MAX IV i Dagens industri by Lund University

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

GÖR DET OSYNLIGA

SYNLIGT

EN TIDNING OM VÄRLDENS MEST BRILJANTA SYNKROTRONLJUSANLÄGGNING

2 10

Välkomna Ɵll MAX IV! Jakten på den perfekta ljusstrålen

Foto: Roger Eriksson, ESS

”HJÄLPER OSS ATT FÖRSTÅ VÄRLDEN” 4 6

Här läggs grunden Ɵll framƟdens läkemedel

DISTRIBUERAS MED DAGENS INDUSTRI 18 JUNI 2016

Banar väg för Ɵllväxt och nya jobb

En av världsstjärnorna inom acceleratorfysiken

ANNONS

MAX IV

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

Foto: ABNL4/Felix Gerlach

Nya miljövänliga material, framtidens energikällor och vattnets innersta mysterium. Det är några av de forskningsområden där Stockholms universitet ligger i framkant och där MAX IV kan ge ännu ﬂer detaljer.

HELA VÄRLDEN VÄNDER BLICKARNA MOT LUND MÄNNISKAN HAR FEM SINNEN: lukt, känsel, hörsel, smak och syn. Av dessa är synen sannolikt det viktigaste sinnet, eftersom det hjälper oss att samverka med vår omgivning, att skilja vänner från fiender, ätbart från giftigt. Att förbättra människans syn har varit en strävan ända sedan upplysningstiden och lett till skapandet av teleskop för att studera kosmos och mikroskop för att ge oss detaljerad kunskap om vår närmiljö. Genom MAX IV kommer vi nu att kunna gå vidare genom att göra det osynliga synligt. Sverige har föresatt sig att bygga världens starkaste källa för röntgenstrålar. Röntgen upptäcktes för 120 år sedan och upplevdes då som magiskt. I dag har tekniken blivit vardagsmat och används i allt från medicinska och industriella tillämpningar till utveckling av nya material.

färgtillverkning, katalys och datorbearbetning, eller framtida lättare och tåligare förpackningsmaterial. SVERIGE KAN OCH BÖR se på denna unika anläggning med stolthet. Många andra länder, som är större och rikare än Sverige, har försökt att åstadkomma något liknande men inte lyckats. I Sverige fanns modet och den tekniska kunskapen för att ta det nyskapande steget. Det arbete som utförts under de senaste 30–40 åren har till slut gjort Sverige

världsledande inom acceleratorfysik. Andra länder, såsom USA, Schweiz, Brasilien, Tyskland, Japan med flera, vänder nu blickarna mot Lund för att försöka kopiera det som uppfunnits här. Anläggningen är inte bara till för tekniknördar och akademiker. Den verkliga kraften i synkrotronstrålning är att tekniken som utvecklats av fysiker har blivit en del av all vanlig naturvetenskap och teknik. I dag kan en anläggning som MAX IV välkomna forskare i biologi, fysik, kemi och miljövetenskap, likaväl som i geologi, teknologi, farmakologi och kulturminnesvård. Den teknik som en gång bara användes för akademisk forskning blir alltmer en del av industrin. VI ÄR MYCKET ANGELÄGNA om att samverka med svenska företag för att göra det möjligt för dem att studera sina råvaror och processer samt att utveckla nya produkter baserade på forskning vid MAX IV.

GENOM MAX IV kommer Sverige att kunna erbjuda forskare och företag den bästa röntgenstrålning som finns i hela världen. Den kommer att kunna användas för att förstå, förklara och förbättra vår värld. Vi kommer att kunna studera material som används i dag och förbättra dem bortom vad vi nu kan och vet. Forskare kommer att kunna utveckla nya material och produkter som vi inte kan föreställa oss i dag, till exempel läkemedel med bättre och precisare funktionalitet och färre bieffekter, nanopartiklar för mängder av tillämpningar inom bland annat

Välkomna till MAX IV-laboratoriet där vi gör det osynliga synligt!

Christoph Quitmann, direktör, MAX IV

Fakta om MAX IV MAX IV-laboratoriet är en nationell anläggning med Lunds universitet som värduniversitet. MAX IV-laboratoriets acceleratorer producerar röntgenstrålar av mycket hög intensitet och

kvalitet. Drygt 1 000 forskare från hela världen kommer varje år till labbet och använder röntgenstrålarna i vetenskaplig forskning för att göra det osynliga synligt. MAX IV-laboratoriet nya

Frågor om innehållet besvaras av Tutti Johansson Falk på telefon: 046 222 36 99 eller e-post: tutti@maxiv.lu.se www.maxiv.lu.se

anläggning i Lund, som invigs den 21 juni 2016, blir den mest briljanta röntgenkällan i världen.

Producerad av: Tabloid Sverige AB Projektledare: Stefan Grevle Redaktör: Sven-E Lindberg Art Director: Masters of the Universe AB Repro: Bildrepro Tryck: Bold Printing, Stockholm För information om bilagor i rikspress: kontakta Stefan Grevle, 0735-18 18 20, stefan.g@tabloid.se

Visste du att …

… synkrotronljus är ett mycket starkt ljus, starkare än det röntgenljus som används på sjukhus? Genom att stråla synkrotronljuset mot olika material kan man se strukturen ända ned på atomnivå. 30 års erfarenhet ligger bakom utvecklingen av MAX IV, och anläggningen ligger sedan länge i absolut internationell framkant inom synkrotronljusforskningen. Med MAX IV tas ett jättekliv för att kunna gå ännu djupare in i olika materialstrukturer.

Visste du att …

… det på MAX IVlaboratoriet forskas med synkrotronljus inom exempelvis fysik, kemi, biologi och materialvetenskap? Materialen kan vara fossil som berättar om hur djuren utvecklats eller olika proteinstrukturer som kan användas för att ta fram nya läkemedel.

www.su.se

Professor Anders Nilsson preparerar glastillstånd av vatten, den vanligaste formen av vatten i universum men inte lika vanlig på jorden.

Energisamhället kan kanske i framtiden bestå av bland annat konstgjord fotosyntes och avancerade bränsleceller. Anders Nilssons andra stora forskningsområde är vanligt vatten, också det kommer att studeras i detalj med synkrotronljus. – Vatten har över 60 egenskaper där det uppför sig annorlunda än alla andra ämnen, nästan som att det vore utomjordiskt. Samtidigt är det grunden för hela vår existens. Vi vill skapa en djupare förståelse för vatten, säger Anders Nilsson Vid Institutionen för material- och miljökemi finns flera forskare som kommer att använda MAX IV. Professor Lennart Bergström, internationellt ledande forskare inom materialkemi, hoppas kunna ta fram nya, mer miljövänliga material.

FOTO ANNA-KARIN LANDIN

– Med MAX IV kan Sverige erbjuda forskare och företag den bästa röntgenstrålning som finns i hela världen, säger Christoph Quitmann, direktör på MAX IV.

Många forskare vid Stockholms universitet, med en mängd olika inriktningar, kommer att använda sig av MAX IVlaboratoriet. En av dem är Anders Nilsson, professor vid Fysikum. Han flyttade nyligen från Stanford till Stockholm och jobbar vidare med sina olika forskningsinriktningar; att förstå vattnets innersta mysterium och att visa de fundamentala kemiska processerna på ytor vid katalys. Det senare är ett område som kan komma att få stor betydelse för framtidens energiförsörjning. Anders Nilssons forskargrupp kommer att vara med och bygga en del av ett strålrör vid MAX IV. – I MAX IV-laboratoriet hoppas jag kunna se exakt vad som händer när katalytiska reaktioner sker vid ytor under högt tryck eller i vätska. Det är väldigt viktigt för utvecklingen av nya energikällor.

FOTO ANNA-KARIN LANDIN

Stockholmsforskare på jakt efter framtidens innersta

Professor Lennart Bergström.

– Det är fantastiskt positivt att Sverige kan bygga världens bästa synkrotronanläggning. Hela världen kommer att blicka hit och många kommer att följa efter. Jag hoppas att vi också kan bygga en röntgenlaser framöver. Nu gäller det för svenska forskare att få fram banbrytande idéer för hur vi ska utnyttja de nya möjligheterna, säger Anders Nilsson•

– Jag vill skapa en bättre förståelse för självorganisering och struktur av nanopartiklar och nya material baserade på förnyelsebara resurser. Just nu har vi stort fokus på nanocellulosa. Metoder baserade på synkrotronljus, där man i realtid kan följa vad som händer, ger redan idag ny information. Med MAX IVs unika egenskaper blir det möjligt att följa mycket snabbare förlopp, säger Lennart Bergström.

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat.

High power amplifiers. Sophisticated technology based on decades of experience. Rohde & Schwarz has a longstanding history in high power amplifier design – both air-cooled and liquid-cooled. Backed by more than 65 years of experience in the transmitter business, we constantly push the technological limits when designing our high power amplifiers. Our amplifier systems are extremely well-engineered, manufactured in an award-winning factory and come with field-proven reliability that is second-to none in the industry. We are committed to this market. We listen to our customers and pay attention to their requirements. Would you like to learn more? www.rohde-schwarz.com/ad/amp-family

www.tabloid.se

ANNONS

PROFILEN

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

Text: Arne Berge Foto: Madeleine Schoug

MASKINEN HJÄLPER OSS ATT FÖRSTÅ VÄRLDEN

Visste du att …

… den energi som tillförs elektronerna mäts i GeV, gigaelektronvolt eller miljarder elektronvolt. Energinivåer på 6 – 7 GeV är inte ovanliga på stora anläggningar ute i världen. Utvecklingen av s k undulatorer och wigglers – som tvingar elektronerna att ”åka slalom” och producera intensiv strålning – har gjort det möjligt att få ut strålning med högre intensitet med mindre energitillförsel.

Hon drömde redan som barn om att bli fysiker. Som projektledare för en av MAX IV-laboratoriets mest centrala delar – linjäracceleratorn – har Sara Thorin ett stort ansvar för att få världens bästa synkrotronljusanläggning att leverera ljus av exakt rätt kvalitet. Allt för att avslöja hemligheterna i ett hittills okänt mikrokosmos.

Kraftringen återvinner energi från MAX IV

ara Thorin har alltid varit intresserad av fysik och naturvetenskap. Men på gymnasiet valde hon estetisk linje. – Valet stod mellan att bli skådespelare eller fysiker. Jag kände en allt starkare fascination inför de förklaringar som naturvetenskapen kunde ge till frågor om existensen, om universum, om hur allt hänger ihop. I fysiken hittade jag många av svaren och det inspirerade mig till att lära mig mer. Och efter tekniskt basår kände jag att jag hittade hem.

Svindlande hastigheter En Formel 1-bil i full fart rör sig cirka 90 meter i sekunden. På samma tid, en sekund, hinner de elektroner som Sara Thorin och hennes kollegor skjutsar i väg tillryggalägga en sträcka som är 3,3 miljoner gånger längre. Det blir i runda svängar 570 000 varv i MAX IV-laboratoriets stora accelerator-ring – 3GeV-ringen – med en omkrets på 528 meter. Varje sekund. En hastighet

Sara Thorin, projektledare för LINACen, känner stolthet över att ha haft en central roll i utvecklingen av MAX IV, ett arbete som möjliggör nya, spännande upptäckter.

obetydligt långsammare än ljusets. Denna närmast ofattbara hastighet uppnås redan de första fem meterna i en 300 meter lång linjäraccelerator (LINAC), där elektronerna med extrem precision accelereras och sedan tillförs stora mängder energi innan de injiceras in i någon av MAX IVlaboratoriets tre försöksanläggningar – 3 GeV-ringen, den mindre 1,5 GeV-ringen och en så kallad Short Pulse Facility – SPF – alla med olika funktioner.

När ljuset släpps på den 21 juni 2016, symboliskt nog dagen för sommarsolståndet, så är det en stor dag på många sätt. Sara Thorin känner stolthet över att ha en central roll i ett projekt som kommer att möjliggöra nya, spännande upptäckter. Men hennes egen drivkraft finns i själva maskinen och uppgiften att få den att leverera exakt rätt ljus, med rätt koncentration, rätt våglängd och exakta pulser. Det är dock inget arbete som blir ”färdigt” i och med att MAX IV tas i bruk.

Fler kvinnor på väg upp Sara Thorin är en av mycket få kvinnor i acceleratorprojektet – hur är det att jobba med chefsansvar i denna totalt mansdominerade värld? – Det stämmer att andelen kvinnor är väldigt låg, både här på MAX IV och inom fysiken i stort, men det håller lyckligtvis på att förändras. Bland annat finns det duktiga kvinnliga doktorander som är på väg upp. För min del har det inneburit både för- och nackdelar. Tidvis har jag nog fått kämpa lite hårdare för att bli tagen på allvar, men det är också lättare att bli ihågkommen, vilket inte är så dumt.

Går in i ny fas – Man kan väl säga att jag går in i en mer förvaltande fas. Det kommer bland annat att handla om att skräddarsy pulserna för att ge de bästa resultaten i olika typer av undersökningar. Det är ett arbete som görs i nära samarbete med forskare från en rad olika områden och det ska bli spännande. – Jag hoppas dessutom kunna ägna lite mer tid åt att ta emot studiebesök. Att berätta för allmänheten om vad vi gör här är en viktig uppgift som inte får glömmas bort. Det är vanliga människor som via skatten betalar för stora delar av vår verksamhet och det finns så mycket spännande att berätta.

MAX IV är en fantastisk miljö befolkad av besjälade människor”

”

Sara Thorin, projektledare LINAC MAX IV Linjäracceleratorn, LINACen, spelar en nyckelroll för att få fram elektroner av exakt rätt kvalitet till MAX IV-ringarna.

Martin Gierow är projektledare på Kraftringen, som levererar fjärrvärme och fjärrkyla till MAX IV. Projektet har krävt en hel del speciallösningar.

”GER NY SPÄNNANDE KUNSKAP”

Foto: Kennet Ruona

En oas för fysiker Efter civilingenjörsstudier i teknisk fysik på Lunds Tekniska Högskola och ett examensarbete i atomfysik fick Sara Thorin 2004 en doktorandtjänst på MAX-lab, en arbetsplats hon beskriver som ”en oas för fysiker och ingenjörer.” – MAX-lab hade varit min drömarbetsplats ända sedan ett studiebesök under det tekniska basåret. Det var och är en fantastisk miljö med människor besjälade av en gemensam uppgift – att få elektronerna att snurra i bestämda banor med hjälp av allt större och häftigare maskiner och krafter. Sara Thorins forskning handlade om så kallade frielektronlasrar och det medförde att hon redan under doktorandtiden gjorde beräkningar på de korta pulser som ska levereras av LINACen. Det arbetet ledde till att hon så småningom, vid bara 30 års ålder, fick jobbet att leda ett av de verkligt centrala projekten inom MAX IV – uppbyggnaden av linjäracceleratorn – ett miljardprojekt i miljardprojektet. Som mest ledde hon ett 15-tal olika arbetsgrupper.

