Handbok för en hållbar familjevardag

Praktiska tips & råd för småbarnsåren

Handbok för en hållbar familjevardag

HANDBOK FÖR EN HÅLLBAR FAMILJEVARDAG

Praktiska tips & råd för småbarnsåren

Finlands svenska Marthaförbund, 2024

Texter: Elisabeth Eriksson, Sofia Grynngärds, Sandra Mellberg, Marina Nygård, Maria Österåker

Redaktör, text och textbearbetning: Karin Lindroos

Foto: Karin Lindroos, Restyle Marketing, Maja-Stina Andersson-Tapola, Anna Kjellman

Grafisk formgivning: Magnus Lindström

Tryck: Grano

Vardagskunskap då familjen växer

Den här handboken är för dig som står inför verkligheten med en ny liten familjemedlem, eller för dig som redan har småbarn. Du kan ta del av tipsen i handboken i väntans tider för att förbereda dig inför den nya vardagen och fundera över hur rutinerna och familjens ekonomi kommer att förändras. Du kan också spara handboken i bokhyllan och återkomma till den inför en ny fas i familjevardagen – då det är dags att tillreda babymat, göra upp en familjebudget eller införskaffa daghemskläder. Välj de tips som passar er familj bäst. Tipsen och råden hjälper dig och din familj att skapa en smidig och hållbar vardag, så att det finns tid över att fokusera på det allra viktigaste: den nya familjemedlemmen.

Hantera vardagen har varit en del av Marthaförbundets verk- samheten sedan 2002. Projektet finansieras av Social- och hälsovårds- ministerietsorganisationunderstödsSTEA

Projektet Hantera vardagen

Hantera vardagen erbjuder konkreta redskap för en hållbar vardag. Marthaförbundets rådgivare undervisar och ger stöd och råd i frågor som berör familjens ekonomi, näringsfrågor, matlagning, konsumentfrågor, miljöhänsyn, rengöring och hygien. Deltagare i projektet får ökad vardagskompetens och rutiner som bidrar till att forma en hållbar vardag

med hälsa, miljö och ekonomi i fokus. Barnfamiljer är en av projektets målgrupper. Målet är att stärka småbarnsfamiljens vardagskunskap och -färdigheter. Genom praktiska kurser om barnfamiljens vardag lär vi ut hållbar livsstil och hemmets ekonomi. Föreläsningarna ordnas främst i samarbeten med baby- och familjecaféer.

Innehåll

Kapitel 1: En hållbar familjevardag 6

Hur skapar vi hållbara vardagsrutiner? 7

Familjens rutiner 9 Ut i naturen 12

Kapitel 2: Familjens vardagsmat 14

Familjens mat

Så kan du sänka matkostnaderna 16

Veckomeny sparar tid & pengar

matsvinnet

Kapitel 3: En hållbar ekonomi

Planera & budgetera familjens ekonomi

Parförhållande, familjeledighet & ekonomi

Konsumtion i barnfamiljen

Att spara åt barnen

Kapitel 4: Hållbart i hemmet

Städa & vädra

Kläder, klädvård & reparation

Trygga material & plastbantning

Plocka, sortera & förvara

Reparera mera

En hållbar familjevardag

Med hjälp av små val och rutiner i familjelivet kan man skapa en vardag som är mer hållbar och främjar den egna familjens välmående, samtidigt som rutinerna gör gott för närmiljön och den värld och framtid där barnen växer upp. Många av oss gör redan ekonomiskt och ekologiskt hållbara val i vardagen, såsom att köpa begagnade plagg till barnen och tillreda mat enligt säsong. Men det finns alltid ytterligare rutiner och vanor vi kan lägga till för en hållbarare familjevardag.

Hur skapar vi hållbara vardagsrutiner?

Hållbarhet handlar om såväl miljö som ekonomisk och social hållbarhet. I grunden handlar begreppet om att hantera resurser på ett hållbart sätt. Det finns många stora och små rutiner vi som medborgare och konsumenter kan införa i vardagen för att den ska blir mer hållbar, för oss och för framtiden.

