LiTHanian #4 2021 by LiTHanian

4 Nr. 4 oktober 21

Lithanian uttalas [littanijan]. Tidningen grundades 1972, av och för studenter vid TekFak. Den utkommer i fem nummer per år, direkt i brevlådan till LinTek-medlemmar. Namnet kommer från en kombination av LiTH (Linköpings Tekniska Högskola) och ordet litania, som betyder klagosång. ADRESS

Lintek, Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

ANSVARIG UTGIVARE Ulrika Henriksson

FRAMSIDA

Illustration: Milla Fjelkestam

TRYCKERI LTAB

Dagarna fylls av tidsödande mikroköer, stressiga morgnar och koncentrationskrävande fysiska föreläsningar. Om kvällarna håller kårhusen öppet för att välkomna oss ut från våra fåtaliga kvadratmeter för att skapa mångtaliga minnen tillsammans. Sittning efter sittning går av stapeln efter varandra, men i vilken ordning var det nu tacksångerna skulle sjungas? Aja, SKÅL! Men, att vara på campus igen, sitta i föreläsningssalar och dricka Gränges på kårhusen kan också kännas som en nervös debut, oavsett du är ny student eller har gjort det förut. Livet har varit annorlunda väldigt länge och känslan av att återgå till campus kanske inte är lika självklar som vi drömt om, vilket är något vi tar upp i detta nummer. Vi har även samlat de bästa tipsen för att undvika student(lyx)fällan, kollat in Trappans nya lokaler och vi firar att LinTek fyller 50 år. I din hand håller du ett rykande färskt första exemplar av LiTHanian, LinTeks kårtidning som kommer ut fem gånger per år. Hösten är här och det är även den nya redaktionen. Vi ser fram emot att få vara en del av ditt kommande studieår och vi hoppas att du är lika taggad som oss på att dela det med varandra – oavsett hur det blir och i vilken pandeminivå!

Ulrika Henriksson Chefredaktör

HAR ORDET

CHEFREDAKTÖREN

”Stad i ljus…” skrålas högt i kårhusens fyllda lokaler. Glädjeruset infinner sig i kroppen och jag tar i som om jag vore självaste Tommy Körberg. Hösten är här, staden har fyllts av studenter och campus är öppet igen. Vi har hållit i, vi har hållit ut och äntligen börjar studentlivet bli som förut. Känner ni pirret?

REDAKTIONS

FRÅGAN

Vad kan du bli orimligt arg på?

1 Ulrika Henriksson | Chefredaktör

2 Douglas Lunde | Redaktör

3 Linnéa Norman | Layoutansvarig

4 Hanna Gunell | Layout

5 Agnes Friberg | Layout

6 Milla Fjelkestam | Illustratör

7 Elvira Fagerholm | Illustratör

8 Anja Jarochenko | Krönikör

9 Livia Jönsson | Skribent

10 Josefine Berggren | Skribent

11 Mathilda Sjöbom | Skribent

12 Malin Bengtsson | Skribent

13 Constanza Lacorazza | PR

14 Beatrice Svensson | Fotograf

15 Hilma Spik | Webbansvarig

chefred@lintek.liu.se

Cykla i motvind. Särskilt när jag måste trampa i nedförsbacke... Fruktansvärt. layout1@lintek.liu.se

Maria Casino jingeln.

illustrator2@lintek.liu.se

Den jävla plastfoliejäveln som viker och fastnar i sig själv *skriker inombords*. skribent2@lintek.liu.se

När sambon ätit upp mina snacks.

lithanian-pr@lintek.liu.se

Bilister när jag är cyklist. Cyklister när jag är bilist. Elsparkcyklar, alltid.

redaktor@lintek.liu.se

När hörlurarna fastnar och slits ur öronen (ja jag kanske borde skaffa airpods). layout2@lintek.liu.se

Mamma<3

kronikor@lintek.liu.se

Mig själv. Kan jag bara lägga av!?

skribent3@lintek.liu.se

När folk cyklar på gå-sidan på Corson. fotoansvarig@lintek.liu.se

När man loggas ut varenda gång man ska in på mailen via Lisam.

layoutansvarig@lintek.liu.se

Typ alla blöta ljud. Det kokar i mig om någonting låter blött. (Jag har dock hört att det är ett syndrom?) illustrator1@lintek.liu.se

När någon har tagit det sista toapappret och inte byter rulle. Jag bor själv... skribent1@lintek.liu.se

“Vi avslutar varandras -” “Smörgåsar!” *

skribent4@lintek.liu.se

WordPress.

webbansvarig@lintek.liu.se

Trasslig tråd.

*I Frozen spelar de på “We finish each other’s -” “Sentences!” genom att byta ut det sista till “sandwiches”. Kul. Vissa skämt går inte att översätta, men det här hade gått. De hade kunnat sjunga “Vi avslutar varandras-” “Mackor!”. Det gör de inte. De sjunger inte ens “smörgåsar” så det handlar inte om att det ska passa in i låten och, ursäkta, är det verkligen så mycket viktigare att ordet synkas med munnen än att ha ett rimligt skämt? Nu blir det “OJ SMÖRGÅSAR VA RANDOM HAHA SKRATTA DÅ”, och det blir inte bättre av att Hans svarar “Det tänkte ju jag säga!”. Va. Och de trodde det skulle vara en överraskning att Hans var the bad guy?

Vägen bort från Lyxfällan - så överlever du studentlivet med CSN

Nudlar! Nudlar? Nudlar. - fyra studentvänliga nudelrecept

Djurpatienter kan träffa LiU-studenter - nytt kandidatprogram på LinTek

Den stora ovveguiden - vilken ovve tillhör vilket program?

Semestra i din studentstad - LiTHanians guide till Linköping och Norrköping

Trappa upp med Trappan - campus Norrköpings kårhus fyller 15 år

Hallå Annie! - intervju med kårhuset Trappans driftchef

Nya redaktionen flyttar in! - LiTHanian har fått ny redaktion

TekFak forskar - bättre koll när AI och människan samarbetar

LinTek fyller 50 år! - Linköpings teknologers studentkår fyller 50 år

Kårallens fader - en intervju med Mikael Hult

Pimp my korrerum - så lyxar du till korrerummet

Hösten - ett rim baserat på Viktor Rydbergs “Tomten”

Tillbaka på noll - krönika om hur livet är när vi går tillbaka

Sektionssidor - från sektionerna I, Y, TBi och MatNat

innehåll.

VÄGEN BORT FRÅN

LYXFÄLLA Det är inte för intet som studenter är kända för att ha det tajt ekonomiskt. Med den begränsade summa som betalas ut av CSN varje månad kan det vara en konst att få privatekonomin att gå ihop - men frukta icke, LiTHanian står redo att visa dig vägen bort från Lyxfällan. Det är den 25:e i månaden. Över natten har det skramlat till på kontot - äntligen, CSN är här! Knappa 11 000 kr att spendera på såväl viktiga som oviktiga saker. Kanske går runt hälften åt till att betala hyran, några hundralappar slinker iväg till telefonabonnemang och försäkringar, en del läggs på diverse prenumerationer, och resten flyger iväg till mat, Systemet, pubar och klubbar, märken till ovven, hudvård och smink, kläder och intressen, nya växter och kanske en och annan bakis-pizza. Plötsligt gapar kontot tomt igen, lagom till nästa utbetalning.

Det går inte att komma ifrån det faktum att en stor del av vår livssituation bestäms av hur vår privatekonomi ser ut. Det är våra tillgångar som har sista ordet ifråga om var vi kan bo, vart vi kan resa, vilka nöjen vi kan fördriva tiden med och vilken mat vi kan äta oss mätta på. Och som studenter kämpar vi i uppförsbacke: 11 000 kr i månaden är en knaper summa att leva på. Men det är ändå en inkomst. I grund och botten handlar ekonomi om inkomster och utgifter. Pengar som går in på kontot, och pengar som går ut; plus och minus. Visst går det att höfta det hela varje månad, hålla tummarna och hoppas att pengarna räcker - men liksom att dagen innan en tenta öppna kursboken för första gången är det inte en särskilt hållbar metod. Genom att istället lägga upp någon form av plan öppnas plötsligt dörrarna för att aldrig ens behöva överväga att ta ett sms-lån, för att ha råd att åka med på Åreresan, för att kunna känna en säkerhet i att det kommer gå runt även denna månad… Visst låter det lockande?

Liksom med så mycket annat är det svåraste att börja. På kontot ligger en rykande färsk utbetalning, men vad näst? Nedbrutet bygger privatekonomi, enligt undertecknad, på tre grundstenar: budgetering, koll på utgifter, och sparande. Första steget är således att lägga upp en budget.

