GRAFISK MANUAL
Version | 3.0 | 2016
GRAFISK MANUAL | INLEDNING
INLEDNING MAX IV-laboratoriet är världens främsta anläggning för syn krotronljusbaserad forskning. Syftet med den grafiska profilen är att tydliggöra och förstärka denna position. För att bilden av MAX IV-laboratoriet ska byggas på rätt sätt och för att omvärlden snabbt ska känna igen oss är det viktigt att vår grafiska profil hanteras på ett korrekt och konsekvent sätt. Ytterst är detta förhållningssätt också en förtroendefråga. I den grafiska manualen beskrivs den grafiska profilens baselement (logotyp, typografi, färger, grafiskt element och fotomanér) och hur dessa ska användas. Här visas också hur den grafiska identiteten ser ut på ett antal applikationer. En tydlig grafisk identitet börjar med oss. Det är därför vårt gemensamma ansvar att följa anvisningarna i den grafiska manualen. Lycka till i detta viktiga arbete. Har du frågor kring den grafiska profilen eller anvisningarna i den grafiska manualen är du välkommen att kontakta vår kommunikationsavdelning (se kontaktuppgifter på sidan 26). Christoph Quitmann
2
GRAFISK MANUAL | BASREGLER
BASREGLER MAX IV-laboratoriets grafiska profil byggs upp av följande baselement: logotyp, typografi, färger, grafiskt element och bildmanér. I det här avsnittet presenteras de olika baselementen. Här hittar du också anvisningar kring hur baselementen får användas och kombineras. Det är baselementen i sig men också sättet på vilket de samspelar som skapar det karaktäristiska i vår grafiska profil.
3
GRAFISK MANUAL | BASREGLER
LOGOTYP MAX IV-laboratoriets logotyp finns i två olika varianter. En variant utan ordet ”Laboratory” och en med. Logotypvarianten utan ”Laboratory” ska användas i första hand. Logotypvarianten med ”Laboratory” används om man av sammanhanget inte kan utläsa att det är MAX IV-laboratoriet som är avsändare. Logotyperna får inte modifieras på något sätt. Använd därför alltid godkända original. Dessa kan du få tillgång till genom att kontakta kommunikationsavdelningen (se kontaktuppgifter på sidan 26).
4
GRAFISK MANUAL | BASREGLER
LOGOTYP MAX IV-laboratoriets logotyp finns i tre olika färgutföranden: Grå/orange, grå eller vit. Grå/orange logotypvariant ska användas i första hand. STORLEK För att tydlighet och läsbarhet ska garanteras får inte logoypen göras mindre än 16 mm på bredden (se illustration till vänster). Var extra noga med storlek när logotypen appliceras på ojämna material som t ex textil.
Frizon
16 mm
FRIZON För att logtypen ska synas ordentligt ska det alltid finnas ett område runt logotypen som ska hållas fritt från texter eller grafiska element. Detta område kallas frizon och ska vara minst lika högt och brett som den romerska ettan i logotypen. Höjden och bredden på frizonen varierar därför med logotypens storlek. PLACERING Logotypen gör sig bäst om den placeras högerställt eller vänsterställt (se exempel på sidorna 17-21). Placeras logotypen direkt i bilder, välj en lugn och odetaljerad bild eller del av bilden.
5
GRAFISK MANUAL | BASREGLER
FÄRGER
CMYK: 0-0-0-100
PMS 376 CMYK: 54-0-100-0 RGB: 132-189-0 HTML: #82be00 NCS: S 0580-G30Y
PMS 137 CMYK: 0-35-90-0 RGB: 248-179-34 HTML: #fea901 NCS: S 1070-Y20R
10 %
20 %
40 %
80 % CMYK: 0-0-0-0 (vit)
60 %
BASFÄRGER
Notera att olika färgsystem används för olika sammanhang:
PMS COOL GRAY 10 CMYK: 0-0-0-65 RGB: 134-134-137 HTML: #6e6e6e NCS: S 5500-N OK att använda fasta ljusare %-varianter av denna färg. PMS 877
Metallic (Silver)
GRÅ FÄRGER FÖR DIGTIALA APPLIKATIONER
HTML: #EBEBEB
HTML: #9e9e9e
HTML: #999999
HTML: #8e8e8e
HTML: #6e6e6e
MAX IV-laboratoriets färger är vit, grön, orange, grå och svart. När det gäller digitala applikationer (som t ex webb) används en specifik uppsättning grå färger.
HTML: #3e3e3e
• PMS används om man trycker med en eller fler än 4 färger. • PMS metallic (silver) används till exklusiva produkter och trycksaker. • CMYK används vid 4-färgstryck och alltid vid digitaltryck. • RGB används till PowerPoint. • Html (Hex) används för webbplatser och appar. • NCS används på målade ytor.
6
GRAFISK MANUAL | BASREGLER
FÄRGER Illustrationen till vänster visar hur mycket färgerna ska användas i relation till varandra. Vitt är den dominerande färgen i MAX IV-laboratoriets grafiska profil. Grön, orange och grå är komplementfärger. Svart får också användas, men primärt till texter. Se mer om textfärger på sidan 8. Digitala applikationer får använda ett grafiskt uttryck som är lite mindre vitt i sin karaktär.
7
GRAFISK MANUAL | BASREGLER
Calibri Calibri Regular
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö1234567890 Calibri Italic
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö1234567890 Calibri Bold
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö1234567890
TYPSNITT MAX IV-laboratoriets typsnitt är Calibri. Typsnittet finns som standard i både Mac och PC och används till alla typer av applikationer. Beroende på text-typ och om applikationen är analog eller digital ska olika skärningar (varianter) av typsnittet Calibri användas. Tabellerna nedan ger vägledning: ANALOGA APPLIKATIONER Typsnitt Skärning Rubriker Calibri Regular (versal) Underrubriker Calibri Bold Ingresser Calibri Regular Brödtext Calibri Regular Bildtexter Calibri Italic eller Bold Italic DIGITALA APPLIKATIONER (WEBB, APP) Typsnitt Skärning Rubriker Calibri Bold (versal eller gemen) Underrubriker Calibri Bold Ingresser Calibri Regular Brödtext Calibri Regular Bildtexter Calibri Bold Italic
Calibri Bold Italic
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö1234567890
TYPSNITTSFÄRGER Orange, grön eller grå är godkända färger för huvudrubriker och underrubriker. Grå är föredragen textfärg för alla andra typer av texter. Vit (negativ) och svart text kan också användas.
