Samhällsvetenskap & beteendevetenskap 2018-2019

Page 1

Samhällsvetenskap SAMHÄLLS- OCH BETEENDEVETENSKAP VID LUNDS UNIVERSITET | 2018/19


2

Välkommen!


3

INNEHÅLL Om samhällsvetenskap....................................................4–5 Vad gör en samhällsvetare?.............................................6–9 Att välja sin utbildning................................................10–11 Frågor & svar.................................................................12–13 Studera utomlands.......................................................14–15 ÄMNEN ............................................................................. 18 Freds- och konfliktvetenskap............................................ 19 Genusvetenskap ............................................................... 19 Humanekologi................................................................... 20 Medie- och kommunikations­vetenskap .......................... 20 Pedagogik.......................................................................... 21 Psykologi............................................................................ 21 Rättssociologi.................................................................... 22 Samhällsgeografi............................................................... 24 Service management......................................................... 24 Socialantropologi.............................................................. 25 Socialt arbete .................................................................... 25 Sociologi............................................................................ 28 Statsvetenskap................................................................... 28 Strategisk kommunikation............................................... 29 Utvecklingsstudier............................................................. 29 PROGRAM PÅ GRUNDNIVÅ.............................................. 30 Beteendevetenskapligt kandidatprogram..................... 31 Kandidatprogram i equality and diversity management... 31 Kandidatprogram i freds- och konfliktvetenskap.............. 32 Kandidatprogram i genusvetenskap................................ 32 Kandidatprogram i journalistik........................................ 33 Kandidatprogram i kriminologi....................................... 33 Kandidatprogrammet för personal- och arbetslivsfrågor................................................................. 34 Kandidatprogram i samhällsplanering – urban och regional planering........................................... 34 Kandidatprogrammet i utvecklingsstudier (Bachelor in Development Studies) ................................. 35 Politices kandidatprogrammet ........................................ 35 Kandidatprogram i service management........................ 38 Kandidatprogram i logistics service management.............39 Kandidatprogram i strategisk kommunikation............... 39 Kandidatprogram i strategisk kommunikation – digitala medier............................................................... 40 PROGRAM FÖR YRKESEXAMEN....................................... 42 Psykologprogrammet........................................................ 43 Socionomutbildningen .................................................... 43 PROGRAM PÅ AVANCERAD NIVÅ...............................44–45 KONTAKT......................................................................46–47


4

Samhällsvetenskap

Hur? Varför? Hur analyserar man politiskt besluts­fattande? Varför har kvinnor ofta sämre ­löner än män? Hur kommunicerar en organisation ut sitt budskap? Hur kommer det sig att det svenska välfärdssamhället ser ut som det gör? Varför blir en region ekonomiskt framgångsrik? Detta är några exempel på frågor som samhällsvetenskapen analyserar och ger svar på. Samhällsvetenskapen består av en massa olika områ­ den. Gemensamt för alla är att de sysslar med att förklara vad som sker omkring oss och varför – oavsett om det gäller konflikter i främmande länder, strategier för kom­ munikation, kundrelationer och servicemöten, mobbning på arbetsplatser eller vår hälsa och trygghet. Samhällsve­ tenskapen behandlar allt från globala frågor till frågor på individnivå och frågor som handlar om kontakter mellan människor.

Utbildningar inom samhällsvetenskap bygger på både självständigt och på gruppbaserat arbete där du lär dig att inhämta kunskap, att tänka kritiskt och analytiskt och att snabbt dra slutsatser. I samarbetet med andra tränas du i att ta egna initiativ och vara kreativ – värdefulla kompetenser som kommer att vara nyttiga oavsett vad du vill jobba med i ditt framtida arbetsliv. Lunds universitet har ett av Sveriges största utbud av kurser och utbildningsprogram inom samhällsveten­ skap och beteendevetenskap. Sammanlagt har du mer än 300 olika kurser, 14 kandidatprogram, 23 masterprogram och tre program för yrkesexamen att välja mellan. Du kan skaffa dig en examen både genomatt läsa fristående kurser och genom att läsaett ut­bild­nings­program. Samhällsvetenskapiga utbildningar läser du vid våra institutioner som finns både i Lund och på universitetets campus i Helsingborg.


5


6

H s


7

Vad gör en s­ amhällsvetare?

Human Resources, journalis socionom, psykolog, utredar , strategisk kommunikation ledare inom servicesektorn Du hittar samhällsvetare på en mängd olika arbetsplatser. Arbetsuppgifterna varierar stort, beroende på befattning, intresse, vad du har läst och din arbetslivserfarenhet. De flesta samhällsvetenskapliga utbildningar ger inte en specifik yrkesexamen utan är istället en bra bas för många olika yrken och arbetsområden.

Ofta söker arbetsgivare efter personer med samhälls­ vetenskaplig eller beteendevetenskaplig utbildning utan att ange någon specifik examen. Vad arbetsplatserna behöver är samhällsvetarens djupa kunskaper inom ett eller flera ä­ mnesområden och samhällsvetarens metoder för att analysera problem och utveckla nya åtgärder. Genom att kombinera olika ämnen kan du skaffa dig en specifik kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Samhällsvetare arbetar på kommuner, departement, politiska organisationer eller företag, med alltifrån att bygga städer, utveckla skolväsendet, förebygga brott, planera för en hållbar miljö, utveckla kommunika­ tionsstrategier, leda serviceföretag, vara rådgivande i jämställdhetsfrågor eller sköta internationella för­ handlingar. Dessutom arbetar många av dem som läst samhällsvetenskap med behandling och utredning i direktkontakt med människor. Det gäller framför allt socionomer, psykologer och andra med en beteendevetenskaplig inriktning på sin examen. Exempel på yrken – se nästa sida!


8

FORSKARE

GENUSVETARE

En del studenter går vidare till forskar­ utbildning efter sina grundutbildningsoch masterexamina. Du går då en fyraårig utbildning som innebär att du fortsätter gå kurser, skriver en avhand­ ling och deltar i institutionens övriga arbete. Efter avklarad forskarutbildning kan du antingen fortsätta undervisa eller forska i ditt ämne, eller arbeta med utredning och forskning utanför universitetsvärlden.

Många svenska myndigheter arbetar idag aktivt med jämställdhet, mång­ fald och normkritik. Sida, FN och flera andra internationella organisationer betonar behovet av genusanalyser, vilket medför att genusfrågor kommer att bli alltmer centrala i internationellt fredsarbete, biståndarbete och arbete för mänskliga rättigheter. Men en ge­ nusvetare är också samhällsvetare i bre­ dare bemärkelse och är därför aktuell för en mängd tjänster så som handläg­ gare, projektledare, samordnare eller utbildare.

HANDLÄGGARE Arbetet som handläggare kan variera mycket mellan olika arbetsplatser. Det innebär i stort att du bereder ärenden som har anknytning till en viss fråga. Det kan även innefatta rådgivning och service kring frågor som är kopplade till dina arbetsuppgifter. Man kan till exempel arbeta med utvecklingsfrågor på SIDA eller i en biståndsorganisation, med arbetsmarknadsåtgärder hos Arbets­förmedlingen eller med samord­ ning av alkoholfrågor i en kommun. Alla samhällsvetenskapliga ämnen kan leda till jobb som handläggare.

INFORMATÖR, KOMMUNIKATÖR, KOMMUNIKATIONSSTRATEG Informatören kan arbeta inom både privat och offentlig sektor. Vanligtvis bygger den huvudsakliga arbetsuppgif­ ten på att analysera, planera, utforma, sprida och utvärdera information. Arbetsuppgifterna kan vara mycket omväxlande och därför se olika ut från en arbetsplats till en annan. Ofta har informatören rollen som företagets eller organisationens kommunikationsstra­ teg. Andra informatörer är specialister på någon eller några delar av kommu­ nikationsverksamheten. Det kan handla om att ansvara för presskontakter, webb och trycksaksproduktion eller att vara redaktör för personaltidningen. En bra ämneskombination för att få jobb som informatör är studier i medie- och kommunikationsvetenskap kombinerat med andra samhällsvetenskapliga äm­ nen samt språk eller företagsekonomi, alternativt läsa ett program i strategisk kommunikation.

LEDARE INOM SERVICEBRANSCHEN Servicesektorn svarar för 70 procent av alla arbetstillfällen i västvärlden. Som ledare med en utbildning i service management och tjänstevetenskap består dina arbets-uppgifter ofta av att leda, utveckla, organisera och mark­ nadsföra en service-intensiv verksamhet där kunder och service står i fokus. Såväl bransch som arbetsuppgifter kan variera, beroende på vad du har för intressen och vad du vill jobba med. Väljer du att läsa en utbildning i service management och tjänstevetenskap kan du i framtiden jobba som exempelvis Travel manager, turismsamordnare, butikskommunikatör, Business developer, Health manager, entreprenör, Assistant controller, rekryteringsansvarig eller logistikchef. Det låter väl spännande?

OMVÄRLDSANALYTIKER Som omvärldsanalytiker bevakar man det som sker i omvärlden. För att kunna skapa en bild av mönster och trender måste materialet bearbetas, samman­ ställas och analyseras. Syftet är att komma med en slutsats och förslag till åtgärder. Politices kandidatprogram­ met, kurser i statsvetenskap, medieoch kommunikationsvetenskap och sociologi är exempel på studier som en omvärldsanalytiker har nytta av. Många väljer att kombinera dessa ämnen med ekonomistudier.


9

PERSONAL, HUMAN RESOURCES

SOCIONOM

Arbete med personalfrågor innebär personalplanering, personalutveckling, rekrytering och löneförhandling. Arbets­ platsen kan vara ett privat företag, såväl som offentlig sektor eller en organisa­ tion. Du kan till exempel arbeta som konsult på ett rekryteringsföretag, med personalutveckling på ett multi­ nationellt företag eller som personal­ handläggare på en statlig myndighet. Lämplig studie­inriktning är kandidat­ programmet för personal- och arbets­ livsfrågor. Du kan läsa fristående kurser i exempelvis peda­gogik, sociologi, psy­ kologi, arbetsrätt och företagsekonomi.

Socionomer har många och skiftande arbetsuppgifter. Gemensamt är att arbetet innebär direktkontakt med människor och berör samspelet mellan människor och deras miljö. Majoriteten av socionomer arbetar inom stat, lands­ ting eller kommun. Det är även vanligt att socionomer arbetar inom privat eller ideell verksamhet. Det största verksam­ hetsfältet är kommunala socialtjänsten där socionomer arbetar bland annat med äldreomsorg, frågor kring barns situation, människors ekonomiska hjälpbehov och missbruk av alkohol och droger. Andra exempel på arbeten för socionomer är som kurator inom sjuk­ vård eller skola, frivårdsinspektör inom kriminalvården, behandlingspersonal på institution eller privat konsultverksamhet.

PSYKOLOG Psykologens arbete syftar till att för­ bättra människors livsvillkor, genom ett mångfasetterat arbete med utvecklingsoch förändringsprocesser för individer, grupper och organisationer. Det finns behov av psykologer inom samhällets alla sektorer. Psykologer anställs exem­ pelvis inom psykiatri och sjukvård, skola och barnomsorg samt arbetsmarknads­ verkets område. Många arbetar i privata företag eller är egna företagare. För att bli legitimerad psykolog krävs att du efter examen från psykologprogrammet gör praktik under handledning i ett år.

SAMHÄLLSPLANERARE Samhällsplanerare arbetar med utred­ ning och samordning vid planerings­ arbete av exempelvis bostadsområden och trafik. Arbetet bedrivs ofta i pro­ jektgrupper, som är sammansatta av planerare med utbildning från olika specialområden. Kommuner, länssty­ relser, Boverket, konsultföretag, inter­ nationella organisationer är exempel på möjliga arbetsgivare. För denna typ av yrke kan du läsa vårt kandidatprogram i samhällsplanering eller ta en fristående examen i samhällsgeografi kombinerat med GIS, pedagogik, sociologi, statistik, statsvetenskap eller andra ämnen som du är intresserad av.

