4
08
LiTHanians stora loppiskarta
No
10
LinTek & kårobligatoriet
24
Blåljus - fusk på tentor
26
Överlevnadsguide på campus
oktober 19
1
2
C
hefredaktören har ordet
Att hitta information är i min mening otroligt centralt i varje students vardag. Det är information om kurser, schema, den snygga personen i parallellklassens civilstatus, veckans extrapriser i matbutiken och vilken fulöl som har bäst APK på Systemet för tillfället. Det är en himla massa letande helt enkelt. När man letat färdigt måste informationen bearbetas: veckan ska planeras, den snygga personens partner skall stalkas på sociala medier, billig öl och avokado på extrapris skall inhandlas. Tillsammans med allt det här har man heltidsstudier och säkert något engagemang att hantera också. Körigt faktiskt.
I det här numret av LiTHanian, som för den oinvigde är LinTeks kårtidning och utkommer till kårmedlemmar fem gånger per år, kommer vi i redaktionen försöka hjälpa dig en bit på traven i det eviga sökandet efter information. Vi snackar LiU-kort, karta över loppisar i närområdet, och konst på LiU. Nyttig info för alla, oavsett om du går i femman eller precis blivit upphöjd till ettan. Redaktionens mål med året är att vi ska väcka debatt, bistå med information, och förhoppningsvis få dig som läsare att dra på smilbanden då och då. Men det är ingen enkelriktad kanal: om du inte håller med om något i tidningen är det bara att höra av dig och förklara varför. Vi lyssnar på kritik, och ibland tar vi till och med åt oss. Ett klagomål är ju, som så mycket annat, bara ännu lite mer information egentligen.
Viktor Lind Chefredaktör 19/20
Vad har du lärt dig under din tid på LiU? A. Viktor Lind, Chefredaktör
Engagera dig i flera utskott så du får flera olika hoodies.
B. Ebba Åslin, Redaktör
L. Sara Pauli, PR-ansvarig
Det går alltid tungt i märkesbacken.
Att plast är giftigt men glas är tungt.
C. Hanna Leinonen, Layoutansvarig
B.
C.
D.
E.
F.
G.
H.
I.
J.
L.
M.
N.
O.
M. Karin Sundberg, Fotograf
Det är alltid värt att köpa en chokladboll till eftermiddagskaffet.
D. Rebecka Walfridson, Layout
A.
K. Erik Tilly, Krönikör
För matlådor gäller kvalitet framför kvantitet.
Sveriges ingenjörer har riktigt trevliga blyertspennor.
Att storstädning plötsligt blir väldigt intressant under tenta-p.
N. Ellen Lundin, Skribent
E. Fanny Bidenäs, Layout
O. Mathilda Carlberg, Skribent
Att inte lägga en gaffel löst i tygpåsen, då går det hål och allt åker ut.
F. Katarina Martens, Illustratör
Att kunna hitta i Ryd. Oftast.
Att lägga sju sorters läroböcker under huvudkudden gör att man klarar tentan. Eller får nackspärr.
Det heter “Strömmen”, och är inte en älv.
G. Lina Jonson, Illustratör
Systemetpåsen är perfekt storlek att bära kurslitteratur i.
H. Karin Göransson, Webbmästare Billys panpizza fungerar till alla dagens måltider.
I. Pontus Maniette, Företagsansvarig
K.
Att morgonföreläsning i Vallfarten innebär sovmorgon.
J. Linnea Gistrand, Skribent
Att gå över Skvallertorget utan att bli påkörd. LiTHanian är en kårtidning som utkommer fem gånger per år till alla medlemmar i LinTek Linköpings teknologers studentkår.
Adress: LinTek, Tekniska Högskolan 581 83 Linköping
Ansvarig utgivare: Viktor Lind
Framsida: Illustration, Lina Jonson
Tryckeri:3 LTAB
3 6-7 8-9 10-11 12-13 14-15 16-17 18-19
Redaktionssida
Innehåll.
Ett LiU-kort i förändring
4
LiTHanians stora loppiskarta
LinTek & kårobligatoriet
Att skita i den blå... lampkupan? Nya LiTHanianredaktionen
Tekfak forskar
Throwback-p
20 21 22-23 24-25 26-27 28 29
Krönika - "Varför gör jag det här?"
Utlandsstudie blues
Konstverk på LiU
Blåljus - fusk på tentor
Överlevnadsguide på campus
Halloweenspecial
Sektionssidor
5
Ett LiU-kort i förändring Text: Erik Tilly, Layout: Rebecka Walfridson, Illustration: Katarina Martens.
Återigen har LiU-kortet genomgått en förändring. Nyheten spred sig som en löpeld under sommaren och det viskades och tisslades om hur det skulle se ut. Ryktena påtalade en förändring i utseendet, men ingen kunde konfirmera hur det faktiskt såg ut. Det blev en gnagande fråga som växte och växte och nu när kortet äntligen är här så väcker det nästan mer frågor än vad det besvarar.
F
ör de som aldrig har haft eller rentav inte kommer ihåg hur det gamla LiU-kortet faktiskt ser ut kommer nu en beskrivning, och med det gamla menar jag postmiljonspektaklet 2015 som resulterade i en ny grafisk profil och en väldigt omdiskuterad logotyp. De som har det gamla kortet kan på dess framsida se ett förnamn och efternamn, personnummer, giltighetstid samt rabattikoner såsom Mecenat och SJ. Till sist, och det här är kanske det viktigaste, finns också ett foto på kortets innehavare. Fotot har länge varit det studenter hatat mest med sina LiU-kort. Vår illvilja mot fotot kan likställas vid den vi känner för våra körkorts- eller passfoton. Det är ju trots allt så att under ett ondskefullt lysrör med en webbkamera som fortfarande står på tre ben bredvid datorn är det få förunnat att bli bra på bild. Det nya kortet som ska reflektera framtidsvisionens LiU-kort saknar alla delar nämnda ovan, på både gott och ont. Istället för att kortet innehåller all den tryckta informationen som fanns på det gamla kortet så finns all information endast på den back-end server som lagrar allt material.
Alla vi som någon gång i livet skrivit en tenta vid Linköpings Universitet vet att tentavakterna använder LiU-korten som identifikation. När vi kommer in i salen skannas våra kort och vakten kan då bland annat se om vi är anmälda till tentan eller inte. Senare vid inlämning använder tentavakten kortet för att stämma av så rätt namn står på tentan, samt att personnumret stämmer. Med hjälp av bilden kan de såklart också försäkra sig om att det är just den som lämnar fram kortet som skriver tentan. Med de nya korten kommer denna typ av identifikation inte längre vara möjlig. Istället kommer som sagt all information ligga digitalt på en server. LiU har utvecklat en app som gör det möjligt för tentavakter att skanna kortet och se all information de behöver. Däremot räknas kortet inte längre som en fysisk identifikation, utan studenterna behöver numera ha med sig fotolegitimation som ett komplement till LiU-kortet.
LiU-korten har fått en status som en antik relik och är en självklarhet bland studenter idag, men de facto så har kortet endast funnits i sin renaste form sedan början av milleniumskiftet. Sedan dess har LiU-kortet genomgått en kontinuerlig utvärdering för att utvecklas och bli bättre. Inriktningen har visserligen skiftat under åren, men något som alltid funnits kvar är fokuset på vad som faktiskt är viktigt med korten. Hur ska korten användas, vad ska de visa och varför? Svaren på dessa frågor har ändrats genom åren: när Campusbussen började rulla mellan Linköping och Norrköping var vi i behov av ett busskort och när utskriftstjänsterna uppdaterades var vi i behov av ett utskriftskort. Förändring är inget dåligt, det är något som oftast strävar efter utveckling och förbättring.
Bland spekulationerna på campus har förslag som att GDPR är orsaken fått stor spridning, men så är alltså inte fallet.
”
Den största anledningen till att man återigen bytt utseende på LiU-korten kan kännas otippad. Bland spekulationerna på campus har förslag som att GDPR är orsaken fått stor spridning, men så är alltså inte fallet. Istället handlar det, precis som det mesta i vårt samhälle, om pengar. Det är helt enkelt billigare att trycka tusentals kort som är likadana än att låta varje person på campus få ett kort som är unikt. Det gäller såklart också de gånger korten som av magi försvinner ur fickan eller plånboken och dess tidigare ägare tvingas gå till administrationen för att låta de trycka upp ett nytt kort en halvtimme innan tentan startar.
6
Men tentavakterna är ju inte de enda på campus som använt LiUkortet som identifikation. Även säkerhetsvakterna som långsamt rör sig omkring på campus har tidigare använt LiU-kortet för att ta reda på om personerna de påträffar i lokalerna har rätt att vistas där eller inte. De har som syfte att inte bara säkerställa lokalernas säkerhet, utan också studenternas. Något som de dessvärre inte alltid lyckas med när mörkret faller och någon får för sig att affischera hela campus med fjärilar och skivomslag, men det är till en annan dag. Däremot är en liknande applikation som den tentavakterna använder för att läsa av LiU-kort vid examinationstillfällen på gång att utvecklas även till säkerhetsvakterna, men det är dessvärre inget som finns i dagsläget.
Slutligen en tredje part som länge använt LiU-korten som identifikation är kårhusen och studentpubarna. Korten har fungerat som en hård urvalsmetod för att gallra bort icke-studenter under fester eller andra evenemang. Korten blev som ett exklusivt VIP-kort, något som de nya korten inte längre kan leverera. Bytet av kort har lett till en del förändringar i verksamheten, det går inte längre att fastställa att kortet tillhör personen som står och vinglar framför vakten och svär på att det är hens kort. I nuläget finns inget system planerat till kårhusen, utan de problem som har uppstått får de i praktiken lösa själva. Universitetet ser en möjlighet att finna ett samarbete mellan kårhusen och databasen där kortens information för närvarande lagras. Det är däremot inget som universitetet varken har tid eller resurser för. Så om det ska ske nu, är bollen på kårhusens planhalva. Det är fortfarande oklart vilka långsiktiga konsekvenser bytet av LiU-kortet kommer att få och om det är positivt eller negativt. Det vi vet är i alla fall att du inte längre behöver gå till biblioteket eller administrationen för att uppdatera ditt kort, för det går inte. Du behöver inte heller oroa dig för att ditt kvart-i-tre ragg ska råka se fotot på ditt LiU-kort och vända i dörren. Vem vet, i framtiden kanske kortet endast finns digitalt. Då är det enda du behöver bry dig om ditt mobilbatteri.
