+MagazineFisheco #4 2019 by +MagazineFishEco

#4 2019 s

o j l Ăś

ĂĽ p s

ti r A

* r la

ld i B

* r e

m l i F

L * r

n d n

Ă¤

s e iv

a g n i

Det är höst! Mitt hjärta sjunger! Jag älskar höstfisket. Gädda, abborre och gös piggnar till, man får klä på sig lite men det gör inget! Det är sportfiskarens årstid alla gånger! I det här numret finns massor med spännande och intressanta artiklar. En artikel speciellt kanske kan ”rumla” om lite. Fusket inom sportfisket. Det finns överallt och är inget vi kan blunda för. Vad mer? Jo, det är kanske med lite extra stolthet som vi kan bjuda på artiklar från storheter som Jörgen Larsson och John Zafaradl. Båda skribenter av högsta klass. En artikel om hur en ”sportfiskare föds” av Niklas Eliasson är av det mer ovanliga slaget, paralleller till golf är rätt kul. Ni förstår när ni läser.

Omslagsfoto: Detta nummer görs av: Ansvarig Utgivare:..................Jan Ohlsson Art Director:...........................Linus Fröhlich

Tester är vi bra på, riktiga tester. Det här numret har hela fem tester på abborrspön. Alla av hög kvalitet och prestanda. Jag brukar ju alltid säga några om butikerna, senaste tiden har tre stycken slagit igen, i Stockholmsområdet. En sorglig utveckling. Stockholm måste också vara den enda huvudstaden i Europa utan en renodlad flugfiskebutik… konstigt… så, jag säger det igen! Support your local dealer! Gillar ni våra magazine, dela dem gärna på sociala medier, kom gärna med förslag på artiklar och förbättringar och glöm inte att fiska så mycket ni bara kan.

O N A J / / Kontakt: Ansvarig Utgivare:................ Jan Ohlsson............070 - 208 80 30 Mail: info@fisheco.se

#4 2019

6 Ola Esbjörnsson

INNEHÅLL

16 Test: BFT Perception II 7’6”

20 Gammelgädda i vegetation

36 Betesbyggartorget

Test: St. Croix Tournament

Test: Abu Garcia Rocksweeper

Test: Haunter Vännäs

46 Spinnarens tid

Test: Daiwa Prorex E 702

Fyra dagar i Kilpisjärvi

Fusket inom sportfisket

Test: BFT Lizzard X Perch

Sportfisket ska tålas att granskas

82 Höstborre med Jörgen Larsson

90 Gäddfiskeskolan #7

Golf vs Sportfiske

98 Supersize FOTO: Linus Fröhlich

KOLLA IN NÄR CLAES VISAR DE NYA FÄRGERNA!

SVARTZONKER McPIKE JUST GOT REAL! SEX NYA HD-FÄRGER

REAL ROACH • REAL TROUT • REAL PERCH • REAL PIKE • SMOKING HOT PIKE • MOTOROIL PERCH

OLA ESBJÖRNSSON – den gränslöse JOHN ZAFARADL OLA ESBJÖRNSSON, OVE ERIKSSON & FREDRIK STJÄRNQVIST

Han har offrat allt, gjort det omöjliga möjligt och tänjt på alla gränser man kan göra inom sportfiske. I tre decennier har han försökt tygla och nyttja sin outsinliga drivkraft på jakt efter de stora exemplaren inom alla fiskarter som simmar i våra svenska vatten. Målfiskarna har framgångsrikt betats av och pionjärandan har gjort honom unik, men allt har ett pris. Inga ord är tillräckliga för att berätta Ola Esbjörnssons historia, och den är definitivt inte färdigskriven än…

drivkraft är starkare än någon annans. Det, i kombination med ett innovativt tänk och en förmåga att lista ut var chansen är som störst att hitta gynnsamma förhållanden för stor fisk, har blivit hans varumärke. Om det är någon som kan ”tänka som en fisk”, är det Ola. En förmåga som genom åren gett honom olja på maskineriet och ett självförtroende så starkt, att när väl ett mål är satt – då finns bara en utväg. Det skall uppnås.

SPECIMENFISKET OCH OLA

Det blir ingen podcast denna resa. För mig som kör mycket har detta medieformat fullkomligt räddat trista bilresor till och från möten i jobbet, men inte idag. Det enda jag hör är ett dovt motorljud medan jag lämnar Värmland och närmar mig Skaraborg. Gula höstlöv och rodnande trädtoppar, böljande gul vass och skummade vågtoppar passeras. Jag är på väg att besöka Ola i hans nya hem och mina tankar är många, men framförallt kan jag inget annat än flina lite för mig själv när jag tänker på hur han kämpat för att vara anonym. Ofta är det tvärtom i dagens sportfiskesverige. Jag har känt till Ola i hela mitt vuxna liv. En fiskets Greta Garbo, lika framgångsrik som skygg för rampljuset – ett högst aktivt val. Att vara fiskekändis ger honom ingenting, det är ett hinder. Att fiska iklädd ett enda varumärke, sponsrad, är omöjligt. Och då menar jag inte konsten att kränga på sig en tajt cykeltröja utanpå två lager Gore-Tex och en flanellskjorta innan bilden skall tas, eller att lära sig de tekniska numren med att använda sig av raka armar, lustiga kamera vinklar och i vissa fall spekulativa vikter för att sätta någon form av spotlight på sig själv och sin fångst. Nej. Enligt Ola handlar det om att skydda sina vatten och fiskeplatser genom att inte synas och sen

Den finns en grupp sportfiskare som totalt dedikerat sig åt det formidabelt svåra och spännande specimenfisketa. Personer som får samma kick av en stäm på 300 gram som en gädda på 12 kilo. Många av dem far land och rike runt på jakt efter nya storfiskar, där en ruda ena dagen kan skänka glädje medan storröding skapar stor frustration dagen efter - specimenfisket är minst sagt fascinerande och mångsidigt. Idag kan man förlita sig på individuell fiskeskicklighet utan att behöva jaga rätt på okända fiskeplatser eller nya vatten. En gång såg det annorlunda ut, det trampades nya stigar och man sökte med ljus och lykta efter platser med individer över gränsen för storfiskregistrering. Metoder utvecklades och finslipades för att fånga stora fiskar. Allt fler koder knäcktes för hur, var och när och det växte fram giganter inom genren. Jag skulle kunna rabbla ett gäng olika specimenfiskare som utmärkt och fortfarande utmärker sig, men hur jag än vänder och vrider på det är det en person som sticker ut, ett namn som inhyser vördnadsfull respekt av både nutida och dåtida framgångsrika specimenfiskare. Det hade inte sett likadant ut om inte hans lykta lyst så starkt. Han är en pionjär som banat vägen för hur specimenfisket ser ut idag och har visat att inga mål är omöjliga att uppnå. Hans

ÅL

I SKUGGAN

FÄRNA

ÅL

Apis susam, cuptat excestia se por soluptatest utati aut eariorest invere dolupti stinctiamusa sam, necepudit latentur rerum.

FÄRNA

Flytbrödfiske med frilina efter färna är fortfarande magiskt roligt, ren fiskeglädje. Metod och art har följt Ola sen ungdomens dagar och fiskepassen vid Frändeforsåns stränder.

SUTARE

RUDA

SUTARE

En sutare som chefredaktör Stjärnqvist satte svenskt rekord med – då 4805 gr. På bilden har Ola överlistat samma fisk, då med rekordvikten 5076 gr, ett rekord som stod sig länge. Faktum är att Olas personbästa är 5220 gr i form av välkända ”Bubblan”, den legendariska sutaren från Antorpasjön.

RUDA

Det blev många resor till gotländska Paviken. Idag är fiskarna härifrån klassade som hybrider och kan således inte storfiskregistreras. Men ”rudan” (silverrudan) på bilden var en milstolpe – 2970 gr tung.

finns det ingen som kan leverera den heltäckande utrustningen som Ola kräver för sitt fiske, i alla fall finns ingen som kan leva upp till hans krav. Någon poster-boy, det blir han aldrig. Idag kan man ju få betalt för att få fiska, i alla fall lite, men det är viktigare att vara strategisk på Instagram. (Jag menar inget illa, det bara är så). Ola har varken Insta eller Facebook.

RESAN TAR SIN BÖRJAN

Som ung grabb fiskade Ola mycket med sin pappa och senare invigdes han i tävlingsfisket inom mete och pimpel. Här träffade han äldre sportfiskare med en bredare inriktning, de sysslade med specimenfiske. För unga Ola, som växte upp i södra Dalsland, närmare bestämt Frändefors, kändes ”modellen” lockande. Den lokala Frändeforsån blev den första utmaningen. Utöver de vanligaste rov- och vitfiskarna hyste ån exklusiviteter som färna och ål. Två arter som fick den unge dalslänningen att ta det definitiva steget ut i en livskarusell som få människor varken skulle kunna klara av eller överhuvudtaget förstå. En jakt påbörj ades, som fortfarande, nästan 30 år senare, ritar ramverket för hur Ola lever med sin passion. Efter något år vid åkanten kunde inte ens stora färnor eller ålar från hemmaån släcka hans storfisktörst. Närområdet var inte tillräckligt. Olas pappa - han omnämner båda sina föräldrar som väldigt förstående - fick helt enkelt skjutsa ut tonårssonen till vatten som han trodde höll stor ål, låta honom fiska hela helger, för att sedan hämta hem honom på söndagskvällarna. Skjutsandet blev allt mer frekvent och resorna längre och längre. Hans pappa blev väldigt glad när han fyllde 15 år och fick köra moped. ”Den gick rätt hårt moppen”, säger Ola med ett leende. Och det var just ålen som drabbades av Olas spirande intresse; ”Ja, egentligen var väl ålen något av en inkörs port till hela den seriösa storfiskjakten.” Han berät-

tar vidare att det inte bara var arten i sig som fascinerade, utan dess levnadscykel och mystiken kring var man skulle söka efter de stora exemplaren. Han började teorisera kring varför ålen växte sig stor på vissa platser och blev övertygad om att fettproduktionen styrde de stora ålarnas vandringsdrift; det vill säga instinkten att lämna för Sargassohavet och lek. Enligt Ola ska ålen inte ha det för bra, växa för fort och således få en hög fettproduktion på för kort tid. Då ”hann” de inte växa sig riktigt stora, de blev ”bara” stora och lämnade sen för lek. Ålarna skulle vandra långt upp i systemen till en miljö där de växte, men växte långsamt. Vi talar alltså om vatten och platser som officiellt inte hyste några ålar. På så vis kunde åren gå och ålarna långsamt växa sig allt större och större. Ola berättar att han fiskade 100 nätter i rad på en sådan plats. Resultatet blev en enda ål, men den var stor. Flera år efter Olas ”insikt” fick han tag på forskningsmaterial som på det stora hela verifierade hans teorier om fettproduktion och vandringsdrift. Just denna typ av analyser personifierar den idag 43 år gamla västgöten och har skapat ett självförtroende hos honom som är nästintill obändigt. Han medger att han knäckt fler arter ”på detta sätt”, men vill ogärna prata om vilka fiskar det gäller. Jag kan väl ändå nämna att han ofta återkommer till ”stora individer vi inte fiskar på”. Även i vatten som utsätts för ett hårt fisketryck. En kittlande tanke.

HJULEN I RULLNING – DEN STORA ARTJAKTEN

Moped och skjuts i all ära, Olas fiskedrift hölls tillbaka. När 18-årsdag och körkort blev verklighet började vissa gränser att tänjas på allvar. Första året körde han 10500 mil enbart för fiske och jobbade samtidigt heltid och mer därtill. ”Jag vet att folk inte tror mig, men det skiter jag i. Det är många mil, men vissa arter och de stora exemplaren av dem, de fanns helt enkelt långt bort och samtidigt skulle jag reka nya vatten…”

Han nämner den ena arten efter den andra; vimmor, braxnar och idar och… ”Vi åkte ju många turer till Gotland för att fiska efter stor ruda. Iväg fredag kväll, resa med färjan, fiska hela lördag natt och hem på söndagen. En gång körde jag ner för 10 timmars effektivt fiske och sedan hem.” I förbifarten berättar han om en resa norrut som varade i 24 timmar, den var 115 mil lång och under detta dygn hann man fiska tre olika vatten! Han är en outsinlig källa och vissa historier är bara så makalösa att man faktiskt måste räkna hur timmarna i Ola Esbjörnssons liv räckte/räcker till? När man väl gör detta blir det tydligt att han åsidosatte de grundläggande förutsättningar som gör att en människa skall orka. Var hämtar man hem alla

timmar? Det enkla svaret är att man bara jobbar och fiskar, inte så mycket sömn med andra ord. Det är ju tämligen uppenbart varför Ola behövde jobba skift med udda tider för att ge honom bäst förutsättningar och maximal inkomst. Pengarna var vitala, inte bara för att införskaffa utrustning, utan även för att sörja för det ständiga resandet. Bensinpriset låg på 8-9 spänn litern 1993, gångra det med 10500 mil. Inte småpotatis för en 18-åring, inte ens med nutidens pengavärde. ”Jag vet att när jag gav mig på arter som krävde bra mäskningskampanjer – karp och sutare – då kunde jag köra 30 mil enkel till den påtänkta fiskeplatsen för att mäska. Det kunde pågå i två veckor och jag körde 60 mil varannan dag…”

FJÄLLKARP

Apis susam, cuptat excestia se por soluptatest utati aut eariorest invere dolupti stinctiamusa sam, necepudit latentur rerum, quo ent quam faccabor

HAVET VÄNTAR.

VITROCKA

Många av de rockor som landades innan Ola riktade sitt fiske efter dem var slumpfångster. Framgångarna duggade tätt när nöten knäcktes - fiske på gränsen mellan mjuk och hård botten. Vitrockan på bilden väger 10,6 kilo.

Om sötvattensarterna inom Sveriges gränser var unge Olas bergstopp, hans Everest, så var den utmaningen inte tillräckligt stor. Det fanns mängder med nya arter att lägga under sig och de fanns i havet. Den naturliga reaktionen för oss dödliga kan vara att det ändå är en överkomlig resa, det finns ju många olika fiskarter i havet. Vi kunde inte ha mer fel. Det riktade havsfiske som tidigare bedrivits var ganska stereotypt – pilk och häckla. Det fanns

förvisso några skickliga entusiaster som gett sig på djuphavsfisket, men syftet var inte att samla storfisk i respektive art som simmade därute, utan mestadels handlade det om att rikta fisket efter de arter som är stora och välkända, som håkäring, sej, lubb med mera. Ola hade en annan approach, han började att jaga storfisk inom de arter som han ansåg var mest lättillgängliga och valet föll på en numera välkänd artjaktsarena – Gullmarsfjorden! ”Om jag bortser från djuphavsfisket, så tror jag att 80 % av de arter jag fiskat efter i havet har jag själv fått lära mig att hitta samt fånga. Det existerade inga positioner, inga fiskeplatser och man fick verkligen lägga ihop ett och ett när man väl stötte på en ny art.” Gullmarsfjorden var perfekt för storfiskjägaren då den var relativt skyddad och hade ett gediget utbud av mer eller mindre kända saltvattensarter, inte minst den populära gyltan. Det nerskalade fisket, pillemetet, som Ola sysslade med under sina första havsfiskeår, hade nog inte haft den snabba utvecklingen om det inte vore för honom. Med risk för att trampa folk på tårna så var han den som bröt ny mark. Alla som kom efter, och i synnerhet de som börjar med artjakt i västerhavet idag, behöver inte göra samma resa. Ola är noga med att påpeka att han absolut inte drog samma lass vad gäller sötvattensarter, där fanns enormt mycket mer kända vatten, info, fiskekompisar och pionjärer som bröt mark och delade kunskaper som han kunde tillgodose sig. Men precis som tidigare blev arenan för liten och målen uppnådda. Esbjörnsson lyfte nu blicken mot det öppna havet, de mörka djupen och de hemligheter som gömde sig därnere på havsbotten. Everest var inte längre tillräckligt högt...