8
GRAFISK MANUAL | BASREGLER
GRAFISKA ELEMENT De två ringarna (som också finns i MAX IV-laboratoriets logotyp) kan användas fristående som grafiskt element. Ringarna kan användas som de är eller tillsammans med ett foto som placeras mellan ringarna. Ringarna får göras i följande färger: Vit (negativ), orange, grön, grå eller silver (metallic). Inom detta område får ringarna beskäras.
Notera att ringarna bara får beskäras enligt illustrationen till vänster. Förutom att beskäras enligt beskrivning här får ringarna inte modifieras på något sätt. Använd därför alltid godkända original. Dessa kan du få tillgång till genom att kontakta kommunikations avdelningen (se kontaktuppgifter på sidan 26).
Exempel på användning av grafiskt element.
9
GRAFISK MANUAL | BASREGLER
GRAFISKA ELEMENT Förutom de två ringarna kan också ett pixelmönster användas som ett grafiskt bakgrundselement. Använd endast godkänt original av mönstret och notera att det ska användas sparsmakat. Original kan du få genom att kontakta kommunikationsavdelningen (se kontaktuppgifter på sidan 26).
10
GRAFISK MANUAL | BASREGLER
FOTOMANÉR Fotografier är en viktig del av vår grafiska profil. Så långt det är möjligt ska vi därför bara använda bilder som är fotograferade i vårt specifika manér. Detta kombinerar bilder ur fyra olika kategorier: Koncept, Människor, Teknik och Arkitektur. Notera fotomanéranvisningarna per kategori.
KONCEPT: De konceptuella fotografierna ska alltid vara professionellt fotograferade. Sträva efter ’’vita’’ färgbilder (se exempel ovan). Viktigt också att de har ett estiskt snarare än ett deskriptivt värde.
MÄNNISKOR: Fotografier på människor ska bestå av en mix av foton i färg och bilder i svart/vitt. Bilderna ska ha en äkta och gärna dokumentär känsla. De ska fånga samarbete, gemenskap, aktivitet, precision och intensitet.
11
GRAFISK MANUAL | BASREGLER
TEKNIK: Fotografier av teknik ska ha metall och folie som tema. Bilderna får gärna ha inslag av gröna eller orange detaljer. Fotografierna får gärna fokusera på samspelet mellan teknik och människa. Bilderna behöver inte vara redovisande utan kan med fördel visa detaljer eller objekten fotograferade i intressanta, lite oväntade vinklar.
ARKITEKTUR: Fotografier på arkitektur ska fotograferas i bildvinklar som är spännande och som förstärker den interiöra, exteriöra och landskapsmässiga arkitekturen. Detaljbilder används med fördel. Datorrenderade bilder av hög kvalitet kan också användas.
12
GRAFISK MANUAL | BASREGLER
För att ge vårt fotomanér en egen karaktär finns det möjlighet att lägga en transparent färgplatta (tonplatta som är multiplicerad med bilden) i grönt, orange eller svart över bilderna (se exempel till vänster). Denna effekt ska användas sparsmakat.
13
GRAFISK MANUAL | BASREGLER
USE
USE
USE USE
INVEST
INVEST
INVEST
INVEST
ILLUSTRATIONER OCH INFOGRAFIK En tydlig och enhetlig grafisk profil förutsätter att även illustrationer och infografik har ett specifikt manér som hänger samman med de övriga komponenterna i MAX IV-laboratoriets grafiska profil. Beakta därför alltid följande punkter när det gäller utformning av illustrationer och infografik:
WORK
WORK WORK WORK
STUDY
STUDY STUDY
STUDY
• Använd vårt typsnitt och i rätt skärningar (se sid 8). • Använd bara godkända färger (se sid 6-7). • I illustrativa sammanhang kan den gröna färgen användas i ljusare %-varianter. • Eftersträva en minimalistisk look (se illustrationsexempel till vänster). Vänd er gärna till kommunikationsavdelningen när det gäller framtagning av komplexa illustrationer eller avancerad infografik. Speciellt viktigt är detta om materialet ska spridas till många eller användas för att profilera hela MAX IV-laboratoriet. Illustrationer kopplad till vetenskap eller specifik forskning kan undantas de tre punkterna ovan.
14
GRAFISK MANUAL | APPLIKATIONER
APPLIKATIONER I det här avsnittet visar vi hur den grafiska profilens baselement ska appliceras på olika typer av kommunikationsenheter. Ska du ta fram material som inte visas här är du välkommen att kontakta kommunikationsavdelningen (se kontaktuppgifter på sidan 26).
15
GRAFISK MANUAL | APPLIKATIONER
Date:
MAX IV Laboratory Lund University P.O Box 118 SE-221 00 Lund, Sweden Visiting address: Ole Römers väg 1, Lund Phone: +46 (0)46-222 98 72 www.maxlab.lu.se
Your Ref:
Christoph Quitmann
VISITKORT MAX IV-laboratoriets visitkort finns i en orange respektive grön baksidesvariant. Du väljer själv vilken variant du vill använda.
Our Ref:
Director
Mobile: +46 (0)766-32 33 14 christoph.quitmann@maxlab.lu.se
Visitkort, framsida
Visitkort gör man själv i en mall som finns på http://www.mediatryck.lu.se. BREVPAPPER OCH KUVERT Använd alltid godkänd Word-mall när du skriver brev. Mallen får du genom att kontakta kom munikationsavdelningen. (se kontaktuppgifter på sidan 26).
Visitkort, orange baksida
E-POSTSIGNATUR E-brev ska avslutas med godkänd e-postsignatur (se skiss till vänster). Gif-fil med e-postsignaturen får du genom att kontakta kommunikationsavdelningen. (se kontaktuppgifter på sidan 26).