7
Linköping
Stadsmissionens Second Hand Tornby
Roxtorpsgatan 14 Vägg i vägg med Erikshjälpen ligger Stadsmissionen! Perfekt för den loppissugne som inte nöjer sig med endast en. Här finns inte lika mycket möbler men mycket annat (spel, skivor, glas med mera)! En liten men välplanerad lokal, men bäst av allt; de har studentrabatt.
Erikshjälpen Linköping
Roxtorpsgatan 10 Perfekt för dig som letar möbler och liknande större pjäser. En populär och ganska central loppis, så se upp för mycket folk.
Myrorna
Platensgatan 6 Central och smidig secondhand! Två våningar med allt från kläder och accessoarer till möbler och inredning. Här finns det möjlighet att fynda olika alltså!
Hjälpverksamheten Återvinningen Second Hand
Industrigatan 38 Stor lagerlokal fylld till bredden med massor av saker. Letar du tavlor, speglar, skidkläder, porslin, möbler eller något helt annat? Återvinningen har det mesta. En loppis som är som upplagd för fynd och även har café i lokalen.
Klädbibblan
Repslagaregatan 30 Inte en traditionell secondhand-butik. På Klädbibblan skaffar man ett “lånekort” (kostar 200 kr/år) lånar hem plaggen, och lämnar tillbaka dem efter en månad. Busenkelt!
LiTHanians stora
loppiskarta I Östergötland finns en mängd loppmarknader, secondhand-affärer och vintagebutiker. LiTHanian tipsar om redaktionens favoriter att botanisera bland!
Text: Linnéa Gistrand, Layout: Hanna Leinonen, Illustration: Katarina Martens.
8
Norrköping Psst! Flera av dessa loppisar finns både i Erikshjälpen Norrköping
Linköping och i Norrköping, kika in på varje enskild loppis hemsida och sociala medier för mer info!
Järngatan 23 Trevlig och stor secondhand-affär med allt från matbord till kläder och seriealbum. Riktigt bra, men kanske lite tråkig.
Ge för livet
Finspångsvägen 27 En secondhand-butik som är värd att besöka nästan enbart för att deras Instagram är så galet bra. Inte det största utbudet av alla loppisar på listan, men helt klart värt många besök. Finns även ett mysigt café i lokalen.
Silly Market
Repslagaregatan 13 Som Silly Market själv beskriver sig “Upplevelse, Vintage & Märkes-secondhand”! En liten och personlig lokal med massvis av kläder och accessoarer.
Varié
Gamla Rådstugugatan 30 High-end secondhand mitt i Norrköping. Här finns det enbart märkeskläder i gott skick, så var redo för att det kostar mer än en ”klassisk” secondhand-affär.
Megaloppis i Borgen
Folkborgsvägen 22 Några gånger om året händer det stora grejer för den loppisintresserade i Norrköping. En trång, varierad loppis fylld till bredden av saker och människor. Trots att inträdet kostar så är denna loppis väl värt ett besök när den väl är i stan.
9
LinTek
Kårobligatoriet Text: Viktor Lind, Layout: Fanny Bidenäs, Illustration: Lina Jonson.
För ganska exakt 10 år sedan var stora förändringar inom den svenska universitetsvärlden i görningen. Regeringen hade under sommaren 2009 beslutat om att avskaffa kårobligatoriet - kravet på att varje student skulle vara medlem i en studentkår för att få studera vid ett svenskt statligt universitet. Låt oss börja med att reda ut vad ett kårobligatorium är, och varför regeringen år 2009 bestämde sig för att ta bort det
10
P
å 1600-talet började så kallade ”nationsföreningar” växa fram på svenska universitet. Dessa blev 1668 obligatoriska att vara medlem i, för att man lättare skulle kunna hålla koll på vem som faktiskt var student. Allt detta skedde ju innan automatiska Excel-listor och liknande var uppfunnet. Det obligatoriska medlemskapet i nationsföreningarna fick ostört leva kvar till år 1908, då det omformulerades en smula för att även innefatta de studentkårer som uppstått under 1800-talet. Alla var inte helt nöjda med att det var obligatoriskt att vara med i en studentkår för att få studera vid ett statligt universitet. 1977 prövades till exempel lagen i Europakommissionen för mänskliga rättigheter. Kommissionen kom visserligen fram till att det inte var ett brott att tvinga in studenterna i studentkårer, men när någon prövar ens lag för brott mot mänskliga rättigheter bör lagen åtminstone tänkas igenom ett varv extra. Sveriges regering tog åt sig, och började snabbt utreda fallet. Redan år 2008, bara 31 år efter domslutet, hade man kommit fram till att det eventuellt inte var helt fördelaktigt med ett kårobligatorium. Sagt och gjort, kårobligatoriet fick efter närmare 350 år somna in för gott. Efter att beslutet om att avskaffa kårobligatoriet togs 2009 dröjde det ett år innan det trädde i kraft sommaren 2010. För 10 år sedan var alltså alla kårer i Sverige i full färd med att reda ut hur de skulle hantera att potentiellt tappa alla sina medlemmar. LinTek var inget undantag, så i LiTHanian #4 2009 intervjuades dåvarande kårordförande (KO) Martin Nyström av skribent Vega Magnin Gidholm om vad som skulle hända med kåren läsåret 10/11.
Det som gällde 2009 gäller även nu: LinTek representerar alla teknologstudenter på LiU, oavsett om de är medlemmar eller inte. I denna representation ingår mycket. LinTek bevakar både utbildningen och den studiesociala situationen på LiU, och kan påverka universitetet kring val av examinatorer, hur tentor ska gå till, hur arbetsmiljön på campus ser ut, och oändligt mycket mer. Om inte alla teknologer, eller åtminstone en majoritet, då står bakom LinTek när de klagar på otrevliga lektionshandledare eller för mörka klassrum verkar klagomålen bara komma från en enskild grupp bråkstakar, och kan lätt bortförklaras av LiU. Men vad får man då för sitt medlemskap, förutom att man hjälper LinTek att hjälpa studenter? Varför är det värt att lägga pengar man skulle kunna investera i bakispizzor och kaffe på ett kårmedlemskap? Först och främst får man festrabatter, 10 till 20 kr per biljett. Man får även nedsatt pris på mat på majoriteten av kårhusen, förtur till event arrangerade av LinTek, och alla 5 nummer av LiTHanian. Men dessa argument tas upp så fort någon nämner kårmedlemsskap, och även om de är relevanta missar de kärnan i vad ett kårmedlemsskap faktiskt ger. Att flexa med priser hit och dit är just bara att flexa. Det man verkligen får är en möjlighet att klaga, tycka till och påverka, både för sig själv men också för framtida studenter. Man får en garanti på att någon gör sitt bästa för att förbättra ens studietid. Man möjliggör att någon kan bry sig om en. Det kan vara värt några hundralappar.
Den stora fördelen med avskaffandet av kårobligatoriet ansåg dåvarande KO var att varje student fick välja om de ville vara med i kåren eller inte. Eftersom Sverige 2017 räknades som ett av världens friaste länder enligt forskningsinstitutet Freedom House, kan friheten att välja kring sitt eget kårmedlemskap ses som en självklarhet. När ingen längre tvingades vara medlem behövde LinTek även ifrågasätta sin verksamhet, och tydliggöra för gemene teknolog vad just hen skulle få ut av att vara kårmedlem. Detta menade Martin Nyström skulle öppna upp för bättre medlemsförmåner och en mer effektiv organisation. Men såklart såg han också stora nackdelar med avskaffandet av kårobligatoriet, där den främsta var att medlemsantalet skulle sjunka. ”Det luriga är att vi med färre medlemmar tappar i legitimitet”.
11
Att skita i den blå...
Carina Wilhelmsson, 57, och Carolina Ström, 48, jobbar som lokalvårdare på campus Valla respektive campus Norrköping. Tillsammans har de jobbat som lokalvårdare i 39 år, och enskilt har de jobbat på LiU längre än vad många av de nya studenterna levt. Det är de som ser till att campus förblir rent och fräsch. LiTHanian har undersökt deras jobb närmare! CARINA WILHELMSSON, 57 ÅR, VALLA Jobbar du på något speciellt område? Jag är här i Kårallen och sedan i B-huset. Där har vi kanske 14 områden, så går vi två veckor på varje område och sedan roterar vi. Det blir mindre enformigt då.
Märks det extra tydligt när det är tentaperiod? Ja, det märks mycket i B-huset. Där har de tentamen också, inte bara studieplatser. Det är även många lokalvårdare som går in och jobbar extra som tentavakter. Vi känner ju till lokalerna.
Har du märkt att något förändrats med ditt jobb sen du började? Ja, det har blivit bättre, med maskiner och liknande. Jag har varit på mindre städbolag innan och här är det mycket mycket bättre. De bryr sig mer om lokalvården och skador.
Vilket campus och hus tror du är skitigast? Man har ju hört att Kårallen är värst. Det är så gammalt och slitet. Vi har skurat och gjort fint där över sommaren, men det syns inte. C-huset är också mycket folk som rör sig så kan tänka mig att det blir mycket att städa där.
Vad är det bästa med ditt jobb? Det är att vi är i en grupp och håller ordning. Vi bestämmer tillsammans, det är ingen annan som bestämmer hur vi ska göra, vi sätter våra scheman tillsammans till exempel.
