LUM 5, 2024

LUNDS UNIVERSITETS MAGASIN | NR 5 | 2024

Stulen dyrgrip åter i Lund

Olika bud om säkerhet i fält

Nya utbildningsministern ger svar

Nya perspektiv

TIMBUKTU OM ARBETET I LU:S KULTURRÅD

Satsar på att bli supercyklist på sex veckor

Kan sex veckors cykelpendling mellan Södra Sandby och Lund få LUM:s reporter att förvandlas från soffpotatis till supercyklist?

Jag och tjugo andra testcyklister började den sex veckor långa prövningen en måndag i september – en dag när regnet vräkte ner. Men trots den mindre charmiga väderleken vid starten har min tid som testcyklist mellan Södra Sandby och Lund gett mersmak. Det finns något magiskt i att tidiga morgnar trampa fram på Hardebergaspåret och känna lukten av nyklippt gräs, multnande löv och vissnande solrosor.

PENDLINGSPROJEKTET PÅGÅR i sex veckor. En grupp använder elcyklar, en trampar vanliga cyklar. När de sex veckorna gått ska en forskargrupp vid Lunds universitet, som leds av Eva Ekvall Hansson, ta reda på vad cykelpendlandet lett till. Har våra hälsovärden förbättrats och i så fall hur? Hur har blodvärden, blodtryck, midjemått och vikt med mera förändrats under de sex cykelveckorna? Sover vi bättre och mer? Och vad kan få oss att fortsätta vara hälsosamma ”superc yklister”? – Vi hoppas få svar på deltagarnas upplevelse av att cykelpendla till arbetet, framför allt vad som behövs för att de ska fortsätta cykelpendla och vilka hinder de upplever finns för fortsatt cykelpendlande, säger Eva Ekvall Hansson, professor i fysioterapi, som leder forskningsprojektet.

t

VÄNSTRA OCH HÖGRA BILDERNA: 21 cyklister, alla anställda vid Lunds universitet, testar under sex veckor att cykelpendla mellan Södra Sandby och Lund. LUM:s reporter Tove Smeds är en av dem.

MITTEN ÖVERST: Tänk att ett midjemått kan vara så roligt! Emma Tufvesson på bilden genomför tillsammans med Mimmi Carlsson ett studentarbete inom fysioterapiprogrammet på projektet.

MITTEN NEDERST: Batteriladdning och förvaring. Under projektet testar LU Byggnad, LTH och Akademiska hus låsbara batteriskåp för batterier till elcyklar.

Eva Ekvall Hansson leder forskningsprojektet där man kartlägger bland annat vilka hinder det finns för cykelpendling.

Mimmi Carlsson vägleder genom det inledande konditionstestet.

tDärför träffar jag inledningsvis Emma Tufvesson och Mimmi Carlsson som går termin fem på fysioterapiprogrammet. De ska skriva en kandidatuppsats där de undersöker effekten av sex veckors cykelpendling vad gäller syreupptagningsförmåga, sömn och BMI hos friska individer. Midjemått och vikt registreras och så får jag en logg som ska fyllas i dagligen.

SUPERCYKELVÄGAR ÄR ett befintligt koncept som arbetats fram av Region Skåne tillsammans med Trafikverket och flertalet kommuner. Syftet är att rusta upp starka pendlingscykelvägar till supercykelvägar. Ungefär hälften av alla Skånes invånare kan cykla till jobb eller studier på mindre än 30 minuter, men det är färre än en tiondel som gör det.

– Tanken är att en mer hållbar och aktiv mobilitet förbättrar folkhälsan samtidigt som det minskar både vårt bilberoende och vårt klimatavtryck. Det är bra för individen,

regionen och samhället i stort helt enkelt, säger Vanja Wickman, innovationsledare och projektledare för Green Mobility Shift på Innovation Skåne.

I skrivande stund pågår projektet fortfarande. Kanske är det inbillning, men redan nu, efter fyra veckor, tycker jag att kläderna sitter lite lösare. Facit kommer när slutmätningarna görs framöver.

TEXT: TOVE SMEDS FOTO: ÅSA HANSDOTTER

SUPERCYKELVÄGAR

Efter fyra veckor som testcyklist tycker LUM:s reporter Tove Smeds att kläderna kanske sitter aningen lösare.

Projektet är ett samarbete mellan Lunds universitet och Innovation Skåne, inom ramen för det större projektet Green Mobility Shift och Case supercykelvägar i samarbete med region Skåne, finansierat av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Syftet är bland annat att uppmuntra medarbetare vid Lunds universitet att ta cykeln till arbetet och samtidigt få mer kunskap om vad som bäst stöttar för att uppnå hållbarare resvanor.

Jan Olsson redaktör 046 ­222 94 79 jan.olsson@kommunikation.lu.se

Minna Wallén ­W idung journalist 046 ­222 82 01, minna.wallen ­ widung @kommunikation.lu.se

Petra Francke journalist och formgivare 046 ­222 03 16 petra.francke@kommunikation.lu.se

Åsa Hansdotter journalist medicin 046–222 18 87 asa.hansdotter@med.lu.se

Johan Joelsson journalist naturvetenskap 046 ­222 71 86 johan.joelsson@science.lu.se

Louise Larsson journalist ekonomi 046 ­222 08 44 louise.larsson@ehl.lu.se

Gisela Lindberg journalist humaniora och teologi 046 ­222 72 33 gisela.lindberg@kansliht.lu.se

Ulrika Oredsson journalist samhällsvetenskap 046 ­222 70 28 ulrika.oredsson@kommunikation.lu.se

Jessika Sellergren journalist teknik 046 ­222 85 10 jessika.sellergren@lth.lu.se

Eva Johannesson ansvarig utgivare 046 ­222 14 97 eva.johannesson@kommunikation.lu.se

Adress: LUM, Lunds universitet, Box 117, 221 00 Lund

Internpost: Hs 22

E-post: lum@kommunikation.lu.se LUM på nätet: medarbetarwebben.lu.se/lum

Annonser: lum@kommunikation.lu.se

Prenumeration på nyhetsbrev: Anställda vid LU får LUM till sin arbetsplats och via digitalt nyhetsbrev. Externa personer som vill prenumerera på nyhetsbrevet kan kontakta jan.olsson@ kommunikation.lu.se

Tryck: Exakta Print AB, Malmö.

Nästa LUM: Manusstopp: 20 november Utkommer: 12 december

ISSN: 1653 ­2295

Omslag: Jason ”Timbuktu” Diakité. Foto: Jenny Leyman.

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968. Det når i dag samtliga anställda. LUM har en upplaga på 8 000 exemplar och utkommer med 6 nummer per år.

Ny på jobbet efter ministerrockad

Sveriges nya utbildningsminister Johan Pehrson besöker i dagarna Lunds universitet. I LUM berättar han om sin vision för svenska universitet och högskolor – men också vad han anser inte hör hemma på svenska lärosäten.

Kul i kulturrådet

Han är en av de klarast lysande stjärnorna på den svenska musikhimlen, hedersdoktor i Lund och ledamot i universitetets kulturråd. Vi har träffat Jason Diakité.

Osannolika turer för stulen Marsglob

En värdefull glob föreställande Mars stals för nästan tio år sedan i Astronomihuset. När alla gett upp hoppet damp det ner ett mejl från en antikhandlare.

6 14 22 26

Hur säkert är det att fältarbeta?

Hur förbereds forskare när de ska ut på fältarbete och vem bär ansvaret för säkerheten om faror dyker upp? Svaret är inte självklart.

Undervisning ses som tapas

På LTH har det undersökts varför utvecklingen går mot att färre studenter deltar i campusundervisningen. En begränsande faktor är tid, en annan att frånvarande studenter ser undervisning som ett tapasbord där campus bara är en del.

aktuellt.

Nya utbildningsministern:

Satsar på ingenjörslandet Sverige

STYRNING. Sverige ska vara en ledande forskningsnation och för att nå dit är det viktigt att satsa på forskningens infrastruktur.

Det anser Sveriges nya utbildningsminister Johan Pehrson och gläntar därmed kanske på dörren om vad som väntar i den kommande forsknings- och innovationspropositionen.

Johan Pehrson nämner ESS, MAX IV och SciLifeLab som betydande och mycket viktiga satsningar.

– Forskningens infrastruktur är ett viktigt område. Det handlar om att ge svenska forskare goda förutsättningar för sin forskning.

Det var för drygt en månad sedan som Liberalernas partiledare Johan Pehrson efterträdde Lundabon och partikollegan Mats Persson som utbildningsminister. En ministerpost som känns naturlig för den som leder ”Sveriges skolparti”, menar Johan Pehrson.

POLITIKENS INRIKTNING kommer knappast att skilja sig från företrädarens. Excellens, banbrytande teknik och spjutspetsforskning står högst i kurs för den nya utbildningsministern. I samband med höstbudgeten blev det känt att regeringen satsar 6,5 miljarder kronor på forskning och innovation de kommande fyra åren och mycket av pengarna kommer att hamna i de prioriterade områdena.

– Sedan tidigare har vi presenterat flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven. Bland annat en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom natur vetenskap och teknik.

– I höst kommer jag även lägga fram en STEM ­strategi (STEM står för Science, Technology, Engineering and Mathematics, reds anm.) som omfattar hela utbildningskedjan, från förskolan till forskarutbildning.

Humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi står inte riktigt lika högt i kurs när pengarna ska delas ut. Visserligen höjer regeringen ramersättningen för utbildningsområdena, något som enligt utbildningsministern ska möjliggöra mer lärarledd tid och bättre förbereda studenterna på yrkeslivet.

– Det är en viktig signal om att fokus är hög kvalitet snarare än en fortsatt expansion av antalet studenter i högskolan inom dessa områden, säger Johan Pehrson.

NYFIKENHET är en förutsättning för ny vetenskaplig kunskap, anser han. Grundläggande är också att forskare själva bestämmer inriktningen på sin forskning.

– En annan faktor att beakta när det

gäller vilken forskning som är viktig är att det ständigt sker förändringar i samhället som gör att det snabbt kan uppstå behov av expertis inom olika områden. Det behövs därför även en bredd på den forskning som bedrivs i Sverige.

APROPÅ den nyss avslutade utredningen om etikprövningssystemet och för slagen om framtida undantag från kravet på etikgodkännande betonar han att forskare framfört att otydlig praxis gör att det idag finns risk att viss forskning inte genomförs.

– Målet är att etikprövning bara ska genomföras där det verkligen behövs för att skydda forskningspersonen och respekten för människovärdet.

Under året har propalestinska demonstranter vid flera tillfällen stört möten, under visning och ceremonier vid svenska lärosäten. Den sortens aktivism och manifestationer har Johan Pehrson inte mycket till övers för:

Nya utbildningsministern Johan Pehrson. foto: lena- s /mostphotos

– Vi lever i en orolig och turbulent tid, vi måste vara tydliga med att man ska kunna läsa på ett universitet eller vara lärare på ett universitet utan att bli utsatt för hat, det gäller alla. Men jag blir oerhört upprörd över den utbredda antisemitismen vi ser i vårt land och när vissa demonstranter skriker ut antisemitiska slagord.

– Vi har demonstrations­ och åsiktsfrihet i Sverige, men alla har också en skyldighet att agera ansvarsfullt. Det är därför viktigt att komma ihåg att högskolan ska vara en trygg plats för studenter och personal, oavsett bakgrund. Våra universitet och högskolor har en viktig funktion som arenor för kunskap och dialog, och att vara en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället. Högskolorna är en plats för forskning och utbildning i första hand.

Vilken är din vision för svenska universitet och högskolor?

– Den kommande forskningspropositionen visar tydligt vår ambition om ett Sverige i framkant. Våra satsningar för att stärka ingenjörslandet Sverige hoppas jag inom snar framtid börjar ge resultat så att vi ser att Sverige tar en ledande ställning i de industrier som bidrar till den globala klimatomställningen. Den svenska kunskapsskolan behöver bättre förutsättningar och som liberal utbildningsminister kommer det alltid vara mitt mål att stärka dem.

Den 25 oktober kommer Johan Pehrson till Lund och universitetet. Han ska bland annat besöka MAX IV och Universitetsbiblioteket.

JAN OLSSON

Historiska museet lockar med

monumental entré

HISTORIA. Hunnestadsstenarna, som beskrivs som det mäktigaste vikingatida monumentet i Skåne, har fått ett nytt hem: Historiska museets glasade entré.

JOHAN PEHRSON

ÅLDER: 56

UPPVUXEN: Örebro

BOR: Örebro

FAMILJ: fyra barn och sambo Marie

UTBILDNING: Jur kand vid Uppsala universitet

HOBBY: umgås med barnen, läsa och Arsenal FC

OKÄND TALANG: är rätt bra på längdskidor

På 1000 ­talet, när monumentet restes, bestod det av åtta stenar. Monumentet raserades mot slutet av 1700 ­talet. Tre stenar återfanns 1814, vilka sedan 1912 har varit i Historiska museets ägo. På 1950 ­talet lånades de ut till Kulturen. En fjärde sten hittades för fyra år sedan i samband med grävarbeten för en avloppsledning i Ystad.

NU ÄR DE FYRA STENARNA samlade igen. På Kulturnatten avtäcktes de i Historiska museets entré. Här ska de stå, om inte i evinnerliga tider, så utan bestämd bortre tidsgräns.

– Entrén är som en stor utställningsmonter. Här är monumentet publikt dygnet runt. Jag hoppas det kan fungera

som inkastare, något som lockar människor att gå in, säger Christian Mühlenbock, chef för museet.

