LiTHanian #1 2019 by LiTHanian

Inspiration Januari 2019

LARM N o1

Musik LinTeks kĂĽrtidning

MED KOLL FRÅN TALL TILL TANK Jenny Olsson är nationalekonom. Hon har jobbat på Preem sedan 2001 och som Biofuel Trader i tre år. Per Johansson har studerat på Handels och Chalmers. Han har jobbat fyra år på Preem och snart i ett år som Biofuel Trader.

Vill du också vara med och leda om vandlingen till ett hållbart samhälle? Läs mer på preem.se/karriar.

Jenny Olsson och Per Johansson jobbar som biofuel traders. De köper och säljer förnybara råvaror och bränslen. De säkerställer också spårbarheten och ser till att klimatavtrycket blir så litet som möjligt – från tall till tank. Jenny och Per har stora möjligheter att vara med och påverka, när Sveriges största drivmedelsbolag leder omvandlingen mot ett hållbart samhälle. En biofuel trader behöver ha koll på läget. Jenny och Per bevakar både den vegetabiliska och fossila oljemarkna den, de behöver vara uppdaterade på alla lagar och regler, ha koll på skatter, tullar, politik och teknik. – Vårt uppdrag är att köpa det som ger mest reduktion av växthusgasut släpp för pengarna. Vi utvärderar råva ror och komponenter utifrån en teknisk, etisk och ekonomisk aspekt, alltid med hållbarhet i fokus, berättar Per. – Vid handel med förnybara råvaror och bränslen är spårbarheten, som visar att hållbarhetskriterierna följs, viktigt. Hela produktionskedjan ska kunna härledas, säger Jenny. En av Preems styrkor är att företaget arbetar med hela kedjan och har stora möjligheter att påverka. Vilka är utmaningarna i ert jobb? – Vi vill handla här och nu, men mark naden med bra råvaror är begränsad. Det är en utmaning som hela branschen står inför, säger Jenny.

Förnybara råvaror behöver dessutom en annan hantering än fossil olja. Jenny och Per nämner att det pågår många spännande utvecklingsprojekt just nu. De nya råvarorna finns i skogen, på fälten, i gödsel, i animaliskt fett, i alger och till och med i sopor. Men det hand lar ofta om små, spridda volymer och en ganska lång väg innan en ny råvara kan bli ett färdigt bränsle. – Vi är med och skapar mycket nytt. Vi kan trigga igång affärsutveckling och vi jobbar tätt ihop med process ingenjörer och produktionsplanerare på raffinaderierna, säger Per. Vad är det roligaste med ert jobb? – Vi får ständigt lösa problem och tänka utanför ramarna, börjar Per. – Vi har en ambitiös vision på Preem: Vi vill leda omvandlingen mot ett håll bart samhälle. Den ger oss både utma ningar och större handlingsutrymme, fortsätter Jenny. – Det är roligt att både kunna förbätt ra på kort och lång sikt, avrundar Per.

Chefredaktören har ordet Jag är ett stort fan av Lars Winnerbäck. Inte bara för att jag växt upp i samma områden som honom, jag lyssnar verkligen till alla hans texter och finner dem extremt träffande gällande allt från vardagskänslor och livet i allmänhet. Känslan jag träffas av kan vara både melankolisk och sorgsen men ibland också fantastiskt upplyftande och med hög igenkänningsfaktor som får mig att skratta rakt ut. I en av hans många, många låtar som också är en av mina absoluta favoriter hörs han sjunga strofen: “Jag blir oinspirerad och ledsen av kraven och stressen”. Det träffar på många sätt. Det känns svårt att hitta inspiration till sådant man tycker om att göra när man behöver tänka hårt och lära sig om hur mycket moment en skruv behöver för att dras åt lagom hårt. I samma låt sjunger Lasse också om nudlar och lånade pengar och jag tror att många, precis som jag, kan relatera texten till livet som student. Den viktigaste poängen med låten handlar dock om frihet och det spontana härliga liv vi ändå har mitt bland stressen och alla krav. Vi må ha grå efterslängar av tenta-p och bakfyllan från gårdagens fest, men lyckan i grunden har vi förhoppningsvis ändå. Lars Winnerbäck är oundvikligen en av de största inspirationskällorna i mitt liv. Vilken är din? Jag hoppas att detta första nummer av LiTHanian 2019 på något sätt ska inspirera dig som läsare vare sig det handlar om karriärval, studiemiljö eller musik, och varför inte hänga upp mittuppslaget hemma på väggen för lite vardagsinspiration? Det blir precis som på den gamla goda tiden när man fick en poster med i Kamratposten!

Cecilia Abrahamsson Chefredaktör 18/19

Vilken är den bästa pluggplatsen på campus?

A: Cecilia Abrahamsson Chefredaktör Bästa tenta-p-förutsättningarna finns definitivt i fysikhuset! Kanske lite långt till Baljan...

H: Sofia Johansson Skribent Kåkensofforna, de få gånger man har tur och lyckas knipa en av de eftertraktade platserna.

B: Sara Lovisa Lagman Redaktör Grupprummen i nya Kopparhammaren. Tjusiga designmöbler och utsikt över Strömmen - lyx!

I: Viktor Lind Skribent Väntsalen utanför Terra 1&2. Inget slår det sista panikplugget innan en tenta.

C: Lydia Uusitalo Webbredaktör Fysikhuset är kul ibland. Jag trivs där det finns mycket fönster. D: Fanny Aasheim Layoutansvarig Nya Kopparhammaren!

E: Anna-Li Lindberg Fotoansvarig Grupprummen i nya Kopparhammaren. De har dörrhandtagsvärme. F: Disa Celén Krönikör Var som helst utom maccis. G: Marcus Jessen Skribent Studentfiket är Campus Norrköpings Olympus. Strömmen är också fin.

J: Ebba Åslin Illustratör Vill helst inte dela med mig av den, min bästa pluggplats vill jag ha för mig själv. K: Therese Söder Illustratör Växthuset i kåken. Ljust, öppet och lagom avskärmat från föreläsningspauskaoset. L: Emma Kolehmainen Layout Blåa sofforna i Kåken, de fungerar även bra att ta en tupplur i när plugget är lite väl tråkigt. M: Ebba Fälth Layout Var som helst där det finns kaffe i närheten. N: Katarina Rosén Webbmästare Plan 5 i Täppan. Nära till både mikrorum och studentfiket!

Framsida: Fotograferad av Anna-Li Lindberg LiTHanian är en kårtidning som utkommer fem gånger per år till alla medlemmar av Linköpings teknologers studentkår, LinTek.

Adress LinTek Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

Ansvarig utgivare Cecilia Abrahamsson

Tryckeri LTAB

Innehåll 5

Kalender

11 Den fula ankungen går på LARM

12 LiTHanian slår

LARM

Kasta skit på Campus Valla:

Sofias hörna Köln City Guide

så tråkigt att det blir kul

Träningsinspiration och vardagsmotion

19 Läsarsidan 20 Poster

Disas Krönika

LiU Game Conference

Jag lovar ingenting, men det kommer bli bra

Låt kåren inspireras!

Budgetlådan vs Lyxlådan

Guilty pleasures

Traineeprogram vad innebär det?

LiU säger: Music Non-Stop

26 Tekfak forskar 28 Prokastinering 30 Horoskop

FEBRUARI

MARS

| 2/3 Norrköping GOLDFEVER | 23/2 Linköping

VÅRKRAVALLEN

SENASTE NYTT BALJAN EXPANDERAR

Baljan kommer öppna en ny filial i nya Studenthus Valla. Ryktet säger att filialen kommer gå under namnet “Baljan South”. Vad detta innebär i form av Baljanjobbare, kaffepriser och kläggtillgång kan än så länge endast spekuleras i. Läs mer om Studenthus Valla på sidan 7.

COLONIA 2 Ingen på campus Valla har väl missat oljudet från bygget som hoppat igång bakom C-huset? Det är ett nytt studentbostadsområde som byggs för fulla muggar, och går under det kreativa arbetsnamnet “Colonia 2”. Är du inte redan van vid byggnadsljud

som stör dig i ekvationerna är det bara att bli det, för bygget förväntas nämligen inte stå klart förrän 2021.

SINANDE SPEGATER TILL TEKNOLOGMÖSSAN!

Spegaterna, alltså de trådbollar som representerar hur många år samt vilket program man gått, börjar ta slut. Anledningen till det sinande spegatlagret är att den pensionär som gör alla spegater för hand har lagt ned produktionen. Problemet belystes under Kårfullmäktiges möte den 20 november i höstas och Kårstyrelsen berättade då att en lösning kan vara på g. Vad för typ av lösning och när den kommer implementeras vet dock LiTHanian inte mer än någon annan för tillfället.

Tenta-P. Klockan är strax innan åtta en trist tisdag i början av januari. Det är mörkt, kallt och motvind. Snöblandat regn och snålblåst. Du anländer till campus Valla, med sitt löfte om lugna studiemiljöer, värme och skydd från blåsten. Men vad möts du av egentligen? CAMPUS VALLA

De hus som används flitigast av oss teknologer på campus Valla är A-, B-, och C-husen. A- och B-husen var färdigställda 1970, och det märks verkligen. När man kliver in i A-huset första gången slås man direkt av de udda färgkombinationer som möter en: blåa golv, röda balkar lite här och var, kryddat med väggar i en imponerande trött nyans av beige. För att göra upplevelsen än mer sällsam (och klaustrofobisk) belyses uppskattningsvis 90% av huset av endast lysrör och glödlampor. Där det faktiskt finns fönster saknas det givetvis studieplatser, vilket gör att hela designen av A-huset framstår som ett sorgligt practial joke som pågått alldeles för länge. Som grädde på det mos som är A-huset hänger i husets mitt konstverket Sharphead, i teknologmun kallat ”Ledsna flickan”. Det består av en bild på en flicka som med röda ögon och tom blick lutar sig över en bunt tomma papper, samtidigt som hon biter på en blyertspenna. På ett räcke mittemot bilden är en vit plåt, formad som ett hopskrynklat papper, uppsatt. Det är högst oklart vilka känslor konstverket ska förmedla. Ska man känna igen sig i misären som flickan verkar känna när man själv vadar upp till hårfästet i inlämningar, labbar och tentaplugg? Ska man känna sig motiverad att aldrig bli så trött på

studierna som hon verkar vara? Eller är tanken att det inte finns någon djupare förklaring av konstverket, att det bara är en trött tjej utan mening? Som i sin oklarhet kan ena oss studenter i funderingar om vilken betydelse hon har, när funderingen i själva verket ÄR betydelsen? Det enda definitiva med konstverket är att det är förvirrande, ocharmigt, och lite obehagligt. Om vi rör oss vidare i de lokaler som Tekfak kommit att kalla sina finner vi oss omsider i B-huset. B-huset är lite av en motsägelse i sig själv, i och med de många ganska fräscha studieplatser som gömmer sig i dess annars 70-talsdoftande vinklar och vrår. Men de fina och nymodiga delarna av B-huset överskuggas lätt och ofta av husets generella vibe av nedgångenhet. Blå torget, café Java, och mikrorummet vid ingång 25 är som ljuspunkter som förgäves försöker lysa upp det mörker som är, ja, resten av B-huset. Det sista huset på campus Valla som nyttjas mycket av oss teknologer är C-huset. Detta hus byggdes under 70-talet, och följer inte riktigt samma struktur som A- och B-husen. Men oj vilken ”struktur” det följer. C-huset är som en 40-åring som gått ner sig i en djup livskris. Vissa rum är moderna, vissa rum uråldrigt nedgångna. Vissa rum är praktiska, andra är ”innovativa” och saknar således bord helt och hållet. Vissa rum är ljusa och glada, andra tråkigare än Ledsna flickans uppsyn. Färgkombinationerna i de flesta rummen kan ha tagits fram av en extra färgblind tax. Likt 40-åringens kris förstår man innerst inne att det behöver vara så här rörigt ett tag för att det ska kunna bli bra i framtiden. Men mestadels är det bara pinsamt.

Kasta skit på Camp så tråkigt att det

Text: Viktor Li

CAMPUS NORRKÖPING

Om vi rör oss ca 40 km bort från campus Vallas färggranna misär kommer vi till campus Norrköping. Det är en förundrande plats. På ett bra sätt. Campus Norrköping är lika vackert som en godkänd rapport, eller en femma på en MAI-tenta. Personen som designade campus Norrköping borde få Nobels fredspris för sin insats. Byggnadernas fasader är klädsamt ålderdomliga, medan dess innanmäten är moderna, fräscha, och praktiska. Täppan, där Tekfak har sitt inofficiella herresäte, står i kraftig kontrast till campus Vallas A-hus. En inglasad innergård, pigga studieplatser och en färgskala som inte får en att vilja hälla blekmedel i ögonen är vad som erbjuds för alla tekfakare i Norrköping. När man masserat ögonen med allt det vackra Täppan har att erbjuda kan man gå vidare till Kåkenhus, eller ”Kåken”. Utsikten från de blå sofforna på andra våningen är näst intill magisk, ett bedövande vackert panorama över Strömmen. Resten av Kåkenhus går inte heller det av för hackor, trots att hissarna inte direkt skulle må dåligt av att fungera bättre. Det är en uppfriskande ljus och tillgänglig byggnad, som lyckas med konststycket att vara både trevlig och effektiv gällande pluggplatser på samma gång. Take note, campus Valla.