INGET LAND I SIKTE

Det krävs en bok för att bara förklara Olas förehavanden och äventyr ute på det öppna havsvid-

LÅNGA

Ola har haft flyt med stora långor i svenska vatten. På bilden syns en jättelånga om 23,4 kilo från klassiska 10-gradarn.

derna. Här kom han inte undan med en handjagad eka och pillemetets lättviktsutrustning, en 5.40 m hardtop-båt och tyngre utrustning införskaffades. Fisket från en relativt liten båt som slår i havsströmmen med ett bete på 270–400 meters djup kräver dock en helt annan repertoar. Några eldsjälar sysslade redan med fiske ute på djupt vatten, om än från större båtar, så info om ankare, ankarlinor och ankringsteknik fanns att tillgå. Men att bedriva en seriös artjakt därute var en helt annan femma. Vissa parametrar kunde Ola inte påverka med varken skicklighet eller drivkraft – väder och avstånd! Timmar från land, i utkanten på svenskt territorialvatten, i en båt på 5.40 meter - man är väldigt utlämnad. Fisket kunde bara företas under synnerligen goda förutsättningar och genomfördes ofta i flera dygn, man låg kvar uppankrad och sov i båten när vädret såg gynnsamt ut. Transporterna till och från fiskeplatsen var otroligt tidsödande. Tillsammans med utdragna ankringsprocedurer gjorde det att man fick begränsat med effektiv fisketid. Men resultaten lät inte vänta på sig och det var inte de ”tunga” fiskarna som var mest spektakulära, utan de arter som var mindre till växten. Bland annat blåkäxan. ”Jag och Timo Niiranen tog och lastade upp båten och begav oss mot Bratten som ligger ca 30 distans ut” Ola berättar att folk överlag tror att avstånden är längre, men just Bratten är väldigt överkomlig. Klassiska 10-gradarn däremot, dit är det 115 distans tur och retur. Utanför hamnen drog de full gas, båten gjorde 6 knop! Rejält överlastade fick de vända om för ur- och omlastning. Efter lite trix med viktfördelning och tur med svaga vindar fick man nu upp båten i 16-17 knop. Första turen gav Timo ett svenskt rekord på blåkäxa! ”Lubbfisket var ju också skitkul i början, men va fasen, sen blev det nästan jobbigt att veva upp 10 kilos lub-

bar. Annars tycker jag att djuphavsfisket var härligt spännande och oförutsägbart”, menar Ola. Han påpekar även att det är mer komplicerat än det verkar. Utöver ankringsproceduren är det ju extremt lite havsbotten som verkligen genererar fisk, det går att fiska 24 timmar utan ett hugg om man ligger på fel ställe. Kanter, hårdbotten och undervattensåsarna är det som gäller. Hittar man inte rätt så är man körd. Ola öppnande en ny värld i specimenfisket när han gav sig på saltvattnet, det är han medveten om. Han bröt ny mark vad gäller platser, bottnar och storfiskregistrerade arter som folk knappt fångat på krok tidigare. Många följde i hans fotspår, fisketrycket ökade och det kom en hel del nya rekordfiskar. Men Ola började känna sig färdig, 10 år ute på de salta böljorna hade skapat ett sug efter sötvattenfisket igen. Där fanns arter han själv ansåg att han försummat och han vände åter ”hemåt” för att uppfylla nya mål och förverkliga gamla drömmar.

MÖRKA MOLN

Ola var nära att sätta livet till därute på de öppna havsvidderna (det är en annan historia) men det var något helt annat som tvingade honom att tänka till. Han hade blivit 30 år och på sin födelsedag tog han personbästa på berggylta på Gullmarsfjorden, men det var inte samma gamla Ola längre. Drivkraften fanns kvar, men den hade även blivit hans värsta fiende. Till slut tog åren av jobb och fiske ut sin rätt. Ola skötte varken kost, träning eller sov tillräckligt. 30 år gammal sa kroppen ifrån på allvar och han gjorde ett fysiskt bottennapp. En dag kom han inte ur soffan, lägg därtill migrän och allmän kraftlöshet. Ola hade gått in i en vägg. Idag har han återhämtat sig förvånansvärt bra och 43-åringen fiskar gladeligen på och satsar hårt även om han själv vet att det aldrig blir som förr. Nuförtiden är det helger och ledigheter som gäller

för fiske och varianten jobba-nätter-fiska-dagtid är över. Migränattackerna gör sig fortfarande påminda och han berättar hur han skrämt livet ur sin kompis när han fick ett krampanfall hemma på soffan. Det är tråkigt, men nödvändigt att ta upp denna del i Olas liv. För att förstå hur han hamnade just där så skall vi ta upp en särskild incident som exempel. Han är förmodligen den enda skandinav som i modern tid diagnoserats med ”skjörbjugg”. Efter en lång och tuff gäddfiskesatsning, först Lödde Å och senare på Vättern, hade Olas enformiga tillika obefintliga intag av näring gett honom stora blåsor på kroppen. Två skilda läkare kom fram till samma sak: sjömanssjukan, vanlig på 1700-talet! Läkarnas förmaningar och order om vila hjälpte föga. Dagen därpå fortsatte hans jakt på storgäddan… Idag sköter Ola sin kost och tränar regelbundet, även om fisket alltid går först. Vi talar båda med allvar i rösten, lättsamheten finns inte längre i samtalet. Jag förklarar hur mitt liv och hur jag tänker kring det. Jag frågar om familj och han är tydlig. ”Jag har offrat det, punkt slut. Förhållanden har jag haft, men just bilda familj funkar inte. Sen jobbar jag ju mycket kväll för att kunna fiska, och det är ju inte så gynnsamt när man skall umgås.” Han funderar lite och till slut säger han; ”Ibland har jag en liten svag känsla av att jag kanske kommer ångra mig”. Jag klandrar honom inte för tanken, inte heller dömer jag och vi lämnar ämnet där…

TILLBAKA TILL DE GRÖNA

Han visar mig runt i det nyinköpta huset och beklagar sig över att inte kommit helt i ordning. Jag förstår att det saknas vissa bilder på väggarna, men flera känner jag igen; 18,5 kilos gäddan från Lödde å, bland annat. Förlorad i storgäddornas värld diskuterar vi potential på vatten, det nuvarande fisketrycket, sociala mediers påverkan,

BERGGYLTA

FENKNOT

BERGGYLTA

På sin 30-årsdag firade Ola med personbästa på berggylta om 2090 gr. I samma veva var han tvungen att dra i handbromsen – han hade fiskat för hårt under en för lång tid. Kroppen sa ifrån och Ola fick tänka över sitt leverne.

FENKNOT

Det mest exklusiva man kan fånga i svenska vatten enligt Ola – fenknoten. Fisken på bilden vägde 480 gr. Ola har fångat fem individer, bland annat tre stycken under samma pass vid Måseskär – en bedrift, minst sagt.

GÄDDA

År 2002 och slutet på en gyllene era för skånska Löddeå. Ola menar att hans 123 cm långa och 18,5 kilo tunga jättegädda ”förstörde” hans gäddfiske, fartblindhet kan tänkas. Hade vännen Thomas Folkesson – för övrigt en person Ola hyser stor respekt för – fångat en större, så hade han kört igång direkt för att återta sin ”pole position.” De har sporrat varandra enormt genom åren. Ola var med när ”Folke” tog sin första 10+, idag har hans vän fångat fler tiokilos gäddor än någon annan.

lögnerna och fusket. Motvilligt, efter påtryckningar, ger han mig en galen historia. Vi är båda av den skolan att en tappad fisk är en tappad fisk, men jag lyssnar nu. 30 minuter senare har jag inte tagit en enda anteckning. Jag får rysningar av hans berättelse, jag får det av monstergäddor, tyvärr kan jag inte återge hans ord här. Ola är tydlig med att 18,5 kilos jätten från Löddeå förstörde hans gäddfiske, han tappade suget och fick ett skevt perspektiv på sitt storgäddfiske; ”Jag tror Löddeå gjorde så med många”, säger han. Det är tydligt att han ångrar sig, han borde ha fiskat mer nere i Lödde under dess glansdagar. Cirkeln är idag sluten och 15 år efter sin skånska drömgädda

okänd utanför den initierade specimenfiskekretsen– han syns inte, men är definitivt en av de vassaste vi har därute.

DEN GRÄNSLÖSE

är han åter på jakt efter stora gäddor, men även en del abborre, gös, och så givetvis lake. Just där ligger Olas fokus idag. Målvikten för gädda är 20 kilo, men han sticker inte under stolen med att ett svenskt rekord är det slutgiltiga målet. Jag funderar. Om någon annan sagt detta hade man tagit det på allvar? Jo, kanske om Folkesson, Martinsson eller Linderoth sagt samma sak. ”32 kilo totalvikt på gös, gädda och abborre, det är också ett mål”, säger han utan omsvep. Förmodligen är denna siffra viktig då hans vän och ”antagonist”, Sven Martinsson, i dagsläget har en högre totalvikt än Olas. Det framgår tydligt att de pressat varandra genom åren. Sven är också helt

Jag är övertygad att det kunde blivit något annat, det hade inte behövt bli fiske. Personer som Ola växer inte på träd, de tillhör en liten skara som utmärker sig. De är extremskidåkare, bergsklättrare, äventyrare, storvågsurfare, jorden-runt-seglare, och så vidare. Hade det inte varit fisket så hade det varit något annat, det är nog både jag och Ola överens om. Han har levt tio fiskeliv på tre decennier, men suget finns fortfarande kvar, det märker man. För mig som skribent känns det fattigt att med några tusen ord försöka presentera en sån unik personlighet som Ola Esbjörnsson, han förtjänar mer. Jag är också 43 år och jag saknar mycket av mitt fiske som fått stå åt sidan de senaste åren. Min son, 6 år gammal, är fiskeintresserad och brukar storögt titta på pappas bilder eller bläddra i Fiske-feber hemma. Vi kikar på TV där någon jagar monsterfiskar i djungeln och ibland på nätet där kändisar tävlar i gäddfiske. Han får även vara med när jag fiskar med min vapendragare, fiskedemonen Ove, eller så jiggar han abborrar med farfar och han är inte sällan imponerad. Ofta handlar det ju om vem som är bäst, det kan ju vara fotboll, hockey men även fiske. Fokus för en 6-åring blir ju lätt Ibra, Ronaldo, eller Messi? ”Pappa, vem är bäst på fiske? Är det du? Farfar? Är det han på TV? Eller han på Youtube som bara svär och ofta har stora gäddor som simmar efter utan att hugga?” Såhär kan det låta när en fiskeintresserad grabb går igång. Mitt svar är alltid detsamma: ”Den som fiskar utan att se några gränser för vad man kan åstadkomma är den bäste fiskaren” ”Vem är det pappa?” ”Han heter Ola Esbjörnsson – den gränslöse…

PINEWOOD FISHING

NYHET 2019 JACKA PINEWOOD® TROMSÖ WILDMARK Vind- och vattentät fiske- och friluftsjacka med god andningsförmåga och tejpade sömmar. Art.nr 5131.

1699:BYXA PINEWOOD® WILDMARK ACTIVE Vind- och vattentät överdragsbyxa för fritid, sport och fiske. Byxan har god andningsförmåga. Art.nr 5056.

1299:-

Pinewood® är en ledande tillverkare av kläder och tillbehör för ett aktivt friluftsliv. Vi levererar jakt-, fiske-, fritidssamt hundsportskläder för vuxna så väl som till barn.

BFT Perception II 7’6” Jig & Twitch JONATHAN FORSBERG @FORSBERGFISKE

Mångsidigt abborrspö. Jag har under våren och sommaren fiskat med den nya versionen av Perception-serien från CWC, närmare bestämt Perception II 7’6” jig & twitch. Det har varit riktigt kul och det har blivit min nya favorit till abborrfisket.

Design och material

Inledningsvis vill jag hylla utseendet. Vid första anblick utstrålade spöt råhet och elegans. En mattsvart övre del i grafit möter en blank kopparröd nedre del med vita detaljer och svarta foamhandtag. Riktigt snyggt enligt mig! När jag sedan plockade upp spöt förvånades jag gladeligen av dess lätthet. Det väger endast 93 gram! Efter en stunds “luftfiskande” hemma i vardagsrummet kände jag att det skulle bli riktigt trevligt, och oj så rätt jag hade! Spöt är skönt, känsligt och det finns rejält med power. Klingan är byggd på 35/40 ton grafit och har 8 stycken ti-forged spöringar från American tackle. Rullfästet är från Fuji med en nonslip coating för bättre grepp. Den infällbara krokhållaren är också från Fuji. De första passen med detta spö var faktiskt i London. Då fiskade jag i kanalerna som så småningom mynnar ut i Themsen. Där använde jag små, lätta kräftimitationer som jag släpade längst botten. Min kompis Adam, som är van vid Londonfisket, anser att det är otroligt viktigt med ett känsligt spö i sådana miljöer. Han tyckte nämligen att jag hade lite väl kraftiga spön, då han är van vid ultralätt utrustning. Men då han sedan fick testa mitt Perception spö var han imponerad över känslan och lättheten. Klingan är blottad i rullfästet och ger en bra direktkontakt. Nästan varje gruskorn nere i djupet kan kännas rätt in i handen, och man kan nästan se framför sig hur jiggen dansar för varje litet knyck man gör.

Omdöme

Efter London och finliret med kräftimitationer så har det blivit mycket fiske med spinnerbait och jiggar kring gräsflak. Eftersom spöt har rejält med kraft så har det fungerat utmärkt till det fisket också. Både små och stora abborrar har jag fått, och även ett par bonusgäddor, men ryggraden i spöt klarar av att sätta krokarna ordentligt i de lite större också. Klassningen på 5-20 gram tycker jag stämmer bra. Jag har kastat tyngre men rekommenderar inte mycket mer än ca 25 gram. Med sina 7’6” är det ett perfekt allroundspö i mitt tycke. Inte för långt och inte för kort. Spöt ger långa kastlängder, det

Enbenta tiforge ringar från American tackle.

Ordentlig butt i foam.