Vad är det konstigaste du sett på campus som lokalvårdare? Detta hände för väldigt länge sedan, precis när jag började som lokalvårdare. Det var efter en fest, så hade någon skruvat ner en lampkupa, och sedan uträttat sina behov i den. De skruvade sedan upp den igen. Det var på FOI, längst ner på campus Valla.
Vad har du för allmänt intryck av oss studenter? Ganska trevligt faktiskt. Det är ju mycket festande, men man hör aldrig att det är slagsmål eller våldtäkter. Det kan ju vara att det tystas ner, det vet jag i och för sig inte. Jag tycker faktiskt att det känns skönt, det känns tryggt. Det är ingen av oss kollegor som ogillar studenter. Vad tycker du om mottagningen? Är det extra mycket jobb? Det kan det vara. I Kårallen är det mycket då. När studenterna kommer till B-huset har de redan kommit igång med studierna, så där är det inte lika mycket.
12
Har du några bra tips till skitiga studenter? Bästa städtipset? Det finns papperskorgar och sorteringsmöbler, lär er att slänga rätt där! Vad skulle du vilja säga till alla studenter som läser denna tidning? Sopsortera bättre, men ni är inte så farliga egentligen. Lycka till!
lampkupan? Text: Linnéa Gistrand, Layout: Rebecka Walfridson, Foto: Linnéa Gistrand, Viktor Lind.
”Vi har inga hemlisar eller så, men jag tror inte att alla förstår hur mycket vi egentligen gör.”
CAROLINA STRÖM, 48 ÅR, NORRKÖPING Jobbar du på något speciellt område? Vi roterar och byter område varje vecka så att ena veckan kan jag vara i Kåkenhus och andra veckan kan jag vara i Kopparhammaren. Vad är det bästa med ditt jobb? Att man ser resultat av vad man gör! Att man vet att man fyller en funktion och att det behövs. Finns det något som inte så många vet om ditt jobb? Vi har inga hemlisar eller så, men jag tror inte att alla förstår hur mycket vi egentligen gör. Det kanske inte syns utåt. Många kanske tänker att vissa ställen inte behöver städas, men vi går och plockar och gör väldigt många småsaker som kanske inte syns. Vad tycker du om oss studenter? Vill du verkligen veta det? Skämt åsido, i det stora hela så är det jättebra! Men det är självklart att det finns undantag. Vi är tacksamma att ni finns, för annars hade vi inte haft något jobb!
Vad är det konstigaste du sett på campus som lokalvårdare? Det var någon för ett antal år sedan som hade dille på att lätta på trycket i sanitetspåsarna. Det var bara i en period och sen försvann det, så vi fick helt enkelt tömma påsarna i toaletten och kasta dem. Annars är det inte så mycket konstigt som händer. Har du några bra tips till skitiga studenter? Plocka undan efter dig, det är en ganska enkel huvudregel. Ta med dig skräpet när du går och släng det direkt. Vad skulle du vilja säga till alla studenter som läser denna tidning? Ifall ni ser något, någon som stjäl pant ur sorteringskärlen eller liknande, säg till! Man kan alltid ringa väktaren. Lägg mina tips på minnet!
Vad tycker du om mottagningen? Är det extra mycket jobb? Ja det är det, det tillkommer lite och man märker att många nya inte har så bra koll på hur saker fungerar. Vi har infört ett miljötänk och har färre papperskorgar i klassrum och har istället de stora sopsorteringskärlen. Detta verkar vara svårt att vänja sig vid i början, men efter ett tag brukar det bli bättre. Hur kommer det sig att man tagit bort papperskorgarna? Dels ur vår arbetsmiljösynpunkt, att vi ska slippa böja oss lika mycket. Det är också bättre för miljön för att det gjorde av med så extremt många plastpåsar innan. Märks det extra tydligt när det är tentaperiod? Ja, det gör det också. Det blir extra mycket sopor. Vi får göra extra mycket tömningar av papperskorgar som vi inte gör annars. Vilket campus och hus tror du är skitigast? Valla! De som är där säger att det är skillnad i alla fall! I Norrköping är det Täppan som är skitigaste huset. Det är mest folk där så det är helt naturligt.
13
Nya LiTHanian Text: Ellen Lundin, Layout: Hanna Leinonen, Foto: Karin Sundberg.
OM
LiTHanian uttalas [littanijan]. Tidningen grundades 1972, av och för studenter vid Tekfak. Den utkommer i fem nummer per år, direkt i brevlådan till LinTek-medlemmar. Namnet kommer från en kombination av LiTH (Linköpings Tekniska Högskola) och ordet litania, som betyder klagosång.
14
nredaktionen Mathilda Carlberg
Ebba Åslin
Redaktör, 23, Design och produktutveckling, åk 3. Gillar färger och ogillar stenar i skon.
Skribent, 22, Elektronikdesign, åk 1. Gillar att krydda och ogillar att smöra.
Rebecka Walfridson
Layout, 22, Grafisk design och kommunikation, åk 3. Gillar kaffedoft och ogillar temperaturen i sin lägenhet.
Lina Jonson
Illustratör, 21, Grafisk design och kommunikation, åk 2. Gillar vines från 2014 och ogillar att dammsuga.
Hanna Leinonen Ellen Lundin
Skribent, 20, Energi och miljö-management, åk 2. Gillar ordvitsar och ogillar högt upp placerade föremål.
Karin Sundberg
Fotograf, 22, Design och produktutveckling, åk 3. Gillar nytvättade påslakan och ogillar att dra på påslakanet på täcket.
Layoutansvarig, 22, Grafisk design och kommunikation, åk 3. Gillar Hela Sverige Bakar och ogillar chips som smakar något annat än salt.
Katarina Martens
Illustratör, 23, Grafisk design och kommunikation, åk 3. Gillar att vara först i kön och ogillar paprika och gurka sin Subway-macka.
Sara Pauli
PR-ansvarig, 22, Design och produktutveckling, åk 3. Gillar klägg och ogillar hållfasthetslära.
Fanny Bidenäs
Layout, 23, Grafisk design och kommunikation, åk 3. Gillar att låtsas kunna rappa och ogillar frukt i mat.
Pontus Maniette Viktor Lind
Chefredaktör, 23, Maskinteknik, åk 4. Gillar krukväxter och ogillar att inte ha plats för mer krukväxter.
Företagsansvarig, 22, Maskinteknik, åk 4. Gillar curry och ogillar hur långt det är till Systemet.
Erik Tilly Karin Göransson
Webbmästare, 22, Grafisk design och kommunikation, åk 2. Gillar ironi och ogillar människor.
Krönikör, 23, Grafisk Design och Kommunikation, åk 3. Gillar att sova på badrumsmattan och ogillar dagen efter han har sovit på badrumsmattan.
Linnéa Gistrand
Skribent, 20, Grafisk Design och Kommunikation, åk 3. Gillar utropstecken! Och läsk! Och ogillar dåliga ljudboksuppläsare.
15
Tekfak forskar
Nu flyttar solcellerna inomhus
Är du trött på att byta batterier och längtar efter prylar som laddar upp sig själva? Då finns det hopp. Den första generationen solceller som skördar energin i ljuset inomhus är nämligen på väg ut på marknaden. Text: Monica Westman Svenselius, Layout: Fanny Bidenäs, Foto: Thor Balkhed.
I
nom några år förväntas vi ha miljontals uppkopplade produkter i våra hem och på företag. Ditt kylskåp kanske berättar att mjölken är slut och du kan via mobilen ställa in temperaturen hemma så att det är precis lagom varmt när du kliver över tröskeln. Du kan få veta trafikläget och därmed snabbaste vägen hem. För att detta ska vara möjligt krävs uppkopplade sensorer som känner av temperatur, luftfuktighet, trafikintensitet, partikelhalter och mycket annat. Alla behöver de en energikälla för att fungera, vilket betyder att efterfrågan på små, billiga energikällor ökar snabbt. Helst ska det också vara energikällor som inte kräver ständiga batteribyten.
De organiska solcellerna är uppbyggda av ledande polymerer, det är billiga och giftfria material. Solcellen är tunn och böjlig, kan tillverkas i olika färger, är transparent och kan tillverkas över stora ytor i en vanlig tryckpress.
Forskare vid LiU, med professor emeritus Olle Inganäs i spetsen, har i många år varit ledande inom området organiska solceller. Solcellerna närmar sig nu den energieffektivitet som finns i konventionella solceller i kisel. Tillsammans med kollegor i Kina har LiU-forskarna även fått fram organiska solceller som reagerar på frekvenser från normalt inomhusljus.
För ett par år sedan startade han och några kollegor ett avknoppningsföretag, Epishine, som om allt går vägen har solceller för inomhusbruk ute på marknaden under nästa år. Till en början handlar det om att skörda energi från inomhusljuset för att driva alla de prylar som behöver kopplas upp, men visionen är större än så: I framtiden kan de nanotunna solcellerna i olika färger täcka hela byggnader.
I LiU:s laboratorium kan en kvadratcentimeter stor solcell ta tillvara mer än 20 procent av den infallande energin från inomhusbelysningen och omvandla den till el. Utanför laboratoriets väl kontrollerade miljö är effektiviteten lägre, men ökar stadigt. Det är små effekter runt 1 volt det handlar om, men det är fullt tillräckligt för att driva de flesta av de prylar som ska kopplas upp mot Internet of things - Sakernas internet. Utvecklingen går dessutom snabbt och allt eftersom forskarna hittar nya kombinationer av material ökas effektiviteten, det vill säga allt större andel av energin i det infallande ljuset omvandlas till el.
16
Olle Inganäs har forskat inom området sedan mitten av 1980-talet och är en av världens mest citerade forskare. Han har också, tillsammans med LiU-professor Fengling Zhang, i flera år innehaft rekordet för energieffektivitet i organiska solceller. Sedan en tid tillbaka är han professor emeritus och ägnar sig nu åt det han tycker är roligast, nämligen att lösa världens energiproblem.
Kom då ihåg var det startade.