MAX IV-laboratoriet rymmer tre försöksanläggningar med olika funktioner – 3 GeV-ringen, den mindre 1,5 GeVringen och en så kallad Short Pulse Facility, SPF. Skillnaderna mellan den stora och lilla ringen ligger framför allt i våglängderna på det ljus som produceras. I den stora ringen har elektronstrålen högre energi och producerar ljus med kortare våglängd, medan den lilla ringen ger längre våglängder. – På så sätt kan vi skapa de bästa förutsättningarna för olika typer av undersökningar, till exempel av material där beståndsdelarna ligger på olika avstånd från varandra, säger Sara Thorin. I SPFen kommer forskarna att kunna studera väldigt snabba förlopp som kräver en hög upplösning. – Det kan handla om kemiska reaktioner som sker inom extremt små tidsrymder. Vi kan i dag skapa stabila pulser på under en picosekund – en triljondels sekund – men med ytterligare intrimning ska vi nå ner till några tiotals femtosekunder, det vill säga tusendelar av picosekunder. Man kan jämföra med en kamera med extremt kort slutartid. Med SPFen kommer vi att kunna ta skarpa bilder av sådant som tidigare bara gått att ana sig till. Det kommer att ge en massa ny, spännande kunskap.

DE AVANCERADE instrument som används i MAX IVlaboratoriet är mycket energikrävande, och deras känslighet kräver nytänkande på flera plan. Kraftringen har hittat en energilösning, lika unik som forskningsanläggningen. Energin som används kan återvinnas för att också värma fastigheter anslutna till Kraftringens fjärrvärmenät.

raftringen levererar både fjärrvärme och fjärrkyla till MAX IV. Kraftringen tar också tillvara och återvinner den restvärme som anläggningen producerar. Vid full drift i alla kylsystem kan Kraftringens energicentral återvinna 4,5 MW från MAX IV-laboratoriet. I stället för att kylas bort kan denna energi nu värma cirka 1 500 villor i Kraftringens fjärrvärmenät. – Energicentralens tekniska lösning har utformats i öppen samverkan mellan oss och MAX IV, säger Martin Gierow, projektledare på Kraftringen.

Lars Lavesson, projektdirektör vid Lunds universitet som representerat MAX IV-laboratoriet i projektet, bekräftar det goda samarbetet: – Kraftringen har genom processen varit lyhörda för våra unika behov och det har varit en spännande resa att tillsammans ta fram tekniska lösningar som är helt unika för denna forskningsanläggning. För att inte störa experimenten måste såväl temperaturer som vibrationer bemästras på ett osedvanligt minutiöst sätt. – På MAX IV finns extremt känsliga instrument, som ställer stora krav på att den kyla vi levererar har stabil temperatur. Instrumenten är också känsliga för vibrationer, varför pumpar och annan utrustning i Kraftringens energicentral installerats så att vibrationer inte överförs till forskningsanläggningen. Till exempel har alla pumpar placerats på fjäderförsedda fundament och anslutits med gummislangar, berättar Martin Gierow. De speciella förutsättningarna har så-

ledes gett honom och hans kollegor en hel del utmaningar på vägen. Men då är känslan desto bättre när lösningarna är på plats, och har visat sig fungera så väl. – Vår gemensamma lösning är redan ett föredöme som inspirerat andra forskningsanläggningar att se över hur de kan ta sig an sina energiutmaningar och till exempel bättre ta tillvara restvärme, säger Lars Lavesson.

Istället för att kylas bort kan energi från MAX IV värma cirka 1 500 villor i Kraftringens fjärrvärmenät.

FAKTA Återvunnen restvärme – så funkar det Kraftringens energicentral på MAX IV har tre separata system för restvärme med olika temperaturnivåer. Värmen från systemet med den högsta temperaturen kan återvinnas direkt till fjärrvärmenätet, efter att forskningsanläggningens eget värmebehov först är tillgodosett. Från de två andra systemen, där restvärmen håller lägre

temperaturer, kommer den bortkylda värmen att återvinnas med hjälp av värmepumpar så att vattnet får rätt temperatur för fjärrvärmenätet. Om den restvärme laboratoriet producerar inte skulle täcka anläggningens eget värmebehov, levererar Kraftringen värme från stadens fjärrvärmenät till MAX IV.

OM KRAFTRINGEN Kraftringen ... ... är ett energibolag med huvudkontor i Lund. ... har ambitionen att leda utvecklingen av framtidens energilösningar. ... fokuserar på lokala energilösningar som skapar miljövinster och bidrar till en hållbar regional utveckling. ... har en verksamhet som omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. ... är också involverade i ett flertal större projekt och miljösatsningar där Örtoftaverket och Brunnshög med forskningsanläggningarna MAX IV och ESS är några exempel.

www.kraftringen.se

ANVÄNDARNA

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

Text: Sven-E Lindberg Illustration: Chalmers

… det hittills identifierats mellan 2 000 och 2 500 material som kan användas för att modifiera grafens egenskaper? Grafenforskningen handlar de kommande åren om att se hur dessa material kan kombineras för att skapa nya typer av skräddarsydda material.

͵ ETT LYFT FÖR GRAFENFORSKNINGEN” Storsatsning på grafen Grafen som forskningsområde har fullkomligen exploderat de senaste åren. Det ultratunna kolmaterialet, i princip ett tvådimensionellt material med bara ett enda atomlager i ett hexagonmönster, leder värme och elektricitet extremt bra och är hundra gånger hårdare än stål och det öppnar för nya revolutionerande innovationer. Chalmers leder EU:s mångmiljardsatsning på grafen, Graphene Flagship, och härbärgerar även det nationella programmet Sio Graphene och här finns Graphene Innovation Lab plus ett stort antal forskningsprojekt som bedrivs i samverkan med andra universitet och aktörer. – Chalmers Grafencentrum fungerar som ett kompetenscentrum för grafenforskningen, säger Patrik Carlsson. Vi samlar forskning, utbildning och innovation kring grafen under ett gemensamt paraply så att synergier mellan olika grafenprojekt kan identifieras, utnyttjas och utvecklas i samverkan mellan forskning och näringsliv.

Stor potential Patrik Carlsson, som tidigare arbetat bland annat som Machine och Operations Director på ESS, European Spallation Source, ser en stor potential i de storsatsningar på forskningsinfrastruktur som görs i Lund. – Genom att vi får en koncentration av världsledande forskningsanläggningar som MAX IV och ESS på samma plats stärks Sveriges och Europas position inom forskningsinfrastrukturen. Det är avgörande att ha tillgång till de vassaste instrumenten, inte minst inom grafenforskningen, där den internationella konkurrensen mellan olika forskningsmiljöer är knivskarp. Men det är också viktigt att det skapas skarpa kunskapskluster kring anläggningarna, där världsledande kompetenser kan

BIOMAX ͵ BANAR VÄG FÖR NYA LÄKEMEDEL

arjolein Thunnissen är forskningsansvarig på BioMAX, ett strålrör på MAX IV som är speciellt utformat för att studera strukturen hos biologiska molekyler. Här får användarna ett kraftfullt instrument för att förstå grundläggande livsfunktioner och mekanismer bakom olika sjukdomar ända ned på molekylnivå. – 80 procent av alla befintliga läkemedel binder till proteiner på något sätt och om vi kan få en ännu djupare förståelse för mekanismerna bakom sjukdomarna finns en stor potential för att utveckla nya typer av läkemedel, säger Marjolein Thunnissen. Fler kan se mer Med BioMAX skräddarsydda prestanda blir det möjligt för fler användare att förstå mer 6

av vad som händer på molekylnivå i exempelvis proteiner. – Vi känner i dag till omkring 100 000 strukturer av proteiner och ungefär 1 000 av dem är så kallade membranproteiner, där funktionen styrs i kommunikationen mellan cellmembranet och cellens inre. Kan vi Foto: Madeleine Schoug

Proteiner hör till livets viktigaste byggstenar. Men hur är de uppbyggda – och hur kan de anpassas för att bota sjukdomar och rädda liv?

mötas och utbyta erfarenheter, menar Patrik Carlsson. – Det är ofta ur de oplanerade och gränsöverskridande mötena som stora banbrytande innovationer föds.

möjligheter i grafenforskningen.

BioMAX har skräddarsydda prestanda för att kunna se vad som händer ända ned på molekylnivå i exempelvis proteiner.

blockera eller aktivera processer hos dessa proteiner finns en fantastisk potential för att utveckla nya läkemedel. Hittills har man i huvudsak bara kunnat studera statiska ögonblicksbilder av strukturerna, men utvecklingen går mot att även kunna följa extremt snabba förlopp i tidsupplösta experiment, förklarar Marjolein Thunnissen. Komplexa förlopp – Genom att studera exakt vad som händer i samspelet mellan cellmembranet och cellens inre kan vi få en fördjupad förståelse för komplexiteten bakom olika sjukdomstillstånd, där genetik och proteiner ofta samspelar i långa händelsekedjor. BioMAX är en Open Access Facility och det innebär att potentiella användare får skriva en ansökan om stråltid som sedan värderas av en oberoende kommitté. – Kommittén bedömer den vetenskapliga kvaliteten, om det är teknisk möjligt att göra provet och hur data från försöket kan bearbe-

Ökad närvaro Chalmers och Chalmers Grafencentrum har sedan länge ett nära samarbete med MAX-lab och med de möjligheter som öppnas med MAX IV kommer närvaron i Lund att öka, säger Patrik Carlsson: – De allra vassaste forskningsanläggningarna drar till sig de bästa forskarna och de mest avancerade användarna och det innebär att det i Lund kommer att finnas unika möjligheter att koppla samman universitetens och användarnas behov med den kompetens som finns hos forskarna och på anläggningarna. Jag är övertygad om att det kommer att leda till att vi kan identifiera behov och möjligheter som vi i dag inte ens kan föreställa oss. I detta ska vi självfallet vara en aktiv del.

NYA BEHANDͳ LINGSVÄGAR MOT CANCER MAX IV och ESS kompletterar varandra perfekt och att ha två sådana anläggningar vägg i vägg gör det möjligt att skapa världsledande forskningsmiljöer i Lund”.

”

Patrik Carlsson, Chalmers Grafencentrum

– MAX IV sätter en ny standard för pris i förhållande till prestanda när det gäller synkrotronljusforskning. I framtiden måste alla liknande anläggningar mäta sig med MAX IV, säger Patrik Carlsson, Chalmers Grafencentrum.

Foto: Madeleine Schoug

i ser en mängd möjliga tillämpningar baserade på grafen som kan få stor betydelse inom viktiga områden som miljö, medicin, elektronik och energi, säger Patrik Carlsson, föreståndare för Chalmers Grafencentrum, som har till uppgift att samordna och utveckla grafenforskningen. Grafen är ett material med en enorm potential, men det behövs fördjupad kunskap om grafens unika egenskaper och vad som händer när man kombinerar grafen med andra supertunna material, förklarar Patrik Carlsson. – Det handlar om komplexa material och processer där vi behöver de allra vassaste och mest kraftfulla instrumenten för att kunna förstå och kontrollera processerna. Med MAX IV får vi tillgång till ett nytt lysande verktyg med prestanda som vi knappt vågade drömma om för bara några år sedan och det öppnar helt nya

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

Visste du att …

”MAX IV Nya energieffektiva metoder för att avsalta havsvatten. Supertunna batterier med höga prestanda. Smarta system för blixtskydd och avisning på flygplan.

ANNONS

tas och användaren förbinder sig att publicera resultatet. Min roll är att dels identifiera vilka behov användarna har och se hur vi kan matcha dem, och dels att visa fler användare vilka möjligheter vi kan erbjuda exempelvis i bedömningen av olika läkemedelskandidater.

Foto: Johan Bävman

ANNONS

– Genom att studera samspelet i cellens inre kan vi förstå komplexiteten bakom olika sjukdomar, säger Marjolein Thunnissen.

MAX IV öppnar möjligheter att utveckla nya typer av läkemedel – bland annat mot cancer.

Leading Technology for Bright Light Sources

MAX IV

ål Stenmark, docent vid Institutionen för biokemi vid Stockholms Universitet, medverkar i ett stort internationellt forskarprojekt tillsammans med Thomas Helleday på KI, där man bland annat studerar hur man genom att blockera ett protein, MTH1, kan stoppa cancerceller från att växa. – Det öppnar helt nya perspektiv inom cancerbehandlingen, eftersom det är en mekanism som påverkar många olika typer av cancer, säger Pål Stenmark. Helt avgörande för att vi ska lyckas utveckla ett effektivt och stabilt läkemedel ur denna kunskap är dock att vi kan studera proteinets struktur och se hur olika läkemedelskandidater binder till sina målproteiner. Viktiga steg på vägen Med synkrotronljus kan man studera strukturer ända ned på atomnivå och ju bättre ljuskälla, desto bättre resultat. – Det handlar om mycket små molekyler och proteiner där vi behöver kunna se vad som händer om man byter ut eller flyttar en atom – och där får vi med MAX IV världens vassaste instrument. Det innebär att vi på nära håll kan arbeta i internationell framkant av forskningen. Med utveckling av BioMAX-strålröret, som pågår just nu, hoppas vi kunna ta ytterligare stora steg framåt så att vi kan komma åt svårare prover och ännu mindre kristaller. MTH1-hämmaren har visat sig fungera i djurstudier och inom ett år beräknas de första kliniska studierna kunna påbörjas. – Men mycket arbete återstår att göra och i det arbetet kommer MAX IV att vara en viktig del.

”NU KAN VI NÅ LÄNGRE” MAX IV gör det möjligt att nå längre i forskningen på en rad viktiga områden. För danska Haldor Topsøe A/S, som utvecklar katalysatorer och processer för industrin, innebär MAX IV, nya möjligheter till fördjupad forskning och utveckling. – Användningen av den kraftfulla synkrotronljuskällan på MAX IV möjliggör dynamiska studier av våra katalysatorer och processer som ligger nära de förhållanden som råder inom industrin och det är viktigt för oss, säger Alfons Molenbroek, direktör för forskning och utveckling på Haldor Topsøe. Alfons Molenbroek ser också stora fördelar med att ha världens mest briljanta synkrotronljusanläggning på bara en timmas avstånd med bil från huvudkontoret i danska Lyngby. – Det innebär att det är lätt att ta med sig all den kringutrustning som behövs för att genomföra och kontrollera våra experiment. Så det är högst troligt att MAX IV kommer att bli vår viktigaste synkrotronljusanläggning inom överskådlig framtid.

