Notbladet#3 2015

Orkesterns placering

Sibelius Finsmakare av stora m책tt #3 2015

Brahms pianofestival

kalendarium 26 januari Öppen repetition

innehåll 4 Mecenater 6 Nationell vänträff 10 Stipendiekonsert/ Öppna repetitioner 11 Konsertvärdar 12 Konserttips 17 Musikträffar 18 Musikens rum 22 Orkesterns placering 24 Jean Sibelius 30 Musikkryss

9 mars Musikträff 29 mars Öppen repetition 18 april Musikträff 28 april Stipendiekonsert 10 maj Öppen repetition

nya ­ medlemmar Elly Berggren, Malmö Anita Elf, Bjärred Göran Elf, Bjärred kontakt Allmänna frågor & medlemsärende kontakt@ msov.se Daniel Hansson ordforande @ msov.se Barbro Edholm v.ordförande@ msov.se Eva Forsell sekreterare@ msov.se

f o r m: j a d e s i g n

Inger Ohlsson kassor @ msov.se

2

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

O r d för a n d e ta r ton

Musikvänner!

J

ag stötte samman med en grupp turister i Malmö. Deras guide pekade med hela handen mot World Maritime Universitys nya byggnad och deklamerade med tydlig röst »Detta borde väl vara det nya konserthuset!«. För mig satte det fingret på en oro som vuxit sig starkare under denna första säsong med Malmö Live – hur orkesterkonsten i vårt stad marginaliserats.

Ingenstans på Malmö Lives fasad framgår det med tydlighet att detta är Malmös konserthus eller att det är där stadens symfoniorkester huserar. Denna anonymitet oroar mig. När nyhetens behag lagt sig och nyfikenheten inför en ny sal är stillad, vad är det då som får publiken att vända sig till orkestern? Vår medlemmar utrycker oro, nu senast på årsmötet. Det finns en stark upplevelse av passiv programsättning, dålig information och svag marknadsföring.

Vilken roll ska vi som vänförening ha i här? Kan vi agera som en kritisk vän och komma med förslag och synpunkter, och finns det någon som vill lyssna?

Det är min förhoppning för det nya året att vi i vänföreningen kan föra en levande diskussion om dessa frågor och i större utsträckning bli en opinionsbildare.

Med fler medlemmar blir vi också en starkare röst, så varför inte ge bort ett medlemskap till någon i present?

Under våren kommer vänföreningen att fortsätta med konsertintroduktioner på Torsdagskonserterna.

Här vill vi även skapa en mötesplats för Vännerna, gamla som nya.

Till detta söker vi konsertvärdar, läs mer om detta i tidningen.

Vi i styrelsen vill passa på att önska er alla härliga helger med mycket musik och vila!

eder Ordförande, Daniel Hansson

daniel hansson

Med fler medlemmar blir vi också en starkare röst n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

3

Ditt företag kan göra skillnad bli mecenat åt malmö symfoniorkesters vänner!

Som Mecenat möjliggör du msov:s arbeta med att stödja Malmö Symfoniorkester och orkesterkonsten i Malmö. Förutom riktade aktiviteter till våra medlemmar ger vi årliga stipendier till musiker ur mso. Stipendierna gör det möjligt för enskilda musiker eller grupper ur orkestern att inspireras och utvecklas musikaliskt.

Genom stöd till msov är ni med och utvecklar musikerna i mso och förstärker orkesterkonstens roll i Malmö. Kom med idag!

MECENAT

4

Bli mecenat idag!

GULDMECENAT

Presentation av företagen vid informationsdisken och konsertintroduktionerna i foajén.

Presentation av företagen i Guld-kategorin vid infor­mationsdisken och konsert­ introduktionerna i foajén.

¼-sida annons i Notbladet en gång per år.

½-sida annons i Notbladet två gånger per år.

Rätt att i sin marknadsföring visa att företaget stödjer msov.

Rätt att i sin marknadsföring visa att företaget stödjer msov.

2 biljetter till Stipendie­ konsert då stöd till orkesterns medlemmar delas ut. Där­efter samkväm med orkester och övriga mecenater.

4 biljetter till Stipendie­ konsert då stöd till orkesterns medlemmar delas ut. Därefter samkväm med orkester och övriga mecenater.

2 biljetter till Guldkväll under hösten. Guldkvällen inleds med en exklusiv introduktion av konserten och avslutas med en måltid i samvaro med personer från Malmö Live, mso och msov.

4 biljetter ill Guldkväll under hösten. Guldkvällen inleds med en exklusiv introduktion av konserten och avslutas med en måltid i samvaro med personer från Malmö Live, mso och msov.

4 biljetter till mso:s konserter under spelåret.

12 biljetter till mso:s konserter under spelåret.