UTREDARE Utredningsjobb kan både innebära att man utreder förhållanden kring enskilda personer (till exempel på För­ säkringskassan) eller att man utreder samhälleliga förhållanden (exempelvis på Utbildningsdepartementet eller Kriminalvårdsverket). Vill du arbeta med utredningar på individnivå kan du exempelvis läsa socionomutbildningen eller läsa till en examen med sociologi eller psykologi som fördjupningsämne, i kombination med ämnen som stats­ vetenskap, rättssociologi, handelsrätt, pedagogik eller genusvetenskap. Om du däremot vill arbeta med utredning och utvärdering kring samhälleliga föränd­ ringar och skeenden får du en gångbar examen genom att läsa statsvetenskap, sociologi eller samhällsgeografi, kombi­ nerat med andra samhällsvetenskapliga, ekonomiska eller humanistiska ämnen.


10


11

Att välja sin utbildning

En del personer vet precis vad de vill studera och jobba med i framtiden. Men för de allra flesta är valet inte så lätt. Något av det viktigaste att tänka på när man ska välja utbildning är att välja något som du faktiskt är intresserad av läsa. En annan viktig sak är att ta reda på så mycket som möjligt om de olika utbildningarna och vad de kan leda till för jobb. Sök på nätet, prata med studievägledare och besök utbildningsmässor. Tänk också på att många utbildningar – speciellt inom samhällsvetenskap – är breda och kan leda till mycket mer än det du först tänker på. Du måste inte heller exakt veta vad dina studier ska leda till när du börjar studera – ofta kommer man på det efterhand, och kurserna som du läser under tiden går i de flesta fall att tillgodoräkna i en examen. På nästa uppslag hittar du svar på några frågor som många blivande studenter ställler.


12

Frågor & svar Ska jag läsa fristående kurser eller ett utbildningsprogram?

Kommer jag in på den utbildning jag sökt?

SVAR: Det är två olika vägar som leder till samma mål – din universitetsexamen! Om du läser på ett program finns en utbildningsplan som visar vad du kommer att läsa under de kommande terminerna. Om du läser fristående kurser bestämmer du själv vad du ska läsa inför varje ny termin. En fördel med att läsa till en examen genom fristående kurser är att du kan välja kurser mer fritt än om du går på ett utbildningsprogram. Det gör att du kan skapa din egen utbildningsprofil. För en del examina krävs det dock att man läser på ett program (till exempel om du vill ha en socionomexamen eller en psykologexamen).

SVAR: På en del utbildningar krävs det höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet för att antas. Men det finns också många fristående kurser alla behöriga sökande kommer in på. Du kan sedan stärka dina möjligheter att antas till kurser som det är svårare att bli antagen till genom att läsa ett visst antal högskolepoäng (urvalsgruppen akademiska poäng).

Måste jag veta från början exakt vad jag ska läsa? SVAR: Du behöver inte veta exakt vad din examen ska innehålla när du påbörjar din utbildning, utan kan välja inriktning efter hand och ändå tillgodoräkna dig det du läste i början av utbildningen i din examen. Du har även större möjligheter att byta studieort än om du läser på ett utbildningsprogram.

Hur skiljer sig universitetsstudier från att läsa på gymnasiet? SVAR: Den största skillnaden mot gymnasie­ studier är att du oftast bara läser ett ämne i taget. Dessutom är studierna mer fördjupande och har en nära kontakt med aktuell forskning. På de flesta utbildningar är det betydligt mindre schemalagd undervisning än på gymnasiet.Istället är det mer självstudier och mer omfattande kurs­litteratur, vilket i sin tur kräver att man tar ansvar och själv planerar sina studier.

Är det svårt att studera på universitet? SVAR: Kurser på universitet och högskola har oftast mycket kurslitteratur och en stor del av ­litteraturen kan vara på engelska. Detta är ovant för många, och kräver att du planerar dina studier. Efter ett tag brukar man lära sig att lägga upp studierna så det fungerar och man vänjer sig vid att läsa på engelska. Missar du en tentamen finns det dessutom möjlighet till omtentamen. Det är även så att introduktions­ kurserna är anpassade för nybörjare på universi­ tetet och att studierna fördjupas efterhand.


13

Vad är grundnivå och avancerad nivå? SVAR: Svensk högskole- och universitets­ utbildning är indelad i tre nivåer: Grundnivå: Du börjar läsa den kurs i ett ämne eller inom ett område som inte kräver tidigare studier på ett universitet eller en högskola. De allra flesta program som ges på grundnivå är tre år långa om du läser på heltid. Avancerad nivå: för att kunna läsa ett program på avancerad nivå måste du ha en examen om minst tre år på grundnivå eller motsvarande utländsk examen eller motsvarande kvalifikatio­ ner. För att läsa fristående kurser på avancerad nivå krävs att du har läst utbildning på grund­ nivå. Det finns alltså inget examenskrav. Forskarnivå: för att läsa på forskarnivån krävs att du har en examen på avancerad nivå.

Hur anmäler jag mig? SVAR: Du söker både kurser och utbildnings­ program vid Sveriges olika universitet och högskolor via www.antagning.se. Genom att skapa ett användarkonto och logga in kan du enkelt söka fram utbildningar och göra din anmälan. På ­sidorna www.antagning.se och www.studera.nu finns också information om hur det är att läsa på högskola och universitet, regler för behörighet, meritvärdering, antagning och mycket mer. Sista ansökningsdag för att börja studera på hösten är normalt den 15 april och för att börja studera på våren den 15 oktober. Observera att en del program bara startar på hösten.

Vilken behörighet krävs? SVAR: För att kunna antas till högskoleutbild­ ning måste du uppfylla villkoren för grund­ läggande behörighet. Denna kan uppfyllas på olika sätt men det vanligaste är att ha en sammanhållen utbildning på gymnasienivå. Dessutom krävs ofta särskild behörighet som innebär krav på vissa förkunskaper, ämnes­ kunskaper eller arbetslivserfarenhet. Behörig­ hetskrav ändras ibland – för att se aktuella behörighetskrav bör du besöka www.lu.se och söka efter den utbildning du är intresserad av.

Var vänder jag mig om jag vill få råd och stöd i mitt val? SVAR: Prata med någon av universitetets studieväg­ledare! Du kan vända dig till Lunds universitets allmänna studievägledning (se www.lu.se/studievagledning) eller kontakta någon av studie­vägledarna i de samhällsveten­ skapliga ämnena. Du hittar kontaktuppgifter längst bak i katalogen.


14


15

Studera utomlands

Som student vid Lunds universitet kan du ansöka om utbytesstudier och förlägga en termin eller ett år av din utbildning utomlands. Varje år reser cirka 1 000 lundastudenter ut i världen. Lunds universitet har utbytesavtal med över 680 universitet i 50 länder i alla världsdelar. Studier utomlands kan ge dig ett minne för livet och ge kunskaper om ett annat land som inte går att få på något annat sätt än genom att bo där. Det är dessutom en värdefull erfarenhet när du ska börja arbeta. Att studera vid ett utländskt universitet ger dig möjligheten att läsa kurser som kanske inte finns i Lund, och du kommer garanterat att förbättra dina språkkunskaper. Som utbytesstudent kan du oftast tillgodo­ räkna dina utlandsstudier i din svenska examen. Många samhällsvetenskapliga ämnen vid Lunds universitet har en stark internationell profil och det finns ett omfattande samarbete med utländska universitet inom både forskning och utbildning. Det finns ett hundratal utbytesavtal med utländska universitet, bland annat i ett flertal europeiska länder, Nord­ amerika, Asien, Australien och Nya Zeeland. De många avtalen gör att de flesta studenter som vill studera vid ett utländskt universitet under en eller två terminer kan erbjudas en sådan möjlighet. I en del länder är terminsavgifterna höga, men som utbytesstudent behöver du inte betala några terminsavgifter. Läs mer på www.lu.se/studerautomlands


16

Jag flyttade från Finland för att läsa utbildningen och är såhär i efterhand väldigt nöjd med den. Jag har lärt mig hur man som ledare skapar en god arbetsmiljö, hur man motiverar sin personal att ge god service och hur man skapar bra rutiner för att hantera klagomål.” Wilhelm Öhman, från Helsingfors, läste kandidatprogrammet ­service management med inriktning Hotel & restaurant.


17

Studentcitatet

Jag bestämde mig för Lund redan när jag var 15 år. Då besökte jag universitetet första gången och kände direkt – hit ska jag! Eftersom jag är intresserad av ­politik och rättvisefrågor läste jag bland annat statsvetenskap. Mitt tips till alla som funderar på att börja plugga är att våga blanda kurser – på många av utbildningarna kan du själv påverka vilka kurser som din examen kommer att innehålla.” Gurbet Peker, från Köpenhamn, läste etnologi och statsvetenskap.


18

Ämnen


ÄMNEN

Freds- och konfliktvetenskap

Genusvetenskap

Ämnet freds- och konfliktvetenskap vänder sig till dig som söker flervetenskapliga perspektiv på krig, konflikthantering och fredsbyggande. Konflikters ursprung och förlopp analyseras ingående och ställs i relation till moderna krig som ofta handlar om identitetskonflikter och om hur stater ska organiseras.

Vilken betydelse har kön, klass, etnicitet, sexualitet och funktion när en människa skapar sin identitet? Hur påverkar genus individers och gruppers möjligheter i samhället? Genusvetare intresserar sig för makt, resursfördelning och ojämlikhet i dagens och gårdagens samhälle.

Etnicitet, genus och religion spelar ofta en viktig roll i konfliktutvecklingen. En central fråga är hur det inter­ nationella samfundet ska agera vid humanitära kata­ strofer. Konfliktlösning diskuteras med utgångspunkt i diplomati, förhandling och medling. Olika typer av konfliktförebyggande åtgärder, demokratiserings- och försoningsprocesser studeras. Målet är att ge dig en god översikt av ämnet samt en förmåga att analysera aktu­ ella frågor om krig och fred. Kurserna ger stora möjligheter till fördjupning av egna intressen, främst genom uppsatsarbete. Du kan läsa freds- och konfliktvetenskap på grundnivå upp till 90 högskolepoäng som fristående kurs eller inom program och freds- och konfliktvetenskap kan vara ditt huvudområde i en filosofie kandidatexamen (180 hp). Efter slutförd kandidatexamen i freds- och konflikt­ vetenskap kan du läsa statsvetenskap på avancerad nivå vid Lunds universitet. Detta kan leda fram till en filosofie magisterexamen (60 hp) eller en masterexamen (120 hp) med statsvetenskap som huvudområde. Arbetsmarknad: Utbildning i freds- och konfliktveten­ skap är inte snävt inriktad mot något eller några yrken utan ska ses som en nödvändig och önskvärd bas i flera olika typer av arbete. Som exempel på yrkesverksam­ het där freds- och konfliktvetenskap är en viktig del kan nämnas: självständigt utredande och arbete inom privata samt offentliga organisationer på nationell och internationell nivå. Arbetsuppgifterna kan innebära kvalificerad omvärldsanalys, praktisk konflikthantering och fredsbevarande insatser.

Genusvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som fokuserar kön på olika sätt: Kön som del av våra sam­ mansatta identiteter, som sociala relationer i exempelvis arbetslivet, som kulturella symboler, eller som represen­ tationer i exempelvis litteratur och media. Genom att utveckla begrepp och teorier söker genusvetenskapen förklaringar till människors handlingar och förhållanden i samhället. Genusvetenskapen syftar till att förstå på vilka sätt genus fungerar som en grund för samhällets struktur, och vilken betydelse genus har för individens förutsättningar och möjligheter. Du kan läsa genusvetenskap på grundnivå upp till 90 högskolepoäng och genusvetenskap kan vara ditt huvud­område i en filosofie kandidatexamen (180 hp). Efter slutförd kandidatexamen kan du läsa genus­ vetenskap på avancerad nivå. Detta kan leda fram till en filosofie magisterexamen med genusvetenskap som huvudområde eller en mastersexamen i samhällsveten­ skap med ämnesfördjupning i genusvetenskap. Utöver de terminslånga kurserna i genusvetenskap ges ett antal mindre kurser som kan ingå i en kandidatexamen.

Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Engelska 6, ­Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6). Se hemsida för eventuella förändringar. Läs mer: www.svet.lu.se

Arbetsmarknad: Efter avslutad utbildning i genus­ vetenskap är du väl förberedd för ett varierat och mång­ sidigt arbetsliv i en mängd olika yrkesroller inom både offentliga och privata organisationer. Med en ­examen i genusvetenskap har du en utbildning med bredd, spets och samhällsrelevans och kan exempelvis arbeta som utredare, handläggare, projektledare, utbildare eller informatör och journalist. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet. Se hem­ sida för eventuella förändringar. Läs mer: www.genus.lu.se

19


20

ÄMNEN

Humanekologi En humanekolog studerar förhållandet mellan människa och natur i olika kulturer, tidsperioder och sociala sammanhang. Här lär du dig att tänka tvärvetenskapligt kring vår tids största utmaningar, exempelvis klimatförändringar, hållbar energiförsörjning och globala orättvisor. En grundläggande fråga är hur människors kulturella föreställningar om naturen påverkar och påverkas av deras samhälle och försörjningssätt. För att få en helhetsbild krävs ett synsätt som överskrider gränserna mellan humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik. Det är till exempel viktigt att kunna förstå hur människors världsbild och maktrelationer är sam­ manflätade med fysiska företeelser som energiflöden och markanvändning. Avsikten är att skapa insikter om vårt moderna sätt att hantera naturen som ett kulturellt fenomen. Inte minst belyser ämnet vår tids stora över­ levnadsfrågor, som miljöproblem, resurshushållning och globala fördelningsfrågor. Ämnet kan utgöra huvud­ område i en kandidat- och masterexamen och kan även läsas på forskarnivå.

Arbetsmarknad: Humanekologi är ett idealiskt ämne för dig som vill kunna se din yrkesinriktning i ett större sammanhang, vare sig du exempelvis vill arbeta med undervisning, journalistik, forskning, miljövård eller biståndsarbete. Humanekologins gränsöverskridande perspektiv kommer att bli allt viktigare ju mer vi tvingas förstå de globala miljö- och utvecklingsfrågorna som en sammanhängande helhet. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet. Se hem­ sida för eventuella förändringar. Läs mer: www.keg.lu.se

Medie- och kommunikationsvetenskap ”In the future everyone will be world-famous for 15 minutes!” I dagens mediesamhälle känns Andy Warhols bevingade ord från 1968 definitivt som en profetia. Citatet passar väl när man med några rader vill betona mediernas betydelse för individen, för organisationen, för samhället, för landet och för världen. Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) i Lund är för dig som inte nöjer dig med att bara betrakta din omvärld utan vill kasta dig in i dess stora och små frågeställningar. MKV riktar sig till dig som vill tänka självständigt och med hjälp av analytiska verktyg lära dig att utveckla dina egna förmågor. Hos oss får du fundera över medie- och kommunikationsfrågor utifrån alla möjliga infallsvinklar; vilka konsekvenser har till exempel mediernas utbud för politiken, för demokratin och för människors vardagliga liv? Hur påverkar medier­ na oss, och vem påverkar medierna? Vilken roll spelar företag och offentliga organisationers kommunikation i samhället? Och hur fungerar kommunikation inom ­organisationerna? Vi grundlägger kunskap och analy­ serar utifrån både traditionella teorier och nya tanke­ gångar. Du kan läsa kurser ända upp till en masterexa­ men och vi ger även forskarutbildning i ämnet. För dig som vill få med ytterligare praktiska verktyg innan du ger dig ut i yrkeslivet finns det också möjlighet att göra praktik inom medie- och kommunikations­branschen.

Arbetsmarknad: Studenter som läst ämnet arbetar idag inom public relations, på redaktioner, medieanalys­ företag, informationsavdelningar, undersöknings­ företag, reklambyråer och marknadsavdelningar. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsida för eventuella förändringar. Läs mer: www.kom.lu.se


ÄMNEN

Pedagogik

Psykologi

Kan man lära sig att bli en bra chef? Hur kan man förändra en arbetsorganisation med hjälp av utbildning? Varför ska man utvärdera utbildningsinsatser – och hur gör man egentligen?

Hur utvecklas människan psykiskt från barnsben till ålderdom? Hur uppfattar vi oss själva och vår omvärld? Hur tänker och löser vi problem? Varför minns vi och varför glömmer vi? Hur beter sig människor i grupp? Hur påverkar vi varandra och vilka konsekvenser får det för våra relationer? Vad avgör en individs välmående på arbetsplatsen? Hur testar man intelligens och personlighet? Vilka hjärnfunktioner ligger bakom vårt tänkande och våra upplevelser?

Detta är bara några exempel på frågeställningar du möter när du studerar pedagogik. Pedagogik syftar till att beskriva, förstå och förändra processer inom fostran, utbildning och undervisning. Du får studera hur männis­ kans kunskaper, färdigheter och värderingar förändras i samspel med hennes omgivning och hur samhälleliga och kulturella villkor påverkar dessa processer. Pedago­ gik i kombination med kurser i till exempel sociologi, statsvetenskap eller samhällsgeografi ger kompetens att arbeta med utrednings-, planerings-, utvecklings- och utvärderingsuppgifter.

Arbetsmarknad: Pedagoger arbetar med en rad olika arbetsuppgifter inom förskola, skola och högskola, inom statlig och kommunal förvaltning, i näringslivet och i olika organisationer. Pedagoger medverkar i internatio­ nella projekt (exempelvis inom Sida) som syftar till att bygga upp utbildningsorganisationer i utvecklingslän­ der. För sådana arbeten kan det vara bra att kombinera pedagogikstudierna med utvecklingsstudier och statsve­ tenskap. Pedagoger arbetar också, ofta som konsulter, med organisations- och kompetensutveckling. För denna typ av arbete är det lämpligt att kombinera pedagogik med kurser i psykologi, sociologi, statsvetenskap eller ekonomi. Andra arbetsuppgifter för pedagoger finns inom så skiftande områden som läromedelsproduktion, folkbildning, media och reklam, vård och omsorg. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Sam­ hällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsida för eventuella förändringar. Läs mer: www.soc.lu.se

Psykologi är kort och gott vetenskapen om ­beteenden och upplevelser. Inom psykologin sätts människan i ­centrum och kunskaper i ämnet är användbara och viktiga inom många verksamhetsområden där kontak­ ter med människor ingår. Ämnet är mycket brett och har beröringspunkter med andra ämnen inom såväl samhälls­vetenskap och humaniora som naturvetenskap, medicin och teknik. Genom att kombinera psykologi med andra ämnen, exempelvis medie- och kommunikationsvetenskap, ­företagsekonomi, statsvetenskap, pedagogik, ­sociologi, ­juridik eller språk, kan du skräddarsy din egen utbild­ ning beroende på den inriktning du sedan vill ta i arbetslivet. Förutom våra heltidskurser inom psykolo­ gins olika teoriområden (områdeskurser), så erbjuder vi halvfartskurser med inriktning på teman, som lätt kan appliceras på olika arbetsområden (temakurser).

Arbetsmarknad: Efter avslutade studier på fristående kurser i psykologi kan du arbeta inom en rad olika om­ råden såsom personalarbete, information/kommunika­ tion, hälsa och behandling, coachning och vägledning, undervisning, forskning och utredning, samordning och projektledning. Vill du bli psykolog? Läs då mer om ­P sykologprogrammet i denna katalog. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsida för ev förändringar. Läs mer: www.psy.lu.se

21


22

ÄMNEN

Rättssociologi Inom rättssociologi intresserar vi oss för normers och rättsreglers funktion i samhället. Vi studerar till exempel vilka förhållanden i samhället som leder till att nya lagar stiftas eller att nuvarande lagar förändras. Genom rättssociologi får du en förståelse för rättens möjligheter och begränsningar och även rättens bero­ ende av det omgivande samhället. Varför accepterar exempelvis många unga ­människor inte förbudet mot fildelning? Du får också lära dig att utreda, utvärdera och vetenskapligt analysera sociala normer och rättsreg­ ler. Kurser i rättssociologi kan kombineras med andra kurser till en filosofie kandidat- eller mastersexamen med fördjupning i rättssociologi. Kurser i rättssociologi kan också ingå i en juristexamen.

Arbetsmarknad: Studenter som har läst rättssociologi arbetar bland annat som utredare, utvärderare eller handläggare inom statlig eller offentlig sektor samt inom det privata näringslivet. Exempel på arbetsplatser är Migrationsverket, kriminalvården, Skatte- och Polis­ myndigheten, Socialförvaltningen, Skolinspektionen, försäkringsbolag, tull, säkerhetsföretag, kommuner eller på privata företag. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet. Se hemsida för ev förändringar. Läs mer: www.soclaw.lu.se


23


24

ÄMNEN

Samhällsgeografi

Service management

Samhällsgeografin ställer frågor om hur människan påverkar och organiserar sin omvärld och varför det ser olika ut på olika platser. Varför ser städer ut som de gör? Hur förändras landskapet och vad beror det på? Hur påverkar globaliseringen människor på olika platser? Var etablerar sig nya och innovativa företag och varför just där? Varför blir en region ekonomiskt framgångsrik?

Service management och tjänstevetenskap handlar om att leda verksamheter där kunder och service står i fokus. Du får breda kunskaper om organisation, ekonomi, marknadsföring och ledning av företag och organisationer.

Man kan säga att samhällsgeografin studerar ­samhäl­let ur ett rumsligt perspektiv. Det handlar om hur männi­ skan organiserar och utnyttjar jordytan och dess ­resur­ser, var människans olika ekonomiska, sociala och kulturella aktiviteter äger rum och hur de länkar samman platser och regioner. Ämnet ger också kunskap i samhälls­ planering på olika nivåer. Samhällsgeografin spänner alltså över ett brett ämnesmässigt spektrum, vilket gör att du får en god grundläggande omvärldskunskap som passar utmärkt att kombinera med många andra universi­tetsämnen, till exempel statsvetenskap, national­ ekonomi, sociologi eller etnologi. Samhällsgeografi kan vara huvudområde i en kandidat- samt masterexamen och kan även läsas på forskarnivå.

Arbetsmarknad: Personer som har samhällsgeografi som fördjupningsämne arbetar bland annat med sam­ hällsplanering, omvärldsanalys, utredning, utbildning, handläggning, miljöarbete, resurshushållning, u-lands­ arbete och forskning. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Sam­ hällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsida för eventuella förändringar. Läs mer: www.keg.lu.se

Kandidatprogrammet Service management är för dig som vill arbeta med att leda, utveckla och organisera verksamheter där kundrelationer och servicemöten är centrala. Inom Health management lär du dig att analysera och utveckla nya affärsidéer för traditionell hälso- och sjukvård men också för fitness- och wellnes­ sorienterade verksamheter. Inom Retail management får du kunskap om utformning, utveckling, sortiment och upplevelser i butiken samt om logistik, butiksloka­ lisering och relationer inom detaljhandeln. På Tourism & hotel management blir du väl insatt i hur turism- och hotellbranschen fungerar när det gäller innovationer, kundrelationer, organisationsstrukturer, personalledning och företagens roll i samhället. Kandidatprogrammet Logistics service management är för dig som är intresserad av logistik i olika typer av organisationer samt utveckling av management och ser­ vice kring logistikorganisationen. Kandidatprogrammet Equality and diversity management riktar sig till dig som vill arbeta nationellt eller interna­ tionellt med genus-, jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Du lär dig hur man strategiskt arbetar inom organisatio­ ner för att rekrytera, behålla och ge lika möjligheter till medarbetare med olika erfarenheter och bakgrunder.