Compact Magnet Array

Products:

Services:

• Accelerator magnets & vacuum • Ultrastable power supplies • Insertion devices • Ion accelerators and ion sources • Beam diagnostics • Turnkey systems, electron & ion synchrotrons and microtrons • Service contracts

• Pre-studies

• High precision magnetic measurements • Maintenance, calibration and product upgrades • Installation and commissioning Talk with us about utilizing our competencies in accelerator technology to beneﬁt Your application www.danfysik.com

Science and business park since 1983 hosting 500 companies within ICT, Life Science, Cleantech and Smart Material

www.ideon.se

• Håltagning • Byggservice • Betongarbeten • Montagearbeten

Besök gärna www.rijo.se eller ring 0410-25460 7

ANNONS

ANVÄNDARNA

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

ANNONS

Text: Sven-E Lindberg Foto: BillerudKorsnäs

SKOGSINDUSTRIN PÅ HUGGET

FÖR ATT UTVECKLA NYA MATERIAL

RFR Solutions satsning på

kompetens ger framgång

Visste du att…

Skogsindustrin är med drygt tolv procent av exporten en hörnsten i svensk ekonomi. Men i takt med att efterfrågan på exempelvis tryckpapper minskar, satsar skogsindustrin allt mer på att utveckla nya, smarta och hållbara skogsbaserade material.

SVENSK industriproduktion har en framtid! Men då måste vi satsa på utbildning och kompetens, höja statusen på jobben och få politiker att inse att det går att behålla industriproduktion inom landets gränser. – Modern industri erbjuder fina arbetsplatser och en fantastisk möjlighet för flickor och pojkar som vill kombinera teoretiskt och praktiskt arbete.

… BillerudKorsnäs kunder finns i över 100 länder och att kärnan i verksamheten är förpackningslösningar? Råvaran kommer från hållbart skötta skogar.

kogsindustrin står inför stora utmaningar och vi är inne i ett intressant skede där ökade satsningar på innovation och skogsbaserad materialteknik är en förutsättning för att vi ska kunna behålla och stärka konkurrenskraften, säger Magnus Wikström, teknisk direktör på BillerudKorsnäs, svensk skogsjätte som specialiserat sig på material och lösningar för förpackningsindustrin och de stora detaljhandels- och dagligvarukedjorna. Innovation är ett prioriterat område och BillerudKorsnäs satsar stort på att utveckla nya hållbara förpackningsmaterial av skogsråvara som kan ersätta många av dagens plastmaterial i exempelvis livsmedelsförpackningar. – Det är viktigt av flera skäl att vi utvecklar och förfinar tekniken, dels för att det bygger på en råvara som finns nära, och dels för att det är ett förnybart material som även går att återvinna, säger Magnus Wikström. Vi går mot en allt mer cirkulär ekonomi och i den utvecklingen vill vi vara en aktiv och pådrivande part. Kraftsamling i industrin BillerudKorsnäs samarbetar med flera andra stora svenska skogsbolag och de tekniska universiteten och Wallenberg Wood Science Center för att utveckla nästa generations skogsbaserade material, som olika typer av hållbara förpackningsmaterial. – Det pågår just nu en kraftsamling i den svenska skogsindustrin för att ta materialutvecklingen i branschen till en ny nivå, säger Magnus Wikström. Vi samarbetar med såväl Chalmers som KTH och LTH och bedriver materialforskning på världsklassnivå – och vi måste fortsätta ligga steget före. Satsningen på ett speciellt strålrör i MAX IV, ForMAX, utformat just för skogs- och massaindustrins behov, är därför välkommen, menar Magnus Wikström. – Det är viktigt att det finns en forskningsinfrastruktur som passar våra frågeställningar och att det kring den finns en forskningsmiljö som kan hjälpa oss att stäl-

et menar Mats Orup, vd för RFR Solutions, som är specialiserat på avancerat arbete inom rostfritt stål. Han brinner för frågan och är övertygad om att den stolta svenska industritraditionen, som gett oss vårt välstånd, kan föras vidare genom kvalificerad produktion som inte kan förläggas i Östeuropa eller Asien. – En modern industriarbetare behöver kunna svenska och minst ett främmande språk, vara stark i matte, ritningsläsning, ritningsförståelse och logiskt tänkande, säger Mats Orup. Men vi måste ha utbildningsväsendet med oss om vi ska kunna flytta fram positionerna. Han vet vad han talar om. Under de senaste åren, sedan han lämnade ABB och tog jobbet som vd, har RFR Solutions genomfört en imponerande resa för att

– Vi jobbar allt närmre de tekniska universiteten och industriforskningsinstituten för att bli bättre på att ställa de relevanta forskningsfrågorna och för att stärka vår egen forskningskompetens, säger Magnus Wikström, teknisk direktör på BillerudKorsnäs.

la de rätta frågorna och hjälpa oss att tolka resultaten så att vi kan dra de riktiga slutsatserna. Det bidrar till att utveckla industrin så att vi kan hitta innovativa lösningar för nya, spännande användningsområden. Nära band till Lund BillerudKorsnäs har länge haft nära band till Tetra Pak och olika forskningsmiljöer i Lund och med ForMAX och MAX IV kom-

mer banden att bli ännu starkare, spår Magnus Wikström. – I Skåne finns två av våra viktigaste utvecklingsområden, förpackningsindustrin och livsmedelsindustrin – plus numera även en av världens främsta materialforskningsanläggningar. Det innebär helt nya möjligheter för oss att utveckla mer avancerade och hållbara material för exempelvis livsmedelsindustrin. Det ligger helt i linje med vår

Med MAX IV öppnas helt nya möjligheter att ta fram förnybara och hållbara förpackningsmaterial till exempelvis livsmedelsMagnus Wikström, industrin.” teknisk direktör, BillerudKorsnäs

”

utveckling mot att bli ett mer renodlat förpackningsbolag där kärnan ligger betydligt närmre konsumenten än tidigare.

arianne Sommarin är vicerektor på Umeå Universitet och ledamot av styrelsen för MAX IV i Lund – och hon ser stora möjligheter för svenska universitet att komma djupare in i olika frågeställningar som rör materialforskning och life science med satsningen på MAX IV. – Nyckeln till framgång är samarbete på 8

alla plan, mellan de olika universiteten och mellan akademi och näringsliv, säger Marianne Sommarin. Därför har vi från akademin varit aktiva i olika referensgrupper inför bygget av MAX IV och nu går vi in i en ny fas där vi utifrån våra respektive specialiteter kan formera oss i nya konstellationer. En anläggning som MAX IV innebär ett stort ekonomiskt åtagande och det kan vara svårt att se nyttan på kort sikt – men tillgången till den här typen av forskningsanläggningar är avgörande för att komma vidare i såväl grundforskning som tillämpad forskning, menar Marianne Sommarin. – Med MAX IV får vi en synkrotronljuskälla i frontlinjen och det innebär att vi kommer att kunna bygga en stark internationell forsk-

ningsmiljö kring anläggningen och i den är universiteten en viktig del. Dels för att vi sitter på värdefull kunskap, och dels för att vi behöver attrahera och inspirera morgondagens forskare. Mesta möjliga nytta Samtidigt gäller det att skapa mesta möjliga nytta med den forskningsinfrastruktur som byggs. För att lyckas med det är det mycket som måste klaffa. – Det handlar om att välja de projekt som har störst potential, att ställa de rätta frågorna och sedan se till, när man väl fått den värdefulla tiden vid strålröret, att allt klaffar inför, under och efter provet. Logistiken, servicen och tillgängligheten är oerhört viktig. – Det ska vara enkelt att ta sig till anlägg-

ningen, man måste kunna bo bra samtidigt som det finns en öppen och inkluderande miljö även för studenter och unga forskare. Med MAX IV och ESS skapas unika förutsättningar för allt detta i Lund.

– Det är viktigt att även stora forskningsanläggningar är tillgängliga, säger Marianne Sommarin, vicerektor på Umeå Universitet.

Produkterna skapas i en kreativ dialog

med kunden, där den exakta specifikationen ofta växer fram först under processens gång. I grunden är det kompetens som företaget säljer – förmåga att konstruera den unika produkten och förverkliga beställares idéer genom att sammanfoga rostfria delar till en unik helhet. Förmågan att kunna erbjuda en helhetslösning med konstruktion, produktion och montage är välkommen hos kunderna. Företagets resa för ständig förbättring tar aldrig slut. I den resan är samarbetet med universitet och forskningsanläggningar en viktig medresenär som bidrar

Den rostfria plåten skärs ut med hjälp av laserteknik. Den utskurna delen går sedan vidare i produktionen.

till aldrig sinande utmaningar att framställa produkter som används inom spjutspetsforskning. Som ett exempel kan nämnas att man i dag levererar till CERN, ESS och MAX IV.

– När vi samarbetar med akademin och forskningsanläggningarna, tillför vi vår unika produktionskunskap, samtidigt som vi ständigt lär oss och skapar nya lösningar, säger Mats Orup.

www.rfrsolutions.se

Materials Business Center skapar förutsättningar för nya produkter och affärsmöjligheter baserade på forskning och innovationer inom materialvetenskap och life science i södra Sverige. Vi initierar inspirerande möten mellan industri, forskare och entreprenörer som bidrar till nya lösningar på industrins materialrelaterade behov och adresserar globala utmaningar inom exempelvis energi, miljö, livsmedel och hälsa. Nu bjuder vi in fler företag, forskare och entreprenörer till vårt nätverk. Välkommen!

Du får bland annat tillgång till: •

Ett värdeskapande nätverk inom material och life science.

•

Den innovativa forskningsmiljön kring MAX IV och ESS.

•

Seminarier och workshops om materialrelaterade ämnen.

•

Vår digitala plattform för öppen innovation.

Vill du veta mer? MATERIALSBUSINESSCENTER.SE

Proud main supplier of UHV bakeout equipment to the MAX IV Laboratory • Heating jackets • Bakeout tents • Temperature control • Heating tapes • Heater fans

Foto: Umeå Universitet

– Ska vi hänga med internationellt gäller det att våra forskare har tillgång till den skarpaste forskningsinfrastrukturen. Med MAX IV öppnas dörrar till både fördjupad kunskap och nya forskningsområden som kan få stor betydelse i framtiden.

bli ett företag i framkant inom sina fokusområden Medech, Energy, Cleantech och Food. Resan inleddes med ett tufft hopp ut i det okända, mot en framtid utan garantier. På vägen tog man beslut att bara arbeta med rostfritt i produktionsprocessen helt utan svarta material för att garantera renhet. Man satsade på hög kvalitet, på komplexa produkter som kräver hög kompetensnivå och på att erbjuda kunder helhetslösningar. – Vi gör inte två produkter som är lika och vi vinnlägger oss om att vara en lärande organisation, säger Mats Orup. Vi dokumenterar vårt arbete systematiskt, bygger en kunskapsbank för att kunna återanvända kunskap.

TILLSAMMANS SKAPAR VI FRAMTIDENS MATERIALLÖSNINGAR.

Nya typer av frågor ForMAX gör det möjligt för BillerudKorsnäs och övriga skogs- och massabolag att fördjupa forskningen om framtidens cellulosamaterial. – Med den här speciella strålkällan kan vi karaktärisera skogsbaserade material på ett helt annat sätt än tidigare och närma oss frågeställningar som vi hittills inte kommit åt, säger Magnus Wikström. Dessutom kan vi bli en del av den internationella forskningsmiljön kring MAX IV, vilket kan bidra till att öka vår forskningskompetens och ge impulser till nya innovationer och lösningar. Det kan exempelvis handla om nya material med barriäreffekter som passar livsmedelsindustrins behov, vilket skulle kunna innebära att vi kan byta plasten mot förnybar skogsråvara i förpackningarna.

ÖPPNAR DÖRREN FÖR UNIVERSITETEN

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

25 years experience of UHV bakeout worldwide!

www.hemiheating.com 9

ANNONS

PROFILEN

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

Text: Arne Berge Foto: Kennet Ruona, Madeleine Schoug

JAKTEN PÅ DEN PERFEKTA LJUSSTRÅLEN

- MAX IV möter världens starkaste rostfria skruv Visste du att …

… undersökningar med synkrotronljus har lagt grunden till flera Nobelpris? Synkrotronljuset har också kommit att bli en etablerad undersökningsmetod för industrin, som vill få fram material med nya egenskaper. … tunnare datorskärmar, effektivare dialysapparater, mer pricksäkra läkemedel, bättre smörjmedel, snabbare datorer och mer hållbara och miljövänliga bilmotorer bara är några av många exempel på sådant som blivit möjligt tack vare de alltmer avancerade möjligheter att studera material som synkrotronljustekniken inneburit.

Strength Foto: Kennet Ruona

Mikael Eriksson, tidigare maskindirektör och konstruktionsansvarig på MAX IV-laboratoriet, har ägnat ett helt yrkesliv åt att göra det osynliga synligt med hjälp av extremt kortvågigt ljus. En gammal mangel, aluminiumfolie, begränsade resurser och en stor portion klurighet har varit viktiga inslag i den utveckling som möjliggjort utvecklingen av världens bästa materialforskningsanläggning.

www.bumax.se A BUFAB COMPANY

Corrosion

Magnetic permeability

Fatigue strength Temperature resistance

ör Mikael Eriksson började allt med ett tidigt intresse för naturvetenskap, väckt av hans morbror, den världsberömde fysikern och Nobelpristagaren Hannes Alfvén. – Konstigt nog var jag aldrig intresserad av kemi under skolåren, berättar Mikael Eriksson. Jag fick faktiskt ett C, sämsta betyg, i ämnet på gymnasiet. Fysiken, däremot, tog tag i mig från början och det var ren och skär glädje. Ämnet var som ett schackspel där det gällde att förstå de olika naturlagarnas samspel och tänka i många steg. Fysiken triggade min nyfikenhet. Efter gymnasiet följde studier i matematik och fysik i Lund och 1975 disputerade Mikael Eriksson på en avhandling om designen av en ny elektronaccelerator. Denna var i första hand till för experiment inom kärnfysik, men kunde också producera synkrotronljus som gav helt nya möjligheter att undersöka molekylstrukturer. Avhandlingen blev startskottet för det som skulle bli Sveriges första synkrotronljusanläggning – MAX I – i Lund. – Vi hade nästan inga pengar, men vi kunde vår fysik, såg synkrotronljusets möjligheter och hade en brinnande vilja att åstadkomma något fantastiskt. Det gjorde oss uppfinningsrika.