Riktigt skönt rullfäste från Fuji, handen sitter som gjuten.

Tvådelat på mitten.

har bra krokningsegenskaper och fungerar även fint att jerka med. Perception II 7’6” jig & twitch är ett riktigt trevligt och prisvärt spö som räcker gott och väl som utrustning för en dag på sjön. Det fungerar perfekt för de flesta metoder, och trots att priset är lite högre, är det kvalitativt och med tanke på att man i vissa fall behöver fler spön i olika situationer så är detta prisvärt då det täcker det mesta. Det är det mest mångsidiga spöt jag provat. Alltså – gillar du känsla, kraft och inte för många spön i båten, så är detta spö något för dig!

Plus

• Lätt och snyggt! • Kastar långt. • Skönt rullfäste. • Mångsidigt.

Minus

• Enbenta ringar, tyvärr. • Konstig krokhållare.

Fakta

Tillverkare: CWC Längd: 7’6” – 229 cm Angiven kastvikt: 5-20 gram Spöets vikt: 93 gram Antal ringar: 8 st inkl. toppögla Sektioner: 2-delat på mitten Material i handtag: EVA Pris: rek 2.195 kr Mer info: www.cwcab.com

Fin abborre tagen på spinnerbait med Perception II spöt.

VISSEN VEGETATION FÖR GAMMELGÄDDAN

Grunt vatten är en produktiv miljö för gäddor i de allra flesta typer av vattendrag. På grunt vatten når nämligen solljuset ned ända till botten vilket är grundförutsättningen för alla typer av sjögräs och vattenväxter som frodas i dessa miljöer under sommarhalvåret. Vegetationen är i sin tur både ett skydd och en födobas för allt från plankton till insekter och fisk och givetvis även gäddan.

TOBIAS FRÄNSTAM

Under högsommaren blir vegetationen ofta så tät i de grundaste miljöerna att det kan vara svårt att fiska effektivt även med de mest vasskyddade betena. Den höga vattentemperaturen ställer även ofta till det för gäddans huggvillighet, blir vattnet för varmt minskar gäddans aptit och den verkar bli passiv under långa perioder. I vårt tempererade klimat är grundvattnens vida sjögräsängarna endast en temporär företeelse och i takt med att hösten nalkas vissnar de av bit för bit.

NÄR SJÖGRÄSÄNGARNA VISSNAR

Jag tar ofta tillfället i akt och riktar in mig på gäddfiske kring grunda och snåriga miljöer med start en bit in i september. I denna miljö har mängder av vitfisk och fiskyngel sökt skydd och mat under sommaren. Kombinationen av bytesfiskens minskade skydd och gäddans ökade aptit i det svalare vattnet gör detta till ett givet storgäddtillfälle. Nu blir det helt plötsligt möjligt att spinnfiska mycket enklare i vegetationsluckor som uppkommer när de tätaste vegetationsbältena vissnar av. Ofta är fisket bäst i de miljöer kring sjön eller kustområdet där vattnet är lite mjölkigt. Är vattnet för klart verkar många bytesfiskar istället fly för att söka nytt skydd på djupet, men är det bara lite grummel stannar mycket bytesfisk kvar i grunda vikar trots att deras skydd minskat markant. Utmaningen i att fiska dessa miljöer ligger ofta i att kunna fiska av stora områden effektivt. För all typ av fiske i vegetation och särskilt där sikten är lite sämre är det ofta bra att bromsa ned presentationen. Dock är detta sällan helt problemfritt och desto långsammare man fiskar, desto svårare blir det att hålla rätt fiskedjup utan att få gräs på krokarna särskilt eftersom man ofta göra långa spinnstop för att lura tröga gäddor. Detta är ofta lättare sagt än gjort och till sin hjälp kan man använda flera olika metoder. Exempelvis, olika tjocklek på flätlinan som kan få betet att gå

Vissna näckrosbälten i grumligt vatten ger nästintill fångstgaranti i vissa vatten. djupare eller grundare, powerdots eller enkla blyvikter för att tynga ned betena med precision, olika tafsar av olika material och därmed olika vikt samt experimenterande med olika antal och storlek på krokar och fjädderringar.

JU STÖRRE OMRÅDE DESTO BÄTTRE

Oftast tycker jag att ju större vikar och vegetationsområden som man fiskar kring, desto bättre är det. I stora miljöer finns det många bytesfiskar och många bytesfiskarter, här är chansen stor att det

även kommer finnas många gäddor. Jag brukar inte ha särskilt bråttom vid detta fiske utan tycker mer om att harva igenom en plats noggrant än att hinna fiska en stor yta. Får man bara fisk, och särskilt en grövre fisk så kan det ofta vara lönt att fiska så metodiskt man kan för att lura fler. En gädda som står i vegetation verkar ofta kunna ha sikten skymd åt något håll. Vissa fiskar får man inte när man kastar från en riktning utan får man fisk kan det vara lönt att ankra om och kasta från en annan vinkel men på samma plats. Som jag

Grälla färger i grönt och gult fiskar ofta bra i grumligt vatten. Svartzonker Mcpike 21 cm är ett favoritgummi för shallowriggning.

varit inne på går detta fiske långsamt och för att ha maximal kontroll så fiskar jag oftast från ankrad båt och harvar av vikarna i ett klassiskt solfjädermönster innan jag flyttar mig.

FISKA TUNGT

Vid vegetationsfiske använder jag gärna riktigt tung utrustning. Anledningen till detta är då jag vill snärta av vegetation som fastnar på krokarna under kastet. Istället för att veva in betet, ta bort vegetationen och kasta ut betet igen. Genom att ha ett riktigt styvt spö får jag alltså maximalt med fisketid sett under en dag. Oftast använder jag en klassisk Ambassadeur 6000 med ett 8 fots spö på 250 gram, som ett Fantasista Beast på 8’6” med 0,35 mm flätlina som Spiderwire Smooth 8. Vad det gäller beten dominerar beten som tas

Mängder med bytesfisk som braxen och id gömmer sig bland vegetationen.

hem långsamt vid denna typ av fiske. Svävande tailbeten, shallowriggat gummi och svävande jerkbaits är det som jag fiskar med absolut mest. Stundtals kan även mer aggressiva presentationer som spinnerbaits vara strålande men allt som oftast är en långsam och sävligare presentation att föredra.

MULET VÄDER GER BÄST FÅNGSTER

Under tidig höst är vädret ofta varierande. Ena dagen kan molnen hängas blytungt över himlen för att andra dagen vara brittsommar när man snarare tänker på att lapa sol snarare än att fiska. Grundvattensfisket ger oftast bäst fångster under dagar med molntäcke och lite vind vilket sätter fart på gäddorna. Så skall ni välja rätt dag under helgen är det bättre att ge sig ut med svampkorgen under finvädersdagarna och välja gäddan när höststormarna drar in!

En mindre båt är praktiskt när du vill in på riktigt grunda områden.

Jag föredrar en grov multiutrustning med tjock flätlina för denna typ av fiske. Här en favoritkombo med ABU Hornet Stinger 7’9” 140g, Revo Beast och Berkley x9 0,30 mm.

4 DAGAR I KILPISJÄRVI

FINSKT SVÅRMOD, KAFFEOST OCH DRÖMMEN OM STORA RÖDINGAR På vägen hem från en hård fiskevecka i de norska fjordarna stannar jag och Kristian till i den finska byn Kilpisjärvi för att äta lunch. Genom restaurangens stora panoramafönstaer ser vi ut över sjön med samma namn. En pampig vy över en vacker sjö omringad av höga berg. Det svider i ögonen efter allt för många dygn med för lite sömn, men Kristian har som alltid en massa överskottsenergi. ”Anders, du ska veta att det simmar grymma rödingar i denna sjö. 5+ tas regelbundet, 7+ är inte ovanligt!”

ANDERS KRUS

ANDERS KRUS OCH KRISTIAN KESKITALO

Alla idéer startar ju som en första tanke. Ett frö som liksom gror inombords. Om sjön nu ligger där och jätterödingarna simmar i stora stim, varför kan vi inte planera in några extra dagar nästa gång vi passerar för att stanna till och sjösätta vår egen båt och göra ett försök? Kristian berättar att han läst om sjön på finska sportfiskesidor och att det arrangeras trollingtävlingar där det varje år fångas grymma rödingar. Han berättar vidare att så gott som alla som fiskar i sjön kör trolling, en metod som såklart är effektiv men som inte alltid är den bästa för att fånga de där allra största exemplaren. Hemma i mellan-Sverige anser vi ju vertikalfiske med jigg är effektivare och rödingarna i denna sjö har kanske aldrig sett något sådant? Kanske skulle vi bryta helt ny mark. Under den kommande hösten pratar vi allt som oftast om Kilpisjärvi och dess stora rödingar. Kristian kollar upp detaljer om boende, fiskekort och sjösättning och plötsligt är resan bokad och bestämd. Vi ska dit. Med egen båt, egna grejer och en massa oprövade hemmasnickrade teorier om hur fisket går till i stora djupa fjällsjöar.

GRÄNSSJÖN

Kilpisjärvi bildar en gräns mellan Sverige längs sydväst-stranden och mot Finland i nordost. I västligaste hörnet hittar vi Treriks-röset och gränsen mot Norge. Området är populärt bland vandrare och skidåkare och det finns flera stugområden där man hittar bra boende. Att sjösätta ska inte vara något problem, vi hittar information om att bra ramper ska finnas på flera ställen i sjön. Vi hittar vidare information om att sjön är 50 meter djup på sina ställen, ligger på 500 meters höjd och är 23 kvadratkilometer stor. Så var ska vi börja fiska? Sjön är tydligt uppdelad i två halvor med ett näs emellan. De bägge sjöhalvorna sitter ihop via ett väldigt grund och smalt sund. På den lilla bensinmacken hittar vi en fjällkarta

som inte bara anger höjdkurvor utan också anger diverse djupkurvor. För säkerhets skull köper vi ett ex av kartan. Vi får även höra att om vi bara tar det lugnt så går det att köra igenom sundet mellan de bägge sjöhalvorna. ”Håll mot den svenska sidan och titta noga efter sten!” hälsar farbrorn på macken. Väl ute med båten visar sig djupkurvorna stämma förvånansvärt bra och med fjällkartans hjälp får vi en första grov överblick hur sjön ser ut under ytan. Vi resonerar lite tillsammans och vi tycker oss hitta några intressanta platser där vi börjar. Rödingen är en utpräglad kallvattensfisk och från hemma-sjöarna har vi lärt oss att leta efter djupkanter och att fiska nedanför eventuella språngskikt. Att fiska grundare än 25-30 meter är knappast lönt så vi måste hitta de djupare delarna i sjön.

DET FINSKA SVÅRMODET INFINNER SIG

Första dagen smyger vi runt med elmotorn över det vi hoppas och tror ska vara de hetaste och häftigaste platserna i den norra sjöhalvan. Och visst ser vi dem. Rödingarna. De är på plats. Gigantiska ekon som simmar där nere i djupet. Men det blåser och är kallt. Nordanvinden matar kall luft uppifrån bergen och trots att det är sommar drar

Nordanvind och riktigt ruggigt väder.

KRISTIANS 5 SNABBA

• Använd ett lite styvare vertikalspö för att kunna kroka ordentligt. • Ha inte för liten stinger-krok på jiggen, storlek 2 eller 4 fungerar bäst. • Välj en bra plats, ligg still där och nöt. • Ha olika varianter av jiggar redo. Om fisken tvekar, byt snabbt. • När fisket är trögt och mellan jaktperioder, pröva pirk.

snöbyar förbi. Vi har svårt att ligga rätt med båten och hinna ner med våra jiggar tillräckligt snabbt innan den snabbrörliga rödingen simmat bort och försvunnit. Vi byter vikter. Ändrar lite taktik. Några mindre rödingar blir resultatet. Väl hemma i stugan värmer vi oss med kaffe och lite whisky. Vi provar även den lokala varianten av kaffeost, en mjuk och gnisslig ost som man tärnar och lägger i kaffekoppen. Det ger en härligt krämig smak på kaffet. Det hela värmer våra frusna själar. På väggen i stugan sitter en fantastiskt vacker skinnmonterad röding i 6-7-kilosklassen. Praktfull röd buk och med kritvita kanter på fenorna. En drömfisk. Jag tittar på den och tycker mig se att den hånflinar åt mig nånstans där inombords. Dag två blir en repris på dag ett. Blåst, kalla vindar, svårprickade stora rödingar nere på 30 meters djup. Några små som behagar hugga. Väl iland hänger jag lite med huvudet. Kilpisjärvi känns mig övermäktig.

MIKKO KOMMER FÖRBI

Då knackar det på dörren. Utanför står en gestalt som presenterar sig som ”Mikko”. Han känner inte oss men han känner igen vår båt som står parkerad utanför huset och som han har sett på Facebook. Han vill ”skaka hand med Kristian Keskitalo”. Han skakar även hand med mig och säger några artighetsfraser på finska som jag inte förstår. Med sig har han rökt renfilé och massor av ovärderlig lokalinformation. Han berättar att bägge halvorna kan vara lika bra men att fisket varit bättre i södra halvan detta år. Han visar sina favoritbeten och redogör för de fångster han känner till. Vi sitter några timmar och pratar taktik och platser. Mikko är artig, trevlig och finskt lågmäld. Vi tar ytterligare några whisky och en bastu. Den kvällen somnar jag gott. Morgonen därpå är vi fyllda av energi. Ända tills vi öppnar dörren till stugan och den iskalla nordvinden från de omgivande bergen slår oss i ansiktet. Vädret har blivit sämre och vinden har ökat.

LÅT FISKEN KOMMA TILL DIG

Efter att ha åkt runt och lodat har vi nu trots allt en bättre bild av hur sjön ser ut under ytan. Vi har hittat ett antal platser där grundare undervattensåsar bildar naturliga fångstarmar ut mot djupare vatten. Utanför sådana branter och ut mot djupet måste det rimligen bildas undervattensströmmar som rödingarna gillar. I alla delar har sjön finns ett tydligt språngskikt mellan varmare ytvatten och kallare bottenvatten och som avtecknar sig som ett mörkt streck på ekolodet. Vi märker att de rödingar som följer våra vevade jiggar antingen hinner hugga innan jiggen når språngskiktet – eller så vänder de ner utan att hugga. Ingen röding följer med upp efter betet i det varmare ytvattnet. I sjön ligger detta språngskikt på mellan 8-15 meter och vi noterar att lästränder har ett ytligare skikt än lovart-ständer. Förmodligen beror detta på att vinden trycker det varmare ytvattnet mot sjöns vindsida och att mer

Sik är basfödan så jiggar runt 10 cm med 25-50 g skalle fungerar utmärkt.

cis vara i fas med en jagande fisk som kommer in i ekolods-konen. Men, att släppa ner jiggen och låta den vila på botten i väntan på stor-rödingen visar sig effektivt. När fisken passerar greppar man spöt och vevar jiggen från botten och upp mot ytan. Tajmingen blir perfekt och man ger fisken maximal längd att hinna upptäcka, jaga betet och hugga innan språngskiktet kommer. Kristian döper min taktik lite skämtsamt till ”Danderyds-metoden”, dels för att jag bor i Danderyd men också för att den ”kapitaliserar på andras hårda arbete”. Oavsett namn så visar sig metoden framgångsrik och vi lyckasfånga en serie fina rödingar men utan den där riktiga toppfisken.