Arbetsmarknad: Med en examen i Service ­management & tjänstevetenskap kan du till exempel arbeta som ­Travel Manager, turismsamordnare, butikskommunika­ tör, Business Developer, Health Manager, logistikchef, entreprenör, Assistant Controller eller som rekryterings­ ansvarig. Studieort: Helsingborg/Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Mate­ matik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdes­ behörighet A4). Se hemsida för ev. förändringar. Läs mer: www.ism.lu.se


ÄMNEN

Socialantropologi

Socialt arbete

I socialantropologi studeras människan i ett samhälleligt sammanhang. Exempel på problemområden är mångfald och integration i dagens samhälle, kulturella perspektiv på hälsa och ohälsa, globalisering, våld och frågeställningar om etnicitet och sociala identiteter.

Socialt arbete är ett tvärvetenskapligt ämne som inkluderar frågor om sociala problem, dess definitioner, uppkomst, orsaker och lösningar. Ämnet omfattar även organisations- och professionsforskning, det vill säga studier kring hur det sociala arbetet organiseras och utförs.

Fältarbete är den metod som används mest inom social­­ antropologin, vilket innebär en längre tids vistelse hos den befolkningsgrupp eller organisation som studeras. Detta leder till en mikroinriktning, det vill säga studier av lokalplanet. För makrostudier och historiska fråge­ ställningar krävs andra metoder, eftersom direkta obser­ vationer inte är möjliga. Här sammanfaller antropologens arbetssätt mer med sociologens, historikerns och ekonomens.

Utbildningen är bred och generell och ger till exempel kunskaper om människor, deras levnadsvillkor och om samhällets resurser. Socialhögskolan vid Lunds univer­ sitet har en stark forskningsmiljö i socialt arbete med många erkända forskare. Socialhögskolan ger också fristående kurser i socialt arbete vilka är inriktade på fortbildning för yrkesverksamma, grundläggande ut­ bildning i psykoterapi, magister- och masterprogram samt forskarutbildning i socialt arbete.

Arbetsmarknad: Personer med examen i socialantropo­ logi arbetar bland annat med integrationsfrågor, infor­ mation, organisationsutveckling, utredning, utbildning och administration i biståndsorganisationer, inom FN, inom statliga myndigheter och utbildningsväsendet eller med forskning.

Arbetsmarknad: Socialt arbete omfattar många områ­ den inom det sociala fältet. Gemensamt för arbetsfältet är att du arbetar direkt eller indirekt med människor i olika skeden av livet. För att arbeta som socionom be­ höver du en socionomexamen – läs mer under ”Program för yrkesexamen”. Efter tre års utbildning är det möjligt att ta ut en kandidatexamen i socialt arbete. Majori­ teten av socionomer ­arbetar inom stat, landsting eller kommun. Det är även vanligt att socionomer arbetar inom privat eller ideell verksamhet.

Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet. Se hem­ sida för eventuella förändringar. Läs mer: www.soc.lu.se

Studieort: Lund/Helsingborg Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Sam­ hällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsidan för förkunskapskrav till fortsättningskurser i ämnet. Läs mer: www.soch.lu.se

25


26


27

Vi har mycket duktiga och engagerade lärare, så det är väldigt kul att läsa de olika ämnena. Bland det bästa med utbildningen är att komma ut på praktik och få göra allt det man pratar om på riktigt. Jag har bland annat varit på praktik på Svenska skolan i London. Det var fantastiskt! Jag bodde hos en värdfamilj och fick verkligen ta del av den brittiska kulturen. Eleverna i skolan var väldigt duktiga så det var verkligen inspirerande.” Linnea Bäckström, från Lund, läste ­Ämneslärar­utbildningen


28

ÄMNEN

Sociologi

Statsvetenskap

Inom sociologin studerar du samspelet mellan människor i ett omgivande samhälle. Ämnet tar bland annat upp frågor om identitet, deltagande, gemenskap, marginalisering och makt. Man stude­ rar och analyserar samhällskonflikter, kriminella beteenden, orättvisor, ungdomskulturer, familjeliv och mycket annat.

Målet för kurserna i statsvetenskap är att ge dig förmågan att analysera politiska företeelser i en föränderlig värld.

I stort sett allt som handlar om mänskliga relationer och samhällsfenomen kan rymmas inom sociologin – både det som sker nära i tid och rum och det som sker i andra kulturer och i andra delar av världen. Som sociologistu­ dent lär du dig att se världen med nya ögon. Du lär dig att undersöka och utreda, att kritiskt granska, analysera och att skapa underlag för förändringsarbete. Det ges kurser i både allmän sociologi och inom specialområden som kriminologi, socialpsykologi och organisation. Det finns även ett brett utbud av specialinriktade temakur­ ser och av kurser som ges på distans via nätet. Sociologi­ studenter har mycket goda möjligheter att åka utom­ lands och studera.

Arbetsmarknad: En utbildning som inkluderar ­socio­logi utgör en bra bas för många olika yrken och arbets­­ områden. Att kunna se och undersöka olika fenomen, samla in data, sammanställa, analysera, beskriva och förändra, är användbart på många olika arbetsplatser. Du kan exempelvis arbeta med information, marknads­ föring, journalistik, organisationsutveckling, perso­ nalfrågor, utredning och utvärdering, biståndsarbete, forskning, kriminalvård, eller inom den sociala sektorn. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Sam­ hällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsida för eventuella förändringar. Läs mer: www.soc.lu.se

Politiskt beslutsfattande på olika nivåer – lokalt, ­regionalt, nationellt och internationellt – har blivit mer sammanflätat och kopplingen mellan till exempel poli­ tik och ekonomi har blivit alltmer tydlig. Denna ökade komplexitet lyfts fram i kurserna i statsvetenskap. De klassiska frågorna om makt, demokrati, konflikt och samverkan är de viktigaste utgångspunkterna för den statsvetenskapliga analysen av politik. I kurserna ­behandlas bland annat politiska idéer, styrelseskicket i skilda politiska system, partier och andra organisationer, massmedia och politisk opinionsbildning samt förvalt­ ningspolitik. Inom området internationell politik stude­ ras utvecklingen från ett internationellt system byggt på suveräna staters relationer till ett system präglat av ömsesidigt beroende i en globaliserad värld. Efter den inledande grundkursen har du stor frihet att välja fördjupning efter intresse. Flera olika inrikt­ ningar erbjuds, men det gemensamma för dessa är att de ger en god förmåga att självständigt och kritiskt kunna analysera politiska företeelser. Omfattande upp­ sats-och examensarbeten ingår i utbildningen. Förutom allmänna kurser i ämnet finns det också nätbaserade kurser på halvfart. Du kan läsa statsvetenskap på grund­ nivå upp till 90 högskolepoäng som fristående kurs eller inom program och statsvetenskap kan vara ditt huvud­ område i en filosofie kandidatexamen (180 hp). Efter slutförd kandidatexamen kan du läsa stats­vetenskap på avancerad nivå. Detta kan leda fram till en filosofie magisterexamen (60 hp) eller en masterexamen (120 hp) med statsvetenskap som huvudområde.

Arbetsmarknad: Med statsvetenskap som fördjupnings­ ämne kan du bland annat arbeta på nationell och inter­ nationell nivå som handläggare, utredare, analytiker, projektledare, journalist, informatör och forskare. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdes­behörighet A6). Se hemsida för eventuella förändringar. Läs mer: www.svet.lu.se


ÄMNEN

Strategisk kommunikation

Utvecklingsstudier

Inom strategisk kommunikation studeras olika former av målinriktade kommu­nikationsprocesser mellan organisationer, samhälle och specifika intressenter.

Vilka är den tredje världens dominerande problem? Vad är utveckling? På vilket sätt är fattiga och rika länder beroende av varandra? Hur ser globaliseringen ut i olika regioner? Utvecklingsstudier rör sig inom denna typ av frågeställningar.

Strategisk kom­munikation är ett flervetenskapligt ämne. Hos oss möter du som student forskare och lärare både i strategisk kommunikation och i ämnen som före­ tagsekonomi, retorik, statsvetenskap, språkvetenskap och sociologi. Utbildningarna behandlar strategisk kommuniktion med fokus på organisationskommunikation, varumärkeskommunikation, public relations och digital kommunika­ tion. Även förändringskommunikation, kriskommunika­ tion, ledarskapskommunikation och politisk kommuni­ kation behandlas under utbildningen. Som student lär du dig att på ett strukturerat och kreativt sätt analysera de kommunikativa utmaning­ar som dagens organisationer står inför. Ofta innehåller programmen tillämpade inslag såsom praktisk gestalt­ning, webbdesign eller retorik. Våra utbild­ningar ger en bred kompetens eftersom de utvecklas i nära samverkan med näringslivet, offentliga verksamhe­ter och kommunikationsbranschen.

Arbetsmarknad: Studenter som läst strategisk kommu­ nikation ar­betar till exempel som kommunikations- och pr-konsulter, kommuni­kationsstrateger, kommunikatö­ rer eller digitala projektledare och affärsutvecklare. Studieort: Helsingborg Behörighetskrav: Grundläggande behörighet. Se hem­ sida för eventuella förändringar. Läs mer: www.isk.lu.se

Den inledande kursen om 30 hp består av fyra delkur­ ser som behandlar u-ländernas situation idag samt utvecklingsproblematikens kännetecken, utbredning, framväxt, orsaker och historiska bakgrund. Du läser teorier, strategier och metoder för att främja utveckling i tredje världen, samt olika former av utvecklingssamar­ bete. Utveckling i en globaliserad värld ställer nya och komplicerade frågor – utbildningen är därför tvärveten­ skaplig med bidrag från praktiskt och teoretiskt erfarna lärare från fyra ledande ämnen på Lunds universitet. Ämnet som i sig är tvärvetenskapligt kan kombineras med i stort sett alla samhällsvetenskapliga ämnen där studierna inriktas mot utvecklingsfrågor i ett globalt perspektiv.

Arbetsmarknad: Personer som har läst utvecklingsstu­ dier arbetar både på nationell och internationell nivå, bland annat inom internationella organisationer och ­biståndsorganisationer med inriktning mot internatio­ nell tjänst, upplysnings- och undervisningsverksamhet. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Engel­ ska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6). Se hemsida för eventuella förändringar. Läs mer: www.keg.lu.se

29


30

Program pĂĽ grundnivĂĽ


KANDIDATPROGRAM

Beteendevetenskapligt kandidatprogram

Kandidatprogram i equality and diversity management

180 HP

180 HP

Sätter du människan i fokus och är nyfiken på samspel, utveckling, lärande och kommunikation mellan människor? Då är Beteendevetenskapliga programmet någonting för dig!

I dagens samhälle ökar ständigt efterfrågan av personer med kunskaper inom jämställdhetsoch mångfaldsfrågor.

Beteendevetenskapligt kandidatprogram är en treårig utbildning som leder till en kandidatexamen i beteende­ vetenskap med inriktning mot pedagogik, psykologi eller sociologi. Programmet innehåller både teoretiska moment, självständiga arbeten och valfri praktik på en arbetsplats. Under första året läser du beteende­ vetenskaplig grundkurs där du får en introduktion till pedagogik, psykologi och sociologi. Första året lär du dig också grundläggande vetenskaplig metod. Under andra året läser du fördjupningskurser i något av de tre ämnena. Under tredje året skriver du uppsats och kan utöver det till exempel göra praktik på en arbetsplats ­eller läsa ett valfritt ämne.