Vägen från MAX I till MAX IV har varit lång – och kantad av smarta lösningar. 10

Tel. 040-220 200 www.malmomaskin.se

– Många som inte trodde på oss i början har nu vänt och vår design med multifunktionsmagneter är nu på gång att användas i en rad andra synkrotronanläggningar runtom i världen, säger Mikael Eriksson, tidigare maskindirektör på MAX IV.

ännu mer briljant ljusstråle. Forskare från hela världen strömmade till Lund för att ta del av tekniken som gav högupplösta bilder av dittills osynliga molekylstrukturer. Men omkring 2002 tog det plötsligt stopp. Synkrotronljustekniken tycktes ha nått sin gräns. Forskarvärlden talade om en mur, en chromaticity brickwall. Enda sättet att ta sig igenom den föreföll vara att bygga ännu större acceleratorringar till orealistiskt stora kostnader. Men i Lund hade man anddra idéer för att få fram en så tunn, skarp ooch fokuserad elektronstråle som möjligt. – Vi började titta på nya sätt att arrangera dde magneter som leder elektronstrålen runt acceleratorringen för att eliminera instabilitteten. När vi presenterade våra resultat för

”

andra forskare var det få som trodde på oss. Ville bli världsbäst Målet var att bygga världens bästa acceleratorring, men det fanns många problem på vägen. Lösningen blev MAX III, som stod färdig 2005 och fungerade som en prototyp till MAX IV. Där kunde Mikael Eriksson och hans kollegor finslipa de nya lösningar som var nödvändiga för att nå målet – att med begränsade resurser skapa världens mest briljanta röntgenljusstråle. Det stora antalet magneter som skulle krävas var ett problem och för att få ner storleken var man tvungen att ge varje magnet flera olika funktioner. Med MAX III hade forskarna brutit igenom den omöjliga ”muren” och

De små omständigheterna tvingade oss att vara lite klurigare än de andra och att ta kalkylerade risker.” Mikael Eriksson, tidigare maskindirektör, MAX IV

vägen låg nu öppen för MAX IV, vars stråle får en briljans tio gånger högre än något som hittills skådats och tiotusen gånger högre än den i MAX III. – Många som inte trodde på oss i början har nu vänt och våra multifunktionsmagneter är nu på gång att användas i en rad anläggningar runt om i världen. Tävlingsinriktade forskare Den flerfaldigt prisbelönte Mikael Eriksson beskriver sig själv som en tävlingsmänniska och den lilla, mycket kvalificerade grupp av forskare som utgör den internationella synkrotronljus-eliten som extremt konkurrensinriktad. – I den här branschen måste man vilja komma först, annars hamnar man ohjälpligt på efterkälken. Samtidigt så är ju själva drivkraften i forskarvärlden att vara generös med sina upptäckter. Det är genom att publicera och dela med oss av ny kunskap som vi bygger våra nätverk och karriärer och får tillgång till större resurser. Resultatet är en förfinad teknik som ger oss en allt bättre förståelse av världen som omger oss och det är ju till syvende og sidst det som fysiken handlar om.

Mikael Eriksson har jobbat i 30 år med att skapa världens mest briljanta röntgenljusstråle – och med MAX IV blir den verklighet, tack vare en sinnrik konstruktion med magneter som styr elektronstrålen.

DAGS ATT LÄMNA ÖVER Mikael Eriksson har ägnat 45 år av sitt liv åt acceleratorfysiken och han har, trots många erbjudanden, valt att stanna i Sverige. – Det har varit en stor fördel för oss att vara en del av ett universitet med en rad olika discipliner som dels har kunna hjälpa oss med problemlösning, dels förstår fördelarna för den egna forskningen med att ha en anläggning i världsklass alldeles inpå knuten. Med MAX IV går ett långt och spännande yrkesliv mot sitt slut för Mikael Eriksson. Han lämnar dock inte scenen helt – det finns alldeles för många spännande projekt runt om i världen att engagera sig i och den helt perfekta ljusstrålen hägrar fortfarande i fjärran. Ett mer än 40-årigt arbete med att utveckla och driva synkrotronljusanläggningar i världsklass har bland annat resulterat i att några av de allra skarpaste och mest idérika hjärnorna

Foto: Charlotte Carlberg Bärg

Utvecklade klurigheten 1985 stod MAX I klart på LTH-området i Lund, en lågbudgetanläggning som många forskare i USA och Japan avfärdade som hemmafix. Men Mikael Eriksson menar att just bristen på resurser gav ett kunskapsförsprång som i dag kommer många till del. – De små omständigheterna tvingade oss att vara lite klurigare än de andra och att ta kalkylerade risker. Utan det arbetssättet hade vi aldrig kunnat utveckla vare sig MAX I eller dess efterföljare – det hade helt enkelt blivit alldeles för dyrt. Utvecklingsarbetet fortsatte och 1995 stod den nya, större acceleratorringen MAX II färdig. Nu kunde laboratoriet erbjuda en

Skärtekniskt centrum i Skåne & Blekinge

En maskinlösning för alla Eshraq Al Dmour, Vacuum engineer. och Chiara Pasquino.

inom acceleratorfysiken har sökt sig till lilla Lund från världens alla hörn. – Det är duktiga människor som tar över, säger Mikael Eriksson med ett leende.

edstroms.com 11

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

MANUALEN

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

Illustration: Erik Nylund

TTumör umör undersökt ndersökt med me ŬŽŶǀĞŶƟŽŶĞůů ŽŶǀĞŶƟŽŶĞ kontrastväts a kontrastvätska D y /s ćƌ ĞƩ ƐůĂŐƐ ŵŝŬƌŽƐŬŽƉ͘ DĞŶ ůũƵƐŬćůůĂŶ ŚĂƌ ĞŶ ĞŶĞƌŐŝ ƐŽŵ ćƌ ŵǇĐŬĞƚ ŚƂŐƌĞ ŽĐŚ ĞŶ ƐƚƌĊůĞ ƐŽŵ ćƌ ŝŶƚĞŶƐŝǀĂƌĞ ćŶ ŶĊŐŽŶ ĂŶŶĂŶ ŝ ǀćƌůĚĞŶ͘ DĞĚ ƐǇŶŬƌŽƚƌŽŶůũƵƐĞƚƐ ŬŽƌƚĂ ǀĊŐůćŶŐĚĞƌ ŬĂŶ ŵĂŶ ĨĊ ƐǇŶ ƉĊ ĚĞƚĂůũĞƌ ƐŽŵ ĂŶŶĂƌƐ ćƌ ŽŵƂũůŝŐĂ ĂƩ ƐĞ͘ ĞŶ ŝŶƚĞŶƐŝǀĂ ƐƚƌĊůĞŶ ǀŝƐĂƌ ŚƵƌ ĂƚŽŵĞƌ ŽĐŚ ŵŽůĞŬǇůĞƌ ďŝŶĚƐ Ɵůů ǀĂƌĂŶĚƌĂ ŽĐŚ ůĊƚĞƌ ŽƐƐ ĨƂƌƐƚĊ ŵĞƌ Žŵ ůŝǀĞƚ ŽĐŚ ŵĂƚĞƌŝĂůĞŶ͘

Här, r, i elektronkanonen, elekt skjuts elektronerna iväg ŵĞĚ ĞŶ ŚĂƐƟŐŚĞƚ ŶćƐƚ ŝŶƟůů ůũƵƐĞƚƐ͘

I linjäracceleratorn torn ökar elektron one onernas ĞŶĞƌŐŝ͘

Kol Grafen

En prrodukt som äär utvecklad på MAX IV-laboratoriet ćƌ ŬŽ ŽŶƚƌĂƐƚŵĞĚůĞĞƚ ^W 'K Wŝǆ͘ Ğƚ ćƌ ĞƩ ŶĂŶŽŵĂƚĞƌŝĂů ƐŽŵ ŐƂƌ ĚĞƚ ƚǇĚ ĚůŝŐĂƌĞ ĂƩ ƐĞ ƚƵŵƂƌĞƌ ƉĊ ĞƩ ƟĚŝŐĂƌĞ ƐƚĂĚŝƵŵ ćŶ ĨƂƌƌ ƌƌ͘

Elektronerna cirkulerar i två ƌŝŶŐĂƌ͘ Till lilla lagringsringen skickas ĞůĞŬƚƌŽŶĞƌ ŵĞĚ ůćŐƌĞ ĞŶĞƌŐŝĞƌ͘ Till stora lagringsringen skickas ĞůĞŬƚƌŽŶĞƌ ŵĞĚ ŚƂŐƌĞ ĞŶĞƌŐŝĞƌ͘

KŵŬƌĞƚƐ ϵϲ ŵ ĞƚƐ ϵϲ ŵ

Tumö Tumör undersökt ökt med ^W 'K Wŝǆ

>ĂďŽƌĂƚŽƌŝĞƚ ŐƂƌ ĚĞƚ ŵƂũůŝŐƚ ĂƩ ƐƚƵĚĞƌĂ ŵĂƚĞƌŝĂůĞƚ ŐƌĂĨĞŶ ƐŽŵ ďĂƌĂ ćƌ ĞƩ ;ϭͿ ĂƚŽŵůĂŐĞƌ ƚũŽĐŬƚ ŬŽů͘ 'ƌĂĨĞŶ ćƌ ŐĞŶŽŵskinligt, böjligt men ogenomträngligt och ůĞĚĞƌ ƐƚƌƂŵ͘ 'ĞŶŽŵ ĂƩ ƐƚƵĚĞƌĂ ŐƌĂĨĞŶ ƉĊ nära håll kan man undersöka hur det kan ĂŶǀćŶĚĂƐ ŝ ŶĂŶŽŵĂƚĞƌŝĂů͕ ƐĊ ƐŽŵ ůĞĚĂƌĞ͘

Arkeolog eo eologi ologi Miljöforsk orsk rskning

Övrigt

Livsvetenskape skape kaper och biologi

Geologi Ge

KŵŬƌĞƚƐ ϱϮϴ ŵ

Fysik

Vid MAX IV används olika tekniker: avbildning, spektroskopi och ƐƉƌŝĚŶŝŶŐ͘ KŌĂ ŬŽŵďŝŶĞƌĂƐ ĚĞ͘ Här syns hur användningsområdena är fördelade͘ ^Ăŵƚ ŶĊŐƌĂ ĞǆĞŵƉĞů ƉĊ ŚƵƌ ƐǇŶŬƌŽƚƌŽŶůũƵƐ ŬĂŶ ĂŶǀćŶĚĂƐ͘

Kemi S N

Ljus Elektron

S N Med hjälp av Magnete ter magneter med olika poler får man elektronerna ĂƩ ƐǀćŶŐĂ͘ Ċ frigörs energi i form av ljus som sänds i ĨćƌĚƌŝŬƚŶŝŶŐĞŶ͘

S N

Tillämpad materialforskning Ljuset ƐćŶĚƐ ŝŶ ŝ ĞƩ ƌƂƌ͘ ćƌĞŌĞƌ ĮůƚƌĞƌĂƐ ĚĞƚ ƐĊ ĂƩ ďĂƌĂ ƌćƩ ǀĊŐůćŶŐĚ ďĞŚĊůůƐ͘ När ljuset krockar med materialet som ska undersökas sprids ljuset mot ĞŶ ĚĞƚĞŬƚŽƌ͘

Datan analyseras och materialets ĞŐĞŶƐŬĂƉĞƌ ǀŝƐƵĂůŝƐĞƌĂƐ͘ Återv rvinns

Spektrum Ğƚ ƐǇŶůŝŐĂ ůũƵƐĞƚ ƵƚŐƂƌ ďĂƌĂ ĞŶ ůŝƚĞŶ ĚĞů Ăǀ ĨƌĞŬǀĞŶƐŽŵƌĊĚĞƚ ĨƂƌ ĞůĞŬƚƌŽŵĂŐŶĞƟƐŬ ƐƚƌĊůŶŝŶŐ͘ ^ƚƂƌƌĞ ĨƂƌĞŵĊů ŬĂŶ ďĞƚƌĂŬƚĂƐ ǀŝĚ ƐƚƂƌƌĞ ǀĊŐůćŶŐĚĞƌ͘ ǆĞŵƉĞůǀŝƐ ŬĂŶ ŇǇŐƉůĂŶ ƵƉƉƚćĐŬĂƐ Ăǀ ƌĂĚĂƌǀĊŐŽƌ͘ ŌĞƌƌƐŽŵ ǀĊŐůćŶŐĚĞŶ ŵĊƐƚĞ ǀĂƌĂ ŬŽƌƚĂƌĞ ćŶ ĨƂƌĞŵĊůĞƚ ƐŽŵ ƐŬĂ ďĞƚƌĂŬƚĂƐ ŬƌćǀƐ ǀĊŐůćŶŐĚĞƌ ŬƌŝŶŐ Ϭ͕ϭ ŶĂŶŽŵĞƚĞƌ ĨƂ Ƃƌ ĂƩ ͟ƟƩĂ ƉĊ͟ ĞŶ ĂƚŽŵ͘ ^ĊĚĂŶƚ ĞŶ ĂƚŽŵ͘ ^ĊĚĂŶƚ ůũƵƐ ŬĂŶ ŐĞŶĞƌĞƌĂƐ ƉĊ D y /s͘ ato omkärna