Vill du läsa mer om forskningen och tekniken? Använd QR-koden eller gå in på www.liu.se och sök "Solceller och termoelektricitet"
Tekfak forskar
17
Throwback-P
Layout: Rebecka Walfridson, Foto: Cecilia Olsson, Erika Hedqwist, Joakim Karlsson, Sebastian Hedin, Mira Ketzénius, Emil Strömblad, Johan Karlsson.
18
Tack till alla fotografer och fadderier, både för bilderna men också för ett fantastiskt nolle-p!
19
ERIKS KRÖNIKA
Varför gör jag det här? Det har börjat igen. Doften av ostbågar och energidryck sprider sig bakom Kårallen. Små tält står uppställda på flisiga EU-pallar med stickor som penetrerar tältduken så den kyliga höstvinden hittar in. Hur länge personerna har suttit här är ett mysterium, men de trasiga brassestolarna med kopphållare och sönderslitna sidofickor visar att det här inte är deras första rodeo. De är förberedda på det, nästan uppspelta på att sitta där i årets alla årstider, och det går ingen nöd på dem. Genom snö, regn och väderfenomen som inte hör till den här jorden. Det är något vackert i det, något säreget som får alla andra vanliga studenter att framstå som lata och introverta. Det är något vackert i det hela, men det är också något rent idiotiskt och på gränsen till extremt självdestruktivt.
Text: Erik Tilly, Layout: Fanny Bidenäs, Illustration: Katarina Martens.
S
en jag började här på universitet så har jag alltid tagit ett avstånd ifrån allt köande. Det har aldrig varit min grej. Jag har tagit avstånd från allt som det representerar, inte bara för att det är jobbigt med köandet i sig, utan också för den minimala nyttan som det ger. Att vara på gränsen till fanatisk för något som i slutändan bara är en fest är för mig obegripligt. Men misstro mig inte, jag blir samtidigt lite inspirerad av de som köar. Av den självdisciplin som krävs för att sitta där hela dagen och hela natten bara för att köpa en biljett till veckans fest. Det är fint på något sätt, att verkligen maximera livets alla stunder. Jag blir nyfiken på vilka de drivande faktorerna som ligger bakom är, vilken personlighet som lagt grunden till det hela. Om det bara är en strävan efter popularitet eller att få ligga, eller om det rentav är en chans att få känna gemenskap. Någonstans inombords uppstår en drivkraft och jag vill veta vad den är. Det kanske inte är hos individen problematiken ligger, utan det är något som är ett samlat problem som står i relation till något annat. Vid varje rannsakan av studentlivet så är det inte för köhetsen som vi höjer och viftar alla röda flaggor vi har. Det är den fruktansvärda alkoholhetsen och den inbitna alkoholkulturen som är hedersgästen för kalaset. Jag anser att köhetsen är det verkliga problemet och det kanske är hög tid att vi börjar i rätt ände av det. Vi måste lösa orsaken till alkoholkulturen istället för att behandla symptomen. Är det så konstigt att studenter sätter sig i ett korridorsrum på 17 kvadratmeter, överfyllt med tysk importöl, och sedan börjar hetsdricka? Den inledande ångesten av att ha investerat trettio timmar av sitt liv behöver på något
20
sätt förtryckas och personen behöver bli så full att alla tankar om köandet försvinner. Det vill säga innan hen går och ställer sig i nästa kö i två timmar för att faktiskt komma in på festen. Det är ohållbart och självdestruktivt. Den onda cykeln av köande och drickande tycks aldrig ta slut, men som jag ser det finns det alltid ett ljus i slutet av tunneln. Det är i mitten av vårterminen som jag börjar se en förändring, studenterna får lite kött på benen, lite skinn på nosen. De har blivit trötta på köandet och börjar ifrågasätta den alltid återkommande idiotin. Till slut börjar en tanke växa inom dem och till slut kommer alla fram till samma insikt - ”Varför gör jag det här?”. Det är den tiden av året jag gillar. Enkelheten, det effektiva och den totala avsaknaden av långa och vidriga köer. Det är inga Lingare som tränger sig, inga ”sköna” snubbar som krökar Åbro hela natten för att sedan lägga en spya längst fram i kön som alla således får bejaka under hela morgonen när kön sakta rör sig framåt. Det är den tiden jag längtar efter. Men ännu är vi inte där, och jag får helt enkelt anpassa mig till det. Så nu ska jag gå och köa, för det går tydligen aldrig att börja för tidigt. Vi ses bakom skrivsalen och tagga biljettsläpp för Utekravallen 2020!
Utlandsstudie blues - När ens vänner åker utomlands
Har bästisen, kärestan, eller senaste Trappan-ragget plötsligt bestämt sig för att studera utomlands? Känns det som att världen ska gå under för att du blir ensam kvar? Frukta ej! LiTHanian har tipsen för hur långdistansen ska kännas som att den inte är längre än en campusbuss bort.
1
Text: Linnéa Gistrand, Layout: Fanny Bidenäs, Illustration: Lina Jonson.
Ta reda på vilken tidszon de befinner sig i
Hur gärna man än vill prata med sin kompis är det viktigt att tänka på att de kanske ligger och sover när du ringer och vill berätta om senaste festen du var på. För att undvika att väcka dem i onödan - lägg till en klocka med deras lokala tid på mobilen!
2
Planering, planering, planering
Se till att ha något att längta efter! Att planera in en resa för att träffas kan göra att tiden känns som att den halveras. Detta gör också att ni aldrig kommer få slut på saker att prata om, resan finns alltid där att diskutera! Även ifall det visar sig att omtentan är i vägen för besöket så är det ju faktiskt ganska trevligt att prata om allt sjukt ni skulle kunnat hitta på.
3
Boka telefonträffar
Att ses en gång varje blå måne kanske funkar i det vanliga studentlivet, men precis som i verkligheten så blir det enklare att få tid att prata ifall man bestämmer när man ska ringa varandra. Vare sig ni bestämmer att ni ska prata ett visst datum, eller varje tisdag på obestämd tid, så är det skönt att veta att ens kompis inte är mer än ett telefonsamtal bort om det är något.
4
Tagga varandra i memes
Alla vet att detta är grunden för att upprätthålla ett gott förhållande.
5
Hitta på saker, online
Ifall vanliga samtal och ändlösa textmeddelanden börjar kännas tråkigt efter ett tag gäller det att vidga vyerna. Tro’t eller ej så känner man sig lite närmare varandra ifall man hittar på saker, även ifall det är över nätet. Exempel: Spela quiz emot varandra. Titta på samma serie på Netflix samtidigt. Gå ut och gå och video-chatta med varandra. Hitta ett onlinespel ni båda gillar. Det är bara fantasin som sätter gränserna!
6 7 8
Skicka ett vykort
En av de bästa känslorna i världen är att få något på posten som inte är en räkning eller en störningsanmälan från hyresvärden. Så passa på att göra dina vänner extra glada när de befinner sig långt bort. Använd en app för att skicka vykort direkt från mobilen, eller kika in i närmaste kiosk och förgyll någons dag!
Njut av lite ensamtid
Nu har du äntligen tid att plugga inför Christinaduggan eller komma i fas med den där labbuppgiften. Helt utan att vänner och partners tjatar på att ni ska hitta på något. Verkligen kanonkul!
Du har ju faktiskt andra vänner
Umgås med dem istället.
Denna lista är dedikerad till Emma, Maja, Mattias och Ewelina.
21
Konstverk på LiU Text: Ellen Lundin, Layout: Rebecka Walfridson, Illustration: Katarina Martens.
Konst är något som förekommer i mängder av olika former utspritt på våra campus. Trots att det dessvärre oftast går obemärkt förbi kan det ändå bidra till att pigga upp tillvaron, särskilt såhär i ett trött oktober när tenta-p står bakom hörnet. Tråkigt är att den tenderar att vara svinful. Nu må LiTHanian vara en Tekfak-driven tidning och alltså kanske inte fullt ut har den kompetens som krävs för att dra rimliga, kvalificerade analyser kring detta. Men eftersom rimligheten i dessa konstverk också går att ifrågasätta så anses detta vara ett specialfall i behov av att diskuteras.
Vad är detta: Impulsion, Maria Luostarinen, Campus Norrköping LiTHanian tolkar: Visuell tolkning av tillståndet som uppstår när du kliver ut ur tentasalen, fullt medveten om att din prestation är långt ifrån godkänd, men ändå är helt övertygad av inställningen ”man har en femma tills motsatsen är bevisad”. Alternativt namn: För hög koffeinhalt och förnekelse
Vad är detta: Gisken, Björg Benediksen Román, Campus Norrköping LiTHanian tolkar: När du ett par veckor senare får tillbaka den nyss nämnda tentan. Du slits tillbaka till verkligheten och tvingas inse att du inte alls har en femma. Du har U. Det regnar, din cykel har punktering, det är uppförsbacke, CSN vill inte längre veta av dig men några som vill är Skatteverket. Din kvällsmat den nästkommande månaden kommer bestå av att lukta på snabbnudlar. Alternativt namn: Crippling depression
22
Vad är detta: Fauna, Tilda Lovell, Campus Valla LiTHanian tolkar: En trött och krokryggig varelse med tom blick som indikerar på djup depression och ett ifrågasättande av hela sin egen existens. Relaterbar. Alternativt namn: Student under tenta-p
Vad är detta: F-ble dimensions variable, Cajsa von Zeipel, Campus Valla LiTHanian tolkar: Ännu ett exemplar av en individ med dålig hållning. Denna gång är det en likblek, mindre charmig och kepsbärande variant som ger intrycket av att vara i ett starkt behov av en dusch. Lägg även märke till dess uppenbara missnöje över situationen och den totala avsaknaden av sinne för bra klädval. Alternativt namn: D-are ser solljus för första gången*
Vad är detta: Nice XIII, Richard Mortenson, Campus Norrköping LiTHanian tolkar: Inte överdrivet nice. Ser inte ut att vara alltför komplicerat vid första anblicken, men efter att ha studerats närmre verkar alltihop vara ett enda kaosartat virrvarr av cirklar, aviga vinklar, pilar i olika riktningar och andra obegripliga symboler utan ett riktigt sammanhang. Högst oklart vad poängen är, antagligen inte ens meningen att man ska kunna förstå sig på detta. Alternativt namn: Envariabelanalys 2
För att sammanfatta verkar den röda tråden genom detta axplock av all konst på LiU vara ångest. Fint att det är relaterbart. Eller kanske snarare tur att konstverken på Campus Valla åtminstone befinner sig på den södra delen av universitetet hos de studenter som kanske faktiskt förstår sig på detta. *Disclaimer: LiTHanian uppmanar självklart inte till hets mot Datateknologsektionen.