Hållbara vardagsrutiner

Ta hand om dig själv

En person som är trött och mår dåligt har sällan kapacitet att planera familjevardagen och då blir valen ofta per automatik ohållbara. Fundera på vad som gör att du mår bra i vardagen och prioritera det. Då orkar du också göra hållbara val i vardagen som att koka soppa på rotsaker i säsong, göra upp en budget eller reparera plagg istället för att köpa nytt.

Tydliga rutiner

Rutiner ger lugn och gör att vardagen fungerar. För in hållbara rutiner i familjens vardag. Det kan handla om att se över och planera familjens ekonomi en kvart varje vecka, att vädra, borsta och reparera familjens kläder regelbundet, att planera matinköpen och på det sättet minimera matsvinn eller att inleda veckoslutet med en tur i skogen och beroende på säsong plocka svamp, bär eller picknicka tillsammans.

Ta vara på konsumentmakten

Som konsument kan man rösta med fötterna och låta bli att konsumera sådant som inte följer de egna värderingarna och omvänt konsumera sådant som gör det. Ta för vana att alltid klaga om en produkt eller tjänst inte håller måttet. Våga vägra snabbmode och produkter som inte går att reparera, och stöd den lokala sömmerskan, skomakaren och reparatören när något i hushållet går sönder. Som medborgare kan du dessutom rösta i val och ta kontakt med folkvalda politiker för att framföra dina åsikter.

Lev enligt dina egna värderingar

Vi är benägna att jämföra oss med personer som befinner sig i liknande livssituation. Det är viktigt att fokusera på vad som är viktigt för din familj. En del av vår ohållbara konsumtion bygger på jämförelse och statussökande. Samtidigt utsätts vi hela tiden

för marknadsföring och andra impulser som berättar för oss hur vi borde leva. Om du känner till dina egna värderingar kan du tryggt luta dig tillbaka på dem utan att påverkas av yttre impulser.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något

Var snäll mot dig själv och fokusera på det du och din familj redan gör, samtidigt som du är öppen för små förändringar familjen kan göra för att vardagen ska bli mera hållbar. Var också medveten om att vi människor tenderar att vara väldigt hållbara inom områden som inte är så viktiga för oss själva: Den som inte gillar att shoppa kan i och för sig klappa sig på axeln över låg textilkonsumtion, men hur är det med matkonsumtion och transporter? Att tipsa vidare om hållbara vanor är också ett bra sätt att bidra. Vilken hållbar färdighet eller vana kan du lära vidare?

De här tre sakerna gör min vardag mera hållbar:

Vad är hållbarhet, egentligen?

Hållbarhet betyder det naturliga systemets förmåga att förse samhället och människorna med naturresurser och ekosystemtjänster. Enklare uttryckt handlar det om att inte äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Social hållbarhet kan handla om att alla ska ha möjlighet till utbildning och rekreation samt att påverka omvärlden. Ekonomisk hållbarhet kan för individen handla om att budgetera tillgångarna och inte skuldsätta sig. Hållbarhet och miljö kan handla om att vi inte överfiskar våra vatten.

Nya rön kring hållbarhet dyker hela tiden upp och för konsumenter kan det ibland kännas överväldigande. Det har diskuterats vad som är bättre, plastkassar eller flergångskassar, om man får äta strömming eller inte. Och hur är det med livsmedel som kanske å ena sidan minskar vår köttkonsumtion, men å andra sidan utarmar biodiversiteten? Hållbarhet är dessutom mångfacetterat och det som stöder ett hållbarhetsmål stöder inte nödvändigtvis ett annat. Det bästa vi kan göra som konsumenter och medborgare är att agera enligt den information vi har. Att känna hopplöshet, misstro eller att ge upp stöder inget hållbarhetsmål över huvud taget.