KďũĞŬƚ ƐŽŵ ŬĂŶ KďũĞŬƚ ƐŽŵ ŬĂ ƚ ƐŽŵ ŬĂŶ undersökas under Typ av vågor or Våglängd

gammagammasstrålning trålning

atom

rröntgenntg strålning åln Ϭ͕ϭ Ŷŵ synkrotronljus

DNA

ƵůƚƌĂǀŝŽ ŽůĞĞƩ Ʃ ůũƵƐ ;h hsͿ s

våglängd viruss

syn nliligt lju uss ϱϬϬ Ŷŵ

/ ǀĂƩĞŶƌĞŶŝŶŐ ĂŶǀćŶĚƐ ũćƌŶŬůŽƌŝĚ ĨƂƌ ĂƩ ďŝŶĚĂ ŽƂŶƐŬĂĚĞ ŵŝŬƌŽŽƌŐĂŶŝƐŵĞƌ͘ ^ůĂŵŵĞƚ ƐŽŵ ďŝůĚĂƐ ďĞƐƚĊƌ Ăǀ ŬŽŵƉůĞǆĂ bindningar mellan järnklorid och ŽƌŐĂŶŝƐŬĂ ćŵŶĞŶ͘ WĊ D y /s ĮŶŶƐ ƌĞƐƵƌƐĞƌ ĂƩ ƐƚƵĚĞƌĂ ŵŽůĞŬǇůĞƌŶĂ ĨƂƌ ĂƩ därmed kunna separera järnet och ĂŶǀćŶĚĂ ĚĞ ŽƌŐĂŶŝƐŬĂ ćŵŶĞŶĂ Ɵůů ĂƩ ŶǀćŶĚƐ Ɵůů ũŽƌĚĨƂƌďćƩƌŝŶŐ ĞǆĞŵƉĞůǀŝƐ ďŝŶĚĂ ĨŽƐĨŽƌ ŝ ũŽƌĚďƌƵŬƐŵĂƌŬ͘

cel cell el

ŝŶĨƌĂƌƂƩ ůũƵƐ ;/ZͿ

insekkt

mikrovågor ikr

ϭ ŵŵ

männ niska

radiovågor ågor

ϭ ŵ

byggnad nad

DĞĚ Śũć ŚũćůƉ Ăǀ ƐƉĞŬƚƌŽƐŬŽƉŝ ŬĂŶ ĞƩ ŵĂƚĞƌŝ ƐƉĞŬƚƌŽƐŬŽƉŝ ŬĂŶ ĞƩ ĂůƐ ŽůŝŬĂ ůĂŐĞ ůĂŐĞƌ ĂŶĂůǇƐĞƌĂƐ͘ dŝůů ĞǆĞŵƉĞů ŶĂů ĞƌĂƐ͘ dŝůů Ğǆ ŐĊƌ ĚĞƚ ĂƩ ͟ƟƩĂ ďĂŬ ďĂŬŽŵ͟ ĞŶ ƚĂǀůĂƐ ĨćƌŐƐŬŝŬƚ͘ Ŷ ŵ͟ ĞŶ ƚĂǀůĂ Ŷ kvinnas ansikte kunde ndee på så s vis upptäckas i ĞŶ Ăǀ sŝŶĐĞŶƚ ǀĂŶ 'ŽŐŚƐ ƚĂǀ Ɛ ƚĂǀůŽƌ͘

Illustration: Tengbom

ANNONS

MINISTERN FAKTA OM DE MEDVERKANDE Chalmers Chalmers forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap, sjöfart och arkitektur och är känt för sin effektiva innovationsmiljö med åtta styrkeområden: Energi, Informationsoch kommunikationsteknik, Livsvetenskaper och teknik, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknik, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.

www.chalmers.se

KTH KTH är ett av Europas ledande tekniska universitet med forskning och utbildning inom naturvetenskap, alla grenar inom teknik samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, teknisk historia och filosofi.

www.kth.se

ForMAX en portal vid MAX IV

WWSC

Samarbetar för att utveckla skogsbaserade material NYA MATERIAL för framställning och lagring av energi, smarta förpackningar och textilier, mer effektiva filter för vattenrening och skräddarsydda medicinska material. Med MAX IV och satsningen på ett speciellt strålrör, ForMAX, för forskning kring skogsbaserade råvaror, öppnas en mängd nya möjligheter att utveckla framtidens hållbara material.

kogs- och massaindustrin svarar för en stor del av den svenska exporten och spelar därmed en nyckelroll i svensk ekonomi. Men branschen brottas med stora utmaningar som minskad efterfrågan på tryckpapper och knivskarp konkurrens för olika typer av skogsbaserade produkter. Samtidigt finns ett stort behov av nya hållbara material som kan ersätta fossila material. Ett exempel på detta är den forskning som utförs vid Wallenberg Wood Science Center och som resulterat i flera uppmärksammade forskningsgenombrott. – Klimathotet är en utmaning för hela samhället och ska vi nå uppsatta klimatmål kommer det att krävas omfattande insatser för att utveckla nya material och tillverkningsprocesser baserade på förnybara råvaror som skog i stället för fossila råvaror, säger Per Lindberg, vd på BillerudKorsnäs. Skogsindustrin är redan i dag långt framme när det gäller att hitta tekniker och lösningar för att exempelvis ersätta

fossila råvaror med material som kan framställas från svensk skogsråvara. – Men det krävs en storskalig samverkan för att kunna ta ledningen i den här utvecklingen och där kan forskningsanläggningar som MAX IV och det specialutformade strålröret ForMAX spela en viktig roll, menar Daniel Söderberg, KTH. ForMAX, som kommer att utvecklas i samarbete mellan Chalmers, KTH och MAX IV, är ett skräddarsytt strålrör för att matcha skogsindustrins behov och kommer att göra det möjligt att kunna studera strukturer och processer ända ned på atom- och molekylnivå. – Målet är att bygga en forskningsinfrastruktur kring MAX IV som kan bidra till utvecklingen av framtidens skogsindustri med bäring på kunskap, kompetens och konkurrenskraft. Med ett specialdesignat strålrör som ForMAX kan vi utveckla nya processer och karakterisera och utveckla nya material. STARK MATCHNING

– MAX IV är en fantastisk möjlighet att tillgängliggöra synkrotronljusforskningen för att utveckla framtidens skogsindustri. Och vi ser det som en särskild styrka i den starka matchning det finns mellan KTH och Chalmers på det här området och att vi tillsammans med skogsindustrierna och universiteten kan skapa nya kunskapskluster för att ta fram framtidens smarta och hållbara material för tillämpningar inom en rad olika viktiga områden, säger Aleksandar Matic, ledare för styrkeområde Materialvetenskap, Chalmers.

Just nu pågår också ett arbete med att skapa en forskningsplattform, där näringslivets behov kan matchas med de resurser och den kunskap som finns på universiteten och forskningsinstituten. Navet i plattformsarbetet är flera av de stora skogsindustrierna tillsammans med Chalmers och KTH . KRAFTSAMLING

Plattformen ska bland annat leverera teknologier och kompetens för utveckling av framtidens skogsindustri baserad på svensk skogsråvara och resultaten ska vara tillgängliga för forskare från såväl industrin som universiteten. – Det behövs en kraftsamling där näringsliv, tekniska universitet, institut och offentliga aktörer arbetar tillsammans för att skaffa den kompetens och förutsättningar som behövs för att utveckla och stärka skogsindustrin. Med en gemensam forskningsplattform kan vi attrahera de bästa forskarna från olika discipliner och bidra till en kompetensutveckling inom både forskning och industri samt i förlängningen även locka de bästa studenterna till utbildningar som leder mot skogsindustrin säger Daniel Söderberg som leder arbetet med utvecklingen av forskningsplattformen. – Från Skogsindustriernas sida ser vi en bred forskningsplattform som en fantastisk möjlighet för den svenska skogsindustrin – och ett stort steg på vägen mot hållbara och smarta material baserade på råvaror från den svenska skogen säger Torgny Persson, forskningsoch innovationsdirektör på Skogsindustrierna.

Wallenberg Wood Science Center (WWSC) är en stor forskningssatsning finansierad av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Satsningen har lett till en forskningsmiljö i världsklass som leds av KTH och Chalmers tillsammans.

www.wwsc.se VILL DU VETA MER? https://goo.gl/9sh8xb http://goo.gl/vLPEl9

Fakta om ForMAX ForMAX är ett instrument som är specialanpassat med en kombination av experimentella tekniker för att bedriva avancerad materialkaraktärisering och följa komplexa förlopp i realtid. ForMAX kan därmed bidra till att lösa forskningsfrågor kring exempelvis biokompositer, massaprocesser, fiberstrukturer och nanocellulosa. ForMAX kommer även att fungera som en portal till andra instrument och mättekniker på MAX IV.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

Text: Sven-E Lindberg Foto: Madeleine Schoug

Helene Hellmark Knutsson välkomnar MAX IV:

TAR SVENSK FORSKNING TILL NYA HÖJDER

– Med MAX IV får vi en kraftfull förstärkning av forskningsinfrastrukturen i Sverige och tar ytterligare ett steg mot att etablera ett materialforskningskluster i Lund som kan attrahera de allra vassaste forskarna och företagen från hela världen, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

aterialforskning är sedan länge en svensk paradgren och Lund har länge lockat forskare och företag från när och fjärran. På gamla MAXlab har fram till helt nyligen drygt tusen användare per år kunnat bedriva avancerade materialstudier med hjälp av synkrotronljusforskning, för att undersöka hur atomer och kemiska föreningar reagerar i olika kombinationer och sammanhang. Världsledande kluster Den 21 juni 2016 tas ett nytt stort steg med invigningen av MAX IV i Lund, världens hittills mest briljanta synkrotronljuskälla med plats för upp till 2 500 användare per år. Samtidigt byggs ESS, European Spallation Source, strax intill i nordöstra Lund. – Etableringen av MAX IV och ESS innebär att vi skapar ett världsledande materialforskningskluster som kommer att få stor betydelse inte bara för Lund, Skåne och Öresundsregionen, utan för Sverige och hela Europa, säger Helene Helmmark Knutsson. Därmed skapas förutsättningar

för att kunna utveckla nya banbrytande material och produkter som kan få stor betydelse för industrins konkurrenskraft. Vässar konkurrenskraften Satsningarna på förstklassig forskningsinfrastruktur är också viktig för den högre utbildningen, framhåller Helene Hellmark Knutsson. – Kring anläggningar som MAX IV och ESS skapas spännande kunskapskluster som kan inspirera fler att välja en teknisk utbildning och satsa på forskning och innovationer. Därmed bäddar vi för en snabb kunskapsspridning från anläggningarna. En annan effekt av de stora satsningarna på forskningsinfrastruktur är att samarbetet mellan akademi och industri tas till en helt ny nivå, menar Helene Hellmark Knutsson. – Samarbetena blir allt mer gränsöverskridande och fokuserar snarare på styrkeområden än på var i världen man befinner sig. Det gör att vi kan utnyttja forskningsinfrastrukturen bättre och få ut mesta möjliga nytta av de resurser vi satsar. Stolt och glad Helene Hellmark Knutsson kommer inte själv att kunna vara med på invigningen den 21 juni, men hon har redan varit och besökt anläggningen flera gånger och kommer att fortsätta följa MAX IV. – Jag är otroligt glad och stolt över att vi kan etablera en anläggning som denna i Sverige och göra det utifrån en nationell forskningsplattform. Det är en viktig pus-

selbit i arbetet med att lösa framtidens stora samhällsutmaningar, där materialforskningen kan göra skillnad.

– Etableringen av MAX IV och ESS kan få stor betydelse för industrins konkurrenskraft, säger forskningsminister Helene Hellmark Knutsson.

”Jag gläds över att de största aktörerna inom skogsindustrin, en av Sveriges viktigaste industrisektorer, slår sig ihop med landets största universitet och infrastrukturer för forskning på området. Detta öppnar upp för unika möjligheter att studera material, optimera processer och utveckla nya produkter.” Christoph Quitmann, direktör, MAX IV

VACUUM SOLUTIONS FROM A SINGLE SOURCE Pfeiffer Vacuum stands for innovative and custom vacuum solutions worldwide, technological perfection, competent advice and reliable service. We are the only supplier of vacuum technology that provides a complete product portfolio: Q Q Q Q Q

Pumps for vacuum generation up to 10 -13 hPa Vacuum measurement and analysis equipment Leak detectors and leak testing systems System technology and contamination management solutions Chambers and components

Are you looking for a perfect vacuum solution? Please contact us: Pfeiffer Vacuum Scandinavia AB · Sweden · T +46 8 590 748 10 · F +46 8 590 748 88 · sales@pfeiffer-vacuum.se www.pfeiffer-vacuum.com

PROFILEN

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

Text: Arne Berge Foto: Madeleine Schoug

EN AV ACCELERATORFYSIKENS VÄRLDSSTJÄRNOR I LUND

Foto: Perry Nordeng

ANNONS

Han kallar MAX IV-laboratoriet för det mest spännande fysikprojektet i världen och nobbade attraktiva jobberbjudanden i USA och Europa för att komma till Lund och leda arbetet med synkrotronljusanläggningens lagringsringar.

Erfarenhet som gör skillnad TUNGA LYFT har jobbat med föregångarna för MAX IV, de tidigare ringarna MAX I, II och III, ända sedan 90-talet. Conny Plato har varit med på resan hela tiden.

edro Fernandes Tavares intresse för acceleratorer och fysik började redan i skolan – men han började med att läsa till kemiingenjör. – Kemin var intressant, men jag ville förstå sammanhangen på atomnivå och bytte därför inriktning, från kemi till atomfysik. Vid 24 års ålder var Pedro Fernandes Tavares klar med sin masterexamen och fick strax därefter jobb som acceleratorfysiker på synkrotronljusanläggningen Laboratório Nacional de Luz Sincrotron (LNLS) i Campinas, tio mil från Sao Paolo i Brasilien. – Jag kände direkt att det var här jag ville vara. Det handlade om att bygga något från noll och det var otroligt spännande.

Foto: Johan Persson

Forskade vid CERN Som en del i sitt arbete på LNLS kom Pedro Fernandes Tavares att tillbringa två år med ett forskningsprojekt på acceleratorn CERN i Schweiz. Hans forskning handlade om att hitta lösningar på problemet att elektronstrålen försämras då den träffar på kvarvarande molekyler på sin färd genom vakuumröret. Forskningen var i högsta grad tillämpad. Detta var kunskap som krävdes för att ge den brasilianska anläggningen prestanda i toppklass. 1997 levererade LNLS sitt första ljus, Pedro blev maskinchef 2002 och när han lämnade Brasilien 2009 hade den 100 meter långa synkrotronljusringen 14 strålrör som lockade över 1 300 användare om året, däribland en hel del skandinaviska forskare. Efter ett kort mellanspel på synkrotronljusanläggningen ANKA i Karlsruhe landade han så i Lund 2010. – Omkring millennieskiftet var det många som trodde att utvecklingen av lagringsringbaserade synkrotronljuskällor nått vägs ände, förklarar Pedro Fernandes Tavares. Då kom Mikael Eriksson och hans kollegor med en idé om hur man, bland annat genom en sinnrik uppsättning av mycket starka magneter, skulle kunna böja strålen utan att försämra den. På det sättet skulle man kunna krympa ringens omkrets avsevärt, vilket innebar betydligt lägre kostnader. Som projektledare för de två lagringsringarna på MAX IV-laboratoriet har Pedro

MAX IV kommer att vara världsledande under många år, säger maskinchefen Pedro Fernandes Tavares. 16

Idag är Conny Plato vd och

De lyfter tungt med

maximal precision FRÅGAN ÄR OM antal steg eller antal kilo är flest. Ingen vet svaret, men att medarbetarna på Tunga Lyft både har hanterat enorma mängder ton och trampat väldigt många steg i korridorerna i MAX IV är ett som är säkert. Ett arbete som har krävt såväl ansvar som tålamod.