5 000 kr /spelår

25 000 kr /spelår

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

kontakt Stephan Palmstierna, mecenatansvarig mecenat @ msov.se 070–856 99 70

Din plats här

www.fioler.se Medlem av: Entente Internationales des Maitres Luthiers et Archetiers d’Art Verband Deutscher Geigenbauer und Bogenmacher e. V. Sveriges Violinbyggarmästare

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

5

Nationell vän­ träff i Malmö Välbesökt och innehållsrikt

E

tt stort intresse för den nationella vän­ träffen gav nära nog 100 delegater som samlades för utbyte i musikens tecken. Deltagande föreningar var: Kungliga Filharmonikerna, ­Helsingborg symfoni­orkester, rskv (Stockholm), Gävle, ­Göteborg, Malmö, Norrköping, Själland och Örebro Efter inledande kaffe och registrering kunde vi alla samlas till en lärorik och underhållande stund med Jan Fagius. Vi fick ta del av det senaste på forskningsområdet som rör musik och dess påverkan på oss människor. Hans omfångs­rika material och populärvetenskapliga tilltal gjorde föreläsningen till en högtidsstund för musikintresserade.

Efter lunch fick vi en visning av vårt nya Konserthus, Malmö Live.

6

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

av Daniel Hansson

Eva Claesson gjorde som vanligt ett fint arbete och agerade väg­ledare såväl i salen som utanför. Vi av­ rundade med att avnjuta en ­konsert med Malmö symfoni­orkester. Det utlovade uruppförandet lyste med sin frånvaro, dock utan någon närmare för­klaring. Istället gavs tillfälle att ­lyssna på Malin ­Nyström i ­Beethovens Romans för violin och likaledes Boris Giltburg i ­Beethovens första pianokonsert.

Efter konserten återsamlades vi och ett panelsamtal kunde ta vid.

Här följer en sammanfattning av de anteckningar Sten Åstrand gjorde under paneldebatten.

Medlemskap Varför är man medlem i en vänförening? Konsensus verkade vara att man är med för att stödja sin orkester och bidra till dess arbete, men inte enbart som en okritisk

vän, utan också genom att vänföreningen är en stark bas för att komma med synpunkter ifrån.

Vänföreningarnas mål är att ­vurma om orkesterkonsten, och som en del av detta även att ­rekrytera fler orkesterintresserade till föreningen. Medlemsantalen skiljer sig från c:a 200 till 1 100 medlemmar, men gemensamt är att medlemsåldern är hög. ­Tanken nämndes att detta beror på att yngre män­niskor inte deltar i föreningsarbete på samma sätt, men detta motsägs av att det finns föreningar som drivs huvudsakligen av unga människor, både inom musikvärlden (Ung Nordisk Musik, www.unm.se) och utanför.

på rundtur

Jan Fagius

Det diskuterades att olika ­grupper i samhället har olika förut­ sättningar för att delta i föreningsarbete. Exempelvis nämndes det att studenter är mindre benägna att delta i aktiviteter som har en medlemsavgift. Det nämndes ­också att vissa grupper har betydligt mer tid att lägga på ideellt arbete.

Frågan om man ska fokusera på att rekrytera unga människor diskuterades. Vissa föreningar har upplevt att det inte finns intresse bland unga, även bland musikhögskolestudenter. En anledning till detta är att man idag har en »what’s in it for me«-inställning, och man kommer då tillbaka till frågan om n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

7

vad vänföreningarna kan erbjuda.

Det är inte ett självändamål att ha en större andel unga människor i föreningarna, men man måste göra ett aktivt val om man är i­ntresserad av att rekrytera ­medlemmar ur andra grupper i samhället, och i så fall arbeta med hur man kommunicerar med dessa.

What’s in it for me Vänföreningarna berättade om vilka aktiviteter de erbjuder för sina medlemmar. Ett fokus är vad som gör medlemskapet exklusivt.

Vissa aktiviteter är således enbart öppna för medlemmar, medan andra är öppna för alla.

8

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

Eva Claesson I Örebro organiserar vän­föreningen i konsert­salen konsertintroduktioner, och Malmö är i uppstartsfasen av ett sådant arbete. Göteborg har intervjuer med dirigenter och solister på konsertfria dagar, samt förmiddagskonserter med fika på lördagar åtta gånger om året, två aktiviteter som är exklusiva för medlemmarna i föreningen. Denna typ av arrangemang kring konserter verkade allmänt uppskattade av alla föreningar.

I ­Berwaldhallen hade man under förra året inga konsertintroduktioner, men de har nu återinförts efter att vänföreningen väckte frågan.

Flera föreningar erbjuder sina medlemmar att gå på öppna ­repetitioner med orkestern,

Kulturens roll

något som uppskattas av medlemmar men också av orkestermusikerna – Örebro berättar att musikerna har uttryckt stort nöje över den energi som det ger orkestern.

Avslutningsvis reflekteras kring orkestermusikens roll i kulturlivet. Det finns idag en tendens att generalisera kultur, vilket till exempel syns i Malmös nya ­kulturcenter Malmö Live, som man medvetet har valt att inte i första hand kalla för konserthus.

En del av vänföreningarnas ut­ maning blir att försöka behålla det specifika i intresseområdet, och vurma för just orkesterkonsten.