Visitkort, grön baksida
Christoph Quitmann Director MAX IV Laboratory Lund University P.O Box 118 ,SE-221 00 Lund, Sweden Visiting address: Ole Römers väg 1, Lund Phone: +46 (0)46-222 98 72
MAX IV Laboratory Lund University P.O Box 118, SE-221 00 Lund, Sweden
MAX IV Laboratory Lund University P.O Box 118, SE-221 00 Lund, Sweden Visiting address: Ole Römers väg 1 Phone:+46 46 222 98 72 info@maxlab.lu.se www.maxlab.lu.se
Mobile: +46 (0)766-32 33 14
www.maxlab.lu.se
E-post signatur
Brevpapper A4 och kuvert C4
Org .No. 000000000 VAT No. SE 00000000000
16
GRAFISK MANUAL | APPLIKATIONER
Introduktion, titel Namn och tidpunkt
COgitANti mihi sAEPE NUmERO Et mEmORiA
Rubrik Calibri Bold 32-36 p • Undertext Calibri Regular 18-24 p • Lorem ipsum dolor sit ametConsectetuer adipiscing • Lorem ipsum dolor sit amet, Consectetuer adipiscing adipiscing elit versity, Lund, sweden; Center for medical YulIA SuRovA Department of Clinical sciences, Neurology, Lund University, Lund, sweden; imaging and Physiology, skane University • Consectetuer adipiscing elit lorem ipsum dolor sit hospital, Lund, sweden. Department of Neurology Lund, skåne Uni-
Conclusion
Authors
• Pe verum ratiosae verum sam, nulliam everepe ratibus • doluptus num sundae velendam dolor ad et parum renti sit • in nos ditaqua temquost, quidebit mi, aribustion con rest quidem • simusam eaque plibus nobis exerunt, num sae velignit, sam. • Pe verum ratiosae verum sam, nulliam everepe ratibus doluptus
versity hospital, Lund, sweden.
Introduction Num sus dolori am dolore modis iniae et iunt quos eosam quis niscia plaut veliqua tibeaqui sim inis ipis prem rendenda provit, suntorae.
Inctemoles essitio Faciet estibus et eaquaspis es rem quas nem dolupta dolor moles eictio. Ut
quam, ut doluptatiore pa volutem quiatinit velique experchit liquas explige nderibus es earum voluptu. Rat faceperspe ande odi cum rem sitatia volupta que veris dempore rrovid ma volor apere occae volupta testorati ut eatur rerferaes nus nonsequunt es velicit impossim ventius es aspient, con net aspedit, quis con eos modit audisin ihictest ipiducietur aut
ut rem quod et pro el ium iunt. Nienda nobistrum fuga.
Ritate nos aut eatemqui Ovit lites exceatquam, ommolor re rerissit excersped mi, el incto molorempor ma verrum qui dolentiam volupta posEvero voluptatia nus. Nienda nobistrum fuga.
Rubrik Calibri Bold 32-36 p
FIlIp SzCzepAnkIewICz Department of medical Radiation Physics, Lund University, Lund, sweden; Department of Clinical sciences, Diagnostic Radiology, Lund University, Lund, sweden. JIMMY lätt Department of Clinical sciences, geriatric Psychiatry, Lund University Lund, sweden. MARkuS nIlSSon Department of medical Radiation Physics, Lund University, Lund, sweden. DAnIelle vAn weSten Department of Clinical sciences, Diagnostic Radiology, Lund Uni-
HåkAn wIDneR Department of Clinical sciences, Neurology, Lund University, Lund, sweden; Department of Neurology Lund, skåne University hospital, Lund, sweden. CHRISteR nIlSSon Department of Clinical sciences, geriatric Psychiatry, Lund University Lund, sweden. oSkAR HAnSSon Department of Clinical sciences, Neurology, Lund University, Lund, sweden; Department of Neurology Lund, skåne University hospital, Lund, sweden.
Rubrik Calibri Bold 32-36 p
ovid unt quaspie nempore reperitibus debitature (xxxx)
ovit lites exceat quam molor (XXX)
4 500
4 000 Rat facesperspe
6 425
Cum rem sitiata
1 948
Quis com eos
1 847
Nienda nobisrum
5 850
Doluptatem volupta
3 873
Faciet estibus
2 768
Ventius es aspient
753
Eosam quis niscia
3 835
Quidebit
Bengt eRIkSSon Department of Clinical sciences, Neurology, Lund University, Lund, sweden.
372
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
Dolorec erferum temporem
Cipsant • Undertext Calibri Regular 18-24 p Nobistrum • Lorem ipsum dolor sit amet -4 1 104 • Lorem ipsum dolor sit amet, adipiscing elit • Consectetuer adipiscing elit 463 • Lorem ipsum dolor sit amet 2 544 • Consectetuer adipiscing elit • Lorem ipsum dolor sit amet
1 000
500
hendae lique volessi molorat dit dolore nis mi, seditio dolupta sum eate nobitios et eos delenem perumquis eumquisquam. 0 2010
Method Num sus dolori am dolore modis iniae et iunt quos eosam quis niscia plaut veliqua tibeaqui sim inis ipis prem rendenda provit, suntorae. Faciet estibus et eaquaspis
2011
References Ritate nos aut eatemqui Rat faceperspe ande odi cum rem sitatia volupta que veris dempore rrovid ma volor apere occae volupta testorati ut eatur rerferaes
tinit ut rem quod et pro el ium iunt. Ovit lites exceatquam, ommolor re rerissit excersped mi, el incto molorempor ma verrum qui dolentiam volupta posEvero voluptatia nus.
unt, si dolupie nitatquam sapit eos iur sequi cores sequo eturem qui dem esciasp erunt, que volumen imodis min et maximus mi, int aut as etur, corro eumquis quaeptur aut
chiciet omni as si reperitibus eligendae reris doluptatis voloriatum ea vitatatest fugiaspit endi occus ex est aspel et fugit, opta consendebis nectem re et iume vel
POWERPOINT PowerPoint-presentationer ska produceras med hjälp av framtagen mall. Mallen, som består av 6 olika typer av sidmallar (se illustration till vänster), får du tillgång till genom att kontakta kommunikationsavdelningen (se kontaktuppgifter på sidan 26). Några tips • Undvik att använd bilderna som talarmanus. Kommunicera korta och intressanta budskap. • Dela hellre upp ditt material på flera bilder än att lägga allt på en. • Målgruppsanpassa innehållet i din presentation. • Om det är möjligt – variera gärna utseendet på bilderna. • Infoga bara bilder i JPG-format och i RGB-färg. Upplösning på 72 ppi (vanlig skärmupplösning) räcker. • Kontakta gärna kommunikationsavdelningen (se kontaktuppgifter på sidan 26) för hjälp med inspiration, utformning och bilder.