å andra sidan den där tjocka väggen finns accelerationssträckan. Och där borta kan du se hur magneterna ser ut invändigt. Med stor entusiasm beskriver Mattias Jönsson MAX IV-anläggningen. Som montör på Tunga Lyft har det varit hans arbetsplats på heltid i över tre år. – Vi lyfter allt som en människa inte orkar bära själv. När vi kom hit var här inte en pryl, säger Mattias. Det kan handla om allt ifrån att bära elektrikernas kabelrullar på dryga 20 kilo, till att lyfta betongportar på närmare 40 ton. Vilket i Mattias värld egentligen

inte räknas som särskilt tungt. Den största utmaningen under en arbetsdag på MAX IV är inte de extrema vikterna, utan snarare den extrema noggrannheten. Både när det gäller precisionen i monteringen och när det gäller den ansvarsfulla hanteringen. Här är säkerheten A och O. Skulle någon detalj tappas och förstöras kan det i värsta fall ta ett par år att få hit nya delar, eftersom så mycket är specialbeställt. Och då försenas hela projektet, säger Mattias, och tar bokstavligen i trä samtidigt som han konstaterar att något sådant ännu inte hänt. Anders Månsson är koordinator för teknisk infrastruktur på MAX IV, och en av Mattias viktigaste kontaktpersoner i det dagliga arbetet. Anders var också den som författade grunden till upphandlingen ”Lyft och inriggning” en gång i tiden, det uppdrag som sedermera Tunga Lyft fick förtroendet för. – Vi behövde en entreprenör som kunde lasta av all den känsliga och avancerade utrustning som vi beställer från

– Vi jobbar redan på att ta fram nästa generation av synkrotronljus, säger Pedro Fernandes Tavares, maskindirektör på MAX IV.

Fernandes Tavares brottats med ytterligheter som ibland tangerar gränserna för vad naturlagarna tillåter. I ringarna ska elektronstrålar med energinivåer på 3 respektive 1,5 GeV snurra med en nästan ofattbar precision. Anläggningens kompakta format, i kombination med att den ska leverera världens hittills mest briljanta fotonstråle och samtidigt byggs med mycket stränga miljökrav, har ställt krav på en lång rad tekniska lösningar, varav många aldrig tidigare provats. Gigantiskt integrationsprojekt För att komplicera saken ytterligare, så utvecklas och byggs komponenterna på många olika platser i världen. Totalt har drygt 100 människor arbetat med det som Pedro Fernandes Tavares beskriver som ett gigantiskt integrationsprojekt. – Min viktigaste roll har varit att få alla dessa människor att arbeta tillsammans på ett konstruktivt sätt. I februari blev det klart att Pedro Fernandes Tavares efterträder Mikael Eriksson som MAX IV-laboratoriets maskindirektör och

att han därmed, trots lockande erbjudanden från andra håll, stannar i Sverige och Lund. – Det finns flera olika skäl till att jag stannar. Ett är naturligtvis att det ger mig möjlighet att ta det här jätteprojektet i mål. Att vi kunnat bygga det med helt ny teknik

som övervunnit tidigare hinder och kommer att göra det världsledande under många år framöver väger tungt. Liksom att detta kommer att vara en samlingsplats för världens främsta materialforskare.

”VÄRLDENS BÄSTA FORSKNINGSMILJÖ” Sommaren 2016 tas MAX IV i bruk på riktigt, men det betyder inte att allt är klappat och klart, framhåller maskindirektör Pedro Fernandes Tavares. – Nej, på många sätt är det ju då vårt arbete börjar på riktigt! Vår uppgift är att förse laboratoriets användare med de allra vassaste verktygen för att kunna studera material och förlopp på molekylnivå. Det kräver att vi ständigt står på tårna och gör allt vi kan för att gå dem till mötes och, bokstavligt talat, upptäcka nya världar. Ambitionen är också att fortsätta vara

med och leda utvecklingen: – Vi jobbar redan på att ta fram nästa generation av synkrotronljus och jag är ganska säker på att vi kommer att kunna göra det i det befintliga MAX IVlaboratoriet. Men det är långa löptider – det är nästan 20 år sedan anläggningen som tas i bruk i sommar började planeras och en förutsättning för att komma vidare är att ha tillgång till en riktigt bra forskningsoch experimentmiljö. Det har vi i Lund. Världens bästa, faktiskt.

Tunga Lyfts Conny Plato, flankerad av MAX IV-koordinatorerna Patrik Almqvist (t v) och Anders Månsson (t h), menar att det goda samarbetet varit nyckeln för att få all känslig utrustning på plats.

olika ställen i världen, transportera in den på ett säkert sätt och montera fast utrustningen enligt instruktionerna från våra upplinjeringsteam. Vi krävde helt enkelt en pålitlig helhetslösning. Anders tycker att Tunga Lyft har burit ansvaret med den äran. Mattias å sin sida menar att en av anledningarna till att arbetet har flutit så bra är Anders förtjänst, bland annat genom att han, tillsammans med sina kollegor från universitetets sida, samlade alla berörda på Tunga Lyft till ett gemensamt möte i starten. – Då fick vi alla verkligen en stark känsla av hur viktigt det var med all hantering, och en bra genomgång om hur projektet skulle fortgå, säger han. Planeringen har varit en central fråga. Det gäller att ta in grejerna i rätt ordning för att få flyt i arbetet. Även flexibilitet har krävts. Oanmälda leveranser eller dåligt väder kan göra att planeringen får göras om med kort varsel. Man brukar ju tala om precision på millimetern när, men på MAX IV snackar vi inte milli, utan my. – I och med att allt är så noga upplinjerat så är det också väderberoende. Portar kan inte öppnas hur och när som helst, för då sjunker temperaturen i lokalen, och måtten på utrustningen påverkas, säger Anders. Gång på gång under rundvandringen dyker det upp folk som frågar Mattias om olika saker. En forskare vill ha ett stativ flyttat. Någon frågar om ett skåp. Vi kollar läget i ett kontrollrum. Teamkänslan är uppenbar. – Klart att man är stolt över att få vara en del i det här, säger Mattias. Sådana här anläggningar byggs inte överallt precis. – Ett väl fungerande praktiskt arbete är ju en förutsättning för forskningen, nickar Anders. Utan det går det inte att göra några försök. Så enkelt är det.

Marknadsansvarig, och inte lika ofta på plats i anläggningen. – Jag var med en hel del i början, men jag märkte ganska fort att det var bättre att lämna över planeringsmötena till killarna som är här på heltid. De är så duktiga och engagerade och kan detaljerna bättre än jag. Det har varit en styrka att vi har haft samma personal här hela tiden, som verkligen kommit in i projektet. En annan styrka är att Tunga Lyft har personal i hela Sverige. Därmed har MAX IV också kunnat använda dem som sin transportör av känslig utrustning. – Då säkerställer vi att inget händer, har koll på att transporten sker med luftfjädrad bil och att ingen omlastning sker på vägen. Det goda samarbetet kring MAX

IV beror bland annat på att beställaren har deltagit praktiskt i så stor utsträckning, menar Conny. Åsikterna från Tunga Lyft har fått gehör. Ett par lyftöron på rätt ställe, påsvetsade under tillverkningen, gör stor skillnad när grejerna ska hanteras. – I slutändan betyder det säkrare, mindre komplicerade och snabbare lyft. Vi på Tunga Lyft lyfter mer med huvudet än med händerna, och därför är det så positivt att vår erfarenhet har tagits tillvara, säger Conny.

Fakta

Tunga Lyft, med anor ända sedan 1940-talet, är vad de heter. Företaget erbjuder helhetslösningar inom tunga lyft såväl i Sverige som utomlands. Öresundsbron (1997–2000) är företagets största åtagande genom åren.

Tunga Lyft

... är inriktade på att flytta stora tunga besvärliga konstruktioner både ute och inomhus. ... finns i dag i Malmö, Varberg, Göteborg, Stockholm, Karlstad och Luleå. ... har cirka 55 medarbetare. ... omsätter cirka 100 milj./år. ... jobbar inom alla typer av verksamheter, som till exempel bygg- och industrisektorn.

www.tungalyft.se

... har de senast åren utfört arbeten i Brasilien, Sydafrika, Iran, Algeriet m.m.

PROFILEN

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

ANVÄNDARNA

Text: Arne Berge Foto: Madeleine Schoug

ÖPPNAR DÖRREN TILL NYA VÄRLDAR Strålröret FemtoMAX vid MAX IVlaboratoriet ska med hjälp av extremt korta ljuspulser ge forskarna ny kunskap om kemiska reaktioner och egenskaper i fasta material. Projektledaren Jörgen Larsson hoppas bland annat kunna få fram kunskap som ska göra det möjligt att framställa perfekta diamanter ur vanligt kol.

I händelsernas centrum – Vi gjorde bland annat tidsupplösta mätningar på olika halvledarmaterial där vi i detalj och inom loppet av några miljarddelars mikrosekunder kunde studera exakt hur de förändrades vid uppvärmning, en kunskap som kunde användas för att få fram ännu bättre och snabbare material. Tiden i Silicon Valley gav många erfarenheter, såväl i den egna forskningen som på andra plan. 1997 gick dock flyttlasset tillbaka till Sverige och Lund. – Jag fick en forskarassistenttjänst vid Fysiska institutionen och uppgiften var att skapa förutsättningar för tidsupplösta experiment vid MAX II. Så småningom lyckades vi få loss pengar till att bygga ett strålrör för de extremt korta ljuspulser som krävs. Detta strålrör, D611, som togs i drift 2001, har i hög grad bidragit till att föra kunskapsfronten framåt.

AstraZenica:

MAX IV EN FANTASTISK MÖJLIGHET V

Visionen om att bygga MAX IV fanns redan då det första strålröret byggdes. – Så man kan säga att jag har jobbat med FemtoMAX för ögonen ända sedan dess och nu är vi nära målet. Den 300 meter långa linjäracceleratorn som ger en elektronstråle med tillräckligt hög energi är i funktion sedan i augusti 2015. Och den Short Pulse Facility (SPF) som ger de extremt korta elektronpulser vi behöver är i princip klar. Vi räknar med att kunna släppa in de första användarna under 2016 och därefter öka antalet experiment successivt. Fantastiska möjligheter Jörgen Larsson har under många år av sitt liv ägnat själ, hjärta och hjärna åt att utveckla en avancerad maskin. Ändå är det inte maskinen i sig som intresserar honom mest, utan de nya världar den kommer att kunna hjälpa till att upptäcka. – Maskinen är som snickarens hammare.

Visste du att …

… ett tidsupplöst experiment i stället för en stillbild genererar en filmsekvens över extremt snabba förlopp, till exempel en kemisk reaktion som sker inom loppet av några miljarddelars mikrosekunder (1 femtosekund = 1 miljarddels mikrosekund). På det sättet kan forskarna få fram helt ny kunskap på atom- och molekylnivå om hur olika material fungerar och reagerar på yttre påverkan. Därav namnet FemtoMAX. 2017 står FemtoMAX redo att ta emot de första användarna. Just nu pågår intrimning av strålröret för ultrasnabb röntgendiffraktion och ultrasnabb röntgenspektroskopi.

Det är inte hammaren i sig som är det viktiga, utan vad man kan åstadkomma med den. MAX IV och FemtoMAX-strålröret kommer att ge fantastiska möjligheter. Vi kommer bland annat att kunna studera blixtsnabba molekylrörelser i fasta material och få helt ny kunskap om hur vi kan styra kemiska processer. – I förlängningen kan det handla om att skapa en konstgjord fotosyntes som effektivt och miljöneutralt utvinner energi från solljus, om att öka packningstätheten i ferroelektriska minnen med enorm lagringskapacitet, att mångdubbla skrivhastigheten på en

DVD-skiva eller om hur vi kan framställa diamanter från vanlig grafit. Med FemtoMAX-strålröret kommer man att kunna studera den omvandlingsprocessen i realtid och kanske lägga grunden till en industriell process med större diamanter. – Men det här är bara några av oändligt många kunskapsområden som kommer att kunna föras framåt genom det verktyg vi skapar. Verktyget kommer att användas av forskare i de mest skilda discipliner, från hela världen och det kommer att studera allt från fasta ”döda” material till molekylerna som bygger upp levande celler.

Magneter från mörkaste Småland bidrar till ljusstark forskning 80 av de 140 magnetsegmenten i den stora lagringsringen på MAX IV har producerats av Scanditronix Magnet AB i Vislanda i Småland. Magnetsegmenten innehåller flera olika magnettyper i samma järnblock vilket ger förenklad installation och linjeringsprocess. Precisionsbearbetningen av de 2.4 meter långa järnsegmenten gjordes i samarbete med två under-leverantörer till toleransnivåer på några hundradelar i planhet och profilriktighet vilket kontrollerades genom mätmaskinsmätning av varje segment. I Vislanda har vakuumingjutna magnetspolar tillverkats vilka sedan monterats in i segmenten. Magnetfältskvaliteten på varje segment har slutligen kontrollerats genom två olika typer av magnetfältsmätning som utförts i företagets temperaturkontrollerade mätrum. Förutom kontrollmätning av egna magnetsegment har

Text: Sven-E Lindberg Grafik: Gunilla Elam

i har därför en stark och mångfacetterad forskningsinfrastruktur inom bolaget, men har också omfattande samarbeten med världsledande aktörer som utvecklar och använder de senaste technologierna och de avancerade forskningsinfrastrukturer som finns globalt, säger Anna Sandström, Science Relations Director på Astra Zeneca.

– Maskinen är som snickarens hammare, det viktiga är inte hammaren i sig utan vad man kan göra med den, säger Jörgen Larsson (t v). Henrik Enquist (t h).