HAN BESKRIVER Hunnestadsmonumentet som ett av Historiska museets absolut häftigaste objekt. Det finns både hedniska och kristna motiv på stenarna och på ett par av dem har runor ristats. Bland annat nämns namn och på så vis blir stenarna även ett monument över en släkt, en familj och individer.

– Hunnestadsmonumentet restes i en brytningstid. De gamla gudarna var levande samtidigt som man började anamma en ny religion, berättar Christian Mühlenbock.

Om två år planerar Historiska museet att öppna en ny utställning om Uppåkra och skånsk järnålder.

– Hunnestadsmonumentet blir en monumental entré till hela utställningen, säger han.

TEXT & FOTO: JAN OLSSON

Museichef Christian Mühlenbock vid Hunnestadsstenarna i Historiska museets entré.

Anna Maria Jönsson, Katarina Hedlund och Anders Scherstén. foto: jan olsson

”Uppenbara vinster med att slå ihop institutioner”

ORGANISATION . Den 1 januari 2026 slås tre institutioner på Naturvetenskapliga fakulteten samman till en när Miljö- och geovetenskapliga institutionen ser dagens ljus.

Geologiska institutionen, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap

(INES) samt Centrum för miljö ­ och klimatvetenskap (CEC) slås samman. De tre institutionscheferna välkomnar beslutet. De beskriver den nya, stora institutionen som ett tydligt skyltfönster mot omvärlden som kan leda till ökad samverkan och locka fler forskare och studenter.

LUM har pratat med anställda på de tre

institutionerna. I huvudsak bekräftar de den positiva bilden. Samtidigt berättar de att sammanslagningen skapat viss splittring, men olika åsikter ser de som en självklarhet när antalet anställda som berörs är runt 300.

Lunds naturvetarkår, LUNA, ser fram emot sammanslagningen. Ordförande Sanela Lulic menar att utbildningarna får högre kvalitet och att möjligheterna till tvärvetenskapliga kurser blir fler.

– Ekonomin man rör sig med blir större och har man utrymme för fler anställda så ökar möjligheterna till mer undervisning, säger hon.

RISKEN FÖR ÖVERLAPP, både inom forskning och kursutbud, minskar när tre blir en, enligt institutionscheferna. Anders Scherstén, prefekt på Geologiska institutionen, pekar på dagens resursslöseri när kurser med likartat innehåll ges på mer än en institution. Att renodla ger enligt honom utrymme för fler kurser och ökad flexibilitet för enskilda studenter som enklare kan nischa sig och skapa en egen utbildningsprofil.

– Även på forskningssidan finns en rad överlapp idag där det finns möjligheter att jobba mer effektivt och i nya konstellationer. Så det finns uppenbara vinster att göra både inom utbildningen och forskningen, säger Anders Scherstén och tillägger att karriärmöjligheterna för administrativ personal blir fler i en större organisation.

IDENTITETSFRÅGAN är något som diskuterats både på INES och bland geologerna.

– INES har haft ett institutionsinternat där vi ägnade en förmiddag åt att samtala kring ämnesidentitet i forskning och grundutbildning med fokus på styrkor och utvecklingspotential, berättar prefekten Anna Maria Jönsson.

Anders Scherstén:

– Jag har ofta reflekterat över att forskarvärlden ska vara så framåtsyftande, innovativ och kunskapssökande, men när det kommer till vår egen organisation så är vi extremt konservativa och väldigt identitetsstyrda.

På CEC går forskning och nätverkande sida vid sida. Nätverkandet med samhället i stort, med andra lärosäten och med fakulteterna i Lund beskrivs som framgångsrikt. Nätverksverksamheten rör bland annat det universitetsövergripande Hållbarhetsforum, de strategiska forskningsområdena BECC och MERGE och profilområdet Naturbaserade lösningar. En anställd som LUM talat med berättar att det har funnits en oro hos flera över hur nätverks d elen ska fungera och tas om hand i en ny, stor institution.

CEC:S FÖRESTÅNDARE Katarina Hedlund förklarar att nätverksverksamheten fått i uppdrag att ge förslag på hur man vill jobba i framtiden: integrerat i den nya organisationen eller fristående.

– Vi har inte mandat att bestämma det helt. De kommer i sitt uppdrag att ge förslag på hur deras verksamhet kan fortsätta på bästa sätt.

Även om sammanslagningen nu är beslutad menar Katarina Hedlund att mycket arbete återstår.

– Vi ska jobba för att det här ska bli demokratiskt på alla plan. Vi kommer till exempel kanske säga att alla ska undervisa lika mycket och att lika regler gäller alla lärare. Samma sak med labben, alla ska ha tillgång. Det ska vara jämlikt för vi är en myndighet och vi är skattefinansierade.

JAN OLSSON

OMKRING 300 ANSTÄLLDA PÅ NYA INSTITUTIONEN

I september 2025 flyttar de tre natur vetenskapliga institutionerna in i gemensamma lokaler i Geocentrum. Den 1 januari 2026 sker den organisatoriska sammanslagningen. På svenska kommer den sammanslagna institutionen att heta Miljöoch geovetenskapliga institutionen, på engelska Department of Earth and Environmental Sciences. Antalet anställda blir cirka 300.

SAMMANSLAGNINGEN PÅVERKAR

BIOLOGERNA

När CEC flyttar ut från Ekologihuset på Biologiska institutionen töms stora ytor. Nu är det beslutat att drygt hälften av de biologer som idag har sina arbetsplatser i Biologihuset flyttar därifrån till Ekologihuset. Avdelningen för Molekylär biovetenskap stannar kvar.

Flytten sker i två etapper. Den första till kommande årsskifte, resten till årsskiftet 2025/2026. I första skedet innebär flytten en besparing på åtta miljoner kronor. Därefter införs en ny fördelningsmodell och då är utfallet mer osäkert, men målet är att fler miljoner ska sparas.

Framöver blir det i första hand vegetarisk mat vid LU. foto: sea- wave /mostphotos

Kött blir specialkost på universitetet

MATPOLICY. Vegetarisk mat ska vara förstahandsalternativet vid catering och inköp av livsmedel vid universitetet. Den som vill äta kött då mat serveras i samband med exempelvis representation, möten, konferenser och andra event måste göra ett aktivt val. Den som inte väljer får vegetariskt.

Den nya matpolicyn är ett led i universitetets arbete för att minska klimatpåverkan och göra hållbara val. Förutom att vegetariskt blir standard och kött specialkost innehåller riktlinjerna krav på att det alltid ska finnas växtbaserad dryck som alternativ till komjölk.

Även restauranger och kaféer på campus ska erbjuda minst ett vegetariskt alternativ. Helst ska detta placeras lätt synligt högst upp på menyn.

SAMMANSLAGNINGAR ÄVEN INOM SAMHÄLLSVETENSKAP

Samhällsvetenskapliga fakulteten har beslutat att slå samman Institutionen för strategisk kommunikation i Helsingborg med Institutionen för kommunikation och medier i Lund. Samgåendet sker den 1 januari 2025. Dessutom finns ett förslag att slå samman Sociologiska institutionen med Genusvetenskapliga institutionen.

Matpolicyn statuerar också att ekologisk och rättvisemärkt mat har företräde framför konventionellt producerad mat och att inköp ska vara säsongsanpassade.

I ett mejl skriver universitetets miljö chef Claes Nilén: ”Det finns ett stort engagemang i matfrågan och många som vill se en övergång till vegetariska alternativ av bland annat klimatskäl. Något direkt motstånd till beslutet har vi inte stött på.”

Riktlinjerna är vägledande. Vid LUM:s tryckning var beslutet ännu inte fattat.

JAN OLSSON

Lunds natur vetarkårs ordförande Sanela Lulic. foto: chelsea ann connell

aktuellt.

Universitetsstyrelsens ordförande:

Internationalisering och säkerhet viktigaste frågorna framåt

STYRNING . Universitetets styrelse med ordförande Ingrid Petersson i spetsen har precis inlett en ny mandatperiod. Arbetet med internationellt genomslag och säkerhetsfrågor hamnar högt på agendan. Roligast är besöken ute i verksamheten.

– Det är alltid roligt att besöka fakulteter och institutioner och inte minst att prata med studenter, forskare och andra medarbetare. Hela verksamheten är så positiv. Vad kan vara mer stimulerande än att förmedla och ta fram kunskap? säger Ingrid Petersson.

Valet är lätt när hon väljer en enskild händelse som glatt henne och styrelsen under den mandatperiod som tog slut för några veckor sedan:

– Det var fantastiskt när Anne L’Huillier fick Nobelpriset i fysik. Självförtroendet växte på hela universitetet.

När hon ombeds nämna en fråga där hon önskar att styrelsen kommit längre är det inte heller någon tvekan:

– Jag hade gärna sett att vi hade säkrat en långsiktig finansiering av MAX IV.

JOHAN PEHRSON bytte nyligen ministerpost med Mats Persson och är ny utbildningsminister med ansvar för forskning och högre utbildning. Ingrid Petersson tror inte att rockaden har särskilt stor betydelse.

– Politiken bör ju vara densamma då en liberal ersätter en liberal. För Lunds universitets del har det säkert varit bra att Mats Persson känt universitetet och de möjligheter och utmaningar som just Lunds universitet har, säger hon och fortsätter:

– Att Johan Pehrson är partiledare kan å ena sidan innebära att utbildnings­ och

Ingrid Petersson leder universitetsstyrelsens arbete.

forskningsfrågor för större tyngd, å andra sidan kommer han att ha mindre tid att ägna åt sektorn.

Bara dagar innan hon tillträdde som ord ­

förande förra våren kom regeringen med beskedet att mandatperioden mer än halverades till 17 månader. Anledningen som uppgavs var att regeringen månade om att

få in säkerhetskompetens i lärosätenas styrelser. Något som för Lunds del tillgodoses genom att Magnus Christiansson, universitetslektor vid Försvarshögskolan, nu får sällskap i styrelsen av SÄPO:s och Rikskriminalens tidigare chef Klas Friberg.

Vad tror du det betyder för arbetet framåt?

– Det är givetvis bra med specialkompetens i säkerhetsfrågor. Styrelsens uppgift är dock att se till att det finns policyer, riktlinjer, resurser och kompetens, samt att arbetet följs upp och utvärderas. Det är viktigt att styrelsen arbetar på en strategisk nivå och överlåter det operativa arbetet till medarbetarna.

Ser du några konsekvenser av demonstrationer och annan aktivism vid lärosäten?

– Vi lever i en konfliktfylld värld och vi måste vara förberedda på att universitetet kan bli en arena för politisk debatt.

ATT KOMMA FRÅN en mandatperiod på 17 månader och gå in i en ny på 43 månader påverkar inte styrelsearbetet särskilt mycket. De ledamöter som är nya sedan några veckor tillbaka kan emellertid få lite av en chockstart eftersom resursfördelningen kommer upp på det första styrelsemötet. Dessutom är det snart dags för årsredovisning och budgetunderlag.

– Annars arbetar styrelsen i huvudsak efter ett årshjul där vissa frågor och beslutsärenden återkommer. Den längre mandattiden gör att de externa ledamöterna lär känna verksamheten bättre och att styrelsen nog blir mer sammansvetsad.

Vad prioriterar styrelsen resten av året och nästa år?

– Jag utgår ifrån att vi fortsätter arbetet för att stötta den strategiska plattformen. Det internationella genomslaget är jätteviktigt, och så bör vi sätta en struktur kring hur vi arbetar med säkerhetsfrågor i bred bemärkelse. Frågor runt Science Village kommer nog också upp för beslut.

TEXT: JAN OLSSON FOTO: KENNET RUONA

Ledamöterna i universitetsstyrelsen

ORDFÖRANDE

INGRID PETERSSON,

Ingrid Petersson arbetar med utrednings-, styrelse- och konsultuppdrag. Tidigare har hon bland annat varit g eneraldirektör för Formas och ämnes s akkunnig forskning i Statsrådsberedningen. Hon har haft styrelseuppdrag bland annat vid SLU och i VR.

VICE ORDFÖRANDE

TOM ERIXON

Tom Erixon är vd och koncernchef för Alfa Laval. Han är ordförande för Teknikföretagen och vice ordförande för Svenskt Näringsliv, samt styrelseordförande i AFRY. Han har avlagt juristexamen vid Lunds universitet.

NYA EXTERNA LEDAMÖTER

KLAS FRIBERG

Klas Friberg har en lång karriär som chef inom polisverksamhet. Han har bland annat varit Länspolismästare i

Västra Götaland, chef för Säkerhetspolisen, SÄPO, och chef för Rikskriminalen. Han avlade juristexamen i Lund 1987.

ANDERS O. BJARKLEV

Professor Anders Overgaard Bjarklev är rektor för Danmarks Tekniska Universitet, DTU, där han disputerade 1988. Han har flera förtroendeuppdrag, bland annat ledamot i EU:s högnivågrupp för utvärdering av Horizon Europe.

ANNA VICTORIA HALLBERG

Anna Victoria Hallberg är fil dr i litteraturvetenskap och proprefekt vid Södertörns högskola. Hon har bland annat skrivit om hoten mot den öppna akademin och om politisering vid lärosäten.

ÖVRIGA EXTERNA LEDAMÖTER

GUDRUN ANTEMAR

Gudrun Antemar är lagman vid Stockholms tingsrätt och ledamot i Sveriges Advokatsamfunds utbildningsnämnd. Hon har varit generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten och kansliråd vid justitiedepartementet.

MAGNUS CHRISTIANSSON

Magnus Christiansson är universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Han har en fil mag från Lund i historia och statsvetenskap. Han har varit rådgivare åt USA:s ambassadör i Sverige och generalsekreterare i Svenska Atlantkommittén.