Arbetsmarknad: Genom programmet får du kunskaper om mänskligt beteende och hur beteende påverkas av kulturella, samhälleliga, sociala och biologiska faktorer. Det innebär att utbildningen är passande för många olika arbetsområden, inom såväl privat som ­offentlig och ideell sektor. Några exempel är förändrings-, ­utvecklings- och utvärderingsarbete, hälso- och frisk­ vård, information och kommunikation, marknadsföring och reklam, pedagogiskt utvecklingsarbete, personal­ arbete, projektledning, rehabiliterings-/behandlingsar­ bete, stödjande/rådgivande verksamhet och utrednings­ arbete. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Sam­ hällskunskap 1b/1a1 + 1a2 eller Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsida för eventuella förändringar. Läs mer: www.psy.lu.se/bvp TERMIN 1–2: Beteendevetenskaplig grundkurs: 60 hp

Equality and diversity management handlar om hur man strategiskt arbetar inom organisationer för att ­rekrytera, behålla och ge lika möjligheter till medarbe­ tare med olika erfarenheter och bakgrunder. Programmet riktar sig till dig som vill arbeta natio­ nellt eller internationellt med genus-, jämställdhets- och mångfaldsfrågor i privata eller offentliga ­organisationer och verksamheter. Utbildningen handlar om hur man kan skapa både affärsnytta för företag och rättvis ut­ veckling för medarbetare och kunder. Utbildningen är tvärvetenskaplig och du utbildas i bland annat ledarskap, likabehandling, juridik, organisation, ekonomi, globali­ sering, mångfalds- och genusvetenskap. Målet är att du, den dag du är färdig med utbildningen, ska vara redo att via ansvarsfull management skapa positiv förändring i företag och organisationer. Inom programmet erbjuds en valbar termin på 15 hp som ger dig möjlighet att välja mellan fristående kurser, praktik eller utlandsstudier. Programmet ges i samarbete mellan Institutionen för service management och tjänstevetenskap samt Genusvetenskapliga institutionen.

Arbetsmarknad: Efter utbildningen kan du till exempel arbeta med HR, personalutveckling, som utbildnings­ konsult eller med mångfalds- och jämställdhetsfrågor inom företag, organisation eller myndighet. Studieort: Helsingborg och Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Mate­ matik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbe­ hörighet A4). Se hemsidan för ­eventuella förändringar. Läs mer: www.ism.lu.se/edm TERMIN 1–2: Introduktion till equality and diversity management: 15 hp, Teman inom genusvetenskap: 7,5 hp, Globalisering, handel och ­rättvisa: 7,5 hp

TERMIN 3: Valbar kurs inom huvudområdet för kandidat­examen: 30 hp

TERMIN 2: Personalledning: 7,5 hp, Jämställdhet, makt och mångfald: 7,5 hp, Konsumtion, identitet och kommunikation: 15 hp

TERMIN 4: Valbar kurs i peda­gogik, psykologi eller sociologi: 15 hp, samt Projektledning för beteend­evetare, 15 hp

TERMIN 3: Organisering och marknadsföring av serviceverksamheter: 15 hp, Redovisning och ekonomistyrning: 15 hp

TERMIN 5: Praktikkurs: 30 hp eller Projektarbete: 15 hp och Valfri kurs: 15 hp eller Valfri kurs: 30 hp

TERMIN 4: Genusvetenskaplig teori: 7,5 hp, Metod och analytisk färdighet: 15 hp, Implementering av mångfald: 7,5 hp

TERMIN 6: Kandidatkurs inom huvudom­rådet för kandidat­examen: 30 hp

TERMIN 5: Juridik i teori och praktik ur ett genusperspektiv: 30 hp TERMIN 6: Praktik / utlandsstudier / valfria kurser: 15 hp, Examensarbete: 15 hp

31


32

KANDIDATPROGRAM

Kandidatprogram i ­­f redsoch konfliktvetenskap

Kandidatprogram i genusvetenskap

180 HP

180 HP

Är du intresserad av kris- och konflikthantering, utveckling och fredsbyggande? Kandidatprogrammet i freds- och konfliktvetenskap är en treårig flervetenskaplig utbildning som ger dig kunskaper i klassiska ämnen som statsvetenskap, folkrätt och historia.

Att alla människor ska ha möjlighet att fungera i samhället på lika villkor är en central fråga i dagens samhälle. Kandidatprogrammet i genusvetenskap ger dig kunskap att förstå vilken betydelse genus har för människors förutsättningar och möjligheter i samhället.

Genom programmet skaffar du dig en bred teoretisk verktygslåda, varierade analysmetoder och en intressant yrkesprofil som du till stor del utformar själv. Utöver kärnämnet freds- och konfliktvetenskap kan du välja att fördjupa och komplettera dina kunskaper inom till ­exempel historia, ekonomisk historia, statsvetenskap ­eller socialantropologi. Inom programmet erbjuds du möjligheten att under en termin sätta dina teoretiska kunskaper och akade­ miska färdigheter på prov genom att genomföra en kvalificerad praktiktermin. Den valfria praktikterminen kan utgöra en värdefull språngbräda till kontakter inom ­arbetsmarknaden men framförallt kan den ge dig insik­ ter om att de kunskaper och färdigheter du förvärvat under din studietid är relevanta för ett kommande ­k valificerat yrkesliv. För att kunna konkurrera på en växande lokal, natio­ nell och global arbetsmarknad uppmuntras du också att utnyttja möjligheter till internationella erfarenheter genom exempelvis internationellt studentutbyte eller att genomföra en Sida-finansierad fältstudie (”Minor Field Studies”).

Inom genusvetenskapen ligger fokus på kunskap om makt, identitet och social förändring. Kandidatprogram­ met i genusvetenskap ger dig kunskaper om frågor som bland annat handlar om hur diskriminering motverkas och förebyggs, hur en jämställd organisation skapas och vilken betydelse faktorer som genus, klass och sexualitet har i dagens samhälle. Du kan välja mellan tre olika inriktningar inom programmet: Kultur och media, Jämställdhet, makt och mångfald eller Migration och globalisering. Ditt första år består av grund- och fortsättningskurs i genusvetenskap. År två inleds med kursen Juridik i teori och praktik ur ett genusperspektiv (30 hp) och den påföljande terminen väljer du ett annat samhällsvetenskapligt ämne utifrån ett antal alternativ. Under det tredje och sista året kan du välja att fortsätta med ditt fördjupningsämne, eller att göra praktik under en termin. Sista terminen läser du kandidatkursen och skriver ett fördjupningsarbete.

Arbetsmarknad: programmet är en bra plattform för dig som är intresserad av att arbeta med kvalificerad omvärldsanalys inom till exempel FN, Utrikesdeparte­ mentet, Myndigheten för samhällsberedskap, Sida eller vid olika organ inom EU. Studieort: Lund Behörighetskrav: grundläggande behörighet + Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6). Se hemsida för eventuella förändringar. Läs mer: www.svet.lu.se

Arbetsmarknad: Programmet ger en bred kompetens med spets, profil och samhällsrelevans. Förutom grund­ läggande kunskap i genusvetenskaplig teori kommer du även att få kompetens i aktuell jämställdhetslagstift­ ning, diskriminering och mänskliga rättigheter samt i arbetet med att utveckla och utvärdera jämställdhets­ planer. Programmet ger dig stora möjligheter att inom trygga ramar själv forma din utbildning och profilera dig inom ämnet och den valbara praktikterminen ger dig dessutom möjlighet till arbetslivsförankring. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Engel­ ska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6). Se hemsida för eventuella förändringar. Läs mer: www.genus.lu.se

TERMIN 1: Freds- och konfliktvetenskap grundkurs: 30 hp TERMIN 2: Statsvetenskap grundkurs: 30 hp TERMIN 3: Freds- och konfliktvetenskap fortsättningskurs: 30 hp TERMIN 4: Val av temakurs: Konflikt och ekonomisk utveckling (ekonomisk historia: grundkurs): 30 hp, Konflikters historia (Historia: grundkurs): 30 hp, Konflikters antropologi (Socialantropologi: grundkurs): 30 hp, Konflikt och politiska processer (Statsvetenskap: fortsättningskurs): 30 hp TERMIN 5: Valfria studier t ex praktik eller utbytestermin: 30 hp TERMIN 6: Freds- och konfliktvetenskap kandidatkurs: 30 hp

TERMIN 1: Genusvetenskap, grundkurs: 30 hp TERMIN 2: Genusvetenskap, fortsättningskurs: 30 hp TERMIN 3: Juridik i teori och praktik ur ett genusperspektiv: 30 hp TERMIN 4: Valbar kurs: 30 hp, eller utbytesstudier: 30 hp TERMIN 5: Arbetslivspraktik: 30hp, eller valbar kurs: 30 hp, eller utbytesstudier: 30 hp TERMIN 6: Kandidatkurs: 30 hp


KANDIDATPROGRAM

Kandidatprogram i journalistik

Kandidatprogram i kriminologi

90 HP

Är kriminalitet en livsstil? Hur fungerar kriminal­ vården? Hur ser samspelet mellan sociala normer och rättsregler ut? Kandidatprogrammet i kriminologi presenterar och diskuterar kriminologiska och rättssociologiska grundfrågor.

Vill du bli journalist? Journalistprogrammet vid Lunds universitet är en påbyggnadsutbildning för dig med 90 hp avslutade kurser i bagaget. Utbildningen sträcker sig över tre terminer och leder till en kandidatexamen i journalistik. Utbildningen är direkt yrkesförberedande, vilket inne­ bär att du får kunskaper och färdigheter för att kunna arbeta som journalist inom olika medier. Du genomgår både praktiska som teoretiska moment med särskild tonvikt vid nyhetsjournalistik, webbjournalistik och ­grävande journalistik. Första terminen ger dig kunskap om journalistyrket och om mediernas funktion i samhället vad gäller bland annat yttrande- och tryckfrihet, etiska och juridiska ­regler, nyhetsvärdering och källkritik. Du lär dig också att söka information och att producera och redigera text i olika journalistiska genrer. Du får även kunskap om relationen mellan massmedier, politik och det demo­ kratiska systemet. Under den andra terminen lär du dig att hantera tek­ nik och programvara i praktisk produktion för TV och webb. Här får du också sätta dig in i journalistikforsk­ ningens framväxt och inriktningar. Terminen avslutas med en praktiskt orienterad fördjupningskurs i under­ sökande journalistik. Tredje terminen inleds med ett fördjupningsarbete i reportagegenren. Efter det följer en teori- och metod­ kurs som förbereder dig för examensarbetet i form av en uppsats där du angriper ett journalistikvetenskapligt problem. Utbildningen leder till en kandidatexamen med journalistik som huvudområde. Det finns även en fristående praktikkurs att söka efter utbildningen, där du på en arbetsplats får utveckla och demonstrera dina kunskaper och färdigheter i ­redaktionell miljö.

Arbetsmarknad: Efter examen kan du jobba som jour­ nalist på till exempel olika medieföretag, på myndig­ heter eller som frilansande journalist. Studieort: Lund

180 HP

Utbildningen tar upp kriminologiska teman som våld, brottsoffer och rädsla för brott, kriminella livsstilar, straff och behandlingsinstitutioner, poliser och polis­ väsendet. Man diskuterar också olika rättssociologiska frågeställningar, till exempel hur normer och rättsreg­ ler fungerar i familjen, i skolan, på arbetsplatsen och i samhället. Du lär dig även varför nya lagar stiftas och om lagar får avsedda effekter. I utbildningen ingår såväl teoretiska som praktiska moment. Det ges även goda möjligheter till utlandsstudier inom programmets ramar. Praktiska moment i utbildningen som valbar praktikkurs syftar till att öka anställningsbarheten efter examen. Utbildningen leder till en kandidatexamen i kriminologi med valbart huvudområde sociologi eller rättssociologi.