OLIKA BETEN

varmt ytvatten därmed samlas där. Plötsligt blir taktiken glasklar och enkel. Jag känner att jag tittar på Kilpisjärvis enorma vattenyta som genom ett förstoringsglas. Kristian är inne på precis samma tanke: vi ska lägga oss på en djupbrant utanför en tydlig undervattensudde på läsidan som har ett högt språngskikt. Det ger oss mycket vatten att veva på och stor fisk måste rimligen runda undervattensudden på ett begränsat område. Vi ska ligga där helt stilla med båten och veva och vänta på att fisken kommer till oss. Den ska passera vårt nålsöga – inte tvärt om.

”DANDERYDS-METODEN”

Vi är envisa. Vevar och vevar. Och lite då och då passerar fiskar som jagar. Vi lyckas kroka några fina och humöret stiger. Kilpisjärvis rödingar äter huvudsakligen sik och de flesta vi fångar har inte den där karakteristiska knallröda buken. Vi ser alltid till att alltid ha minst ett bete aktivt och vi vilar lite som i skift. Jag inser att det i princip är omöjligt att hinna ner med en jigg på en passerande fisk som simmar nere på 20-30 meters djup. Den hinner simma ur bild innan jiggen kommit ner. För att träffa rätt måste man ha lite rätta turen för att pre-

Nu känner vi oss trygga med hur vi ska fiska denna sjö. Men vi noterar att många fiskar tvekar att hugga och många av dem som hugger gör det väldigt försiktigt och nafsar bara i jiggpaddeln. Frustrerande många rödingar går loss. Kanske är det lågtrycket och den kalla vinden som ställer till det? Kristian har mer erfarenhet av rödingsfiske än jag och har en rejäl arsenal av beten med sig. Han menar att när fisken hugger försiktigt kan det vara läge att testa olika varianter av pirkar. Eftersom pirken, till skillnad mot jiggen, har kroken allra längst bak så ökar chansen att kroka de fiskar som bara försiktigt nafsar i betet. Med pirk kan man också mer statiskt fiska på ett visst djup. Den eftermiddagen blir jag helt utfiskad. Kristian öser upp fisk på sina pirkar medans mina jiggar är iskalla. Vi noterar också att pirken är bättre på att hålla fisken samlad än jiggen. Oklart varför. Men så dyker ekot upp. Ekot som jag väntat på. Min pärlemor-vita jigg ligger redo på botten. Jag ser hur mitt bete passerar fisken på ekolodsskärmen och hur den börjar följa efter. Nån meter innan språngskiktet hugger den. Stenhårt. Jag får in ett perfekt mothugg. Den är stor. Tung. Tar massa

ANDERS 5 SNABBA

• ”Danderydsmetoden” – låt jiggen vänta på botten tills du ser eko. • Platser upp mot lästränder ger högre språngskikt och därmed mer vatten att fiska på. • Veva monotont och relativt snabbt, då blir fisken nyfiken och följer. • Veva hela vattenlagret, från botten till ytan. • Om man är flera i båten, hjälp varandra att hålla stimmet samlat.

Den största klev av men ett gäng fina rödingar kom ändå upp!

lina i omgångar. Vi båda skriker. Kristian fotar och filmar. Men det finska svårmodet ska segra även denna gång.

SOM ATT DÖ EN SMULA

En vän till mig sa en gång ”att tappa en stor fisk är som att dö en smula”. Den dagen i Kilpisjärvi dog en del av mig. Fisken går loss helt utan förvarning och en obehaglig tystnad infinner sig. På kvällen kommer Mikko förbi stugan igen. En annan båt har tydligen varit ute under dagen och fått en superröding på över 6 kg. Den högg på ett rostigt och fult skeddrag på trolling på 13 meters djup. Livet känns orättvist där jag sitter med min kaffeost. Att skeddraget var rostigt och fult var nog något jag la till själv i mitt huvud. Jag hör hur rödingen på väggen flinar åt mig. Vår resa är nu över och morgonen därpå lämnar vi Kilpisjärvi för att rulla vidare till Norge och återigen ta en dust med hälleflundrorna. Men vi kommer åter. Vi är inte klara med stor-rödingarna i Kilpisjärvi. Nästa gång kan vi gå rakt på sak. Nästa gång ska stor-rödingen upp. Men det är en annan historia.

Det finns en bra betongramp i den norra sjön.

Rödingar är otroligt vackra fiskar.

St. Croix Tournament Legend Snap Jig 6’8” MXF JAN OLSSON

JAN OLSSON & OVE FREDRIKSSON

Abborrbändare från legendarisk tillverkare.

Förstärkt butt.

Det är lite märkligt, St Croix som spömärke har alltid varit en av mina absoluta favoriter… men jag har hitintills aldrig recenserat ett enda spö från den här legendariska spötillverkaren. Nu är det dags! Mina första erfarenheter av St Croix kommer från snart stenåldern. Jag var i tjugoårsåldern när jag köpte mitt första. St Croix, ett flugspö för på den tiden en hissnande summa. Under åren blev det fler och fler flugspön tills mitt första gäddspö införskaffades kanske runt 2006-2007! Ett jerkspö denna gång. Spöet håller sådan klass och kvalitet att jag faktiskt använder det fortfarande vid väl valda tillfällen. Så, det är premiär för test på mitt första St Croix spö, ett abborrspö i Legend Tournament serien. St Croix Walleye Series Tournament Legend MXF Snap Jig,… borde inte vara tillåtet med så långa namn men, men.

Design och material

Alla spön från St Croix är handgjorda och varje spö genomgår en stor kvalitetskontroll på fabriken i Wisconsin, här har man faktiskt byggt spön i över 70 år med speciella egenskaper och design, ser man ett blått spö på sjön är det oftast ett St Croix. Klingan är alltså typiskt St Croix blå och gjord i s.k. High Modulus grafit. Exakt spec. finns inte, blir allt vanligare så. Förr tävlade man i att ange exakt vilken hårdhet, ton mm men numera är det mycket hysch hysch. Själva klassar dom aktionen till medium extra fast. Handtagen är av kork och rullfästet från Fuji är minimalistiskt lättat. Det finns totalt 10 stycken ringar inkl. toppögla, samtliga enbenta och från

Ett riktigt snyggt spö, St Croix-blått!

Fujiringar, tangle free! Bra skit!

Perfekt liten krokhållare!

Fuji Modell K med alconitringar, jättehård keramik som Fuji utvecklat just för spön för lättare fiske. De är utöver det av modell ”tangle free” så linan ska alltså löpa smidigare, exakt hur är hopplöst att ta reda på men det funkar. Lindningarna är också i blått men mörkare, nästan svarta med minimala inslag av guld. handtag framför och bakom rullen är gjorda i kork med en avslutande butt i grövre kork. För ovanlighetens skull är klingan inte exponerad. Klingan är odelad och sex fot åtta inches, 203 cm. Långt för att vara odelat enligt svenska normer men inte amerikanska, en odelad klinga är lättare att bygga med exakt de egenskaper tillverkaren söker vilket är en fördel.

Omdöme

Rätt på sak, jag älskar det här spöet. Det är super lätt, bara 110 gram! Superkänsligt och med en ryggrad av stål! Spöet är klassat upp till drygt 17 gram vilket är helt fel eller kanske alldeles för snålt är bättre sagt, du fiskar utan problem beten upp till 25 gram. Jag har fångar flera abborrar kring kilot och flera gösar över två och är lika fascinerad över vilket lyckat spö det här är varje gång det nappar. En fröjd för ögat, elegant och sobert, och helt enkelt underbart att fiska med en hel dag, med rätt rulle väger ekipaget ingenting!

Plus

• Superlätt! • Klingan är elektrisk! (högsta betyg) • Grym ryggrad • Snyggt • Bra krokhållare!

Minus

• Enbenta ringar är en styggelse!

Fakta

Tillverkare: St Croix Rods Längd: 6’8” – 203 cm Angiven kastvikt: upp till 17 gram (20-25 stämmer bättre) Spöets vikt: 110 gram Antal ringar: 10 st inkl. toppögla Sektioner: Odelat Material i handtag: Kork Pris: rek 3.000 kr Mer info: www.mojoboats.se

Flott Mälarabborre på Snap jig-spöet!

YH & JA : FISK KT EG FÅT UID A LP E KV L A ATS R. K FÖR LICK ER AH ME ÄR R IN FO!

RIKSREKRYTERANDE

SPORTFISKEGYMNASIUM

På SportfiskeAkademin i Forshaga utbildas framtidens sportfiskeproffs! Utbilda dig i fiske- och vattenvård, fiskemetoder, turism, naturguidning, företagande, biologi m.m.

____________________________________

Besök oss på öppet hus: 16 november & 11 januari Träffa oss på gymnasiemässorna i Göteborg och Stockholm SportfiskeAkademin i samarbete med:

Testo

Ett klassiskt jerkbete med mycket profil när den ställer sidan till i knycken. Ett ”ungtuppsbete” enligt betesbyggaren själv. Längd: 23 cm Vikt: 130 g Material: Furu Pris: 400:Kontakt: Caesarlures på både Instagram och Facebook.

40+

Som direkt motpol till Testo är 40+ istället ett lättfiskat bete särskilt framtaget för folk över 40-strecket med benägenhet för axelluxation och/eller tennisarmbåge vid jerkfiske. Bara att kasta och veva med lätta knyck ibland samt vevstopp. Längd: 13 cm Vikt: ca 65 g Material: Furu Pris: 350:Kontakt: Caesarlures på både Instagram och Facebook.

Bullet

Bullet är en extremt lättfiskad vevjerk med fin sida-sidagång. Det är bara att veva och pausa. Betet är viktat slowsink, om inget annat önskas. Längd: 12 cm Vikt: 60-70 g Material: Ek Pris: 275:Kontakt: Kim Nilsson(kn-lures) på Facebook och kn_lures på Instagram.

Hunter

Ett lättfiskat bete som har en lugn sida-sida-gång. Kan jerkas men också bara vevas hem med pauser. Rejäl bellyflash som både lockar och krokar fisken riktigt bra. Betet är viktat slowsink, om inget annat önskas. Längd: 13 cm Vikt: 80-90 g Material: Ek Pris: 275:Kontakt: Kim Nilsson(kn-lures) på Facebook och kn_lures på Instagram.

Arapaima 22

Ett gummibete med lätt rullande gång som kan fiskas riktigt långsamt oavsett riggning. Den stora paddeln flyttar mycket vatten och tjockleken på den gör att man lätt kan trycka i en rasselkammare. Kan riggas såväl med offset som stingers. Betet är handgjort från master till färdig produkt. Längd: 22 cm, Vikt: 100 g Material: Plastisol Pris: 149:- (hos Söders Sportfiske) Kontakt: Southstreamlures.se eller southstream_lures på Instagram.

Arapaima 17

Denna lillebror har en lite ettrigare gång och kan fiskas både snabbt och långsamt. Ett effektivt downsizebete för alla årstider. Kan riggas såväl med offset som med stingers. Betet är handgjort från master till färdig produkt. Längd: 17 cm Vikt: 55 g Material: Plastisol Kontakt: Southstreamlures.se eller southstream_lures på Instagram.

Karatekorven

Kärt barn har många namn, brukar det ju heta. Detta gäller även denna legendariska betesbyggare. Mystiken ligger tät kring hans förmåga att bygga beten, likväl som den ligger tät kring informationen om de två betena som presenteras här. Ta det för vad det är; ögongodis.

Mr Clive

RJ Baits 1

En lite ettrigare lillebror tack vare sin smalare profil och mindre paddel. Triggar alla gäddor – både stora som små och är därför ett ypperligt tävlingsbete. Längd: 19 cm Vikt: 63 g Material: Plastisol Pris: 70:Kontakt: rjbaits på både Facebook och Instagram

RJ Baits 2

Ett gummibete som med sin stora paddel flyttar mycket vatten och har en rullande gång. En storgäddslockare. Längd: 25 cm Vikt: 130 g Material: Plastisol Pris: 150:Kontakt: rjbaits på både Facebook och Instagram

EN SPORTFISKELEGENDS FALL –

OM FUSKET INOM SPORTFISKET!

Under flera år lurade Mike Long hela det amerikanska sportfisket. Han etablerade sig som en av de skickligaste bassfiskarna USA, kanske i världen, med mängder av spektakulära fiskar. Som tävlingsfiskare i olika bassturneringar drog han in miljon belopp i sponsoravtal och vinster, pengar som alltså skulle vunnits av andra…

JAN OLSSON

KELLEN ELLIS & BASS TALK LIVE

Historien om Mike Longs fall bland amerikanska sportfiskare kan i Sverige jämföras med att Stenmark eller Björn Borg avslöjats med att systematiskt fuska sig fram efter år av vinster och framgång! I USA har den jämförts med avslöjandet av den världsberömde cyklisten Lance Armstrongs omfattande dopingfusk! Under många år fuskade altså Mike Long med i stort sett allt! Han flyttade fiskar mellan olika vatten för att kunna hävda ”sjörekord”, fuskade konsekvent med bilder på spektakulära fiskar på ett så uppenbart sätt att han så här i efterhand borde blivit avslöjad mycket tidigare. Under tävlingsfiske felkrokade han medvetet fisk som sedan felaktigt godkändes av en lurad tävlingsledning. Sannolikt hade han vid flertal tillfällen sumpat fisk innan tävling som han sedan gömt i båten för att kunna anmäla som nyfångad. Visst fanns det misstankar men hypen kring Mike Long var alltför stor. Varje gång han blev ifrågasatt och till och med påkommen lyckades han krångla sig ur situationen med smått absurda förklaringar. Han var genom sitt

upparbetade kändisskap vad man kan kalla för ”untouchable” under många år.