PERNILLA JOHANSSON

Pernilla Johansson är seniorekonom i Swedbank. Sedan 2018 är hon ledamot i EHL:s fakultetsstyrelse och sedan 2022 ledamot i SCB:s Användarråd för ekonomisk statistik. 2010 disputerade hon i nationalekonomi i Lund.

VERKSAMHETSFÖRETRÄDARE

CHRISTOFER EDLING

Christofer Edling är professor i sociologi och programdirektör för WASP-HS.

LARS DAHLIN

Lars Dahlin är överläkare, professor och chef vid Handkirurgi i Malmö.

SARA EK

Sara Ek är professor vid Institutionen för immunteknologi.

STUDENTREPRESENTANTER

ALVA SÖDERBÄCK

LUKAS ANIANSSON

VIKTOR SUNDT

aktuellt.

LU klättrar till topp 100 på rankningslista

RANKNING. När Times Higher Education, THE, nyligen presenterade sin årliga rankning av världens lärosäten, hamnade Lunds universitet på 95:e plats tillsammans med KTH i Stockholm. Det är hela elva placeringar bättre än föregående år, då LU hamnade utanför topp hundra.

THE rankar drygt 2 000 lärosäten från 108 länder och rankningen är baserad på 13 indikatorer inom fem områden. En viktig faktor är bedömningsenkäter som skickas till lärare och forskare på andra lärosäten, citeringar är en annan.

Av de svenska lärosätena hamnar Lunds universitet på en andraplats, omsprunget endast av Karolinska institutet.

Det här betyder att LU har förbättrat sin placering på alla de stora rankningslistorna under året. På QS lista hamnade LU på plats 75 och på den så kallade Shanghairankningen klättrade LU upp till spannet som anger de 101–150 bästa universiteten i världen.

THE noterar att Sverige har gått starkt framåt på rankningen i år. 13 svenska lärosäten finns med i rankningen och sju av dem har förbättrat sin placering. Det betyder att Sverige har den högsta förbättringsgraden av alla länder med minst tio lärosäten med i rankningen.

Det ser ut att bli lättnader när det gäller etikprövning.

Stora förändringar föreslås gällande etikprövning

ETIKPRÖVNING. Mycket forskning som idag kräver etikgodkännande ska i framtiden undantas från kravet. Det föreslås i en utredning som lämnats till utbildningsdepartementet.

Utredaren föreslår att forskning där myndiga forskningspersoner lämnat samtycke till behandlingen av uppgifter ska undantas från etikprövning. Forskare ska inte heller behöva etikpröva forskning på personuppgifter som har fått allmän spridning eller finns i allmänna handlingar och inte är sekretessbelagda.

Enligt nuvarande lagstiftning tas ingen hänsyn till om uppgifter förekommit i till exempel riksdagsmotioner, tv ­ s ända politiska debatter eller offentliga domar. Forskning på sådana uppgifter kräver idag etikgodkännande. Det kravet vill utredaren ta bort.

VIDARE VILL UTREDAREN att forskning som inte längre behöver ett etikgodkännande ska hanteras internt inom forskningshuvudmännens (lärosätenas) organisation.

Avsikten med förslagen är att underlätta för forskare inom olika områden. Främst inom humaniora, statsvetenskap och juridik. Överträdelser av nuvarande lagstiftning

kan medföra böter eller fängelse upp till två år. Straff som kritiserats för att vara oproportionerligt hårda.

Forskare har även kritiserat den nuvarande tillsynen för att vara allt för ingripande. Detta eftersom tillsynsmyndigheten, Överklagandenämnden för etikprövning, måste åtalsanmäla överträdelser av etikprövningslagen. I promemorian föreslås att myndighetens anmälningsplikt avskaffas och att tillsynen blir mer vägledande och mindre inriktad på straff.

EFTERSOM det rör sig om omfattande förändringar i lagen föreslår utredaren att den nuvarande etikprövningslagen ersätts med en ny forskningsetiklag som omfattar forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor.

Mats Johansson, koordinator för Lunds universitets etiska ombud, tycker att förslaget från utredaren förhållandevis väl svarar på den kritik som finns mot nuvarande system.

– Jag tycker utredningens förslag till stor del är väl avvägda. Jag utgår ifrån att det blir en remissrunda och att vi då får tillfälle att yttra oss, säger han.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

JAN OLSSON

foto: kennet ruona

Ny studie:

Färre sexuella trakasserier på schysta arbetsplatser

ARBETSMILJÖ. Anställda som upplever sig väl behandlade på jobbet rapporterar i lägre grad att de utsatts för sexuella trakasserier.

Det visar Frida Pilgaards pågående studie som bygger på uppgifter från anställda vid Lunds universitet.

Studien, som är en del av Frida Pilgaards kommande doktorsavhandling inom folkhälsovetenskap, handlar om hur så kallad organisatorisk rättvisa hänger ihop med förekomsten av sexuella trakasserier på arbetsplatser.

ORGANISATORISK RÄTTVISA handlar bland annat om hur beslut fattas på en arbetsplats och hur det allmänna arbetsklimatet ser ut. Begreppet innefattar också så kallad relationell rättvisa, det vill säga hur medarbetare behandlas av sina överordnade.

– Vi kan se att de som upplever att den relationella rättvisan på arbetsplatsen är hög och att de behandlas väl, också rapporterar signifikant lägre förekomst av sexuella trakasserier, säger hon.

STUDIEN BYGGER PÅ DATA från en enkät som skickades ut till alla anställda vid Lunds universitet inom ramen för Tellusprojektet, vars syfte var att motverka sexuella trakasserier. Där svarade en fjärdedel av de kvinnliga medarbetarna att de utsatts för sexuella trakasserier på jobbet. Bland männen var det sju procent. Majoriteten av de som utsatts uppgav att det var en man, ofta en kollega i en formellt eller informellt överordnad position, som utsatt dem. Yngre kvinnliga anställda var utsatta i högre grad. Mönstret känns igen, säger Frida Pilgaard.

Så här ser det ut i stora delar av samhället och sexuella trakasserier är ett generellt arbetsmiljöproblem. Hennes forskning tyder på att om arbetsgivaren sätter in insatser för att stärka den organisatoriska rättvisan kan det också få positiva effekter på förekomsten av sexuella trakasserier.

– Resultaten tyder på att om en organisation behandlar sina medarbetare respektfullt och rättvist kan det fungera som en signal om hur man förväntas behandla varandra, det vill säga med respekt.

GOD STÖDSTRUKTUR för de som blir utsatta och ett tydligt ledarskap som visar att sexuella trakasserier inte tolereras, är viktiga förebyggande faktorer. Om trakasserierna får fortgå utan konsekvenser kommer de att fortsätta förekomma. Här spelar också maktobalansen mellan kvinnor och män en roll, enligt Frida Pilgaard. På arbetsplatser där kvinnor och män delar mer lika på makt och ledarskap förekommer färre fall.

– Vi vet att sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatser och leder till negativa konsekvenser för både individer och organisationer, ändå förekommer det. För att motverka problemet behöver rätt åtgärder sättas in, säger hon och fortsätter:

– Lunds universitet har infört en ny organisationsstruktur med samordnare på fakultetsnivå och ett centralt team som stödjer arbetet med dessa frågor. Dessutom pågår flera utvecklingsprojekt kring ledarskap och fokus på att främja en god arbetsmiljö har ökat. Detta är viktiga steg på vägen mot en arbetsplats fri från trakasserier.

MINNA WALLÉN-WIDUNG

Sektionschef Margareta Nordstrand.

Kraftsamling kring internationella frågor

ORGANISATION. Till våren läggs sektionen Externa relationer ner. Istället bildas sektionen Globalt engagemang.

Den nya sektionen kommer att bestå av totalt cirka 50 personer och omfattar Externa relationers nuvarande avdelning för internationalisering plus alumnverksamheten. Målet är att ytterligare stärka universitetsledningens arbete med globalt dynamiskt engagemang, GDE, som är universitetets sätt att vidareu tveckla det internationella genomslaget avseende forskning, utbildning, nätverk och innovation.

Organisationsförändringen innebär således en renodling av det internationella arbetet med marknadsföring och rekrytering, mottagande och mobilitet samt nätverk och strategiska partnerskap.

Sektionschef Margareta Nordstrand beskriver det som en kraftsamling och att internationella frågor blir tydligare, både internt och externt. Förhoppningen är att den nya sektionen ökar universitetets synlighet i världen.

– Det här skapar en tydlighet för stödet kring GDE-arbetet och det blir en nystart för oss. Vi kommer att flytta in i Wrangel på Biskopsgatan. Det ska bli något speciellt, ett internationellt, globalt hus, säger Margareta Nordstrand. Allmänna studievägledningen och nationella studentrekryteringen, totalt åtta personer, är idag en del av Externa relationer. När den sektionen läggs ner flyttar de till sektionen Kommunikation.

Som en granne som man bor bredvid, men som man aldrig har varit hemma hos. Så upplevde Lundasonen Jason Diakité, också känd som hiphopartisten Timbuktu, universitetet under sin uppväxt. I dag har relationen förändrats – förutom att han utsågs till hedersdoktor häromåret är han också en av ledamöterna i LU:s kulturråd.

”En titt in i urverket”

Jason Diakité tycker att det är intressant och lärorikt att delta i kulturrådets arbete.

Inne i det anrika Biskopshuset pågår de sista förberedelserna inför att kulturrådet ska samlas för dagens möte. Rådet sammanträder en gång per termin och mötet i eftermiddag väntas pågå i fyra timmar. Det följs sedan av fin middag i salen intill mötesrummet. Jason Diakité, eller Timbuktu som de flesta känner honom som, kommer en halvtimme tidigt och slår sig ner i biblioteket på andra våningen. Han har flugit till Sverige från Hongkong, där han bor tillsammans med sin familj, för att kunna vara med på mötet.

– Hittills har jag lyckats få till resorna så att jag kan vara med på mötena. Dessutom bor min mamma i Lund och min pappa och syster i Malmö, så jag har stora och viktiga anledningar att komma hit, säger han.

KULTURRÅDET INSTIFTADES 2015. Dess ledamöter är verksamma inom en rad olika områden och ska bland annat fungera som rådgivare i det strategiska arbetet för LU:s kultursamverkan och bidra till att synliggöra universitetets roll i kulturen. Mötet som strax ska börja är Jason Diakités andra, han är ny ledamot för i år. När frågan kom tvekade han inte att tacka ja.

– Jag är nyfiken på nya rum. Universitetet som jag har vuxit upp intill är trots allt ganska okänt för mig. Jag har en nyfikenhet kring vad universitetet vill och vad universitetet kan göra. Jag vill försöka förstå och jag vill givetvis bidra.

Det första mötet, som hölls under vårterminen, minns han som både roligt och givande.

– Det var väldigt intressant och lärorikt. Det var kul att träffa de andra ledamöterna, alltifrån museichefer och näringlivspersoner till ”old ­timers” på universitetet, och att förstå lite mer om hur universitetet fungerar. Det är som att ta en titt in i urverket, utan att vara urmakare. Det är en hel del kuggar, som jag misstänkte, men jag fattar inte riktigt vad de gör än, säger han.

SOM MUSIKER har Jason Diakité sedan genombrottet i början av 2000 ­talet blivit en av de största inom svensk hiphop, med megahits som Alla vill till himmelen men ingen vill dö, många år av flitigt turnerande och flera tunga musikpriser i bagaget.

Han har också hyllats för sitt samhällsengagemang. 2013 fick han stor uppmärksamhet när han mottog 5i12­ rörelsens pris för arbete mot främlingsfientlighet och rasism och höll ett känslosamt tal i riksdagen samtidigt som han höll upp sitt pass. 2016 kom boken En droppe midnatt, en familjehistoria om rötter som sträcker sig från slaveriets USA till Sverige. Boken låg senare till grund för en föreställning med samma namn.

FÖR SINA INSATSER i det svenska kulturlivet och i samhällsdebatten blev han förra året promoverad till hedersdoktor vid den Humanistiska fakulteten. Men under barndomen hade Jason Diakité, som är född och uppvuxen i Lund, bara vaga föreställningar om vad universitetet egentligen var och betydde. Han minns Toddydagen, M edicinska

JASON ”TIMBUKTU” DIAKITÉ

ÄR: musiker, författare, hedersdoktor vid Lunds universitet

ÅLDER: 49 år

BOR: i Hongkong med sambo och två barn

AKTUELL: Som ledamot i universitetets kulturråd. Släpper nytt album under 2025.

Jason Diakité har faktiskt pluggat vid LU. Trots att han beskriver det som en ”extremt halvhjärtad” insats, där han tog 17 poäng av 60 möjliga, har han på äldre dagar klivit in i universitetets finrum och både blivit hedersdoktor och ledamot av LU:s kulturråd.

Lunds universitets kulturråd samlas en gång i terminen, senast i Gamla Biskopshuset. Förutom de externa ledamöterna deltog följande personer från LU: Ann Kristin Wallengren, Johanna Kaspersson, Louice Cardell Hepp, Isabelle Nilsson, Jimmie Kristensson, Staffan Storm, och Johannes Persson (ej med på bilden).

föreningens stora och publika högtidsdag, då han och kompisarna hade ärtkrig och kastade ägg på studenterna. Men det fanns alltid en form av distans.

– Det är nästan som en granne som man har bott bredvid hela sitt liv, men aldrig varit hemma hos riktigt, säger han och fortsätter:

– Därför är det fint att lite senare i livet – i livets högsommar – ändå få en inblick i universitetet. Innan förra mötet hade jag till exempel aldrig varit i Biskopshuset, men jag har åkt förbi det tusentals gånger. Bara det

är ganska coolt, att komma in och se ett sådant rum som man alltid har undrat över.