WILD CARD: STUDENTHUS VALLA

Okej, nu har vi konstaterat att campus Valla mestadels är ett konstigt färgat misslyckande, och att campus Norrköping är en av de vackraste platserna på jorden. Men det är väl inget som LiU kan blunda för i all evighet? Nej, det verkar inte så, med bygget av

studenthus Valla som snart är färdigt. Men vad är det som utlovas av det här ”nyskapande, jättecoola” huset egentligen? På LiU:s hemsida står det: ”Studenthus Valla blir en central mötesplats och tydlig entré för alla som kommer till campus Valla. Byggnaden kommer att fungera som en mötesplats där studenter, forskare och anställda samlas för att studera, arbeta och utbyta tankar.” Det låter ju väldigt fint, men LiTHanian har kommit över information som säger det motsatta. Fasaden som utifrån verkar vara täckt av fönster ska enligt vår uppgiftsgivare, som vill vara anonym, bestå till stor del av fejkfönster, som bara syns utifrån. De fönster som faktiskt ÄR fönster sätts för av gallerliknande paneler, för alla vet ju att ingen student mår bra av solljus. Ett argument för att täcka för den enda organiska ljuskällan i det nya huset kan vara att det tenderar att bli väldigt varmt när solen ligger på. Men det är ett problem som lätt löses av något så enkelt som persienner. Andra misstänkta problem med studenthus Valla inkluderar: eventuellt konstigt utformade studieplatser och dålig arbetsmiljö av oljud från andra våningsplan, eftersom huset är öppet rakt igenom alla våningsplan. Hur studenthus Valla kommer bli i slutändan kan ingen riktigt veta ännu. LiTHanian-redaktionen hoppas att det inte blir som A-huset i alla fall.

pus Valla: blir kul.

ind Illustration: Therese Söder Layout: Fanny Aasheim

Träningsinspiration och vardagsmotion Intervju med Mårten Nylén Text: Sofia Johansson Foto: Daniel Stigefelt Layout: Ebba Fälth

ATT HITTA INSPIRATION och motivation till träning är svårt, speciellt när dagarna är fyllda av

föreläsningar, labbar och diverse engagemang. LiTHanian tog chansen att få lite pluggrelaterade träningstips från Mårten Nylén, en av Sveriges mest framgångsrika tränare och föreläsare inom ämnet.

Mårtens CV är välfyllt och han har de senaste åren bland annat jobbat som PT, coach i Biggest Loser och konferencier på Stadium Sportscamp. I december släppte han boken Resultat, Balans och lite Magi, vilket även är namnet på hans landstäckande föreläsningsturné som drar igång i februari och besöker Norrköping i mars! Här hittar ni några av hans bästa tips och tankar för en aktiv vardag. Har du själv studerat och hur kombinerade du studierna med träningen? Ja. Direkt efter gymnasiet påbörjade jag studier på högskola med både psykologi och hälsopedagogik. Att träna har alltid funnits med mig och det handlar i min värld om planering och prioriteringar. Vilka är fördelarna med ett aktivt liv? Kan skolresultaten förbättras? Det är bevisat att vi mår mycket bättre med fysisk aktivitet, men även att inlärningsförmågan och koncentrationen blir bättre. Mår vi bra så presterar vi bra och självklart lägger vi grunden med vår hälsa. Som student blir det många timmars stillasittande i föreläsningssalar och framför en skärm, vad kan göras för att minska de negativa effekterna av detta? Just stillasittande är ett av vår tids gissel som vi behöver ta kontroll över. Rekommenderat är 30 minuters pulshöjande fysisk aktivitet varje dag för vuxna - och ändå är det idag många som inte får till detta. Korta rörelsepauser är ett snabbt och enkelt sätt, man behöver inte gå till gymmet för att röra på sig och vardagsmotion är underskattat. Det pratas mycket om vardagsmotion men vad innebär det egentligen? Det handlar om att skapa ”rörelse” i sin vardag. Att man t.ex. tar en promenad istället för bilen, trappan istället för hissen, att prata i telefon uppe på benen istället för sittandes. Det finns många saker vi kan göra i vardagen utan att behöva förändra för mycket. Vilka basövningar skulle du rekommendera för att aktivera hela kroppen, som vid ont om tid kan göras hemma? Fyra snabba som jobbar igenom kroppen bra skulle kunna vara benböj, burpees, draken och russian twists. Du kan göra dessa i en cirkel direkt efter varandra med 30 sekunders aktivitet på varje övning. Gör fyra rundor och vila lite kort mellan varje runda. Snabbt, effektivt och utmanande!

Hur hittar du tid till träning när schemat är tight? Vad får dig att faktiskt träna istället för att lägga dig på soffan när du har ledig tid? Motivation och enkelhet. Jag tycker man bör starta med frågan ”vad vill jag?”, vilja är en stark motivator. Sedan kan peppande musik, en träningskompis eller kanske en utmaning ge extra energi. Kommer du bara igång kommer du må mycket bättre och det blir enklare att avsätta tid i sitt schema. Att hålla saker enkelt och inte göra dem svårare än vad de behöver vara gör det lättare att få saker gjorda. Keep it simple! Sist men inte minst, har du några övriga visdomsord att dela med Linköpings studenter? Det spelar ingen roll vad du vill uppnå eller vart du står idag, din hälsa kommer alltid spela en stor roll i hur du lyckas och vad du kan skapa. Du är alltid värd att må bra så hantera dig därefter.

Guilty pleasures LiTHanian undersöker den ljuva skammen

Text: Marcus Jessen Illustration: Ebba Åslin Layout: Ebba Fälth

Ömsom smeker, ömsom kanske slår. För vissa kan beskrivningen passa lika bra på likörer som för artikelns faktiska ämne. Du får nämligen inte det ena utan det andra. Vad är det som gör att vi dras till saker vi skäms för, och måste vi verkligen skämmas? ”When you enjoy a type of music or particular program but you are too ashamed to admit you listen to it / watch it to your friends and family”. Låter det bekant? Det är den första definitionen av termen guilty pleasures från urbandictionary.com. Själv har jag har visserligen aldrig varit mycket för nyårslöften, men gång på gång kommer tanken att man nog borde sluta skämmas för saker man åtminstone tror att man tycker om. Guilty pleasures innefattar givetvis inte bara musik och tv-program, även om det kan vara svårt att erkänna för sig själv och andra precis hur många avsnitt av Gift vid första ögonkastet Norge man faktiskt har sett. Begreppet kan appliceras på nästan vad som helst: (o)vanor som att äta Hönökaka med O’boypulver på, att dricka direkt ur juice- eller mjölkpaket eller att återupptäcka tv-spel man spelade som barn. Det är alltså mycket som kan gå under detta namn. Hur uppstår det här fenomenet? Är vi rädda att bli upptäckta med att uppskatta något som skulle anses vara opassande för vårt val av utbildning eller i vår umgängeskrets? Till exempel heter det att man inte får tycka om Adam Sandler-filmer och samtidigt kalla sig cinephile (engelskt uttryck; betyder typ “filmälskare”). I fallet “cinephilia” jämförs Sandlers lättillgängliga komedier med de, enligt filmentusiasterna, gudainspirerade verken av så kallade auteurer som Kurosawa, Kubrick, Tarkovskij och Lynch. Ett guilty pleasure skulle således kunna uppstå då man inte vill rasera bilden av sig själv (läs fasad) man hoppas ha skapat. Att bli påkommen skulle innebära förlust av en väldig massa vuxenpoäng och hota ens personliga varumärke!

Är då en människa fri om den skäms för vad den tycker om? Finns det inte en otrolig mängd vuxenpoäng att vinna för den som är helt öppen med sina intressen? Det finns flera aktiva motståndare till konceptet som menar att det bara är en i raden av sociala konstruktioner människan borde ta död på. Själv vill jag nog hålla med. Jag äter gärna pannkakor till frukost om chansen ges. Det finns dem som påstår att preferenser utanför ”skämsramarna” är de som skapar karaktär på riktigt. Huruvida pannkaksätning gör detta låter jag vara osagt. Den andra sidan argumenterar för att det kan vara bra att skämmas lite. Detta för att inte förstöra sin fasad genom att göra något oväntat. Att vara välbalanserad är en färdighet som kan vara användbar vid olika tillfällen. Skammen skulle också kunna vara en del av njutningen och tanken att bli påkommen kanske lika frestande som nöjet i sig? Då skulle man kunna påstå att vuxenpoäng kan utvinnas genom att bevara barnet inom sig, men låta det vara en hemlighet. Slutsatsen av detta pseudo-intellektuella rabblade är nog att det är en subjektiv fråga huruvida konceptet är bra eller dåligt. Återupptäck för all del nöjen du hade som liten, häll lite O’boypulver på din Hönökaka och varför inte testa Coco Pops igen? Det är bara du som bestämmer om det bör förbli hemligt eller inte.

Traineeprogram - vad innebär det? Text: Sofia Johansson Layout: Fanny Aasheim

EFTER STUDIERNA. Efter en avlagd civilingenjörsexamen finns det en oändlighet av möjligheter

att välja mellan, allt från att starta eget företag till att jobba som konsult eller forska. En allt vanligare väg att gå är att med hjälp av ett traineeprogram på ett etablerat företag ta sig in på arbetsmarknaden och nå drömjobbet. Du har säkert hört begreppet på otaliga mässor, men känns det ändå lite luddigt erbjuder vi här en snabbgenomgång – läs och bli inspirerad! Genom ett traineeprogram har du stora möjligheter att nå en betydande plats på ett företag och bli en nyckelperson i verksamheten, genom en internutbildning som ger både praktiska och teoretiska kunskaper. Programmen varar vanligtvis i 12-24 månader och erbjuder under den tiden traineen en chans att lära känna företaget och dess processer på djupet, ofta för att hen senare ska kunna ta över en ledande roll på arbetsplatsen. Under traineetiden knyts viktiga kontaktnät som kan vara till nytta under hela karriären, både under tiden på företaget och senare i livet. De flesta företag ser att traineen antingen är nyexaminerad eller har max tre års arbetslivserfarenhet innan påbörjat traineeprogram, och ska erbjuda en lön motsvarande vad marknaden erbjuder andra på samma professionella nivå. Under hela programmet har traineen en tilldelad mentor att fråga om hjälp, diskutera och bolla idéer med.

Har du siktet inställt på att snabbt ta dig in i arbetslivet och få en stadig grund att stå på är ett traineeprogram övervägande positivt. Det ger en förståelse för ett företags olika strukturer och processer samtidigt som du får chansen att prova på olika delar av verksamheten för att hitta din plats på arbetsplatsen. Tack vare programmets varierande arbetsuppgifter kommer du att få se hur arbetet går till på olika avdelningar, delta i möten och växa i din roll som ingenjör. Se till så att du och företaget har samma förväntningar på programmet och hur det är uppbyggt, för att inte i ett senare skede inse att företagets värderingar inte går ihop med dina, eller att arbetsuppgifterna är andra än vad du trodde. Efter ett avslutat traineeprogram ska företaget erbjuda fast anställning till traineen som nu har de kunskaper och erfarenheter som krävs för att ta sig an sin nya roll! Källor: traineeguiden.se, unionen.se, allastudier.se

Sveriges ingenjörer och Civilekonomernas kriterier för ett certifierat traineeprogram: 1. Traineeanställningen ska vara detsamma som en tillsvidareanställning 2. Program ska finnas för hela traineeprogrammet 3. Längden på traineeprogrammet ska vara mellan 9 och 36 månader 4. Ingångslönen för en traineeanställning ska vara marknadsmässig 5. Arbetsgivaren ska kunna erbjuda traineen relevanta arbetsuppgifter efter traineeprogrammet Källa: Traineeguiden.se

Den fula ankungen på

LARM

Text: Viktor Lind Illustration: Ebba Åslin Layout: Emma Kolehmainen

- En berättelse om de toppar och dalar som uppstår i livet under en dag på LinTeks arbetsmarknadsmässa, helt och hållet beroende på vilken årskurs man går i. Tänk dig att du går runt lite planlöst på LARM. Du strosar, vankar och spankulerar till och med lite emellanåt. Du känner att det här nog ändå kan bli en kul dag. Men sen pratar du med dagens första företag. Efteråt är allt förändrat. Den dag som skulle vara fylld av flanerande, småprat med företag, och en och annan godisbit, blev plötsligt precis som en utspilld kaffe över en nästan färdigskriven tenta. Konversationen med företagsrepresentanten gick ungefär såhär:

Hej, vilken årskurs går du? Jag går i tvåan. Åh. Jaha..

Jaha ni kanske letade efter äldre studenter?

Ja jo det gör vi. Men ehh.. ta en Dumle här så kan du komma tillbaka om två år kanske?

