis med fiskpinnar, mac’n’cheese, pizza med ananas banan och curry (fight me). Det går till och med att bli tillfredsställd av gula drycker. Utgång? Cider, ljus lager eller fanta. Hemmakväll? Te. Till och med en kaffedrickare kan numera få sitt kaffe gult; så kallad Golden latte. Det tackas influencerna för. Förra året slog nämligen kryddan gurkmeja ner som Tors hammare i hälsovärlden. Dess mirakulösa kraft att stärka immunförsvaret och hämma inflammationer togs på största allvar i samband med att kryddan framkallade en instagramvänlig färg. En golden latte är alltså en helt vanlig kaffe latte men där gurkmeja används för att färga mjölken gul. Kryddan är nästintill smaklös vilket gör att den kan användas som färgsättning till mat utan att ändra smaken. Är målet att få sin matlåda mer gul så är det här knepet ett ultimat tillvägagångssätt. Blanda ner en matsked gurkmeja i ditt ris, din gröt eller glas mjölk och voila, allt är gult! Immunförsvaret kommer dessutom bli bättre och du behöver aldrig mer oroa dig för att bli sjuk inför en tenta. Det hade alltså gått att överleva på gul mat. Vi hade blivit friskare, lyckligare och smartare. Är gul mat nyckeln till framgång? Om inte annat får vi en faktisk anledning att äta nudlar och pizza varje dag. Kanske är det därför öldrickare är så muntra? De ser och konsumerar så mycket gult. En fråga som får förbli obesvarad. Färgen gul kanske är ful men gör visst livet mer kul!

Campus koordinater Har du svårt att navigera med dina vänners vägbeskrivningar? Är du alltid den som kommer sent med ursäkten att du “tappar bort dig”. Förbi är dagarna när det svaret dög på dina vänners dömande frågor om varför du är sen! Bär bara med dig denna behändiga guide så kommer du aldrig gå fel igen, kanske. Text, Linköping: Ellen Lundin, Text, Norrköping: Linnéa Gistrand, Layout: Hanna Leinonen.

L I N K Ö P I N G 22

“Möt mig vid Ledsna Flickan!”

Värdelösare beskrivning får man leta efter. Allt meningen säger är att det är i A-huset. Vilken våning snackar vi? Varför måste “Ledsna Flickan” fungera som riktmärke för både första och andra våningen för det gör det uppenbarligen inte? Är du vid borden precis framför eller i rummen precis bakom? Vartenda ställe i A-huset kan klassas som “vid Ledsna flickan” till viss grad.

Säg istället:

“Vi ses vid Ledsna Flickan, som i Agoratorget då, typ runt Dalucci.” “Möts på andra våningen vid borden precis vid Ledsna Flickan.”

“Ses på Corson sen så cyklar vi ihop.”

Ja, man skulle väl kunna använda sunt förnuft och anta vart du menar, men nu är det så att Corson är 1 km lång. Vill du kanske berätta var du har din sista lektion? Eller var din cykel står? Tänker ställa mig och vänta vid Campushallen bara på grund av din bristande kommunikationsförmåga. Tackar gudarna för Snapchat-kartan.

“Jag är i Kårallen”

På riktigt? Kårallen är ett helt hus, med liksom fler än ett rimligt riktmärke?! Hur kan det fortfarande finnas människor som ärligt tror att det är en beskrivning som är tillräcklig? Är du i Baljan, för det var ungefär det första stället man lärde sig under Nolle-p? I guess du inte är i Baljan då eftersom du borde känna till den benämningen, du hänger där dagligen dessutom. Är du på nån annan våning? Vad gör du ens där? Fine, det kanske borde gå att klura ut själv ifall jag vet att du står och PR:ar eller om du skulle köpa stift eller kaffe, men ändå! Det är inte alls slöseri på mat och kläder att du lever inte, nej, nej.

Säg istället:

“Köpte precis kaffe i Baljan, hänger där så länge!” “Är i Kårallen, behövde köpa nya block på Bokab.”

Säg istället:

“Min cykel står vid C-huset, vi ses där på Corson!” “Kommer nerifrån Key, vart har du din sista lektion? Möter upp dig på Corson!”

“Är på mellanfest i Ryd! Kom hit det är asfett!”

Vid scenarion som detta är det extra noga med tydlighet eftersom alkohol är inblandat, vilket inte gör det hela mycket lättare. Samtidigt hade en mer specifik beskrivning med vägnamnet eller ens hela adressen heller varit tillräckligt då det är få som förstår sig på logiken i adresseringen i Ryd, ännu färre i onyktert tillstånd. Här är Google Maps och ihärdighet ditt enda hopp.

Säg istället:

“Åk såhär från Hemköp/Skålland så hittar du: … “ “Äh, fuck it, jag kommer till dig istället.“

“Jag är i Kopparhammaren.”

N N O O R R R R K K Ö Ö P P II N N G G

Jaha, och var menar du då? Det finns MINST tre olika byggnader du kan vara i ifall du påstår dig vara i Kopparhammaren. Är du vid lärarnas kontor, i delen som bara är massor av grupprum, eller någonstans i Nya Kopparhammaren Norrköpings designcentrum?

Säg istället:

“Jag är utanför KO201, alltså där med alla grupprummen.” “Jag är på våning 1 i nya Kopparhammaren, i den värdelösa föreläsningssalen. Ja, jag VET att det heter Norrköpings designcentrum, men inte fan tänker jag kalla det för det.”

“Jag är i Fiket!”

Denna känns som ett vedertaget uttryck som alla förstår sig på, men som ny student är det väldigt förnedrande att ombeds komma till fiket, för att sedan inse att Studentfiket i Täppan, och Trappans café INTE är samma fik.

Säg istället: “Gött, här finns ett ledig grupprum! Det är våning 6 i Kåken!”

“Jag är i studentfiket. JA det i Täppan, du har gått här i fyra år nu, snälla skaffa dig lite koll.”

NEJ, YOU FOOL. Det är utanför våra gränser, och du får aldrig bege dig dit. Det är där...KSM håller till…. Du kommer inte ens komma in där, så få inte upp förhoppningarna.