17
GRAFISK MANUAL | APPLIKATIONER
HIGHLIGHTS AND ACTIVITIES 2011-2012
CONTENTS
BROSCHYRER Trycksaker ska produceras med hänsyn tagen till anvisningarna i den grafiska manualen när det gäller hantering av logotyp, typografi, färger, grafiskt element och fotomanér.
4. Introduction by the Director 6. This is the MAX IV Laboratory THE MAX IV PROJECT 8. The MAX IV Building Project 12. The Stability of MAX IV 14. The MAX IV Accelerator Project 18. The MAX IV Beamlines SCIENTIFIC HIGHLIGHTS 22. New Tools for Old Molecules 24. Ambient Pressure XPS at MAX II 26. XAS Applied on Environmental Issues 30. Detecting Photons 32. Highlights from the I911 MX Beamlines 35. Hedgehog Spin Texture and Berry’s Phase Tunability 38. Ambipolar Doping in Graphene Controlled by Ge Intercalation 40. The New Multipurpose SAXS Beamline at I911-SAXS 43. FEL – Tests Today and Outlook for Tomorrow
Använd de exempel som visas här som inspiration. För att våra trycksaker ska ha ett homogent utseende och för att underlätta produktionen ska du alltid använda dig av godkända InDesign-mallar. Du får tillgång till dem genom att kontakta kom munikationsavdelningen (se kontaktuppgifter på sidan 26).
CURRENT STATUS OF THE MAX IV LABORATORY 46. MAX-lab Rings and Accelerators 48. MAX-lab Beamlines 54. The Association for Synchrotron Light Users at MAX-lab – FASM FACTS AND FIGURES 56. Facts and Figures
Front cover photograph: A sample surrounded by eight electromagnets in the octupole end station at beamline I1011.
24
Broschyr A4, framsida
46 mm
20
MA X IV | HIGHLIGHTS AND AC TIVITIES 2011 - 2012 3
Broschyr A4, exempeluppslag
HIGHLIGHTS FROM THE I911 MX BEAMLINES
A. Labrador a, J. Unge a, R. Appioa, F. Fredslund a, T. Ursby a, M. Thunnissena,b a. MAX IV Laboratory, Lund University, Lund, Sweden b. Department of Biochemistry and Structural Biology, Lund University, Sweden
Two exciting projects at the Cassiopeia beamline show the importance of synchrotron radiation in the determination of protein structures. One is investigating copper transport across the cell membrane acquiring knowledge that can lead to new therapies for diseases caused by genetic defects. It can also serve as a base for the development of a new class of antibiotics. Another project examined the structure of a human protein, glypican-1, which provides important information about diseases affecting the growth of the human body. Structural investigations of proteins are a fundamental part of modern life-science research. Since proteins are involved in virtually all processes that make life, they are essential for all organisms. The many different processes that proteins are involved in stretch from the way that replication (DNA copying) occurs, through the way that cells develop and specialise to the maintenance and defense of our bodies, or the way we receive signals from the outside world (vision, touch, smell…). The functions of proteins are affected in many different diseases, and infectious agents such as bacteria or viruses use proteins to help them invade our bodies. Most of our modern-day medicines bind to proteins, whether from our own bodies or from these “foreign invaders”. Apart from the many different functions and tasks that proteins perform, they also have many shapes and sizes, from small enzymes that function alone to proteins that form huge complexes with other important biological molecules such as RNA or DNA. They can be soluble – floating freely in or between cells – or tightly embedded in cell membranes. Because of this wealth of variety in the proteins themselves and the processes they are involved in, it is important to study these important molecules in depth. X-ray crystallography is one of the most powerful techniques to study proteins and their complexes. The proteins are crystallised and subsequent exposure by X-rays can reveal minute details of the structure of these molecules. These structural details make it possible to study the function of the proteins, how they interact with their partners or how they catalyse reactions. Synchrotrons play an essential role in the way that data is collected for these studies. They provide a highly intense X-ray beam that can be used to study even extremely small samples.
are essential for functional studies that lead to better understanding of the specific roles these proteins play. The first example is the structure of the copper-transporting PIB-type ATPase (Cu+-ATPase), a membrane protein, investigated by the group of Prof. Poul Nissen in Aarhus [1]. This particular protein is important for maintaining the correct amount of copper within cells. Copper is needed for many different processes (e.g. respiration or translation) and it is thus an essential metal that is required by living cells. However, too much copper is very toxic; thus the levels of copper within cells need to be tightly regulated and excess copper should be removed from a cell. Cu+-ATPases are involved in the active pumping of excess copper atoms through the membrane and out of the cell. Mutations in these regulator proteins in humans can lead to disorders such as Menke’s and Wilson’s disease, and imbalance in their regulation is linked to Alzheimer’s disease and resistance to cancer chemotherapy. Continued on next page...
Figure 1. Structure of the PIB type Cu+-ATPase from Legionella pneumophila revealed by X-ray crystallography at the I911-3 beamline at MAX-lab.