Utanför Biskopshuset strilar regnet ner i omgångar den här oktobereftermiddagen, och utanför möteslokalen ställs varmt kaffe och te fram på bordet åt ledamöterna. På dagens agenda står, förutom en lägesrapport om vad som hänt sedan sist, en diskussion om hur universitetet kan ta ett mer samlat grepp kring kulturverksamheten. Dessutom ska ledamöterna få en presentation om Art Callab – Laboratory for Art av

KULTURRÅDETS EXTERNA LEDAMÖTER 2024–2026

PATRICK AMSELLEM , överintendent Nationalmuseum

NINA ANDERSSON , vd Folkets hus och parker

JASON DIAKITÉ , musiker, författare, hedersdoktor

KARIN KARLSSON , programchef Malmö live

HELENE LARSSON POUSETTE , avgående kulturråd vid svenska ambassaden i Washington

JENNY LINDÉN URNES , styrelseordförande Lindéngruppen

ANNA LYREVIK , förvaltningschef Region Skånes kulturförvaltning

MARCUS MCKINLEY, Global Cocreation Manager Ikea

DAVID POLFELDT, tidigare vd Massive Entertainment, konsult, författare

BILJANA TOPALOVA-CASADIEGO, museichef Malmö museer

KULTURRÅDETS UPPGIFT

• Vara en diskussionspart och ett idéforum i universitetets arbete för att implementera strategin för universitetets kultursamverkan.

• Bidra till att synliggöra universitetets roll i, och för, kulturen.

• Vara rådgivande i rektors strategiska arbete för universitetets kultursamverkan.

Fredrik Haller, universitetslektor vid Teaterhögskolan.

Jason Diakité tror och hoppas att det han kan bidra med är nya perspektiv.

– Jag är lekperson, icke ­akademiker, icke ­fastanställd och icke ­ normativ i någon bemärkelse. Jag kommer från en självuppbyggd gräsrotskultur och har ett helt annat perspektiv på saker och ting än vad samhället i övrigt kanske har.

TEXT: MINNA WALLÉN-WIDUNG FOTO: JENNY LEYMAN

listan.

En nationalekonom som seriefigur, poddare eller kulturskribent? Andreas Bergh från Ekonomihögskolan har valt allt och lite till när han testar olika sätt att nå ut till allmänheten.

Fem kanaler för tredje uppgiften

SERIER – FÖR ATT DET ÄR SVÅRT.

Det är utmanande att förenkla komplicerade saker och det måste man i serier. Utrymmet är begränsat och text och bild behöver samspela. Min seriebok om marknadsekonomi har just kommit ut på engelska och nyligen medverkade jag i en svensk Kalle Anka-tidning om ekonomi. Jag vill absolut göra mer serier i framtiden.

PODDRADIO – FÖR ATT DET ÄR ENKELT.

Jag och Joakim Wernberg på LTH poddar brett om ekonomi och teknik ungefär en gång varannan vecka. Det blir ett sätt att få mer värde ur en bok som man ändå skulle läsa. Det händer ibland att någon jag aldrig träffat vet vad jag tycker och känner igen min röst. Det är kul.

BLOGG – FÖR ATT FÖRDJUPA.

Jag bloggar sedan 2005. Det är ett bra sätt att kommentera och förklara aktuella företeelser och kompletterar X/Twitter. Ett inlägg på bloggen kan vara ett sätt att börja utforska ett ämne, något som senare blir en forskningsartikel eller en ”Under strecket” i SvD.

FÖRELÄSNINGAR – FÖR ATT UTMANA.

Bland det bästa jag vet är att komma ut och föreläsa, men helst inte bara för de redan frälsta. Jag har föreläst för olika politiska ungdomsförbund genom åren. Nu har de ungdomarna fått bra jobb och kommer ihåg den där gamle föreläsaren och hör av sig för mer input.

YOUTUBE – FÖR DE UNGA.

Mina Youtube-kanaler är ett sätt att finnas där de unga finns och korta filmer om vissa standardmoment gör att föreläsningarna kan ägnas mer åt diskussion och fördjupning. Jag har också börjat göra videor som nyanserar samhällsdebatten i olika frågor, såsom bilfri innerstad och tillväxt vs nedväxt. Radikal Nyansering heter den kanalen.

FOTNOT: Andreas Bergh heter @drbergh på Youtube och Twitter. Podden Bergh & Wernberg finns där poddar finns. 1 2 3 4 5

LOUISE LARSSON

Andreas Bergh i undervisningstagen.

foto: louise larsson

Regn från tak till toalett

Regnvattnet som landar på Kemicentrums tak samlas in och renas med redan befintlig teknik men på ett nytt sätt innan det används för att spola i två toaletter.

Det hör inte till vanligheterna att invigningen av en toalett lockar ett hundratal åskådare. En sådan toalett måste vara riktigt speciell – och det är denna.

Den spolas nämligen med regnvatten som samlas in från taket på Kemicentrum. LUM har fått följa med på regnvattnets resa från tak till toalett.

Vid en vanlig toalettspolning går det åt ungefär fem liter vatten.

Vattnet som används är samma vatten som vi dricker från kranen och är likställt med ett livsmedel. Slöseriet med dricksvatten i toaletten fick kemiteknikforskarna vid LTH att fundera över andra lösningar – och resultatet blev en regnvattentoalett.

Initiativtagare till toaletten, som kan spara 36 000 liter dricksvatten per år, är forskaren Tobias Hey. Han och personal från Akademiska hus visar runt uppe på Kemicentrums tak och berättar hur regnvattnet rinner från byggnadens allra högsta punkt till ett lägre tak, för att slutligen ledas till en cistern längst ner i huset. Takytan som regnvattnet samlas in från är 800 kvadratmeter stor.

PÅ TAKET finns algtillväxt, och det är smutsigt på grund av att fåglar har använt ytan som sin toalett.

– Regnvattnet som samlas i den första stora tunnan inne på Kemicentrum tar med sig allt möjligt från taket. Vi har hittat pollen, växtrester, jord, fjädrar, fågelbajs, insekter och äggskal, säger Tobias Hey.

Att jord och fågelfjädrar skulle kunna virvla runt med spolvattnet låter inte så trevligt, och det håller Tobias Hey med om.

– Smutsigt och förorenat spolvatten kan dessutom vara en hälsorisk. För att kunna använda regnvatten i toaletten så måste det renas, säger han.

RENINGEN PÅ KEMICENTRUM sker genom att det smutsiga regnvattnet från uppsamlingstunnan leds över till ett intilliggande tråg där vattnet sedimenterar. Därefter filtreras vattnet genom ett membran som finns i nästa cistern. Membranet är en platta med mycket små hål, så kallade porer,

Kemiteknikerna Frank Lipnizki och Tobias Hey vid kärlen där regnvattnet från taket på Kemicentrum renas.

REGNVATTENTOALETTERNA

”Vattnet

passerar membranet genom ett hydrostatiskt tryck, och eftersom trycket får vattnet att filtreras så krävs ingen energitillförsel, reningssystemet fungerar helt utan el.”

På Kemicentrum finns två toaletter som spolas med regnvatten. Tobias Hey och Salar Haghighatafshar, båda forskare i kemiteknik, samt Frank Lipnizki, professor i kemiteknik, har samarbetat med Akademiska hus i utvecklingen av regnvattentoaletten. Kemiteknikstudenten Oscar Braun har också varit delaktig i projektet med sitt examensarbete ”Rainwater Harvesting”. Forskarna är även involverade i Malmö stads arbete med att installera regnvattentoaletter i ett bostadsområde i Sege Park inom EUprojektet REWAISE.

tså små att de inte går att se. Membranet är hydrofilt vilket innebär att det inte stöter bort vattnet utan låter det passera genom filtret för att slutligen ledas till spolvattentunnan – vattnets slutdestination före själva toalettstolen.

ATT SPOLA EN TOALETT med regnvatten är ovanligt, men inte helt nytt, enligt Tobias Hey. Men att rena regnvattnet med membranteknik är det ingen annan högskola i Sverige som gör, säger han.

Membrantekniken, som kemiteknikforskarna är experter på, är både miljö ­ och resurs vänlig.

– Vattnet passerar membranet genom ett hydrostatiskt tryck, och eftersom trycket får vattnet att filtreras så krävs ingen energitillförsel, reningssystemet fungerar helt utan el, säger Tobias Hey.

MEN HUR RENT blir spolvattnet med membranteknik? Tobias Hey förklarar att membranet filtrerar bort partiklar som är större än 0,1 mikrometer. Det är jämförbart med partiklar som är tusen gånger mindre än ett

Vicerektor Per Mickwitz höll tal under invigningen av regnvattentoaletten:

– Toaletten använder jag ju varje dag, men just den här inger mig hopp. Inte för att jag omedelbart behöver den, utan för att den är en hållbar, ansvarsfull och innovativ lösning där universitetet får vara testbädd. foto: hilde skar olsen

hårstrå, men partiklar mindre än så och vattenlösliga ämnen kan passera membranet.

– Syftet är inte att framställa dricksvatten, utan att ersätta dricksvatten med vatten som är tillräckligt rent för att det ska kunna användas som spolvatten.

Men frågan måste ändå ställas – kan regnvattnet användas som dricksvatten efter membranfiltrering?

– Livsmedelsverkets krav på dricksvattenkvalitet är mycket höga, och dit har vi inte nått idag. Men om det uppstår en situation där jag inte har något annat vatten att dricka än detta, då skulle jag dricka det, säger Tobias Hey.

VAD HÄNDER om det inte regnar – kan spolvattnet ta slut?

Tobias Hey skrattar och säger:

– Tråget med spolvatten räcker till 400 spolningar, och som tur är samlar vi regnvatten här i Skåne, så det lär inte ta slut i första taget.

TEXT: JESSIKA SELLERGREN FOTO: JENNY LEYMAN

Tobias Hey visar hur reningen av regnvattnet går till.

Sfinxen har landat!

Så är ordningen återställd. Fyra betongsfinxer blickar åter ut från Universitetshusets tak efter tre års bortavaro.

Efter att först ha skissat på att kröna Universitetshuset med antika tänkare fastnade arkitekten Helgo Zettervall till slut för fyra sfinxer. De flög upp på taket 1882, sedan ner 1959 när de hade börjat vittra, därpå upp igen 1993 i en (trodde man) hållbarare version, och sedan åter ner 2021 (när det visade sig att man hade trott fel).

Och den 2 oktober var det så dags för den tredje generationens sfinxer att landa på taket – nu gjutna i superbetong! Kanske kan de hålla i hundra år, hoppas Karl ­Johan Neldeborn, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk.

Inför lyftet av den första sfinxen hade press och ett drygt hundratal personer

samlats på Universitetsplatsen – bland dem universitetsanställda, AF ­ och kåraktiva, tidigare universitetshusvaktmästare, gamla Boelspexare (som brukar bekransa sfinxerna inför sina premiärer) samt ett glatt gäng från Holkens förskola som råkade ha vägarna förbi. Statens fastighetsverk, som äger och förvaltar Universitetshuset, hade slagit upp ett tält och bjöd på snittar, cider och karameller. I bakgrunden vankade polis och väktare, som lyckligtvis fick en lugn förmiddag.

SJÄLVA LYFTET gick utan problem och efter att sfinxen hade dinglat en stund ovanför sin plats på taket kom det klockan 11.31 en tumme upp från sfinxmontörerna varpå det utbröt jubel bland de församlade. En av de glada var rektor Erik Renström.

– Det är uppenbart att sfinxerna har varit saknade. Siluetten är tillbaka. Och blicken! Utseendemässigt knyter Lundasfinxerna

I väntan på sfinxen.

an till grekiska gynosfinxer som har kvinnohuvud, lejonkropp och rovfågelvingar. Till skillnad från de godhjärtade egyptiska androsfinxerna är gynosfinxerna förrädiska och obarmhärtiga och låter den som inte kan svara på deras gåta sona med sitt liv. Riktigt hur Helgo Zettervall tänkte här är oklart, men Erik Renström väljer att snälltolka sfinxerna.

– De är en symbol för den vetenskapliga strävan efter sanning och noggrannhet. De vakar över oss.

PETRA FRANCKE

DE NYA SFINXERNA

ANTAL: Fyra + en reserv.

VIKT: Cirka två och ett halvt ton vardera.

TILLVERKNINGSMETOD: Delar av originalsfinxerna skannades och användes ihop med foton och annan historisk dokumentation som underlag för att ta fram en 3D-modell som sedan gjöts i sex delar, fogades samman och laserades.

TILLVERKARE: Stucco Maestro.

KOSTNAD: Drygt fyra miljoner kronor. BESTÄLLARE: Statens fastighetsverk.

Den första nya sfinxen flyger på plats. foto: kennet ruona

Marsglob av konstnären Ingeborg Brun. Globen är nu återbördad till astronomerna i Lund. Häromåret s åldes en likadan för 50 000 dollar.

I mars 2015 upptäcktes att en värdefull Marsglob stulits från astronomibiblioteket. Efter att ha varit spårlöst försvunnen i nästan tio år dök pjäsen plötsligt upp hos en antikhandlare i Stockholm. Nu har den astronomiska guldklimpen återvänt till Lund.