Säg istället:

“Jag sätter mig i STUDENTfiket och pluggar istället.”

“Jag är i K26”

Ursäkta, men var är det ens? Är detta samma sak som Växthuset? Ifall jag bokat K26, har jag bokat Växthuset då? Var får jag sitta och plugga?! AHHH

Säg istället:

”Jag är i grupprummet K26 som ligger i Växthuset, det precis vid ingången i Kåken!”

“Kom till KO3112”

Allt jag vill här i livet är att det ska stå Maccis i schemat när det är lektioner i den salen. Jag har aldrig i hela mitt studentliv hört någon kalla Maccis för KO3112. Ifall någon ber mig gå till KO3112 så vet jag inte vart jag ska, och går hellre hem istället. LiU borde acceptera detta och anpassa sig efter studenternas önskemål.

Säg istället:

“Jag är i Maccis.”

Tekfak forskar

Nyfiken på de nya

perovskiterna? Nya material utvecklas i forskningslaboratorierna, idag är det möjligt att skräddarsy material med många olika eftertraktade egenskaper. En ny materialfamilj som växt fram de senaste åren är perovskiterna - LiU har världsledande forskning. Text: Monica Westman Svenselius, Layout: Rebecka Walfridson, Foto: Thor Balkhed.

Tekfak forskar

erovskit är enligt de stora uppslagsverken mineralen kalciumtitanoxid, upptäckt i Uralbergen 1839 av mineralologen Lev Perovski. Mineralen har dock en mycket speciell kristallstruktur som också fått definiera en helt ny materialfamilj - perovskiter. De kan bestå både av organiska och oorganiska ämnen, de har goda ljusemitterande egenskaper och forskarna har enkla metoder att tillverka dem i laboratoriet i form av tunna filmer. Perovskiter har de senaste åren blivit ett stort och viktigt forskningsfält världen över eftersom de utgör ett både billigare och miljövänligare alternativ till dagens kiselbaserade solceller, till dagens lysdioder som är både svåra och dyra att framställa, och även för supersnabb optisk kommunikation. Vid LiU finns en stor forskargrupp inom området vid Avdelningen Biomolekylär och organisk elektronik, Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM. Gruppen leds av universitetslektor Feng Gao, som fick ett stort startanslag för unga forskare från Europeiska forskningsrådet, ERC Starting Grant, år 2016, som utsågs till Wallenberg Academy Fellow 2017, och nu 2020 även till Framtidens forskningsledare av Stiftelsen för Strategisk forskning. Med dessa utmärkelser följer miljoner kronor i forskningsanslag årligen, pengar som nu ägnas åt att dyka allt djupare in i den nya materialfamiljens gåtor. Forskargruppen är produktiv och har de senaste åren publicerat ett flertal artiklar i de bästa vetenskapliga tidskrifterna, som Nature och Advanced Materials. För även om det här är lovande material finns det många utmaningar att lösa på vägen, några exempel är att minska eller hantera defekterna i kristallationsprocessen liksom att öka stabiliteten så att de goda egenskaperna behålls över lång tid. De varianter i perovskit-familjen som hittills visat sig ha de mest lovande egenskaperna för både solceller och lysdioder består av metaller och halider (samlingsnamn för bromider, fluorider, jodider etc). Haliderna är dock inte särskilt stabila, men en lösning på detta presenterade forskargruppen nyligen i tidskriften Nature i samarbete med kollegor vid universitetet i Oxford.

– Det här är en viktig milstolpe mot en stabil solcellsteknik. Vi uppskattar att solcellen håller 80 procent av sin maximala kapacitet i simulerat solljus i minst 5 200 timmar, intygar Feng Gao. Effektiviteten i solceller av perovskiter ligger på samma nivå som solceller i kisel och forskarna vill nu gärna se industriella tester. När det gäller lysdioder har forskningen inte hunnit lika långt, men forskargruppen vid LiU har hittat en tillverkningsmetod där de fått fart på kristallationsprocessen med hjälp av zinkoxid. De lysdioder som blir resultatet har ett ljus nära det infraröda med en effektivitet på 19,6 procent, det vill säga att 19,6 procent av de elektroner som skickas in i materialet ger upphov till ljus, fotoner. Det är ett av de bästa resultaten i världen för lysdioder i perovskit. – Perovskiter är ett lovande forskningsfält. Vi har sett en rad genombrott se senaste fem åren, men fältet är fortfarande nytt och mycket arbete återstår innan lysdioder i perovskit kan produceras kommersiellt och i stor skala, säger Feng Gao. Även här handlar det främst om att förbättra stabiliteten i materialet, men också utveckla lysdioder i olika färger. Ett tredje användningsområde är för optisk kommunikation, men här är det en helt oorganisk perovskit som hittills fungerat bäst, här består materialet av cesium, bly, jod och brom. Inte de mest miljö- och användarvänliga, men forskning pågår. Det finns många goda anledningar att hålla utkik efter perovskitmaterialen i fortsättning, forskningen kring de nya materialen har nästan bara börjat och forskargruppen ser gärna både masterarbeten och examensjobb.

Den gula solcellen i förgrunden är en blyfri variant av en dubbel perovskit medan den mörka i bakgrunden innehåller bly. Forskning pågår för att byta ut blyet mot en dubbel uppsättning metallmolekyer.

Vilken öl är egentligen godast? Smakar allting bara piss, humle, malt eller något mitt emellan? Eller vad smakar ens öl? Det finns en hel djungel av den gul-nyanserade drycken. Färgen, smaken, lukten, till och med vad för önskad effekt drycken ska ha. Alla kriterier måste räknas med när öl-urvalet sker. Visserligen sker säkerligen urvalet för de flesta så enkelt som ”En öl, tack”, men för er andra så kan det vara svårt att välja. I vilket skede ni än befinner er under kvällen så råder det ingen tvekan om att utbudet på öl kan kännas helt oändligt. Därför är LiTHanian här för att guida er i öl-djungeln. Ett utskott av redaktionen har begett sig till det lokala vattenhålet (ska inte misstas för Vattenhålet i Mjölby) för att testa det bästa av det bästa.