Arbetsmarknad: Brott och straff är ett ständigt aktuellt ämne i samhällsdebatten och utgör grunden för många yrken i samhället. Du får kompetens att arbeta med utredning, utvärdering och analys med särskilt fokus på lag, rätt, brott och straff. Det skulle kunna leda till arbeten som handläggare, projektledare, utredare, sak­ kunnig eller säkerhetssamordnare. Tänkbara arbetsplat­ ser skulle kunna vara: Kriminalvården, Polisväsendet, Tullverket, Migrationsverket, Brottsförebyggande rådet eller privata säkerhetsföretag. Med vidare utbildning kan man också forska inom det kriminologiska området. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Sam­ hällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet A5). Se hemsida för ev förändringar. Läs mer: www.soclaw.lu.se/krim TERMIN 1: Sociologi: kriminologi, 30 hp TERMIN 2: Rättssociologi, grundkurs: 30 hp TERMIN 3: Valbar fördjupning ikriminologi, sociologi eller rättssociologi: 30 hp

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet samt hög­ skolestudier om sammanlagt 90 hp i avslutade kurser, varav minst fortsättningsnivå i ett ämne.

TERMIN 4: Straffrätt för samhällsvetare: 15 hp, Valbar kurs (som ger perspektiv på det kriminologiska fältet, t.ex. genusvetenskap, psykologi, socialt arbete eller mänskliga rättigheter): 15 hp

Läs mer: www.kom.lu.se

TERMIN 6: Kandidatkurs inom huvudområdet för kandidatexamen ­(sociologi eller rättssociologi): 30 hp

TERMIN 1: Introduktion till journalistiken: 7,5 hp, Journalistikens genrer: 7,5 hp, Lagar, etik, offentlighetsprincip: 7,5 hp, Demokrati, ­politik och mediemakt: 7,5 hp TERMIN 2: Redaktionellt arbete: 15 hp, Journalistik som forskningsobjekt: 7,5 hp, Journalistisk granskning: 7,5 hp TERMIN 3: Reportage: 7,5 hp, Journalistikvetenskaplig teori och metod: 7,5 hp, Examensarbete: 15 hp

TERMIN 5: Praktikkurs: 30 hp eller Valfri kurs: 30 hp eller Utlandsstudier: 30 hp

33


34

KANDIDATPROGRAM

Kandidatprogrammet för personal- och arbetslivsfrågor 180 HP

Vill du vara med och forma morgondagens arbetsliv? Då är kandidatprogrammet för personal- och arbetslivsfrågor något för dig! PA-programmet förbereder dig för självständigt arbete med personal- och arbetslivsfrågor inom företag, för­ valtningar och organisationer. Att arbeta med personal­ frågor innebär idag så mycket mer än vad som traditio­ nellt setts och beskrivits som personalarbete. Utöver personalutveckling, rekrytering, arbetsmiljöfrågor, förhandlingar – uppgifter som tidigare tillsammans med personaladministrativt arbete utgjorde kärnan i arbetet – arbetar man idag också med utrednings- och utvärde­ ringsarbete, organisations- och ledarskapsutveckling, fackligt arbete på central nivå liksom ledaruppgifter i skilda typer av organisationer. Programmet ger möjlig­ het till fördjupning inom ett av ämnena sociologi, peda­ gogik, psykologi eller arbetsrätt. Samtidigt får du också möjlighet att bredda din kompetens genom valfria kur­ ser under din sista termin. Efter kandidatexamen finns också möjlighet att läsa vidare till en masterexamen med inriktning personal och arbetsliv.

Arbetsmarknad: Med en kandidatexamen med inrikt­ ning personal och arbetsliv står du väl förberedd för arbete på en personalavdelning inom både offentlig och privat verksamhet. Det blir också allt vanligare att examen leder till arbete inom exempelvis beman­ ningsföretag, fackliga organisationer och olika former av konsultverksamhet. Exempel på arbetsuppgifter är ledar-, personal- och organisationsutveckling, förhand­ lings- och utredningsverksamhet, personalsocialt arbete och rekrytering. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Sam­ hällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5). Se hemsida för ev förändringar. Läs mer: www.soc.lu.se TERMIN 1: Sociologi: 15 hp, Psykologi: 15 hp

Kandidatprogram i samhälls­ planering – urban och regional planering 180 HP

Vill du vara med och planera en modern samhälls­ utbyggnad som tar hänsyn till sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter? Sök dig då till vårt kandidatprogram i samhällsplanering! Globalisering, arbetslivets omvandling, en förändrad befolkningssammansättning, miljöförstöring och klimat­ hot – alla är faktorer som gör att behovet av planerings­ relevanta analyser ökar. En samhällsplanerare måste ha en bred kunskapsbas och förmåga att sammanställa kunskap från olika specialområden. Programmets kärna utgörs därför av fördjupningsämnena ­samhällsgeografi och sociologi. Programmet fokuserar speciellt på urbana och regionala förhållanden och hur planering i olika former kan hantera dessa. Jämförande studier ­­används ofta i undervisningen, där svenska förhållanden ställs mot utvecklingen i andra länder på olika utvecklings­ nivåer. Ett stort inslag av övningar, fältstudier, exkur­ sioner, GIS-moment (GIS = Geografiska informations­ system) med direkt yrkesrelevans präglar också programmet. Kontakter med potentiella arbetsgivare upprätthålls genom hela programmet.

Arbetsmarknad: Som samhällsplanerare/ samhälls­ analytiker har du en kompetens som är tydlig och direkt användbar på arbetsmarknaden. Flera arbets­givare kommer att efterfråga din kompetens – till exempel kommuner, regionala aktörer, statliga myndigheter, konsultföretag och EU-organ. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet 5/A5).

Läs mer: www.keg.lu.se TERMIN 1: Planeringens förutsättningar 1 – introduktion till samhälls­ geografi: 7,5 hp, Planeringens förutsättningar 2 – Globala utmaningar: resurser, miljö, näringsliv: 7,5 hp, Planeringens förutsättningar 3 – Landskapsförändringar, urbanisering och samhällets geografi: 7,5 hp, Planeringens grunder: 7,5 hp

TERMIN 3: Personalekonomi: 15 hp, Metod & fördjupning: 15 hp

TERMIN 2: Sociologi - Planeringens förutsättningar: 7,5 hp, Sociologi Samhällsbyggande och integration, 7,5 hp, GIS i urban och regional planering: 15 hp

TERMIN 4: Inriktningsval: Organisation (sociologi): 30 hp, Personalutveckling (pedagogik): 30 hp, Arbetsmiljö (psykologi): 30 hp, eller Arbetsrätt (handelsrätt): 30 hp

TERMIN 3: Planeringsteori: 7,5 hp, Regional utveckling och planering: 7,5 hp. Val mellan Kön, klass etnicitet: 15 hp eller Organisationer och sociologisk omvärldsanalys: 15 hp

TERMIN 5: Kandidatkurs i vald inriktning: 30 hp

TERMIN 4: Hållbar utveckling: 7,5 hp, Urban analys med metodtillämpningar: 15 hp, Projektarbete: 7,5 hp

TERMIN 2: Pedagogik: 15 hp, Arbetsrätt I: 15 hp

TERMIN 6: Valfria kurser, praktik eller utbytesstudier: totalt 30 hp

TERMIN 5: Valbara kurser/utlandsstudier: 30 hp, eller Praktik: 15 hp, valbara kurser/utlandsstudier 15 hp TERMIN 6: Praktik eller valbara kurser: 15 hp, Examensarbete: 15 hp


KANDIDATPROGRAM

Kandidatprogrammet i utvecklingsstudier (Bachelor in Development Studies) 180 HP

Varför är vissa delar av världen utvecklade och andra inte? Hur kan en miljard människor leva i fattigdom samtidigt som andra lever i överflöd? Om dessa frågor intresserar dig kan utvecklings­ studier vara något för dig! Som enda universitet i Sverige erbjuder Lunds universi­ tet ett engelskspråkigt treårigt program i utvecklings­ studier. Genom ett samarbete mellan fyra olika äm­ nen – ekonomisk historia, samhällsgeografi, sociologi och statsvetenskap – skapas en internationell utbild­ ningsmiljö där en rad problemområden studeras från flera olika perspektiv och tillsammans ger en djupare förståelse för utvecklingsproblematiken. Den långa erfarenheten av utvecklingsstudier som finns vid Lunds universitet kombineras med en praktisk inriktning. Du får möjlighet att komma i kontakt med u-landsproble­ matiken och utvecklingsarbetets vardag redan under utbildningen. Praktikplatser under tredje året öppnar också dörrar till framtida jobb.

Arbetsmarknad: Personer som har läst utvecklings­ studier arbetar bland annat inom internationella orga­ nisationer och biståndsorganisationer med inriktning mot internationell tjänst, planering, utredning, upp­ lysnings- och undervisningsverksamhet. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 6/A6). Läs mer: www.keg.lu.se TERMIN 1–2: Development and under-development in a historical perspective: 15 hp, Development policy in practice: 15 hp, Development theory: 15 hp, Research methods – an introduction: 15 hp TERMIN 3–4: Courses within your major discipline: 30 hp, Optional courses: 30 hp TERMIN 5–6: Development cooperation in practice: 15 hp, Research methods in developing contexts: 15 hp, Field work/internship or research overview: 15 hp, Independent project in the chosen major subject: 15 hp

Politices kandidatprogrammet 180 HP

Statsvetenskap, nationalekonomi och samhällsgeografi är centrala ämnen i Politices kandidatprogrammet som ger en bra grund för analys- och utrednings­uppgifter inom privat och offentlig sektor. Programmet ger också en bra grund för studier på avancerad nivå. Att ekonomi och politik hänger nära samman är en grundläggande utgångspunkt i programmet. Det ena kan inte förstås som helt fristående från det andra, oavsett av om det handlar om den globala nivån, EU ­eller den lokala politiska ekonomin. Utbildningen ger dig förmågan att analysera ekonomiska och politiska före­teelser i en föränderlig värld. Pol kand.-programmet är uppbyggt kring fördjupningsämnena statsvetenskap, nationalekonomi och samhällsgeografi. Dessutom kan man även läsa kurser i företagsekonomi, handelsrätt och statistik. Oavsett inriktning följer alla studenter samma programstruktur. Första och andra terminen består av kurser i statsvetenskap och nationalekonomi. ­Under termin tre väljer du kurser bland ämnena sam­ hällsgeografi, företagsekonomi, handelsrätt eller statis­ tik. Under de efterföljande terminerna fortsätter du att läsa kurser i fördjupningsämnet och skriver examens­ arbete för kandidatexamen i ditt fördjupningsämne. En termin inom utbildningsprogrammet är helt valfri. Då kan du till exempel läsa en termin utomlands eller göra praktik motsvarande 30 hp. Beroende på vilken kombination av kurser och delkurser som du väljer kan din pol. kand.-examen få en egen unik profilering. Du kan även få ut en pol. kand.-examen efter studier på fristående kurser, under förutsättning att ovanstående krav är uppfyllda.

Arbetsmarknad: Personer som har läst på politices kan­ didatprogrammet arbetar bland annat på nationell och internationell nivå som handläggare, utredare, analyti­ ker, projektledare, journalist, informatör och forskare. Studieort: Lund Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Engel­ ska 6, Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehörighet A4). Se hemsidan för ev föränd­ ringar. Läs mer: www.svet.lu.se/polkand TERMIN 1: Statsvetenskap – grundkurs: 30 hp TERMIN 2: Nationalekonomi – grundkurs: 30 hp TERMIN 3: Samhällsgeografi/företagsekonomi/handelsrätt/statistik: 30 hp eller Statistik + handelsrätt (juridisk översiktskurs): 30 hp TERMIN 4: Fortsättningskurs nationalekonomi/statsvetenskap/samhälls­ geografi: 30 hp TERMIN 5: Kandidatkurs nationalekonomi/statsvetenskap/samhälls­ geografi, utbytesstudier eller valfria kurser motsvarande: 30 hp TERMIN 6: Kandidatkurs nationalekonomi/statsvetenskap/samhälls­ geografi eller praktik, utbytesstudier eller valfria kurser motsvarande: 30 hp

35


36


37


38

KANDIDATPROGRAM

Kandidatprogram i service management 180 HP

Detta är utbildningen för dig som vill arbeta med att leda, utveckla och organisera verksamheter där kundrelationer och servicemöten är centrala. Service management är ett tvärvetenskapligt ämne som ger dig bred kunskap om organisation, ­ekonomi, marknadsföring och ledning av företag och organisationer. Utbildningen har utvecklats i nära samarbete med institutionens partnerföretag och organisationer. I kombination med teori lär du dig analysera innehållet utifrån sociala, kulturella och miljörelaterade per­ spektiv. Under­visningen är uppbyggd på bland annat föreläsningar, grupparbeten, workshops, case och PBL (problem­baserat lärande). Under studietiden får du också kontakt med näringslivet genom bland annat gästföreläsningar och studiebesök När du söker till kandidatprogrammet i Service Manage­ment väljer du vilken inriktning du vill speciali­ sera dig inom: Health, Retail eller Tourism & hotel. Varje läsår består av fyra kurser där en kurs är inriktnings­ specifik och övriga tre kurser läses gemensamt. Även de gemensamma kurserna innehåller inslag med olika branschperspektiv. Under utbildningens s­ enare del finns möjlighet till utlandsstudier.