Mysteriet med den stulna Marsgloben

Astronomer har ända sedan 1700 ­talet använt sig av glober för att åskådliggöra månar och planeter. När teleskopen utvecklades i slutet av 1800 ­talet växte intresset för speciellt Mars. Den italienske astronomen Giovanni Schiaparelli gjorde detaljerade kartor av vår röda grannplanet. Hans verk inspirerade den amerikanske amatörastronomen Percival Lowell som lanserade en teori om att de märken som syns på planetens yta var kanaler grävda av en främmande civilisation – teorier som fick ett enormt genomslag. En som fängslades av idén om marsianer var den astronomiskt intresserade konstnären Ingeborg Brun i

– Hon fascinerades av tanken på en socialistisk Marscivilisation med en faiblesse för avancerad ingenjörskonst. Under ett par år skapade hon ett femtontal Marsglober. Dessa handmålade hon sedan och ritade ut berg och kanaler som hon skrev ut namn på, säger Dainis Dravins, professor emeritus i astronomi vid Fysiska institutionen.

Totalt producerade Ingeborg Brun ett al glober. Merparten av artefakterna

skänkte hon till framstående astronomer runt om i världen. 1921 donerade hon en glob till den astronomiska institutionen i Lund som då leddes av professor Carl Charlier. Marsgloben fick en given plats på institutionen och stod under flera decennier på professor Knut Lundmarks skrivbord för att senare placeras i ett glasskåp på astronomibiblioteket. Någon gång mellan oktober 2014 och mars 2015 försvann den sedan någon dyrkat upp låset.

– Det tog flera månader innan vi upptäckte att globen var försvunnen. Vi började googla och såg att ett exemplar hade sålts på auktion för 50 000 dollar flera år tidigare. Vi hade ingen aning om att den var värd så mycket pengar, säger Dainis Dravins.

ÅREN GICK och Lundaastronomerna hade gett upp hoppet att få tillbaka sin glob. Men en dag damp det ned ett mejl från en antikhandlare i Stockholm. Han skrev att han köpt globen för 1 200 kronor genom en annons på Facebook. När han började göra research såg han att en glob stulits i Lund nio år tidigare. Genom att jämföra kännetecken kunde antikhandlaren och astronomerna konstatera att det rörde sig om Lunda­

Den värdefulla Marsgloben skänktes till astronomerna i Lund för drygt hundra år sedan och har beundrats av flera generationer astronomiprofessorer: Carl Charlier (på porträtt av Henning Malmström nederst), Knut Lundmark (överst till höger) och nu Dainis Dravins.

globen som då lämnades in till polisen. – Vi vågade inte förlita oss på postväsendet eftersom den är så värdefull. Så vår professor Nils Rydes tvillingbror Felix Ryde, som också är professor men på KTH, fick åka till polisens beslag i Solna och kvittera ut den och ta den till Lund, säger Dainis Dravins. Hur ser då globens framtid ut? Dainis Dravins berättar att institutionen kommer att göra allt för att den inte ska stjälas på nytt. – Jag avslöjar inte var den står i dag. Men den är i betydligt säkrare förvar, säger han och ler.

KONSTNÄREN INGEBORG BRUN

Ingeborg Brun (1872–1929) var en dansk konstnär, socialist, författare och amatörastronom. Hon tillbringade nio år på mentalsjukhus. Under denna tid kom hon i kontakt med Percival Lowells teorier om kanaler på Mars. Det fick henne att skapa Marsglober av papier-maché. Dessa finns idag på åtta museer och observatorier. Några har även sålts på auktion.

Agneta Gulz och hennes forskargrupp har utvecklat det p edagogiska systemet Den magiska trädgården. foto: kennet ruona

Hon visar barn en väg in i matematikens värld

För kognitionsvetaren Agneta Gulz går forskning och samverkan med övriga samhället hand i hand. I tio år har hennes grupp i samarbete med förskolepedagoger i många kommuner tagit fram det pedagogiska systemet Den magiska trädgården. Huvudsyftet är att alla barn ska kunna klara grundskolans matematik.

För Agneta Gulz är människan som kunskapsvarelse ett livslångt intresse. Nyfikenheten har styrt hennes mer än tio år med utveckling av det pedagogiska systemet Den magiska trädgården.

Forskningen och utvecklingen har skett i samverkan med kommuner och förskolor.

– Vi vet att färdigheter i grundläggande matematik spelar stor roll för hur det kommer att gå i skolan. Bland de viktiga förmågor som barn utvecklar när de arbetar

med grundläggande matematik är att kunna fokusera, ha uthållighet och lyssna på instruktioner.

Drivkraften för Agneta Gulz är att bidra till det kompensatoriska uppdraget som förskolan har, det vill säga att ge de barn som verkligen behöver lärandet i förskolan, som inte har det hemifrån, bra livsmöjligheter.

Hon förklarar varför det blir svårt för de barn som inte har de grundläggande matematiska kunskaperna.

– Barn är bra på att lära sig utantill och

kan ha olika tricks för att klara uppgifterna. Det kan ta år innan lärarna märker att de inte klarar matten, men när talen blir mer komplexa och större går det inte längre.

RIKTIGT VIKTIGA INSATSER för att barn ska klara grundskolans matematik kan alltså göras av förskolan.

– Men det är inte så lätt. Forskning visar att förskollärare ofta själva har dåliga erfarenheter av ämnet och saknar självförtroendet att jobba med det, säger Agneta Gulz.

I samarbetet med förskolepedagoger har de av denna anledning utvecklat ett omfattande stöd ­ och utbildningsmaterial integrerat i systemet.

– Självförtroendet detta visar sig ge förskollärarna spelar roll för deras engagemang, vilket i sin tur påverkar barnens engagemang att lära sig, säger Agneta Gulz.

DET ÄR ALLTSÅ inte främst medelklassbarnen hon inriktat sig på, därför är flera av gruppens studier genomförda i resurssvaga områden.

– De som kommer från resursstarka miljöer kan ofta redan mycket, de mer eller mindre badar i de här matematiska begreppen. De har föräldrar som pratar mycket med dem, och då kommer det till exempel in begrepp som ”högre” och ”lägre”, ”lägga till” och ”dra ifrån”, säger Agneta Gulz.

Sådana begrepp är något man måste exponeras för, menar hon. Ingen föds med en förståelse för hur de fungerar och hänger ihop. Det måste tränas.

– Kan jag hjälpa barn från resurssvagare miljöer genom att kompensera det som de inte får hemifrån, då blir jag glad. Det är min främsta drivkraft, avslutar Agneta Gulz.

GISELA

LINDBERG

Så funkar Den magiska trädgården

Det digitala lärsystemet Den magiska trädgården bygger på forskning om hur små barn bäst lär sig matematik.

– Det är inte bara ett digitalt spel som lär barnen grundläggande matematik utan ett helt lärsystem, betonar Agneta Gulz, som är professor i kognitionsvetenskap. Spelet i sig är ett ”learning by teaching”-spel. Barnet undervisar en figur – en lärkompis – så att den kan lösa uppdrag och komma vidare i spelet. I Den magiska trädgården ska lärkompisen bland annat hjälpa olika djur.

– Den lilla fågelungen ska tillbaka upp till sina föräldrar i trädet och till rätt gren, humlan som inte ser så bra ska ha hjälp att hitta blomman där det finns nektar eller så kan det komma en magisk matta och lägga sig över alla saker från skattjakten

och så ska eleven komma ihåg vad som låg därunder, berättar Agneta Gulz.

Idag har spelet 16 delspel med olika matematiska innehåll som tränar grundläggande matematiska begrepp.

– Det är till exempel mängdbegrepp som fler, färre, större, ”jag lägger ihop, jag drar ifrån” och så vidare. Siffrorna kommer in senare.

Utväxlingen av den tid barnen ägnar åt spelande – kring tjugo minuter två gånger i veckan under en tioveckorsperiod – är mycket stor i form av många, många timmar som barnen sedan, inspirerade av spelet, ägnar sig åt att leka och prata matematik.

– Spelet sätter igång barnen. De frågar pedagogerna saker och leken fortsätter också hemma. De räknar trappsteg, de räknar handdukar och så fortsätter det. GISELA LINDBERG

När forskare arbetar i fält kan de ställas inför utmanande och ibland farliga situationer. Hur förbereder Lunds universitet sina doktorander och forskare för fältarbete? När LUM frågar om fakulteternas rutiner blir det tydligt att ansvaret främst ligger på institutionerna.

Säkerhet i fält

– vems ansvar är det?

Att hantera farliga situationer i fält när de uppstår räcker inte – universitetet behöver ha tydliga riktlinjer även för att förebygga säkerhetsproblem.

Det menar Rachel Irwin som är antropolog och som i dag arbetar som forskare vid Avdelningen för etnologi. Inom hennes egen disciplin är fältarbete vanligt. Att det är förenat med potentiella säkerhetsrisker är känt sedan länge. Ändå tycker hon inte att det pratas tillräckligt om att de existerar och hur de kan förebyggas.

– Visst pratar man om saker som har hänt ute i fält, men det sker runt fikabordet snarare än som en del av doktorandutbildningen. Kanske betyder det att forskare vid Lunds universitet inte har haft så många dåliga erfarenheter, men det betyder inte att de inte kan hända, säger hon.

UNDER VÅREN genomförde hon, inom ramen för en kurs i pedagogisk utveckling, en studie där hon intervjuade nio personer med koppling till forskarutbildning på en fakultet där etnografiska metoder används. En av hennes slutsatser är att frågor om risker och säkerhet sällan diskuteras på forskarutbildningen. Här vill hon se en förändring, något som hon nyligen uttryckte i ett debattinlägg i tidningen Curie:

”Dessa viktiga frågor kan integreras i befintliga doktorandkurser om metoder eller etik. De kan med fördel även ligga till grund

Rachel Irwin tycker att det inte pratas tillräckligt om potentiella säkerhetsrisker vid fältarbete. foto: åsa lundgren

för en ny kurs som ger möjlighet att reflektera över eventuella risker förenade med fältstudier”.

Om frågorna inte diskuteras är risken att doktorander och forskare inte heller vågar ta upp dem, menar Rachel Irwin.

– Det finns förstås olika kulturer på olika avdelningar och institutioner, men det är många som har otrygga anställningar. Vissa kan känna att de behöver göra forskningen de lovat göra oavsett om det innebär risktagande, för annars riskerar de att bli av med jobbet, säger Rachel Irwin.

Även forskningsfinansiärer borde ta ett ansvar, tycker hon.

– De borde ha förståelse för att säkerhetsläget snabbt kan förändras. Det går till exempel kanske inte att forska i Palestina just nu. Då borde finansiären säga att det är okej att flytta forskningen.

MINNA WALLÉN-WIDUNG

STUDENTER ERBJUDS FÖRBEREDELSEPAKET

Sektionen Externa relationer erbjuder alla studenter, oavsett fakultet, på grund- och masternivå som ska tillbringa en tid utomlands ett förberedelsepaket som syftar till ökad medvetenhet om säkerhetsaspekter. Paketet innehåller bland annat en onlinekurs, en informationsvideo, en workshop för att diskutera risker och en mall för egen riskanalys. Någon central motsvarighet för anställda doktorander och disputerade forskare verkar inte existera. I stället är det i flera fall institutionerna som själva bestämmer över hur risk- och säkerhets relaterade frågor hanteras.

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN:

Checklista på fakultetsnivå

Agnes Andersson är dekan på Samhällsvetenskapliga fakulteten. Hon hänvisar till en checklista som fakultetens prefekter ska ta i beaktande vid internationella forskningssamarbeten. Den ska i sin tur ses som ett komplement till en central checklista och sidorna kring globalt ansvarsfullt engagemang som finns på medarbetarwebben.

I övrigt ligger ansvaret på institutions nivå. Agnes Andersson betonar vikten av lokalkännedom.

MEDICINSKA FAKULTETEN:

– Riskbedömningen sker på institutionsnivå och förutsätter goda kunskaper om det land och ofta också det specifika område där fältarbeten ska utföras. Förutsättningarna varierar stort mellan olika geografiska områden och beror också på den typ av studie som ska utföras. Institutionerna jobbar med upparbetade kontakter och partners vid lokala universitet. Formaliserade samarbeten med de senare krävs för att söka forsknings- och etiktillstånd.

All förberedelse hanteras av forskargruppen

Vid Medicinska fakulteten finns ett par forskargrupper som bedriver forskning både i Sverige och i Afrika. Per Björkman är professor i klinisk infektionsmedicin och forskargruppchef för en av grupperna som bedriver projekt i Etiopien sedan 2010. Han berättar att all förberedelse inför en fältresa hanteras inom forskargruppen.

– Eftersom fakulteten eller institutionen inte har detaljerad kunskap om situationen i fält sker dessa förberedelser inom forskargruppen, där det finns stor kunskap och erfarenhet om vilka slags potentiella risker som kan finnas och

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN:

hur de kan hanteras. Det gäller även råd som fås av lokala medarbetare. Det går knappast att organisera någon meningsfull säkerhetsutbildning på LU för att förbereda detta, med hänsyn till olika och varierande situationer i olika länder. När forskaren eller doktoranden väl befinner sig ute i fält har han eller hon tät kontakt med sin huvudhandledare och andra involverade forskare samt med lokala medarbetare, berättar Per Björkman. Även efteråt är det främst inom forskargruppen som forskaren erbjuds stöd och bearbetning av sina upplevelser.

Institutionerna har ansvaret

Vid Naturvetenskapliga fakulteten är det institutionen, och då oftast prefekten, som är ansvarig för att personer som ska ut i fält får utbildning och genomför riskanalys.

Ragnhild Möller är arbetsmiljösamordnare vid Naturvetenskapliga fakulteten och har tillsammans med Anna Maria Jönsson, prefekt vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, INES, gjort en genomgång av utbildning och rutiner inför fältarbete på just den institutionen.

– Arbetet ledde bland annat fram till en kurs som finns tillgänglig på Canvas och som alla anställda på INES måste genomgå, berättar hon.