Text: Erik Tilly, Layout: Fanny Bidenäs, Illustration: Lina Jonson.

GRÄNGES Grängesberg, kanske det heligaste vi har. Den lätta smaken av röravlagringar från tappen fångar aromen. Köper ni den på flaska så har ni helt enkelt gått till fel etablissemang, riktig Gränges serveras på tapp. Det här är en sån där öl där den första aldrig är god, snarare den tredje eller fjärde då smaken redan har satt sig i gommen.

GUINNESS En traditionell stout. Funkar bra både som frukost och till kvällsmaten. Det finns ingen anledning att inte beställa in en Guinness, förutom att du endast har råd med en och sen behöver vänta till nästa CSN.

LA TRAPPE SVENSK STARKÖL Smaken är lite som namnet. Passar perfekt när man bara vill ha något som smakar starkt och öl. “Not great, not terrible” för att citera Kamrat Anatoly Dyatlov. Relativt prisvärd, hela 8,90 kr + pant på vårt kära bolag.

DUGGES BANANA TOFFEE CHOCOLATE Har enligt Systembolagets hemsida en maltig, mycket söt smak med inslag av banankaka, choklad, vanilj, lakritsfudge och nötter. Är det här ens en öl???

La Trappe är alternativens öl. Med fylligare smak och kraftfulla aromer så erbjuder den fyra nivåer av kvällsunderhållning och likt en trappa leder den upp i öl-himmelen. Första trappsteget börjar med La Trappe Blond på hela 6,5%. Smaken är avrundad och fyllig. Är den inte tillräckligt smakrik så kliver du upp ett steg till en La Trappe Dubbel på hela 7%. På tredje trappsteget hittar vi, ja ni gissade rätt, La Trappe Tripel på 8%. Namnvariationer på ölen kan reflektera uppfinningsrikedomen som hos de föräldrar som döper sina barn till Erik. På fjärde och sista trappsteget hittar vi La Trappe Quadrupel på 10%, redaktionen upplever att trappstegen lutar lite nu och det visar sig att trappen leder neråt och inte uppåt.

Sektionssidor

Kub-arkivet Bakom kulisserna på medieteknikprogrammet

Historien om växtväggen Den 5:e december 2017 försvann växtväggen i TP51 efter många års närvaro på Campus Norrköping. Frida Hartman, då MT1, beskrev händelsen så här: ”Vi var upprörda. Arga. Besvikna. Vi kunde inte koncentrera oss på matten så det var dags för action. Stundande revolution.” Kort därpå bjöd hon och vännerna Hanna och Tilda in 15 personer till en nyfödd Facebook-grupp. ’Bring back the växtvägg to tp51’. En dag senare hade medlemmarna tiodubblats och nyblivna medlemmar vittnade om ”djup sorg”. Händelsen kallades ”Oacceptabel”.

Foto: Växe Växtvägg innan försvinnandet

Studenter. Alumner. Familjemedlemmar från fjärran länder. Alla var med ens engagerade i att återställa det rubbade ekosystemet. Det skapades namninsamlingar på change.org och inom tre timmar från försvinnandet fylldes campus med affischer för att uppmärksamma händelsen.

Främmande tjänstemän rullade in främmande växter i TP51 i ett försök att stävja folkrörelsen - men ännu ingen vägg. Studenterna hade fått en djungel, men det var inte djungeln de höll kär. Veckorna gick och minnet av väggen var numera en avlägsen dröm. Tills en morgon i slutet av februari.

Skolledningen kontaktades omedelbums och meddelade snabbt att Växe Växtvägg tack och lov bara var på semester för underhåll. Han skulle troligtvis vara på plats efter helgen igen. Äntligen kunde medieteknikerna pusta ut, men dagarna fortsatte att gå. Ingen växtvägg i sikte.

”Några veckor till kanske” löd frasen som prydde gruppens sista inlägg. Forskargruppen var nu äntligen i slutfasen av installationerna och sagt och gjort - väggen var tillbaka på plats i mitten av mars. Månader av hård kamp hade gett resultat. Balansen var återställd.

”Den är läskigt när den plötsligt börjar andas” Den 10:e december hölls en minnesstund för den ikoniska växtväggsdagboken. Medlemmarna i Facebookgruppen började posta uråldriga inlägg såsom ”Den luktar gott om man luktar hårt och nära”, samt ”Den är läskig när den plötsligt börjar andas”. Good times. Den 11:e december började aningar gå att Växe inte alls skulle vara tillbaka på måndag.

Men vad var då egentligen så speciellt med denna växtvägg? Inte värst mycket. Den skräms ibland när den börjar låta, och den är lätt att krocka med när man sitter på bakersta raden. Händelsen vittnar dock om en sällan skådad solidaritet på programmet. Hur 150 personer inom ett dygn enades tillsammans. Så när nästa kris inträffas kommer studenter kunna se tillbaka på växtväggsincidenten för att minnas och än en gång sluta samma mot ett gemensamt mål. Trots den gränsöverskridande solidariteten så var dock berättelsens sanna segrare dock MT1 - ty de fann en anledning att prokrastinera på mattelektionen. För när allt kommer omkring är ju det ändå det viktigaste. Amanda Bigélius, MT3

Dagens MT-visdom: ”Även om vi har enkla siffror blir det fel. Det blir alltid fel. Någonstans.” -

Professor

Har du en MT-historia du vill berätta? Skicka den till info@medietenkik.nu Webb: www.medieteknik.nu

daxRedax "Officiellt och helt fristående organ för D-sektionen"

Cyklonhuset

daxRedax har ordet

Det är dax igen. Efter att jorden inte gick under 2012 lämnade vi på redaktionen vår bombsäkra bunker i anslutning till kulverten, och i syfte att inte tappa bort oss i den allt mer digitaliserade medievärlden, påbörjade vi ett par misslyckade år på Vine tills nedläggningen 2016. Följaktligen spenderade vi ett antal år i VR för att slippa uppleva processen från Brexitomröstning till faktisk Brexit. Givet detta är det ingen överdrift att säga att redaktionen bakom daxRedax har legat i en lång slummer; Dsektionen gjorde ju sin egen lilla daxRedexit från LiTHanian år 2011 (blev britterna inspirerade av detta, månntro?), och har inte deltagit sedan dess. Yrvakna, och med 3Dglasögonen utbytta mot fräscha (nåja) VR-goggles, vaknar vi och ska ge er unika perspektiv från B-husets alla hörn.