MAX IV Laboratory Lund University P.O Box 118 SE-221 00 Lund Sweden
Two recent examples of structures revealed by using data from beamline I911 at MAX-lab are prime examples of both the diversity of proteins and also how the structural details
32
MA X IV | HIGHLIGHTS AND AC TIVITIES 2011 - 2012
Broschyr A4, exempeluppslag
Tel: +46 (0)46 222 98 72 www.maxlab.lu.se MA X IV | HIGHLIGHTS AND AC TIVITIES 2011 - 2012
24
33
Broschyr A4, baksida
46 mm
20
18
GRAFISK MANUAL | APPLIKATIONER
SynkrotronljuS avSlöjar vaSaS kemi
SKARPASTE LJUSET I VÄRLDEN
I linjäracceleratorn sätter man fart på elektroner så de närmar sig ljusets hastighet. De förs sedan in i lagringsringen där man böjer deras bana med hjälp av magneter. Vid avböjningen avger elektronerna synkrotronljus som är ett oerhört intensivt ljus över ett brett våglängdsintervall. Ljuset leds ut till forskningsstationerna genom särskilda strålrör och det är här som själva experimenten sker.
Vi gör det osynliga synligt
Strålrör I811 – Röntgenabsorption
Regalskeppet Vasa har nu legat många år i sin museibyggnad men i dess inre pågår kemiska processer som hela tiden måste övervakas. Med hjälp av synkrotronljus har det varit möjligt att kartlägga vad som händer. Först reste man med träprover från skeppet till synkrotronljusanläggningen Stanford Synchrotron Radiation Lightsource i Kalifornien. Efter det att den stora lagringsringen MAX II tagits i bruk går många av proverna till MAX-lab – och det är också analyserna där som visat vad man framför allt måste ha kontroll över för att kunna bevara skeppet.
MAX IV-laboratoriet i Lund öppnade för användare 1987 (då under namnet MAX-lab). Idag består laboratoriet av tre s.k. lagringsringar, MAX I-III, som är i drift. Samtidigt byggs nästa generations anläggning, MAX IV, som bygger på ny teknik och vetenskapliga teorier som utvecklats vid MAX-lab under årtiondena. MAX IV blir den modernaste synkrotronljusanläggningen i världen och här kommer man att kunna undersöka molekylära strukturer och ytor mer detaljrikt än vad man tidigare kunnat göra. Det ger möjlighet till nya upptäckter och ny kunskap inom många forskningsområden, exempelvis inom materialvetenskap, medicin och miljöforskning. Idag kommer årligen cirka 900 användare, forskare från både svenska och internationella användargrupper, för att göra experiment på laboratoriet. När MAX IV är fullt utbyggd räknar vi med att anläggningen kan ta emot cirka 2000 tillresta forskare om året. På MAX IV kommer det att finnas två lagringsringar, med olika storlek, forskningsinriktning och prestanda. Den stora ringen kommer att ha en omkrets på 528 meter, i storlek med Colosseum i Rom. Fullt utbyggd kommer MAX IV att ha plats för ett trettiotal strålrör. MAX IV har flera finansiärer som bidrar till olika delar. Vetenskapsrådet, Lunds universitet, Vinnova, Region Skåne, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt ytterligare 11 svenska universitet är de som huvudsakligen bidrar till anläggningen. Lunds universitet är MAX IV:s värduniversitet. Invigning av den nya anläggningen blir den 21 juni 2016, den ljusaste dagen på året för att inviga det skarpaste ljuset i världen. Välkommen att bekanta dig med vår verksamhet redan idag. I den här foldern finns några exempel på den forskning som bedrivits vid MAX-lab/MAX IVlaboratoriet genom åren.
Träprover från regalskeppet Vasa som analyserats på MAX-lab. Vasa kommer att finnas kvar under en överskådlig framtid. Men det är viktigt att vi förstår de kemiska processer som sker inne i träet så att adekvat behandling kan sättas in i tid.
En storleksjämförelse mellan dagens anläggning och den nya MAX IV-anläggningen.
14
Broschyr A5, framsida
42 mm
12
2
vad som händer med vasa är av intresse för hela världen – och inte bara därför att det unika skeppet är så välbevarat. Det råkar vara ett av de första gamla skepp man bärgat och lagt upp på land. Dessutom har naturvetenskaplig expertis kopplats in på ett tidigt stadium för att samarbeta med museikonservatorerna. kartläggningen av vasas inre kemi och vilka konsekvenser sådana kunskaper haft för skeppets konservering har blivit en förebild för andra museer.
Svavelväte i skrovet när vasa sjönk den 10 augusti 1628 hamnade det på en soptipp där köksavfall och latriner rann ut. Det var en extremt syrefattig miljö. Desto rikare var vattnet på svavel som i form av svavelväte bands till skrovets trä. Skeppsmaskar förekommer inte i östersjöns bräckta vatten och därför var båten så välbevarad när den lyftes från bottnen 1961. På ett kilo trä gick det ett och ett halvt kilo vatten, och i sjutton år sprayades båten med en blandning av vatten och PeG (polyetylenglykol). alkoholen ersatte till stor del det vatten som dunstade bort vid torkningen och förhindrade sprickbildning. År 2000 hände något med skeppet som ingen hade förutsett. Sommaren hade varit regnig men följdes av en varm septembermånad. okända kemikalier började tränga ut ur träet i form av mycket små glittrande saltkristaller. kemiska analyser visade att det var utfällningar av sulfatsalter, järnsulfat, gips och svavel. luftens syre hade börjat oxidera svavel vilket ledde till att man misstänkte att svavelsyra bildades inne i träet.
3
5
Broschyr A5, exempeluppslag
Broschyr A5, exempeluppslag
Antikropp tAgen på bAr gärning Beamline I911 – Proteinkristallografi
Foto: Gunnar Menander.