23
Blåljus
- fusk på tentor Text: Erik Tilly, Layout: Hanna Leinonen.
Vi alla kommer till den punkten förr eller senare. Där kortkommandot för copy/paste inte är så långt borta, där det handskrivna pappret varsamt stoppas ner i byxfickan. Desperationen är ett faktum och man vägrar skriva om den där tenta-jäveln en gång till. Ingen mer tentaångest, inga fler överklaganden till examinatorn dagen efter utlämningen. Nu ska jag klara den. Konsekvenserna tar vi sen. Att fuska eller att ”vilseleda vid examination” som det så fint benämns är något som ändå i grunden är relativt lätt. Ibland kan det till och med ske utan någon form av intention om att faktiskt fuska. Det oskuldsfulla samarbetet mellan två kursare kan resultera i ett hav av konflikter och disciplinära åtgärder. Därför ska LiTHanian hjälpa er genom det. Till att börja med så är det ditt ansvar att ta reda på vad du får göra eller inte göra under en examination. Tänk på att det kan skilja sig mellan olika kurser, så även fast du fick ringa en vän under Postkodmiljonären så kanske du inte får göra det under flervariabelanalysen. Kolla med din examinator inför varje tentamen. Det finns däremot en del företeelser som Linköpings universitet har bedömt vilseledande och därmed dömt studenter till en evighet i den brinnande skärselden, eller i alla fall två veckors avstängning. Några av de tydligaste vilseledande förseelserna är att lägga till skriven text på formelsamling vid salstentamen, lösa lappar med egen text vid salstentamen, plagiat av uppsats, kopiering av programmeringskod vid laboration och otillåtet samarbete med annan grupp vid enskilt arbete av exempelvis projektarbete. Till och med informationen i den tidigare meningen kan vara kvalificerad för vilseledning eftersom jag kopierat den direkt från universitets hemsida. Förlåt. För att du ska bli anklagad för fusk måste någon misstänka att så är fallet, oftast är det examinatorn, men det kan även ge utslag från exempelvis urkund och tentavaktens utsago. Så att hålla sig på examinatorns eller tentavaktens goda sida kan kanske hålla dig borta från ett obekvämt hinder i vardagen. Till slut hamnar anmälan hos disciplinnämnden på Linköpings universitet. Disciplinnämnden agerar på uppdrag av universitet och är både judge, jury och executioner för universitets alla disciplinärenden. Processen börjar med att anmälan kommer in till disciplinnämnden och studenten blir informerad om det för att ha möjlighet att bestrida anmälan. Disciplinnämnden påbörjar sedan en utredning om vad som hänt och det är efter det här besluten fattas, de fällande domarna, de exekutiva varningarna och i vissa fall beslut som i slutändan kan leda till fängslande konsekvenser. Men nu tänker ni, vad är det värsta som kan hända? Att ta en avstängning på två veckor är väl ändå värt det för att klara flervarren. Det kanske låter harmlöst, men som ni troligtvis förstår, så har konsekvenserna en betydligt större utsträckning. Till att börja med så påverkar avstängningen inte bara studierna för stunden. Det kan få hjärtskärande konsekvenser hos CSN och högre straff ifall något liknande händer igen. Vad som avgör
24
disciplinåtgärden beror oftast på omfattningen av fusket och hur många högskolepoäng examinationen avser, därför kan fallet bedömas olika och straffet kan variera från avstängning i några veckor till avstängning i ett helt år. Vid fall av extrem urkundsförfalskning eller former av identifikationsförfalskning kan det även ske polisanmälan och rättsliga åtgärder, men då ligger det inte längre inom universitets ansvarsområde. Långt ifrån alla känner någon som faktiskt har blivit anmäld för fusk. Det kan kännas väldigt distanserat och är något som många anser inte hör hemma på universitet, eller någonstans för den delen. Däremot så talar statistiken för att antalet anmälda disciplinärenden faktiskt har ökat under de senaste åren. Inte bara på Linköpings universitet, utan på universitet och högskolor över hela landet. Enligt data från Universitetskanslersämbetet så hade antalet studenter som blivit givna disciplinära åtgärder under 2018 ökat med 51% i jämförelse med siffrorna från 2015. För att sätta det i ännu mer förvirrande kontext utgjorde de studenter som blev föremål för disciplinära åtgärder under 2018 0,46% av alla helårsstudenter på Sveriges större högskolor. På Linköpings universitet är förändringen inte lika dramatisk, men dessvärre är det fortfarande en ökande trend. Enligt disciplinnämndens årsberättelse för 2018 så har antal ärenden ökat med 12% i jämförelse med föregående år och plagiering är fortfarande den vanligaste förseelsen. Det finns däremot ingen större skillnad mellan fakulteter, så innan alla högmodiga Tekfakare står och pekar fingret mot Filfak, Utbildningsvetenskap och Medfak kan vi rannsaka oss själva. Vi kan istället vända uppmärksamheten till varför studenter från Tekfak var de studenter som hade flest anmälningar för misstanke om otillåtet samarbete samt fusk vid salskrivning under 2018. Om det har något att göra med att Tekfak har fler tentor lämnar jag osagt. När jag frågar disciplinnämnden om den stigande trenden, menar de att det inte går att se någon ökning bland fusk eller vilseledande förseelser. De är också väldigt försiktiga med att dra några större slutsatser, och tror snarare att den ökande statistiken i landet ligger till grund i att fler försök upptäcks och anmäls. Framförallt har det blivit lättare att upptäcka plagiat genom urkund och allt fler lärare använder urkund. De lämnar även vidare de slutgiltiga besluten till disciplinnämnden och hanterar inte fallen själva eller viftar bort dem i samma utsträckning som tidigare. Disciplinnämnden vill även påtala att de jobbar kontinuerligt med att minska fusk genom att sprida information om förebyggande åtgärder genom informationstillfällen och diskussioner med fakulteter och lärare.
LiTHanian tipsar
5
Topp fem tips för att ”fuska” utan konsekvenser! Anmäl dig inte till tentan.
Försov dig till varje tenta.
Läs bara konstfak-kurser där majoriteten av examinationerna går till att subjektivt analysera en bild.
Att fuska är inget som ter sig enkelt för de flesta. Så om du känner dig stressad, bakfull efter gårdagens fest eller bara rent av inte så kunnig i ämnet, håll dig undan från de förseelser som du vet är fel, den enda du vilseleder är dig själv. Ibland kan det finnas en liten gråzon för vad som är okej, så kolla alltid med examinatorn vid minsta tveksamhet. I slutändan går det ofta att förhålla sig till förnuftet och till ordspråket ”Om en fågel ser ut som en anka, simmar som en anka och kvackar som en anka, så är det förmodligen en anka.”
PROKRASTINERA INTE.
Bygg en tidsmaskin och skriv om tentan tills du klarar den.
Memorera kursinnehållet och alla lösningsgångar, ingen upptäcker en fusklapp som du har inne i huvudet.
Som vi till exempel. Ur ett hav av odiskade matlådor i ett korridorsrum på det gamla anrika studentboendet Bollen i Norrköping föddes den idé som idag har växt till att bli en av regionens främsta webbyråer.
Dagligen hjälper vi företag att bli allt de kan bli med hjälp av öppen källkod, agila arbetsmetoder och innovativ problemlösning. Vi tror på LiU, på Östergötland och framförallt på studenter. Nära hälften av våra anställda är alumner från olika utbildningar på LiU och nu vill vi bli fler, många fler. Därför söker vi dig som kommer söka
Men om du gör det, kom ihåg
exjobb, praktik eller jobb inom det närmsta året, vi är
att de bästa idéerna föds under
övertygade om att vi har mycket att lära av varandra.
den värsta tentaångesten.
Läs mer om oss på angrycreative.se eller hör av dig till hej@angrycreative.se om du vill veta mer om våra framtidsplaner.
ÖVERLEVNADSGUIDE FÖR CAMPUS Nu är tiden på året där den nyblivna ettan kanske känner att de börjar få kläm på det här med att ta hand om sig själva. Kanske har man kommit till insikt om att tvätta inte var så svårt som man kunde tro och att laga mat visst kunde vara kul ibland. Även om man börjar känna sig lite varm i kläderna på universitetet och nästan till och med lite rutinerad tåls vissa saker att upprepas. Temat är kaoset som kallas campus.
Text: Ellen Lundin, Layout: Fanny Bidenäs.
26
I microrum är effektivitet det enda som betyder något. Låt
för allt i världen microdörren stå öppen när du är klar och se till att göra ditt besök så kort som möjligt. Var din matlåda fryst och fortfarande kall efter att du redan värmt den i tio minuter? Skadan är redan skedd, men är det kö så överväg gärna en gång till om det verkligen är absolut nödvändigt att värma den ännu mer. Men det är självklart upp till dig själv att välja om du vill komma ut därifrån med halvljummen soppa eller livet i behåll. Dessutom är det så att i vilket microrum du än befinner dig i, vid vilken tidpunkt som helst egentligen, så är logistiken nästintill obefintlig. Att hela campus ska försöka värma sina matlådor under en och samma timme gör inte saken bättre. Känner du att du kanske står i vägen så gör du garanterat också det. Välj en rimlig riktning, ta ett kliv åt sidan. Känn efter igen om du fortfarande står i vägen. (Hint: det gör du.) I microrum står man nämligen i vägen hur man än gör. Försök vara så lite i vägen som det bara går för allas trevnad.