Sverige och

Tack för att ni läser daxRedax! Med det sagt så är det nu dags för oss att dra på fulfest på Skytt- vänta, va? Jaha.

en del övriga länder fick smaka på stormen Dennis för en tid sen, en bråkdel av vad vi upplever på Campus varje dag. Det vi upplever på campus varje dag är en brutal cyklon som skördar cykelliv som en annan skördar Ranchchips en godtycklig kväll.

Utskottet som försvann

Alla undrar såklart vad de har gjort mot dödens gud Kali för att förtjäna cyklon motvinden kring SH när man kommer på sin cykel en måndag morgon. Men vi kan meddela att Kali är inte ansvarig för denna motvind, orsaken är mycket simplare än så.

Det finns inga bilder på D-sektionens Webb-/Infoutskott från 2012 eller -13. Är detta förklaringen till att daxRedax avslutades?

Vi på D-sektionen vet ju att allt i livet grundar sig i kod, ett snabbt och typiskt exempel är 0.En blomma: import random def life_of_blomma(): while(vatten and jord and solljus): int i = random.randint(1,20) if(i == 1): break else: väx() En simpel kodrad förklarar varför det är som det är kring studenthuset: while(true): vind = cyklon() När Studenthuset byggdes på campus så var det troligtvis en fuskbyggare som implementerade denna kodrad i husets grund. Detta är också förklaringen till varför huset tog så lång tid att bygga; byggarbetarna skrev byggkoden i Python. Så nu blev det mycket på en gång kanske för en person som inte går på D, U, IT eller IP. Men detta var en liten förklaring hur världen fungerar egentligen, alla andra på UNI som fick läsa detta säger nu tack och då säger jag varsågod.

Behöver man tagga DÖMD för att vara D:are? En fråga lika vanlig som en D:ares klagomål på Ingenjörsprofessionalismen: kan man verkligen kalla sig D:are om man inte är taggad på Datateknologsektionens Öppna Mästerskap i Dart? Vi har alla någon gång gått och undrat om kompisen verkligen taggar DÖMD, eller om det bara är en fasad för en hemlighet mörkare än SU13 under datastudenternas labbtider. Vi från daxRedax-redaktionen är här för att hjälpa dig besvara dessa svåra frågor så att du i lugn och ro kan återgå till att klaga på de digitala examensbevisen eller campus allt för tidiga stängningstider. För att besvara frågan behöver vi gå tillbaka så långt som till när världen var svart och vit, isarna var tjocka nog för isbjörnarna att gå på och DÖMD bara var en galen idé hos en ensam D-Group Chief. Legenden säger att just dart blev D:arnas val av sport på grund av de oräkneliga timmar de hade suttit och stirrat på muspekarens pilaktiga form. Chief tyckte det var en självklarhet att det skulle finnas en tävling för de mer socialt kapabla D:are som kunde tänka sig lämna SU-salarna åtminstone en gång om året. DÖMD var ett faktum och eventet växte årligen då fler och fler kände beh ovet av att byta ut datorskärmen mot darttavlan.

Labbgrupp efterlyser extraordinär commitare! Under natten mellan Fredag och Lördagen hände det extraordinära. En commit från en okänd part som egentligen inte ska ha tillgång till Gitrepot skickades in vid 03:58 på lördagsmorgonen med kommentaren “Ni underskattar min förmåga”. När vi vaknade kunde vi inte tro vad vi såg! Alla våra problem var lösta och helt utan felmeddelanden! Just nu vill vi bara veta vem som är ansvarig, vi ser nu att du är den utvalda” säger Anna Kin, talesperson för labbgruppen. I skrivande stund har ingen tagit på sig ansvaret för den ojämförbara commiten. Har du uppgifter om commiten eller personen i fråga, ta kontakt med daxRedax på: I.am.the.senate@prequelmemes.no

Vädret

När tiden hade gjort sitt och de få D:are som fortfarande var tveksamma förstod att dart kunde kombineras med Gränges fanns det inte en själ på Datateknologsektionen som inte taggade DÖMD. Men var det ett krav? Svaret än så länge är nej men det skulle snart komma att ändras på. Under vintermötet -99 skickades en motion in som skulle ändra hur världen såg på D-sektionen. Den löd: “Motion om att tillsammans med godkända gymnasiebetyg i Svenska, Matte, Engelska och Fysik, ska även “Taggad på DÖMD” skrivas in i ansökningskraven för Datateknologsektionens olika program.” Voteringen var övertygande positiv och resultatet kunde skrivas till 157 för, 2 mot. Och med det började en ny era på D-sektionen. Tillsammans med beslutet ställdes dock nya frågor, såsom: “Finns det icke-D:are som också taggar DÖMD?”. Ett experimentellt öppnande av DÖMD till andra sektioner utfördes och man kunde dra slutsatsen att det fanns människor utanför D som också taggade DÖMD. DÖMD gjordes om permanent för att inkludera alla, inte bara D:are och nu kunde vem som helst tagga DÖMD. I samma beslut ligger även svaret på vår ursprungliga fråga. För att vara behörig till ett av D-sektionens program behöver man alltså vara taggad på DÖMD. Men bara för att en människa är taggad på DÖMD behöver det inte betyda att personen i fråga är D:are. Alla är välkomna, för vilken D:are skulle idag våga ta konflikten som kan uppstå om man skulle säga nej. Så känn lugnet strömma över dig när vi på daxRedax försäkrar dig om att din polare som går på Datateknologsektionen taggar DÖMD, det ligger en sanning bakom ordspråket: “Alla som taggar DÖMD är inte D:are, men alla D:are taggar DÖMD!”