Det är känt att kroppens immunförsvar löper amok och angriper friska vävnader vid reumatiska sjukdomar. Nu har den tändande gnistan hittats i en liten proteinkristall av biokemisten Marjolein Thunnissen på MAX-lab. Rönen har publicerats i ansedda The Journal of Experimental Medicine och kan leda till säkrare diagnostik och större insikter i själva sjukdomsförloppet. Marjolein Thunnissen vid strålrör I911.
bakom bedriften står ett internationellt forskarteam. på bMC, biomedicinskt Centrum i Lund, har en av forskarna, rikard Holmdahl, arbetat med en stam genetiskt förändrade möss. Mössen drabbas av reumatoid artrit, dvs ledgångsreumatism som i sin allvarligaste form kan ge missbildade och rörelsehandikappade leder. om antikroppar från dessa djur överförs till normala möss utvecklar även dessa reumatoid artrit. – Det handlar om antikroppar som binder vid en peptid som innehåller en ovanlig aminosyra: citrullin. Man har misstänkt att citrullin är det egentliga målet för antikropparna. Jag har försökt ta reda på hur strukturen ser ut hos denna peptid med eller utan citrullin och även undersökt hur hela komplexet av antikropp och peptid ser ut, säger Marjolein thunnissen och fortsätter: – De broskartade mjukdelar i lederna som angrips av antikropparna kallas kollagen ii. Det 16
Broschyr A5, exempeluppslag
består av långa molekyler som ligger flätade kring varandra. Vi hade förväntat oss att peptiden skulle ha en likartad struktur men den ser helt annorlunda ut. Den sitter punktvis spridd på kollagenet och drar till sig stora mängder antikroppar. och vi kunde visa att det verkligen är citrullin och ingen annan del av peptiden som antikropparna söker sig till. För att diagnosticera reumatiska sjukdomar tar läkarna ett blodprov och letar efter s k reumafaktorer. Det är dock lättare att avgöra att patienten inte är reumatiker än att han är det; reumafaktorerna uppträder nämligen också vid andra inflammatoriska processer än reumatism. De nya rönen kan leda till förbättrade markörer och en säkrare diagnos. De väckte också stor uppmärksamhet när de blev kända våren 2009. Man bestämmer strukturen hos proteiner genom att ta fram dem i kristallform. när mjukröntgenstrålar från synktronljusringen MAX ii 17
bryts i olika vinklar genom kristallen får man information om proteinets struktur. Men det finns tusentals komplexa proteinmolekyler i den mänskliga kroppen, och det finns inget snabbköp att inhandla dem på. Forskarna måste själva odla proteinkristallerna. Därför är MAX-lab utrustat med ett särskilt laboratorium som förser hela Lunds universitet med kristaller – även sådana som ska analyseras i andra sammanhang och med annan utrustning. Tre robotar arbetar i laboratoriet. En framställer lösningar efter de specifikationer den får. Ur dessa lösningar uppstår proteinkristallerna. En annan gör oerhört små droppar av proteinet. I det sista stadiet dras vatten ur dropparna och gör den mättade lösningen övermättad. Nu kan i bästa fall mikroskopiska kristaller fällas ut. Den tredje roboten tar bilder av kristalliseringen. Det räcker inte med skicklighet. Kristalliseringsprocessen låter sig inte så lätt förutsägas.
Lösningarna finns i 96 fack på en plastbricka. Om man har tur kan man få en eller ett par kristaller från en sådan bricka. Att få fram användbara kristaller kan ta allt från ett dygn till månader eller år! En färdig kristall kan variera i storlek från några hundradelar av en millimeter till en millimeter. Man måste vara fingerfärdig för att överföra den till provstationen. Kristallen fångas i en liten snara. Även i ett mikroskop kan kristallen ibland vara på det synbaras gräns. Det strålrör där kristallerna undersöks kallas Cassiopeia efter stjärnbilden med samma namn. Orsaken är att en av finansiärerna till just detta strålrör är Köpenhamns universitet. Halvvägs mellan Köpenhamn och Lund ligger Hven där Tycho Brahe var verksam på 1500-talet. En av de stjärnor som denne undersökte var en supernova som flammade upp i konstellationen Cassiopeia.
Contributors Ihitaqu ibuscip sandam quodi ressi volum facea dolorro te nusda nisciis asi te lit et ut doluptas abo. Usdae vid que labo. Mus acias nonecte nis sit vel mosamusam id et, volorup tatassequiam voluptam repratur, suntem et utectiam, to eosae nosam, ipsusdam essit estoritaes as apist, tecto blab il eos mod qui nost, coreptiae diciis sit quo qui ut que remquae santinu llatem qui sus di ulloreiuntis evellab orenimi nvellaut quo ex es et minulpa voluptas nonsequas apidelitis int as ideliqui ut am et quiatus
MAX IV-laboratoriet Lunds universitet Box 118, 221 00 Lund Tel: 046-222 98 72 www.maxlab.lu.se
14
18
Broschyr A5, exempeluppslag
Broschyr A5, baksida
42 mm
12
19
GRAFISK MANUAL | APPLIKATIONER
COgitANti mihi sAEPE NUmERO Et mEmORiA
StatuS report on Stability work. a summary of status, philosophies and policies defined. September 2011.
Conclusion
Authors
• Pe verum ratiosae verum sam, nulliam everepe ratibus • doluptus num sundae velendam dolor ad et parum renti sit • in nos ditaqua temquost, quidebit mi, aribustion con rest quidem • simusam eaque plibus nobis exerunt, num sae velignit, sam. • Pe verum ratiosae verum sam, nulliam everepe ratibus doluptus
YulIA SuRovA Department of Clinical sciences, Neurology, Lund University, Lund, sweden; Department of Neurology Lund, skåne University hospital, Lund, sweden.
Introduction Num sus dolori am dolore modis iniae et iunt quos eosam quis niscia plaut veliqua tibeaqui sim inis ipis prem rendenda provit, suntorae.
Inctemoles essitio Faciet estibus et eaquaspis es rem quas nem dolupta dolor moles eictio. Ut
quam, ut doluptatiore pa volutem quiatinit velique experchit liquas explige nderibus es earum voluptu. Rat faceperspe ande odi cum rem sitatia volupta que veris dempore rrovid ma volor apere occae volupta testorati ut eatur rerferaes nus nonsequunt es velicit impossim ventius es aspient, con net aspedit, quis con eos modit audisin ihictest ipiducietur aut
ut rem quod et pro el ium iunt. Nienda nobistrum fuga.
Ritate nos aut eatemqui Ovit lites exceatquam, ommolor re rerissit excersped mi, el incto molorempor ma verrum qui dolentiam volupta posEvero voluptatia nus. Nienda nobistrum fuga.