Nu spankulerar du inte alls. Efter att ha insett det faktum att inget företag vill ha en sketen liten sommarjobbare som precis gått klart tvåan släpar du fötterna genom korridorerna i C-huset. Allting suger, men det som suger allra mest är du. I alla fall om man frågar företagen på LARM. Vi spolar fram några år. Du går i fyran, och letar sommarjobb, trainee-program och internships för fulla muggar. När du slår upp portarna till LARM och börjar prata med ditt första företag för dagen, hinner du knappt säga ”fyran” innan du blir runtdragen på hela mässan av taggade företagsrepresentanter. Något har hänt. Den fula ankungen från två år tillbaka har blivit en vacker och åtråvärd svan för företagen, som nu gör allt de kan för att charma dig. Du blir förvirrad. Är det såhär för alla? Är det tanken att alla teknologer ska behöva uppleva skammen att gå på mässa som ovälkommen nybliven student, bara för att få revansch på livet, mässan och företagen efter ett par år? Nej, LARM ska vara till för alla. Det är ju ändå en arbetsmarknadsmässa för hela Tekfak. På nästa uppslag hittar du en intervju med Amanda Myrby, projektledare för LARM2019. Där pratar vi om vad som har gjorts för att företagen ska vara mer mottagliga för alla studenter, gamla som nya, och vad man kan göra själv som student för att framstå som mer attraktiv för företagen på mässan.

Okej tack, antar jag...

LiTHanian slår LARM Text: Lydia Uusitalo och Viktor Lind Foto: Mira Ketzénius Layout: Emma Kolehmainen

Den 12 februari är det återigen dags för LARM att inta campus Valla - dagen då hela Sveriges framtid sätts i fokus. Men bland tusentals studenter är det lätt att känna sig bortglömd. Hur ser fördelningen av företag gentemot sektioner ut egentligen? Vilka möjligheter innebär LARM, och för vem? Och hur mycket ansvar har man själv? Vi har träffat projektledaren för LARM för att söka svar på dessa frågor. Det är i slutet av november vi träffar Amanda Myrby, projektledare för LARM2019. Frosten glittrar i fönsterglasen och några våningar under oss ringlar Baljankön lång av kaffetörstande studenter. - Det är mycket som ska bli klart nu före jul, vilket är jätteroligt för då får all planering som skett de senaste månaderna lite resultat. LARM, LinTeks arbetsmarknadsdagar, anordnas på campus Valla för nu 38:e året i rad. Under två veckor arrangeras en mängd olika evenemang för att engagera och inspirera studenter i sina framtida karriärval, med möjlighet att knyta viktiga kontakter. Det hela mynnar ut i företagsmässan som i år äger rum den 12 februari. Det är dagen då cirka 7000 studenter får möjlighet att prata med representanter från 150 olika företag. Vi frågar Amanda hur de gör för att inkludera alla sektioner på Tekfak. - Innan vi öppnade vår ansökan för företag undersökte vi hur många som studerar på de olika programmen och jämförde detta med totala antalet studenter på Tekfak. Utifrån det tog vi fram en procentsats för respektive program och tittade på hur vi skulle kunna matcha detta mot olika företag. Vi försöker få en så bra spridning som möjligt och försöker därför hitta företag som är intresserade av våra linjer både i Linköping och Norrköping, såväl civil- som högskoleingenjörsprogram och kandidatutbildningar. Andelen studerande på ens program tycks med andra ord vara direkt avgörande för hur pass representerad man som besökare är bland företagen. Amanda förklarar samtidigt att det inte är möjligt att, av 150 företag, rikta hälften av dessa till ett mindre program som kompensation för att de tidigare varit underrepresenterade. Vissa sektioner har egna mässor och dem vill LARM såklart inte konkurrera med. Hur väljs då de utställande företagen ut? Amanda

berättar att det är de företagsansvariga för LARM som kontaktar potentiella utställare, men att det är de själva som måste anmäla sig. - Det vi kan göra är att sälja in teknologerna på LiU och berätta hur grymma de är. Sedan är det företagen själva som måste ta tag i det. Ett problem vissa upplever när de besöker LARM är att personen de möter i montern har en helt annan bakgrund rent studie- och karriärmässigt. Möjligheten att knyta värdefulla kontakter och få en insikt i hur man arbetar sig uppåt i organisationen kan upplevas krympa, när representanten från företaget är någon från HR eller marknadsföringsavdelningen. Hur arbetar projektgruppen för LARM för att tackla det här problemet? - Jag jobbar jättemycket tillsammans med LinTeks näringslivsansvarig med att föra en god dialog med företag och organisationer i Sverige, för att undersöka vad de har för behov och vad vi har för studenter. Sedan försöker vi matcha så att både de och våra studenter blir nöjda, för vi vill ju i slutändan att våra studenter ska tycka att de får ut någonting av alla event som vi ansvarar för. Amanda berättar att hon, tillsammans med LinTek Näringsliv, i början av året håller i en rekryteringsmässa i Mjärdevi Science Park. Där informeras företag ur studenternas perspektiv genom att de ges insyn i dels vad studenterna efterfrågar, dels vad man som företag bör tänka på när man står på

exempelvis LARM eller andra sektionsmässor på LiU. I slutändan är det dock fortfarande företagen själva som bestämmer vilka representanter de skickar. Något som många upplever vid arbetsmarknadsmässor är att de utställande företagen mest är intresserade av en viss sorts student. Man ska gärna ha pluggat några år och gå en specifik linje för att vara intressant. Hur kommer man runt det? - När vi tar in företagsanmälan försöker vi att inte fokusera enbart på själva programmen som företagen vänder sig till, utan även på något vi kallar för skillsets. Skillsets är ett kompetensbaserat system som LARM har använt sig av även tidigare år. I företagskatalogen på LARM:s hemsida anges vilka kompetenser olika företag letar efter, och där är det också möjligt att som student söka på de kompetenser man själv har. Detta är ett system för att inkludera samtliga årskurser och program, i och med att fokuset på var studenten befinner sig i sina studier ersätts med studentens faktiska erfarenhet och kunskap. Systemet ger även information om vad företagen själva har att erbjuda, i form av exempelvis exjobb, internships och sommarjobb. Samtidigt menar Amanda att mycket av ansvaret vilar hos studenten själv.

- Det handlar ju mycket om att studenten också själv ska våga prata mer om sina kompetenser och vad man är intresserad av och vad man vill göra. Det väcker ett jättestort intresse hos utställaren och förmodligen även hos studenten själv eftersom det breddar utställarens engagemang.

Schemat för mässdagen 09.00 MÄSSAN ÖPPNAR 09.30 ÖPPNINGSCEREMONI 10.00 INSPIRATIONSFÖRELÄSNING 12.15 LUNCHFÖRELÄSNING 16.00 MÄSSAN STÄNGER 18.30 BANKETTEN BÖRJAR

Låt dig inspireras av LARM Innan LARM: Förbered dig! Kolla upp vilka företag som kommer och läs på om de som verkar intressanta. Då vet du vad du ska leta efter på mässan, och lite vad du kan fråga om. Under LARM: Gå runt till de företag du kollat upp, men se till att prata med alla som verkar intressanta. Sälj in dig, och prata om vad just dina erfarenheter kan erbjuda företaget. Nytt för i år är att du kan lämna egna visitkort till företagen, så de lättare kan kontakta dig. Dessa visitkort finns att hämta i LARMs infodisk. Efter LARM: Har du hittat drömföretaget? Det där dunderstället du bara MÅSTE få sommarjobba på? Sök! De flesta företagen har rekryteringsperiod till sommarjobb, internships och liknande precis under vårvintern - nu alltså! Var noga med att framhäva dina bra sidor, och att inte ljuga på ditt CV. Lycka till!

DISAS KRÖNIKA

Jag lovar ingenting, men det kommer bli bra Text: Disa Celén Illustration: Ebba Åslin och Therese Söder Layout: Ebba Fälth

Det här med inspiration, alltså. Ibland har jag för mycket och då är det svårt att veta var jag ska börja. När inspirationen istället tryter blir jag minst lika frustrerad, men på grund av att jag inte har någonstans att börja. När jag fastnar brukar jag tänka baklänges: Vad vill jag åstadkomma? Såhär runt årsskiftet är det vanligt med reflektioner kring året som gått: Vad lyckades jag bra med? Vad kan jag göra bättre nästa år? Är jag nöjd med året som gått? Vissa filar på sina nyårslöften. Som student är jag tveksam var året faktiskt slutar. Mitt år börjar på många sätt i samband med höstterminens start och slutar i juni, då jag har jobbat klart och får vara ledig. Veckorna kring jul blir bara ett kort avbrott i min annars hektiska vardag. Ett väldigt uppskattat avbrott dock. Jag ser nog ändå nyår som en startpunkt. En nystart. En chans att förändra - eller förbättra - mig själv och mina vanor. För visst vill jag nästan alltid bli bättre? Det är sällan jag är nöjd, framför allt med mig själv, det finns alltid något som kan fixas. Huruvida det är en bra eller dålig egenskap låter jag bli att spekulera i, men jag tycker det är bra att utvecklas och mindre bra att aldrig bli nöjd.

Det är här nyårslöften kommer in i bilden: de kretsar kring saker som har med vår självbild att göra. Vanligtvis handlar det om att “ta tag i sitt liv” och grundläggande saker som att träna regelbundet, äta bra mat, äta mindre sötsaker och vara mer eller mindre social. Inget fel i det, men sådana löftena är massiva och därmed blir också det eventuella misslyckandet massivt. Vi har endast oss själva att räkna med, och skylla på, när det kommer till att hålla det vi lovat. Jag brukar inte avlägga några nyårslöften, eftersom jag i princip aldrig lyckats hålla ett. Besvikelsen som sköljer över mig när jag bryter löften till mig själv är nästan värre än att svika någon annans förtroende. Under året som gått har jag dock, utan att ha lovat någonting, gjort saker som jag aldrig trodde jag skulle kunna. Jag har till exempel stått framför cirka 50 personer och talat, utan att tappa bort mig en enda gång eller bli generad. Det var en stor grej för mig som alltid tyckt det är jobbigt att prata högt och med flera personer samtidigt. Som så många andra trivs jag som bäst i min comfort zone, och vill inte gärna lämna den. Jag vill kunna vara inne en hel helg, vara ifred och samla energi för veckan som kommer utan att känna att jag “slösat bort” helgen. De gånger som jag går utanför min bubbla så händer det oftast fantastiskt roliga saker, och jag blir glad för att jag vågade. Men, mitt motto är trots det någonting i stil med: Gör ingenting du inte vill, måste eller tycker är tråkigt. Det funkar asbra. Så, min inspiration för det nya året kommer vara jag själv. För jag kan saker, och jag vill saker. Och jag är nöjd med året som gått.

LITHANIAN DEBATT

låt kåren inspireras! Text: Cecilia Abrahamsson Illustration: Ebba Åslin Layout: Ebba Fälth

LINTEKS MEDLEMSSIFFROR har rasat de senaste åren efter att kårobligatoriet, som innebar obligatoriskt medlemskap i en studentkår, togs bort år 2010. Vad är orsaken till detta och vad bör göras för att bryta denna nedåtgående trend? Kan inspiration hämtas från andra teknologkårer och vad säger egentligen LinTek om problematiken? Ser vi till de senaste åren som gått är det runt hundratalet medlemmar som varje år försvunnit från kåren. Det var dock i samband med GDPR och det efterföljande nya medlemssystemet i början på detta läsår (18/19) som medlemsantalet verkligen slog käpprätt i botten. I skrivande stund ligger det på 1242 medlemmar vilket innebär ca 15% av potentiella medlemmar från Tekfak. Detta kan jämföras med åren 13/14 och 14/15 då siffran låg på 3857 respektive 4121. Jämförs siffran även med andra teknologkårer har LinTek i särklass en av de sämsta siffrorna i landet. Enligt LinTek behövs medlemmar till kåren för framförallt tre viktiga huvudprinciper. Det skapar först och främst legitimitet för att kunna uträtta förändringar inom utbildningar, studiemiljö och syn på pedagogik; det betyder en starkare röst mot universitetet och omvärlden och en större möjlighet till gynnsamma förändringar för studenterna; LinTek ska också verka som en organisation av studenter för studenter vilket förutsätter att det finns medlemmar som stöder verksamheten och bidrar till organisationens överlevnad. Är medlemskapet för dyrt och medlemsförmånerna för få? LinTek har detta läsår, på grund av det nya medlemssystemet, haft svårigheter att ordna med konkreta förmåner i form av exempelvis festrabatter som tidigare funnits tillgängliga. 200 kr för ett läsår känns kanske därför plötsligt som en ganska dyr summa för studenten att lägga ut på något så diffust som “en starkare röst mot universitetet”? Nytt för i år är ett rabatterat flerårigt medlemskap, frågan är dock om detta verkligen räcker för att locka fler att ansluta sig till kåren framöver?