Om du någon gång har sett Lyxfällan är du säkerligen bekant med den berömda budgettavlan. Programmets deltagare får sätta upp sedlar under olika rubriker, först i enlighet med hur mycket de månatligen spenderar på varje kategori, och sedan baserat på hur mycket de faktiskt har råd att spendera på varje kategori. Det senare är en budget i dess allra tydligaste form: en planering av hur en inkomst ska fördelas. För oss som inte har en budgettavla i vardagsrummet fungerar det minst lika bra att sköta det hela digitalt, till exempel i ett kalkylark, en anteckning på telefonen, eller i en app utvecklad för ändamålet. Vilka budgetposter som sedan bör finnas med varierar, men en god början är att inkludera hyra eller bostadsavgift, andra fasta utgifter, livsmedel, nöjen, övrigt, och sparande. Elvatusenkronorsfrågan är sedan hur inkomsten ska fördelas på dessa poster. För de som är mer eller mindre fasta är det enkelt att direkt reservera rätt summa pengar, men för de mer personliga krävs det lite eftertanke. Hur mycket är det egentligen rimligt att lägga på utekvällar under en månad? Bör matbudgeten räcka till färska grönsaker eller räcker det med frysta? Är det värt att lägga undan pengar för att köpa kurslitteratur, eller duger PDF:er på datorn? I slutändan handlar det om prioriteringar och om

att hitta en balans. För den som nöjer sig med snabbnudlar och ris med bönor kan dryga tusenlappen per månad täcka livsmedelskostnaden, medan finsmakaren kanske väljer att spendera det dubbla. Att lista ut vad som är rimliga siffror för olika budgetposter är en process, men det är betydligt bättre att chansa och ha fel än att inte våga gissa alls. Det viktigaste är att de planerade utgifterna tillsammans inte överstiger inkomsten, för att konstatera det uppenbara. När budgeten väl är lagd följer det svåraste momentet av alla: att följa den. Till att börja med är det viktigt att poängtera att det inte är meningen att en budget ska vara satt i sten, utan om det är första gången du budgeterar kan det ta några månader att hitta rätt. Även om du är inbiten i processen vet du säkert att ibland sker det saker under månadens gång och pengar flyttas från det ena till det andra. I september blir kanske kurslitteraturen dyrare än planerat, i oktober leder tentaplugg till kostsamma mängder färdigmat och kaffe, och i november finns det plötsligt tid igen till att gå på sittningar och pubar. Essensen i att kunna följa en budget, hur flytande den än är, är att hålla koll på utgifterna. Innebär det att du kommer behöva reflektera över exakt hur mycket pengar som går åt till alkohol och koffeinhaltiga drycker varje månad? Ja, i princip. Den goda nyheten är att ingen annan behöver veta. Ett enkelt sätt att hålla koll på var pengarna försvinner är att göra en anteckning i telefonen vid varje utlägg; ett annat är att med jämna mellanrum kolla transaktionshistoriken för ditt bankkort; ett tredje är att direkt

LAN

föra in alla kostnader i budgeten. Det bästa sättet är det som fungerar.

Och sen då, när budgeten är lagd och följd, vad händer då? Det teoretiskt sett slutgiltiga målet med att genomföra dessa steg - förutom att undvika att

hamna i Lyxfällan - är att bygga upp ett sparande. Tiden som student är knappast tiden att helhjärtat gå in för att spara ihop till en handpenning på några hundra tusen, men det finns anledningar att ändå försöka lägga undan någonting varje månad. Dessa anledningar stavas frihet och trygghet: ett sparande ger friheten att kunna hitta på roliga grejer, och trygghet i form av en buffert. Det kanske enklaste sättet att komma igång på är att budgetera en summa att spara varje månad, och i slutet av månaden föra över denna till ett sparkonto. Vissa månader blir det kanske till och med lite extra pengar över, medan det andra månader kvarstår betydligt mindre än förväntat. Sådant är livet på CSN.

I slutändan handlar det här med privatekonomi som student mycket om att göra något, snarare än att göra allt. Det är inga stora summor vi lever på, men genom att hantera dem någorlunda väl kan vi ändå lyckas skapa den form av frihet och trygghet som pengar på kontot ju faktiskt innebär. Lägg upp en budget, följ den så gott det går, spara en slant lite då och då - till Lyxfällan du nu kan vinka hejdå! Text: Malin Bengtsson Layout: Agnes Friberg Illustration: Elvira Fagerholm

Nudlar! Nud Inget kvar i kylskåpet? Nudlar. Dåligt med tid? Nudlar. Snålt med pengar i slutet av månaden? Nudlar.

Nudlar är för många den perfekta student-födan, om man bortser från de faktiska näringsvärden som ett paket snabbnudlar erbjuder. Men huvudprincipen som nudlar står för, snabbt, enkelt, billigt finns alltid kvar. Med grund i detta kommer du i denna artikel att få ta del av fyra spännande nudel-recept att testa på.

Ingredienser

Udonnudlar, eller andra vetenudlar, två portioner SÅS: 1 msk sriracha (anpassa efter smak) 1 msk sambal oelek 1 msk japansk soja 1 tsk vitvinsvinäger/risvinäger 1 tsk vitpeppar 1 tsk riven ingefära 1 vitlöksklyfta, pressad

How to:

1. Börja med att koka upp vatten i en kastrull. 2. Blanda ihop en sås av ingredienserna i en separat skål. 3. Koka därefter nudlarna i cirka två minuter, det kan behövas ett par ätpinnar för att dela på dem. 4. Häll av vattnet och blanda nudlarna med såsen i kastrullen. 5. Flytta nudlarna från kastrullen till en djup tallrik eller skål. 6. Toppa med sesamfrön och salladslök.

2 portioner

Spicy udon noodles

Enjoy!

TOPPING: Sesamfrön Salladslök

2 portioner

Spicy peanut udon Ingredienser

Udonnudlar, eller andra vetenudlar, två portioner SÅS: 1 msk sriracha (anpassa efter smak) 1 msk sambal oelek 1 msk japansk soja 2-3 msk jordnötssmör, crunchy 1-2 msk vatten från nudlarna 1 tsk äppelcidervinäger 1 tsk honung 1 pressad vitlöksklyfta

TOPPING: Sesamfrön Salladslök Valfritt protein (salladskyckling eller halloumi passar bra till)

How to:

d lar? Nudlar. Text: Josefine Berggren, Layout: Linnea Norman, Illustration: Milla Fjelkestam

Nu tänker du, hmm, det kan jag absolut testa, samtidigt som både kylskåpet och skafferiet ekar tomt. Vad gör du då när det egentligen inte finns så mycket i hemmet att använda sig av? Vänta lite, vi har lösningen.

Ingredienser

Snabbnudlar av valfri smak SÅS: Sriracha 1 vitlöksklyfta Japansk soja TOPPING: Sesamfrön Salladslök 1 ägg

1 portion

Ingredienser

Snabbnudlar av valfri smak

How to:

1. Koka dina snabbnudlar som vanligt. 2.

Stek ett ägg, antingen som äggröra eller sunny side up. 3. Blanda ihop sriracha, vitlöksklyftan, sojan och kryddpåsen från snabbnudlarna i en skål. 4. Häll av vattnet och blanda nudlarna med såsen. 5. Toppa med sesamfrön, salladslök och ägg.

Enjoy!

SÅS: Sriracha 1 vitlöksklyfta Japansk soja 1 stor klick creme fraiche Valfri mängd ost TOPPING: Sesamfrön Salladslök

How to:

1. Koka dina snabbnudlar som vanligt 2.

P.S!

Tips från nudel-coachen

När du hackar din salladslök, lämna alltid de vita stjälkarna (minst 5 cm) med rötterna kvar. Då kan du ställa stjälkarna i ett halvfullt glas vatten och skörda mer färsk salladslök efter några dagar.

Blanda ihop sriracha, vitlöksklyftan, sojan och paketet med krydda från snabbnudlarna i en skål. 3. Häll av nästan allt vatten och blanda nudlarna med creme fraiche och ost. 4. När osten har smält något rör ner kryddblandningen. 5. Toppa med sesamfrön och salladslök.

Cheesy snabbnudlar

Snabbnudlar deluxe

1 portion

Enjoy!

Tack till Lina Roth, Per Jensen, och Johanna Sollén Mattsson för hjälpen!

DJURPATIENTER KAN TRÄFFA LIU-STUDENTER Text: Livia Jönsson Layout: Hanna Gunell Illustration: Elvira Fagerholm

På tv kämpar en familj med sin högljudda, möjligtvis rabiata hund. Det är nästan som att de försöker göra husdjur av ett odjur. Ett odjur som är två skitar hög, kallas Barbie, och är en bjäbbig chihuahua som drömmer om att mörda brevbäraren. Just när familjen är på väg att ge upp allt hopp kommer undsättningen: en LiU-student. Hur skulle en LiU-student kunna hjälpa familjen (förutom att inte bli brevbärare) då? Jo, till en början kan vi förflytta situationen från TV-rutan till ett djursjukhus år 2024. Då kommer familjen in med Barbie i hopp om att kunna få hjälp med hennes beteende innan de behöver ringa en exorcist. Det är oväsen från sekunden familjen kommer in. Vi låter dem vänta lite där innan vi återkommer till det kaos Barbie orsakar. För nu ska du få veta hur en LiUstudent kommer kunna lösa det här fallet, fast först om tre år.

Den här hösten drog nämligen ett helt nytt program igång på LiU: kandidatprogrammet i djurpsykologi.

Det är inte bara nytt på LiU, utan även på Tekniska fakulteten! Detta kanske överraskar några – djurpsykologi på TekFak? Ja, det stämmer. Studenterna läser tillräckligt mycket biologi för att få en kandidatexamen inom biologi, och hamnar då på MatematiskNaturvetenskapliga sektionen, MatNat. Så trots att det heter Tekniska fakulteten är inte alla utbildningar “tekniska”. Men programmet är inte bara nytt på TekFak och LiU, utan även i Sverige, till och med i hela Norden!

Det är dessutom kanske bara början på ett utbildningsområde som i framtiden kommer vara allt vanligare. Efterfrågan på kompetens inom djurpsykologi har vuxit sig större under en längre tid och eftersom antalet husdjur ökat under pandemin lär behovet inom området inte heller minska. Planerandet av programmet har pågått under flera år, så även om det precis som så mycket annat sammanföll med det elände vi lever med just nu finns det ändå en positiv sida. Redan i skrivande stund finns det många hundar och katter som är vana vid att ha sina ägare nära hela tiden, och helt plötsligt blir de själva flera timmar om dagen. Tyvärr finns det till och med de som överger sina husdjur när vardagen börjar återgå till det normala. Om djuren då skulle må dåligt och behöva hjälp kan ju veterinärer se över djurens fysiska hälsa, men precis som människor

kan de (djur, inte veterinärer) behöva psykologisk hjälp också. Det är därför hög tid att en utbildning ser till att behovet kommer kunna mötas.