Health management Inriktningen ger dig kunskaper i att driva och organisera verksamheter på hälsomarknaden. Du studerar ekonomi, ledarskap och organisering av hälsoarbete med ett sär­ skilt fokus på de speciella krav som företag och organi­ sationer inom hälsobranschen efterfrågar. Du kommer också att utveckla kunskaper om marknader, entrepre­ nörskap etiska och juridiska ramar, personalekonomi, strategier för hälsopromotion samt investeringar och lönsamhet i hälsoarbete. Utöver detta får du lära dig hur du gör en omvärldsanalys och affärsplan.

Arbetsmarknad: Med denna utbildning förbereder du dig för en karriär som till exempel Health manager eller hälsostrateg inom både näringsliv och offentlig sektor. Intressanta branscher är till exempel friskvård, träning, spa, hälso- och sjukvård samt vård och omsorg.

Retail management Efter utbildningen kan du söka ledarbefattningar inom hotell, arbeta som restaurangchef eller med marknadsfö­ ring inom branschen. Utbildningen ger dig också en möjlighet till att göra internationell karriär, starta egen verksamhet eller söka arbete inom andra service­ branscher.

Arbetsmarknad: Efter utbildningen kan du arbeta som marknadsförare, entreprenör, projektledare, butiks­chef, inköpare, konsult, controller eller med andra befattningar på retailföretag.

Studieort: Helsingborg Behörighetskrav: För samtliga inriktningar gäller grund­ läggande behörighet + Matematik 3b/3c, Samhällskun­ skap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A4). Se hemsida för ev förändringar. Läs mer: www.ism.lu.se/servicemanagement TERMIN 1: Introduktion till service management: 15 hp, Servicesektorns framväxt i ett ekonomgeografiskt och nationalekonomiskt perspektiv: 15 hp TERMIN 2: Inriktningsspecifik kurs: 15 hp, Konsumtion, identitet och kommunikation: 15 hp TERMIN 3: Organisering och marknadsföring av serviceverksamheter: 15 hp, Redovisning och ekonomistyrning i serviceverksamheter: 15 hp TERMIN 4: Metod och analytisk färdighet: 15 hp, Inriktningsspecifik kurs: 15 hp TERMIN 5: Strategi och verksamhetsstyrning i serviceverksamheter: 15 hp, Ledarskapsrollen i serviceverksamheter: 15 hp TERMIN 6: Inriktningsspecifik kurs: 15 hp, Examensarbete: 15 hp

Tourism & hotel management Inriktningen Tourism & hotel management riktar sig till dig som vill arbeta med värdskap, ledarskap och innova­ tion i turismnäringen eller hotellbranschen. Med utbild­ ningen blir du väl insatt i hur branschen fungerar när det gäller innovationer, kundrelationer, organisationsstruk­ turer, personalledning och företagens roll i samhället. De inriktningsspecifika kurserna handlar om såväl innovatio­ ner, värdskap, upplevelser och mobilitet, som om platsut­ veckling, innovation och hållbarhet.

Arbetsmarknad: Att arbeta inom besöksnäringen ger flera karriärvägar inom turism- och hotellbranschen samt inom mötes- och eventindustrin. Du kommer exempelvis att kunna söka ledarbefattningar inom travel mana­ gement, hotell eller arbeta med marknadsföring inom branschen.


KANDIDATPROGRAM

Kandidatprogram i logistics service management

Kandidatprogram i strategisk kommunikation

180 HP

180 HP

Logistik handlar om att uppnå högsta möjliga effektivitet i en verksamhet genom bra service och låga kostnader, för att tillgodose alla parter i en flödeskedja.

Är du intresserad av att utveckla förmågan att förmedla budskap genom text och bild? Vill du utveckla organisationers varumärke och relationer till olika målgrupper? Vill du jobba med den interna kommunikationen på ett företag eller en organisation?

Kandidatprogrammet i logistics service management är utbildningen för dig som vill arbeta med att utveckla innovativa och kostnadseffektiva logistiklösningar som sätter kunden och service i centrum. Utbildningen är tvärvetenskaplig med en internationell profil då fram­ tidens arbetsmarknad präglas av samarbete över grän­ ser och globalisering. Under din utbildning studerar du metoder och modeller från olika perspektiv för att kunna förbättra logistiksystem, servicelösningar och lönsamhet. Du läser bland annat kurser i ekonomi, ledarskap, organi­ sation och verksamhetsstyrning. Under studietiden får du också kontakt med näringslivet genom bland annat gästföre­läsare och studiebesök.

Arbetsmarknad: idag finns ett växande behov av logis­ tiker på arbetsmarknaden. Efter utbildningen kan du arbeta som till exempel logistikchef, projektledare, informatör, inköpare, distributionsansvarig, platschef eller andra befattningar inom logistik, varuflöden och transport­ekonomi. Studieort: Helsingborg Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Matematik C, Samhällskunskap A eller Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A4). Se hemsidan för eventuella förändringar. Läs mer: www.ism.lu.se/logistics TERMIN 1: Introduktion till Service management: 15 hp, Redovisning och ekonomistyrning i serviceverksamheter: 15hp TERMIN 2: Verksamheters karaktär och dess förutsättningar ur ett logistiskt perspektiv: 15 hp, Logistik, enheteslaster och dess utrustningskomponenter: 15 hp TERMIN 3: Organisering och marknadsföring av serviceverksamheter: 15 hp, Förändringsprocesser i försörjningskedjan: 15 hp TERMIN 4: Juridik för Logistics Service Management: 7,5 hp, Metod och analytisk färdighet - kvalitativ metod: 7,5 hp, Metod och analytisk färdighet - kvantitativ metod: 7,5 hp, Självständigt arbete: 7,5 hp

Då är kandidatprogrammet i strategisk kommunikation något för dig. Under utbildningen får du utveckla din förmåga att kommunicera över kulturella och sociala gränser – något som efterfrågas allt mer i dagens globa­ liserade kunskapssamhälle. Målet med utbildningen är att du ska bli en kritiskt tänkande kommunikatör. Till skillnad från mer tradi­ tionella informatörsutbildningar så ger programmet i strategisk kommunikation dels en bredare kompetens (mot marknadskommunikation), dels en mer praktisk kompetens (med produktions­moment). Du tränas i såväl retorik och praktisk svenska som visuell kommunikation. Under utbildningen kopplas teoretiska kunskaper inom områdena marknadskommunikation, public relations och internkommunikation till yrkeslivet. Detta görs bland annat genom en praktik­period och gästföreläsare från näringslivet. Genom utbildningen får du ett helhetsperspektiv på organisationers kommunikationsbehov och du möter lärare från flera ämnen såsom företagsekonomi och ­retorik. Du ges dessutom möjlighet att skapa en unik profil på din utbilning genom en utbytestermin utom­ lands eller valbar termin på annat lärosäte.

Arbetsmarknad: Efter utbildningen kan du arbeta som till exempel kommunikatör, PR-konsult, marknadskom­ munikatör eller webbredaktör inom både privata och ­offentliga organisationer. Utbildningen förbereder också för fortsatta studier på avancerad nivå. Studieort: Helsingborg Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Engel­ ska 6, Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A4). Se hemsidan för eventuella ändringar. Läs mer: www.isk.lu.se/kandidatsk

TERMIN 5: Strategi och verksamhetsstyrning i serviceverksamheter: 15 hp, Miljö- och kvalitetsstyrning ur ett logistikperspektiv: 7,5 hp, Logistik i serviceverksamheter: 7,5 hp

TERMIN 1: Strategisk kommunikation i teori och praktik: 7,5 hp, Perspek­tiv på kommunikation: 7,5 hp, Kommunikation i organisationer: 15 hp

TERMIN 6: Komplexa logistiska system: 15 hp, Examensarbete för kandidatexamen: 15 hp

TERMIN 2: Varumärkeskommunikation: 9 hp, Språkstrategi: 7,5 hp, Kom­ munikationsdesign: 7,5 hp, Kommunikationsdesign i digitala landskap: 15 hp TERMIN 3: Contemporary public relations: 7,5 hp, Medier, makt och samhälle: 7,5 hp, Introduction to research methods and academic writing: 15 hp TERMIN 4: Ekonomistyrning, finansiell analys och ekonomisk rapportering: 15 hp, Yrkespraktik i strategisk kommunikation: 15 hp TERMIN 5: Valbara kurser vid utländskt eller nationellt lärosäte: 30 hp TERMIN 6: Strategisk kommunikation i kris och förändring: 7,5 hp, Forskningsmetoder i strategisk kommunikation: 7,5 hp, Examensarbete för kandidatexamen: 15 hp

39


40

KANDIDATPROGRAM

Kandidatprogram i strategisk kommunikation och digitala medier 180 HP

Detta är utbildningen för dig som siktar på att bli expert på kommunikation i digitala sammanhang. Oavsett om du vill bli projektledare, kommunikationsstrateg eller jobba med webbpublicering får du genom programmet en bred och tvärvetenskaplig kompetens som kommunikatör med inriktning mot digitala medier. Då ska du läsa vår tvärvetenskapliga ­kandidatutbildning Strategisk kommunikation och digitala medier. Program­ met förenar den strategiska kommunikationens samhäl­ leliga och sociala aspekter med kurser i systemvetenskap som bland annat behandlar interaktionsdesign, webbpu­ blicering, webbdesign och utvecklingsmetoder. Organisationsperspektivet löper som en röd tråd ­genom hela utbildningen som är väl anpassad mot ­dagens behov i näringslivet. Programmet kopplar sam­ man ämnena public relations, marknadskommunikation och internkommunikation med studier av informationsoch kommunikationsteknologi. Denna kombination av ämnen ger en kompetens som efterfrågas allt mer av både organisationer och företag. Under utbildningen ägnar du dig både åt teoretiska studier och praktiska övningar. Programmet ­innehåller också en praktikperiod och möjlighet till ­utlandsstudier.