Hur ser kraven på medlemskap ut? Krav på medlemskap i kåren finns i samband med engagemang inom kåren. Detta är dock något som knappt kontrolleras i dagsläget och tas därför inte på särskilt stort allvar bland studenterna. LinTek och Tekfaks olika sektioner har idag ett samarbete men i och med att sektionerna inte ligger under LinTeks organisation finns därför inget krav på medlemskap i kåren för att få vara medlem i sektionen. Detta leder därför till att studenter inte upplever några större skillnader i sitt sektionsmedlemsskap genom att också ansluta sig till kåren.

Vad är det då LinTek misslyckas med som andra kårer i Sverige uppenbarligen lyckas bättre med? LiTHanian har kikat närmare på tre av LinTeks systerkårer i Lund, Stockholm och Luleå och deras respektive kårverksamhet.

TEKNOLOGKÅREN VID LTH

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

TEKNOLOGKÅREN VID LTU

(Lunds Tekniska Högskola)

(Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm)

(Luleå Tekniska Universitet)

Medlemsavgift: Engångssumma på 35 kr/termin med en minstaavgift på 100 kr Antal teknologer vid universitetet: ca 8832 Antal medlemmar i kåren: ca 7203 (82%)

Medlemsavgift: 365 kr/läsår Antal teknologer vid universitetet: ca 15000 Antal medlemmar i kåren: ca 8883 (59%)

Medlemsavgift: 300 för 1 år, rabatterat flerårigt medlemskap. Antal teknologer: ca 5106 Antal medlemmar: ca 2568 (50,3%)

Engagemang som nollningen vid Lunds Tekniska Högskola kräver medlemskap i Teknologkåren för att både nollan och faddern ska kunna delta i aktiviteterna. Detta gäller även kårdrivna samt sektionsdrivna event som pubar och fester. Sektionerna ligger under kårens organisation och därför krävs medlemskap i kåren för att få vara medlem i sin sektion och kunna ta del av dess förmåner. Informationsansvarig för Teknologkåren berättar också att sektionerna är en viktig anledning till att studenter ansluter till kåren då sektionerna går ut med mycket information till nyantagna studenter innan och under nollningen. Att medlemskapet betalas in som en engångssumma är också ett viktigt dragplåster.

Teknologer vid Kungliga Tekniska Högskolan måste vara medlemmar i kåren för att få delta i sektionsaktiviteter som mottagningen och sektionsmöten. Det är ett krav att vara medlem i kåren för att få vara medlem i sektionen. Direkta förmåner som rabatter i bokhandel, rabatter i restaurang och gratis tenta-pubar är något som lockar studenter till medlemskap enligt kårens kommunikationsansvarig. Sektionerna får sektionsbidrag av kåren i förhållande till antalet medlemmar. Kårfullmäktige består av inkvoterade medlemmar från sektionerna med en valnämnd där varje sektion har en representant som ser till att det kommer in kandidater till kårfullmäktige från varje sektion. Valnämnden utlyser ett kårval där medlemmar kan rösta på kandidater från sin egen sektion.

Informationsansvarig för Teknologkåren vid LTU berättar att som medlem får studenterna förmåner som exempelvis billigare inträde på studentklubben STUK och billigare lunchbuffé. När det kommer till nolleperioden ger medlemskap gratis inträde på alla evenemang. Detta berättar han är en av de viktigaste anledningarna till att teknologerna vill ansluta till kåren. Sektionerna får sektionsbidrag i förhållande till antalet medlemmar och medlemskap i sektion kräver medlemskap i kåren. Kårfullmäktige består av ledamöter från sektionerna där mandaten fördelas beroende på sektionens storlek.

LITHANIAN DEBATT

LiTHanian undersöker hur vår kårordförande samt två av ledamöterna från läsårets Kårfullmäktige ställer sig till de katastroflåga medlemssiffrorna

ELIN MATTSSON, KÅRORDFÖRANDE 18/19 Det sjunkande medlemsantalet är något kåren ser allvarligt på. Under förra verksamhetsåret hade kårstyrelsen en punkt i sin verksamhetsplan angående medlemsrekrytering som mynnade ut i flerårigt medlemskap. Detta sågs som en åtgärd mot sjunkande medlemsantal och i nuläget är det cirka 35% av medlemmarna som har valt flerårigt medlemskap vilket vi ser väldigt positivt på. I framtiden kommer detta förhoppningsvis leda till att medlemsantalet ökar. Exempelvis Lunds teknologkår har flerårigt medlemskap vilket upplevs positivt. Detta verksamhetsår undersöker kårstyrelsen möjligheten att utöka rabatter för kårmedlemmar under punkten ”Finansiella medel” i verksamhetsplanen. I verksamhetsplanen ingår även att undersöka de samarbeten som finns med teknologsektionerna. Under denna punkt ska alla nuvarande samarbeten och kontaktytor kartläggas och utvärderas. LinTek och sektionerna här på Tekfak ser till strukturen väldigt annorlunda ut jämfört med övriga Sverige. Här på Tekfak arbetar vi med att sektionerna ska få vara fristående organ som kan bestämma över sig själva medan på andra universitet ligger sektionerna direkt under kåren. Både kårledningen och kårstyrelsen har under hösten haft diskussionspass och workshops där detta ämne har diskuterats. Kårledningen jobbar just nu med att undersöka eventuella marknadsföringskampanjer eller liknande för att få studenterna medvetna om vad kåren gör och varför man ska bli medlem. Under hösten implementerades det ett nytt medlemssystem och vi jobbar, tillsammans med de andra kårerna vid LiU, för att återfå festrabatterna som tidigare fanns tillgängliga. Vi är i kontakt med ett företag som ska hjälpa oss att ta fram en lösning men tyvärr har det gått långsamt på grund av tekniska svårigheter. Vi jobbar även med att kontrollera medlemskap hos personerna som är kåraktiva, i skrivande stund undersöker projektgruppen i LARM medlemskap hos alla som har sökt värdar till arbetsmarknadsmässan.

Om ni har några tankar, idéer, frågor eller synpunkter får ni gärna höra av er till mig, Elin, på ko@lintek.liu.se. Ni kan även besöka mig på mitt kontor på tredje plan i Kårallen eller i Studentfiket i Täppan på torsdagar.

LITHANIAN DEBATT

LOVISA BERGLUND, LEDAMOT I KÅRFULLMÄKTIGE 18/19 En del av LinTeks medlemstapp tror jag är en del av en större trend, där organisationer i hela samhället har tappat i medlemstal de senaste åren. För några år sedan var medlemskap i en organisation ett mycket viktigt verktyg för att kunna påverka. Idag organiserar man sig mer på andra sätt, framför allt genom sociala medier. Där kan människor både höras själva, men också gå ihop i en större grupp utan att behöva teckna ett medlemskap någonstans. LinTek har dock färre medlemmar än många andra teknologkårer i Sverige så det måste ju vara något mer som påverkar. Eftersom vi har starka sektioner på LiU så tror jag att kåren hamnar i skymundan trots att den fyller en roll som sektionerna inte kan. Jag tror inte på ett absolut krav på medlemskap för att ta del av kårens arbete, men definitivt högre krav eller större förmåner för dem som är medlemmar. En konkret förändring är att sänka medlemsavgiften, särskilt för de fleråriga medlemskapen. De flesta kan betala en årsavgift men att betala femårsavgiften svider ändå i plånboken. Dessutom är inte LinTeks ekonomi särskilt beroende av avgiften, så att sänka priserna är win-win för studenterna och kåren.

JOHAN RINDBORG, LEDAMOT I KÅRFULLMÄKTIGE 18/19 Den nedåtgående trend i antalet registrerade medlemmar i kåren oroar mig såklart. Det visar på att arbetet vi gör som kår inte uppfyller de förväntningar våra medlemmar har och att vårt arbete inte är tillräckligt synligt för gemene student på Tekfak. I egenskap av ledamot i LinTeks Kårfullmäktige och med god insikt i de projekt kåren utför tror jag mest på det sistnämnda. Det är bristen på kommunikation mellan kårens ideellt engagerade och dess medlemmar som är den huvudsakliga bakomliggande orsaken till medlemssiffrornas ras. Arbete görs men syns inte. Varför vara med i en kår som inte verkar uträtta något? Mycket av det arbete kåren utfört under åren tas nog ofta för givet, som att vi har en icke vinstdrivande bokhandel eller våra fem kårhus, öppet för alla studenter medlem som icke-medlem. Det är resurser som jag tror alla under sin studietid tagit del av och uppskattat. Det är intressant att se hur andra lärosäten gör med sin kårverksamhet och hur deras medlemmar värvas. Det fungerar uppenbarligen på olika sätt och det visar sig i antalet medlemmar och ideellt engagerade. Det jag tycker är bra med LinTek är att du inte behöver känna dig tvingad att bli medlem. Exempelvis kräver deltagandet som nollan eller fadder på nolle-p inte att du blir medlem i kåren utan du får istället fatta ditt eget beslut om du vill gå med. På LiU har sektionerna goda möjligheter att påverka hur de vill driva sin verksamhet och det sker då med LinTeks guidande hand. Arbetet är dock mer självständigt och separerat från kåren än om man jämför med andra lärosäten där kåren ofta har en mer verkställande roll. Och det kanske faktiskt är det LinTek också måste göra? LinTek kanske ska ta över kontrollen över sektionernas arbete för att stärka sin roll, och på så sätt öka studenternas engagemang till kåren. Eller varför inte sätta krav på kårmedlemskap för att gå på kravall? Det låter kanske som drastiska beslut men siffrorna är också väldigt negativa där någon typ av motaktion måste göras för att vända trenden. Jag menar inte att man ska tvingas bli medlem i LinTek men det kanske krävs en viss begränsning för icke-medlemmar av utnyttjandet av förmånerna. Detta för att påminna om kårens arbete och att det faktiskt är roligt att engagera sig i LinTek och bidra till en trivsam studietid. Det är en möjlighet jag hoppas fler ska ta.

LiU säger: Music Non-Stop Text: Marcus Jessen Foto: Anna-Li Lindberg Layout: Fanny Aasheim

MUSIK. Musiken är en uråldrig konstform vars påverkan på människan inte kan överskattas.

Genom viss frågvishet och lite behov av att berätta om mig själv har jag försökt slå fast musikens betydelse för studenterna på LiU.

Min resa var mot solen. Dessa är fem ord som generationer av LiU-studenter har som skrivna över hjärtat, eller åtminstone någonstans i bakhuvudet beroende på vilken deras inställning till sena kravallkvällar är. Låten används som signalhorn för när festen föds ur förfestens askor, och sedan igen när dansgolvet töms och studenterna antingen stapplar hemåt eller går på än mer ovissa äventyr. ”Stad i Ljus” är utan tvekan det musikstycke som man lättast förknippar med LiU, men långt ifrån den enda musik vi lyssnar på. Inte sant? Själv är jag mer eller mindre besatt av musik. Soundtracket till mitt HT18 har bestått av bl.a. Kvelertak, Depeche Mode, Köpenhamnspunkarna Iceage och det charmigt vemodiga Vasas Flora och Fauna. De sistnämnda gjorde en fin spelning på Kollektivet i december. Deras Österbottendialekt har hittat hem till flera studenter än mig själv, märkte jag. Musiken, vars port för min del öppnades av en grupp eldtokiga tyskar (femte gången gillt i augusti), har präglat hela min uppväxt och är således ett väldigt personligt ämne. Det var till exempel musik som övertygade mig att bli straight edge (väldigt kortfattat: lyssna lite på hardcore och ta avstånd från alkohol och droger) vilket jag var i många år. Musiken har onekligen en förmåga att påverka människor som få andra medier har. Det här är dock ingen rakt igenom självbiografisk artikel! Jag ville nämligen ta reda på vad musik betyder för studentlivet, för studenter i allmänhet och hur dessa ser på musiken som inspirationskälla. Passande nog är det delvis det artikeln handlar om. Jag frågade redaktionen och andra LiU-studenter om hur de förhåller sig till just musik. Here goes:

De flesta konstaterar direkt att fester utan musik hade varit riktigt miserabelt. Att kunna få skriksjunga med sina kompisar prioriteras högt. Även i kontexten phadderier, festerier och mästerier är musiken viktig, då många av dessa har egna signaturlåtar som sedan blir starkt förknippade med dem. En annan given situation var att musiken i många fall kan underlätta för pluggandet som ett redskap för att skärma av en från resten av världen. Flera av oss använde också musik för att glömma bort rapporter och annat som tynger en. En egendomlig åsikt löd som så att eftersom musiken stimulerar hjärnan, som på så vis blir piggare, är den för studenten viktigare än mat och bröd. Musikkonsumtionen är självklart stor bland studenter; det generella engagemanget i att lyssna på “rätt” musik är högt. Mycket tid läggs ner på spellistor som noga kureras efter genrer, perioder och humör. Att själv spela musik i någon form var inte heller ovanligt. Vad gäller musiken som inspirationskälla svarade studenterna att musiken bidrar till koncentration och kreativitet. Den fyller tomrummet i studentlägenheten och är en vän när ingen annan finns där - en kraft som gör att man orkar ta sig igenom de långa dagarna. Så vad vore studentlivet eller livet i allmänhet utan musik? Jag kan absolut inte tänka mig hur ett liv utan tidigare nämnda och ofantliga mängder onämnda band och artister skulle se ut! En rapport skriver visserligen inte sig själv, men den hade inte skrivits alls om jag inte fått ta mig tiden att glömma bort den när jag behövt, heller. Så, innan det blir dags att “tänka på refrängen”, ställ dig själv följande fråga: vad betyder musiken för dig?