Hur möts behovet av psykologisk hjälp då? Djur kan ju inte berätta vad de har varit med om? Sant. Det kan de inte hos veterinärer heller. Men visst kan hjälp ges ändå! Om ett djur är halt tyder det på att de har ont i foten, oavsett vad som orsakade det. Om ett djur är uppenbart stressat varje gång det lämnas ensamt tyder det på att det är obehagligt att vara ensam, oavsett vad som orsakade det. Djurpsykologens förståelse för djur kommer bland annat från kunskap om deras beteenden, som påverkas av sådant som djurens ursprung och hur olika arter överlevt fram tills idag. Till exempel är det anledningen till att tigrar gärna tar sig ett dopp. Huskatter (generellt) tar sig gärna inte ett dopp däremot. De gör hellre dina armar långrandiga. Djur upplever dessutom inte världen på

samma sätt, något LiUs djurpsykologer också får lära sig om. En katt lär inte ha samma omvärldsuppfattning som en elefant; ett litet rovdjur kan uppfatta ett ljud annorlunda än en stor växtätare. Men djurpsykologer lär sig inte bara hur djur är, utan hur vi lever med dem på bästa sätt. Människor och djur kan ju påverka varandra, positivt och negativt, bara det att vi kan lära oss om det.

Det här lär sig studenterna genom unika kurser inom bland annat antrozoologi, djurhållning, och beteendeanalys. Utbildningen utgörs även av kurser inom psykologi och biologi, så att de om tre år nyexaminerade djurpsykologerna har en kunskapsbredd bredare än en blåval är lång. Kanske någon av dem ramar in sitt diplom på sitt egna företag, som de bestämde sig för att starta upp efter en kurs inom entreprenörskap och idéutveckling? Kanske någon får jobb hos militären? Kanske någon är med i forskningsprojekt? Yrkesmöjligheterna

är många. Det egna företaget kanske är specialiserat på fåglar, jobbet vid militären går ut på att lära upp hundar, och forskningsprojektet studerar giraffer.

Så sedan, om tre år, sitter en familj i väntrummet på ett djursjukhus och skäms över sin hund. Söta, lilla, demoniska Barbie. Till och med när de reser sig för att gå kan Barbie inte ta ett steg utan att slänga mordiska blickar på allt och alla. På väg genom korridoren hörs bara steg och morrande. Till slut når de rummet de har blivit hänvisade till. I dörröppningen står deras hjälp, nyexaminerad från LiUs kandidatprogram i djurpsykologi. Varmt välkomna till LiU alla djurpsykologer!

Ni som läser djurpsykologi får jättegärna ge en extra klapp till alla djur ni klappar i framtiden från oss i redaktionen!

P.S.

Om du dju stude vill se rps vad nte y r hitt ar p kologp na på å r på d kan d ogram er u m @d as Inst följa d et e jurp a syk gram: m olo gi

Maskinteknologsektionen

Sektionen för byggnadsteknik

DEN STORA

OVVEGUIDEN Text: Malin Bengtsson, Layout: Agnes Friberg, Illustration: Milla Fjelkestam

Sektionen för elektronikdesign

Sektionen för teknisk och kemisk biologi

Grafisk design och kommunikation

Studentoverallen, eller ovven kort och gott, har kommit att bli en självklar del av studentlivet på LiU. Men visste du att den inte är en lika inbiten del av kulturen på alla Sveriges universitet? Visste du att traditionen har förhållandevis få år på nacken? Och framför allt, har du koll på vilka färger som hör till vilka sektioner på TekFak?

Sektionen för industriell ekonomi

Datateknologsektionen

Att bära ovve är för många synonymt med att vara student. Denna mundering är en yta för minnen och personliga uttryck, ett tecken på samhörighet, något att bära när inget annat i garderoben känns rätt. Men var kommer denna tradition egentligen ifrån?

Det råder vissa oenigheter rörande exakt när ovvetraditionen har sin början, men någon gång under sent 60-tal är det. TIll en början användes plagget enbart vid Kungliga tekniska högskolan, och fungerade då som ett alternativ till den så kallade b-fracken. Att b-fracken, det vill säga en begagnad frack som används vid fester och liknande, kom att gradvis ersättas av overallen har flera möjliga anledningar, exempelvis det faktum att det senare plagget är tåligare. Så småningom kom ovvetraditionen att leta sig bortom KTH:s murar, och idag

Sektionen för högskoleingenjörsutbildningarna

Sektionen för logistikprogrammen

är det ett plagg som går att skymta på universitet över hela Sverige. Traditionen skiljer sig dock mellan olika lärosäten: exempelvis är den enbart teknologer som bär overall vid Lunds universitet, medan klädplagget, som bekant, är ett kärt plagg för nästintill alla sektioner vid Linköpings universitet. Nära kopplad till ovvetraditionen är märkestraditionen. Denna tros ha haft sin början i 40-talets Lund, då stadens musikkårer på sina resor genom landet bytte märken på olika universitet. Någonstans längs vägen har sedan märken och ovvar sammanflätats, och idag är det svårt att tänka sig en overall utan denna dekoration. Ingen ovvetradition utan kravaller, åtminstone inte på LiU. Konceptet kravall, det vill säga tillställningar med krav på overall, är unikt för Linköpings universitet.

Matematisk- naturvetenskapliga sektionen

Sektionen för medieteknik

Efter att ha börjat vid Ryds Herrgård som ett firande i slutet av TekFaks tentamensperiod, har kravallen spridit sig till såväl Campus Valla som Campus Norrköping. Nuförtiden anordnas årligen en mängd kravaller för alla sektioner och fakulteter - eller ja, åtminstone när det inte pågår en pandemi. Troligtvis är det dessa studentfester vi har att tacka för hur stark ovvetraditionen på LiU faktiskt är. Men en stark ovvetradition bär självklart med sig vissa svårigheter. Långt knepigare än att få märkena att sitta och att hålla ovven någorlunda ren utan att slänga den i tvättmaskinen, är att hålla koll på vilken ovve som tillhör vilken sektion. På denna punkt är vi glada att kunna erbjuda en visuell guide, perfekt att memorera inför nästa kravall.

Sektionen för teknisk fysik och elektroteknik

SEMESTRA I DIN STUDENTSTAD

Tro det eller ej – det finns faktiskt något mer än bara campus i både Linköping och Norrköping! När varken privatekonomin, miljömedvetenheten eller pandemiläget tolererar en utlandsresa eller storstadsweekend är det här något att ha i åtanke. LiTHanian har listat ett par trevliga besöksmål för dig som vill få semesterfeeling på hemmaplan, där ett par dessutom går att uppleva oavsett vilken nivå på fysisk distansering som samhället kräver.

Mr Bowl, Drottninggatan 55

Mitt inne i Spiralens foodcourt hittar du Mr Bowl – en asiatisk breeze mitt bland all kebab och buffémat. De serverar bland annat bibimbap, donburi, ramen och poké-bowls. Många rätter är vegetariska och andra kan göras vegetariska genom att byta ut köttet mot tofu.

studentpub? Då är Världens Bar rätt plats för dig. Här får du både studentvänliga priser på mängder av drycker, samtidigt som det bara ligger ett kvarter från campus.

för dig, har de flertalet smoothiebowls, sallader och mängder av veganska kakor att frossa i.

P.S. Alltid 20% rabatt som student och de rostar sitt eget kaffe!

Åpromenaden

Ett stenkast från campus hittar du starten på den vackra promenadslinga runt Motala Ström. Promenaden är cirka 3 km lång och tar dig förbi en blommande rhododendrondal på den södra sidan, och en örtagård på den norra.

P.S. De finns på både Foodora och Wolt!

Arbetets museum, Laxholmen

Även kallat för strykjärnet, har gratis inträde och erbjuder oftast flera våningar med spännande utställningar.

Världens Bar, Västgötegatan 15

Sugen på en hel kanna öl eller cider efter en hård dag i plugget? Eller kanske det är dags att besöka en pub som inte är en

OAS, Skolgatan 1

Ett litet veganskt café mitt i Knäppingsborg. Här hittar du “vrunch” på helgerna (vegansk frukost + lunch) i både sött och salt. Om vrunch inte är något

NKPG 14

LKPG Malt och Humle,

Borgmästaregatan 10

Studentpubarna i all ära, men ibland är det trevligt med omväxling! Malt och Humle har ett brett utbud av dryck (framför allt öl som namnet antyder) och kunnig personal. Puben har en lugn och trivsam atmosfär och passar dig som vill kunna sitta och snacka medan du lyxar till det med en bärs som har något högre APK, men också högre kvalitet, än din vanliga go to-lager.

tillbaka till en tid långt före vår egen, till tidigt 1900-tal. Sommartid blomstrar trädgårdarna i alla möjliga färger och när det närmar sig jul brukar en stor julmarknad anordnas här. Oavsett säsong finns i Gamla Linköping många mysiga kvarter att strosa genom samt ett par caféer och butiker. Eftersom området är beläget mitt emellan studentboendena i Colonia och på Irrblosset hittar många studenter stadsdelen bara ”runt knuten”!