FIlIp SzCzepAnkIewICz Department of medical Radiation Physics, Lund University, Lund, sweden; Department of Clinical sciences, Diagnostic Radiology, Lund University, Lund, sweden. JIMMY lätt Department of Clinical sciences, geriatric Psychiatry, Lund University Lund, sweden. MARkuS nIlSSon Department of medical Radiation Physics, Lund University, Lund, sweden. DAnIelle vAn weSten Department of Clinical sciences, Diagnostic Radiology, Lund Uni-
versity, Lund, sweden; Center for medical imaging and Physiology, skane University hospital, Lund, sweden. Bengt eRIkSSon Department of Clinical sciences, Neurology, Lund University, Lund, sweden. HåkAn wIDneR Department of Clinical sciences, Neurology, Lund University, Lund, sweden; Department of Neurology Lund, skåne University hospital, Lund, sweden.
Framsidor och baksidor ska se ut som de exempel som visas här.
CHRISteR nIlSSon Department of Clinical sciences, geriatric Psychiatry, Lund University Lund, sweden. oSkAR HAnSSon Department of Clinical sciences, Neurology, Lund University, Lund, sweden; Department of Neurology Lund, skåne University hospital, Lund, sweden.
ovid unt quaspie nempore reperitibus debitature (xxxx)
Dolorec erferum temporem Cipsant
ovit lites exceat quam molor (XXX)
Nobistrum
4 500 -4 4 000 Rat facesperspe
6 425
Cum rem sitiata
1 948
Quis com eos
1 847
Nienda nobisrum
5 850
Doluptatem volupta
3 873
Faciet estibus
2 768
Ventius es aspient
753
Eosam quis niscia
3 835
Quidebit
372
1 104
3 500
3 000 463 2 500 2 544 2 000
Rapport A4, framsida
1 500
RAPPORTER Rapporter ska produceras med hänsyn tagen till anvisningarna i den grafiska manualen när det gäller hantering av logotyp, typografi, färger, grafiskt element och fotomanér.
För att våra trycksaker ska ha ett homogent utseende och för att underlätta produktionen ska du alltid använda dig av godkända InDesign-mallar. Du får tillgång till dem genom att kontakta kommunikationsavdelningen (se kontaktuppgifter på sidan 26).
1 000
500
hendae lique volessi molorat dit dolore nis mi, seditio dolupta sum eate nobitios et eos delenem perumquis eumquisquam.
VETENSKAPLIGA POSTERS Vetenskapliga posters ska produceras med hänsyn tagen till anvisningarna i den grafiska manualen när det gäller hantering av logotyp, typografi, färger, grafiskt element och fotomanér.
0 2010
Method Num sus dolori am dolore modis iniae et iunt quos eosam quis niscia plaut veliqua tibeaqui sim inis ipis prem rendenda provit, suntorae. Faciet estibus et eaquaspis es rem dolor moles eictio. Ut quam, ut doluptatiore pa volutem quiatinit velique experchit liquas explige es earum voluptu.
References Ritate nos aut eatemqui Rat faceperspe ande odi cum rem sitatia volupta que veris dempore rrovid ma volor apere occae volupta testorati ut eatur rerferaes nus nonsequunt es velicit impossim ventius es aspient, con net aspedit, quis con eos modit audisin ihictest ipiducietur aut volutem quia-
tinit ut rem quod et pro el ium iunt. Ovit lites exceatquam, ommolor re rerissit excersped mi, el incto molorempor ma verrum qui dolentiam volupta posEvero voluptatia nus. Nienda nobistrum fuga. Am, officius qui doluptatem volupta tiscieni susapid quia dolupic te. Cipsant quate porersp iendiatur.
Results Num sus dolori am dolore modis iniae et iunt quos eosam quis niscia plaut veliqua tibeaqui sim inis ipis prem rendenda provit, suntorae.
Inctemoles essitio Faciet estibus et eaquaspis es rem quas nem dolupta dolor moles eictio. Ut quam, doluptatiore pa aspient volutem quiatinit velique experchit liquas explige nderibus
2011
es earum voluptu. Rat faceperspe ande odi cum rem sitatia volupta que veris dempore rrovid ma volor apere occae volupta testorati ut eatur rerferaes nus nonsequunt es velicit impossim ventius es aspien, quis con eos modit. Ovit lites exceatquam, ommolor re rerissit excersped mi, el incto molorempor ma verrum qui dolentiam volupta pos. Nienda nobistrum fuga. Am, qui doluptatem volupta tiscieni susapid quia dolupic te Cabore, seriorendis vel-
litem nulparum ent lam comnimaio volecto moditat iuntiis.
Ritate nos aut eatemqui Bus sandi iditate modipis ut volupta temque molectes none quas am, conse coreper ehenest voloreh enditi corem aut exerum quo magniam expersped minciaerum debitae eaquidiam exerem. At fugit etur? Qui consequi officiet exercient estiuntur aut aut restior.
unt, si dolupie nitatquam sapit eos iur sequi cores sequo eturem qui dem esciasp erunt, que volumen imodis min et maximus mi, int aut as etur, corro eumquis quaeptur aut res eumquo dolorec erferum nosam es dello doluptae nis et et derum que dolorit ad ut iliscil luptios nobitatem viti unt plam nobist, temporem eaqui omnit etur? et prest del etur mil mo expeleseque niat facimet urendae vent et laborerum id minimilit expliqui quo consequ issitis re soluptaturi cus eum quaspel in pa prati core eritatist moloritas dolupti nturibearum laborat emporem fugia nem ut qui occae pa quatur? officatus abore, ut as doloreicia sumqui commoll accuptatur? id essit andelia voluptam dolorum incimpo rempelitem ipsa venda nobit fuga. Omniet aborro modipsapici cus estenis. tur sum facitio dolum quamus repta vel mo oditibus earum ipsunto quia intio commoluptur suntem nem. Ovid unt quaspie nempore hendige ndebitature, ulparum ear-
chiciet omni as si reperitibus eligendae reris doluptatis voloriatum ea vitatatest fugiaspit endi occus ex est aspel et fugit, opta consendebis nectem re et iume vel molut es volorem porenis ea et ute dusam et fugia nonse nulluptatur alictur ament, simus non con porem. Apere et fuga. Et eius acea as estrum, conem vel enienis que landae atempor uptatur? tius el illorep taepuda nducia dit estisitiis am ilibus ex expe voluptibus dolupta turestinus etur re sum as rehenis torerov itibus escium volupta nobit ime doluptio essitat et ut aut lam, o Catecepressit autem voluptat experum num vere plis qui blaut volupta. et eius acea as estrum, conem vel enienis que landae atempor uptatur? Equaspelendit ipsum nus eosto modis ullorro ipsapide doloresent, natia provite sum sum ati ut ma consequae lignam ut re pro dicia volorent eossi unt autempe lecaest, vent volor sunt veratio nserferci.