På institutionen har prefekten, lärare och skyddsombud gemensamt arbetat fram ett dokument som beskriver rutiner kring utbildning i allvarliga risker inför fältarbete och exkursion. Dessutom finns ett formulär för risk- och säkerhetsbedömning som ska användas av både anställda och studenter inför en fältresa. MINNA WALLÉN-WIDUNG

Forskaren Jesica López flög över ett eldhärjat Amazonas under fältarbetet i Colombia – bränderna är en följd av klimatförändringar och expanderande boskapsuppfödning. Hon planerade studierna noga för både sin egen och intervjupersonernas säkerhet. foto: fcds och privat

Viktigt att planera fältstudierna noggrant

Colombia är världens farligaste land för dem som kämpar för att skydda regnskogen och miljön. Förra året dödades 79 personer av den orsaken, tre gånger fler än i det näst farligaste landet Brasilien. Det innebär extra noggrann planering av fältstudier där.

Lundaforskaren Jesica López har bland annat flugit över Colombias regnskog. En omskakande upplevelse:

– I Bogotá hade man hissat röd flagg denna dag på grund av luftföroreningar från bränder. När vi steg upp med det lilla planet möttes vi av synen av bränderna och den tjocka brandröken över regnskogen. Det stack i näsan och det kändes som om hela världen stod i lågor omkring oss. Jag kände mig så maktlös. Orörda miljöer – fyllda av liv – bara försvann på några ögonblick från jordens yta. Det var chockerande.

Jesica López har också anordnat en workshop med nyckelpersoner i Colombia.

Inför det arbetet kontaktade hon allt från colombianska miljöministern till parkkontor, militär och lokala organisationer för att planera besöken så bra och säkert som möjligt. Att hon var kvinnlig forskare i den mansdominerade boskapsuppfödningen som hon studerade var också en faktor att ta in.

PANDEMIN BIDROG TILL att mycket av studierna fick skötas från Lund.

– Jag fick planera om allt och göra många intervjuer digitalt istället. Där hade

jag gärna fått mer stöd från universitetet, det var svårt att veta hur det skulle göras på rätt sätt och utan att objektiviteten försämrades. Det fanns inga checklistor eller protokoll att förhålla sig till, säger Jesica López.

Här delar Jesica López med sig av sina fem bästa tips för säkert fältarbete:

1. Inhämta information och tillstånd. Kontakta relevanta myndigheter och organisationer för att få alla nödvändiga tillstånd i förväg. Utländska forskare kan behöva söka fler tillstånd än landets medborgare.

2. Kommunikation och tydlig planering. Informera din forskargrupp, handledare och institution och ge en detaljerad resplan som innehåller både tidpunkter och geografiska platser samt kontaktpersoner. Håll dem uppdaterade om var du befinner dig och gör riskbedömningar, så att alla är medvetna om var du är och vart de kan vända sig om något oförutsett verkar ske.

3. Använd ditt nätverk och lokala resurser. Förbered dig genom att utnyttja ditt befintliga nätverk och etablera kontakt med forskningsinstitutioner och organisationer som har lokal närvaro. De kan ge värdefulla tips om säkerhet och logistik samt koppla dig till pålitliga lokala kontakter.

4. Lär känna den lokala kulturen. Försök att sätta dig in i de kulturella, ekologiska och socioekonomiska förhållanden som råder i området. Det underlättar arbetet och ökar förståelsen för de risker och möjligheter som finns i regionen.

5. Skydda källor och intervjupersoner. Om du samlar in information genom intervjuer är det viktigt att följa etiska riktlinjer och skydda personerna du samarbetar med, för deras säkerhets skull. Samhällsvetenskapliga fakulteten har etikformulär man kan använda sig av.

SARA HÅKANSSON

Talar på miljökonferensen COP16 i Colombia

Jesica López är en av talarna vid det pågående toppmötet om biodiversitet, COP16, i Colombia.

Nydisputerade Jesica López är en av Lunds universitets främsta experter på colombiansk miljöpolitik. Hennes studier visar hur den omfattande expansionen av boskapsskötsel leder till skogsskövling och förlust av unika arter och deras livsmiljöer.

Boskapsuppfödningen är dessutom en bidragande orsak till många skogsbränder i området. Skogen bränns helt enkelt ned för att djuren ska få bete.

– Vi ser en kedjeeffekt med avskogning, förlust av livsmiljöer, artutrotning och förstörelse av de resurser som de lokala samhällena är beroende av. Områdena blir helt utarmade. Och det sker även i nationalparker där det är strängt förbjudet, säger Jesica López.

Hon har utfört det mesta av arbetet med avhandlingen i Lund. Dels på grund av pandemin, dels för att Colombia är världens farligaste land för klimataktivister och miljöforskare att verka i.

SARA HÅKANSSON

MILJÖKONFERENSEN COP16

VAD: COP är en FN-konferens. COP16 handlar om biologisk mångfald (medan COP29 handlar om klimat).

VAR: Cali, Colombia, 21 oktober –1 november.

MÅL: Vid COP15 antogs ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald som bland annat innefattade att till år 2030 ska 30 procent av land- och havsområden skyddas och 30 procent av skadade ekosystem restaureras. Fokus för COP16 är att följa upp ländernas framsteg mot dessa mål.

Colombiansk regnskog har ersatts av betesmark.

foto: torsten krause

Jesica López. foto: sara håkansson

Så ska psykisk ohälsa bland doktorander motverkas

Drygt fyra av tio doktorander upplever stress, oro, och depression. I höst förstärker doktorandkåren arbetet för att öka välbefinnandet och motverka psykisk ohälsa.

Bland annat inrättas en ny tjänst som ska fokusera på att förebygga och förhindra ohälsa och arbeta nära doktorandombudsmannen och företagshälsan. Dessutom lanseras en digital plattform riktad inte bara till doktorander utan till alla forskare på universitetet.

När Lunds doktorandkår, LDK, tillsammans med Teknologkåren i vintras skickade ut en enkät till universitetets cirka 2800 doktorander för att bland annat ta reda på hur de mådde fick de in 388 svar. Vetenskapligt validerade mått visade att över 40 procent av de svarande hamnade på nivåer över det normala för ångest och oro, stress och depression.

DOKTORANDERNA ANGAV olika skäl till att de inte mådde bra: missnöje med handledningen, hög arbetsbelastning, språksvårigheter, osäkerhet huruvida man får stanna i Sverige samt bristande tro på att över huvud taget klara av doktorandutbildningen.

– Det förvånade mig att det är så många som inte mår bra, kanske finns det ett mörkertal också. Vi ska följa upp med en ny undersökning, säger Laura Cox, nydisputerad i psykologi och fram till för några månader sedan verksam i Lunds doktorandkår tills hon tog steget till dess nationella motsvarighet SFS ­ DK.

BRISTANDE KUNSKAPER i svenska innebär för ganska många doktorander svårigheter att följa med vid möten och försvårar för dem att komma in i ett socialt sammanhang. Enligt undersökningen uppgav nästan var femte doktorand att de inte kan läsa, förstå, skriva eller tala svenska. Detta medan

”Det förvånade mig att det är så många som inte mår bra, kanske finns det ett mörkertal också.”

över 90 procent var bekväma med att tala och skriva engelska.

– Universitetets internationaliseringsmål rimmar inte med att många möten hålls på svenska och på så vis exkluderar vissa, säger Laura Cox.

MÅNGA DOKTORANDER vill ha mer stöd än vad som finns, och snart går önskemålet i uppfyllelse. I vinter lanseras den digitala plattformen Wellbeing in Academia, skapad av Laura Cox och Sara Willhammar, postdoktor vid LTH, och finansierad av LU Sustainability Testbed. På plattformen finns samlad information om psykisk ohälsa, vad man själv kan göra i förebyggande syfte och vart man kan vända sig om man mår dåligt.

Dessutom finansierar LDK under ett års tid en ny mentorstjänst tänkt att komplettera doktorandombudsmannens arbete. Ofta har det gått ganska långt när någon vänder sig till doktorandombudsmannen. Meningen är att mentorn ska komma in tidigare och även arbeta mer förebyggande. En annan tanke är att mentorn ska rotera mellan fakulteterna så att alla vid något tillfälle har nära om de vill ha svar eller hjälp.

Undersökningen har presenterats för bland andra forskarutbildningsnämnden på LU och dess motsvarighet på LTH.

JAN OLSSON

RESULTAT FRÅN UNDERSÖKNINGEN

• 179 studenter rapporterade högre

än normala stressnivåer (46,1%)

• 161 studenter rapporterade högre

än normala nivåer av depression (41,5%)

• 169 studenter rapporterade högre

än normala ångestnivåer (43,6%)

Laura Cox. foto: charlotte carlberg bärg

Per Henningsson när en stor kärlek till barn­ och ungdomslitteratur. Själv debuterade han som barnboksförfattare 2023 och i år har han gett ut ytterligare två böcker. Att han till vardags är biolog och forskare spelar stor roll för resultatet.

– Det genomsyrar hela projektet, säger han.

Svårt men roligt att skriva

om naturen för barn

När Per Henningsson blev pappa för tio år sedan och så småningom började läsa för och tillsammans med dottern Alice, tog en idé om att själv skriva för barn form. Det är det enkla språket, som på samma gång behöver vara träffsäkert och precist, som tilltalar honom. Det är samtidigt den största utmaningen.

– Det är inte lätt att skriva så, men jag har alltid tyckt att det är kul att försöka förenkla även väldigt svåra saker och ser det som en rolig utmaning, säger han.

ATT HANS FÖRSTA utgivna barnböcker – debuten En stor liten vän och årets nykomlingar Den lilla boken och Månen och Maya –skulle handla om naturen var en självklarhet. Per Henningsson har alltid känt sig hemma i skogen och fascinerats av allt som lever där. 2010 disputerade han i biologi med en avhandling om flygbeteendet hos tornseglare.

Det är fåglar och deras aerodynamik och flygvanor som har präglat även hans fortsatta karriär som forskare vid Lunds universitet, men han har också studerat fladdermöss och insekter. Nyligen tillträdde han en

tjänst som senior specialist vid Dansk Hydraulisk Institut, där han arbetar med forskning och bevarandebiologi för fåglar och fladdermöss kopplat till vindkraftverk. Men han är fortfarande affilierad till LU och har pågående projekt även här.

HAN VILL GÄRNA INSPIRERA barn att ta sig ut i naturen, men också väcka tankar.

– Den första boken handlar om en pojke och en gärdsmyg. Pojken är lite ensam och passar inte riktigt in i skolan, han hamnar utanför. Gärdsmygen är också ensam och när de två träffas blir de vänner och hjälper varandra. I grunden är det en historia om något som barn kan fundera över och sedan väver jag in naturen.

I Den lilla boken, som vänder sig till de yngre barnen, försöker Per Henningsson att leka med olika perspektiv. Även om det är en bilderbok är det meningen att locka till existentiella diskussioner. Att väcka samtal är en viktig drivkraft.

– Om jag kittlar i gång någon sorts tanke blir jag glad. Högläsning är det allra bästa för då blir det en dialog mellan barn och vuxen.

Biologen Per Henningsson har skrivit och illustrerat tre barnböcker. foto: teresa kullberg

Jobbet som biolog och forskare kommer väl till pass också i författarskapet.

– Det genomsyrar hela projektet. Dels vill jag förmedla en allmänt positiv känsla för naturen, dels tar jag med detaljer om djur och natur i böckerna. Jag är noga med att saker och ting ska se korrekt ut. I Månen och Maya till exempel var det viktigt att alla månfaserna ser helt rätt ut.

PER HENNINGSSON LÄSER fortfarande mycket tillsammans med sin dotter, som också ofta kommer med idéer under bokprojektens gång. Att skriva för barn rekommenderar han alla som arbetar akademiskt.

– Att skriva för barn är att utmana sig att uttrycka sig enklare. Och då menar jag inte att enklare är synonymt med sämre utan precis tvärtom. Alla måste någon gång presentera det man kan för allmänheten och att kommunicera med barn är på samma linje. Jag tycker det tränar mig till att uttrycka mig på ett tydligt och tillgängligt sätt och det ger mig jättemycket. Men framför allt är det bara så himla roligt.

MINNA WALLÉN-WIDUNG

utbildning.

Jesper Samuelsson, Stina Regnér och Sandra Nilsson har utrett varför studenter inte deltar i undervisning på campus.

Frånvarande studenter ser undervisning som ett tapasbord

FRÅNVARO. Varför deltar studenterna inte i den lärarledda undervisningen på campus? Och vad gör de i stället? Den frågan har utretts på LTH det senaste året.

En av slutsatserna i rapporten som presenterades i början av höstterminen är att lärare, både vid LTH och andra fakulteter, behöver

fundera över vad syftet med undervisningen faktiskt är och tydliggöra det för studenterna. Undersökningen visar att en hel del av de studenter som inte är närvarande ändå är väldigt engagerade, och klarar sina studier bra.

– Vi är ju ett campusuniversitet, men behöver kanske ändå tänka mer på hur vi kan använda studenternas engagemang sna ­

rare än att enbart stirra oss blinda på fysisk närvaro, säger Sandra Nilsson, lärare i datavetenskap och pedagogisk utvecklare vid LTH.

Det är Stina Regnér och Jesper Samuelsson, båda civilingenjörsstudenter och amanuenser, som med hjälp av bland annat fokusgrupper och en enkät har undersökt varför studenter väljer att inte närvara. Projektet initierades av Sandra Nilsson. Hon hade en längre tid hört snacket i korridorerna bland kollegor som upplevde att studenterna i allt lägre utsträckning valde att delta i föreläsningar och övningar på plats.

– Samtidigt behöver vissa institutioner skära ner av ekonomiska skäl, och då gäller det att göra rätt saker. Jag kände att vi inte hade en aning om vad rätt saker faktiskt är och en startpunkt var att ta reda på vad studenterna gör, varför de inte är här och vad de gör i stället, säger hon.