Arbetsmarknad: Du kommer att kunna arbeta både praktiskt och strategiskt med kommunikationsplane­ ring, digital marknadsföring och PR, sociala intranät, internetstrategier samt risk-, krav- och kvalitetsanalyser. Utbildningen förbereder också för fortsatta studier på avancerad nivå. Studieort: Helsingborg Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Engel­ ska 6, Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdes­behörighet A4). Se hemsidan för eventuella ändringar. Läs mer: www.isk.lu.se/kandidatdm TERMIN 1: Strategisk kommunikation i teori och praktik: 7,5 hp, Perspektiv på kommunikation: 7,5 hp, Kommunikation i organisationer: 15 hp TERMIN 2: Varumärkeskommunikation: 9 hp, Språkstrategi: 7,5 hp, Kom­ munikationsdesign: 7,5 hp, Kommunikationsdesign i digitala landskap: 15 hp TERMIN 3: Contemporary public relations: 7,5 hp, Strategic communication and digital media – culture and society: 7,5 hp, Introduction to research methods and academic writing: 15 hp TERMIN 4: Ekonomistyrning, finansiell analys och ekonomisk rapportering: 15 hp, Visuell kommunikation: 7,5 hp, Digital marknadskommunikation: 7,5 hp TERMIN 5: Studier utomlands: 30 hp eller Yrkespraktik: 15 hp och valbara kurser vid svenskt eller utländskt lärosäte: 15 hp TERMIN 6: Strategisk kommunikation i kris och förändring: 7,5 hp, Forskningsmetoder i strategisk kommunikation: 7,5 hp, Examens­arbete för kandidatexamen: 15 hp


ÄMNESLÄRARUTBILDNINGEN

Lunds universitet var det självklara valet för mig. Utbildningskvalitet var det mest centrala, och Lund håller erkänt hög nivå. Andra viktiga faktorer var utbudet av program och kurser som ger många möjligheter till specialinriktningar. Du kan forma din utbildning på väldigt många olika sätt och läsa precis det som intresserar dig! Den anrika historien och den starka kunskapstraditionen som finns i Lund kändes också väldigt lockande. Miljön är unik!” Henrik Hågemark, från Höganäs, läste Politices ­kandidatprogrammet

41 41


42

Program fรถr yrkesexamen


PROGRAM – YRKESEXAMEN

Psykologprogrammet

Socionomprogrammet

300 HP

210 HP

Psykologprogrammet är en yrkesutbildning som omfattar 300 högskolepoäng under 5 års heltidsstudier och leder till psykologexamen. För psykologlegitimation som utfärdas av Socialstyrelsen krävs därutöver ett års praktisk tjänstgöring under handledning av legitimerad psykolog.

Även i en välfärdsstat som Sverige finns det social utsatthet som orsakats av personliga eller samhälleliga omständigheter. Det kan röra sig till exempel om hemlöshet, fattigdom eller beroendeproblematik. Socionomers arbete innebär ofta direktkontakt med människor och grupper i utsatta situationer men kan också handla om att påverka strukturella faktorer som orsakar problemen.

En psykologexamen ger goda förutsättningar att arbeta för att förbättra människors liv, inom många verksam­ hetsområden, och genom arbete med både individer, grupper, organisationer och miljöer. Arbetsmetoderna omfattar kvalificerad bedömning, behandling, konsulta­ tion, handledning, organisationsutveckling och peda­ gogisk verksamhet, samt utvärdering och utveckling av olika verksamheter. Psykologprogrammet löper över tio terminer och ger ett mångsidigt perspektiv på människan – biologiskt, psykologiskt, socialt och kulturellt. Undervisningen präglas av en stor bredd i undervisningsformer och där teoretiska och praktiska inslag hela tiden samspelar. Efter halva utbildningen gör du nästan en hel termins verksamhetsförlagd utbildning (praktik). Genom hela programmet fördjupas förståelsen för vetenskaplig kunskapsbildning och vad ett vetenskapligt förhållningssätt innebär i psykologers praktik. Utbild­ ningen avslutas med ett examensarbete i form av en masteruppsats.

Arbetsmarknad: Det finns idag ca 10 000 leg. psykologer som arbetar inom många olika sektorer av samhället. Vanliga arbetsområden är inom barn- och vuxenpsykiatri, skola och förskola, omsorg och sjukvård samt arbetslivets organisationer. Cirka en tredjedel av psykologerna driver eget företag. Behovet av psykologinsatser är växande i ett samhälle med stora förändrings- och kompetenskrav, kulturell mångfald och ambitioner att främja individens psykiska hälsa och livskvalitet, vilket medför att psyko­ logers kompetens efterfrågas på allt fler områden. Arbetsmarknaden för psykologer är för närvarande god med en arbetslöshet som är väsentligt lägre än genom­ snittet. Alla prognoser tyder på att detta läge kommer att bestå även framöver.

Socionomprogrammet som omfattar tre och ett halvt års heltidsstudier kan läsas både i Lund och i Helsingborg. Utbildningen kännetecknas av ett samspel mellan teori och praktik genom att yrkesverksamma socionomer tillsammans med brukar- och ideella organisationer medverkar under delar av utbildningen. I utbildningen ingår färdighetsträning, bland annat i form av kommuni­ kationsövningar och handledd socionompraktik som kan göras såväl i Sverige som utomlands. Socialhögskolans forskare undervisar på alla nivåer i programmet. Du får därför insyn i den senaste forskning­ en inom socialt arbete och andra närliggande områden. Efter socionomexamen har du möjlighet att fortsätta läsa till magister/master/doktorsexamen i socialt arbete. Det finns också möjlighet att vidareutbilda sig till psyko­ terapeut efter en tids arbetslivserfarenhet.

Arbetsmarknad: Socionomprogrammet leder till en yrkesexamen. Socionomer kan exempelvis arbeta som socialsekreterare, biståndsbedömare, arbetsledare inom äldre- och handikappomsorg, kuratorer vid sjukhus och skolor eller inom kriminalvården. Många jobbar med barn och ungdomar, personer med missbruks- och bero­ endeproblematik, familjer med försörjningsproblem med mera. Socionomer kan också arbeta med utvecklingsarbete, utvärderingsarbete eller med uppgifter på strukturell nivå. Studieort: Lund eller Helsingborg Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Matema­ tik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbe­ hörighet A5). Se hemsida för eventuella förändringar.

Läs mer: www.soch.lu.se TERMIN 1: Socialt arbete som ämne och profession: 30 hp

Studieort: Lund

TERMIN 2: Samhällsvetenskap och socialt arbete: 30 hp

Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Mate­ matik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdes­ behörighet A5). Se hemsida för eventuella förändringar.

TERMIN 3: Juridik i socialt arbete 1: 15 hp, Juridik i socialt arbete 2: 15 hp

Läs mer: www.psy.lu.se TERMIN 1–3: Introduktion till psykologyrket och psykologin: 22,5 hp, Människan i biologiskt och kognitivt perspektiv: 30 hp, Människan i livslopps­perspektiv: 32,5 hp TERMIN 4–6: Människan i socialt och kulturellt perspektiv: 25 hp, Klinisk psykologi I: 23 hp, Psykoterapi, psykoterapeutisk teori: 20 hp, Verksamhetsförlagd utbildning: 22 hp TERMIN 7–10: Psykoterapi, psykoterapeutisk metod och tillämpning: 18 hp, Psykologens arbete i grupper & organisationer: 34,5 hp, Valbar för­­djup­ning: 7,5 hp, Vetenskapsteori, metod och statistik: 15 hp, Klinisk psykologi II: 15 hp, Examensarbete för psykologexamen: 30 hp

TERMIN 4: Perspektiv på sociala problem och interventioner: 15 hp Kommunikation och handling i socialt arbete: 15 hp TERMIN 5: Verksamhetsförlagd utbildning, praktik och teori 30 hp TERMIN 6: Det sociala arbetets organisering: 7 hp, Kunskapsproduktion i socialt arbete: 8 hp, Examensarbete: 15 hp TERMIN 7: Valbar fördjupningskurs: 15 hp, Professionellt socialt arbete: 15 hp

43


44

Program pĂĽ avancerad nivĂĽ


MASTERUTBILDNING – AVANCERAD NIVÅ

När du har tagit din kandidatexamen finns det möjlighet att läsa vidare till en master- eller magisterexamen. Det finns hela 22 samhällsvetenskapliga masterutbildnin­gar att välja på, varav 14 ges på engelska. Miljön är interna­tionell – många kurser ges på engelska och du läser med studenter från hela världen. Läs mer om masterutbildningar på www.lu.se/master/sam

• Development Studies • European Affairs • Genus, migration och social rättvisa • Global Studies • Human Ecology • Human Geography • International Development and Management • Media and Communication Studies • Personal- och arbetslivsfrågor • Pedagogik • Psychology • Service management, supply chain • Service management, retail • Service management, tourism • Social Studies of Gender • Socialantropologi • Socialt arbete • Sociologi • Sociology of Law • Statsvetenskap • Strategic Communication • Welfare Policies and Management

45


46

Kontakt


47

STUDIEVÄGLEDNING I SAMHÄLLSVETENSKAP ■ Beteendevetenskap, Psykologi, Psykologprogrammet www.psy.lu.se Beteendevetenskapliga programmet studievagledare_bvp@psy.lu.se Fristående kurser studievagledare@psy.lu.se Psykologutbildningen studievagledare_psp@psy.lu.se Institutionen för psykologi Box 213, 221 00 Lund Besöksadress Paradisg. 5 O och 5 P, Lund ■ Freds- och konfliktvetenskap, Pol. kand.-programmet, Statsvetenskap www.svet.lu.se studievagledare@svet.lu.se Statsvetenskapliga institutionen Box 52, 221 00 Lund Besöksadress Paradisgatan 5 H, Lund ■ Genusvetenskap www.genus.lu.se studievagledare@genus.lu.se Genusvetenskapliga institutionen Box 117, 221 00 Lund Besöksadress Allhelgona kyrkogata 14 M, Lund ■ Humanekologi, Samhällsgeografi, Utvecklingsstudier www.keg.lu.se Utvecklingsstudier, samhällsplanering studievagledare@keg.lu.se Kandidatprogram i utvecklingsstudier bids@keg.lu.se Humanekologi studievagledare@hek.lu.se Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Sölvegatan 12, 223 62 Lund Besöksadress Geocentrum byggnad I, Sölvegatan 10, Lund

■ Kriminologprogrammet, Rättssociologi www.soclaw.lu.se studievagledare@soclaw.lu.se Rättssociologiska institutionen Box 42, 221 00 Lund Besöksadress Allhelgona kyrkogata 14, Lund

■ Socialt arbete, Socionomprogrammet www.soch.lu.se studievagledare@soch.lu.se Socialhögskolan Box 23, 221 00 Lund Besöksadress Bredgatan 26, Lund

■ Medie- och kommunikationsvetenskap www.kom.lu.se studievagledare@kom.lu.se Institutionen för kommunikation och medier Box 201, 221 00 Lund Besöksadress SOL-centrum, Helgonabacken 12, Lund

■ Strategisk kommunikation www.isk.lu.se Studievagledare@isk.lu.se Institutionen för strategisk kommunikation Box 882, 251 08 Helsingborg Besöksadress Universitetsplatsen 2, Campus Helsingborg

■ PA-programmet, Pedagogik, Socialantropologi, Sociologi www.soc.lu.se studievagledare@soc.lu.se Sociologiska institutionen Box 114, 221 00 Lund Besöksadress Paradisgatan 5 G, Lund

ALLMÄN STUDIEVÄG­LEDNING

■ Service Management, Equality and diversity www.ism.lu.se studievagledning@ism.lu.se Institutionen för service management och tjänstevetenskap Box 882, 251 08 Helsingborg Besöksadress Universitetsplatsen 2, Campus Helsingborg

■ Allmän studievägledning vid Lunds universitet studievagledning@stu.lu.se www.lu.se/studievagledning Besöksadress Sölvegatan 29, ­Genetikhuset, Lund Tel: 046-222 01 00

Produktion: FEW och Kansli S, Lunds universitet. Redaktör: Mats Kristersson. Fotografer: Kenneth Ruona, Johan Persson, Charlotte Carlberg Bärg, Apelöga, G Menander. Upplaga: 5 000 ex. Tryck: Media-Tryck, Lunds universitet. Denna katalog kan beställas på www.lu.se/kataloger. Med reservation för ändringar.


48

Öppet hus! Besök Lunds universitet och få inspiration och tips! Läs mer på www.lu.se/oppethus

Samhällsvetenskap – för dig som vill förstå vad som sker omkring oss och vara med och förändra!

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA FAKULTETEN

WWW.SAM.LU.SE Instagram.com/lundsuniversitet Snapchat-Lundastudent

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.