Trafikvett är ett kapitel för sig. Det kan verka som en simpel
sak men så fort folk behöver ta sig mellan C- och B-huset på Valla är det som om allt sunt förnuft plötsligt försvinner. Här är en recap för den som känner sig träffad. För fotgängare: försök att inte gå på cykelbanan. För cyklister: försök att inte cykla på gångbanan. Parkera absolut inte cykeln på något av de två nämnda platserna utan endast på anvisade områden. Därtill är det även värt att nämna, hur sjukt det än låter, att omvärlden inte kan förutse när du tänker tvärbromsa eller dra en hårdare 90-graderssväng än livet självt. Signalera. Bete dig som en civiliserad människa.
Under föreläsningar ska du se till att annat folk ska
kunna komma ut ur raderna. Gärna så snabbt och smidigt som möjligt. Lämna heller inte ett tomt säte mellan dig själv och grannen, hur svettig eller knepig personen i fråga än är. Utöver det är socialt umgänge något som generellt uppmanas till, men inte under föreläsningar. Majoriteten i salen vill antagligen hellre lyssna på vad föreläsaren har att säga än dina relationsbekymmer eller den sjuka festen du var på i helgen. Ta det senare.
Under tentor är den huvudsakliga oskrivna regeln
att all mat och dess förpackningar bör vara av modellen mjukare. På skalan innefattar det hanterbara området av exempelvis frukt, bars och kaffe. Gränsen börjar tänjas på kring morötter och har passerat för länge sedan när det kommer till knäckemackor, chips och vad som helst i prassliga påsar. Ska du tvunget ha något kontroversiellt så se till att sköta det snyggt. Bonustips såhär i förkylningstider är snytpapper och halstabletter. Hundra snörvlande och hostande människor gör inte på något sätt en tentaskrivning mindre plågsam.
Det viktiga är att vilket campus man än befinner sig på är det ihop med tusentals andra människor. Detta är en passivt aggressiv vädjan till den nyupphöjda och kaxige ettan såväl som allmänheten att göra det bästa av situationen, stå inte i vägen och försök åtminstone att uppföra er som folk. Konkreta och faktiskt användbara tips kommer
här avslutningsvis från Sofia, 23, som går femte året på civilingenjörsprogrammet i maskinteknik i Linköping.
Något du önskar du visste om när du började på LiU? - Hur mycket nytta jag skulle ha av kurserna från det första året under resten av utbildningen.
Matlåda du gjort och avrekommenderar? - Soppor, eftersom de läcker i väskan.
Ställen på campus man bör undvika? - Dyra matställen.
Bästa pluggstället på campus?
- Fysikhuset! Det är mycket ljus och inte så mycket spring.
Generell hälsning till den förvirrade ettan? - Kom ihåg att ringa mamma!
27
Special Text: Linnéa Gistrand, Layout: Rebecka Walfridson, Illustration: Katarina Martens.
Halloween lurar precis bakom hörnet likt en jumpscare i en billig skräckfilm. Den 31 oktober (plus/ minus en vecka, ingen verkar riktigt veta) fylls kårhusen och korridorerna av spöken, svarta katter och folk med omtentor. För att du ska kunna passa in med detta pack utan att spendera hela studielånet på dyra kostymer så har LiTHanian fixat fram ett gäng studentvänliga utklädnader.
FÖR MATTEÄLSKAREN PUMPKIN π
FÖR DEN DATATEKNISKE 404 - FELMEDDELANDE
Är du orimligt exalterad den 14 mars varje år? Består ditt blod till 70% av pumpkin spice latte under hösten? I så fall är detta kostymen för dig! Med hjälp av en orange tröja och ett utskuret pi-tecken i svart papper så förvandlas du till en Pumpkin Pi. Förhöj kostymen ytterligare genom att bära runt på en karvad pumpa och en bit paj hela kvällen.
Både webbprogrammerarens och besök arens värsta mardröm. 404-felmeddel andet, webbplatsen du försöker nå hittas inte. Detta är den perfekta kostymen för den som egentligen är för lat för att fixa en kostym. Ta en vit T-shirt och en permanent penna, och skriv “404 error, costume not found” på T-shirten. Komplettera med valfri underdel. Klappat och klart, lätt som en plätt.
FÖR DIG MED EN DESIGNERÅDRA PANTONE PERSONIFIERAT
FÖR DEN MED KOLL PÅ PENGARNA BANKRÅNARE
Välj ut en färg som du äger många plagg av (det kommer vara svart, let’s face it), och klä dig i det från topp till tå. Gå in på Pantones hemsida och ta reda på en närliggande färgkod. Skriv ut färgkoden och färgens namn i Helvetica Neue och sätt fast lappen på magen med hjälp av dubbelhäftande tejp eller liknande. Nu är du är redo!
Glöm bort allt vad snabbnudlar och CSN innebär, för ikväll har du råd att bjuda hela kårhuset på en runda. Sätt på dig en svart och vitrandig tröja, svarta byxor och en skidmask. Färdigställ looken med en tygpåse som du målat ett stort dollartecken på.
VAD SKA JAG HA DETTA TILL DÅ?
Halloween i dess tidigaste former har firats i över 2000 år för att markera slutet på sommaren och början på den långa vinterperioden. Den 31 oktober infaller Samhain, en keltisk högtid där man trodde att gränsen mellan de levandes värld och de dödas var som tunnast. Nuförtiden handlar Halloween kanske mindre om att sommaren är slut och att de döda är tillbaka på jorden, men klart det ska firas ändå! Här kommer lite happenings runt campus denna Halloween:
Campus Norrköping
Lördag den 2 november vankas det både Halloweensittning och Halloweenfest på Trappan, något man inte vill missa!
Ifall Halloweenfest inte är min grej?
Campus Valla
I Linköping är det fredag den 1 november som gäller för Halloweenfest på Kollektivet! Varför inte inviga någon av dessa kostymer då?
Bjud hem dina vänner och ha en pumpa-skärar-tävling, läs ”Den Svarta Katten” av Edgar Allan Poe, ha ett skräckfilmsmaraton, titta på ”Over the garden wall”, lär dig göra en ros av höstlöv, eller bara ät lite godis för sakens skull.
28
SEKTIONSSIDOR
29
Y-sektionen kan få ny huvudsponsor Under den senaste tiden har Y-sektionen stått utan huvudsponsor. Näringslivsutskottet har med stor press och ansträngning letat efter en ny. Med detta i åtanke har vi skickat ut en av våra korrespondenter för att assistera i arbetet. Vår korrespondent har efter febrilt letande nu kunnat med stor glädje meddelat att han har lyckats få ett erbjudande om huvudsponsoravtal från AB ÅBRO BRYGGERI.
Problem däremot slutar inte där. Studier visar även att studenter som inmundigar dessa mängder maltbaserad dryck, som då skulle regleras av avtalet, löper även risk för att uppleva vissa bieffekter. I dessa bieffekter ingår bland fler; frekventa toalettbesök; allmän strapats under morgonkvisten; magna ventri. I och med dessa har det visat sig att ett visst motstånd inom sektionen till detta avtal existerar.
Detta avtal skulle dock medföra vissa logistiska problem. I avtalet ingår det bland annat att alla sektionens medlemmar installerar en klassisk åbro tapp i sin stadigvarande bostad. Dessutom skulle även sektionen stå för transport av den gyllene dryck som då ska fyllas på veckovis hos varje sektionsmedlem. Som vissa av er mer intuitiva läsare förstår skulle alltså sponsen delas upp i 2 delar. Endast hälften skulle alltså bestå av likvida medel, samt den andra halvan av den gamla klassikern Åbro mellanöl.
Om ett avtal av liknande karaktär skulle skrivas på av Y-sektionens idka firmatecknare kan vi förvänta oss stora förändringar inom en snar framtid.
Bitterklubben På väg att bli ett utskott? Efter en lång tystnad sedan tillträdandet av det nya stYret så kan Nattredax avslöja ett häpnadsväckande förslag som väntas läggas på nästa sektionsmöte. Det är en anonym styrelsemedlem, vi kan kalla honom “Bruno”, som kommer med läckan. Förslaget handlar om att öka kontrollen över sektionen genom att bland annat göra Bitterklubben till ett utskott. Faktaruta: - Namn: Bitterklubben - Högkvarter: Prevas - Grundat: Förr när det var bättre - Motto: “Det var inte bättre förr, men det är sämre nu!”
Misstänk medlem i bitterklubben
Bitterklubben är en fristående falang med band till Y-sektionen vars syfte är att bejaka dåtiden och se skeptiskt på nu- och framtiden. När vi träffar en representant för Bitterklubben och nämner förslaget om att göra dem till ett utskott brister de förskräckt ut: “Detta skulle innebära en stor förändring, förlåt, försämring. Eller ja det är ju i och för sig samma sak.” Om detta förslag blir verklighet återstår att se, men fram tills dess vet ni var ni kommer höra de senaste ryktena. I Prevas så klart!