Det diskuteras också vad man kan göra på andra platser än i konsert­ husen. Norrköping berättar att, eftersom de har medlemmar som bor utanför Norrköping, vill de även kunna komma ut till dessa. De organiserar träffar i andra ­orter i regionen, där några ­musiker ur orkestern följer med och har konsert. Här tydliggörs att det inte bara är föreningarnas uppdrag att stödja orkestern, utan också att göra orkestern tillgänglig för medlemmarna.

Möte med orkestern Mötet med orkestern ser olika ut i olika föreningar. Vissa har ett nära samarbete med sin orkester, genom att exempelvis orkesterchef eller musiker sitter med i ­styrelsen. Filharmonikerna i Stockholm erbjuder ett kontor i Konserthuset där vän­föreningen kan arbeta, och således vara mycket nära orkestern.

Efter en kort vila avrundades dagen med en gemensam middag på Siriusordens festlokal. msov uppmärksammades av flera vänföreningar för sina 30 år.

vänner på bankett

Ett varmt tack till alla våra med­­ lemmar som deltog och till alla gästande vänner från Danmark och övriga Sverige.

Andra föreningar har inte denna närhet till orkestern, antingen genom att orkestermedlemmarnas platser på styrelsemöten inte utnyttjas, eller att det inte finns en sådan ­planering. n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

9

n ota b e n e

Öppna ­Repetitioner exklusivt för vännerna Vi har den stora glädjen att även denna termin kunna erbjuda öppna repetitioner i ett unikt erbjudande för medlemmarna i msov. Följ orkesterns arbete och se hur musiken formas under dirigentens hand. Detta är ett fantastiskt sätt att komma nära musikerna och få en spännande uppladdning inför torsdags­ trio con brio konserten. Missa inte detta!

Stipendiekonsert 28 april kommer Malmö Symfoni­Orkesters Vänner att hålla sin årliga stipendieutdelning.

Efter noggrant urval har vi glädjen att här presentera några av orkesterns musiker som sökt stöd för fort­bildning och andra utvecklande aktiviteter.

Detta görs i samband med konserten Beethoven 1+1= 3.

Här får vi höra Trio Con Brio Copenhagen, internationell trio från Köpenhamn som består av de två systrarna Soo-Jin och SooKyung Hong på violin och cello samt pianisten Jens Elvekjaer.

De bjuder här på Beethovens trippelkonsert tillsammans med Malmö SymfoniOrkester. Systrarna Hong spelar på riktigt fina ­instru­ ment, en Amati-cello och en Guarneri-violin.Efter paus får vi höra Beethovens tredje symfoni, Eroica.

10

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

entré 12:45 samlas vi i Foajén för att ledas in i salen på läktarplats. 13:00 börjar repetitionen och avslutas kl.14:00.

Sen ankomst och möjlighet att gå tidigare medges ej. Kostnadsfritt för medlemmar i msov.

26 januari Marika Fältskog, violin Vassily Sinaisky, dirigent Borisova-Ollas Open Ground Bruch Violinkonsert Alfvén Symfoni nr 4 29 mars Katija Dragojevic, sopran Andrew Litton, dirigent Alma Mahler Sånger Gustav Mahler Symfoni nr 5 10 maj Brahms Festival Marc Soustrot, dirigent

Konsertvärd, något för dig?

U

nder våren kommer vi i vänföreningen även fortsättningsvis att anordna intro­ duktioner inför alla Torsdags­konserter. Vi tycker det är ange­läget att konsertbesökare ska kunna erbjudas en fördjupning inför sitt konsertbesök.

I samband med konsert­intro­ duktionen vill vi nu även skapa en mötes­plats för gamla och nya mso-vänner. Denna mötesplats ska bestå utav en informationsdisk. Här är tanken att intresserade ska kunna lösa medlemskap i vår förening, lyssna på konsert­introduktionen, hämta intressant information, möjligen köpa skivor men också träffa likasinnade musik­vänner.

Till detta vill vi nu rekrytera en grupp vänner som kan bemanna denna disk! Detta är en fantastisk möjlighet att träffa nya människor och samtidigt bidra till att vår förening kan växa. Vid disken hoppas vi att goda samtal och fördjupade relationer, till musiken och varandra kan odlas.

Konsertvärdarna erbjuds fribiljetter till kvällens konsert.

Det kommer att behövas två personer vid varje Torsdagskonsert.

anmälan Eva Forsell, sekreterare e-post: sekreterare @ msov.se

Man öppnar disken i samband med konsertintroduktionen 30 minuter innan konsert och bemannar den även i Pausen.

Genom många vänners engage­ mang och ett rullande schema kan omfattningen hållas på en rimlig nivå. Tveka inte att förutsättningslöst anmäla ditt intresse. Vi återkommer med en informationsträff under trevliga former.

telefon: 040–16 10 83 telefonsvarare: Var vänlig lämna namn och nummer

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

11

ko n s e rt t i p s

Operan Fidelio – konsertant Lö r d a g 19 : 0 0 23 ja n ua r i 2016

Leif Holmström

Fidelio

konsertanta framföranden av musikdramatiska verk har ofta något av nödlösning över sig.