LÄSARSIDAN

Insändare Layout: Fanny Aasheim

Av Veronica Nedar

Vill du synas här? Har du en åsikt att framföra, eller kanske en rolig historia du vill berätta? Har du skrivit en dikt du tror kommer smälta andra studenters hjärtan? Har du en hög illustrationer du drömmer om att få sätta i tryck?

Mejla in ditt material till redaktor@lintek.liu.se

Illustrerad av: Ebba Ă&#x2026;slin

Är du LiTHanians nya CHEFREDAKTÖR? Ansökningsperioden för LiTHanians chefredaktör 19/20 samt för övriga kårledningen öppnar under februari vecka 7-9. Håll utkik på LinTeks och LiTHanians sociala medier för närmare information kring ansökan! Mer information kring posten som chefredaktör samt de övriga posterna i kårledningen finns på www.lintek.liu.se.

SOFIAS HÖRNA

Köln City Guide

Text: Sofia Johansson Illustration: Therese Söder Layout: Ebba Fälth

INNAN JAG FYLLDE I min ansökan för utlandsstudier hade jag aldrig haft en tanke på att besöka

Köln, faktum är att jag knappt visste att staden existerade. För att andra inte ska begå samma misstag som mig och nästan missa hela den här mysiga stadens existens har jag sammanställt en guide med (nästan) allt du kan behöva veta om Tysklands äldsta storstad!

Köln är en välkomnande stad och, som jag förstått det, lite som Tysklands Göteborg där invånarna är kända för att vara väldigt öppna, glada och skämtsamma. Det finns en blandning av gamla och nya byggnader som skapar otroliga kontraster – och den enorma katedralen Kölnerdomen är något av det mäktigaste jag sett. För bäst utsikt över staden kan du antingen gå de 533 trappstegen upp till det södra tornets topp, eller ta dig till andra sidan Rhen och njuta av en imponerande vy från Köln-Triangelns tak. På gatorna trängs butiker och kiosker med döner- och currywurstförsäljare. En av mina favoritaktiviteter under helgerna är att hitta nya caféer, vilket det finns gott om. Favoriterna än så länge är Heimich, ett mysigt café en bit utanför centrala staden, Wndrfuel som gömmer sig på en innergård precis bredvid (men inte synligt från) stadens livligaste bargata, och Hommage, som med sina små lokaler kräver en stor dos tur för att man ska få en sittplats där – men när man lyckas är det värt all väntan.

Heimich

Något annat som staden, väldigt oväntat, har är en Monki-butik. Det är mer än vad Linköping och Norrköping kan skryta med nu för tiden! Är man sugen på shopping finns allt från de billigaste butikerna, som Primark och Zalando Outlet, till dyrare och mer icke-studentvänliga märken. Några användbara shoppingtips är att ladda upp med kontanter då många ställen inte tar kort, och att inte spara shoppingen till en söndag eftersom alla affärer och butiker har stängt då.

Bara några spårvagnsstationer från shoppinggatorna finns de två stora nattlivsområdena, Ehrenfeld och Zülpicher, och är du sugen på att dansa är det här du ska hänga! Är du däremot bara ute efter en öl kan du lätt få tag på det överallt – varenda kiosk säljer Kölsch, och har allt som oftast en kapsylöppnare hängande i ett rep vid dörren så att du enkelt kan dricka den lokala ölen när du är på språng mellan pubarna. Kölsch är öl som endast får bryggas i och runt Kölnområdet och serveras på restauranger och barer i speciella glas. Ät middag på ett av de lokala bryggerierna en dag för en äkta Kölnupplevelse med rustik, tysk husmanskost och servitörer som, snabbt som attan, levererar ett nytt glas med Kölsch till dig när det första (och andra, tredje och fjärde) tagit slut. På detta sätt fortsätter de servera drycken tills du lägger ditt glasunderlägg på glaset, det officiella tecknet för att du inte vill ha påfyllning. Är man intte på humör för öl finns det mängder av andra saker att ägna kvällarna åt. Vad sägs om 3D-minigolf, utomhusbio eller karaoke? Det är svårt att ha tråkigt i en stad där det alltid händer någonting! Känner du dig extra kulturell finns det en mängd muséer att besöka, bland annat Museum Ludwig för den konstintresserade och ett stort chokladmuseum för den som vill lära sig mer om kakaobönor och njuta av gratis provsmakning från Lindts egen chokladfontän. Det finns så mycket mer jag skulle vilja tipsa om men som omöjligt får plats här på sidan, utan råder er istället att åka hit själva för en första handsupplevelse. Ni kommer inte ångra er!

Sofia

Känslan av att komma hem:

ett reportage från LiU Game Conference Text: Disa Celén Illustration: Therese Söder Layout: Emma Kolehmainen

Det är den kallaste dagen hittills i vinter. Hela Norrköping är täckt av ett tunt lager frost och staden lyser vit. Det är 11 minusgrader, solen skiner och det är dags att styra kosan mot Linköping och LiU Game Conference. Vi är tidiga till Kårhuset Kollektivet och än är det inte så mycket folk. Det finns många spel utställda. Både de som tävlar i årets LiU Game Awards och de som vunnit tidigare år. Vi går på en föreläsning med en senior game designer från Jagex, Marie Mejervall. Hon har tidigare jobbat med bland annat Batman: Arkhamspelen. Hon pratar mycket om vikten av att nätverka för att nå sitt drömjobb. Bra tips som såklart funkar även utanför spelbranschen! Bland montrarna hittar vi, förutom LiU, HiQ och East Sweden Game som anordnar konferensen, Apple. Deras monter består av ett litet barbord och två roll-ups med logotypen på. Det känns lite otippat att Apple befinner sig här, i de lokala gamernas mecka, eftersom de allra flesta som spelar gör det på PC eller konsol. Kanske är det därför deras monter ekar tom och oinspirerad. Trots att Forumsalen är så gott som fylld av folk är det ändå iskallt. Mina tår är stela och genomfrusna och vi virar halsdukarna om oss som filtar för att försöka hålla oss varma. Det är strax tid för dagens höjdpunkt, något jag har sett fram emot ända sedan i början av terminen. Scenen fylls av en guldig logotyp på svart bakgrund: Blizzard Entertainment. Jag stelnar till, men inte av kyla, utan av förväntan. Det är dags för James Crowson, senior cinematic animator, att inta scenen. De kortfilmer James Crowson jobbar med släpps regelbundet, senast under årets BlizzCon där den 29:e hjälten i Overwatch, Ashe, introducerades. Cinematics ska skapa djupare förståelse för karaktärer och utveckla historien i spelen. Jag vill från djupet av mitt hjärta rekommendera er att se dem, för de är extremt välgjorda och vackra även för den oinvigde. Lova att ni kollar! Det första James gör är att visa en behind the scenes-video om hur det går till att animera cinematics, det vill säga kortfilmer mellan sex och åtta minuter. Videon visar hur skisserna utvecklas och hur teamet under processen jobbar för att få fram de perfekta detaljerna, exempelvis med fågeln som

pickar på Bastions öga i The Last Bastion. Det finns med klipp från i princip alla Overwatch-cinematics och det dröjer inte många sekunder innan tårarna rinner nedför mina kinder. Overwatch är mitt absoluta favoritspel just nu. Den varma trygghetskänslan som flödar genom mig kan inte beskrivas på något annat sätt än att det känns som jag hittat hem. James favoritkaraktär att animera är Winston från Overwatch, en charmig och arg gorilla, eller, jag menar vetenskapsman. Han visar hur de jobbar med referenser, alltså att de spelar in en video när en person spelar upp den scen som ska animeras. Detta för att de ska kunna animera rörelser så naturligt som möjligt. När de exempelvis animerade Winston som äter en banan i Recall, utgick de från en referensvideo där en ur animationsteamet äter en banan. För oss som älskar Overwatch är hans föreläsning en fullträff. Jag sitter som hypnotiserad från början till slut och faller för allt James säger, skrattar åt alla hans skämt. Han framstår som en sympatisk och blygsam person. Han ingjuter något slags hopp i mig om att ingenting är omöjligt. Om han kan, då kan väl vi med? Jag lämnar Forumsalen med ett varmt hjärta och lätta steg - trots iskalla tår - och det känns fantastiskt.

BUDGETLÅDAN - BROCCOLIPAJ 9 kr/portion (5-6 portioner)

Deg 3 dl vetemjöl 125 g smör 3 msk vatten En nypa salt Fyllning 250 g broccoli 150 g ost 3 ägg 3 dl mjölk Salt och peppar Blanda ingredienserna till degen och låt den sedan stå kallt i ca 30 minuter. Tryck ut pajdegen i en form på 24 cm. Skär broccolin i små bitar och lägg dem i formen, strö sedan osten över. Vispa ihop resten av ingredienserna och häll även detta i formen. Grädda på 225 grader i nedre delen av ugnen i 30 minuter.

Budgetlådan vs Lyxlådan Text: Sofia Johansson Foto: Anna-Li Lindberg Layout: Fanny Aasheim

MATLÅDAN. Som student finns det ett antal saker som är ständigt återkommande – det ickebefintliga saldot på kontot veckan före CSN är en av dem. För att du ska överleva de sista trevande dagarna före den 25:e, och kunna njuta av pengarna när de väl landat tryggt på banken, har vi tagit fram recept för både krisande dagar och ekonomiskt överflöd. Med en skillnad på hela 60 kr/portion presenterar vi budgetlådan vs lyxlådan!

LYXLÅDAN – OXFILÉPASTA 69 kr/portion (4 portioner) 400 g pasta penne 300 g oxfilé 250 g färska kantareller 1 chilipeppar 1 rödlök 1 klyfta vitlök 3 dl grädde 1 msk oxfond Skär kantarellerna i bitar och stek dem knapriga i olja. Salta och peppra och lägg åt sidan. Dela oxfilén och skär i tunna skivor, bryn sedan köttet, salta och peppra. Skär rödlök, hacka vitlök och fräs i olja tills de blivit mjuka. Tillsätt fond, grädde och örter i pannan och låt sedan puttra i fem minuter. Tillsätt svampen, köttet och chilin till såsen och låt koka upp. Servera tillsammans med kokt pasta.

TEKFAK FORSKAR!

Den senaste versionen intelligens, tack! Text: Monica Westman Svenselius Foto: Thor Balkhed Layout: Ebba Fälth

Om du inte bara hade all information du behöver i mobilen, utan också all intelligens. Hur skulle livet som student se ut då? Det är hög tid att börja tänka efter, framtiden är snart här. ”Idag har vi all information tillgänglig i fickan, bara att knapptryck bort. I framtiden kommer vi att på samma vis ha intelligens i fickan. Vi måste fundera över hur det påverkar oss och våra beteenden.” Orden kommer från Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, avdelningen Medie- och informationsteknik, campus Norrköping. Forskningen inom artificiell intelligens, AI, är nu inne på sin tredje generation och det är hög tid att fundera över andra aspekter än de rent tekniska. Den första generationens AI-forskning, på 1980- och 90-talen, handlade om datalogi och logik, här var Erik Sandewall, professor emeritus vid LiU, en av de stora föregångarna. I den andra generationen AI-forskning kom maskininlärningen, där AI-systemen lär sig från stora mängder data med hjälp av bland annat neurala nätverk. Det är tekniker som idag används storskaligt av exempelvis Google och Facebook.

I den tredje generationen förs nu människan in i AIsystemen. Patrick Doherty, professor vid institutionen för datavetenskap, har ett exempel. Hans forskning handlar om processer där autonoma drönare, båtar och helikoptrar samarbetar med varandra och med människor för att lösa räddningsuppdrag. Att det fungerar vid sjöräddning demonstrerades hösten 2018 i vattnen utanför Västervik inom ramen för forskningsprogrammet WASP - Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, där LiU är värduniversitet. Vid Campus Norrköping har också Anders Ynnerman tillsammans med forskarkollegan Jonas Unger skapat ett centrum för förstärkt intelligens, Center for Augmented Intelligence, CAI. Behovet är ett svar på just framväxten av den tredje generationens AIsystem, intelligenta beslutstödssystem som avlastar våra mänskliga hjärnor när det blir för mycket information att processa. Centrumet ska arbeta med gränssnittet mot människan, AI ska vara ett verktyg som förstärker mänsklig intelligens.

TEKFAK FORSKAR!

– För varje AI-system vi har och lägger på den mänskliga aspekten så får vi ett mycket bättre system, konstaterar Anders Ynnerman, som även är forskningsledare för Visual Sweden, det Vinnovafinansierade program som Centrum för förstärkt intelligens är en del av.