MANIPULATIV

Till hans mer avancerade bravader hör hur han otroligt nog lyckades manipulera sina medfiskare i samma båt men det var här början till slutet kom. Hans ”co-anglers” byttes ut vartefter, en efter en, när dom kom för nära sanningen. Allt fler inom bassfisket fattade misstankar och när sportfiskeskribenten och hans dåvarande vän, Kellen Ellis, fick nog och började kartlägga och undersöka Mike Longs fiske och fiskar närmare och tillslut började följa efter Mike Long till ett flertal sjöar där han filmade honom i smyg när han aktivt ryckfiskade troféfiskar, var det spiken i kistan… Fiskar Mike Long fotade och publicerade som ärligt fångade, samma fiskar publicerades flera gånger med en tids mellanrum. När bassen leker på grunt vatten kan man säga att den påminner lite om vår egen gös. Den stannar på ett mycket litet lekområde och är aggressiv. Det är relativt lätt att kasta

prick på fisken i klart vatten och medvetet ryckfiska och felkroka den. En dödssynd inom bassfisket! En dödssynd inom allt fiske! Nedan till vänster hittar ni filmen där Kellen Ellis filmade ryckfisket inkl. olika fotosessioner där Mike Long fejkade samma fisk…

AVSLÖJAD

Mike Longs fall blev stort, det amerikanska bassfisket har dömt honom hårt, sponsorerna har övergivit honom och själv har han gått under jorden och raderat allt kring sin person på sociala medier. Bassfiskeliten och amerikansk sportfiskemedia var inte nådiga i sin kritik och han är numera bannlyst från flera bassturneringar… Hans samarbetspartner Italienska spötillverkaren Airrus gick ut offentligt och fördömde hans handlingar och hans signaturspöserie togs ur sortimentet och överblivna spön skänktes bort till välgörenhet. Airrus publicerade en talande bild på ett av hans spön med en stor trekrok genom ett av hans signaturspön. En tydlig referens till ryckfiske! Sportfiskeskribenten Kellen Ellis har gjort ett imponerande arbete med att avslöja den mörka sanningen om en sportfiskare som hyllats som en hjälte under många år! Hela historien kan du läsa på SD Fish! The Dark Secret of “America’s Big Bass Guru”. Se nedan när Kellen Ellis gästar Bass Talk live och pratar om sin grävande journalistik som fick Mike Long på fall.

I SVERIGE

Ja, en fascinerande historia om fusk inom sportfisket som får en att fundera på om och hur det även sker i Sverige? Vi är inte i närheten av dom prispengar eller den tävlingsnivå som finns i tex USA men fusk är inte bara ekonomiskt motiverat. Det handlar lika mycket om ego och ”kändis status”. Vi har tex genom åren sett märkliga försök att tex hävda svenskt rekord på abborre, den s.k. Kottla-abborren där en person från Stockholm hävdade att han tagit inte mindre än två abborrar över det svenska rekordet, kanske tre, allt är mycket förvirrande. Dessutom lyckades han anmäla gäddor över det svenska rekordet till lokala sajter… Inga av fiskarna kunde styrkas utan avslöjades som bluff via hans eget manipulerade fotomaterial och orimligheten i många av omständigheterna kring fångsterna. Han fick initialt ett kändisskap då hans fiskar uppmärksammades i riksmedia och hyllades av okunniga skribenter. Det är heller inte så många år sedan det mång åriga svenska rekordet på gädda ströks, en fisk på 22 500 gram, 130 cm, fångad i Mälaren, efter att vittnen berättat om felaktig vikt och en ny rimlighetsbedömning av fisken gjorts av Sportfiskarna. Det ska tilläggas att kraven idag är helt annorlunda än för bara några år sedan på dokumentation kring svenska rekord och seriösa svenska sportfiskare är i regel väldigt noggranna. Fredrik Johanssons svenska rekord på 21 070 gram är väl dokumenterat och hyllat! Det har pratats i tävlingskretsar om fusk även i Sverige många gånger, även fusk på tävlingar med hög status där berömmelse, varumärkes exponering och i viss mån pengar sannolikt fått svenska sportfiskare att glömma all heder och moral. Ta gärna kontakt med FishEco om du har erfarenhet av fusk, allt behandlas anonymt…

Påstådda rekordabborrar som aldrig godkändes.

Georg Lööfs tidigare Svenska rekord som ströks.

Ett väldokumenterat Svenskt gäddrekord på 21 070 g.

ALL TOGETHER NOW

ONE-BOAT NETWORK ULTREX

360 IMAGING

I-PILOT LINK

HELIX 10 MEGA

AUTOCHART LIVE

TALON 8 ft

HELIX 12 MEGA

Humminbird och Minn Kota har tillsammans skapat ett nätverk där enheterna pratar med varandra och delar data. Låt Humminbird GPS/ekolod styra din Minn Kota elmotor, skapa ankringsplatser, följa djupkurvor skapade i AutoChart Live för att nämna några funktioner. Du kan till och med aktivera Talon ankringssystem trådlöst direkt från skärmen.

Abu Garcia Rocksweeper 6’9” 10-30 g JAN OLSSON

JAN OLSSON & OVE FREDRIKSSON

Påkostat abborspö med lyxkänsla. Förr förra året på Pike Open i Västervik smög Henke Karlén, säljare på Abu, upp bakom mig och sa att jag skulle få känna på riktiga grejor. Rocksweeper hade anlänt och jag fick känna och klämma men inte mer. Spöserien hade inte introducerats och han ville nog bara sukta mig lite. Nu har jag också fått fiska med ett av dessa prestigespön från Abu Garcia.

Design och material

Som ett flertal av Abus senaste spöserier pratar vi design och materialmässigt om en spön i framkant av utvecklingen. Lite minimalism parat med futurism, ganska diskret utan lull-lull men samtidigt elegant. Totalt finns det fjorton olika spön i Rocksweeper-serien, alla byggda med Powerlux nano bindmedelsteknik, ett sätt att ”limma” kolfibret starkare och lättare än någonsin tidigare. Just

Rocksweeperklingorna har den högsta Powerluxmärkningen (1000) av tre olika nivåer. Klingan är matt grå med svarta klarlackade lindningar. Rullfästet är ett av Fujis mer påkostade ”soft touch”, lättat med exponerad klinga ovan och under rullen och en liten brygga högst upp som ligger fint mot handflatan och tumvecket. Främre lilla handtaget framför rullfästet är täckt med kork och bakhandtaget är gjort i foam med en förstärkt plastbutt. På några ställen finns små diskreta inslag av guld i slutet av lindningarna runt handtag och butt. Totalt finns åtta enbenta spöringar inkl toppögla från Fuji (SiC) hård keramik kraftigt förenklat. En superenkel men helt ok krok/ beteshållare finns monterad, bra där. Rocksweeper är tvådelat men inte på hälften utan delas i brytet mellan klinga och handtag. Det blir allt vanligare. Smart, jag gillar det. Ett bra sätt att minska längden utan att störa klingans aktion med en holk eller annan delning, nackdelen är ju självklart att spöet ändå blir ganska långt nedplockat vid transport eller förvaring men med 6’9” i längd är det inte ett problem.

Enkel perfekt krokhållare!

Förstärkt butt.

Fuji SIC kvalitetsringar.

Ett av marknadens skönaste rullhandtag.

Nanoteknik i klingan.

Tvådelat i handtaget.

Omdöme

Vi tar det direkt, det här är ett spö som kostar lite mer än andra. Skälet är enkelt, det är ett av marknadens bästa jiggspön, inte tu tal om det. Lätt, långkastande, distinkt och hyperkänsligt. Jag har fångat massor med abborrar och ett gäng gösar med toppar upp till tre kanske fyra kilo under sommaren och hösten och blivit riktigt imponerad av klingan. Kraft och precision utan att pruta på känslighet. Rullfästet med sin lilla brygga ovanpå har snabbt blivit en favorit, spöet ligger perfekt i handen på mig.

Sammanfattning

Ett spö som ligger perfekt i handen, känsligt och lätt men samtidigt med massor av kraft. Påkostat men inte pråligt, känns verkligen lyxigt att fiska med.

Plus

• Klingan är elektrisk! (högsta betyg) • Massor av kraft • Diskret elegant • Grymt skönt grepp över rullen • Enkel bra krokhållare!

Minus

• Enbenta ringar är en styggelse!

Fakta

Tillverkare: Abu Garcia Längd: 6’9” – 206 cm Angiven kastvikt: 10-30 gram Spöets vikt: 123 gram Antal ringar: 8 st inkl. toppögla Sektioner: 2-delat vid handtaget Material i handtag: Kork och EVA Pris: rek 3.499 kr Mer info: Napp och Nytt

En LIVEfiskad storabborre på Rocksweeper!

Abu Garcia

IKE Signature

IKE’s urläckra signaturserie är designad specifikt för den Europeiska marknaden och täcker allt sötvattensfiske från abborre, till gös och tyngre gäddfiske. Powerlux™ 300-teknologi i klingan gör den lätt och stark. Rullfäste från Fuji, spöringar i toppkvalitet och en extremt cool kosmetik gör den här spöserien något utöver det vanliga.

Rek. kampanjpris fr: 1799:www.abugarcia.com

Abu Garcia

Revo IKE

Revo IKE är designad i samarbete med bassfiskaren Mike Iaconelli för att möta de tuffa krav på komfort, kraft och fart som en professionell fiskare har. Utöver superb prestanda har rullarna även en design utöver det vanliga, som verkligen sticker ut! Lågprofilrullen kommer i vänstervevat utförande med utväxling 6,6:1 eller 8,0:1. Haspelrullen finns i storlek 20 och 30.

Rek. kampanjpris: 2499:www.abugarcia.com

Berkley

Snap Jigs

Fusion19 Snap Jig är mer än bara ett jigghuvud. Sätt på din favoritjigg och fiska den vertikalt från båten eller isen, eller kasta ut och jigga hem. Vingarna gör så att betet glider ut oregelbundet åt sidorna, både på vägen upp och ned. I den lilla öglan på undersidan kan du fästa stingers eller spinnarblad. Finns i vikter från 5 g upp till 21 g med krokstorlek från 1/0 till 6/0.

Rek. pris 2-pack: 119:www.berkley-fishing.com

Spro

Freestyle Slider

Ett halvteleskopiskt spö som längden regleras i handtagsdelen. Med detta så bibehåller man en mycket känslig toppdel och rejäl ryggrad i klingan. Man får ett spö som är lätt att transportera och ha med sig vid olika tillfällen. Spöet är klassat för beten från 10 till 30 gram. Passar utmärkt till många olika beten och fiskemetoder. Spöets längd ihopfällt är 88 cm och utdragen längd är 210 cm.

Rek. pris 1399:www.wiggler.se

Wiggler

Hurricane Braid Multicolor

En 8 trådig flerfärgad lina som har en rund profil. Passar utmärkt vid fiske där man vill ha koll på hur mycket lina man har ute. Finns i 3 olika dimensioner. 0,26 (21,3 kg) , 0,32 (31,3 kg) ,0,38 (40,4 kg). 450 meter per spole.

Rek. pris 449:www.wiggler.se

Strike Pro

Buster Jerk 15 år!

Buster Jerk fyller 15-år! Det firar CWC med att ge ut en specialutgåva av tre stycken upphottade originalfärger från 2004. Orange Tiger, Mascara & Orange Belly Perch. De två sista hade hvudroller i fångsten av dom fantastiska megagäddorna i filmen Gäddfeber!

Rek. pris 595:www.cwcab.se

Hobie

Passport 12

Passport byggs i Frankrike och är en fantastiskt trevlig och smidig fiskekajak för dig som velat testa på och börja med kajakfiske för ett riktigt bra pris. Kajaken är 12 fot lång och 86 centimeter bred. En vinnande dimension för den sportfiskaren som önskar att ha möjligheter att stå upp och fiska men samtidigt få med dig utrustning som en crate eller Livewell utan att tumma på packutrymme. Passport kommer i två färger, slate och seagrass.

Rek. pris 18499:www.kayakstore.se

Hobie

Pro Angler 360

Världsnyhet!! Vinnaren på ICAST 2019. Detta är kajaken som tagit världen med storm. Hobie har utvecklat helt nya Mirage Drive 360 som kommer revolutionera ditt sätt att använda en kajak och se på ditt fiske. 360 systemet är one of a kind och släpps exklusivt till nya Pro Angler serien under hösten 2019. Den kommer endast komma i färgen nya Artic Blue Camo och i färgen Amazon Green Camo. Detta är den ultimata sportfiskekajaken som kommer ta ditt fiske till nya höjder.

www.kayakstore.se

PERFEKT KYLBOX FÖR FÅNGSTEN

DOMETIC COOL-ICE CI 42

BFT Lizzard X Perch 7’6” -30 g Adam Orre Signature Series JAN OLSSON

JAN OLSSON & OVE FREDRIKSSON

Förstärkt butt!

En hyfsad gös på Orres Lizzard!

Microwave guides och titanringar.

Kraftfullt abborrspö. Det här är det andra spöet i nya Lizzard serien jag testar. En helt ny spösatsning från CWC med ett flertal gäddspön och tre stycken abborrspön. Alla abborrkäpparna med Adam Orre som utvecklare, Adam Orre Signature series med andra ord. Spöet har följt mig från i våras och är kanske årets mest vältestade abborrspö som fått hänga med på allt från livefisken till tävling.

Design och material

Det här är ett ”mörkt” spö. Allt i svart och grått med några enstaka små detaljer i silver. Klingan är tvådelad på mitten, klassisk spigott-holk, med en rå oslipad men lackad klinga i svart/mörkgrått, det finns ytterligare förstärkning med krysslindad grafit ”X wrap compression carbon tape” över hela klingan. Förstärker och motverkar att grafiten vrider sig under belastning. Exakt vilken grafit som använts framgår inte.

Spöet har 10 st ringar, inkl toppögla. Alla enbenta ringar i titan och första ringen är av microwavemodell. Lindningarna är helt svarta. Handtagen är små och det bakre är gjort i gummi, samma som på gäddspöna, med exponerad klinga fram till rullfästet. Rullfästet från American Tackle är minimalistiskt och lättat med en liten ergonomisk båge mot handflatan. Jo, det finns en bra krokhållare av ”snap” modell, rättvänd också (internt skämt).

Omdöme

Ok, det här lite av abborrspönas pansarvagn. Ett spö gjort kompromisslöst för att vara kraftfullt. En ryggrad som pallar för det mesta, ändå känsligt men självklart är det lite av finessgrejen som får stryka på foten när man bygger tuffa spön. Jag älskar gummihandtagen både på gäddspöna och abborrspöna. Spöet väger också lite mer än vanligt, 132 gram. Det kastar lätt 30 gram, och dessutom långt. Jag har fångat ett gäng förleksgösar förutom abborre och ett antal misstagsgäddor, och vill nog säga att det blivit lite av en favorit för det tyngre abborrfisket och för det djupare fisket efter tex kräftabborre. För er som gillar att jigga gös med haspel är det en fullträff. Bra jobbat Adam Orre och CWC!

Tvådelat på mitten spigottholkar.

Plus

• Kraftfullt som mycket få abborrspön • Kastar långt • Påkostat • Snyggt • Bra krokhållare!

Minus

• Enbenta ringar är en styggelse!

Fakta

Tillverkare: Catch With Care Längd: 7’6” – 228 cm Angiven kastvikt: upp till 30 gram Spöets vikt: 132 gram Antal ringar: 10 st inkl. toppögla Sektioner: 2-delat på mitten Pris: rek 3.395 kr Mer info: www.cwcab.com

Skönt lättat handtag!

Exponerad klinga.

Haunter Vännäs Byxa CHRISTIAN OTTOSSON

Genomtänkta byxor. Jag har haft förmånen att få testa Haunter Vännäs byxan ett tag nu och tänkte dela med mig av mina tankar om dem. Byxorna har flera fina funktioner och de har blivit hårt testade för att se vad de klarar av. Jag har främst använt dem vid mitt fiske utmed några Svenska åar, men dessa byxor är riktigt bra även till er som fiskar från båt. Men mer om det längre fram! Smarta kardborreband gör det enkelt att justera midjan.