Alternativet är att verket inte alls framförs. När det gäller Ludwig van Beethovens enda opera Fidelio eller Den äktenskapliga kärleken som den fullständiga titeln lyder är det snarare tvärtom. Verket lämpar sig väl för en konsert.

Operan var något av ett sorgebarn för Beethoven. Den hade premiär som Leonora år 1805 i Wien utan framgång, omarbetades kraftigt med uppförande året därpå som Fidelio och fick sin slutliga utformning först 1814. Då fanns det hela fyra uvertyrer till verket. Operan komponerades mitt under Napoleontiden då Europa präglades av många krig och kriser. Wien ockuperades av franska trupper just året 1805.

Handlingen tilldrar sig i dyster fängelsemiljö där Florestan orättmätigt hålls fången i en håla. Hans hustru Leonora förklädd till ung man som Fidelio tar anställning i fängelset för att försöka komma maken till undsättning. I sista ögonblicket före avrättning räddas Florestan genom att han och de övriga fångarna friges efter ingripande av guvernören. Leonora/Fidelio kan befria Florestan från hans bojor.

Lyckan, friheten och det goda har segrat.

Operan Fidelio är till formen ett tyskt sångspel med talad dialog. Musikaliskt bjuder den på dramatisk nerv, fint utmejslade portätt och scener med stark laddning. Beethoven har förstås haft höga ambitioner med sitt verk, kanske alltför höga, men musikdramatiskt ger operan ett något splittrat intryck som ställer iscensättare av verket inför stora problem. Fidelio förekommer därför inte särskilt ofta i operahusens repertoar men musiken är storslagen.

I denna konsertversion sjunger Malin Byström rollen som Fidelio med Daniel Johansson som Florestan. Marc Soustrot dirigerar. Räkna med en stor musikupplevelse.

12

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

Därefter bjuds på ett av den svenska senromantikens mest praktfulla verk, Hugo Alfvéns fjärde symfoni i med underrubriken »Från havsbandet«. Det är ett av tonsättarens mest personliga verk och i ett brev till en vän kommenterar han verket på ett sätt som samtidigt kan läsas som riktat till var och en av oss i hans framtida publik: »Jag är så glad att Du hörde min nya symfoni, ty i den slår jag upp mitt hjärta och min själ på vid gavel, och då kunde Du blicka ända ner till botten av mitt väsen och se mig just så som jag är«.

Alfvéns 4:e symfoni mso gästas av sin heders­ dirigent Vassily Sinaisky – en 19 : 0 0 anledning så god som någon att gå 2 8 ja n ua r i 2016 och lyssna! Dessutom medverkar Staffan Storm konsertmästaren Marika Fältskog som solist och vi får höra färgstark orkestermusik av Victoria Borisova-Ollas. to r s d a g

Borisova-Ollas föddes i Ryssland men har Malmöanknytning då hon några år under 1990-talet studerade komposition här vid Musikhögskolan. Hon fick ett Hugo Alfvén internationellt genombrott med orkesterverket Wings of the Illustration: Wind 1997 och hennes musik har Peder Severin Krøyer 1903 därefter framförts världen över.

Verket är skrivet i en samman­ hängande sats, men har fyra tydliga delar som refererar till den klassiska symfoniformen. I det inledande partiet presenteras symfonins material, en handfull motiv, som omedelbart börjar varieras och bearbetas. Därefter följer ett kort scherzo med mycket tonmålande vågrörelser och havsglitter, en längre långsam sats och en dramatisk final.

Genom verket hörs två ordlösa sångstämmor, en sopran och tenor, som vävs in i orkestersatsen och gestaltar det mänskliga drama Alfvén ville skildra rent musikaliskt i symfonisk form.

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

13

ko n s e rt t i p s

Béla Bartóks Konsert för orkester musikhögskolans symfoni­ orkester gästar för första gången 19 : 0 0 det nya konserthuset 7 februari 7 februari 2016 och gör det med ett spännande Staffan Storm och utmanande program. Före paus blir det två solokonserter och först ut är Allan Jonasson som solist i William Waltons Violakonsert. Därefter spelar Marianne Thomsen Clement den amerikanske tonsättaren Lowell Liebermanns Flöjtkonsert från tidigt 1990-tal. to r s d a g

Bartók med Fritz Reiner

Efter paus framförs Béla Bartóks Konsert för orkester. Bartók och hans familj hade anlänt till usa 1940 på flykt från det alltmer fascistiska Ungern och kriget i Europa. De första åren i det nya landet präglades av stora ekonomiska svårigheter och Bartók drabbades även av en

Béla Bartók med sin son Peter mystisk sjukdom som senare diagnostiserades som leukemi.