Vetenskapliga posters är av tradition faktatunga. För en betraktare kan det vara svårt att uppfatta och ta till sig materialet. Överväg därför gärna att rensa lite i text- och bildmaterialet och avpassa layouten så att fokus hamnar på det viktigaste budskapet.
Vetenskaplig poster
MAX IV Laboratory Lund University P.O Box 118 SE-221 00 Lund Sweden Tel: +46 (0)46 222 98 72 www.maxlab.lu.se
Rapport A4, baksida
20
GRAFISK MANUAL | APPLIKATIONER
Making the invisible visible
vi Gör det osynliGa synliGt
ROLL-UPS Roll-ups ska produceras med hänsyn tagen till anvisningarna i den grafiska manualen när det gäller hantering av logotyp, typografi, färger, grafiskt element och fotomanér. Föra att säkerställa att de roll-ups som tas fram blir av samma fabrikationstyp (och att de därmed blir enhetliga när det gäller t ex höjd, bredd och tyg) ska du kontakta Media-Tryck vid produktion av roll-ups.
MaX iv will be the most modern synchrotron radiation facility in the world, enabling the investigation of molecular structures and surfaces in more detail than ever previously possible.
www.maxlab.lu.se
Roll-ups 850x2000 mm
MaX iv blir den modernaste synkrotronljusanläggningen i världen och här kommer man att kunna undersöka molekylära strukturer och ytor mer detaljrikt än vad man tidigare kunnat göra.
www.maxlab.lu.se
Media-Tryck Gunilla Albertén Mail: gunilla.alberten@se.lu.se Telefon: 046-222 96 85
21
GRAFISK MANUAL | APPLIKATIONER
SKYLTAR OCH FLAGGOR Skyltar och flaggor ska produceras med hänsyn tagen till anvisningarna i den grafiska manualen när det gäller hantering av logotyp, typografi, färger och grafiskt element. Föredragen skyltplacering (logotyp) är höger- eller vänsterställd. Rådgör alltid med kommunikationsavdelningen före beställning. Se kontaktuppgifter på sidan 26.
På glas, metall eller annat material kan logotypen etsas, graveras eller präglas.
Fasadskylt med LED-belysning
22
GRAFISK MANUAL | APPLIKATIONER
FILM De anvisningar som finns kring hantering av logotyp, typografi, färger, grafiska element, foto samt illustrationer och infografik gäller också för filmoch videoproduktioner. Använd alltid godkända designmallar (se illustrationer till vänster) vid framtagning av skyltar till filmproduktioner. Titel of the film placed here SUBTITEL OF THE FILM PLACED HERE
Skylt, intro
Skylt, titel
EMELY BAIRD Lund university, Lund, Sweden www.maxiv.se
Skylt, namn
Skylt, avslutning
23
GRAFISK MANUAL | APPLIKATIONER
WEBB Vår webbplats är vårt viktigaste fönster mot omvärlden. Även här tillämpas riktlinjerna i vår grafiska manaul. Här visas exempel på ett par av de sidmallstyper som förekommer på vår webbplats. Har du frågor kring webbplatsen eller vill komma i kontakt med några av våra webbredaktörer – kontakta kommunikations-avdelningen så hjälper vi dig.
24
GRAFISK MANUAL | PRAKTISK INFORMATION
PRAKTISK INFORMATION
25
GRAFISK MANUAL | PRAKTISK INFORMATION
GENERELLA RÅD VID VAL AV FOTOGRAFIER • Använd i så stor utsträckning som möjligt bilder av hög kvalitet (helst professionellt fotograferade). • Använd hellre kommunikativa bilder med estetiskt värde än bilder som är alltför tekniska och redovisande. • Tänk på att bilderna ska fungera som komplement till text och illustration. • Tänk på hur bilder kombineras. Använd inte samma typ av bilder i en och samma produktion (t ex trycksak) utan sträva efter variation. Variera motiv (konceptuella, människor, teknik och arkitektur) med sättet på vilket bilderna är fotograferade (färg, svart/vitt, vinklar, avstånd etc). • Välj hellre flera bilder än att försöka berätta allt i en. • Sträva efter att minimera antalet detaljer i bilderna. Detta är speciellt viktigt när det gäller bakgrunder. • Bilder kopplade till specifika forskningsprojekt får såklart användas där detta är motiverat. Ta alltid hänsyn till målgrupp när bilder väljs. Vill du ha hjälp med att ta nya eller hitta befintliga bilder, vänligen kontakta kommunikationsavdelningen.
PAPPERSREKOMMENDATIONER Pappret är en viktig del av vår grafiska profil. Vårt huspapper Arctic Volume White ska därför användas i allt tryckt profilerande material. Pappret är riktigt vitt och ger vårt tryckta material en naturlig papperskänsla samtidigt som det ger tryckresultat och bildåtergivning av högsta klass. Arctic Volume White standardprodukter finns tillgängliga med FSCTM och PEFC certifiering.
MER INFORMATION Har du frågor kring den grafiska profilen eller innehållet i den grafiska manualen är du välkommen att kontakta:
För att få ett bra resultat rekommenderas följande gramvikter:
MAX IV-laboratoriet Lunds universitet Box 118, 221 00 Lund Tel: 046-222 98 72 www.maxiv.se
Visitkort: 300 g Brevpapper: 90 – 100 g Trycksaker: Omslag 250 – 350 g och inlaga 130 – 170 g
Kommunikationsavdelningen Tutti Johansson Falk, kommunikationschef Mail: tutti@maxlab.lu.se Telefon: 0766-32 33 26
26