NATTREDAX TIPSAR! Nytt hett resemål perfekt för

den typiska Y:aren

Har ni liksom oss tröttat på det alldeles för soliga vårvädret som ger en alldeles för stor ljuskontrast när man går ut (för promenad till Baljan såklart, när man går hem är det ändå mörkt ute) från CYD-poolen eller MUXEN? Förstår inte du heller varför dina I- och M-kompisar åker iväg till soliga resmål som Costa del Sol på somrarna, istället för att sitta i Mjärdevi och knacka kod? Längtar du också att trots detta passa in bland de andra på campus? NATTREDAX har en lösning även denna gång. Efter källor från stYret kan vi meddela att Y-sektionen precis gjort klart med att köpa en kustremsa längs med Roxen för att göra om till semesterparadis för Y-are. Playan kommer vara fullt utrustad med datasalar som genom ett nytt samarbete med IDA kommer ha direkt åtkomst till deras servrar utan behov av Thinlinc.

Svar på tal!

I förra numret av Inancial Times fick vi en pik om att vi på redaktionen var bra på att hitta små problem, blås upp dem och glömma bort att vara lite rolig. I detta nummer av NATTREDAX ska vi därför ge svar på tal. Detta är bara en stor kampanj av redaktionen på Inancial Times att smutskasta NATTREDAX och dess rykte att vara perfekt, partisk och politisk bunden. Detta då vi innan förra numret släpptes fick nys om att Inancial Times och I-styret varit inblandad i penningtvätt från den illegala fulvinshandeln på campus. Källor som kommer inifrån I-sektionen säger att detta är så de egentligen får in alla sina pengar. Detta då företag börja se igenom deras fasad och vänt sig till ingenjörer som faktiskt kan räkna och

Det kommer dessutom att finnas jourhavande linalgmentorer och termofaddrar dygnet runt. Inte nog med det, premiären kommer att hållas redan i maj lagom till Sommar-Y, för att sedan mala på hela sommaren. Need we saY more? I dånt think så. Välkomna till Costa del Halvmulet, Y-arens nya paradis! Fortsättning följer. Undertecknat: Nattredax

inte bara göra fina powerpoints. För att då kunna betala för sina office 365-licenser så har de vänt sig till en mer lukrativ marknad. Bildbevis visar även medlemmar av I-sektionen som gör utbytet med några misstänkta toppar av fulvinsligorna på utkanten av campus nattetid. Med detta vill vi på redaktionen berätta för alla ni läsare där ute att NATTREDAX håller endast på med den mest partiska och politiskt bundna journalistik närmast dig. Vi återkommer nästa nummer med ett nytt scoop och en ny insiktsfull artikel om livet på LiU, så oroa er inte. Vi är här för er. Undertecknat: Nattredax

Historien om min gaffeltruck

Jag minns det som om det var igår. Jag satt där hemma en kall påskmorgon när jag slutligen bestämde mig. Jag ska söka Y! I normala fall hade jag nog känt mig väldigt osäker på framtiden och vad som skulle vänta i Linköping. Men inte den här gången! För jag tog nämligen med mig min gamle vän, min fina, fina gaffeltruck.

Första veckorna har redan varit rätt tumulta dock. Tack vare mitt försök till autonomt styrsystem är nu Mjölby en eunuck rikare… Min gaffeltruck, min gaffeltruck. Stackars han som stod i vägen för min gaffeltruck. Undertecknat: Nattredax

Det började redan på haYken. Vi skulle precis börja cykla när jag upptäckte min punka. “Jobbigt läge” säger ni. “Låna av en fadder” säger någon annan. Jag säger “åk med gaffeltrucken” istället! På den vägen fortsatte det. Det hände mer än sällan att gaffeltrucken plockades fram på diverse fester. En gång åkte vi till och med rakt igenom staketet i amfi när vi skulle gå på någon kravall. Ska man bli portad från Kårallen så skulle det helt klart gå till på det viset! När vi hade lag i VSR byggde vi till och med en egen gaffeltruck och använde som saucer! Men nu börjar det lida mot sitt slut; jag har precis påbörjat mitt exjobb på Toyota i Mjölby.

Hjälp NATTREDAX rädda förmötena! Under de senaste två sektionsmöterna har det som i vanlig ordning hållits förmöten. Det som har varit lite unikt för just dessa två möten är att uppslutningen på dessa förmöten har varit oroväckande låga. Trots den förbättring av 100% extra deltagare på förmötet till vintermötet är den totala sammankomsten av deltagare utöver StYret varit fyra st. Detta är självklart oroväckande men NATTREDAX har självklart kommit med en lösning. I detta fall ligger lösningen hos er läsare. Bristen på antalet deltagare under våra möten grundar sig i avsaknaden av “roliga” motioner. Vi föreslår alltså att varenda en utav er läsare lägger en motion som ni gått och funderat på men inte riktigt ansett vara tillräckligt viktig för att lägga. NATTREDAX själva har gått ihop och börjat formulera motioner av omvälvande karaktär.

Bland annat kommer vi lägga en motion om att Ysektionens alla egna, förutom NATTREDAX förstås, medlemmar ska förbjudas att avnjuta punch på samtliga av Ysektionens arrangemang. Utöver detta så kommer vi även lägga en motion om att VSR, nolle-p och kursutvärderingen av TSRT05 skall härmed läggas under NATTREDAX i stadgarna. Detta skulle säkerligen öka engagemanget under våra förmöten. Vidare har vi ett förslag om att ställa upp en tävling under varje förmöte då man lottar ut en vinnare, denna vinnare skulle få ett pris av nödvändig karaktär så som en mangel eller en Groma Modell T med i alla fall några fungerande knappar. Undertecknat: Nattredax

MA S

N NE

MYHETERNA

OLOGSE KT EKN IO NT KI

Maskinteknologsektionens alldeles egna klagomur | No 2 2020

Efter cirka sextiosju procent av verksamhetsåret ska RedaktionM äntligen berätta mer om sig själva, som ni alla säkert väntat spänt på. Vem är egentligen Chefis? Och vad tycker LayoutM om headern till herrsittningen? Nedan presenteras ett utvikande porträtt av alla maskinarnas lilla favoritgäng, luta dig tillbaka och lär känna oss, på djupet. Håll i hatten och dra upp byxorna, nu åker vi!

hade väl egentligen velat vara med i Navitas, men när han insåg att dom inte tillhör maskinsektionen så sökte han RedM för att få gå på M-Aktivas. HanterarMs favoritmat är vegetarisk sushi och han har inrett sin etta på gamla Irret med temat “trälådor, secondhandade teakmöbler och palettbladssticklingar”. HanterarM kan du hitta på plan 4 i Kårallen där han gömmer sig för alla problem han inte har hanterat och vänner han inte orkar mingla med.