Scanditronix Magnet AB även utfört kors- kalibreringsmätningar för att jämföra flera leverantörers mätningar. Scanditronix Magnet AB konstruerar, tillverkar och testar elektromagneter till partikelacceleratorer. Kunderna finns runt om i världen och är verksamma inom forskning eller medicin, framför allt cancerbehandling. Företaget har flera decenniers erfarenhet och är en av de ledande leverantörerna i branschen.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

AstraZeneca satsar som ett globalt, innovationsdrivet bioläkemedelsföretag stort på forskning för att utveckla framtidens läkemedel. Forskningen är, som AstraZeneca uttrycker det, centrum i bolagets verksamhet.

et var långt ifrån självklart att Jörgen Larsson skulle bli professor i atomfysik och vägen fram till MAX IV har varit både lång och krokig. Efter gymnasiet läste Jörgen teknisk fysik på LTH och examensarbetet gjorde han inom området resonansspektroskopi, en avancerad mätteknik för att mäta hur atomens kärna påverkar dess elektroniska tillstånd. Sedan följde en doktorandtjänst med inriktning mot spektroskopiska mätningar. Efter disputationen 1994 blev det tre år utomlands som post-doc. Först vid Imperial College i London, sedan ett par år vid Berkeley i Kalifornien, där Jörgen Larsson fick möjlighet att arbeta tillsammans med en av de ledande materialforskarna i världen, professor Roger Falcone och hans forskningsgrupp. – Precis i den här vevan hade Berkeleys egen synkrotronljusanläggning, ALS – Advanced Light Source – blivit klar och Roger Falcone fått frågan om han kunde hjälpa till att utveckla tidsupplösta experiment med hjälp av korta ljuspulser. Jag fick ”jobbet” tillsammans med en doktorand och det blev min ingång i synkrotronljusvärlden.

ANNONS

Nod för forskning Med etableringen av MAX IV och så småningom även ESS i Lund finns förutsättningar att skapa just en sådan världsledande miljö för forskning och innovation inom Life Science i Lund och Sverige, menar Anna Sandström. – Det innebär en fantastisk möjlighet att bli en nod för forskning till nytta inte bara inom life science-området utan även för ett flertal andra industrier. För AstraZeneca betyder etableringen av MAX IV och ESS att vi kan komplettera vår egen forskningsinfrastruktur med denna högklassiga infrastruktur samt fördjupa vår samverkan med forskare som behärskar den här typen av

forskning med syfte att kunna besvara frågor om biologiska mekanismer bakom sjukdom och kunna utveckla nya behandlingar som möter medicinska behov. Nya läkemedel Ett viktigt område är möjligheten att nå längre när det gäller strukturbiologi i utvecklingen av nya målinriktade läkemedel, menar Anna Sandström. – Men vi ser också en stor potential för användning av infrastrukturen för imaging med högre upplösning än idag och att kunna hitta nya lösningar inom drug delivery så att framtidens läkemedel med så stor precision som möjligt kan nå rätt vävnad i kroppen och effektivt generera önskad respons. På sikt är jag övertygad om att vi kommer att få se nyttor även inom områden som vi inte ens kan föreställa oss idag. En viktig uppgift nu är, framhåller Anna Sandström, att se till att se till att ta tillvara alla de möjligheter som öppnas med MAX IV: – Vi måste, precis som håller på att ske nu, hitta former för hur olika aktörer, stora som små, kan samverka för att få ut mesta möjliga nytta av MAX IV. Det räcker inte att denna infrastruktur kommer att finnas på plats, för att få till denna samverkan behövs dedikerade resurser (även projektmedel), väl fungerande tekniska gränssnitt och professionell personal som kan sänka tröskeln för både offentliga och privata användare.

MAX IV öppnar möjlighet till fördjupad forskning som kan bidra till utvecklingen av nya typer av målinriktade läkemedel.

Foto: Gugge Zelander

ANNONS

Möten skapas i hjärtat av

Science Village I HJÄRTAT AV framtidens Science Village, mellan forskningsanläggningarna MAX IV och ESS, planerar Skanska att uppföra ett centrum för kommersialisering av forskningsrön. Det blir en mötesplats för teknisk kompetens, forskning, näringsliv och riskkapital mitt i en av världens främsta forskningsmiljöer.

onceptet för det framtida centret bygger på en strävan att skapa bästa möjliga förutsättningar för möten mellan den akademiska världen och näringslivet. – Innehållet betyder allt för oss, säger Hans Fransson, på Skanska. Vi gör ingenting konventionellt, efter ett förutbestämt mönster. Allt ska anpassas så att de människor, företag och organisationer som kommer hit kan stötta och få stöd av varandra. Tankarna är många kring den del av centret som har fokus på akademin: en är att skapa forskningsmiljöer för andra

universitet och institutioner som inte har stor närvaro i någon annan del av Science Village, miljöer som är för kostsamma för enskilda organisationer men som kan bli tillgängliga för en större grupp. Huset kommer att erbjuda labbmöjligheter och kontor men också restaurang, troligtvis en större aula, forskarbibliotek och andra attraktiva mötesplatser. Centret ska också vara en plats där forskare kan finna finansiering för sina projekt, en mötesplats där fonder, stiftelser och andra finansiärer får presentationer av forskning, där patentauktioner kan äga rum eller varför inte releaser av globala webbaserade forskningsprojekt. Centret kommer att erbjuda plats för

forskning som inte finns i övriga delar av ESS och MAX IV men som kan bidra till kommersialisering. Exempelvis kan en ekonomihögskola förlägga en del av sin entreprenörsutbildning här. – Ju tidigare de som är intresserade pratar med oss desto större möjligheter finns det att utforma huset efter sina uni-

– Här ska vi bygga! Hans Fransson, på Skanska, besöker platsen för det framtida Science & Business Center i anslutning till MAX IV och ESS.

ka behov. Vi har redan ett stort antal intressenter men vill nå ännu fler, säger Hans Fransson. Konceptfasen startar nu och pågår i cirka ett år. Under den tiden ska man definiera funktioner och hitta den optimala mixen av olika typer av lokaler. Därefter tar själva byggprocessen vid med projektering och byggande. Hans Fransson räknar med att byggnaden kan stå färdig i början av 2019, – Vi ser verkligen fram mot att skapa en karaktärsbyggnad för hela Science

Village, ett centrum som ska kunna tillföra ett större värde åt hela anläggningen, avslutar Hans Fransson.

Har du frågor? E-post: hans.hf.fransson@skanska.se Telefon: 010-4483059 www.skanska.se

www.scanditronix-magnet.se

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

ANNONS

Foto: Gugge Zelander

ANVÄNDARNA

Unika maskiner från ritbord till verklighet DERAS UPPDRAG är att ständigt upprepa det unika – hur motsägelsefullt det än kan låta. PKAB, Projekt Konstruktioner AB, ligger i absolut framkant på sitt område: att konstruera specialanpassade och komplicerade maskiner i världsklass. För MAX IV har ingenjörerna från PKAB konstruerat undulatorer, maskiner som är helt avgörande för den stora forskningsanläggningens funktion.

fungerar som ett stort mikroskop. – Genom upphandlingen står PKAB för all mekanisk konstruktion och teknisk beräkning. Sju personer från PKAB har jobbat tillsammans i fem år för att färdigställa ritningarna, säger Stefan Lundahl, ingenjör och vd på PKAB. Vi har tillsammans med fysiker på MAX IV, bland annat konstruerat, ritat och beräknat första undulatorn. Den har blivit en sådan succé, att vi ska bygga ytterligare sex stycken. Företaget har funnits sedan 1993 och

et är inte lätt att beskriva en undulators funktion men här är ett försök: MAX IV ger möjlighet att analysera material genom att låta ljus träffa materialprover som finns i ändarna på strålrör. Det gör att forskarna kan analysera materialens inre strukturer. För att få fram det nödvändiga ljuset låter forskarna elektroner rusa runt i en lagringsring. Elektronerna avger i detta skede inget ljus. För att få fram ljus leds elektronerna in i en undulator, där de får svänga mellan ett stort antal magneter. Svängningarna gör att elektronerna avger ljus som träffar materialproverna. Förenklat kan sägas att anläggningen

är specialiserat på att konstruera, rita, tillverka, montera och köra igång unika maskiner med krävande prestanda. PKAB utför avancerade analyser, termisk beräkning och beräkningar av belastning, egenfrekvens, utmattning och nedböjning. – I grunden handlar det om att förverkliga de ideer som fysikerna lägger fram, säger Stefan Lundahl. Att konstruera en unik maskin som ger forskarna möjlighet att skapa ny kunskap kräver stor kompetens och är ett oerhört kreativt arbete. Vår vanligaste verksamhet är dock att vi går in i kundens projekt och förstärker upp som projektledare eller

konstruktörer då placerade på kundens kontor som ”konsult på plats”. Allt arbete sker i tätt samarbete med kunden, oftast i en projektgrupp där det är viktigt att alla talar samma språk. Samarbetet med MAX IV har gett ingenjörerna på PKAB erfarenheter som man hoppas ska komma väl till pass vid utvecklingen av ESS, forskningsanläggningen som blir granne. – Även om MAX IV genererar ljus med hjälp av elektroner och ESS använder neutroner, liknar anläggningarna varandra. Därför hoppas vi och tror att vi kan bidra också till den anläggningen, säger Stefan Lundahl. Ingenjörerna på PKAB har byggt upp gedigen kunskap om konstruktion av

maskiner som arbetar med vakuum, men har ett brett spektrum av kompetenser med bakgrund i allmän maskinbyggnad. – Vi är ett litet företag med ett tiotal anställda, en platt organisation och korta vägar till beslut, påpekar Stefan Lundahl. För oss är kvalitet och prestanda alltid viktigast men vi klarar att hålla högsta nivå till bra pris tack vare våra låga overheadkostnader.

www.pkab.se

LOAD säkrar forskningsdata med högtillgänglig IT MAX IV är Sveriges mest ambitiösa satsning på forskningsinfrastruktur samt helt världsunik med den ljusstarkaste synkrotronljusanläggning som någonsin byggts. För att hantera all kritisk forskningsdata anläggningen får fram i sina olika experiment, samarbetar MAX IV med IT-företaget LOAD. Kim Quarnström är vd på LOAD och har arbetat med MAX IV-projektet sedan slutet på 2013. – Kravställningen är även med våra mått mätt rätt speciella. Här handlar det om att kombinera mycket högt behov inom områdena; Tillgänglighet, Datamängd och Prestanda. I den här miljön kan minsta dataförlust få extrem betydelse. År av förberedelser kan vara bortkastade och frambringade experiment omöjliga att återskapas. Tillgängligheten måste vara total. Total. För att uppnå och upprätthålla den här nivån av till-

gänglighet är det inte bara teknisk lösning på rätt nivå som behövs, utan kontinuerlig proaktivitet, regelbunden översyn och uppgraderingar av system. Att bena ut gapen mellan behov och budget – Vår erfarenhet av snarlika uppdrag, hos kunder som Region Halland, NIBE, MIO Möbler m.fl. var till viss fördel. Där slutar dock alla normala jämförelser. Få kunder eller organisationer har kombinationen av krav som MAX IV. Men med erfarenheten från MAX IV känns det som att vi nu kan ta oss an det mesta. I takt med att utmaningarna inom IT växer, växer också behovet av att lösa dem. LOAD startades för att tillföra specialistkunskaper till verksamheter med affärskritiska IT-miljöer. LOAD arbetar i dag med flera av Sveriges största företag och mot en mångfald av organisationer och branscher.

DETTA ÄR LOAD: Med kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö vänder sig IT-företaget LOAD till verksamheter där driftstopp kan få förödande konsekvenser. ITmiljön utgör livlinan i verksamheten för de allra flesta av LOADs kunder. Genom infrastrukturlösningar och support inom lagring, backup och återställning säkerställer LOAD hög tillgänglighet och prestanda för affärskritiska system.

Text: Tutti Johansson Falk, Sven-E Lindberg Foto: Madeleine Schoug, MAX IV

MÅNGA VÄGAR IN TILL MAX IV Magnus Larsson är civilingenjör i kemiteknik och doktor i nanoteknologi och sedan hösten 2015 Industrial Liaison Officer på MAX IVlaboratoriet. Efter åtta år på Topsoe Fuel Cell är han nu spindeln i nätet när det gäller kontakterna mellan laboratoriet och industrin.

Här ses PKAB:s personal med vd Stefan Lundahl längst till höger.

– Vår erfarenhet är att det oavsett bransch råder osäkerhet på vad som krävs av IT-systemen. LOADs detektivarbete går i mycket ut på att överbrygga klyftan mellan IT och verksamheten. Vi har gedigna processer för att hitta, paketera och föreslå rätt utrustning, implementation, support & assistans m.m. Det låter som att ni inte är en leverantör utan mer en partner, är det korrekt? – Sättet vi helst arbetar tillsammans med uppdragsgivaren är som IT-partner och bollplank i stället för att ses som en leverantör av utrustning eller specifika tjänster. Vi vill tillföra kunskap som kunden saknar både i designprocess, inköp och implementationsskede. För oss är det också viktigt att löpande kunna bistå kunder med kompetenshöjande insatser såsom workshops och utbildning, avslutar Kim Quarnström.

www.load.se

SAROMICS ͵ LÄNKEN TILL NYA LÄKEMEDEL Saromics Biostructures är en av MAX IV:s största kunder – och fungerar som en länk mellan läkemedelsindustrin och den allra mest kraftfulla forskningsinfrastrukturen.

mbitionen är att öppna upp MAX IV-laboratoriet ännu mer för industrin så att den stora investering som gjorts i en världsledande forskningsanläggning bidrar till att ge företag i Sverige riktigt vassa verktyg när det gäller att förbättra och utveckla nya material och processer. MAX IV-laboratoriet erbjuder verktyg för materialforskning och då menas material i dess vidaste betydelse, från proteiner till aluminiumprofiler. – Som företag har man i dag ofta tillgång till många olika verktyg i sin forskningsoch utvecklingsprocess, säger Magnus Larsson. Men vid en viss punkt kommer man inte vidare utan att först skaffa sig en helt grundläggande förståelse för de material som man jobbar med. Man behöver veta mer om de kemiska, elektriska eller magnetiska egenskaperna, eller hur fibrer orienterar sig i en matris, hur strukturen förändrar sig på mikro- eller nanonivå under belastning eller temperaturförändringar, hur proteinstrukturen ändrar sig när det binder till en viss molekyl. Det vanligaste är att ett företag redan har ett etablerat samarbete med en forskargrupp på ett universitet eller en högskola. Man kan som företag också få tillgång till denna kompetens via ett mediatorföretag eller forskningsinstitut. I detta samarbete kommer man fram till att någon eller några synkrotronljustekniker skulle kunna vara ett sätt att förstå ännu mer. – Det arbete som krävs innan man kommer till MAX IV-laboratoriet kan vara ganska omfattande, förklarar Magnus Larsson. Ju mer man vet om sitt prov i förväg, genom att exempelvis ha undersökt det med mikroskopiska eller spektroskopiska metoder, desto mer kunskap får man ut ur sina mätningar här. När det konstaterats att MAX IV kan vara ett bra alternativ bestäms, tillsammans med laboratoriet, vilken metod som ska användas, hur provet ska prepareras före mätning och vilken provmiljö mätningen ska ske i. Efter själva mätningarna kommer analysarbetet, vilket ofta tar rejält med tid och kräver hög kompetens. Där ska beräknings-

Vill du vet a mer?