Tinnerö Eklandskap

Ett ypperligt besöksmål för dig som efter många turer upp och ned på Corsons asfalt vill byta miljö och ta dig fram längs natursköna stigar i stället. På ett behagligt cykelavstånd från campus Valla hittas detta naturreservat som bjuder på trevlig natur, utkikstorn för fågelskådning och fornlämningar, samt rast- och grillplatser för dig som vill göra en ordentlig utflykt.

Babettes kafferi och bageri, Stora Badstugatan 4

Gamla Linköping Du

som

besöker

Gamla

Linköping

kommer uppleva att du snabbt kastas

kaffe och som tilltugg finns både trevliga bakverk och lunchmat. För dig som vill komma ifrån studieplatserna på campus har caféet en del pluggvänliga bord och håller öppet under vanliga kontorstider de flesta vardagar.

Babettes kaffe kommer från mindre, svenska rosterier och är ett strålande alternativ om du vill unna dig något extra på helgen när sektionscaféerna Baljan och Byttan har stängt. Självklart sträcker sig dryckesutbudet längre än

Bestia, Lärdomsgatan

I Vallastaden gömmer sig denna mysiga

italienska restaurang. Där äter du pizza, pasta eller något från grillen och avslutar kanske med lite gelato. Beroende på veckodag har restaurangen öppet för enbart middag eller för både lunch och middag. För dig som föredrar take away erbjuder Bestia både avhämtning och utkörning, och hittas även hos Foodora. Nämnvärt är också att studenter har 10 % rabatt på menyn.

För dig som känner för att fira allhelgonahelgen, eller ett avklarat tenta-p, med en ”hemester” på annan ort finns bra förbindelser mellan Linköping och Norrköping via kollektivtrafik. Vardagar går Campusbussen mellan orterna från tidig morgon till sen eftermiddag och studenter åker gratis med LiU-kort. Kvällar och helger går Östgötapendeln i båda riktningar minst en gång i timmen.

Psst!

Text: Josefine Berggren, Mathilda Sjöbom Layout: Hanna Gunell Illustration: Milla Fjelkestam, Elvira Fagerholm

TRAPPAN MED UPP TRAPPA Text: Anja Jarochenko Layout: Linnea Norman Foto: Kim Almgren & Beatrice Svensson

En pandemi, en flytt och ett födelsedagsfirande. Det är mycket som hänt på Trappan och nu har det äntligen blivit dags för kårverksamheten att gå tillbaka till sitt händelserika, riktiga jag. Häng med på besök på Norrköpings bästa (och enda) kårhus!

Ett par minuter bort från campus, i en av de kvarstående byggnaderna från en gammal textilfabrik, fick sig Campus Norrköpings sektioner äntligen en gemensam samlingsplats. Året var 2006 och kårhuset fick namnet Trappan. Det röda tegelhuset med ingång från Holmbrogränden, vid Motala ström, var precis det som Norrköpings studentliv saknade för att kännas komplett. Trappan har sedan start legat Norrköpingsstudenterna väldigt nära hjärtat. Åren gick, och precis som med allt annat fick besökarna ta ett temporärt farväl av kårhuset från och med våren 2020. Trappan tvingades stänga ner all sin verksamhet tills vidare, eller rättare sagt fram tills nu – hösten 2021. Kanske var det lite tur i oturen att Trappans flyttplaner till visso krockade med en paus i verksamheten? Under tiden hann kårhuset både bo in sig i

sitt nya läge ordentligt och fick sig även lyxen att krydda sin nyöppning med extra saknad från sina besökare. Med fräscha lokaler, och dessutom ännu närmare studenterna, hittar du idag Trappan inuti Campus Norrköpings huvudbyggnad, Kåkenhus, som även det är ett rött tegelhus vid strömmen. På entréplan, med ingång från Skvallertorget, ligger den ena halvan av Trappan som är Puben. Hit kan studenter komma och plugga på dagarna, ta sig en öl och spela lite brädspel under pubkvällar. En trappa ner har den tidigare lokalen Färgeriet förvandlats till en rymlig klubblokal, och den vackra gröna marmorskivan till bardisk pryder den stora baren, precis som den brukade göra i de tidigare lokalerna. Inte nog med att Trappan öppnar upp igen – i sina nya, fina lokaler – så är det även ett viktigt födelsedagsfirande

som behöver inkluderas. Trappan fyller nämligen 15 år! För att fira ordentligt anordnade kårhusets driftgrupp “Öppningsveckan på Trappan” – en vecka av firande och umgänge för det älskade kårhuset som alla saknat så mycket. Med fortsatta restriktioner enligt steg 3 blev det inte någon nattklubb, men det blev en sittning, en AW med livemusik, två pubar och en kravall(pub). Det har även bjudits på tårta och hållits i lunchtävlingar med priser i form av biljetter till Öppningsveckans evenemang!

Med nya friska tag, en taggad driftgrupp, och minst lika taggade studenter på Campus Norrköping är Trappan tillbaka som den viktiga mötesplats den är. Dörrarna är återigen öppna för att plugga, pubba, klubba. Välkommen in!

HALLÅ ANNIE! Det är Annie Lindgren som sitter bakom kulisserna och har dragit i trådarna på Trappan sedan 2019. Hon har fått sig en oerhört händelserik start som driftchef på kårhuset, men variationen är en av de sakerna som hon tycker om bäst med sitt jobb. Hej, Annie! Vad gör du på Trappan?

– Jag är driftchef här, vilket innebär att jag har hand om alla bokningar och allt studentrelaterat som mottagningen, samarbetet mellan de olika sektionerna och den ideella personalen. Jag har också en kollega som har hand om ekonomin och samarbetet med Linköpings Universitet. Hur kommer det sig att du jobbar på Trappan?

– Jag började jobba ideellt här som student och var med i eventlaget, sedan fortsatte jag som eventlagsansvarig i driftgruppen. Efter jag var klar med studierna 2019 blev jag driftchef! Kort efter det fick vi stänga ner så att jag är kvar här idag är av ren trots, skulle jag kunna säga. Vad är din studentbakgrund?

Är du intresserad av vad som händer på Trappan? Häng med online! Web: www.trappan.nu Instagram: @karhuset_trappan Facebook: @karhuset.trappan

– Jag pluggade KSM Kultur, samhälle och mediegestaltning (numera Kommunikation, samhälle och medieproduktion ) mellan 2016 och 2019. Jag var festerist i Skumpa 17/18, och sedan var jag med i Phadderiet ekten 18/19, samtidigt som jag var eventlagsansvarig i driftgruppen på Trappan.

Vad är det bästa med studentlivet?

– Det bästa av egen erfarenhet är att jag fått lära känna så mycket nya människor. Nu när jag jobbar är det väldigt roligt att ingen dag är den andra lik. Det har aldrig varit det här typiska “samma-samma” när man jobbar på Trappan, vilket jag tycker är väldigt kul! Vad är Trappan för dig?

– Jag skulle säga att Trappan är en av de viktigaste platserna här på campus… Det är så mycket som händer här! Det är en mötesplats för alla campus-studenter. Hur känns det att Trappan fyller 15 år?

– Det känns jättekul! Och det känns så kul att det är just i år det händer, och inte förra året, nu när vi äntligen kan börja öppna upp ordentligt. Alla arrangörerna har varit supertaggade inför det kommande året på Trappan, och om till och med arrangörerna är så pass taggade så borde gästerna också vara det!

Josefine Berggren, Skribent Grafisk Design & Kommunikation, År 3 Jag blir riktigt glad på planet påväg utomlands.

Beatrice Svensson, Fotograf Grafisk Design & Kommunikation, År 3 Jag blir riktigt glad när jag står längst fram på en rockkonsert (helst Alice Cooper).

Elvira Fagerholm, Illustratör Grafisk Design & Kommunikation, År 2 Jag blir riktigt glad när jag tittar på den här scenen ur DV8 Cost of Living: https://www. youtube.com/watch?v=vIDxSGyO_TQ

Linnea Norman, Layoutansvarig Grafisk Design & Kommunikation, Årskurs 3 Jag blir riktig glad när jag är på en badplats på sommaren i timmar, gärna hela dagen. Eller egentligen bara när jag är i vatten.

Ulrika Henriksson, Chefredaktör Grafisk Design & Kommunikation, År 3 Jag blir riktigt glad när jag äter något riktigt riktigt riktigt gott. Eller bara när jag äter.

Malin Bengtsson, Skribent Grafisk Design & Kommunikation, År 2 Jag blir riktigt glad när jag går längs en sandstrand med skorna i handen och det inte tycks finnas ett enda orosmoln i livet.

Mathilda Sjöbom, Skribent Masterprogram i Protein Science, År 1 Jag blir riktigt glad när jag får dricka kaffe. Framför allt då det är gratis och det finns havremjölk till!

Nya redaktionen flyttar in!

Douglas Lunde, Redaktör Grafisk Design & Kommunikation, År 3 När man öppnar kylen och inser att man har kvar två pizzaslice från dagen innan, det är vackert!

R EDA K TION E

2 en det et.

Hilma Spik, Webbansvarig Grafisk Design & Kommunikation, År 3 Jag blir riktigt glad när jag är på 11-fika hos mormor och morfar! Constanza Lacorazza, PR Grafisk Design & Kommunikation, År 3 Jag blir riktigt glad när jag frågar min sambo vad vi ska äta och han föreslår att vi ska beställa mat<3

Hanna Gunell, Layout Grafisk Design & Kommunikation, År 2 Jag blir riktigt glad när jag får SMS:et “Ditt paket från ____ finns nu att hämta hos ____”.

Agnes Friberg, Layout Grafisk Design & Kommunikation, År 3 Jag blir riktigt glad när jag dricker en kall öl! I solen! Eller varsomhelst egentligen! (Den första är så j*vla go).