Under en längre sjukhusvistelse 1943 blev uppvaktad av sina vänner violinisten Joseph Szigeti och dirigenten Fritz Reiner. De hade med sig ett beställningsuppdrag på ett nytt orkesterverk för Bostons symfoniorkester och dess framsynte, redan legendariske dirigent Serge Koussevitsky och försökte övertala Bartók att nappa på idén.

Plötsligt vaknade Bartóks arbetslust igen och verket skrevs mycket snabbt under en intensiv skaparperiod hösten 1943. Efter det succéartade uruppförandet i Boston i början av december 1944, spreds Konsert för orkester efter krigsslutet runt om i världen och blev omedelbart inte bara ett av Bartóks utan också ett av den moderna orkesterlitteraturens mest omtyckta och spelade verk.

14

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

1841–45. Robert Schumann räknas till romantikens främsta tonsättare. Hans musik för piano eller för piano i kombination med andra instrument i olika konstellationer utgör en mycket stor del av hans rika produktion.

Stilen är ofta virtuos och rytmiskt komplicerad, lyriskt stämningsfull, infallsrik och elegant. Den ställer stora krav på pianisten i form av teknisk skicklighet och lätthet i anslaget. Kvällens solist är Frank Dupree, en ung tysk pianist.

Schumann och Stenhammar to r s d a g 19 : 0 0 7 april 2016

Leif Holmström

Wilhelm Stenhammar

den schweiziske dirigenten Mario Venzago har länge varit en kärkommen gäst hos mso. Han är särskilt känd och uppskattad för sina fina tolkningar av verk ur den romantiska orkesterrepertoaren från mitten av 1800-talet som av tyska kompositörer som Robert Schumann och Felix Mendelssohn Bartholdy. Denna konsert upptar före paus just verk av dessa två tonsättare.

Meeresstille und glückliche Fahrt, ett stycke stämningsmusik komponerad av en ung Mendelssohn, inleder avdelningen.

Härefter följer en av den romantiska pianorepertoarens verkliga pärlor – Schumanns pianokonsert i a-moll från

Konsertens andra avdelning utgörs av Wilhelm Stenhammars andra symfoni i g-moll från 1911–15.

Stenhammar har betecknats som en aristokratisk romantiker.

Den andra symfonin hör till tonsättarens främsta verk och tillkom efter fördjupade studier i kontrapunkt som ledde till ett stramare, mera objektivt uttryck i hans musik. Själv talade han om att skapa en »nykter och ärlig« musik, närmast arkitektoniskt uppbyggd. Samtidigt bär symfonin en omisskännlig prägel av nordisk kolorit och avslutas med en suveränt uppbyggd fuga.

Mario Venzago är väl förtrogen med Stenhammars musik.

Med mso har han spelat in Stenhammars två pianokonserter med Niklas Sivelöv som solist.

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

15

ko n s e rt t i p s

Brahmsfestival – pianokonserterna lö r d a g 19 : 0 0 14 maj 2016

Leif Holmström

Johannes Brahms

16

mso:s första säsong i Malmö Live Konserthus kröns med en imponerande Brahmsfestival med de främsta verken i tonsättarens skapande för symfoniorkester.

Förutom de fyra monumentala symfonierna upptar programmet violinkonserten, dubbelkonserten för violin och violoncell och de två pianokonserterna, allt fördelat på fyra konserttillfällen. Att här välja ett av dessa är svårt men valet faller på en afton med de båda pianokonserterna.

Musik för och med piano intar en viktig position i den långa listan med verk av Johannes Brahms.

Han var själv en begåvad pianist och hade en osviklig känsla för instrumentets uttrycksmöjligheter.

Pianokonserten i d-moll från 1854–59 är det första verket av

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

Brahms för symfoniorkester. Vid samma tid inledde han arbetet med den första symfonin som dock inte fullbordades förrän runt 20 år senare. Konserten inleds med en ovanligt lång och rik orkestersats och här anade insiktsfulla bedömare en stor symfoniker i vardande. Musiken är dramatiskt laddad och kraftfull med pianot fint integrerat med orkesterspelet.

Detta är sedan utvecklat till moget mästerskap i den långt senare pianokonserten i b-dur från 1881.

Formatet med fyra satser anknyter till symfonisk tradition. Klangen är mörk, märgfull, fint balanserad och harmonisk i en stil som i hög grad markerar tonsättarens egenart.

Båda pianokonserterna är veritabla kraftprov för även väl så rutinerade solister i den internationella eliten. Att dessutom spela de två konserterna vid ett och samma tillfälle gränsar till det omöjliga.

Kvällens solist är Elisabeth Leonskaja. Den nu 70-åriga pianisten föddes i Sovjetunionen och utbildade sig vid det berömda Moskvakonservatoriet. Hon bor sedan länge i Wien. Under en rik och omfattande karriär har hon utmärkt sig som en säker och skicklig pianist på hög artistisk nivå. Med Elisabeth Leonskaja vid flygeln och Marc Soustrot på dirigentpulten kan vi se fram emot säsongens höjdpunkt för älskare av pianomusik.