– Ett särskilt viktigt område, där välfärdsländer inte längre klarar av att leverera den service som medborgarna förväntar sig, är offentlig sektor. En storskalig koordinering av hälso- och sjukvården är till exempel för svårt för oss. Vi klarar inte av att hitta hålla reda på och hitta mönster i enorma mängder information, samtidigt som det finns bra metoder inom AI för det, säger han. – AI kommer att påverka alla delar av samhället och det behövs även satsningar inom samhällsvetenskap och humaniora. Även om det satsas mycket på AI just nu behövs betydligt större och bredare satsningar, anser han. Anders Ynnerman delar den uppfattningen: – AI har etiska, legala och samhälleliga aspekter, som det är hög tid att ta tag i, säger han, och ger ett exempel från de självkörande bilarna som måste kunna hantera etik och moral. En självkörande bil kan behöva fatta ett etiskt beslut: ska bilen väja för en hund som springer över vägen och riskera passagerarna i bilen, för att bara ta ett exempel.

Anders Ynnerman

Han och Jonas Unger ser framför sig kognitiva kompanjoner, människoliknande botar, kanske som hologram, som vi kan föra en dialog med när stora och viktiga beslut behöver fattas. Men där är vi inte ännu. – Det finns stora datadrivna system som fungerar likt snabba uppslagsverk, men de har begränsad förståelse för sammanhanget. När det gäller den sensoriska delen, systemens förmåga att uppfatta syn-, hörsel- och även känselintryck har vi kommit långt. Det resonerande lagret, den högre kognitiva och resonerande nivån, har vi bara börjat arbeta med, säger Anders Ynnerman.

”AI kommer att påverka alla delar av samhället” Fredrik Heintz är AI-forskare vid LiU och medlem av EU-kommissionens expertgrupp inom AI. Han vill se en ännu bredare AI-satsning inom Europa för att verkligen sätta människan i centrum för AIutvecklingen.

Berättelsen om den prokrastinerande studenten Text: Marcus Jessen Illustration: Therese Söder Layout: Fanny Aasheim

Vi får följa Den tappre Prokrastineraren på hens mardrömsresa, under de sista timmarna innan Lisams inlämningsfunktion stänger. Den tappre Prokrastineraren vaknar upp ur sin feberdröm. Deadlinen är inte lika medgörlig som Döden ur Det sjunde inseglet. Döden kan låta dig leva om du spelar honom matt i schack, men när Deadlinen närmar sig kommer ingen undan. Trots det är nog Döden en ganska bra liknelse till en deadline för en student som lyckats prokrastinera sig fram till att panikskriva en inlämning. Ibland ångrar nog även den mest erfarne prokrastineraren att hen lämnat jobbet till sista dagarna. Titta! Nu sitter hen där och stirrar Lisam i vitögat ännu en gång. Hen tänker: ”Hur hamnade jag här igen? 23:32? En halvtimme tills jag måste skicka in. Snart klar...”. Den tappre Prokrastineraren torkar svetten ur pannan och frågar tyst för sig själv: ”hur ska vi kunna tro på framtiden när vi inte tror på oss själva?”. Trots att det egentligen inte hördes ut i korridoren var det som om orden ekade genom studentboendet. Den kvällen hade många salta tårar fallit tunga mot skrivborden i de mörklagda lägenheterna. Lite mer än ett dygn eller två tidigare hade nämligen ett antal femhundrakronorsböcker från Adlibris öppnats ordentligt för första gången.

”Hur många avsnitt hinner jag se idag?” Anledningarna till detta var många. Bland annat nyfunna intressen för städning, matlagning och dokumentärfilmer. Olika tankar på helt andra saker än plugg avlöste varandra hos Tekfaks studenter: ”Visst var Candy Crush kul?”, ”Hur många avsnitt hinner jag se idag?”, ”Vad händer på [valfria sociala medier]?”, ”Jag har ju faktiskt ett PS4…”. Teknologernas hjärnor hade verkligen gått på högvarv! I bakhuvudet på dem alla fanns han dock. Deadlinen. Den likbleka vålnaden i svart, redo att med ett svep stänga ned Lisams inlämningsfunktion. I sägner på LiU hette det också att Deadlinen för sitt eget nöjes skull såg till att Lisam slutade fungera ordentligt lagom till att han börjat närma sig. Sådan var han, den där Deadlinen… Dagen efter inlämningen låg en melankolisk dimma över campus. Nästan som tenta-p. Den tappre Prokrastineraren slussades långsamt fram mellan

raderna av glada Filfakare som precis avslutat veckans föreläsning. Den tappre Prokrastineraren beslutar sig för att söka upp närmaste spegel. Hen kände sig nämligen bara som ett skal av sitt forna jag. Tittandes in i reflektionen av sina nu ihåliga ögon slår Prokrastineraren näven mot väggen och skriker inombords: ”vad ska jag göra för att inte behöva erfara en sådan natt igen? Varför får jag ett sådant behov att damma min lägenhet när jag egentligen borde plugga? Om det bara fanns något jag kunde göra för att sluta skjuta upp saker!” [se nästa sida, red anm.]. Givetvis var det fler som haft samma upplevelse som vår tappre Prokrastinerare. Det förstod man då det var helt tyst i mikroköerna. Ingen ville prata om gårdagens kamper. Minsta lilla ljud gav dem mer och mer huvudvärk. Trots att resultaten var långt från att bli offentliggjorda var alla studenter på helspänn. En annan sägen på LiU sade dock att Deadlinen inte alltid var lika hård mot dem som rättar inlämningar. Det var ju dock, som sagt, bara en sägen…

LiTHanian testar: Prokrastineringsverktyg Text: Sofia Johansson Illustration: Therese Söder Layout: Fanny Aasheim

TEST. Är inte en av de svåraste sakerna med att plugga att faktiskt komma till skott och öppna

böckerna, eller att skriva det första ordet på den där krångliga rapporten? Distraktioner finns överallt och de flesta av oss har nog någon gång börjat damma av golvlister, kolla Instagramflödet och baka muffins när en deadline närmar sig. För att underlätta nästa tenta-p (eller bara inför nästa gång du faktiskt behöver få något gjort) har LiTHanian testat ett gäng digitala verktyg som alla utlovar goda resultat och fullt fokus på plugget. 1. FOREST - STAY FOCUSED

Välj med hjälp av en timer hur länge du vill vara fokuserad. Ett frö planteras när tiden startar och växer till ett träd så länge du låter bli att använda mobilen. Ju oftare du använder appen, och ju mer du pluggar, desto fler träd kan du plantera! Öppnar du däremot mobilen medan timern fortfarande är igång dör ditt träd. Recension: Riktigt bra app och värd de 20 kr som den kostar. Det blir som en tävling mot sig själv att plantera så många träd som möjligt och dessutom ökar motivationen när det faktiskt finns en konsekvens av att använda mobilen. Extra pluspoäng för att den ger chansen att plantera riktiga träd och gör en god gärning för miljön. (5 / 5 dammvippor) BÄST I TEST!

2. WRITE OR DIE V3

En hemsida för den som fastnat i skrivandet eller bara behöver en spark i baken för att komma igång. Du ställer in hur många ord du vill skriva och på vilken tid. När programmet startar måste du uppnå dina ord per minut, annars hörs ett obehagligt ljud och skärmen blir knallröd. Känner du dig extra modig finns Kemikaze-mode, då raderas ord och bokstäver från din redan skrivna text om tempot blir för lågt. Recension: STRESS. Jag skulle rekommendera programmet till brainstorm och vid skrivkramp (eller andra tillfällen när det viktiga är att få fram ord snabbt) men absolut inte till en hemtenta eller rapportskrivning. Rolig idé om man jobbar bra under press! Hemsidans utseende drar ner helhetsintrycket och hade behövt en makeover. (2 / 5 dammvippor)

3. COLD TURKEY

Ett webbläsartillägg som blockerar valda hemsidor under en viss tid. Du lägger enkelt in de hemsidor du vill undvika, och kan sedan inte öppna dem under den valda tidsperioden utan möts istället av peppande (och något klyschiga) citat för att hålla motivationen uppe. Recension: Väldigt effektivt eftersom alla webbsidor låses helt och det inte finns något sätt att låsa upp dem innan tiden är slut. Desto jobbigare blir det om man råkar blockera en hemsida som man senare inser att man behöver använda; det hade varit bra att i nödfall kunna avbryta blockeringen. (4 / 5 dammvippor)

4. SHUTAPP

Du ställer in hur länge du vill plugga och kan sedan, efter regelbundet användande, se statistik över hur bra du klarat dig. Det finns även en funktion som låter flera användare koppla sina konton till varandra, så att alla i kompisgänget kan se vem som tabbar sig först. Recension: En enkel app utan onödiga funktioner. Jag hade önskat fler konsekvenser för att verkligen inte falla för frestelsen och använda mobilen, men man kan ju inte få allt. Gillar att man kan koppla flera konton till varandra, det ökar i alla fall min (och säkert alla andra vinnarskallars) motivation. (3 / 5 dammvippor)

6. TIMEWASTE TIMER

Ett webbläsartillägg för den Facebookberoende. Du får, när du skaffar tillägget, lägga in en valfri summa pengar på ditt “konto” och förlorar sedan $1 för varje timme du spenderar på Facebook. Recension: När endast extrema metoder hjälper. I vanliga fall är Facebook inte det sociala medie som ligger högst upp på popularitetslistan, men när prokrastineringssuget slår till är ALLT roligare än att plugga. Jag hade velat att tillägget gällde alla hemsidor, samt appar i mobilen - det hade varit extremt effektivt då upplägget är perfekt för en fattig student som behöver få saker gjort. Önskar även att pengarna som dras hade gått till något välgörande ändamål. (2 / 5 dammvippor)

Horoskop Text: Viktor Lind Illustrationer: Ebba Åslin Layout: Emma Kolehmainen

Låt stjärnorna vägleda din vardag med LiTHanians inspirerande horoskop. Vilken historisk person inspirerar just dig?

STENBOCKEN 22/12 – 19/1

VATTUMANNEN 20/1 – 18/2

Din inspiration: Valentina Tereshkova, första kvinnan i rymden.

Din inspiration: Tarrare, fransk storätare.

VÄDUREN 21/3 – 19/4

OXEN 20/4 – 20/5

TVILLINGARNA 21/5 – 20/6

Din inspiration: Marie Antoinette, fransk drottning.

Din inspiration: Nikola Tesla, Serbisk-Amerikansk uppfinnare.

Din inspiration: Leonardo da Vinci, italiensk uppfinnare och konstnär.

KRÄFTAN 21/6 – 22/7

LEJONET 23/7 – 22/8

JUNGFRUN 23/8 – 22/9

Din inspiration: Florence Nightingale, engelsk pionjär inom sjukvård.

Din inspiration: St Therese de Lisieux, franskt helgon.

Din inspiration: Gustav Vasa, svensk kung.

VÅGEN 23/9 – 22/10

SKORPIONEN 23/10 - 21/11

SKYTTEN 22/11 – 21/12

Stenbocken gör inget annat än att sikta mot stjärnorna. Du vill vara bäst på allt, oavsett vad. Låt ingen utmana dig på dumma saker som ”minst antal sovtimmar” bara.

Väduren är en äkta fashionista, som nästan aldrig använder samma outfit två gånger. Din ekonomi är ett mysterium, för inte nog med kläderna så äter du klägg från Baljan istället för matlåda till lunch varje dag.

Tittar man på Kräftans månadsbudget tas en bekymrande stor del upp av rengöringsprodukter av alla dess slag. Hela din trappuppgång luktar Ajax, och ingen har någonsin sett dig med en fläckig tröja.

”För att hitta nya vägar måste man våga ta risker” tänker Vågen på väg till campus. Ibland hittar du en perfekt genväg genom någons syrenhäck, andra dagar kommer du sex timmar för sent efter en felsväng i en skogsdunge. Din inspiration: Amelia Earhart, amerikansk pilot.

Vattumannen jobbar hårt för att mätta sin enorma aptit. Tänk på att inte göra dina matlådor alltför hemska bara, så dina medstudenter inte börjar må illa i mikrorummet.

Oxen sliter hårt med grupparbeten, kommer på lösningar för att effektivisera arbetet, och fixar bra betyg till alla i gruppen. Det spelar ingen roll att de andra inte gör någonting. De kan ju bara kopiera ditt arbete.

Lejonet går den smala vägen. Detta innebär att du gör små goda gärningar hela tiden, i stil med att slänga skräp någon lämnat vid en studieplats, delta aktivt i alla kursutvärderingar och hjälpa dina tröga kompisar med tentapluggandet.

Redan en vecka in i studentlivet var Skorpionen upprörd av de höga priserna på studentlitteratur, och sedan dess har det inte blivit bättre. Numera insisterar du ivrigt på att kapitalismen kan omkullkastas med gratis pdf:er. Din inspiration: Karl Marx, tysk filosof.