NÅGON FORMELL NÄRVAROSTATISTIK finns inte, men i slutet av varje kurs brukar studenterna få skatta sin egen närvaro och där syns en nedåtgående trend. De båda amanuenserna konstaterar att sjunkande närvaro är ett globalt problem som har funnits i årtionden och inte enbart är ett resultat av pandemin. I intervjuer med studenter har de kunnat identifiera två typer av frånvaro – temporär och strategisk.

– Temporär frånvaro kan bero på att man blir sjuk, att det uppstår en schemakrock eller att man prioriterar att åka på träning. Inställningen är att så fort det andra är avklarat ska man fortsätta att närvara. Den strategiska frånvaron är ofta triggad av att det har hänt något som gör att studenterna ifrågasätter om de lär sig tillräckligt effektivt. Exempelvis känslan av att hamna efter när du varit sjuk, säger Jesper Samuelsson.

ATT ”LIGGA I FAS”, det vill säga att hänga med i den schemalagda studietakten, är ett välkänt begrepp på LTH, berättar Stina Regnér. Om man av någon anledning inte ligger i fas kan stressen bli stor och självförtroendet sjunka, vilket gör att många försöker plugga i kapp på egen hand. De vill

helt enkelt använda tiden så effektivt som möjligt och bedömer att egenstudier då är det bästa. Att klara tentorna är den viktigaste drivkraften snarare än viljan att förstå allting. Här blir det ofta en krock mellan studenternas och lärarnas förväntningar på undervisningen.

– Det blir problem när lärarna är missnöjda med studenternas frånvaro, men ändå har en examinationsform som inte kräver närvaro i undervisningen. Jag tror att man behöver schemalägga moment som tydligt leder mot examination, så att studenterna känner att närvaro tar dem närmare målet, säger Sandra Nilsson.

EN ANNAN SAK som har blivit tydlig under året är att det inte finns en definition av begreppet undervisning som delas av alla. För vissa verkar det handla enbart om schemalagd undervisning, men för de frånvarande studenterna är det betydligt bredare.

– De ser undervisningen som ett tapasbord med många små rätter. Föreläsningar är en, men här finns också kurslitteratur, andra böcker, videor på Youtube, Google, en kompis att fråga, en AI ­resurs och en inspelad föreläsning. Om det läraren erbjuder inte faller mig i smaken behöver jag inte beställa in det, för jag blir mätt ändå, säger Stina Regnér.

TEXT & FOTO: MINNA WALLÉN-WIDUNG

RAPPORTENS RESULTAT

Undersökningens viktigaste slutsatser:

• Frånvaro, temporär och strategisk, är övervägd.

• Studenter vill egentligen närvara, men omständigheterna driver dem till prioriteringar.

• T id är den begränsande faktorn i studenternas lärande.

• Studenterna har noga uttänkta strategier för att hinna med sina kurser, men har inte alltid tänkt igenom sina studietekniker för att verkligen lära sig.

• Begreppet undervisning är mångtydigt.

Beräkningsvetenskap över ämnesgränser

BERÄKNINGSVETENSKAP. Vid Naturvetenskapliga fakulteten satsar man rejält på beräkningsvetenskap. Åtta masterinriktningar, en helt färsk forskarutbildning och ett nybildat nätverk för forskare. Kunskap om avancerade beräkningar är dock inte enbart av värde inom naturvetenskap. Många fakulteter kan ha behov av denna kompetens.

Beräkningsvetenskap använder datorsimuleringar och maskininlärning för att göra prognoser och analyser eller för att ersätta experiment. Man hanterar stora datamängder för att söka mönster, samband och trender. Beräkningsvetenskapen är till nytta inom ett mycket brett fält av frågeställningar, vilket har medfört ett växande behov av att samla kompetensen och att utbyta erfarenheter över ämnesgränserna.

FÖR ETT PAR ÅR SEDAN gjorde Naturvetenskapliga fakulteten en utredning kring behovet. Utredningen visade att det pågår beräkningsvetenskapliga samarbeten på många olika nivåer inom universitetet; både inom och mellan enskilda institutioner, men också mellan fakulteter – särskilt mellan naturvetenskapliga och medicinska fakulteterna och LTH, men även områden som humaniora, samhällsvetenskap och ekonomi berörs, liksom MAX IV och ESS. Utredningen konstaterade också att många forskare i grunden har liknande problem och använder samma beräkningsmetoder, men att det saknas möjligheter som hjälper dem att dra nytta av varandras kompetens. I maj i år skapades inom Naturvetenskapliga fakulteten ett

Philipp Birken är en av initiativtagarna. foto: nina gerlach

nätverk bestående av ett 40 ­tal forskare som sysslar med beräkningsvetenskap.

– Detta kommer att främja interdisciplinära forskningsprojekt, säger Philipp Birken, professor vid Matematikcentrum och en av initiativtagarna till fakultetens satsningar inom beräkningsvetenskap.

Och från september i år har Naturvetenskapliga fakulteten även startat en forskarutbildning i beräkningsvetenskap. Tobias Ambjörnsson, universitetslektor vid Centrum för miljö ­ och klimatvetenskap, håller i trådarna.

– Med forskarutbildningen i beräkningsvetenskap öppnar vi upp för samarbeten över institutionsgränser men även för samarbeten mellan naturvetenskap och andra ämnesområden där beräkningar och modellering av tradition inte är lika starka, säger han.

Det tvärvetenskapliga perspektivet är också skälet till att Naturvetenskapliga fakulteten förra hösten satsade på att skapa masterutbildningar inom beräkningsvetenskap. Då startades åtta masterinriktningar där studenterna nu kan plugga beräkningsvetenskap med fokus på bland annat geologi, naturgeografi, kemi, biologi, miljövetenskap eller fysik.

– Söktrycket har varit jättehögt till höstens antagningar. Intresset från internationella studenter är otroligt stort, säger Philipp Birken som ansvarar för masterutbildningarna.

LENA BJÖRK BLIXT

REDAKTÖR: JAN OLSSON

Patrik Andersson är director musices, lektor i orkesterdirigering samt föreståndare för Odeum.

Varför har du skrivit en bok om post modernism och musik?

– De senaste 5–10 åren har postmodernistisk teoribildning i Sverige utövat allt större inflytande inom musikområdet. Min bok syftar till att tydliggöra konsekvenserna av detta samtidigt som den har ambitionen att utgöra en tämligen grundlig beskrivning av den postmoderna teoribildningen i sig. Boken är också en fortsättning på min förra bok, Musik, mening och värde, som handlar om möjligheter till mening i musik.

Märks postmodernismen i Odeums evenemang?

– Vi har under september och oktober haft ett antal panelsamtal och intervjuer som kretsat kring det postmoderna där också postmodern och modernistisk musik framförts.

PATRIK ANDERSSON

Det gränslösas slutenhet (Gidlunds förlag)

Tips från danskcoachen!

LONE KOLDTOFT

Klogere på dansk sprog: en håndsrekning til svensktalende (Makadam förlag)

Svenskar förstår inte danska och danskar förstår inte svenska. Åtminstone inte så pass bra att man hellre uttrycker sig på grannspråket än på engelska, inte minst exemplifierat genom svenska fotbollslandslagets danska förbundskapten Jon Dahl Tomasson.

Svenskar upplever svårigheter med att

uttala danska. Ordförråd och språkvändningar ställer också till problem. I boken försöker författaren avdramatisera och undanröja de största språkliga hindren.

Lone Koldtoft är verksam vid Centrum för Öresundsstudier.

PETER GÄRDENFORS

Kan AI tänka? Om människor, djur och robotar (Fri Tanke)

Artificiell intelligens (AI) kan inte tänka som en människa och inte som ett djur. Det menar kognitionsvetaren Peter Gärdenfors som i decennier forskat på tänkande.

I boken beskriver han skillnaderna i ”tänkande”. Från robotens bearbetning av data, avsaknad av konsekvenstänk och beroende av människor och vad mänskligt tänkande åstadkommit, till människans under årtusenden utvecklade egenskaper och färdigheter.

En del forskare har målat upp AI som ett hot mot mänskligheten. Peter Gärdenfors bok bidrar till att läsaren förmodligen känner sig lite mindre hotad.

DICK HARRISON

Hansan: ett handelsimperiums uppgång och fall (Historiska Media)

I Hansan: ett handelsimperiums uppgång och fall berättar Dick Harrison om de århundraden då handelsförbundet trädde fram som maktfaktor, blev starkare och bidrog till att forma dåtidens och framtidens Nordeuropa. På nästan 550 sidor berättar Harrison om städerna och dess köpmän som skapade ofantliga rikedomar genom det nätverk som var Hansan och med girigheten i fokus. Boken belyser också de nya spelare som kom in på arenan och bidrog till Hansans nedgång och fall på 1600 ­talet.

Charlotta Turner, professor och vicedekan på Naturvetenskapliga fakulteten är en av LUM:s återkommande gästkrönikörer. I det här numret går hon tillbaka tio år till när hon hjälpte till att rädda sin doktorand ur IS klor och vad utbildning faktiskt betyder.

Utbildning är en superkraft!

Kan utbildning förändra världen? Jag är övertygad om det. Historien om Firas, en av mina doktorander, är ett bevis på det.

För tio år sedan drabbades världen av den brutala offensiven från Islamiska Staten (IS), som genomförde ett folkmord på yazidier i Irak och Syrien. Sommaren 2014 blev en mardröm för Firas och hans familj. De befann sig mitt i krigszonen under ett bröllop i norra Irak när IS invaderade. Firas, tillsammans med sin fru och deras två små barn, tvingades fly för sina liv och sökte skydd i en övergiven industrilokal i byn Dohuk.

”Inga

krig eller konflikter ska kunna hindra oss, för

MITT I DENNA KRIS ringde Firas mig och berättade att han inte kunde återvända till Sverige. Han trodde att han var tvungen att avbryta sin forskarutbildning. Min första reaktion var ilska och beslutsamhet: en terroriströrelse som IS skulle inte få diktera villkoren för våra doktorander eller påverka våra akademiska ambitioner. Lunds universitet agerade snabbt och resolut, och vi lyckades hjälpa Firas och hans familj att återvända till Sverige. Tack vare denna insats kunde Firas slutföra sin forskarutbildning och ta ut sin doktorsexamen i analytisk kemi. Idag, tio år senare, är Firas en framgångsrik forskare som arbetar vid ett läkemedelsföretag här i Lund med att utveckla framtidens mediciner.

Ett minne från tidigare i år. Det är vårterminens sista dag och solen gassar. I min roll som vicedekan står jag iklädd en tung och varm talar uppe på en scen i AF ­ borgen. Tillsammans med mina kollegor tar jag hand om fakultetens examenshögtid. Det enda jag känner är stolthet när jag läser upp namnen på varje student som nu har tagit sig igenom en naturvetenskaplig utbildning. Framför mig ser jag ett hav av spända studenter och oerhört stolta släktingar och vänner. Plötsligt kliver en av studenterna upp på scenen med en hårt virad Palestinasjal runt handen, och sätter igång ett högljutt skanderande om Israel ­ Palestinakonflikten.

utbildning är en superkraft som kan övervinna allt.”

SJÄLVKLART är allt dödande i Gaza fasansfullt och helt oacceptabelt, men jag varken kan eller vill ta ställning i konflikten. Det jag tar ställning för är att studenterna vid Lunds universitet ska erbjudas en trygg och välfungerande utbildningsmiljö, och att själva utbildningen håller hög kvalitet och leder till rätt kompetenser för arbetsmarknaden.

DENNA BERÄTTELSE är ett kraftfullt exempel på utbildningens förmåga att förändra liv och bygga broar mellan kulturer. Den inspirerar mig varje dag i mitt arbete som lärare och handledare. Utbildning är verkligen en superkraft – det är det mest betydelsefulla vi kan ägna oss åt.

I en värld fylld av konflikter och samhälleliga utmaningar är utbildning vår starkaste resurs. Genom att investera i kunskap och färdigheter bygger vi en bättre framtid för oss själva och kommande generationer. Inga krig eller konflikter ska kunna hindra oss, för utbildning är en superkraft som kan övervinna allt. Därför måste vi övervinna motsättningarna som olika åsikter om kriget i Gaza har skapat, och istället fokusera på något så viktigt som att utbilda framtidens ledare i samhället.

CHARLOTTA TURNER

PROFESSOR VID KEMISKA INSTITUTIONEN

VICEDEKAN VID NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Fortsatta hyllningar av Anne L’Huillier

NOBELPRISET. Om Anne L’Huillier tänkte att det skulle lugna ner sig på Nobelprishyllningsfronten nu när det har gått ett år sedan hon tilldelades fysikpriset hade hon fel. I samband med årsdagen av tillkännagivandet har hon förärats ett cykelställ, profilprodukter, ytterligare en guldmedalj samt en liten film.

Det är inte ovanligt att Nobelpristagare hyllas med någon form av parkeringsförmån vid sina hemuniversitet. På Berkeley finns till exempel flera bilparkeringsplatser kaxigt märkta ”NL” (Nobel Laureate) direkt utanför entréerna till vissa byggnader. Andra universitet har reserverat cykelparkering för sina pristagare, vilket ligger lite mer i linje med cykelstaden Lund.

UTANFÖR FYSICUM invigdes således ett cykelställ utmärkt med en plakett med orden ”Bicycle parking honouring Professor Anne L’Huillier” på årsdagen av hennes fysikpris. Plaketten avtäcktes av nobelpristagaren själv inför en stor skara människor som samlats för att hylla henne. Ceremonin avslutades med att Anne L’Huillier ställde sin cykel i det nya stället och konstaterade att nu kommer alla veta när hon har cyklat till jobbet.