Chefis är en sprallig tjej på 22 vårar, extrovert och glutenintolerant. Hennes favoritsysselsättning som barn var att gå påskkärring vilket, till hennes grannars stora förfärelse, hon pysslade med tre gånger i veckan tills att hon flyttade hemifrån. Hon har inte klarat tvåvarren och spenderar vardagskvällarna med att kasta pil på Ulf Janfalks ansikte som hon satt upp över en darttavla, som hon utklädd till pingvin stal från DÖMD förförra året efter att hon och RedM åkte ut. Hennes chefsegenskaper är mediokra eftersom hon saknar motivation och fick egentligen rollen som Chefis bara för att ingen annan ville ha den. Hon lägger stort värde i hållbart engagemang och har därför aktivt valt att skolka från fler än 4 möten för att sitta i dom fyrkantiga fåtöljerna i s-korridoren och kolla paradise hotel.

SkrivMaskin är en kompetent och driven kvinna med 24 levnadsår på planeten jorden. Hon kännetecknas för sin glödande blick som spejar efter ett scoop i Kårallen och har alltid med sig det lilla anteckningsblocket i becknarväskan, redo för att skriva riviga rader. Om det finns en person som verkligen lyfter sektionens verksamhet så är det den här eldsjälen. Hon läser alltid igenom möteshandlingarna till sektionsmötena och har en egen städvecka i Stålis. Hon brukar maila personliga komplimanger till Styret, på studenten fick hon klassens “Most Likely to Succeed”, har storlek 38 i skor och gillar inte micrad lax. Men ingen gör ju det? Hon har vunnit gyllene skiftnyckeln två år på rad utan att ha varit anställd som labbassistent eller något sånt, hon är bara sjukt duktig på att förklara hur man frilägger saker.

HanterarM är en riktig påg som gillar att hantera saker. Han blev inkvoterad av InfU (som tydligen är instansen över oss?!) eftersom tjejer - trots deras numerära underläge på Maskin - drar majoriteten av det ideella arbetet för att få den här skrotsektionen att rulla framåt. På tal om skrot så är HanterarMs favoritsysselsättning att vara luftburen vegan och

LayoutM är gruppens mystiskaste karaktär. Hon stryker runt i A-husets nordligaste vrår iklädd fladdriga byxor och en oproportionerligt stor halsduk. Detta matchar hon med linser med lite för dålig styrka så hon ser alltid lite besvärad ut, samt ett skissblock modell större i en tygpåse från möbelmässan. LayoutM är inte schemalagd så ofta, så blotta åsynen

av henne är lite utav en raritet vilken alla teknologer uppskattar. Hon spenderar mest tid i olika adobe-program där hon gör snygga headers till tidningssidor och fula headers till fester. Hon pluggar ganska sällan. Hennes favoritdjur är gerbiler i allmänhet och hamstrar i synnerhet. Om du möter henne i en korridor, hälsa gärna! Hon blir glad av alla mänskliga interaktioner och vi andra i RedM vill uppmuntra henne att lämna Desi lite nu och då och om hon fick en vän utanför designrummet skulle det underlätta. Nu har ni fått lära känna oss bakom Myheterna lite bättre. Hoppas ni känner att vi är era vänner och att vi delar den här LiTHanianupplevelsen tillsammans. Glöm inte att likea och prenumerera och släng gärna iväg ett mail till oss på redaktionem@maskinteknologsektionen.se

om du har några åsikter du vill dela med dig av. Antingen om vårt arbete eller om precis vad som helst, vi röstar både med hjärtat och med röven. I nästa nummer ska vi testa pennor från Bokab och det blir en thriller ni absolut inte får missa!

RedaktioneM En halvdan grupp bittra maskinare som tycker det är dags för inbjudan till M-aktivas. psssSSSSTTT Vill ni att vi ska hålla tal på M-aktivas? maila redaktionem@ maskinteknologsektionen.se

Chefis bestämmer över de andra bittra maskinarna i redM Skrivmaskin billig arbetskraft för snabbt producerad text Layoutem åsikter om comic sans och sånt Hanteraren löser redMs olika problem och säkerställer överlevnad

Original content IGEN?!?!! Vi är supernöjda.

SkrivMaskin ger sig själv rätten att tänja på sanningen till sin egen vinnings skull.

Sedan 2016

201

2019

”Källor är en myt”TBi-Blaskan

”Xoxo”- Gossip Girl

BLASKAN

Insändare från Bekymrade Y-kromosombärare* *Satir är en litterär uttrycksform vars syfte är att förlöjliga eller håna någon eller något [källa?]