Välkomna till våra musikträffar våren 2016 onsdag

anmälan

måndag

9 mars

e-post: sekreterare @ msov.se

18 april

Vid kvällens konsert får vi njuta av en stråkkvartett. lokal: Green Room

telefon: 040– 16 10 83 (telefonsvarare: säg namn, datum, om du vill äta och vad du vill äta).

– Eva Forsell

Vid kvällens konsert får vi lyssna till flöjt och harpa. lokal: Kuben

kl.18:30

För de som väljer att umgås en stund därefter erbjuder restaurang Clarion följande meny: Fläskfilé, äpple, betor, kål, rödvinsås och rostad potatis 150 kr Västerbottenostpaj med sallad 110 kr Kaffe och kaka 40 kr ..........................

Sista anmälningsdag för eftersits och mat är är onsdag den 2 mars.

återbud Eventuellt återbud lämnas senast 5 dagar innan den aktuella kvällen. Vid senare avbokning måste vi be om betalning för beställd mat.

kl. 18:30

För de som väljer att umgås en stund därefter erbjuder restaurang Clarion följande meny: Skånsk gårdskyckling, rotfrukter, svamp, rostad vitlök och potatiskaka 150 kr Spenat och laxpaj med sallad 110 kr Kaffe och kaka 40 kr ..........................

Sista anmälningsdag för eftersits och mat är måndag den 11 april.

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

17

musikens rum

1 ­Konservatoriets Koncertsal KÜpenhamn

18

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

exteriör Foto: Rikke Milling

foajén Foto: Anne Mie Dreves

Notbladet inleder här en serie om konsertsalar. Dessa platser utgör en viktig beståndsdel i konsertbesökarens upplevelse.

F

örst ut bland konsert-­­ salar är en av de närmaste.

Konservatoriets Koncertsal i Danmarks gamla Radiohus på Frederiksberg. Själlands symfoni­ orkester huserar här sedan säsongen 2009/2010.

Många människor har en förkärlek till den dan­ske arkitekt Vilhelm Lauritzens Radiohuskomplex på Rosenørns Allé i Köpenhamn.

Komplexet består av flera separate Konservatoriets Koncertsal sektioner som var har sin egen Julius Thomsens Gade 1 funk­tion och således är ett 1974 Frederiksberg c utmärkt exempel på funktiona­ copenhagenphil.dk lismens byggnationsprinciper.

Arbetet påbörjades på 1930-talet – en tid, när radion var på väg att resa sig från pionjärstadiet och bli en etablerad del av massmedia. Behovet av större lokaler för statsradions orkester var också trängande. I december 1940 sändes det första programmet från Radiohuset n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

19

konsertsalen men sluförandet blev kraftigt försenat. Ett stort motstånd till Foto: Peter Boel att låta ockupationsmakten inviga konsertsalen fanns varför bygget, i många fall medvetet försenades av arbetarna. Till slut blev den klar och invigdes den 11 september 1945.

Danmarks Radios första chef Emil Holm att spela en stor roll. Med sin bakgrund som kammarsångare var han väl förankrad i musiken och hans engagemang för salen inkluderade allt från materialval, utseende, till storlek.

Salens interiör var vid uppförandet lite av en sensation, detta då man bröt med den tidigare traditionen för hur en konsertsal skulle inredas.

Arkitekturen var ett resultat av Vilhelm Lauritzens föredömliga förmåga att kom­binerat estetiska värden med stark närvaro av Konsertsalens utformning var funktionalism. Salens otraditionella under stor diskussion innan, under trapezform är akustisk motiverad. och efter tillblivelsen. Här kom Golv­beläggningen är en blandning Konsertsalen ligger som ett eget kvarter vid Julius Thomsens Gade och utmärker sig med sin särpräglade form. Salen har 1074 platser fördelade på Parkett, Balkong och Etage.

20

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

av björk och teak, stolarna är klädda med ljusbrun oxhud och över allt finner vi ett böljande tak och paneler klädda i ljusa träslag.

Som en gigantisk skulptur tornar orgeln på väggen bakom orkestern. Den är byggda av Marcussen & Søn, och är med sina 84 stämmor Danmarks tredje största piporgel.

Instrumentet utmärker sig med sina karakteristiska »spanska« trumpeter och stod färdig 1946. År 2001 flyttade Det Kgl. Danske Musikkonservatorium in och sedan dess har konsertsalen hetat Konservatoriets Koncertsal.

Det vackra huset är med sina fina detaljer ett av Danmarks främsta exempel på funktionalism och har därför varit skyddat sedan 1994. publiken Foto: Anne Mie Dreves

scenen Foto: Anne Mie Dreves n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

21

Orkesterns placering av Daniel Hansson

E

nsembler som i storlek närmar sig vår samtida symfoniorkester började utvecklas genom fram­ växten av den tidiga operan. Därefter kom orkesterns form att variera, mycket baserat på ekonomiska och praktiska förutsättningar.

Först med Mannheim-skolan kan vi se konturerna av den orkester vi har idag tydligare växa fram.