Milla Fjelkestam, Illustratör Grafisk Design och Kommunikation, År 3 Jag blir riktigt glad när jag lyckas gå en hel dag med en vit T-shirt utan att spilla på den.

Livia Jönsson, Skribent Grafisk Design & Kommunikation, År 3 Jag blir riktigt glad när jag är hemhemma och vår katt kommer och sover vid mig! Hör inte till vanligheterna.

Anja Jarochenko, Krönikör Grafisk Design & Kommunikation, År 3 Jag blir riktigt glad när jag får den perfekta mängden sömn.

E N 21/ 22

Layout: Agnes Friberg Foto: Beatrice Svensson

BÄTTRE KOLL NÄR AI OCH M Ä

TEKFAK FORSKAR

Text: David Isaksson, Layout: Linnea Norman, Foto: Thor Balkhed & Udo Kroener

Flygbilden är tagen av Udo Kroener.

AI som inte tar hänsyn till mänskliga operatörer skapar problem. Nu bygger LiU-forskare ett system där artificiell intelligens och människan arbetar tillsammans med att övervaka flygtrafik. Resultaten kommer även att kunna tillämpas på andra områden. – Minns du det där gemet som brukade dyka upp i Microsoft Word? Där har du problematiken. Om ett stödsystem ska hjälpa dig så måste det förstå vad du håller på med, annars kan det vara störande, säger Magnus Bång, biträdande professor vid Institutionen för datavetenskap på LiU. Tillsammans med Jonas Lundberg, som är professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, leder han forskningsprojektet F-Auto, Följsam Automation. I projektet undersöker de hur AI ska kunna vara stöd för flygledare. De båda forskarna har byggt ett system som övervakar flygtrafik och som, med hjälp av AI, kan hitta konflikter, till exempel upptäcka flygplan som är för nära varandra eller vars färdriktningar korsas. – De konflikterna ska kunna lösas automatiskt genom att AI:n själv till exempel ändrar riktning eller hastighet för ett flygplan, förklarar Magnus Bång.

Traditionellt har automatisering ofta inneburit att man automatiserar så mycket som tekniken klarar. Det som blivit över lämnar man till en mänsklig operatör att lösa. Men det tillvägagångssättet har inneburit problem. Om operatören saknar arbetsuppgifter förlorar han snabbt lägesbilden. Skulle AI:n plötsligt meddela att den inte klarar av situationen

och lämna över ansvaret till operatören så har denna ingen aning om vad som pågår. Då kan det vara omöjligt att snabbt fatta kloka beslut. Motsatt situation kan också uppstå. När flygledaren är upptagen med att lösa ett akut problem så ska inte AI:n dyka upp och störa.

M ÄNNISKAN SAMMARBETAR Istället för att automatisera så mycket som möjligt så menar Magnus Bång och Jonas Lundberg att man måste skapa system där och att operatören kontinuerligt hålls informerad. De använder termen ”Human-in-the-Loop-AI”. – Vår forskningsfråga är: ”Hur gör man så att operatören och AI:n samarbetar?”. Vi menar att AI:n måste veta vad flygledaren gör och flygledaren måste veta vad AI:n gör, säger Magnus Bång. För att ta reda på vad flygledaren gör använder de sig av eye-tracking, eller blickspårning på svenska. Flygledaren har på sig ett par särskilda glasögon och på så sätt kan man följa hans ögonrörelser.

Trots att AI är populärt forskningsområde görs det inte mycket forskning som Magnus Bång och Johan Lundbergs.

– En sak som vi är ute efter är att kunna upptäcka om operatören missat någonting. Människan och tekniken ska som helhet kunna öka effektiviteten, ha koll på ett större luftrum och kunna landa fler plan.

Forskningen inom projektet handlar om flygledning, men resultaten kommer vara tillämpbara på många andra områden. – I alla arbetsmiljöer som kräver en människa finns de här problemen när man automatiserar. Det kan gälla sjötrafik, kontrollrum i kärnkraftverk eller i sjukvården.

Magnus Bång och Jonas Lundbergs forskning är pågående. Att systemet skulle börja användas på riktigt ligger i framtiden.

– Vårt AI-system är industrinära, men det är säkert minst tio år till att flygledare skulle kunna börja använda det skarpt. Det är stora valideringsprocesser som ska till. Säkerhetsnivån inom flyg är superhög och vi jobbar förstås tillsammans med Luftfartsverket. Samtidigt finns det ett stort intresse i både EU och USA av att delar av lufttrafiken automatiseras.

TEKFAK FORSKAR

– Den informationen strömmas i realtid och då förstår vi vad flygledaren tittar på. Vi kan veta vilken enskild konflikt han jobbar med genom ögonrörelserna. Den informationen skickas till AI:n. Om flygledaren fixerar ögonen på ett visst flygobjekt då vet AI:n att operatören har sett det.

– Det finns förstås mycket kognitionsforskning kring problem med automatisering, men vi går ett steg längre och tar med oss det kognitionsvetenskapliga synsättet när vi bygger de här stödsystemen. Vi vill inte automatisera processer bara för att det är möjligt, utan vi bygger själva AI:n utifrån ett kognitionsvetenskapligt perspektiv. Syftet med deras system är att stötta flygledaren, vilket bland annat ska leda till ökad säkerhet.

Personen på bilderna är Magnus Bång. Dessa bilder är tagna av Thor Balkhed.

1971

1972

1972- LiTHanians första nummer publiceras

1971 - LinTek grundas

Ideella föreningar och engagemang är en av grundpelarna för Sverige och vad som för oss framåt. Det hela började 1971 där sex stycken studenter från M-, Y- och I-sektionen samlades med en vilja om att göra studenternas röster hörda och skapa en enighet.

1973

1973 - LinTek anordnar SOF

SOF står för Studentorkesterfestivalen, och är Sveriges största studentarrangerade festival. Vartannat år hålls den i Linköping och vartannat i Uppsala. Under festivalen brukar det vara en stor kortege (eller kårtege som det då kallas) som går genom staden och lockar till sig hela Linköping att titta på.

Då kom sektionerna inom LinTek till: 1969 - M, I, Y 1973 - D

1982 - C

1987 - Ling och N 1993 - MatNat 1994 - TBi

1997 - MT och Elektronikdesign 2006 - GDK

Bild: En bulletin för LARM 1983, LinTeks arkiv.

Bild: SOF under ett tidigare år, SOF:s hemsida.

1981 - Första LARM hålls

LARM är LinTeks arbetsmarknadsdagar och är till för att studenterna lättare ska kunna få en kontakt med näringslivet och vice versa. I hela 40 år så har LARM varit en brygga för studenterna att komma ut på arbetsmarknaden efter deras utbildning.

1981 1987 - Kårallen byggs och invigs

Arkitektoniskt påminner huset om en båt och är ritat av Linköpingsarkitekten Bo Sundberg. Självaste kungen är med på invigningen och klipper banden. Förutom att användas som kontor för Kårledningen på LinTek rymmer Kårallen även många föreningsrum, en resturang och det välkända och eftertraktade studentcaféet Baljan. Kårallen används även som festlokal på diverse kravaller och andra fester.

Bild: Kungen inviger Kårallen, Linköpings universitets Facebooksida.

1987

2020 - LinTek köper en kårstuga

LinTek köper en kårstuga, kårstugan befinner sig mellan Linköping och Norrköping för att vara lika tillgänglig för båda städer. Efter att projektet har varit av och på ända sedan 2012 så köpte LinTek tillslut kårstugan. Den ska kunna användas av LinTeks egna, engagerade men även andra föreningar, utskott och medlemmar kommer förhoppningsvis kunna få ta del av den.

2020

2021 - LinTek fyller 50 år!

LinTeks historia tar inte slut här, den har bara börjat. Kom och fira med oss att LinTek fyller 50 år och ta del av det som bidragit till vårt fantastiska studentliv. Födelsedagen är den 9 november och firandet kommer att ske under hela vecka 45!

2021

2008 - Anonyma tentor införs på LiTH efter initiativ från LinTek

Bild: Bild över Baljan under konstruktionen av Kårallen, LinTeks arkiv.

2008

Bild: Loggan för 50-års jubileumet.

2006 - Kårhuset Trappan invigs i Norrköping

När Campus Norrköping startades 1997 så behövde studenterna någon plats att vara på, 1998 invigdes studenternas hus men efter några år så bestämde man sig att införskaffa ett ordentligt kårhus. Den 9 september 2006 invigdes kårhuset Trappan och det var full röj ända till sommaren 2020 då man flyttade Trappan till Kåkenhus på campus Norrköping.

2006 2004 - LinTek köper de andras kårernas andelar i BOKAB

LinTek köper de andra kårernas andelar i BOKAB och blir därmed BOKABs huvudägare. En stor del av studentlivet är kurslitteratur. Genom BOKAB har LiUs studenter möjlighet att kunna införskaffa all sin litteratur till ett förmånligt pris, något som LinTek står för. Även teknologmössan, revärer till ovven och något så viktigt som cykellampor går att köpa i butiken.

2004

LinTek 50 år!

Tack vare LinTeks goda samarbete med universitetets teknologiska och naturvetenskapliga studienämnder har det alltid funnits plats för konstruktiv kritik från studenter som kan tas om hand till alla program och kurser för fortsatt utveckling. Ett av de större besluten som berörde oss alla var att tentor blev anonyma, vilket gav alla en försäkran om att rättning sker anonymt och lugnar ner även den mest nervösa studenten i tentasalen.