Vi lever i en tid då vegonormen ligger över TBi-sektionen som en blöt handduk. En tid då herrsittningar både får färre och sämre uppträdanden än damernas motsvarighet. En tid då endast en del av Urfadderiets medlemmar kan odla ett tjockt och majestätiskt skägg. Det här är illa. Något måste göras. På universitetet finns idag ett antal damföreningar som bland annat har till syfte att öka sammanhållningen på sektionen och att göra programmen mer attraktiva och intressanta för de som definierar sig som kvinnor. Gemensamt för de sektioner som har en damförening är att kvinnor är i minoritet på sektionens program. Det omvända gäller på TBi-sektionen. Här är männen i minoritet, men vi förväntas att acceptera det utan någon som helst kompensation. QQQ, TBi-sektionens alldeles egna manskör, boy band och bastugrupp, i all ära, men förutom en grupp män som sjunger, dricker öl och bastar tillsammans, vad gör de för att värna de manliga medlemmarna på TBi? Är körsång verkligen det bästa vi har att förknippa med manlighet på sektionen? Vi behöver en grupp som kan stå upp för de som identifierar sig som man! Vi behöver en grupp som skapar gemenskap för männen. Vi behöver: ToBias! Vi kräver att få välja kött på sektionens sittningar. Vi vill ha inkvotering av män i sektionens utskott. Vi behöver ett uppköp av Skytte-C för både vapentester och återöppnande av den legendariska festlokalen. Vill vi ha förändring så måste vi män se till att det sker! Slut upp bröder, tillsammans ska vi tåga över Corson, sjungandes "Tuttar och bärs" till tonerna av L'amour Toujours. Men det får man väl inte säga på den här j*vla sektionen.

TBi- Lagan har hört rykten om att engagemanget i studentlivet hos gemene student har avtagit de senaste åren. Vi tror att problemet ligger i att det inte finns utskott för alla som skulle kunna tänkas engagera sig. Därför har TBi-lagan samlat ihop sina bästa tips till sektioner som vi tror skulle kunna utöka sitt utbud av utskott. - För alla D:are som har ett brinnande intresse för hygien skulle kanske Deo vara ett möjligt utskott att ge ett par timmar av engagemang till. Vi ser framför oss utdelning av tvål i märkesbacken och lunchföreläsningar om hur man använder den. - För Y:are i avsaknad av romantiskt umgänge tror vi att LonelY skulle kunna arrangera speeddating och ge tips för hur appen tinder används optimalt. - TBi:are finns knappast i överflöd på campus därför tror vi på att Representationsutskottet, RepU, skulle kunna ge oss lite mer status. Minst fem TBi:are på varje fest är målet och biljetterna finansieras med att sälja av KB till MatNat. - För I:are som är sköna på riktigt (enligt andra än I:are) skulle utskottet Insikt kunna vara ett alternativ. Inancial Times redaktion lär lysa med sin frånvaro precis som i princip alla andra I:are, och troligen kommer utskottet ha ungefär tre medlemmar. Men vi tycker det är värt det ändå för att några studenter ska engagera sig. Kanske behöver de inte ens arrangera något utan bara sprida glädje genom sin existens. - FrämLing är utskottet för dig som inte går Ling men ändå tycker det verkar väldigt skönt att vara Lingare. Tips på arrangemang är Carola- karaoke och diskussionskvällar med riktiga Lingare om hur man har det skönt som “Lingare”.

“Hur funkar Suidae? 18 kassörer och en mytbildare”

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL TIMES Inancial Times # 3 2019 Av och med: Joséphine, Levi, Folke, Walter & Jean inancial.times@isektionen.se

Ledare Kära läsare! Det tillhör ovanligheten att Corona utgör ett samtalsämne, än mer så då utomhustemperaturen understiger det behagliga snittet för Port Ensenada. Trots det osedvanligt obehagliga klimatet är det dock hög tid för den tröga massan att korka upp en flaska inkomstanpassad rusningsdryck och höja glasen, ty ett nytt stjärnskott har funnit sin plats i redaktionen. Jean Chataré, välkommen in i värmen! En intressant utveckling sedan senaste publikation som lär få även den mest oengagerade läsare att känna sig likgiltig är att redaktionens alldeles egen husnisse Malte är återfunnen. Som en direkt konsekvens av undertecknads bristande intresse för det Malte säger med sin mun förblir dessvärre detaljerna kring hans försvinnande, och direkt påföljande frånvaro, ett mysterium. Om faktumet att rymningen sammanföll med den sena septemberreleasen av Dragon Quest XI S: Echoes of an Elusive Age - Definitive Edition är ett exempel på korrelation eller kausalitet går endast att spekulera i. Jag vet i vilket läger jag placrear mina pengar. Njut nu, kära läsare, av detta särskilt utsökta litterära alster! Högst aktningsfullt, 34 Joséphine ì Cantén

Inancial Times Recenserar - Ondskan Ren och skär ondska.

Jan Guillous Ondskan är ett av Sveriges mest berömda litterära verk. Boken har gått igenom kontroverser, kritik och inte minst varit ett objekt för okultiverade barn i adolescensen som gagnlöst försökt traggla sig igenom innehållet. Den har trots detta hittat fram till Inancial Times där Redaktionen fick nöjet att begynna med sin läsning, ett nöje som inte skulle visa sig vara långvarigt. Boken målar till en början upp den utopi som är Svea Rikes överklass under efterkrigstiden. Den enda skuggan (med röd nyans) på den annars klarblå himmeln är Erik Ponti. Ponti introduceras som en rebell, en pojke som på grund av sina obelevade tendenser behöver skickas till Stjärnsberg för att få den uppfostran han så starkt är i behov av. I ett försök att vägleda Ponti till en mer sund livsstil introducerar bokens protagonist Otto Silverhielm honom till ”peppis”, ”rutan” och andra urgamla seder menat att stärka deras kamratskap. Men precis när Silverhielm tror att han funnit en ömsesidig stallbroder sviker Ponti honom. Ponti vägrar foga sig och det är här boken läggs ned och det konstateras att Inancial Times likt Silverhielm blivit bedragen, i detta fall av den jeansbärande pöbeln. De har lett en att tro att detta verk är en upplyftande berättelse när det i verkliga fall är en av våra tiders stora sorgespel. Men Redaktionen vänder blad, i förhoppningen att tårarna förblir inombords. Samtidigt fortsätter Erik Ponti att vända upp och ner på det stolta fundament Stjärnsberg under flera decennier etablerat. I ett av hans mest inhumana upptåg bestämmer han

och hans hejduk Tanguy att pytsa en kanna med fekalier över den ömkansvärde Silverhielm, efter att denne själv bjudit dem på en kanna med vad bara kan föreställas är schweizisk choklad, gissningsvis Attimo. Boken lyckas sedan bedra Redaktionen en ytterligare gång genom att få en att tro att allt kommer sluta lyckligt. För i ett heroiskt försök att hämma Erik utnyttjar Otto sin juridiska briljans och får odågan relegerad från lärosätet. Men tårarna som precis övergått till glädjeform återgår raskt tillbaka och intensifieras när Erik åter träder in, nu med en advokat och ”lagen” på sin sida.