I Mannheim utvecklades bland annat gemensamma stråksättningar, och här kom blåsstämmorna att individualiseras i allt större utsträckning. Inledningsvis bestod orkestern i Mannheim av två flöjter, Maestro von Dohnanyis ­u ppställning

22

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

Klarinett

Fagott

pe

Flöjt

t/ ne bo

Va lth or n

om Tr a

ub /T

tr

n Ko

Viola

Violin I

as

Violin II

ab

Den moderna uppställningen, som också kallas för »amerikansk« uppställning är den vi oftast ser i mso. I stråk­gruppen följs första violin av andra violin, sedan kommer viola och cello, bakom cello finner vi slutligen kontrabas.

Slagverk

Puka

m

Den moderna orkestern placering styrs i slutändan av några olika faktorer. Salens beskaffenheten, såväl akustiskt som platsmässigt, dirigentens preferens (Se exempel på Maestro von Dohnanyis uppställning med Philharmonia till vänster) och i undantagsfall av kompositörens anvisningar. Oavsett vilken upp­ ställning som används finner vi oftast första violin till vänster om dirigenten och slagverket längst bak. Slagverkets placering har likväl praktiska som akustiska skäl.

Deras skrymmande instrument och de faktum att många av dem står och spelar omöjliggör någon annan plats i orkestern.

Slagverk

u Tr

två oboer, två fagotter, två horn, två trumpeter, pukor och stråkar.

Sedan kom klarinetter att läggas till och slutligen tromboner, som fram tills dess nästan uteslutande hade brukats i kyrkomusik.

Genom sina kompositioner kom först Beethoven och därefter Berlioz, Brahms och Wagner Harpa särskilt att driva utvecklingen Piano Celesta av orkesterkonsten framåt, då inte minst genom orkesterns storlek och instrumentarium.

Cello Dirigent

amerikansk I mitten ser vi en samlad grupp ­ träblås placerade i två rader. Flöjt/ u ppställning oboe i första raden och klarinett/ fagott i rad två. Soloblåsarna sitter mot varandra i mitten och bildar en fyrkant i centrum av orkestern.

Längst bak slagverk och i mitten oftast pukor. I Malmö ser vi i regel valthorn till vänster och övrigt brass till höger om slagverket.

Harpa, piano och celesta placeras vanligen på vänster sida, bakom första violin.

En mer ursprunglig placering av orkestern, även kallad »tysk« uppställning är den där violinerna sitter mittemot varandra, violin ett till vänster och violin två till höger om dirigenten däremellan placeras viola och cello. Detta är en uppställning som ofta förekommer vid Wienklassiska verk. Men i slutändan styrs detta i regel av dirigentens önskemål i första hand. n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

23

Jean

Mat & Musik

24

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

Symposium 1894 av Aksel ­G allÊn-Kallela

Sibelius n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

25

Varför bökar du Kajus hela tiden i dessa dörrar?

Sätt dig ner och drick som andra. jag gjorde två dokumentärprogram om honom i radions P2 och besökte bland annat hans tvenne »hem«, Hotell Kämp i Helsingfors och Ainola, familjens hus tre mil norr om staden.

av Bodil Asketorp

26

Vi börjar på Hotell Kämp för Sibelius var en finsmakare av stora mått. Han hade mycket dyra och fina vanor och levde ständigt över sina tillgångar. Han åt och drack helst i sällskap av sina bröder i Symposium-gruppen, som aniel Hansson startade 1892 och upplöstes 1894. har bett mig be­ Här fanns inte bara musiker utan rätta lite i tidningen även författare och konstnärer. framöver om ett Umgänget hade täckmantel av av mina special­ att vara en slags intellektuell intressen, nämligen mat & musik. samtalsklubb, men handlade lika Mer specifikt: Vad åt – och drack – mycket om fylleri. våra tonsättare? B:na till exempel, Bach, Beethoven och Brahms, Deras favorittillhåll var alltså vilka var deras älsklingsrätter och Hotell Kämps restaurang vid -drycker?

Esplanaden i Helsingfors. De skildras magnifikt av vännen och Men vi ska börja här och nu konstnären Aksel Gallén-Kallela med en av årets 150-årsjubilarer, i den berömda tavlan Symposium Finlands store nationaltonsättare, eller »Problem«. På duken ser vi Jean Sibelius som fyller år den dirigenten Robert Kajanus hålla sig 8 december. Johan Korssell och för huvudet, Oskar Merikanto har

D

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

Jean Sibelius 1865–1957 Illustration: Lasse Rantanen, 2012 Š Sibelius Society of Finland n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

27

I synnerhet gillade han beckasin. Uppläggningen var viktig. Näbben skulle vara opp och huvudet poetiskt placerat på stekfatet. somnat och Sibelius själv är målad med en omisskännlig blick.

beckasin

Ibland varar dessa orgier i flera dygn och härifrån kommer de kända anekdoterna. Som denna som finns i många variationer: Det var Robert Kajanus som gav sig av och dirigerade en konsert i S:t Petersburg mitt under ett supkalas på Kämp. När han återvände gjorde han en avstickare till Kämp och såg de andra medlemmarna i kretsen fortfarande sitta vid samma bord.