Den organiserade brottsligheten växer Kriminella gäng kretsar allt oftare kring campus Valla, och den senaste i raden att drabbas är München Hobens general. Källor säger att du blivit utsatt för gängbrottslighet under Hobens byggveckor, är detta sant? Det stämmer att det var ett gäng. Och de stal saker så det stämmer att de var kriminella. Vad hände just dig? Det var en seg morgon, jag skulle vara DA morgonen eftersosom alla andra hade sovmorgon så unnade mig två toast på Donken. Cyklar till området och slår på vattenkokaren för min kopp te. Efter några minuter är tet klart och jag sätter mig ner för att njuta av min frukost. Första toasten var djävulskt god, det rostade brödet, smaken av den massproducerade osten och skinkan som är så där blötslimig som den ska vara. Ett bett in på den andra mackan blir jag avbruten som jag alltid blir när jag försökte njuta av min kopp te, några Y-faddrar kom för att hämta sina bänksett de skulle ha. Jag muttrar lite för mig själv om att man aldrig kan få njuta av en hel kopp te. Jag klistrar på mitt vanliga vara trevlig-leende och hjälper dem trots att de var 5 timmar för tidiga. När jag rör mig tillbaka mot borden så ser jag en av dem. Den bara står där i ett ögonblick och stirrar mig rakt in i ögonen. Som att han vill psyka mig. Jag anar att något är fel, vet bara inte vad. När jag går närmare boden så är de fler och fler. Långsamt rör de sig bort, de verkar dra ut på det, som att de inte har något att vara rädd för. När jag kommer fram har tagit sin flykt. Jag kollar där min toast en gång låg och inte ett spår fanns kvar av den. Som en flyttfågel när vintern närmar sig var den bara borta. Varför tror du just du blivit utsatt? För att världen inte vill att jag ska få njuta av en hel kopp te. Vad tycker du borde göras för att sätta stopp för dessa gäng och dess brottslighet? Nackskott och kastrering. Intervju med Samuel Erlands MH General 2019 16/9-19 Detta säger alltså det senaste offret av det gräsliga gängkriminaliteten på campus Valla. Vanligtvis behöver man mest se vandalismen av måsarna men nu har även skatorna börja genomföra stöld i skydd av grupp så de ej går att identifiera och något måste göras åt plågan som slår mot hela Linköping.
Om du har sett denna skata var snäll att kontakta polisen och uppge hens positon. Men konfrontera inte då hen kan vara mycket farlig vid provokation.
Vi sitter alla i samma båt. Vi är egentligen förklädda flanell-nördar som fick hybris när vi helt plötsligt blev bekräftade i ett sammanhang, som tyvärr består av fler föredetta-nördar, ett sammanhang som kallas tekniska högskolan.
Om du inte har stamina nog att plinga på hemma hos din crush lite godtyckligt och fråga om ni ska hitta på något kul (h*ngla) så kan du alltid lösa det genom att göra några riktiga smooth moves på campus. Lyssna noga nu!
En annan del av båten är att vi ibland crushar på folk - vilket är kul - men som en förklädd flanell-nörd kan det ofta vara svårt att förmedla sina känslor till ens hjärtas fröjd. Därför kommer RedaktionMs egna lilla elitsingel att dela med sig av ett gäng handfasta tips för hur den klassiska Maskinteknologen ska föra sig för att föra sin crush lite närmre den fikadejt som denne verkligen drömmer om. Häng med!
1) Komplimanga din crush om dennes otroligt snygga skor. Ett osexualiserat och trevligt sätt att visa uppskattning! 2) Går ni i samma klass? Inte kul! Skit inte där du äter, droppa allt och kom över den crushen genom att komma med någon annan. 3) Skapa en gruppchatt som heter LeMansLag2k19 och bjud in några av dina vänner och några av dennes vänner. Lös LeMansLag, limma sten-
hårt hela helgen och gå in för lite hångel när klockan närmar sig 01:30 på lördagskvällen. Se till att ha samtycke! 4) Köp silvertejp och tejpa ihop din vänsterhand med din crushs högerhand i varandra på godtycklig fest. Empiriska studier har visat att det fungerar! 5) Livesnapa allt du gör till din crush. Hela tiden, skit i att du är jobbig och att den kanske inte ens använder snapchat men skicka allt. Förhoppningsvis plockar den upp hinten och frågar om ni inte ska hänga istället så den får se allt live istället för via sociala medier. Glöm inte att testa dig regelbundet och se till att alla är lika taggade som du är. Lycka till i dejting-djungeln, kompisar!
MA S
N NE
MYHETERNA
Maskinsteknologssektionens alldeles egna klagomur No 4 2019
OLOGSE KT EKN IO NT I K
RedaktioneM En halvdan grupp bittra maskinare med åsitker om allt från typsnitt till Micke Langers strumpor Chefis bestämmer över de andra bittra maskinarna i redM Skrivmaskin billig arbetskraft för snabbt producerad text Layoutem åsikter om comic sans och sånt Hanteraren löser redMs olika problem och säkerställer överlevnad
LIVET SOM DPU:ARE Jag, en varken särskilt glad eller fingerfärdig soon to be klipp-och-klistra-ingenjör, cyklar upp för märkesbacken en glåmig måndagmorgon. Det bästa med måndagar är att festerierna under söndagen pyntat campus med nya tryck inför kommande festligheter. Kul med fest kan en ju tycka, men den vernissage av dåliga layout-arbeten som tapetserar akademiska hus lokalers väggar under terminerna är objekt för mycket mer skratt och diskussion, det kommer vi ju ihåg, tillskillnad från festerna. Just den här morgonen fnissade jag för mig
själv när jag kom trampandes: hihi, Sensation Whites vepa sitter bakochfram, man ser ju knappt vad det står genom tyget. Tji fick jag, för när jag kom närmare insåg jag att dom tryckt “Sensation White” i ljusgult på vit bakgrund. Rikskasst, för att beskriva det lättsamt! DPU-disApproved, helt enkelt. En klassiker som många av oss minns med värme är Pallens tryck 2018. Det otroligt påkostade trycket och den genomarbetade grafiska designen gick inte att missa när VI-Ling började sin PR-period alldeles för lång tid innan själva paintball-matcherna skulle äga rum. Intressant,
tyckte DPU-arna, det här ser ju faktiskt bra ut! “Vi kanske ska ha lag på Pallen” viskades det om i Baljan, ett tecken på att Lingarna faktiskt hade koll på sin marknadsföring och lyckats snärja även den mest kritiska layout-granskaren. Vi hade nästan ett lag som var skjutredo när vi ställde oss frågan “När är ens pallen?”. Unisont vände vi oss mot deras påkostade tryck, de hade glömt sätta dit datum för själva Pallen. Än idag vet vi inte om Pallen 2018 ägde rum för ingen var där, ingen visste när det var. Om ett träd faller i en tom skog, alstras det något ljud? Ägde Pallen 2018 rum? Ingen har svar på dessa filosofiska mysterier.
/ redM. (Lite dragna, deadline Myheterna var under draget rip)
Sedan 2016
7
201
201
8
2019
”Hövding är den mest visa personen jag har träffat... och den mest skräckinjagande”
Visa ord från Urfadderist Hövding Hejsan hejsan Noll... Ettan! Ettan lever nu sitt nya liv som stolt student inom sektionen för teknisk och kemisk biologi. Ettan har gjort ett mycket bra val! Urfadderiet hoppas att Ettan hade ett fantastiskt Nolle-P och att Ettan trivs i Linköping och på Universitet. Under Nolle-P fick Ettan lära sig massa viktiga saker. Exempelvis hur man nördpoppar på Kårallen eller hur man räknar viktig matematik och studerar kemi. Urfadderiet hoppas att Ettan håller hårt i all kunskap som Ettan fått av Urfadderiet. Repetition är kunskapens moder! Då kommer Ettan bli vacker på utsidan och hård på insidan. Kom ihåg, äggslask kan inte blir framgångsrikt, Ettan! Om Ettan skulle sakna Urfadderiets klampade i korridorerna och oändligt pedagogiska klassrumsbesök, så kan Ettan trösta sig med, att Urfadderiet saknar det också. Men Urfadderiet finns ju överallt, i alla tidpunkter, jämt. Och vem vet, en vacker dag kanske Urfadderiet återvänder för att lära Ettan mer nyttig livsvisdom. Tills dess: Ät mycket morötter, Ettan!
Urfadderist Höfvding
WORLD BUSINESS NEWSPAPER
INANCIAL TIMES Inancial Times # 3 2019 Av och med: Joséphine, Levi, Folke & Walter inancial.times@isektionen.se Fax: +46 8 700 65 00
Ledare Kära läsare!
Inancial Times residerar nu, i kölvattnet av en lång och välförtjänt ferieseglats, återigen på ett välbekant, nollebesudlat Campus Valla. Att det genomsnittliga hp-innehavet på campus är tre tjog lägre än vid avfärden i maj är påtagligt. Redaktionen emotser dock nu att med nyfunnet schvung sprida diverse insiderinformation och smädelser under kommande veckor, innan klappjaktsäsongen drar igång och Linköping återigen avlöses till förmån för fasantätare breddgrader. Låt oss innan dess avhandla vad som skett sedan sist - Q3 har sannerligen varit en period av högt nyhetsvärde inom redaktionen. Inledningsvis kan meddelas att Claire Zeidürt, efter lång och trogen tjänst, satt segel mot nya möjligheter och investeringar. Undertecknad tar i och med detta vid. Det ska bli ett sant nöje och en ära att axla rollen som chefredaktör och ledsaga denna journalistiska högborgens skuta genom framtidens grumliga vatten. På samma tema har redaktionen fått ett rykande färskt nytillskott! Efter en intensiv rekryteringsperiod fylld av tung caselösning och någonting annat välkomnar vi Walter Midt in i värmen, som i detta sitt premiärnummer briljerar med ett för gemene I-are minst sagt välbehövt båtlexikon. Ett aktningsvärt intermezzo i den reguljära verksamheten uppenbarade sig vidare i mitten av oktober månad, i form av Inancial Times åstundade jubileumsnummer. I denna prestigerågade publikation tillåts läsare avnjuta varsamt utvalda guldkorn från Inancials 51-åriga historia, som hämtats ur arkivet och dammats av för att ännu en gång göras tillgängliga för sektionsmedlemmarnas obehöriga ögon. Ja kära läsare, förändringens vindar har utan tvivel blåst hårt över Östgötaslätten denna höst. Ingen är mer förundrad än undertecknad över att de ledord som internt workshopats fram för kommande läsår är ”tillgänglighet” och ”transparens”, varför redaktionen kommer att infinna sig i Collosseum under lunchen 13/11 för att svara på frågor om verksamheten. För de som inte har möjlighet att ta sig till Rom under dagen i fråga hänvisar vi till redaktionens faxnummer. Högst aktningsfullt, Joséphine ì Cantén
Språkligt skeppsbrott Stridande mot redaktionens uppmaning har de på pappret folkvalda beslutsfattarna på ”I-sektionen” ånyo valt att ge husrum för en uppsättning undermåliga aspiranter utan antagningskravet på en sedan tidigare förvärvad civilingenjörsexamen från en mer simpel sektion. Med detta rakt av felaktiga beslut följer också konsekvenser i standarden på den obrukbara flock studenter som en efter en kommer falla undan och skiljas från sina övermän i sina tafatta försök att etablera en längre vistelse i ”Linköping”. Lika pålitligt som att ett gäng skärt klädda dårar gastar om en arbetsmarknadsmässa där även simpelt patrask som eftersträvar en kandidatexamen i att räkna ören och flytta en nuffra från debet till kredit inkluderas, noteras också ett årligt lågvattenmärke när det kommer till kutymen, uppträdandemässig likväl som språklig.