Funktion

Haunter Vännäs byxan är riktigt slitstark, det känns direkt. Den har 4-vägsstretch vilket är skönt när man rör sig mycket men även när man sitter och står, eller böjer sig ned. Just böja sig ned, sitta och stå upp, det blir många sådana rörelser i en båt under en dags fiske. Så här kommer verkligen dessa byxor in i sitt rätta element! Byxan har också dragkedjor på låren med ventilationsnät för de lite varmare dagarna. Eller om man har gått en längre sträcka och fått upp pulsen. De har utöver 4-vägsstretch förstärkta benslut och på framsida lår, just detta gör de väldigt slitstarka som jag nämnde tidigare. Haunter Vännäs har även förböjda knän för bra rörlighet och så har de riktigt smarta kardborreband för att enkelt kunna justera byxan i midjan. På så vis kan man få en riktigt bra passform! Storleksmässigt är det normalstora, tänk jeansstorlek. Men just för att man kan justera midjan så kan det vara bra att gå upp en storlek om man under de lite kallare månaderna vill få plats med ett par underställsbyxor. Byxorna har fyra stycken fickor fram på benen och alla är försedda med dragkedjor, sen finns det vanliga fickor fram och två bakfickor med dragkedja. Vid bensluten finns det fyra olika knappar för att kunna justera passformen beroende på vilka skor man har på sig. Byxorna har också krokar för att sätta fast kängorna om man vill det.

Ventilationsluckor på låren är skönt.

Knappar för att justera benslutet.

Något tightare passform än många andra friluftsbyxor.

Utöver allt detta så är de även vattenavvisande! Byxorna finns i flera olika färgkombinationer som till exempel grå/svart, kakhi/svart och grön/svart. Haunter Vännäs byxan finns i dam- och herrmodell.

Omdöme

Som sagt, dessa byxorna har mycket funktion och är väldigt genomtänkta. De är bekväma och har en lite smalare passform än vad andra friluftsbyxor brukar ha, eller man kanske ska säga att de har en normal passform. Men för den delen känns de inte tighta, utan man kan med enkelhet röra sig obehindrat i dem. Jag gillar att de står emot både smuts och till viss del vatten. Man kan till exempel sätta sig på knä mot marken utan att bli blöt direkt, man kan röra sig i lite fuktigt gräs utan att benen blir dyngsura. Och fiskar man mycket från land så är det inget roligt att efter ett tag gå runt i blöta eller fuktiga byxor. Sen kan man som sagt justera byxorna i midjan, detta är en riktigt smart och smidig lösning som gör att man kan välja bort bältet. Skulle byxorna börja glida ned lite så spänner man bara om kardborrebanden i midjan och de sitter bra igen. Riktigt smidigt! Haunter Vännäs har förstärkningar i sömmarna vid fickor och hällor som ökar livslängden på dem, vilket såklart är riktigt bra. Blixtlåsen på byxorna öppnas och stängs väldigt lätt med en hand, de har inte krånglat en enda gång för mig eller fastnat i tyget som kan hända ibland. Riktigt irriterande om man bara har en hand ledig och behöver något i fickan! Som jag nämnde innan så står de emot smuts bra vilket jag uppskattar som ofta rör mig utmed åar och går igenom buskar, vass, leriga åkrar med mera. Då vill man ha ett par byxor som tål lite slit och släng och det gör verkligen dessa! Haunter Vännäs byxan är väldigt prisvärd, man får riktigt bra friluftsbyxor för pengarna!

Plus

• Väldigt slitstarka. • Kardborreband i midjan för enkel justering av passformen. • Smidiga och bekväma. • Många funktioner och en väldigt genomtänkt byxa. • Prisvärda.

Minus

• Det jag kan sakna är dubbla knappar i midjan. Det vill säga en tryckknapp och en genomgående. Detta gör så att man slipper trycket som blir från en knapp när man rör sig mycket.

Fakta

Tillverkare: Haunter Modell: Vännäs Material: Nylon, bomull och Spandexväv Pris: rek 899 kr

Byxorna har testats flitigt längs med åarna i sommar.

Vännäs är vattenavvisande och står emot smuts bra.

DAIWA REVROS LT 1000, 2500, 3000

DRÖMSPÖN TILL DRÖMPRIS

GOLDEN PREDATOR Savage Gear Golden Predator är en ny spöserie som byggs på Japansk fjäderlätt Torayklinga som spöar upp det mesta när det gäller känsla och design. Om du fiskar enligt AFOTL principen hjälper dig detta spö med drömfångsten. Du kommer känna minsta stöt på betet. 100% nöjd-garanti lämnas.

Vi är otroligt stolta över vår egen Daiwa Revros LT! Låt inte priset lura dig detta är en superulle med Daiwas nya LT teknologi. Mindre kropp ger reducerad vikt och i detta fall även ökad bromstyrka.

Spara 250:-

745:-

Snyggast, lättast & starkast i klassen!

Rek. pris: 995:-

Egen Interfiskemodell

7’ 5-25 GR

SPARA

100-LAPPAR!

JAPANSK TORAYKLINGA

799:Rek. pris: 999:-

8’ 7-35 GR

899:Rek. pris: 1.099:-

8’ 30-90 GR

999:-

CYBER VIBE

99:-

9 gr

Red Head Silver

Yellow Black OB

Blue SIlver OB

Silver Green Tiger

Perch Red Tiger

Black Silver Pearl

Finn OB

Grey Shadow

Rek. pris: 1.199:-

BARA HOS INTERFIS KE

SVERIGES STÖRSTA SPORTFISKEKEDJA Från Ystad till Kiruna - hitta din butik på interfiske.com

Följ oss på Facebook

SPORTFISKET SKA TÅLA ATT GRANSKAS AV ANDRA! JAN OLSSON

I Sverige har vi under många år varit i stort sett förskonade från kritik för vårt sportfiske, och kanske allt för vårt catch and release fiske. I andra länder har djurrättsorganisationer och andra stundtals gått ganska hårt åt sportfisket. Allt från protester i media till vandalisering av sportfiskebutiker och i förlängningen en lagstiftning som uppmuntrar att all fisk avlivas under sportfiske.

En magisk abborre på bara 43 cm men 1970 gram! En alldeles för viktig fisk för att inte returnera…

Vad vi sportfiskare är dåliga på att förmedla

är vad som driver oss att sportfiska. Det är inte helt enkelt att förklara vår ”sport” för andra men det hindrar inte att vi borde försöka och kanske framför allt försöka vara eniga i någon form av beskrivning i var och varför vi så njutningsfullt fiskar, och ibland också returnerar fisken. Jag gjorde ett försök för några år sedan, de tankarna har mognat och utvecklats till denna artikel… För att kritisera oss som sportfiskekollektiv som ”utomstående” är det rimligt att våra kritiker förstår de drivkrafter som ligger bakom vårt intresse och vår passion. Med förståelse behöver inte alltid

komma acceptans, det ska man vara medveten om. Det är ännu ett skäl till att hitta en gemensam förklaring till det märkliga att vi älskar att fiska. Jag är själv uppvuxen i en extrem sportfamilj där jag betraktades som det ”svarta fåret”. Missförstå mig inte, vi hade massor gemensamt och mycket kärlek men likväl som jag inte fattade min brors och min fars intresse för bland annat fotboll, lika konstigt tyckte dom att mitt fiske var. Ingen av oss kunde faktiskt sätta ord eller förklara varför vi brann så hårt för det vi gillade… Jag ska grotta lite i vad jag tror är essensen i denna starka kraft som driver kanske en och en

halv miljon svenskar att sportfiska varje år, jo, något som med stor sannolikhet stammar mycket långt tillbaka i människans historia. Sannolikt samma drivkraft som en gång faktiskt höll oss vid liv, samma drivkraft som motiverade ”fångstmannen” eller ”fångstkvinnan” att jaga eller fiska. För oss som fortfarande har den här genen hårt förankrad i kropp och själ är sportfisket verkligen en passion där ”fångstgenen” får sitt utlopp. Personligen tycker jag kanske att det danska uttrycket bättre beskriver vad vi håller på med, danskarna kallar det ”lystfiskeri”. Att bejaka och få utlopp för lusten/ passionen för sportfisket ger mig och många

FishEcoAnna med en jättevacker förleksgädda, alldeles för viktig fisk för att inte returnera.

andra stor rekreation och många naturupplevelser. När jag själv inte får fiska under en längre tid mår jag faktiskt dåligt, både fysiskt och psykiskt, det är verkligen en drog och jag vet att jag inte är ensam i detta. Kalla oss grottmän eller grottkvinnor, det stör mig inte, men det här går inte att bota vare sig med avvänjning eller piller. Samma drivkrafter finns gemensamt med jakten, faktiskt en av våra få andra stora folkrörelser utöver sportfisket.

Nu till begreppet C&R. Bland sportfiskare,

Älvräddare och naturvänner finns det idag en mycket stor medvetenhet om hot mot allt för många fiskarter och lokala bestånd. I förlängningen faktiskt den biologiska mångfalden. Med medvetenhet om hot menar jag kunskap om kommersiellt överfiske, tjuvfiske, vattenkraft, gruvverksamhet, klimatförändringar, försurning mm. Kampen för fiskens väl och ve drivs oerhört hårt från Sportfiskets håll och på senare år har denna kamp i mångt och mycket breddats till att innefatta alla vattenlevande organismer såsom musslor, insekter, vattenväxter och många fler arter. Några av våra främsta sportfiskare är tillika fiskforskare och eller fiskvårdare. Exempel på sådana personer är Sportfiskarnas Tobias Fränstam, Henrik C Andersson på Länsstyrelsen i Stockholm och Martin Engström på Länsstyrelsen, listan kan göras lång. Det här är människor som har enorm kunskap om fisken och som dagligen omsätter denna kunskap för just fiskens bästa, observera att jag skrev” fiskens bästa” och inte ”sportfiskets bästa” även denna lista kan göras mycket längre. Nu närmar vi oss kärnan. Ett sätt för oss medvetna sportfiskare som både vill värna om starka fiskbestånd och kunna sportfiska är att tillämpa s.k. catch and release. Det innebär att vissa fiskar, t.ex. de som är små, de som är riktigt stora, sällsynta eller t.ex. rombärande honor sätts tillbaka efter

En trad-jiggad gös på 8500 gram, förmodligen skulle den leka vilken sekund som helst! En alldeles för viktig fisk för att inte returnera!

Fisk i mellanstorlek Ă¤r perfekt att Ă¤ta.

fångst. Allt enligt tesen att dessa fiskar är för viktiga för arten för att sluta i grytan. I stället behåller vi en fisk som föda som inte uppfyller något av ovanstående kriterier. För att göra det mer avancerat håller begreppet C&R på att ta plats som ett bra sätt att mäta och förvalta fiskbestånd på.

Fisk är både gott och nyttigt och få sak-

Att se sin första hälleflundra simma tillbaka var magiskt! Vi behöll en mindre för Sushi!

er slår en fisk som dessutom är egenfångad. Man kan kalla det att ”ta av ränta men inte av kapitalet”. Det kan verka konstigt för en utomstående men är fullt logiskt sett i sitt rätta sammanhang. I den här processen är jag övertygad om att fisken upplever obehag i någon grad men mitt behov av fisket som intresse, passion och rekreation är så stort att jag aktivt väljer att fortsätta med det. I förlängningen vill jag påstå att det positiva med sportfisket och sportfiskets engagemang för fisken och mångfalden med råge överväger det obehag återutsatt fisk kan känna. Skulle sportfiskarnas engagemang för fisken och våra vatten inte finnas skulle världen ha berövats ett antal fiskarter och mängder med vatten vara fisktomma. Det är ett faktum som är ganska lätt att kontrollera efter kontakt med t.ex. WWF eller SNF. Viktigt, nöjet i detta kommer INTE från att ha plågat en fisk, tvärtom, nöjet kommer i att efter en lång process av förberedelser överlistat en fiskindivid och att se den simma tillbaka eller ta med den hem som mat om det är lämpligt. Så, för att summera. Andra ska och bör kritisera sportfiskekollektivet, det får vi acceptera och kanske till och med välkomna. När detta sker! Då ska vi vara mycket tydliga med att sportfisket som ett kollektiv har fiskens bästa för sina ögon. Sportfisket ska tåla att granskas av andra. Jan Ohlsson, Sportfiskare i själ och hjärta. Grundare +FishEco

Raymarine DragonďŹ&#x201A;y 7

Raymarine DragonďŹ&#x201A;y 5

4 769 kr

4 029 kr

kombienhet 9 105 kr

47% rabatt

kombienhet 6 775 kr

40% rabatt

happyangler.se

Här hittar du gränser och information för alla Sveriges fiskevårdsområden.

Här hittar du alla fiskeregler för fritidsfiske på kusten och i de fem största sjöarna.

GOLF

FISKE

NIKLAS ELIASSON

Niklas Eliasson, en professionell golfare, lär av sitt tävlande till att födas på nytt som hungrig och entusiastisk gäddtävlingsfiskare. En annorlunda historia om hur man använder sin erfarenhet inom en sport för att lära och utvecklas i en annan… Golf anses av många som den svåraste sporten, många faktorer som teknik, vind, och hur marken ser ut påverkar resultatet efter varje slag. Gäddfiske på ett seriöst sätt där tävlingar eller att jaga PB är viktigt för att må bra upplever jag som än svårare. En golfboll kan man i stor utsträckning påverka med hjälp av den egna förmågan. Att få gäddor på kroken kan med kunskap, rekdagar och en bra känsla av att läsa naturen öka på oddsen avsevärt men trots att man tror sig ha knäckt koden finns det inga som helst garantier. Att som tidigare elitgolfare utan någon som helst erfarenhet av tävlingsfiske tro att det nästan är samma sak som att bondtrolla från en liten eka och håva upp fisk stup i kvarten var med facit i hand brutalt fel. Många gillar att åka ut på en spegelblank sjö med en termos nybryggt kaffe och egentligen inte bry sig om det hugger är väl en tjusning och själslig rehab. Jag tycker givetvis att den sortens fiske är underbart också. Men för oss som vill ha lite extra krydda och ger järnet i alla möjliga tävlingsmoment och älskar när nerverna är utanpå skinnet. T.ex en fisketävling där en ganska liten gädda kan vara skillnad mellan succé eller fiasko, en golftävling, 5-kamp på Liseberg eller kanske en pokerturnering med kompisgänget. Med 1000-tals timmars träning blir det svåra lite enklare, det är nog en gemensam nämnare inom allt som handlar om prestation. Finns det då något som knyter samman elitgolf och tävlingsfiske? Med en bakgrund som tävlingsspelare och nygammalt intresse för fiske, framförallt nu efter

Det gäller att ha ordning på prylarna inför tävlingen. gädda har tävlingsdjävulen börjat titta ut igen några år efter avslutad satsning mot ära och berömmelse på golfbanan.