Scenen som följer får Redaktionen att avråda alla sunda Perrier-Jouët-drickande hedersmän- och kvinnor från att göra sig till offer för detta tragiska bokverk. Medan den gode Silverhielm är ute och skrittar med sin kaspiska häst överfaller den onde Ponti honom med något så civilt och osedligt som en gren. Oförmögen att kriga efter den hårda ridningen har Silverhielm inget annat val än att lida nederlag och likt läsaren börja ulka. Erik far därpå hemåt till Stockholm och som ett sista slag till den ack så sårbara läsaren mördar han sin pappa, den enda individ som beaktat hans uppväxt. Ondskan är sammanfattningsvis precis det som titeln anför, ren och skär ondska. Berättelsen är en gripande skildring av de blåblodigas dekadans åsamkat av de röda ofrälse, som i boken förkroppsligas av den ståtliga Otto Silverhielm och den sluge Erik Ponti. Trots dess tragik är boken ett chef-d’oeuvre i detta avseende och av Inancial Times får den således 5 av 5 påläggskalvar.

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Uppmaning till SAOL Förkroppsligande är ett lagom känt begrepp, med kopplingar till filosofier som talar om humbug såsom inre medvetenhet, Zen (tvivelsutan en otrevlig prick) och själar som aldrig dör. Redaktionen veterligen förekommer själsdödande ögonblick mest hela tiden - inte minst då det luktar Y-are på Island som sedan en tid är öppet för bokstavligt talat vem som helst, eller när miljarderna på småspararens offshore-konto upptäcks av Skatteverket. Ordet förkroppsligande har alltså inte bringat något av substans till världen, vilket emellertid är ett mirakel sett till hur det triggar redaktionens vomeringsreflex med sin blotta existens. Förslagsvis bör förkroppsligande ersättas med det gränslöst mer angenäma begreppet förslottsligande, som givetvis

Påläggskalven

Inom alla arter existerar en gyllene ådra bestående av ett undersläkte vilket på ett eller annat sätt står över sina anförvanter. Guldgåsen bland fjäderfän. Pengatvättbjörnen bland halvbjörnar. Jättemosquiton bland vänsterpartister. Industriella ekonomen bland civilingenjörsstudenter. Bland annat vardagligt nötkreatur finner vi även påläggskalven. Påläggskalven frodas och grasserar i skatteparadis som Schweiz och Monaco, men har även en tendens att stundom etablera sig på platser med stark koppling till olika ekobrott. År 1997 siktades exempelvis en familj på omkring fem påläggskalvar på Trustor AB:s huvudkontor i Stockholm. Tyvärr överlever idag färre och färre påläggskalvar i det vilda, och lejonparten lever idag i fångenskap, där den

åsyftar enkla medel för att erhålla ett mer slottsliknande hem som privatperson. Följande exempel på nätta, förslottsligande åtgärder lämpar sig bäst för boende i Stockholms innerstad, där befintlig stuckatur redan ger förhöjd känsla. • Förvärva övriga bostadsrätter i fastigheten och förädla fasaden • Läs kursen ”Kyrkor och kloster, städer och slott” vid Stockholms Universitet, men delta enkom i slottsrelaterade moment och omsätt din kunskap i väggar, golv och tak • Betala Stockholms stad för närliggande gata och gräv bort den till fördel för vallgrav, helst bred nog för en blygsam yachtkvartett Vidare förslottsligande aktiviteter kan

i dagsläget största kända hjorden ägs av den världsberömda skådespelerskan Felicity Huffman. Anledningen till påläggskalvens dalande population är framförallt en konsekvens av dess naturliga fiende skattmasen, ett skadedjur som frodas i dagens ekonomiskt reglerade samhälle. Påläggskalven är även ett hett mål för tjuvskyttar med anledning av dess åtråvärda skinn täckt av sedelgröna fläckar vilkas former kraftigt efterliknar symbolerna för olika världsvalutor. Med anledning av påläggskalvens allt mer krisartade situation har flertalet eldsjälar gjort vad de kan för att underlätta ökningen av kalvens populationsmängd genom att sätta upp konstgjorda gödningsstationer för kalvarna. Påläggskalven lever på en diet av enbart grönare gräs från andra sidan, och för

drivas gemensamt av bostadsrättsföreningar i ett visst område, exempelvis Norrmalm, som framöver kan komma att bilda bostadsslottsföreningar. Inancial Times spår att bilden av slottet som en mänsklig rättighet snart nalkas i periferin, men vill tills vidare passa på att påminna om det uråldriga uttrycket ”tre höga torn i guld är bättre än en hederligt betalad skatteskuld”.

Förkroppsligade kakor, i folkmun “kroppkakor”, vars aska efter förbränning går utmärkt att nyttja till murverk för slottsbygge

den som vill sätta upp denna typ av anrättning finns det flertalet sätt att locka kalvar dit. Kalven söker sig nämligen ofta till värmen från bokbränder av kommunistisk litteratur och restskattefakturor som brinner inne. Även lockropet under parningsperioden vilket antar ljudet av en konjunkturkurva som skjuter i höjden kan användas. Har du en godtagbar ekonomi och ännu inte fyllt din kvot av skattereducerande ekonomiska gåvor kan även ett direkt monetärt bidrag doneras till påläggskalvens WWF-fond. Bidraget som skall uppgå till ett värde av minst två fullfakturerade veckor av konsultarbete betalas till bankgiro 569-5762 och märks med texten ”Lägg inte på”. En enkel donation kan göra skillnaden i en påläggskalvs resa från finanskalv till fullvuxen Wall Street Bull.