Utöver att försumma möjligheten till att agera personlig portier för äldre årskursare, placera sig vågrätt för att täcka vattensamlingar, lämna företräde för droskor och hästburna redaktionsmedlemmar samt missa notisen om att i allmänhet hålla sig på avstånd för också den nya ansamlingen rotskott med sig en språklig nedsättning. Att i korrekt kontext kunna handskas med uttryck, metaforer och ordspråk är något som tycks nämligen gå hand i hand med det allmänna människovärdet.Att överhuvudtaget nyttja ordspråket ”Alla goda ting är tre” är ett koncept som icke lämpar sig en individ med någon som helst självrespekt. Att återfå en skriftlig prövning med betyget tre är inte ett ”gott ting”, bör inte anses som ett sådant och i synnerhet inte återberättas för någon ämbetskamrat man vill vidmakthålla sitt anseende hos heller. Gradering tre, oavsett kurs, bör likställas med ett fiasko och enligt redaktionen i ringaste utsträckning vålla en måncykels suspension från Industriell Ekonomi, alternativt degradering till ett civilingenjörsprogram där antagningspoängen understiger Lehman Brothers kreditvärde. Det torde för den inte komplett åsneaktiga sedan lång tid vara lysande klart att redaktionen förordar en kultur där att prioritera
sina egna angelägenheter före den allmänna pöbelns är normen. I samtiden angrips denna tankebana förargligt nog ideligen av förtjusta exklamationer om att ”Den som gräver en grop åt andra ofta själv faller däri”. Detta är ett tankesätt som helt negligerar den realia att för en rättmätig placering uppom annat patrask krävs understundom en torpedering av motståndet. Det skall dock sägas att likt en riktig krigshjälte aldrig bör bli tillfångatagen, bör en riktig despot aldrig falla i sin egen grop, och i de scenarion då detta är ofrånkomligt, bör säkerställas att resterande intressenter faller med denne ner i gropen. En alltmer förekommande företeelse som enbart frodats sedan fallet av landsfadern Lenin är en allmän opposition gentemot korruption. En ny, outvecklad generation har helt missat hur att rucka på reglerna är ett grundläggande villkor för att skapa en stat som kan blomstra i kombination med ett välfungerande klassystem. Det är inte förrän då gnäll om rådande maktbalans yttras som tillika de rättmätiga stormakterna kan föras på fall. Att därför i kritisk spegling framställa ett samhälle som ”silar mygg och sväljer kameler” är direkt defekt. Att låta fotfolket gnabbas om småpotatis är vitalt för att flytta fokus från de voluminösa reformer och uppoffringar som behöver göras om fosterlandet vill gå från maktlös markplätt till alliansfri auktoritet. På samma sätt kan överhöras konverserande om hur den harhjärtade David med oetiska knep hyllas för hur han utmanövrerade suveränen Goliat, där den intet ont anande massan av reflex tar den kraftigt fysiskt underlägsne Davids parti. Viktigt att minnas är att den metaforiske Goliat befinner sig i sin inflytelserika position tack vare en livstid som påläggskalv, nedärvda försprång och en civilisation som privilegierar särskilda spetsegenskaper. Den nordkoreanska drömmen i sitt esse och en samhällskultur som inte bör ratas så skyndsamt.
WORLD BUSINESS NEWSPAPER
Reportage - Thure Grendahl
Klockan har slagit 07.53 och det är med bestämda steg som Thure Gredahl rör sig mot redaktionsmedlemmarna. Den mäktiga skaran som osar överklass sitter tillbakalutad i skuggan bakom det uppköpta oljeraffinaderiet i Lysekil, som Gredahl anförskaffat i samband med Greta Thunbergs framfart hösten 2018. Mobilen hålls i ett fast grepp medan han grymtar något om att ”klimathotet är en fluga” och slänger en glödande cigarettfimp bland höstlöven på marken, innan han når fram. Han kastar en andäktig blick på Walters pälsväst, direkt från amurleoparden som fällts under senaste jaktresan till Sibirtsevo i krajen Primorskij. Ryktet om denna storvuxne, yvige karl som inte räds att kasta dynga på trädkramare och andra kapitalismbromsande mekanismer i form av konspirationsteorier om att jordens resurser skulle hålla på att sina, har väckt Inancials intresse – och redaktionen ska bli långt ifrån besviken. Ett stenkast från raffinaderiet står ett privatjet parkerat. Redaktionen noterar vid påstigningen en extra bränsletank som svävar fritt vid underredet. Gredahl skrockar förnöjt och förklarar att den inte går till själva motorn, utan brukar fyllas med icke-certifierad palmolja som töms
Ord ombord
Redaktionen har förståelse för att den typiskt Baljan-luktande jeansbärande I:aren inte är van till sjöss. Det är emellertid redaktionens uppgift att i allmänhet bibehålla och i synnerhet säkerställa att I:aren är förtrogen med både yacht och seglats. Den kanske största grundpelaren till sjöss är nomenklaturen. Därför har redaktionen sammanställt ett lexikon för den oerfarne. Men först, ett par exempel. Du ska aldrig säga till tjänstefolket att tända lampan. Du måste använda lanterna. Att kalla rep för något annat än tamp avrådes, och vill du beordra någon att göra en knut? Säg knop. Viktigt är att dubbelknut heter råbandsknop till sjöss. När du tilltalar tjänstefolket så kalla dem för matroser, då kommer de gladeligen hjälpa dig under resan. När du beordrar matrosen att uppgradera dig och flytta ditt bagage till det
ut över varierande strategiska mål, så nära pågående miljödemonstrationer som möjligt. Han lyser upp vid minnet av en träffad demonstrant som månader senare haft kvar oljan i sina kläder och motvilligt behövt sy nya och på så sätt bidra till konsumtionssamhället. En luftburen timme senare är redaktionen tillbaka på fast mark. Jetplanet landar intill ett hus som Gredahl stolt förkunnar är byggt till hundra procent av oförgänglig plast tillsammans med olika konglomerat av biocider och surfaktanter, ”de mest miljöfarliga på marknaden just nu”. Efter att ha slängt en blick i sydvästlig riktning kan redaktionen skåda ett välbekant oljeraffinaderi. Gredahl uppfattar förvåningen och inflikar att han alltid tar sitt privatjet om det rör sig om sträckor längre än hundra meter och att omvägar, eller som Thure själv titulerar dem, “ärevarv”, är en regel snarare än ett undantag. I samma mening nämner han att kraftigt överbetalda konsulter just nu arbetar på en formel för maximering av varje individs ekologiska fotavtryck, vilken han planerar att pitcha för politiker och ett antal utvalda förskolor innan årsskiftet. Väl inne i plasthuset möts redaktionen av hundratals gigantiska skyltar med texter-
största rummet på yachten, säg åt hen att bära din last från hytten till kaptenens logi. För vidare upplysning, beskåda översättningarna nedan. Rep - tamp Lykta - Lanterna Knut - knop Dubbelknut - råbandsknop Verkställande direktör - kapten Tjänstefolk - matros Parkera - lägga till Stång - mast Kant - reling Gå på - mönstra på Lägga undan - stuva Knyta fast - förtöja Fram - för Bak - akter Svänga - gira Broms - ankare Kök - pentry
na ”Fridays for fortune”, ”Skolstrejk mot klimatet” och ”Din kroppsvikt i kött om dagen är bra för magen”. I köket finns en väl genomtänkt anti-sorteringsstation, där den gröna påsen är ämnad för batterier, sprayflaskor och tryckimpregnerat trä. Gredahl motiverar detta med att det behövs mer tryck i biodieseln för de stackare som köper den, även om han själv helst sett att den helt elimineras från drivmedelsmarknaden. Nu ringer telefonen igen och Levi snappar upp att det är Anatoly Dyatlov II:s röst på andra linjen. Gredahl plockar fundersamt fram en bok om ödeläggelse till följd av reaktorolyckor, där första o:et i olyckor tycks vara överstruket med permanentpenna, och lämnar rummet. Inancial tar hinten och drar sig tillbaka, försiktigt saliga över att den egna överkonsumtionen kan fortsätta med gott samvete, precis som före mötet med Thure Gredahl.
Thures brunkolsdrivna katamaranjolle dundrar fram över Karatjajsjön Bagage - last Rum - hytt Karta - sjökort Hängmatta - Koj Duk - segel Höger - Styrbord Fel - Babord Km/h - knop Yacht under 40 fot - jolle Green Peace - kölsvin Tjänstefolks sovplats inomhus - Durk Tjänstefolks sovplats utomhus - Däck Vänstervridet - babordsavdriftigt Obstruera skattehöjningar - förhala Påläggskalv - galjonsfigur Avgångsvederlag - räddningsväst Prisdumpning - Öskar Pepparspray - harpun Söndagsutflykt - valjakt
Explore our
thesis jobs
If you aspire to help create and innovate whilst developing yourself in a challenging team setting, Saab may well have the perfect conditions for you to grow. We pride ourselves on a nurturing environment, where everyone is different yet we share the same goal – to help protect people.
Explore your potential, find your edge at saabgroup.com/career