DAGS FÖR FISKETÄVLING

Går det då att dra nytta av 10 års professionellt golftävlande på de nordiska golftourerna när det ska fyllas papper när man ska försöka krypa in under skinnet på våra gäddor? Svaret är: JA I maj 2018 fick jag möjligheten att vara med Team Vallda Fishing på Pike Challenge på Anten utanför Alingsås. Den enda erfarenheten av gäddfiske var ett stort antal timmars tittande på YouTube och

endast ett fåtal pass efter gädda med ett spö i handen. Två heldagars fiske väntade och en stor förväntan på att få prestera nu när det äntligen var dags för Tävling. Jag litade givetvis på mina teamkamrater med mycket rutin från sjön som lagt upp en plan och mitt deltagande var mer som kastmaskin och en tredje möjlighet att kroka gädda. Starten gick och snabbt landades första fisken för teamet, förväntningarna rusade iväg men efter två dagar hade jag bidragit med noll fiskar. Med ett tilltufsat självförtroende var det dags för prisutdelning. Tröstpris är inget vanligt inslag vid proffstävlingar i golf men när det tävlas i fiske är det lite mer

gemytlighet och en härlig sammanhållning mellan de olika lagen trots att det är blodigt allvar och kastlängder mellan båtar räknas i centimeter. Vi var ett tiotal uppgivna som nollat och försökte dölja missnöjet. Glädjen i fiaskot resulterade i ett fint Shimano Beastmaster och en Curadorulle sponsrat av Normark. Det priset lyfte hela mitt gäddfiske då jag endast vågat köra med haspel innan.

FISKLÖSA TIMMAR

Året 2019 startade med kval i CWC Sportfishmasters i Lygnern fast i ett nybildat Team Panik med

De sista förberedelserna tidigt på morgonen innan tävlingsstart.

Patrik Blennerstedt som har mycket mer rutin än mig. Putte lurade upp två godkända fiskar och med en åttonde plats var semifinalen var räddad. Samma resultat för mig igen noll fisk och vi körde till Anten helgen efter och en supertrög helg gav endast en godkänd fisk i båten. Samma närmast otroliga noll godkända för egen del. Med 40!! timmars tävlingsfiske och noll godkända var det ingen rolig hemresa. Glädjen att fiska och tävla var ändå stor och med golfhjärnan igång då man endast kan påverka nästa slag och inte tre hål framåt var det bara att ta nya tag och inte se längre fram än nästa kast och orka vara totalt fokuserad OM det skulle hugga.

I slutet på Juni anordnades en välgörenhetstävling av Team Westerberg #fiskemotcancer i Lygnern utanför Kungsbacka. Känslan innan tävling har alltid varit det samma oavsett om det gäller klubba eller spö. Lätt nervös i början och mycket taggad inför uppgiften. Med overkligt fina sponsrade priser som en takbåt med elmotor i förstapris, guideturer, hemgjorda beten, presentkort mm skulle det smidas en strategi för bästa resultat. Innan avslöjandet för hur tävlingen gick kommer nu de likheter som jag kunnat använda för att snabba på utvecklingen som tävlingsfiskare. Golf är ett strategispel där man efter egna fär-

digheter och förutsättningar ska ta sig runt banan på ett smart och enkelt sätt på så få slag som möjligt. Normalt på Tourtävlingar är det 156 startande men det gäller att inte ägna en tanke åt hur det går för de andra utan att vinna matchen mot varje hål tills rundan är klar. Tävlingsfiske för mig är att man efter egna kunskaper och förutsättningar lägger upp en strategi för dagen så att man maximerar chansen att fånga så många långa fiskar som möjligt. Det ger en extra nerv och stress när man kan se de andra lagens resultat men egentligen borde appen vara släckt tills prisutdelningen. Det spelar ju ingen som helst roll hur de andra fiskar om man orkar köra efter planen oavsett hur det går, så får man reflektera och utvärdera resultatet efteråt för att nästa gång lägga upp en bättre strategi. Team Panik med en budget som nästan kan finansieras med pantburkar måste verkligen lägga upp planen efter förutsättningar då vår lilla båt maxar 6 knop. Vi kan inte ge oss ut i grov sjö eller slösa bort dyrbar fisketid på transport mellan olika platser. Vi har därför valt att göra tvärtemot merparten av motståndarlagen, på med elmotorn och börja fiska direkt. Med den taktiken har vi ofta fått vara relativt ensamma vid de platser som verkat vara bra i närområdet. De sista åren när jag tävlade i golf fungerade inte drivern på ett önskvärt sätt vilket tvingade mig till alternativa lösningar för att kunna tävla konkurrenskraftigt. Det blev att välja klubbor från utslagen som kändes trygga och ändå levererade en bra position för nästa slag. Precis samma sak gäller på sjön nu då vår båt inte har en chans mot många av de båtar som liknar ett mindre rymdskepp. Innan en golftävling spelas banan minst en gång för att få en känsla för greener, den normala vinden, bästa placering av utslag och en mängd fler faktorer som hjälper till att maximera ett resultat. Man köper en banguide där 100-tals mått är upp-

En riktig gäddräcer som Team Panik fiskar ifrån. mätta för att hjälpa spelaren. Till det en backupplan om förutsättningar som ändrad vindriktning, regn mm inträffar. Innan en fisketävling ska det tittas på djupkartor. Se, de senaste dagarnas vindriktning, försöka lokalisera betesfisk och vattentemp mm. Även en backupplan om det blir ändrade yttre förutsättningar. Inom golfen handlar teknikträning bl.a om att video filma sin sving och jämföra med bättre spelare för att finslipa sina färdigheter för att enklare slå så bra slag som möjligt. När det gäller tävlingsfiske har jag använt FishBrain, CMap Genesis och den utan tvekan största informationskällan YouTube. Utan alla gratisprogram hade det tagit många år av hårt jobb på vattnet för att ta del av tips och tankar som bara är ett knapptryck bort. Så tack FishEco Live, Pikefight, Gäddfemman, Fly vs Jerk och alla andra fantastiska produktioner som hjälper oss nya att snabbare komma närmare de som gått den långa vägen och gjort grovjobbet i båtarna.

HÅLL DIG TILL PLANEN

Nu tillbaka till tävlingen på Lygnern, eller rättare sagt Lygnern och Sundsjön som sitter ihop via en 500 meter lång kanal. Lygnern är en sjö som är ca två mil lång och uppskattningsvis två km bred, alltså en relativt stor sjö som sägs vara svår och supertrög när det gäller gäddfiske. Sundsjön är en liten pöl i jämförelse. Med vår båt på start linjen har vi vid båda tävlingarna där i år valt att inte ens starta bensinmotorn utan att hoppats att några stora gäddor valt att simma i Sundsjön då det känts säkrare och bättre då vi kunnat reka där några gånger. Med 16 timmars fiske har vi kört bensinmotor max åtta minuter totalt. Fyra timmar in i tävlingen var det blankt på pappret och vi var minuter från att göra det förbjudna, lämna planen och testa sundet eller ge oss ut på Lygnern trots hård vind. Som en skänk från nordiska mytologins fiskegud Njord händer det, ett hugg på tävling. Efter några

sekunder går hon upp i ytan och vi ser att det är en stor fisk som tagit min McRubber Jr. Stresspåslaget och pulsökningen var grymt och det kändes igen från golftävlingar då en bra placering var inom räckhåll. Med ord från Fränstam, Svartzonker, Trumman och andra profiler inom gäddfisket i bakhuvudet var det bara att hålla ner spötoppen mot vattenytan, pressa in fisken hårt dels för att inte ge den en chans att skaka sig loss och för att minimera mjölksyran hos fisken då vattentemperaturen var runt 20 grader. Efter en fight med två kortare rusningar låg hon i håven 103 cm och 7,4 kg. Nytt PB då det tidigare var 93 cm med okänd vikt. Lyckan var total och efter att hon simmat iväg tittade vi på resultatlistan, längsta fisk halvvägs in i tävlingen och en placering i mitten av fältet. Ett nytt snabbt beslut om att vi håller oss till grundplanen var inte speciellt svårt att ta. Inom en timma krokades en 84 cm, när det var två timmar kvar släcktes resultatlistan ner och vi låg då på en femteplats. Med en timma kvar av tävlingen kom en 58 cm och vi tänkte att med lite tur hjälper den sista fisken oss att klättra något steg i listan. Det märkliga denna gång när jag med flytet på min sida tagit alla tre fiskarna kände att det var en grym laginsats istället för de tidigare tävlingarna känt att jag inte bidragit med något alls. Det är väl lättare att vara ödmjuk i medgång än motgång. Detta visar att antalet timmar och kast gör att man kommer ett steg närmare målet då en fisk över 100 cm varit årets mål.

HÖJT SJÄLVFÖRTROENDE

När priserna skulle delas ut räckte de tre fiskarna till en andraplats då ett mixteam från Team Vallda och Tajtlajn var enda lag som fått fem godkända fiskar. Lätt chockade vann vi en guidetur med Blekingesportfiske, väskor, beten mm men att nå

Första godkända tävlingsfisken som var tävlingens längsta fisk och PB, 103 cm och 7,4 kg.

pallplats var mer än tillräckligt för självförtroendet. Som bonus stod sig 103 cm som tävlingens längsta fisk den resterande tiden och mer beten från CPW Lures, presentkort på Gesons och en guidad heldag sponsrad av Team Westgear-Leech inkasserades. Prylar och beten kan man inte få för mycket av men de två turerna som ska planeras in kommer att ge en helt ny dimension på gäddfisket då varje litet tips kommer öka chanserna att bli en

bättre tävlingsfiskare. Man behöver alltså inte ha de snabbaste båtarna, talons mm (även om det såklart hjälper) om man tänker lite annorlunda och har flytet på sin sida. Skitfiske på er hoppas vi ses på sjön och följ oss gärna på instagram @teampanikfishing Niklas Eliasson, Team Panik Fishing

I BUTIK NU!

REVO IKE HASPEL

STORLEK 20/30 • 9 KULLAGER • AMGEARING™ • K-CLUTCH-BACKSPÄRR

REVO IKE LÅGPROFIL

UTVÄXLING 6,6:1/8,0:1 • 10 KULLAGER • IVCB-6L™-KASTBROMS

Daiwa Prorex E 702 LF Dropshot LARS NYLANDER @HETSFISKARN

Prisvärt jiggspö med finessekänsla!

Greppvänligt rullfästa med blottad klinga.

Spöringar från Fuji.

Prorex E 702 LF Dropshot är ett allround jiggspö med finessekänsla, för allt från dropshot till det medeltunga abborrjiggandet. Det är lätt, balanserat och känslan är i klass med betydligt dyrare spön. Trenderna går som bekant starka när det gäller sportfiskeutrustning, och det är svårt att inte påverkas. Därför kändes det skönt att, efter ett par multirulledominerade säsonger, få testa ett hederligt haspelspö till abborrfisket. För hur fin feelingen är med multi så gör en haspelutrustning jobbet lika bra. Kastar längre och man riskerar inte att vaska bort beten i ögonblick av tappat fokus och plötsliga vindbyar. Spöet är ett Daiwa med beteckningen Prorex E 702 LF Dropshot. Min tidigare erfarenhet av produktgruppen Prorex var en recensension av ett Prorex AGS gäddspö, vilket imponerade med sina påkostade komponenter och avskalade lätthet. Så bara att se Prorex-texten på spöfodralet byggde upp förväntningarna. Prorex E Dropshot har inte samma top of the line-komponenter som AGSspöet, vilket är självklart då det kostar betydligt mindre. Angivet pris är 1145 kronor men det kan hittas för strax under tusenlappen i diverse webbshopar.

Design och material

Längden är 7 fot och angiven kastvikt är 3-21 gram. Spöet är tvådelat och har snabb aktion. Det lilla bakhandtaget är i EVA, medan rullfästet från Fuji är i plast, inte särskilt exklusiv känsla men ergonomiskt och greppvänligt. Även spöringarna är Fuji. Färgen på klingan är lila, vilket åtminstone jag tycker är snyggt. Liksom designen i övrigt som känns modern.

Som namnet vittnar om är det här spöet utvecklat för dropshot. Jag har dock använt det mestadels till traditionellt jiggfiske med jiggskalle. Anledningen är att jag inte är någon stor dropshottare. Jag sizar hellre ner och kör lättare skallar när det krävs långsammare presentation, eller möjligen Carolina. Det funkar toppen, till små och medeltunga jig-

gar. Spöet är lätt, balanserat, rappt men med en närvarande finessekänsla. Känslan kommer dock till priset av att spöet inte klarar de rejälaste abborrjiggarna och tunga skallar. Men det är inga konstigheter med det, angiven kastvikt är 3-21 gram så det lovar inte annat heller. Men söker du ett allroundspö för allt jiggfiske ska du välja ett lite kralligare spö.

Omdöme

Som jag skrev fiskar jag inte jättemycket dropshot. Dock ska sägas att det blivit mer medan jag haft det här spöet. Mina tidigare dropshotspön har haft mjuk topp, vilket jag inte riktigt gillat. Det blir mer direkt känsla och bättre mothugg med Prorexspöets styvare men ändå känsliga topp, även vid riktigt dropshot-fiske. Jag tycker också man regi strerar huggen minst lika bra genom att titta på linan istället för på en alltför mjuk spötopp. Prorex Dropshot kastar bra och ryggraden är tillräcklig för att kroka. Men mest utmärkande är känslan, både av betet när du jiggar och av fisken vid drill. Det är ett spö som det verkligen är roligt att fiska med och jag slås gång på gång av att det känns betydligt dyrare än vad det faktiskt är.

Plus

• Finessekänslan, även med medeltunga jiggar. • Väl valda komponenter för att ge “pang för pengen”. • Utseendet.

Minus

• “Plastigt” rullfäste.

Fakta

Tillverkare: Daiwa Längd: 7 fot 213 cm Angiven kastvikt: 7-21 gram Spöets vikt: 104 gram Antal ringar: 7 st inkl. toppögla Sektioner: 2-delat på mitten Pris: rek 1.145 kr Mer info: www.daiwa.com

Abborre fångad med Prorex E 702 LF Dropshot vid kajakfiske.

UPP TILL kr

1200 C A S H B AC K

PÅ ELITE TI - OCH HOOK -PLOTTRAR 2

12-tumsenheter

1200 k r

9-tumsenheter

900 kr

7-tumsenheter

700 k r

5-tumsenheter

5 0 0 kr

Köp ett Elite Ti2- eller HOOK2-PLOTTRAR mellan 1 september och 31 oktober 2019 och få upp till 120 euro i cashback Besök: lowrance.com/cashback för mer information och villkor

HÖSTABBORRE FÖRÄNDRINGAR & HUGGSEXOR

JÖRGEN LARSSON JÖRGEN LARSSON & ELIAS NARVELO

Höstens kortare och kallare dagar förändrar dynamiken i våra vatten. När vattentemperaturen sjunker förflyttar sig fisken och uppsöker nya jaktmarker. Höstabborren är glupsk och lyckas du lokalisera uppehållsplatserna kan det verkligen bli jackpott!