MEN HYLLNINGARNA tog inte slut där. LTH:s kommunikationsavdelning och Media ­Tryck har tagit fram profilprodukter med anknytning till fysikpriset. De har två teman: ”En attosekund i Lund” och ”Five of the Foremost in Physics” (om kvinnorna som hittills fått Nobelpriset i fysik). De finns att köpa i Universitetsbutiken – på webben eller i affären på Sparta. Produkterna finns även i receptionen i Studiecentrum på LTH:s campus.

Som grädde på moset har Anne L’Huillier dessutom tilldelats Kungliga Ingenjörsakademiens stora guldmedalj 2024. Medaljen

delas ut till forskare som gjort en synnerligen framstående gärning inom akademins verksamhetsfält.

Nobelyran runt Anne L’Huillier är alltså fortsatt intensiv, men lägger sig sannolikt lite framöver. Hur hon själv ser på sitt första år som Nobelpristagare berättar hon om i filmen ”Anne L’Huillier’s year as a science rockstar” som har tagits fram av sektionen Kommunikation och som hittas på lu.se/ forskning och Youtube.

PETRA FRANCKE

Nobelprofilprodukter formgivna av Åsa Schönbeck med illustrationer av Andreas Magnusson Qassim och Catrin Jakobsson.

Anne L’Huillier förärades ett cykelställ.

foto: jessika sellergren

Plaketten till Anne L’Huilliers ära är en gåva från Akademiska Hus. foto: jessika sellergren

Pedagogisk utvecklingskonferens på Forum Medicum

PEDAGOGIK. Lunds universitet genomför sedan 2007 en universitetsgemensam pedagogisk utvecklingskonferens vartannat år. Årets tema är Connecting teachers – Changing from within.

Lunds universitets pedagogiska utvecklingskonferens 2024 arrangeras av Medicinska fakulteten och Avdelningen för högskolepedagogisk utveckling (AHU). Värd för konferensen är Utbildningsnämnden.

All undervisande personal och studenter är välkomna att bidra till att göra konferensen till ett bra tillfälle att dela erfarenheter och insikter kring aktuella utmaningar i

under visningen, innovativa pedagogiska former eller forskning relaterad till högre utbildning.

Konferensen äger rum den 14 november på Forum Medicum på Sölvegatan 19. Pre ­ conference workshops sker den 13 november.

Konferensen är öppen och kostnadsfri för anställda vid Lunds universitet och presenterande studenter. Lunch och fika ingår.

Anmäl dig senast 1 november. Det är kostnadsfritt att delta för alla anställda och studenter som är aktiva i studentorganisationer eller som SI ­ ledare vid Lunds universitet.

Information och anmälan: ahu.lu.se

Höstlovsöppet i Vattenhallen

HÖSTKUL. Under höstlovet har Vattenhallen Science Center öppet hela veckan kl 12.00–17.00. Där kan man se spännande shower på stora scenen, utforska fem interaktiva utställningar, prova experiment och gå på visning i Planetariet.

Följande shower ges under veckan kl 13.00 och 15.00:

• 28 oktober – Luft och vattenshow

• 29 oktober – Fossil och geologishow

• 30 & 31 oktober – Lär dig mer om de arkeologiska utgrävningarna i Uppåkra.

• 1 november – Sinnesshowen

• 2 november – Quantumshow

• 3 november – Luft och vattenshow Planetariet har visningar kl 14.00, 14.45, 15.30 och 16.15 varje dag. För ytterligare information om program, biljetter med mera se lu.se/calendar på respektive dag. Adress: John Ericssons väg 1E, Lund.

Även Skissernas Museum, Botaniska trädgården och Historiska museet har höstlovsaktiviteter, se lu.se/calendar.

Vattenhallen Science Center. foto: mirjam ström mitternacht

Utvecklingsdag för laboratoriepersonal

INSPIRATION. Den 4 december anordnas BMA ­ dagen på Scandic Star Hotel. BMA ­ dagen är en utvecklingsdag för laboratorieassistenter, biomedicinska analytiker (BMA), forskningsingenjörer och annan teknisk personal involverade i laboratoriearbete på Lunds universitet. Laboratoriepersonal vid Skånes universitetssjukhus och Malmö universitet brukar också delta.

BMA ­ dagen har anordnats vartannat år sedan 1996. Bland årets föreläsare finns bland andra språkhistorikern och programledaren Fredrik Lindström.

Ytterligare information och länk till anmälan hittas på lu.se/calendar.

För kommande disputationer vid Lunds universitet, se www.lu.se/lup/disputations

Forum Medicum. foto: petra francke

Hon är Årets

barncancerforskare

Catharina Hagerling, som forskar om neuroblastom vid Lunds universitets cancercentrum, har fått utmärkelsen Årets barncancerforskare. Priset är nytt för i år och har instiftats av Barncancerfonden.

Catharina Hagerling.

Tio miljoner till barnhjärtkirurg

Lundakemist prisad i Uppsala

Phan-Kiet Tran, forskare vid LU och överläkare inom barnhjärtkirurgi på Skånes universitetssjukhus, leder projektet Caisa (Collaborative Artificial Intelligent Surgical Assistant) som nyligen tilldelades tio miljoner kronor av Vinnova. Idén är att använda artificiell intelligens för att skapa en robotkollega i operationsrummet.

Rättshistoriker får kunglig titel

Martin Sunnqvist, professor i rättshistoria vid Juridiska fakulteten, har utnämnts till ordenshistograf vid Kungliga Maj:ts Orden. Orden har hand om de kungliga riddarordnarna och leds av en ordenskansler på uppdrag av kungen.

Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi tilldelas i år Ulf Nilsson, professor vid Kemiska institutionen. Han får priset för sin ”banbrytande och eleganta forskning” om bland annat organisk syntes av kolhydrater. Priset överräcktes vid högtidlighållandet av Uppsala universitets födelsedag i början av oktober och prissumman uppgår till 1,5 miljoner kronor.

Miljöstipendier

på 1,5 miljoner kronor

Ett nytt samarbete mellan LTH och Sveriges Ingenjörers miljöfond ger 30 studenter stipendier på 1,5 miljoner under tre år. Målet är att resultaten ska leda till hållbara lösningar i den fysiska miljön och kan även innebära nya företag och jobb. Samarbetet innebär att LTH varje år väljer ut tio examensarbeten med miljöinriktning. Miljöfondens styrelse beslutar därefter om stipendieutdelning från denna lista.

Från och med våren 2025 kommer de första LTH ­studenterna att arbeta med sina miljörelaterade examensarbeten under ett halvår, och resultaten presenteras under försommaren samma år.

Etnolog invald i kungligt samfund

Susanne Lundin, professor i etnologi, har valts in i Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund. Samfundets syfte är att främja humanistisk vetenskap och utgöra en mittpunkt för humanistisk forskning i södra Sverige.

Filosofidoktorand prisas för artikel

Vid en årlig konferens för unga filosofer i österrikiska Salzburg har Elsa Magnell, som är doktorand i praktisk filosofi i Lund, nyligen mottagit utmärkelsen Best Paper Award för sin artikel ”Vague Disgreement: Vagueness Without Arbitrary Stipulation”.

Stipendium för reumatismforskning

Reumatikerförbundet och P fizers årliga stipendium till minne av Sveriges första kvinnliga professor i medicin, Nanna Svartz, går i år till Anders Bengtsson, professor och reumatolog vid Medicinska fakulteten i Lund.

Martin Sunnqvist. foto: minna wallén - widung

Susanne Lundin. foto: johan persson

Anders Bengtsson. foto: kennet ruona

foto: agata garpenlind

Två prisades för artikel om redovisning

Jörgen Carlsson och Niklas Sandell, båda verksamma vid Företagsekonomiska institutionen, är årets mottagare av priset till CH Witts minne som delas ut av konsultbolaget PwC.

De får priset för sin artikel ”En historia om koncernredovisning: Den StockholmGöteborgska drabbningen”.

Stipendium till postdocforskare i ekonomi

Stiftelsen till Pontus Roos minne har beslutat att årets stipendium till en doktorand eller ung forskare går till Sarah Rosenberg, postdoktor i nationalekonomi. Hon får stipendiet för sin forskning som med innovativa metoder ska lära oss mer om amningens varaktiga fördelar.

Fina priser till teolog och litteraturvetare

Litteraturvetaren Erik Zillén (översta bilden), expert på bland annat Gustaf Fröding och fabler, är årets mottagare av Einar Hansens forskningsfonds årliga pris till en svensk humanist. Fondens svenska hederspris tilldelas Stephan Borghammar, professor i praktisk teologi. Forskningspriset är på 200 000 kronor och priset delas ut i mitten av november på Malmö rådhus.

Filosofisk uppsats prisad

Henrik Andersson, docent i praktisk filosofi, har tilldelats Zapffe ­ priset för uppsatsen ”A Pessimist Argument Against Antinatalism”. Det är Stiftelsen Berit och Peter Wessel Zapffes fond som vartannat år delar ut 100 000 norska kronor till en uppsats som behandlar ett ämne som ligger nära Zappfes intresseområden.

Professor får stipendium för bok om tång

När bokförlaget

Natur&Kultur nyligen delade ut åtta populärvetenskapliga arbetsstipendier, var Cecilia Fredriksson, professor vid Institutionen för tjänstevetenskap, en av mottagarna. Hon får 100 000 kronor för att skriva en bok om tångens kulturhistoria och framtidspotential.

ERC Starting Grant till fyra LU-forskare

Fyra Lundaforskare har fått Europeiska forskningsrådets Starting Grant, som riktar sig till forskare i början av sin karriär.

De fyra, som får 1,5 miljoner euro var, är: Lisa Flower, docent i sociologi, som i sitt projekt ska undersöka hur rättegångar påverkas av användningen av videolänkar, Øystein Opedal, biträdande universitetslektor vid Biologiska institutionen, som ska undersöka hur växter anpassar sig till nya pollineringsmiljöer, Ingrid Van Dijk , docent i ekonomisk historia, som forskar om hur ojämlikhet i hälsa och överlevnad utvecklats över tid, samt Karolin Obert, forskare i allmän språkvetenskap, som ska ta reda på hur vi använder språket och hur det påverkas av att vi är i rörelse.

Fyra Lundaprojekt får WISE-medel

Fyra projekt vid Fysiska institutionen har beviljats stöd inom ramarna för WISE, the Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability. De fyra projekten leds av Edvin Lundgren, Magnus Borgström, Erik van Loon och Jesper Wallentin

Cecilia Fredriksson. foto: johan persson

Sarah Rosenberg.

Lunds universitet

Hallå David Gisselsson Nord...

... vicedekan för säkerhet och beredskap vid

Medicinska fakulteten, som är först ut bland fakulteterna med att börja krigsplacera sin personal.

Är LU förberett om kriget kommer?

– Det måste vi vara. Medvetenheten om att vi behöver bygga en organisation för krig och andra långvariga kriser börjar sprida sig i organisationen. Orsaken till att vi inom medicin har börjat arbeta aktivt med det här är att vi har ett nära samarbete med sjukvården. Region Skåne ligger väl framme och vi behöver samarbeta med dem vad gäller personalförsörjningen.

Hur prioriterad är kris- och krigsberedskapen inom LU just nu?

– Det finns i många verksamheter en god mental förberedelse, men vad gäller konkret planering finns mycket kvar att göra. Det svåra är balansen mellan vad som är en rimlig ambitionsnivå sett till vår verksamhet och det som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tycker att vi ska ha. Det som skapar diskrepansen är att förväntningarna har höjts i och med omvärldsläget, samtidigt som vi inte har fått mer resurser.

Vad behöver vi anställda göra för att vara förberedda?

– Jag tror att man tillsammans med sin chef ska tänka igenom hur man bedriver verksamheten när allt inte fungerar som vanligt. Framför allt måste vi kunna prioritera vad som är viktigast i en långvarig kris. Hos oss handlar det bland annat om att hålla i gång samhällsviktiga utbildningar samtidigt som vi skyddar kritisk infrastruktur.

Hur stor del av universitetets anställda kan bli krigsplacerad?

– Just nu är det en väldigt liten andel, men det kan förändras snabbt. Det beror på hur tendensen att krigsplacera ser ut i samhället i övrigt. Om du är krigsplacerad får ingen annan sno dig till sin verksamhet. Så om många andra myndigheter börjar krigsplacera i stor skala kan vi också komma att göra det eftersom det kan bli konkurrens om personalen.

Kommer universitetet att stänga ner eller fortsätta sin verksamhet om kriget kommer?

– Vissa delar bör enligt MSB definitivt fortsätta om man ska följa tanken om

samhällsviktig verksamhet. Det som hade underlättat planeringen är ett nationellt ställningstagande om vi ska göra som Ukraina, det vill säga hålla öppet så mycket universitetsutbildning som möjligt. Alternativet är att man bestämmer vilka delar av universitetssektorn som är samhällsviktiga. Vad jag har förstått kommer det att dröja innan vi får ett sådant beslut. Samtidigt är budskapet från politikerna att vi inte ska vänta utan agera.

Hur samarbetar LU med andra lärosäten i den här frågan?

– Bland annat är jag universitetets representant i SUHF:s arbetsgrupp för lärosätenas bidrag till totalförsvaret och i styrgruppen för Campus Totalförsvar, som precis fick långsiktigt stöd i höstens budgetproposition. Det ska bli en mötesplats för samarbete där vi kan skräddarsy utbildningar, samverka kring forskning och lära av varandra vad gäller planering för krig och kris.

MINNA WALLÉN-WIDUNG