Text: Projektgrupp LinTek50 Layout: Agnes Friberg

KÅRALLENS FADER - en intervju med Mikael Hult Text: Michelle Lundman Gudomlund (LinTek50) Layout: Hanna Gunell

Mitt i sorlet från studenter som tog sig en kopp kaffe i Baljan satte sig jag och LinTek50s projektledare tillsammans med Mikael Hult för att prata. Vi fick höra om allt från hur det var att plugga på LiU sent 70-tal, till vad ett liv efter LiU kan leda till. Mikaels resa på Linköpings universitet inleddes 1976 när han började läsa Industriell Ekonomi. - På den tiden fanns bara A-, B- och C-huset, inleder Mikael.

Hem-hemma är Umeå och då fanns bara Industriell Ekonomi på LiU, vilket gjorde valet efter naturprogrammet på gymnasiet ganska lätt. Redan år två började Mikael engagera sig och var då ansvarig för marknadsföring i I-sektionen, året efter blev han sektionsordförande. Redan från studiernas start hade Mikael lagt märke till att det inte fanns ett kårhus på universitetet, något som fanns hem-hemma. Pubarna Flamman och [hg] fanns redan, men det saknades ett ställe för alla att samlas. På den tiden hade LinTek sitt kontor i en korridor i A-huset, men det fanns inga möteslokaler eller platser för produktivt arbete. Under vårterminen årskurs tre påbörjade Mikael likt en kampanj för att bygga ett kårhus. - Jag sa “Rösta på mig i LinTeks kårval så ser jag till att ett kårhus byggs”, beskriver Mikael.

Kårallen

Ur en brun läderväska tar Mikael fram det underlag som skrevs av honom och en till person på skrivmaskin. På framsidan ser man Campus Vallas tre hus tillsammans med en skiss på vart kårhuset skulle stå. Mikael berättar att det var mycket att göra, inte bara med att framställa underlaget, men även att ena sektionerna. Under 70-talet var de flesta av universitetets olika lärosäten utspridda runt om i Linköpings innerstad och Mikael pratar om vikten av att få alla sektioner att ansluta sig till idéen om att ett kårhus skulle byggas hos den tekniska högskolan. De lyckades dock ena alla lärosäten och underlaget skickades vidare till kommunfullmäktige där även de godkände beslutet. Kårallen skulle byggas. Som ett resultat av att kårhuset skulle byggas, höjdes medlemsavgiften för studenterna vid samtliga sektioner, vilket ledde till att Kårallen idag är delvis finansierat av studenterna. LinTek fick också en ny heltidstjänst i form av en Kårhusgeneral, som såg över byggnationen och även satt med i en kommitté som bland annat Mikael bildade där LiUs rektor, landshövdingen och VD:ar för olika företag satt med. Mikael berättar att det var viktigt att ha med VD:ar då det blev ett sätt att förankra byggnationen till näringslivet. Mikael berättar att han satt med i kommittén som var det formella

beslutsorganet för konstruktionen av Kårallen hela tiden. Han beskriver gruppen som att det fanns mycket kunskap som vidareutvecklades då personerna i kommittén byttes ut med jämna mellanrum. Beslutsunderlaget beräknade att Kårallen skulle vara färdigt till hösten 1984, men först hösten 1987 blev det klart och invigdes av kungen och drottningen.

- Äntligen var det klart, sammanfattar Mikael och tar ännu en klunk ur sin kaffekopp.

Kårhusets hemligheter

Något Mikael beskriver som ett “preskriberat bus” var knuten på lyktstolpen precis utanför Kårallen, samma lyktstolpe som har alla vägskyltar. Han förklarar att tillsammans med tre andra studenter monterade de ner lyktstolpen under en kväll och togs till vad som nu är M-verkstan. Stolpen kapades, de svetsade en knut och sammanfogade den med stolpen. Att dra om alla sladdar så att lyktstolpen sedan skulle fungera tog sex timmar, men lyktstolpen monterades upp igen och dagen efter, den första april 1980, stod det i lokaltidningen Folkbladet Östgöten att genom att ha en knut på lyktstolpen kunde man reducera elförbrukningen med 49%. Detta stämmer självfallet inte, men var ett bra första aprilskämt. Genom åren har Mikaels engagemang inte sinat. Idag är Mikael engagerad i tre olika bolag där han sysslar med allt från styrelserekrytering till drönare. Mikael är även hedesledamot i I-sektionen och har vid flera tillfällen föreläst för sektionens studenter.

- Det finns två händelser som påverkat mig positivt i livet. Det ena var när jag var utbytesstudent i USA ett år, men det andra var att läsa här och jobba kåraktivt. Utbildningen var såklart häftig, men jag har idag mycket mer nytta av det jag lärt mig som kåraktiv.

PIMP

Kala väggar, 90-säng som skrämmer bort vartenda tänkbart hemsläp, bokhylla i fulfuru, skrivbord och en noppig skrivbordsstol. Tak över huvudet men långt ifrån ett hem. Den fullkomliga studentupplevelsen i all ära, men kommer du ens klara av att bo så här terminen ut? Lugn bara lugn, Ettan! LiTHanian har några enkla inredningstips som gör stor skillnad för dig som nyligen har flyttat in i ett tråkigt korridorrum.

Växter Även om du inte är studenten med växtmani som strävar efter att fylla varenda kvadratmeter hemma med en kruka kan det vara värt att få in lite grönt i rummet. Satsa på växter som inte behöver mycket vatten om du är glömsk och växter som inte behöver mycket solljus om du bara har fönster i norrläge. Aloe vera är tålig. Elefantöra är tålig. ”Garderobsblomma” är också en het googlesökning för dig som vill ha något lättskött. I värsta fall finns det även billiga, hyfsat verklighetstrogna plastväxter att köpa på Ikea. Gardiner Om det är något som kan få ett rum att kännas tomt

så är det ett fönster utan gardiner! Har du inte redan satt upp ett par så bör detta vara högt upp på prioriteringslistan. Det kan hända att du behöver skaffa en gardinstång, men den är inte så svår att sätta upp. Om du är utan strykjärn är det smart att satsa på gardiner i ett böljande tyg. Bortsett från det dekorativa kan dessutom ett par mörkläggningsgardiner göra mycket för sömnen under årets ljusare månader, särskilt om ditt fönster har halvdana persienner.

Väggprydnader Fram med vattenpasset, häftmassan och slagborren. Utöver att det kommer få rummet att se mycket trevligare ut så är att dekorera väggarna också ett effektivt sätt att täcka över diverse fula fläckar som tidigare hyresgäster lämnat efter sig. Tavlor, posters, ett kollage av framkallade foton eller varför inte kombinera dekor med funktion och smälla upp en anslagstavla?

Belysning Utöver den praktiska belysningen som är nödvändig till skrivbord och i tak kan ytterligare ett par ljuskällor i rummet öka mysfaktorn rejält. Ljusslingor finns i många olika färger och former. Doftljus stimulerar fler än ett sinne (glöm inte att kontrollera brandvarnaren bara!). Att byta ut de vanliga glödlamporna i några lampor till sådana med dimmerfunktion gör också att stämningen i rummet snabbt kan ställas om från study mode till chill mode. Med dessa tips i din hand hoppas vi att du ska kunna göra det allra bästa av din tid i studentkorridor – både i ditt rum och med dina korridorsgrannar. Njut av spontant vardagshäng i köket, av roliga fester och av att inte behöva ta ut soppåsen själv varje vecka! Du kommer ju inte bo i korridor för evigt (på gott och ont).

Text: Mathilda Sjöbom Layout: Hanna Gunell

KORRERUM

HOSTEN Ö Ett rim baserat på Viktor Rydbergs “Tomten”

Oktoberruskets köld är hård, vindarna piska och vina. Alla sova i hus och gård, bland molnen syns månen skina. Blygsamt sprids dess stilla ljus, silver blir var väg av grus. Löven virvlar över taken, endast studenten är vaken. Pluggar inför sin tenta än, kämpar genom böckerna fram. Kategori för hållningen, Ringaren i Notre Dame. Ögonlocken hänger tunga, ignorerar att allt gungar. Muttrar över svåra begrepp, författaren måste varit knäpp.

Du förtjänar rast, vännen min, mörk och dyster må hösten kännas, men säg till din oro: “Försvinn!, I kurserna jag ska godkännas!” Så länge du ditt bästa gör, du din framtid ej förstör. Så ta nu och fundera, visst kan du höstmysa mera? Till en början ska du sova, mer än typ en ynka timma. Är dina snarkningar dova, kan du näsan igenlimma.

Stopp, det var bara ett skämt! Det blir du avrådd från bestämt. Nej, du ska få bättre tips. Här kommer det första: ät chips.

Om du ogillar chips: synd. Men det finns såklart substitut. Affärn har nog ätbara fynd, prova nåt nytt! Blunda och njut! Äppelpaj med salt kolasås, dessert som ger dig hud som gås. Våga gå crazy med smaker, blanda grönsaker med sötsaker?

Du kan titta på serier, Over the Garden Wall och Dark. Kanske filmer om mysterier, eller Jurassic Park? Du kan karva en pumpa, scrolla Tiktok och dricka skumpa. Om juice är mer utav din grej, funkar det också helt okej. Vill du besöka ett ställe, leta upp det digitalt. Google Maps ger dig tillfälle, att hemifrån turista globalt. Ta en utflykt till Vietnam, se tulpaner i Amsterdam. Hitta en lama i Peru, hur ser det ut i Baku?

Lär dig ett instrument, typ trumpet, om du hatar dina grannar. Välj annars något mer diskret, så kanske ni som vänner stannar. Trummor är en dålig idé, då gör Securitas entré. Hörlurarna bör användas, annars arga brev till dig sändas.