Marina Nygård Ekonomirådgivare och projektledare för Hantera vardagen på Marthaförbundet

Familjens rutiner

Rutiner ger familjevardagen struktur och trygghet. Då man vet vad som händer under dagen, veckan och månaden, finns det alltid något att luta sig mot. I takt med att familjen växer och utvecklas, lönar det sig att regelbundet se över rutinerna. Ni kan samlas till ett familjemöte och rita upp veckan och månaden och tillsammans se över befintliga och nya rutiner. Det kan handla om allt från städdagar och veckohandling, till middagstider och mealprep. Redan som små kan och vill barnen gärna hjälpa till med allt från matlagning och städning, till sopsortering och reparationer i hemmet. Tänk också på att rutiner kan vara både positiva och negativa, passa på att reflektera över hur familjen kan stärka de positiva rutinerna och förhindra att negativa rutiner påverkar vardagen. Så här kan familjens rutiner se ut:

Dagliga rutiner

1. Ägna några minuter dagligen åt att plocka undan i hemmet och placera saker på sina rätta platser. En god idé är att alla i hushållet städar så mycket de hinner under fem minuter. Sätt på bra musik så känns det roligare.

2. Se till att få frisk luft varje dag genom att vädra inomhus och ta en promenad.

3. Förutse behov av mellanmål och andra små vanor som kostar. Konsumtionsvanor blir lätt en stor summa på årsnivå vid daglig konsumtion.

Veckorutiner

1. Se över familjens budget och kontrollera att utgifterna är i balans med inkomsterna. Betala räkningar och hantera andra aktuella ekonomiärenden.

1. Ägna en halvtimme åt att vårda kläder enligt behov. Reparera det som är sönder, vädra kläderna, ta hand om skorna och sortera garderoben.

1. Planera veckans måltider och veckohandla. Inventera först skåpen och använd sådant som kan bli gammalt. Planera gärna in ett storkok och frys ner några portioner för dagar då det blir svårt att hinna med matlagning.

Månatliga rutiner

1. Gå igenom kostnadsuppföljningen för den föregående månaden och planera för nästa månadsbudget. Har det gått som planerat? Vilka utgifter är aktuella nästa månad?

1. Städa grundligt i hemmet. Du kan till exempel välja ut ett rum per månad som får lite extra uppmärksamhet.

1. Reparera och ta hand om trasiga ägodelar i hemmet, såsom kläder, skor, leksaker, elektronik eller möbler. Involvera gärna barnen och lär dem nyttiga färdigheter och att reparera istället för att slänga.

Årliga rutiner

1. Fundera på hur hushållet fungerar. Finns det ett schema för städning, veckohandling och övrigt som berör skötseln av hushållet? Med flera i familjen kan man fundera över hur uppgifterna fördelas.

1. Se över hemmet ur ett helhetsperspektiv. Vad har blivit ogjort under året? Vad förvaras i skåp och lager? Vad behöver renoveras och fixas? Har alla golvsilar och ventilationsfilter blivit underhållna? Fungerar sophanteringen? Finns det tillräckligt med brandvarnare och fungerar de? Är hushållet förberett för eventuella elavbrott och andra störningar?

1. Analysera familjens ekonomiska situation ur ett helhetsperspektiv. Vad är årets sparmål? Hur kommer inkomsterna att se ut? Arkivera också papper inför skattedeklaration och övriga juridiska ärenden. Konkurrensutsätt tjänster såsom abonnemang och försäkringar för att säkerställa en god kvalitet och ett bra pris.

Hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson om familjens rutiner

Elisabeth Eriksson är hushållsrådgivare på Marthaförbundet, och har under många år arbetat med projektet Hantera vardagen och lärt ut vardagsfärdigheter till ungdomar och familjer.

• Rutiner är bra att ha, då har man en stabil grund att falla tillbaka på då det kör ihop sig. Dygnsrytm, måltidsrutiner, att röra på sig utomhus dagligen, ha hobbyer och vara i kontakt med andra människor och generationer är hälsosamt för barnen. Kom ihåg att involvera barnen i sysslor i hemmet.