FISKARNA 19/2 – 20/3

Fiskarna har aldrig problem med att hitta bra studieplatser på campus, oavsett tid på dygnet. Du kan erövra ett bord från en vilsen Filfakare på 5 sekunder, men se upp så inte campusväktaren skickar dig i exil! Din inspiration: Napoleon Bonaparte, fransk kejsare.

Tvillingarna har aldrig lämnat in sin cykel på reparation, trots att växeln klappade ihop redan första läsperioden i ettan. Det går rykten om att du kan laga allt som är trasigt, och att du byggt en drönare från scratch.

Jungfrun är kompisgängets diplomat och den som avslutar alla interna bråk. Du beter dig lugnt och sansat, för att dölja din djupa misstänksamhet mot alla vars hemhemma ligger söder om Göteborg.

Den senaste tiden har Skytten varit mer på vårdcentralen än på föreläsningar. Du är sjuk jämt, men lyckas på något sätt få toppbetyg på alla dina tentor ändå. Din inspiration: Marie Curie, polsk-fransk kemist och fysiker.

Sektionssidor

Känns det som du pluggat all matte I ONÖDAN?

NEJDÅ! Med hjälp av projektioner, vektorer, matrisberäkningar och optimeringslära bygger vi verksamhetsnära system åt våra kunder. Visste du att varje gång du gör en resesökning inom kollektivtrafiken i Stockholm så föregås det av en ruttberäkning i våra system. Planeringssystemet för ett av Sveriges största skogsbolag – det bygger vi! Vi är även med och bygger systemet där all information om Sveriges vägnät med tillhörande egenskaper lagras. Vi söker även folk inom områdena webb- och mobilutveckling. Läs mer om oss och vad vi gör på https://www.triona.se. Låter det intressant? Lämna dina kontaktuppgifter via mail eller SMS till niko.rosenquist@triona.se / 0709132030 så hör vi av oss! Har du ett CV kan du även skicka in det via www.triona.se/karriar/ansokan

HÄR FINNS VI Stockholm, Göteborg, Oslo, Helsingfors, Trondheim, Borlänge, Falun, Uppsala, Sundsvall, Bergen, Gjerstad

Ladda upp CV

Överlev på LiU, del 1

➤ Viktigaste tipsen ✓Vi har hela listan! ➤ “fan va de luktar curry” ✓Stora summor investeras i klimatanläggningar... ✓..men inte en käft verkar veta hur man startar AC:n ✓Rena rama djungel ✓Såg en som spillde ravioli på hela skiten TidLingen finns här för er kära läsare och ska idag avslöja för er de utan tvekan bästa tipsen för att klara er på en av de mest ökända platser på hela campus, datorsalarna. Efter en gedigen löprunda är svettnivån tillräcklig för att kunna smälta in utan att dra till sig för stor uppmärksamhet. Notera att detta endast gäller lekmanna-salar såsom Bifrost, Valhall o.s.v. (För effektiv kamouflering i salar där Linux nyttjas krävs medlemskap i Y- eller D-Sektionen.) Utspridda i salen finner man vilsna ettan med skjutmått och köksredskap i högsta hugg, blicken av panik cementeras i deras ansikten när Creo ännu en gång kraschar. Låter man ögat vandra möts man av diverse mer avancerade FEM-simulationer samt en och annan excelingenjör som jobbar på sin inköpslista av bubbel. Rör dig snabbt mot en ledig plats, möt inga blickar. Visa din dominans tydligt när du sätter dig genom att knappa stenhårt på tangenterna, slit till dig den enda lediga musmattan och svär högt över att

endast en skärm fungerar. Detta för att avskräcka ev. nyfikna åskådare och förhoppningsvis garantera att man blir utan datorgrannar. Redan vid uppstart så märks det ofta att något inte står rätt till, musen fungerar inte och ingen anslutning till nätet erhålls. Vi dyker ner bland kablar, sönderslagna tangentbord och gamla pappersmuggar. Efter att ha gjort det enda rimliga och försökt sig på en norsk reset genom att rycka ut alla ethernetkablar inom synhåll hörs klagoropen i kör. Samtidigt stöter vi på en Trinitaslicense och kontraktet där Liu sålde sin själ för Lisam, bara värdelöst skräp, vi söker vidare. Det få studenter känner till är att mellan tangenterna så döljer det sig.. *skaffa TidLing-PLUS för full artikel...

Cobert Rollin om nya Volvo 940 ‘92 ➤ VÖLVO ✓Rejält avgasput ✓Ligger du inte på bredden så ligger du illa till! ✓”Vadå klimatkompenserad?” Om några månader släpps denna nya Volvo 940 ‘92 på marknaden, TidLings motorjournalist Cobert Rollin har fått en exklusiv möjlighet att provköra den senaste modellen.

Om man ska börja där kakan smakar som godast så är det nog priset, endast 500 spänn eller två plattor norrlands och så mycket bil man får för pengarna! Den har en motor på 116 Svenska fullblodshästar och en fem(5!)-växlad manuell låda. Som standard kommer bilen utrustad med uppvärmda stolar, motorvärmare, lastutrymme, baksäten och mycket mer! Prestanda då? Får man det för ett så lågt pris? JAJAMEN! 0-100 på 17 hissnande sekunder och ett vridmoment stark nog att få spinn på grusparkeringen bakom biltema. När man kör denna Volvo märker man att tid och tanke har lagts i både design och användarvänlighet. Kontrollerna är enkla, ingen avancerad elektronisk handbroms eller något knepigt anti-sladdsystem och färdbromsen har två lägen, av eller på. Så vad är min slutsats? Denna bilen är perfekt för dig som raggar på 14-åringar, tycker att biltemakorv är människoföda och som uttalar Volvo “VÖLVO”. //Cobert Rollin

Publicerad från 2016 till

Två TBi:are går in; endast en kommer ut som chef.. den andra blir kassör. Det är så det ryktas gå till när festeriet Bi6 ska bestämma dessa två poster. KreatU misstänker att det också råkar vara inspirationskällan till årets snuttetema; “Mad Max bortom Thunderdome”. Den rafflande sci-fi filmen med Mel Gibbson i huvudrollen som Mad Max utspelar sig i en dystopi, lik vår verklighet. I ett samhälle där regeringen slutat fungera har samhällsreglerna fallererat, köerna är fyllda med tränglingar och en hederlig student kan inte vara säker på att baljankaffet finns kvar i slutet på kön. Anarki råder. Men liksom Mad Max, kommer en okänd TBi:are stiga in i Bi-hålan och slåss med svans och klor mot andra TBi:are för att bli den stora segraren. Tack vare superavancerad teknologi har KreatU lyckats snappa upp följande: “Kom ihåg var du är någonstans - det här är Bihålan, och Höfvding lyssnar, och kommer käka upp den första som skriker”

Känn dig inte nere, det finns många fördelar! 1. Har du ingen som ger dig choklad på alla hjärtans dag? Ingen fara, rean gäller även singlar, och choklad för en person är billigare än för två 2. Känner du dig ensam? Köp ett husdjur, det är alltid där för dig! Många pratar om hotet från Kinas uveckling, men Kreatu tycker att de verkar ligga lite efter? Det har kommit till vår kännedom att Kina firar nyår i februari eller nått sånt, och under det kinesiska nyåret dekoreras husen i rött. Har dom inte fattat att det är nyår i december och att det är julen som är röd? De ligger ju flera månader efter! När vi ändå nämner Kina: visste ni att kinas regering sponsrat ett distrack mot Sverige. Det ryktas i skogarna att Markoolio jobbar på en comeback. Förvänta er en kör av kvinnor (och grisar, eller vilket djur Kina nu firar) som sjunger om hur bra Markoolio är.

3. Netflix and chill? Neh, neh, här kör vi Netflix and chillyBen. Ben and Jerry glass alltså, direkt ur paketet. 4. Bråttom på morgonen? Det är lugnt, duschen är alltid ledig.

Från och med i år betalas TV-licensen via skatt, vilket rimligen höjer public services intäkter med ett antal potenser. Ändå tycks det som att den primära anledningen att betala för detta, Kalle Ankas Julafton, blir kortare för varje år. En röst på Kalle Anka-partiet kanske är enda utvägen för att lösa detta hot mot svenska folkidentiteten.

4 Topologer spelar fotboll En kulen decemberkväll bestämde sig 4 topologer för att köra fotboll hemma hos Alice. Planen var riggad och bollen pumpad. Bob hade spenderat senaste veckan med att jobba lite extra på hans bredsida. Upp i krysset skulle bollen. Det visste han minsann. Han hade också memorerat några simpla handövningar för att minnas hur en kryssprodukt konstruerades. Boll x Mål tänkte han, ett vinnande koncept. I andra hörnan av rummet stod Charlie och värmde upp. Charlie trodde på deterministiska flöden och kaosteori. Givet oändlig tid kunde han enkelt kalkylera en utsparksvinkel som garanterade vinst.

Det var på grund av honom de ej ännu hade börjat. Donna låg still på mitten av planen och stirrade upp i taket. Hon var beväpnad med det kraftfulla vapnet mindfulness. Ett med bollen, bollen med ett. Plötsligt öppnade Efraim dörren till sitt lilla utskjut och utbrast “Vem har lagt 4 munkar på mitt golv, och varför ligger de runt om en pingisboll?”

Nu har Nattredax nästan tappat hoppet över svensk politik. Vi ser bara en rimlig åtgärd som kan lösa detta, och därför nominerar redaktionen Anderas Pettersson till talman.

Y-sektionen gör entré i Tv-rutan Den mer erfarne Y-studenten känner säkert till den otroliga lokal i vilken kandidatprojektet i elektronik genomförs. De som varit med stirrar ofta tomt I luften framför sig när de nostalgiskt tänker tillbaka på planeringsmöten, leveranser och sena kvällar I oscilloscopets sken. NATTREDAX kan nu avslöja att ryktet om MUXEN spridit sig långt utanför universitetets väggar, och att ISY, EF-nämnden och Kanal 5 slutit avtal om att producera “Big Brother: MUXEN” under VT-19. “Många studenter spenderar redan idag en hel del tid I kursens lokaler, så när kanal 5 kom med förslaget att låsa in dem kändes det som ett naturligt steg ”, säger Thomas på ISY. Parallellt med kandidatprojektet läses ”signaler, information och kommunikation”, på frågan om hur det ska gå med den kursen om studenterna inte kan lämna muxen svarar Thomas: ”Det är väl ändå ingen som kunnat lägga tid på den kursen tidigare år. ”

NATTREDAX AVSLÖJAR! NATTREDAX arbetar ständigt för att tillhandahålla sinnesvidgande och upplysande innehåll. Tyvärr delar inte Lintek vår vision, i det föregående numret av NATTREDAX blev en artikel censurerad. Förvisso med rätta, men ändå. Detta föranledde en omfattande granskning av kårens verksamhet, framförallt intresserade vi oss för XXXXXXXXXXXXXXX. NATTREDAX kan nu avslöja att en grupp högt uppsatta kårmedlemmar ägnat sig åt omfattande XXXXXXXXX, något som enligt anonyma källor ska ha pågått sedan XXXX. Särskilt häpnadsväckande är uppgifterna om de “exotiska” inslagen på Lithanians personalfester, det ska ha förekommit såväl xxxxxxxxx som xxxxxxxx. Kattungar XXXXX XXXXX XXXX kebab i samband med möten. XXXXX utgivare XXXXX XXXXXXX med Tony Irving och Puma Swede, XXXXXX ritualer med förekomst av XXXXXXX. Fortsättning följer.

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL TIMES Inancial Times # 1 2019 Av och med: Claire, Joséphine & Levi inancial.times@isektionen.se Fax: +46 8 700 65 00 Twitter: @inancialtimes

Ledare Kära läsare!