Hur som helst, det spelar ingen roll, hur du spenderar din tid, men släpp ibland din kontroll, välj när du tar vilken strid. Det är viktigt att ha kul, och tänka sig, snart är det jul! Då blir det ljusare igen, så bara chilla min vän. För ännu är kölden hård, vindarna piska och vina. Alla sova i hus och gård, Bland molnen syns månen skina. Blygsamt sprids dess stilla ljus, silver blir var väg av grus. Löven virvlar över taken. Slutligen: gå inte ut naken. Text: Livia Jönsson Layout: Linnea Norman Illustration: Milla Fjelkestam

Anjas krönika

Tillbaka på noll Jag blir väckt av mitt morgonalarm och rotar snabbt fram telefonen mellan kuddarna för att dubbelkolla dagens schema och att jag inte försovit mig. Det ligger redan en sorts tyngd på mina axlar innan jag ens ställt mig upp... Jag sätter igång kaffebryggaren och medan den gör sitt drar jag isär gardinerna och hissar upp persiennerna för att släppa in några av sommarens sista solstrålar. Jag kollar på klockan och det börjar bli dags att göra sig i ordning. Datorn är med, kalendern är med, matlådan också. Jag går ut från lägenheten mentalt rabblandes igenom mina medtagna tillhörigheter och ska precis låsa dörren, när jag kommer på att jag givetvis glömt att ta med mig bestick. Det är som att jag aldrig någonsin haft som rutin att lägga ner ett par i väskans ytterfack redan kvällen innan.

Med besticken nu i väskan beger jag mig bort mot campus och glömmer till och med att sätta igång musiken i mina hörlurar för att jag är så tankspridd och nervös inför dagen. Jag närmar mig de stora dörrarna till byggnaden som terminens första föreläsning ska hållas i, och huset känns av någon anledning större än det brukade vara… Eller är det jag som känner mig mindre? Jag stannar till utanför den stora tegelbyggnaden och den stirrar tillbaka på mig tomt. Att vara tillbaka här känns så nytt, så främmande. Nästan som en sorts motsats till en déjà vu. Det borde finnas ord för det också, tänker jag. Jag möter upp ett par kurskamrater som också är lite nervösa. En har glömt vattenflaska, och påpekar hur udda det känns att ha glömt en sån väsentlighet, samtidigt som den andra undrar var salen vi ska vara i ligger. Jag minns knappt själv. Vi tar oss igenom den

långa korridoren och möts av ett klassrum med småpratande grupper bestående av studenter från vårt program. Jag minns hur jag som liten skulle börja skolan, och att jag då, för att inte behöva övertänka vilken plats jag valde första dagen i det okända klassrummet, tittade ner i golvet och bara gick och satte mig någonstans så fort jag kunde. För det spelar ingen roll var jag sitter, egentligen. Jag tittar inte ner i golvet denna gång, men taktiken är densamma. För det spelar ju ingen roll var jag sitter, eller hur…? Klassrummet fortsätter fyllas upp med ungdomar som en efter en ser sig omkring för att hitta sig en lucka där just de hör hemma, och till slut anländer även föreläsaren, som också tystar klassrummet med sin närvaro. Så fort föreläsningen är över börjar småpratet igen. Jag ser ner på mina svårlästa anteckningar som jag egentligen borde renskriva så fort som möjligt. Alla människor strömmar ut från klassrummet, som om någon öppnat upp en stor sluss. Klockan har blivit lunchdags, men det känns nästan som att en hel dag har gått. Efter en lunch i den varma solen promenerar jag hem och sätter mig i soffan. Jag söker på “opposite of déjà vu” och får upp jamais vu – att uppleva någonting som okänt och främmande, trots att man varit med om det innan. Ja, det är exakt så det känns gällande terminsstarten. Jag kollar upp min nästa föreläsning och det visar sig att den ska hållas på distans. Det får mig att pusta ut lite. Ett steg i taget. Det är en dag imorgon också, med nya föreläsningar som är på campus. Har jag allt till imorgon? Laddad dator, alarm, lunch… Just det – besticken! Text: Anja Jarochenko Layout: Linnea Norman Illustration: Elvira Fagerholm

VÄRVA EN VÄN

Värva en vän och få ett presentkort på ICA Just nu har du som medlem i Sveriges Ingenjörer, tillsammans med en vän, möjlighet att få ett presentkort på ICA. Värva en ny medlem så bjuder vi er på ett presentkort på ICA. Värvar du fler, blir det fler presentkort. Scanna QR-koden och fyll i ansökan.

LinTek är en medlemsstyrd organisation, det är alltså medlemmarna i kåren som bestämmer vad vi ska göra. För att detta ska vara möjligt behöver vi såklart medlemmar, och det hoppas vi du är intresserad av att bli! Som medlem får du förutom möjligheten att engagera dig och påverka kårens arbete en rad förmåner, till exempel: • • • •

ör att t! f n e d o QR-k edlemskape a n n a Sk mm o r e m läsa

Alla 5 nummer av den här fina kårtidningen! Inträdesrabatt på kårhusfester 15% rabatt på allt utom kursmaterial i vår egna bokhandel, BokAB 20% rabatt på all mat på våra kårhus

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL Inactial Times TIMES Inancial Times # 4 2021 Av och med: Jean, Ebba, Versacé, Beleutte inancial.times@isektionen.se Fax: +46 8 700 65 00 Twitter: @inancialtimes

Ledare Kära läsare,

Det sistlidna året blev inte som vi åsyftade. Oförmågan att beröra och lukta, eller snarare aktivt inte lukta, har resulterat i ett läsår toppat av ohyggligheter som i rena skitårstermer konkurrerar med året då Island upphörde vara exklusivt I-område och matlådor blev ett vedertaget way of doing business. Men trots bottenskrapet har Redaktionen verkat som ett ljus i dunklet, inte bara bildligt då isolering från farsoterna skett genom föreningens privatjet som ständigt varit luftburen. Nu med fötterna på jorden men med samma strävan att rentvå sektionen vill Redaktionen salutera återkommande såväl som nya mottagare av denna tidskrift - Välkommen och njut.

Mycket har sagts om de debuterande fanbärarna för sektionens högborna som nu intar scenen och inte mindre om det rum som ekar tomt efter föregående Redaktions sorti. Den konfucianska filosofen Xun Zi menade att människan i grunden är ondskefull, och det var med denna världsbild den avgående chefredaktören Folke Af Schum tog Redaktionen till nya höjder. I dennes frånvaro är det nu undertecknads uppgift att föra vidare arvet och agera galjonsfigur genom det dagliga svamlet av true news och jeansbärande kaffeslurpare. Och med nytillskotten Versacé Goth samt Beleutte Blaude ser framtiden ytterst mörk ut för resterande låtsassektioner. För det här året ska bli annorlunda. Det här ska bli jordsnurret då vi förenas ånyo i höstens natt och tillsammans visar en annan väg för de förnäma men ack så färska förstaårsadepterna. Om vi lyckas med detta kan tidernas svinår följas upp av det bästa någonsin. Ett faktum står åtminstone ohotat, denna Redaktion ska göra sitt yttersta för kampen och som president Bush en gång så schangdobelt lade fram det - du är antingen med oss eller emot oss. Högst aktningsfullt, Jean Chataré

Skräck ve och fasa Uret slår i stundande minut

11.27 när jag stiger ut från baksätet för att enligt daglig rutin bli avsläppt av chauffören på Campus Valla. Alldaglig beblandning med pöbeln på Campus är ack ett faktum åter, sedan restriktionslättnader införts och vi tvingats nedgradera oss från studier i bekvämliga hem till C-husets främmande interiör. Vad som dock möter mig denna arla septemberförmiddag är inte endast den vardagliga uschligheten, utan även insikten att festligheter nalkas. Framför mig beskådar jag hur en kö ringlar sig lång från Kårallens baksida, en syn blott obekant för ögat. Något vid namn Dra’t I Spa’t är tydligen på agendan, vilket för det första anses helt bestört, dragkamp ? I-sektionen som vill anses ha ett rykte? Jakt må vara den sanna sporten men jag kan ändå sänka min nivå till rodd, med att dra ett rep i leran? Jag finner inga ord. Nåväl, till min huvudsakliga mening. Denna åsyn fick mig även att inse att en folkmängd kommer infinna sig i nattlivet som aldrig varit i närheten av att ens behöva legitimera sig på lokal tidigare, då deras ringa ålder inträffat med en pan-

demi. Klarhet behöver bringas i den etikett som existerar, då jag ej förlitar mig på att pöbeln aktsamt agerat de informatörer man kunde ha förväntat sig att de skulle vara för ynglingarna. För det första bör studenters nattliv undvikas i möjlig mån för mer sofistikerade tillställningar, vem vill ses i en Fristads overall som en arbetare med vilje? Bristande substitut medför att studenters nattliv ack måste godtas i viss mån för att stilla begäret av stämningshöjande atmosfär i vardagen. Dock infinnes en orolighet i att ett värdigt nattliv riskerar att raseras, om inte erfarna individer kan vidareföra några få, men ack så viktiga detaljer. • Program med högst ingångslön har första prioritet. • Masternivå går före årskurs 1-3 • Flamman serverar G.H. Mumm - alla andra dryckesval bör därför vara sekundära. • Converse bärs endast till Overall, och Overall bärs aldrig • Jeans är inte byxor • Tank tops är inte tröjor Efterlevs dessa (självklara) uttalanden finns en ringa chans att nattlivet inte går mot ett fördärv vid nyöppning.