»Varför bökar du Kajus hela tiden i dessa dörrar? Sätt dig ner och drick som andra«, påstås Sibelius ha sagt.

Men vad intogs vid dessa tillfällen på Hotell Kämp? Jo, rejäla mängder champagne och ostron som var Sibelius älsklingsrätt.

Andra paradrätter på Kämp var hel rostad duva och hummer med majonnäs.

Alkoholen inkräktade inte alltid på Sibelius komponerande, men den gjorde naturligtvis livet till ett helvete för hustrun Aino. Utelivet blev dessutom oändligt dyrt, Sibelius var ständigt pank och de hade flera små döttrar att försörja.

Sibelius insåg själv till slut att han måste lämna Helsingfors frestelser.

De köpte en tomt vid Tusby träsk utanför stan (fast det gick järnväg dit!) och byggde huset som de kallade Ainola. De flyttade dit 1904.

Där höll Aino igång nästan ett lantligt självhushåll, hon odlade hängivet grönsaker och skötte äppelträd, man hade ett par tuppar och en gris vid namn Ottilia.

Svamp och bär plockade man utanför knuten, fisk, vilt och mjölk köptes nästgårds, resten skickades efter från stan.

Till sin hjälp hade Aino två husjungfrur, Helmi och Aino, kallad Aino den andra. De bodde i rummet intill köket och båda stannade på Ainola i nästan 60 år,

28

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

riktiga trotjänarinnor. Det var kokerskan Helmi Vainikainen som lagade all mat.

Man åt vanlig husmanskost till vardags på Ainola men när det var fest fick Helmi laga sitt bravurnummer fågelstek som var Sibelius favoriträtt näst efter ostron. I synnerhet gillade han beckasin. Uppläggningen var viktig. Näbben skulle vara opp och huvudet poetiskt placerat på stekfatet – hur nu det skulle gå till?

Han var noga med rödvinssåsen som serverades till fågelsteken.

Den var bra först då den »glada C-durens rödfärg« hade fått puttra

tillräckligt till ett »melankoliskt« mörker. Måltidsdrycken var härtill finare franskt rödvin. Till exempel Château Paveil de Luze eller Pontet-Canet.

Men salladsdressingen gjorde Sibelius själv. Annars var han nog inte så ofta i köket utom när han – ostörd! – komponerade om nätterna. Då fick han tassa ner och hämta färdig mat i skafferiet.

Han kokade även sitt starka kaffe själv i sin egenhändigt inköpta amerikanska kaffemaskin.

Hotel Kämp

Se vidare boken »Till bords med Jean Sibelius« av Risto och Ritva Lehmusoksa, Helsingfors 2015, som också är en liten biografi med många vackra bilder.

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

29

mu s i k k r y s s

lodrätt

Välkomna att gnugga era geniknölar i detta musik­orienterade korsord.

Skicka era svar till adressen nedan.

Fem vinnare kommer att belönas med fin orkestermusik på skiva. Lycka till! msov Malmö Live Konserthus 205 80 malmö

30

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

vågrätt 2. Arco 6. Dog samma dag som Stalin 8. Nästan endast känd för sin Julsång 10. Butterfly 13. Psalm 14. På stråken 17. Starkt 19. Planeterna 21. Tyst 23. Heliga natten 24. Grupp svenska modernister 26. Andante 27. på stråken

1. Dubbelt rörblad 3. Livlig rysk dans 4. Händels Messias uruppfördes i 5. Accordion 7. Oratorium som börjar Jauchzet 9. Mussorgsky 10. Beethoven 6 11. Mendelssohn 4 12. Hade 20 barn 15. Paris och Prag symfonierna 16. Beethovens enda 18. Bruckner tillägnade sin 3:e symfoni åt 20. Mot golvet på cellon 22. Beethoven 3 24. Do-re-?

25. Mahlers 1

här följer nyckeln till förra numrets korsord.

En överväldigande del av de inlämnade svaren gjorde en tolkning som medger två rätta alternativ Svaret på »Samklang på tre« tänkte jag mig »­Ackord«. Eftersom Anitras dans som bekant går i tre-takt ger er enväldige domare rätt för dessa svar.

Kreativt tänkande premieras.

Daniel Hansson

Vinnare Sture Olsson, Malmö Elisabeth & Göran Lord, Bjärred Berit Nyman, Malmö Rune Nordström, Staffanstorp Lars-Frenne Frankman, Limhamn

vi saknar fortfarande en hel del e-post

Efterlysning adresser till våra medlemmar.Vi förbinder oss att endast sända relevant information från msov till medlemmarna och sänder inte adresserna vidare till någon annan.

Skicka utan dröjsmål din adress till vår v. Ordförande Barbro Edholm v.ordforande @ msov.se

n o t b l a d e t 2015 v i n t e r

31

msov Malmรถ Live Konserthus 205 80 malmรถ