• Kommunicera inom familjen, exempelvis genom familjemöten och i samband med den gemensamma måltiden. En gemensam kalender, Whatsapptråd eller andra metoder och kanaler som passar familjen är också bra sätt att upprätthålla familjens rutiner.

• Vistas i naturen, det är både aktiverande och återhämtande, beroende på vad man behöver för stunden.

• Den vuxna i familjen har en viktig roll som matfostrare. För barnen är det ett för stort ansvar att exempelvis välja vad familjen ska äta eller när, men såklart kan och ska barnet gärna inkluderas vid planering av exempelvis en veckomeny och ges möjligheten att välja mellan olika alternativ.

• Ha inte skuldkänslor som förälder, familjevardagen kan göra en trött, det är helt normalt.

Elisabeth Eriksson

Hushållsrådgivare på Marthaförbundet

Handbok för en hållbar familjevardag | Kapitel 1

Familjens

rutiner Med inspiration av förslagen på familjerutiner på sidan 9 och 10, kan du fylla i ett schema för familjens rutiner.

Dagliga rutiner

Veckorutiner

Veckoslutsrutiner

Månatliga rutiner

Årliga rutiner

Ut i naturen

En del av en hållbar vardag kan vara att regelbundet vistas i naturen eller skogen. Det gör gott för både kroppen och den mentala hälsan. Naturutfärder ger oss också en bredare förståelse och respekt för naturen och för vad det är vi värnar om då vi för in mera hållbara vanor i vardagen. För en barnfamilj är en tur i naturen, i parken eller en närliggande skog en tacksam aktivitet. Det finns något för alla att göra, allt från att plocka bär till att använda skogen som ett gym eller till att gå på skattjakt. Dessutom är en skogsutfärd gratis och lättillgänglig tack vare allemansrätten.

Aktiviteter på skogsutflykten

De här tipsen är anpassade för mindre barn. Flera tips på lekar, utlfykter och recept finns i Marthaförbundets broschyr Naturglädje, som du hittar på issuu.com/ marthaforbundet.

Lyssna på naturen: Lyssna på ljuden i skogen. Fundera över vilka ljud som kommer från naturen, och vilka som kommer från staden. Lägg örat mot marken. Vad hör du och varifrån tror du ljudet kommer?

Färgbingo: Måla färger i bottnen av en äggkartong och sök motsvarande färger i naturen bland löv på marken, blommor, bär, kvistar och barr. Vem fyller sin äggkartong först? Motsvarande kan göras med förutbestämda föremål som alla ska hitta och fylla kartongen med, exempelvis en kotte, en blomma, ett löv och liknande.

Livet i skogen: Leta upp en myrstack. Följ med myrorna och vart de går. Bär de med sig något? I myrstacken har varje myra sin egen uppgift. Titta på träden runt er. Fundera vem som kan bo i dem? Ser ni spår av djur runt er?

Döp om blommor: Många blommor har fått namn efter hur de ser ut. Leta reda på en blomma och ge den ett nytt namn baserat på hur du tycker att den ser ut.

Plocka och ät: Säsongen för att plocka ätbart i skogen är lång, ända från vårens första nässlor till sommarens blåbär och kantareller och trattkantareller som man kan plocka ända tills snön täcker dem. Titta tillsammans i en bok om skogens bär och svampar, och plocka de ni känner till. Tillred något gott av er skörd.

Minnen från naturen: Plocka kottar, pinnar eller stenar för att göra pinnfigurer eller konstverk av hemma.

Allemansrätten

Det är tillåtet att:

⮕ plocka vilda bär, blommor och gräslika växter, svamp, rönnoch enbär.

⮕ plocka kottar eller kvistar och liknande från marken.

⮕ gå på utfärd, skida och cykla i naturen.

⮕ ha picknick och koppla av i naturen.

⮕ utforska växter, stenar och träd.

⮕ titta på djuren.

⮕ simma och plaska vid vatten.

Det är förbjudet att:

⮕ ta bark, grenar, blad, skott, låda, sav och kottar av växande träd eller träd som fallit.