Kontakta M a Industrial Li gnus Larsson, aison Offic er på MAX IV. Du n industry@ år honom på maxiv.lu på 0725-54 .se eller 6309. Det finns många vägar in på MAX IV: via olika forskargrupper, med hjälp av mediatorföretag eller med köp av egen stråltid.

modeller byggas upp som kan omvandla mätdata till förståelse om det material man undersökt. Här, kanske i ännu högre utsträckning än i förarbetet, är tillgång till kompetens hos universitet, forskningsinstitut eller mediatorbolag av största vikt.

röntgen- och neutrontekniker för att underlätta företagens väg in till de stora forskningsanläggningarna. Vi ser fram emot ett liknande initiativ när det gäller de stora nationella forskningsanläggningar som finns i Sverige, avslutar Magnus Larsson.

Fungerar som komplement – Vår ambition är att efterhand som uppbyggnaden av strålrör och olika experimentmetoder sker på MAX IV även kunna erbjuda tjänster avseende för- och efterbearbetning i större utsträckning än vad vi kan idag, beskriver Magnus Larsson. Detta ska fungera som ett komplement till företagens etablerade och viktiga samarbete med universitet, forskningsinstitut och mediatorbolag. Magnus Larsson och hans kollegor ser också fram emot det utvecklingsarbete som nu kommer att ta fart i och med den nyligt presenterade nationella strategin för ESS och MAX IV. – De stora danska universiteten har skapat en portal för dansk industri att nyttja

– Ju mer man vet om sitt prov i förväg, desto mer kunskap får man ur sina mätningar, säger Magnus Larsson på MAX IV.

i är ett mediatorföretag som förmedlar tillgång till den forskningsinfrastruktur som behövs för att strukturbestämma proteiner och utveckla läkemedel med hjälp av strukturbaserad design, säger Björn Walse, vd på Saromics som med över 100 kunder över hela världen är ledande på 3D-strukturbestämning inom läkemedelsområdet i Skandinavien. Saromics har byggt upp en rationell och innovativ plattform för kristallisering av proteiner och strukturbestämning med röntgenkristallografi och en stor del av arbetet genomförs med hjälp av synkrotronljusstudier. – Vi driver projekt från idé till färdigt proteinmaterial och i det arbetet behöver vi de allra bästa strålkällorna för att ha full koll på de kemiska substanserna och de biologiska strukturerna, säger Björn Walse. Med MAX IV kan vi nå ännu längre för att på atom- och molekylnivå se och utforma olika strukturer och processen är både snabbare och mer effektiv än något vi hittills sett och ger väsentligt bättre kvalitet på våra data. Öppnar nya möjligheter Det finns redan i dag en stark spetskompetens inom läkemedelsutveckling i Lund och med etableringen av MAX IV och ESS öppnas nya möjligheter, framhåller Björn Walse: – Det innebär att vi i ännu högre grad kan samla och ta till vara den kompetens som finns i Skandinavien och använda den för att ge fler tillgång till den allra bästa forskningsinfrastrukturen. Det efterfrågas inte bara av de stora läkemedelsbolagen, som i allt högre grad köper in den här typen av tjänster och tidiga läkemedelskandidater, utan även mindre aktörer som behöver få tillgång till den allra bästa kompetensen för att få hjälp med allt från att formulera frågeställningarna till att bearbeta data. – Därför är det glädjande att vi nu ser ett kluster av mediatorföretag växa fram, som kan göra att vi får ut mesta möjliga nytta av stora forskningssatsningar som MAX IV.

”EN MÖJLIGHET ÄVEN FÖR MINDRE FÖRETAG” – Vår uppgift är att omsätta forskningsresultat till kunskap, produkter och tjänster och fungera som länk, samordnare och stöd i innovationsprocessen.

KONTAKT: Kim Quarnström, vd Mobil: +46 (0)709-73 66 22 E-mail: kim.quarnstrom@load.se

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

Olof Sandberg är chefsstrateg på RISE, Research Institutes of Sweden, där institut som SP, Swerea, Innventia och Swedish ICT ingår. Han ser ett starkt ökat intresse för forskningsoch utvecklingsfrågor, framför allt från små och medelstora företag. – 55 procent av våra intäkter kommer

från uppdrag för näringslivet och ungefär en tredjedel av intäkterna kommer i dag från små och mellanstora företag, säger Olof Sandberg. Tidigare har det i huvudsak varit de stora industriföretagen som arbetat mer systematiskt med innovation och utveckling, men där ser vi, glädjande nog, en tydlig trend att även mindre företag satsar på att lyfta sig i kunskapstriangeln. Synliggöra resurserna Det senaste tillskottet i den svenska forskningsinfrastrukturen, MAX IV, har alla förutsättningar att bli ett viktigt verktyg för

forskning och utveckling även hos de lite mindre aktörerna, menar Olof Sandberg. – Det handlar ytterst om att göra resurserna och kompetenserna synliga och tillgängliga för fler och där kan vi med våra breda nätverk i industri och forskningsmiljöer vara en viktig resurs. Det kan vara inom tung basindustri som stål och skog, men också inom områden som livsmedel, förpackningar och nanoteknik, där det finns stora möjligheter att se och lära av varandra och skapa nya kunskapskluster. För företag som har frågeställningar där stråltid på MAX IV kan vara en del av lös-

ningen finns flera vägar in. – Ett första steg kan vara att kontakta ALMI eller IUC, Industriellt Utvecklingscentrum, som fördelar Vinnovas innovationscheckar och som i sin tur kan lotsa vidare till RISE eller ett specialiserat mediatorföretag som kan hjälpa till med att granska och utvärdera frågeställningen för att se hur den kan tas vidare. Sedan kan vi, om så behövs, koppla ihop företaget med våra testoch pilotanläggningar på vägen mot en färdig produkt.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

ANNONS

ANVÄNDARNA

Många synergimöjligheter mellan RISE och MAX IV

– MAX IV erbjuder helt nya möjligheter som industrin inte har haft tidigare. Att bygga upp vår egen kompetens inom området, för att kunna hjälpa företagen att till fullo utnyttja potentialen, blir en viktig uppgift för oss på RISE, säger chefsstrateg Olof Sandberg. – Det finns några identifierade branscher som känns extra lämpliga att starta med i våra samarbeten för att tillgängliggöra MAX IV. Inom skogsindustri, metallindustri och livsmedelsindustri, har vi många förtroendefulla relationer. Verksamheten vid Lund Nano Lab är också intressant för kommande satsningar.

En annan prioriterad fråga är hur RISE bäst ska kunna hjälpa de små och medelstora företagen att dra nytta av anläggningen. – En tredjedel av RISEs näringslivsintäkter kommer från små och medelstora företag. Vi har goda nätverk och utvecklade strategier för att arbeta med små och medelstora företag. Därmed kan vi fungera som en bra gränsyta mellan dem och MAX IV.

Olof Sandberg, chefsstrateg på RISE.

MAX IV kommer att betyda mycket för många olika typer av användare – och för många olika forskningsområden.

komma till nytta i en samverkan. Till exempel så kan kanske experiment som ska köras på MAX IV förberedas i någon av våra anläggningar.

OM RISE ■ RISE AB är statens ägarbolag för industriforskningsinstitut. Uppdraget är att samla den svenska institutssektorn och stärka dess roll i innovationssystemet.

■ RISE Research Institutes of Sweden är det gemensamma varumärket för fyra svenska industriforskningskoncerner som i dag ägs helt eller delvis av

RISE: SP Statens Tekniska Forskningsinstitut, Swedish ICT Research, Swerea och Innventia.

■ Mer om RISE: www.ri.se, www.youtube.com/ RISEsweden, twitter: @RISEsweden

www.ri.se

Uppsala universitet

– största användare av MAX-lab Uppsala har sedan länge varit det universitet som utnyttjat MAX-lab mest, och står också bakom uppbyggnaden av ﬂera av strålrören där. Nu bygger vi ny utrustning för MAX IV, där vi kommer att utnyttja de nya möjligheterna för att:

• Utveckla nya solcellsmaterial för energiproduktion

Viktig länk Viktor Öwall, rektor på LTH, beskriver etableringen av MAX IV som något av det största som hänt inom forskningsinfrastruk-

MAX IV kan bidra till nya viktiga innovationer, säger Annika Olsson, vicerektor på LTH.

Det finns många vägar in till världens mest briljanta synkrotronljuskälla. För mindre aktörer och företag med begränsade forskningsresurser kan ett samarbete med ett mediatorföretag vara ett sätt att försäkra sig om att man både formulerar rätt frågeställningar och får relevanta data.

rån att ha varit en anläggning som har drivits på LTH i samverkan med näringslivet blir MAX IV nu en nationell anläggning som kan ta emot ännu fler användare från akademi och näringsliv – och det är en enorm styrka, säger Annika Olsson, vicerektor vid LTH. Annika Olsson ser MAX IV som ett värdefullt tillskott i den arsenal av forskningsinfrastruktur som finns vid LTH med särskilt stor betydelse inom områden som förpackningar och livsmedel. – Vi arbetar nu aktivt med förpackningsoch livsmedelsindustrin för att identifiera intressanta och viktiga forskningsområden där MAX IV kan bidra till nya innovationer och lösningar. Här kan vi från akademin fungera som en facilitator för att koppla ihop rätt kompetenser så att vi kan utnyttja anläggningar som MAX IV och ESS på bästa sätt. Därmed skapas nytta åt båda hållen, framhåller Annika Olsson. – De flesta företag kan inte gå rakt in på MAX IV, utan behöver oftast gå in via våra forskargrupper. Därmed skapar vi nytta för industrin – samtidigt som det ger våra forskargrupper möjlighet att stärkas och utvecklas.

• Utveckla nya batterier för energilagring

SÄNKER TRÖSͳ KELN TILL MAX IV

ör många företag är det ett stort steg att ta klivet in på en stor forskningsanläggning som MAX IV och vi kan bidra till att sänka den tröskeln, säger Anna Stenstam, vd på CR Competence, ett mediatorföretag som har specialiserat sig på att tillgängliggöra avancerad forskningsinfrastruktur för företag med behov inom avancerad materialforskning. – Vi kan tillföra rätt kompetens i rätt skede så att experimenten utformas och genomförs på bästa möjliga sätt samt att data som genereras tolkas som genereras så att de snabbt kan omsättas till färdiga produkter och lösningar.

RISE är även en viktig brygga mellan

lärosätena och näringslivet, genom förmågan att omsätta forskningsresultat i produkter, processer och tjänster. Olof Sandberg poängterar att han välkomnar samarbeten med andra aktörer som – liksom RISE – verkar för att nyttogöra innovationer. Genom gemensamma projekt kring MAX IV finns en gyllene chans att bidra till tillväxt och konkurrenskraft. – Vi hoppas också att våra egna testoch demonstrationsanläggningar, liksom vår innovationsinfrastruktur, kan

Text: Tutti Johansson Falk, Sven-E Lindberg Foto: Kennet Ruona

UNIVERSITETEN VISAR VÄGEN

Foto: Mikael Risedal

CHEFSSTRATEG Olof Sandberg har många tankar om hur RISE kan samverka med MAX IV, och vad det kan tillföra det svenska näringslivet. – Det är viktigt att se till att den här fina nya anläggningen kommer till industriell nytta i så stor utsträckning som möjligt, säger han.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

– Vi har en stor och viktig uppgift att se till att hela Sverige får ut så mycket som möjligt av MAX IV, säger Viktor Öwall, rektor på LTH.

turen i Lund och Sverige på lång tid. – Med MAX IV och ESS skapas en nationell och europeisk forskningsinfrastruktur i världsklass. Där kan vi från akademin vara en viktig väg in på anläggningarna för nya forskare och användare. Därför gör vi nu ett antal strategiska rekryteringar med spetskompetens inom just de forskningsområden som är aktuella på MAX IV och ESS, så att vi kan

vara en resurs för forskare och företag som inte har egen kompetens på området. – Vi har en stor och viktig uppgift för att medverka till att hela Sverige får ut så mycket som möjligt av MAX IV. För att lyckas med det krävs en helt ny typ av samarbeten mellan akademi och näringsliv och där kommer vi att få se många nya spännande konstellationer framöver.

Lotsar användaren rätt CR Competence har en bred kundportfölj som spänner från läkemedel till kosmetik. – Det finns många fällor man kan fastna i på vägen och vi kan med vår erfarenhet lotsa företaget genom de olika leden av processen och därmed minska risken för att man lägger ner en massa resurser i onödan och använder dyrbar stråltid till experiment som kanske aldrig skulle ha gjorts. Eller som redan är gjorda. Än så länge finns relativt få renodlade mediatorföretag i Lund, men Anna Stenstam hoppas få se fler växa fram i takt med att MAX IV och ESS etableras.

Vi behöver en mångfald av kompetenser för att matcha företagens behov, säger Anna Stenstam på CR Competence.

• Studera aerosoler för att bättre förutsäga klimatförändringar • Utveckla nya magnetiska material för nya minnesmedia • Utveckla fotokatalysatorer för energiproduktion • Studera material under extremt högt tryck för att förstå jordens inre • Utveckla nya nanomaterial • Studera biomolekyler på atomnivå för att förstå den levande cellen och utveckla nya läkemedel • Studera fossil för att förstå organismers evolution • Avbilda levande organismer för att utreda grundorsaken till svåra lungsjukdomar • Studera mikroskopiska förändringar vid astma, KOL och andra svåra lungsjukdomar

www.uu.se 22

Polyamp fick förtroendet att leverera flera hundra högkvalitativa labbagregat från Delta Elektronika till MAX IV projektet. Polyamp är ett svenskt familjeföretag som i år firar 50 år i branschen. Vi har egen tillverkning av strömförsörjningsprodukter i både Sverige och Schweiz. Det är främst likspänningsomvandlare. Vi tar även fram system för militära fartyg och u-båtar som gör dem magnetiskt osynliga för minor, samt mätsystem och anläggningar för främst elektromagnetiska fält under vatten. E-mail: info@polyamp.se

www.polyamp.se 23

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MAX IV

CUTE AND SMART Så sa en amerikansk student när vi frågade henne om Lunds kännetecken. Cute and smart – gullig och skärpt. När forskningsanläggningen MAX IV nu invigs blir Lund ännu mer en ”smart” kommun. Lund blir en starkare magnet för världens mest begåvade forskare och innovativa företag.

Lunds kommun | Lund.se

Men vi glömmer inte att vara ”cute”. När Lund växer, tar vi med oss stadskärnans mysiga närhet. Så får vi det bästa av båda världar. Både gulligt och skärpt. Cute and smart.

ANNONS