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Internshippasset – snart i din digitala brevlåda För att underlätta söckendag har Kivra tagit fram ett certifikat likt vaccinpasset för att smidigt kunna intyga dina Internships. Det är sent omsider slut på vaga benämningar om arbetsuppgifter och vi kan prata klarspråk om planerna i huvudstaden. Beviset inrymmer matnyttig information i egenskap av personuppgifter, betygssnitt och framtida arbetsgivare. Plugin-funktionen till LinkedIn underlättar ditt liv därutöver då alla titlar förbinds och du får utkast på en “Tack för den här möjligheten”-text vid varje nytt Internship.

Lanseringen kommer lägligt eftersom kårhusen nu inför fordran på betygssnitt för att dväljas i lokalerna. Genom att scanna QR-koden kommer vakterna kunna se ditt snitt och skicka dig vidare till Ryds Herrgård om snittet skulle ligga under 4,9. För att undfly för många oseriösa

ingenjörer utan vetskap eller tillgång till ekonomi kommer prenumerationen på Kivras uppdaterade utbud ligga på 495 riksdaler varje månvarv. Nedan finnes ett utkast hur QR-koden skulle kunna se ut. På grund av rädsla för förfalskning från Börsgruppsmedlemmar länkar inte QR-koden till det faktiska Internship-passet utan en upplyftande artikel om hur vardagen som intern kan se ut. Redaktionen väntar ivrigt på att få komma igång!

Och Inancial har sin gång Vi i Redaktionen underhåller ideér om att ett mer alltomspännande utbud av skrifter ska erbjudas för er kära läsare. Som en extra gåva tjänar följande text även som bra svenskaträning inför kommande högskoleprov, så att även du kan komma in på I. Låt mig tillåtas i ditt liv. Låt mig inte endast vandra längst väggarna i dina tankar. Förkasta mig inte, jag som alltid varit ärlig och rak. Vågat stå upp för dig, även om det bara är i skrift.

Låt mig tillåtas i ditt liv, lite mer hela tiden. Göra saker på rätt sätt. På mitt sätt. Du ska se att inget är svårt, även om det känns som det just nu. Du däremot? En hycklare som äter matlåda med sked. En försvagad individ som gråter för underkänt. Ett bajsnödigt kretin som försöker imponera på andra. Usch, vad har du blivit. Om jag fick tillåtas i ditt liv skulle du aldrig få tillåtas -i mitt liv.

Ernest Hemingway, en av tidernas mästare på undertexter

Inomhusmiljö i världsklass! Välkommen hit till ForkY, tidigare känd som SafetY eller Prevas för de lite mer till åren. Här erbjuder sektionen sitt rum till alla sina medlemmar, med allt från soffor att hänga i till en ergonomisk* pluggmiljö. För de som inte pallar finns det stolar att bekvämt låta bakdelen vila på medan du kanske tar en vända i Mario Kart eller försöker koppla in Mario Kart till TV:n, två lika roliga aktiviteter. Det sägs att antalet tentor som fått ändrad utgång efter ett tenta-p spenderat här går inte att räkna. Och om koncentrationen skulle bli för bra finns alltid möjlighet att gå 14 m till baljan för en påfyllning.

*det är ju ryggstöd på de flesta stolar. Bra där!

Alla veckodagar: 9-16** Pub-dagar: 9-15 Helger: Stängt Påskafton: Stängt Pingstafton: Oklart Påskafton: Återigen, stängt Kanelbullens dag: Öppet ** Lokal avvikelse kan förekomma

Att byta perspektiv kan ändra allt. Beskrivs av att byta vissa kompileringsfel mot helt andra, eller att byta referenssystem för att åka snabbare än ljuset. Jag vill också hänga på din vägg för livet är fullt av möjligheter.

Men du skall också veta att i denna lokal får ingen, absolut ingen alkohol upprätthålla. Inte i väskan, inte i kroppen och inte på kroppen. För alkoholförtäring rekommenderas torsdagar och fredagar i en soffa i baljan.

Öppettider

Stående inslag:

Har du sinne för historia? Vi kan glatt meddela att här finns det reliker från vad som bara kan antas vara sektionens bronsålder. “Det är som att se historiens vingslag” hoppas vi att någon beskrivit det som för det stämmer. Det finns även digitala reliker här, spel som inte kan räkna till mer än åtta.

YRLA 6.0 eller projektnamn nYRLA

Testet började i Kårallen där nyckeln hamtades upp, och därefter började den långa, korta vägen mot baksidan av A-huset. nYRLA låstes upp med ett klick på nyckeln och Undertecknad satt sig i förarsätet: Total eufori! Undertecknad kan knappt beskriva den, men troligtvis känns det som när resultatet till Komplexen kom och det stod en 3: a som betyg! [Undertecknad har inte själv känt av denna känsla, bara fått det återberättat, men den beskrivelsen är det enda som kan liknas med denna]. Den bländande sköntheten från den upplysta instrumentpanelen gör att ögonen börjar tåras i strid stöm. Hastighetsmätare, bänseförbrukning och så mycket mer visdom som får plats på den lilla ytan. Och för att inte tala om handbromsen. Den är en riktig krycka, och inte något j£$#a handbagagehandtag. Denna syn tog Undertecknad tillbaka till barndomen där Undertecknad åkte runt i snön och lekte “Tokyo Drift”. Efter att ha suttit förundrad i förarsätet gick undertecknad ut för kolla närmare på nYRLA. Först testades alla dörrar, och vilken förvåning när ALLA dörrar gick att öppna, från både ut- och insidan! Därefter öppnades bakluckan. Så välbalanserad, med vilken lätthet denna öppnades. Och och däri bagageutrymmet så fanns INGET mögel, trasiga mattor eller bitar från inredningen som slängts in där i brist på något bättre att göra. Efter att ha inspekterat YRLA 6.0 så var det dags för en provtur för att se vad hon egentligen går för. Accelerationen

ut från parkeringen mättes till 9.80665 m/s, och topphastigheten till 200 km/h*! Därefter gjordes nästa test, hur bra styrningen var, och då finns ju inget bättre sätt att testa detta än: “Hur många varv i Vallarondellen går det att köra?”, NATTREDAX kör fortfarande och hoppas att komma med svar snart. Även om NATTREDAX hade velat göra fler tester, såsom hur kraschsäker Yrla 6.0 är mot en container eller hur bra det går att åka ner för Vallamassivet, så gillade stYret konstigt nog inte dessa idéer. Därför har NATTREDAX enbart en slutsats att komma med: det är en otroligt eminent nYRLA som troligen kommer tjäna sektionen i många år framöver!

Fråga NATTREDAX

Har du också en fråga till NATTREDAX? Maila NATTREDAX@ysektionen.se Vilken sorts klegg föredrar vi i baljan? Klegg kommer i så många former, så är kommer skrivande skribent gissa resterandes preferenser: Drömkola, citronbiskvi och pärlboll. Hur många volt anser vi är optimalt per tidsenhet? Redaktionen anser att ett optimalt omega = 43, vilket ger ungefär 8.5 varv per sekund. Vem kontrollerar vädret? Inte SMHI i alla fall, här står redaktionen resolut fast.

*Hur Undertecknad testade detta är en yrkeshemlighet

Som NATTREDAX antar att alla vet, så gick YRLA 5.0 (Ford Galaxy från 2007) i graven en halvljummen vinterdag. Men frukta ej, ty redan ett halvår senare köptes ersättaren in. En Volkswagen GOLF i prima kondition, vackrare än något Undertecknad sett. Och nu kanske läsaren tänker: “hur kan Undertecknad nu veta det?” Jo, det ska nu komma fram! NATTREDAX har nämligen lyckats få en provtur av detta exemplariska exemplar av tysk ingenjörskonst från 2012!!

MNN MatNatNews MatNat? MatNat har kommit för att röra om i grytan. Det är okej att känna sig lite smått förvirrad, men vi ska göra en grundlig presentation. Så låt oss! Vi vill börja med att säga tack till alla MatNats tidigare styrelser som tackat nej till denna möjlighet. Årets styrelse gillar nämligen att vara först på bollen.

Tips till nyblivna svampplockare!

Principen om lager på lager gäller, och kläder efter väder då vi bor i älgens hemland. Undvik svampar med röd hatt och vita fläckar. Ha roligt, men framförallt kul Det finns fler svampar än vad det finns du, var försiktig. Du har inte en chans. Ta en sväng förbi närmaste matbutik. De kanske har extrapris på kantareller. Åk hem med dig, din stackare och njut av att du inte är en svamp.

MatNat är sektionen som välkomnar alla. Bli en del av vår familj och sök till våra utskott! Komigen det blir kul!

En MatNat:are lever sitt studentliv i sin röda ovve, den finaste av de röda nyanserna. På sidorna av bägge benen pryds tyget med gröna, ljusblå, svarta eller gula revärer beroende på vilket program MatNat:aren går på. Det kan vara en ovanlig syn, att få se en MatNat:are i sitt naturliga habitat. MatNat är en tämligen liten sektion i förhållande till resterande sektioner under LinTek. Men om du någon gång får turen att stöta på en MatNat:are, då är det lika bra att bums springa till närmaste tobak och köpa dig en trisslott! Du har precis tagit hem det första priset!

Gissa svampen! Vad för svamp är ritad? Några ledtrådar: Förr i tiden var jag en god matsvamp. Idag vet man bättre. Jag har en släkting som kallas lömsk. Du kanske också har en sån. Jag gillar att bo i södra Sverige Om du vet vad för svamp som är ritad, skicka till oss på styrelsen@matnat.se

POSTTIDNING