Vi har fiskat och letat intensivt i ett par timmar utan att se minsta spår av de stora abborrar som vi vet huserar i sjön. Med undantag för några riktigt små exemplar och några försiktiga dragningar i jiggarna har tidigare fångstgivande platser varit oroväckande öde. Det var några veckor sedan vi besökte vattnet och en period med låga temperaturer och hårda vindar har påskyndat höstens ankomst. På kort tid har vattentemperaturen sjunkit dramatiskt och

ligger nu under tio grader. Senast vi var här stod fisken på 10-15 meters djup och nu har mest troligt våra värsta farhågor besannats. Förmodligen har abborrarna sökt sig ut på ännu djupare vatten i takt med den fallande vattentemperaturen, vilket i värsta fall innebär att vi inte kan fiska på dem utan att de tar skada av tryckförändringarna. Vi har inga exakta fakta, men tidigare erfarenheter har visat att abborrarna tenderar att få problem när de fångas på 12 meter eller djupare vatten.

Eftersom vi bara har några få ljusa kvällstimmar på oss innan mörkret faller börjar goda råd bli dyra. Efter en snabb överläggning bestämmer vi oss för att lägga det sista krutet på ett ställe med några grundtoppar och kanter som snabbt faller mot djupare vatten. Även om ekolodet inte har visat några indikationer på större fisk i området så hoppas vi att de stora abborrarna ska smyga upp mot grundare partier under en eventuell jaktraid i skymningen.

DUBBELHUGG!

Efter ytterligare någon timme utan minsta tecken på större fisk har jag nästan gett upp. Det har börjat skymma och även om jag fortfarande fiskar så har jag tappat tron. Det kommer inte att hända… Det är för mörkt… Det kommer ingen huggperiod… De negativa tankarna maler i mitt huvud. Jag vet inte vad mina kompisar tänker, kanske är de inne på samma spår, men varken Daniel eller Elias visar minsta antydan till att ge upp. De maler på som vanligt medan skämten haglar tätt i båten.

Då plötsligt, utan minsta förvarning, krokar Daniel en bättre fisk några få meter över botten. Hans spö bugar djupt när fisken tar lina och det går inte att ta miste på de typiska knyckarna: Storabborre! Både Elias och jag vet att chansen är stor att ytterligare någon fisk ska hugga när en väl har gått i fällan och sekunder senare står även jag med djup spöböj när en rejäl abborre har tagit jiggen mitt i en snabb vevning mot ytan. Dubbelhugg! Snart kan Daniel och jag posera med varsin fin abborre medan Elias sköter kameran. Efter några bilder återfår det randiga paret sin frihet och jag sätter mig ner med ett leende på läpparna. I samma stund är det Elias tur. Han har snabbt släppt

Höstabborren är både stridbar och huggvillig. Hittar man rätt platser kan fisket vara fantastiskt.

Även om abborren inte är i toppkondition under hösten så finns det goda chanser att överlista riktiga praktexemplar.

I åarna står abborren ofta samlad i lugna bakvatten eller kring strukturer på botten.

ner sin jigg igen och banne mig om han inte krokar ytterligare en fisk. Den pampiga abborren, som är snäppet större än de tidigare, går snart i håven och det blir ytterligare en fotosession. Ivriga efter framgångarna kör vi vidare tills det är helt mörkt men den korta huggperioden är över.

FÖRÄNDRINGARNAS TID

Hösten är en spännande årstid för oss sportfiskare. Inom loppet av ett par månader förvandlas både naturen och våra vatten dramatiskt. Temperaturen sjunker och i de flesta vatten uppsöker fisken nya områden för födosök och så småningom övervintring. Hösten är på många sätt förändringarnas tid. Man brukar säga att abborren följer värmen och det förklarar också de förflyttningar den gör under hösten. När vattentemperaturen börjar falla så sjunker det avkylda ytvattnet efter hand mot botten, medan det varmare vattnet på djupet flyter uppåt. Denna process fortlöper tills hela vattenmassan har blivit nedkyld och når en temperatur på 4 grader. Under den så kallade höstcirkulationen

utplånas alla temperaturskikt och djupa områden som har varit syrefattiga under sommaren blir åter syresatta. Det innebär också att fisken nu kan uppsöka dessa områden. När nedkylningen av vattnet påbörjas lämnar abborren först de grunda partierna. Under tiden som höstcirkulationen pågår kan abborren fortfarande hitta varmare skikt i mellanvattnet, vilket också förklarar varför man ibland kan uppleva intensiva jakter högt upp i vattnet. När hela vattenmassan så småningom är nedkyld återfinns abborren bottennära på djupa slätbottnar eller långt ner på branter och vid djupt liggande grynnor. I takt med att vattentemperaturen sjunker blir abborren också allt mindre benägen att förflytta sig när den går in i ”energisparläge”.

BRÄCKVATTENABBORRAR

Abborrar som lever i havet eller åmynningarnas bräckvatten har inte riktigt samma beteende som sina artfränder i sjöarna. I vissa fall tycks deras beteende till och med gå stick i stäv mot abbor-

rens vandringar till djupare områden i sjöarna. Bräckvattensabborrarna är i regel väldigt flyktiga och rörliga under sommaren och tidigt på hösten. Platser som ena dagen ger fisk kan nästa dag vara helt öde. Vid vissa vindar stryker stora abborrar in i åmynningarna för att jaga och vid en vindkantring kan de försvinna lika snabbt. Abborrar som övervintrar i skärgården uppsöker gärna grunda, växtrika vikar med ett överflöd av föda. De kan också samlas bland bryggor, broar och pålverk i hamnar där enorma stim av mört, löja, id och björkna ofta huserar under hösten. I takt med att vattentemperaturen faller blir abborrens beteende mer förutsägbart. Ju kallare det blir, desto säkrare kan man vara på att platser som håller fisk fortsätter att göra så under en tid. Abborren flyttar sig inte lika mycket och ofta fylls platserna på med allt fler fiskar. Abborrar som under hösten vandrar upp i åarnas sötvatten för att övervintra rör sig gärna grundare och mer landnära intill vass och växtlighet tidigt på säsongen, men när vattnet är nedkylt parkerar de på mer specifika platser. Det kan t ex. vara djupa partier, bakvatten, strömkanter, bakom stora stenar, nedfallna träd eller andra strukturer på botten som ger lä för strömmen.

SÖK SNABBT OCH FISKA ENKELT!

Höstfisket är ofta okomplicerat – vanligt jiggfiske fungerar ofta utmärkt.

Lyckas man lokalisera abborrens uppehållsplatser under hösten kan det verkligen bli jackpott. När fisken koncentreras har man goda chanser att göra fantastiska fångster och mina antalsmässigt bästa abborrfisken, i såväl stilla som strömmande vatten, har jag upplevt under hösten. En annan fördel med höstfisket, så länge det inte blir några dramatiska väderförändringar, är att abborren i regel är tacksamt huggvillig. Under hösten kör jag nästan uteslutande med klassiskt jiggfiske i varierande tempo. Det är en enkel teknik och jag kan snabbt och effektivt täcka mycket vatten i sökandet efter fisk. Skulle abborren mot förmodan vara tjurig brukar man känna någon stöt eller försiktig dragning i jiggen och då kan man exempelvis prova med dropshot eller Carolina istället. En annan teknik vi har använt vid båtfiske på djupt vatten kan beskrivas som någon form av speed jigging. Jiggen släpps till botten, varpå man sätter betet i rörelse med spötoppen. Efter en stund vevar man relativt snabbt upp jiggen ett par meter, stannar och jobbar med spöet igen, innan man åter vevar upp jiggen några meter. Ibland kommer huggen högt upp i vattnet och andra gånger vill abborren ogärna lämna bottenregionen. Här har man stor nytta av ett ekolod för att se hur fisken reagerar på olika beten, tekniker och hastigheter. En annan sak att tänka på under höstfisket är att abborren vid denna tid kan vara våldsamt glupsk när den ska äta upp sig inför vintern. Ibland tycks ett större bete trigga fisken och generellt provar jag mig fram med jiggar som mäter 7-15 cm. Hittar du rätt med storlek, färg och rörelsemönster kan det bli våldsamma huggsexor!

No rod has ever silenced all the variables. No engineer has ever found a way to transfer backcast energy directly into forward accuracy. No angler has ever erased all the doubt from his or her mind. FIRST TIME FOR EVERYTHING.

BIOS AB • Box 106 • 782 23 Malung • Tel 0280 - 44 100 • info@bios.se • www.bios.se

Magazine

F LY O

AGAZI

AGAZI M

AGAZI M Est. 2016

F LY O

Est. 2016

AGAZI

F LY O

Tack

för ert värdefulla stöd och engagemang i vår kamp för bevarande av våra strömmande vattendrag!

Est. 2016

Magazine

Mälardalens Canebyggare

Västerbottens Sportfiskeklubb

STORSJÖ

Fjällturism AB

Bollnäs FVF

KRADDSELE

Samfällighetsförening

Gunnar Westrin • Nordic Footprints • Hultins Sportfiske • Älvdalens Fiskecenter • Hårkan & Långan Jakt och Fiske • Familjen Thyni - Källgården • Lars-Göran Pärlklint Ljustorpsåns FVO • Nedre Nätraälvens FVOF • Sandhamnsguiderna AB • Sunnedamms Sportfiske • Skärgårdsguiderna i Sverige AB • Sportfiskebutiken Tajtlajn AB • Wiritech AB Lapponicus fiske och fritid • MÅ Fiske & Fritid AB • Mälardalens Sportfiske • Packalätt Skandinavien • Studio Henrik Bonnevier • LimnoiT Fiskevård • Tweed Fishing KonfAktiv • Rossöns FVOF • Fiskeshopen Mörrum AB • Magnus Ström Fotograf • Måndagsgruppen • Lidmans Svartån • Skanfurn AB • Packraft Sverige • Arctic Adventure Ätrans Sportfiskeförening Falkenberg • Jan Lahenkorva • Ekbergs Fiske • DMD-Consulting Sweden • Vikens Flyfisher • Icehotel AB • Möbelsnickare Christofer Eliasson

Stötta Älvräddarna du också! www.alvraddarna.se

Ä G

E K S S K I F O D L A D #7

BETESPYSSEL – AVSNITT 1 ANDERS PEROLS

De som likt mig har en förkärlek till övergödda, grunda slättlandssjöar vet att växtligheten begränsar ens fiske där. Sommaren går helt bort då det knappt ens går att komma ut på sjön. Men så kommer början av hösten och gäddsuget har hunnit växa sig enormt trots att växterna inte är borta ännu. Offsetriggat gummi och spinnerbaits får jobba och de fungerar ofta bra när det ska gå lite fortare i det ännu varma vattnet. Men så när slutet av september kommer och de kalla nätterna snabbt kyler ned grunda sjöar kanske man plötsligt vill fiska tail. Men växterna är fortfarande i vägen. Vad göra? Det mest givna valet är förstås att offsetrigga ett curlygummi av valfritt märke. Men vill man ha en mer ledad gång, som ett klassiskt tailbete med "lös" svans erbjuder, kommer här ett alternativ. Det är också ett bra sätt att låta gäddstympade gummin komma till användning.

1. Gör en ögla i ena änden av ståltråden och slut den med ett par varv runt tråden.

Du behöver: • Valfri gummikropp som tappat sin paddel (att föredra en smal kropp som kan tryckas ned ordentligt över kroken vid hugg – som t ex. Pig Shad Jr, Burt 18 eller liknande) • 1 offsetkrok i storlek 12/0 (jag kör med owner beast) • 1 offsetkrok i storlek 8/0 eller 10/0 beroende på val av tail • 1 splitring, storlek 9 • Valfri tail (jag kör med Knorren från PiggKing) • Rostfri ståltråd (jag använder 1,2 mm från Betesbyggarkiosken) • Tänger

Så här gör du:

2. Skruva in och fäst den större offsetkroken i

gummikroppen. Trä in ståltråden i gummit där kroken kommer upp genom ryggen. Se till att änden kommer ut centrerat i bakdelen. Trä öglan över krokspetsen, böj till tråden så att öglan passerar krokens böj och tryck ned öglan i gummit samt sträck och räta ut tråden inne i gummikroppen.

3. Gรถr en till รถgla i gummikroppens bakdel. Se till att gรถra den stรฅende.

Så här gör du:

4. Skruva in och fäst den mindre offsetkroken i tailen.

5. Sammanlänka de två med splitringen. Klart!

 Det är lite småpilligt att trä öglan över den främre offsetkroken men

annars superenkelt. Gången blir riktigt, riktigt bra med ett lätt vaggande vid ren inspinning och fint sidoställ vid små ryck. Vid vevstopp dalar den sakta vaggande, framförallt om den främre offsetkroken är viktad alternativt om man placerat en screw-in-vikt under ”hakan” på betet. Sedan är det bara att ut och dänga bland spenaten. Lycka till och skitfiske på er, så länge!

VINNARE JULI: GUSTAF STENBACKS 124 CM

ANMÄL DIN GÄDDA ÖVER 120 CM OCH VINN FINA PRISER! SUPERSIZE ANMÄLAN

VINNARE JULI: ARVID HAGSTRÖM 52 CM

ANMÄL DIN ABBORRE ÖVER 50 CM OCH VINN FINA PRISER! SUPERSIZE ANMÄLAN

VINNARE JULI: LINUS ERIKSSON 101 CM

ANMÄL DIN GÖS ÖVER 90 CM OCH VINN FINA PRISER! SUPERSIZE ANMÄLAN

VINNARE AUGUSTI: KIM ERIKSSON 120 CM

ANMÄL DIN GÄDDA ÖVER 120 CM OCH VINN FINA PRISER! SUPERSIZE ANMÄLAN

VINNARE AUGUSTI: PELLE ALM 52 CM

ANMÄL DIN ABBORRE ÖVER 50 CM OCH VINN FINA PRISER! SUPERSIZE ANMÄLAN

VINNARE JUNI: JOAKIM SUNDIN 93 CM

ANMÄL DIN GÖS ÖVER 90 CM OCH VINN FINA PRISER! SUPERSIZE ANMÄLAN

Magazine

F LY O

AGAZI

AGAZI M

AGAZI M Est. 2016

F LY O

Est. 2016

AGAZI

F LY O

Tack

för ert värdefulla stöd och engagemang i vår kamp för bevarande av våra strömmande vattendrag!

Est. 2016

Magazine

Mälardalens Canebyggare

Ängelholms Sport & Fiskevårdsförening

SAXNÄS

W W W.SAXNAS F IS HING.S E

Ljusdals FVOF

Stötta Älvräddarna du också! www.alvraddarna.se

Läs alla tidigare nummer online – självklart helt gratis!

+MagazineFisheco #4 2019

Articles inside

FRÄNSTAM TIPSAR - VISSEN VEGETATION FÖR GAMMELGÄDDAN!

OLA ESBJÖRNSSON - DEN GRÄNSLÖSE!