Nytt år, nya styrelser att utse. Mindervärdeskomplexen duggade tätt bland aspiranterna till de ledamotsposter redaktionen involverades i att tillsätta under januari månad. Med all rätt! Ingen av de föreslagna visade sig lämpade för uppdragen. Hälften gallrades bort redan på grundläggande behörigheter som mustaschanlag medan de kvarvarande två misslyckades med att på ett trovärdigt sätt bära jackett. Minns väl att plagget är en förmiddagsdräkt som inte lämpar sig för tillställningar efter klockan 18:00. Är kapplöpning en del av festligheterna bär mannen till häst en liknande dress, ridkavaj med rundade framskört och hjälm av jockeymodell. Redaktionen ställer nu sig frågande till de svenska internatens förmåga att producera individer av nöjaktig standard och har börjat vända blickarna mot österrikiska Winneburg där hovsamhet och kompetens varit ett ledord sedan Klemens von Metternich dagar. Vidare har redaktionen efter det gångna året gjort utvärderingen att horoskopen i Connoisseur behöver ses över, då bland annat Joséphines stjärntecken förutspåtts “handla sparsamt” inte bara en, men flera månader. Bisarrt. Alltså har en, tills motsatsen bevisats, inkompetent alumn med dubbel examen från Handelsbögskolan anlitats för att förflytta polstjärnan tio bågminuter till höger och göra korrigeringar i Canum Venaticorum, vilket enligt Heikki Vesas beräkningar hade resulterat i större astronomisk vidlyftighet som passar sig bättre. Avslutningsvis har det kommit till redaktionens kännedom att mindre än trettio procent av sektionens medlemmar äger en aftonklocka. Att byta armbandsur vid klockan 18:00 hör till allmänt hyfs och torde vara ett naturligt inslag i den respektable I-arens vardag. Vi rekommenderar en Patek Phillipe Sky Moon Tourbillon med boett i guld som ingångsmodell. Högst aktningsfullt, Claire Zeidürt

Världens mest isolerade folkgrupp Att den anständige I-aren inte kan förutsätta liknande skarpsinne från sina påstådda likar aktualiserades återigen under hösten när en ekonom brutit mot universitetsledningens besöksförbud för att sprida vedervärdig keynesianism till B-huset. Efter att initierat sin visit med att lämna dasslektyren The General Theory of Employment, Interest and Money som en gåva till invånarna i ingång 27s foajé försvann gestalten in i den svettbeklädda glesbygden, för att aldrig återkomma. Händelsen mörkades av universitetsledningen, men som idog skyddare av sanningen tar Inancial Times reservoarpennan från bläckhornet och berättar om Campus Vallas mest outforskade territorium - B-huset. Regionen har historiskt huserat fyra ursprungsfolk, av vilka tre (dhe’are, tebeïare och studenter vid Sektionen för Teknisk fysik och elektroteknik) fortfarande anses livskraftiga av IUCN. Efter att I-sektionen etablerat kontroll över de två sistnämndas finansiella situation i slutet på 00-talet har redaktionens intresse främst förlagts till dhe’ar-folket, vars hemvist är arkipelagens södra faciliteter. Territoriet består av den isolerade huvudön Java och ett tjugotal mindre och svårtillgängliga atoller som i buckanjärskretsar samlat brukar kallas Essuöarna. Mycket lite finns nedtecknat om ursprungsbefolkningens samhällsorganisation. Socialantropologen Philip (stavat med F) som arbetar extra i Key-husets kaffeservering Ellen varannan torsdag för att finansiera sin arbetslöshet påstår sig ha belägg för att invånarna tillämpar en konstitutionell maktdelningsprincip mellan professorer, studenter och Monster, inte helt olikt Montesquieus trepartssystem. För detta kan han inte presentera några konkreta bevis, utan hänvisar följdfrågorna till sin arbetsledare Ritva som vid redaktionens besök gått ut för att snusa. Att upplysningstidens doktriner har fotfäste i B-huset har tidigare framförts i Ulf Nilssons avhandling från 1993, Analys av statsskick hos laborationssalsutbildningar: Kontraktualism, underengagemang och LiU-hoodies.

Publikationen fick vid sitt offentliggörande stark kritik från den akademiska världen för sitt “perversa bruk av modala hjälpverb” och för att vara “en nepotistisk eufemism av något vi alla vet är en högborg för mänskligt förfall“. Avhandlingens status som referensmaterial för statsvetenskapliga studier är idag omstridd. Inte heller har universitetets lingvister lyckats dechiffrera dhe’ar-stammens språkliga strukturer. Under åttio- och nittiotalet levde regionens ursprungsfolk alltmer åtskilt och flertalet Y-are som Inancial Times lånat in för andra ändamål beskriver hur de frenetiskt försökt skicka pull requests (eng. “rop på hjälp”) på Git till ledande dhe’are utan att få respons. Redaktionen ser detta som ett tecken på att de tidigare gemensamma kulturerna nu är så vitt skilda att de inte längre kan kommunicera. Att invånarna försvarar sitt territorium med krigisk mani står dock utom tvivel. Chefredaktör Leopold von Schlegel skrev redan i Inancial Times #4 1972 att “[...] det föreligger ingen anledning att de skall hänföras en fredlig orientering; ehuru de bemästrar inga strategier för basal krigföring är osedvanligt utvecklad teknisk kunskap och utbredd individuell nihilism karakteristisk för samtida brutalitet, egenskaper tillskrivna stammen i decennier.” Ett maniskt våld som ånyo bekräftats i samband med den tidigare nämnda ekonomens öde. Vad kvarstår då för åtaganden för att åtgärda den prekära situation som uppenbarligen kvarlever på universitetet? Isolerade stammar kan omöjligen tillåtas ockupera synnerligen lukrativ mark. Som ett initialt steg har Inancial Times i veckan samtalat med den vår brasilianske lebeman Jair Bolsonaro, som över en kuban delgav flertalet intressanta strategier för kärnkraftsbygge i glesbefolkade regioner. I skrivande stund emotser redaktionen den avgörande delen av vår korrespondens och ser fram emot att få återkomma i ämnet under våren.

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Utträdet Ett stort rött kryss markerar den 29 mars i Europas almanacka. Den planerade dagen med stort B, då Europas pappanation officiellt bryter loss från familjen för att njuta av ungkarlslivet, ligger för dörren. I syfte att säkra upp investeringar och gå plus i kölvattnet av den stundande skilsmässan ha redaktionen under de senaste månaderna följt utträdesförhandlingarna med stort intresse. Bodelningen har varit långt ifrån smärtfri för de involverade parterna. Den utdragna processen, som pågått sedan folkomröstningen 2016, har varit både dyr och tråkig. Utkast av de handelsavtal som ska träda i kraft efter utträdet indikerar att det varken lönar sig att vara företag, privatperson eller land i det förändrade ekonomiska läget. Nya gränskontroller mellan Storbritannien och övriga Europa begränsar kraftigt den fria rörligheten; vänsterhänta, innebandyspelare och pappor i jeansjacka är bland de grupper som drabbas som hårdast. Forsknings- och utvecklingssamarbetet mellan SB och övriga EU-länder skalas ned kraftigt till att endast innefatta kultiverandet av Irland samt projektet att lokalisera Loch Ness, som är plane-

Att leva för pengar

Till de ännu inte kontantfria, oktrojerade bankernas förskräckelse har en ny art inom djurriket påträffats, nära besläktad med flatlusen och med avlägsna genetiska kopplingar till den tibetanske mastiffen. Arten benämns pengalus och livnär sig föga förvånande på pengar, eller närmare bestämt sedlar av hög bomullshalt med smaken ”gåtfull sälta från förr”. Pengalusen är en herbivor och förökar sig som mest aggressivt i mörka utrymmen fyllda med sedlar som buntats med catgut, främst då de ligger sorterade i halvförband med högsta valören riktad mot ekvatorn. Under dessa förhållanden utvecklar även hanarna lössens motsvarighet till livmoder och varvar barnafödsel med panikattacker

rad att överlämnas till Jean-Claude Juncker i överraskningspresent under nämnds födelsedagskalas kalenderåret 2023. Övriga projekt kommer att skalas ner för att till slut ersättas med guesstimates. Efter många intensiva förhandlingar står det även klart att Polen och Cypern får delad vårdnad om Danmark, medan Tjeckien som koncept slopas helt.

Utträdet En särskilt nervkittlande punkt som varit på agendan under förhandlingarna är uppdelningen av det gemensamma kulturarvet, som påverkar Sverige i allra högsta grad. De

från insikten om avsaknaden av statligt stöd för mensskydd. En beprövad teori kring pengalusens revolutionära uppkomst menar att lusen ämnar ”skilja agnarna från vetet” i bemärkelsen att den visats angripa i första hand sedelvalv tillhörande nyrika samt personer som byggt sina finanser enbart genom ihärdigt sparande under en längre tid. Efter pengalusens framfart har flera drabbade snällt tvingats återgå till att ekonomiskt behöva förlita sig på den goda viljan (läs: beskattningsgraden) hos exempelvis I-are som i regel är välbärgade på riktigt. Även om populasen kan ha negativa åsikter om det fysiska sedelfördärv som

flängkokta trähattar som agerade skilsmässoadvokater å Sveriges vägnar har till fosterlandets förfäran lyckats lova bort Norra Europas Största Kvarnhjul, en Gotländsk nationalskatt, i utbyte mot en selfie med en 16-årig diskpojke på rökpaus de misstog för skådespelarlegenden Carl Reiner. Medan en sådan förlust på inga vis kan gottgöras är det dock nämnvärt att Sverige i avtalet blir ny ägare till allt matsilver i Eiffeltornet samt tar över de immateriella rättigheterna till Manchester United. Huruvida ett avtal påskrivet av alla involverade parter kommer att existera inom den närmsta framtiden eller ej återstår att se. Processen, som redan i nuläget är utdragen, är långt ifrån över. Mer deprimerande och ointressant att följa ska den även bli, men å andra sidan - vilket uppbrott är inte det? Inancials slutgiltiga bedömning för hur investeringsportföljen bäst uppdateras till marknadens trender, nu när SB gör sin exit, faxas till alla nyhetsbrevsprenumeranter i vanlig ordning. Till övriga delger vi ändå ett tips: efterfrågan på skilsmässoadvokater väntas se en kraftig svacka efter Q1.

denna nya art ägnar sig åt anses den alltså ur ett hierarkiskt bibehållande perspektiv inte vara helt värdelus.

Ronny och Nikita lever idag under en bro i förorten, efter butlern Anders misslyckade försök att kamma vinstsedlarna fria från pengalössen

Myheterna Sedan 1969

Din bulletin med det bästa från Maskinteknologsektionen

1.1.1

Intervju med unika tjejen Tja tja allihopa! Det är unika tjejen som är här. Ja, det är alltså jag, unika tjejen som är här och gästar idag :P - Vad gillar du att göra? ÄÄÄhhmmmmm amen jag älskar ju roliga saker, jaa men asså jag älskar det! - Vad tycker du om med det egentligen? Du vet sånt som är kuul. - Hur blev det så, hur började du gilla det? Amen jag har ju så, asså bara så bra vänner. Jag älskar ju mina vänner, jag älskar ju de såå mycket! Och de gör roliga saker. Såhär SUPERunikt lixom, för jag gillar ju roliga grejer. - Vad är det roligaste du gjort? Amen det roligaste jag måste gjort, måste ju ha varit när jaag och mina kåmpisar, som jag älskar för att de är så himla roliga, bara gjorde såhär skitknasiga saker en dag som var såhär ASKUL. Amen bara såhär vi typ bara gick och festade en torsdag lixom.

Selfieskolan #1 - Hur du tar den bästa bilden genom spegeln #CIAO Detta betyder alltså Crop It All Out, vilket innebär att du gör precis som vanligt, bara att du skjuter mobilen till sidan (obs du måste då vinkla mobilen till det håll du är åt för att få med det viktiga (DU) på bilden). Efter det så cropar du bara ut mobilen och wips så har du dig en ascool, fräsch selfie. #DILL Detta betyder Drop It Low Low. Genom att sänka mobilen behöver den bara vinklas lite uppåt för att få med hela dig. Om du dessutom har en spegel som lutar lite från dig kommer du se fett lång ut. Mobilen hamnar inte i fokus när man kollar på ditt vackra ansikte. #DontCoverYourFace Detta är nog det viktigaste ni kommer lära er på länge! Det största misstaget man någonsin kan göra, vilket man också ser ganska ofta, är då mobilen är mitt i ditt ansikte.. varför ska man täcka det för..? Disaster totales!!!

- Vad var det för fest då? Jag och mina kompisar käkade den godaste middagen och asså jag älskar ju mat, så det var ju himmelriket lixom. Och där så bara kom det massa hundvalpar och massa snygga människor. Jag ärlar ju snygga människor!!! - Det där lät riktigt unikt. Amen tack för att jag fick komma hit då och … - Kan du snälla gå? Det räcker nu. Amen du vet jag älskar ju att gå. HEJDÅ :D

folk på förfest..

När man bjuder hem

GÖR DIG REDO FÖR

EN STÖRRE UPPGIFT! Polisens it-avdelning behöver ﬂer medarbetare Vi bygger inga virtuella världar eller pokerbord – det vi utvecklar är avgörande för att brott ska klaras upp, så att alla i Sverige ska känna sig trygga. Välkommen till vår monter på LARM så berättar vi mer!

Läs mer på polisen.se

Sök efter lediga tjänster, eller ladda upp ditt CV på careers.xyleminc.com

Med engagerade medarbetare över hela världen har Xylem resurserna som krävs för att hitta nya effektiva lösningar för hur vatten används, bevaras och återanvänds. På vår forsknings & utvecklings-enhet i Sundbyberg pågår hela tiden arbetet med att utveckla framtidens världsledande produkter inom pumpning, omrörning och luftning. Till våra ingenjörers förfogande står ett 4 000 m2 stort laboratorium, moderna datorhjälpmedel och ett nära samarbete med utvecklings-enheter runt om i världen. Bland våra varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, med tillverkning i Småland. Härifrån levereras årligen 145 000 energieffektiva pumpar och omrörare, viktiga för ett klimatsmart globalt samhällsbygge. Vill du vara med och räkna på nya lösningar för världens vattenförsörjning? Gå in på careers.xyleminc.com och sök efter lediga tjänster, eller ladda upp ditt CV.

xylem.com