⮕ plocka mossa, lav, trä, ris eller torv.

⮕ lämna skräp efter sig.

⮕ störa eller skada djur och deras bon.

⮕ göra upp eld.

⮕ köra med motorfordon.

Kapitel

02 Familjens vardagsmat

Vad ska vi äta i dag? Ibland är det kul att vara spontan och göra exakt den middag familjen är sugen på för stunden. Men mitt i familjevardagen kan det vara skönt med tydliga rutiner kring vardagsmaten att falla tillbaka på under bråda dagar. Med en veckomeny, paradrätter som går hem hos alla familjemedlemmar och storkok som är redo i kyl och frys blir matvardagen smidig.

Familjens mat

Att samlas kring mat och måltid är ett bra sätt att umgås tillsammans, att koppla av och få ett avbrott i vardagen. Den gemensamma måltiden är viktig särskilt för barnen eftersom den skapar trygghet och struktur i vardagen. Låt barnen vara med och förbereda och tillreda måltiden nu som då, så lär de sig om både tillredningsmetoder och råvaror, och uppskattar måltiden mer.

Ät regelbundet

Att äta hälsosamt innebär att äta regelbundet och mångsidigt med fokus på mycket vegetabilier. Hur många måltider vi behöver är individuellt, men barn kan behöva 4–5 måltider per dag för att hållas pigga och välmående. Dagens viktigaste måltider är frukost, lunch och middag. Därtill kan det behövas 1–2 mellanmål och förstås vatten mellan måltiderna. Maten ger kroppen energi och viktiga näringsoch skyddsämnen. Maten påverkar också kroppen i det långa loppet. Genom att äta hälsosamt kan risken för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och typ 2-diabetes minskas. Också det mentala välmåendet påverkas positivt av sunda matvanor.

Den gemensamma måltiden

Det finns många fördelar med att äta tillsammans. Familjen får en paus, och kan prata om vad som har hänt under dagen. För barn skapar den gemensamma måltiden trygghet, då barnet vet att det finns tid för att umgås och prata. Därför kan det också vara bra att komma överens om när den gemensamma måltiden kommer att ske, särskilt om den brukar ske på väldigt olika tider. Om det inte finns tid för att äta middagen tillsammans alla dagar kan exempelvis frukosten eller kvällsmålet ätas tillsammans. Ett annat alternativ är att byta plats på kvällsmål och middag om det är bråttom och svårt att få ihop middagen i tid och alla inte hinner hem. Då kan man först ta ett mindre mellanmål, och senare mötas upp kring middagen.

Runt den gemensamma måltiden sker också matfostran, eftersom barnets förhållning till mat utvecklas i en fysisk och social miljö. Genom att iaktta vuxna och syskon kring matbordet lär sig barnet hur man äter och uppför sig kring matbordet. Att tillsammans äta mångsidig och hälsosam mat är ett mycket effektivare sätt att lära barnet att äta än att begränsa barnets kost eller att använda mutor och tvång.

Ät varierad kost

En mångsidig och balanserad kost som motsvarar näringsrekommendationerna täcker i regel behovet av olika näringsämnen – då behövs inga andra kosttillskott än D-vitamin.

Vegetabilier utgör tillsammans med spannmål och potatis basen i varje måltid, och ska fylla minst hälften av tallriken under en måltid. Variera gärna med många olika vegetabilier, både råa och tillagade. Vegetabilier kan vara grönsaker, rotfrukter, bär, frukt och svamp. Baljväxter, som ärter och bönor, är också en fin proteinkälla och kan ersätta en del eller allt animaliskt protein i kosten.

Spannmål som korn, flingor, bröd och pasta och potatis är en stor del av vår matkultur. Minst hälften av de spannmålsprodukter familjen äter bör vara fullkornsprodukter, som innehåller mera kostfibrer, vitaminer och näringsämnen än ljusa spannmålsprodukter. De gör att man känner sig mätt längre. Potatis är en förmånlig och mångsidig råvara som är i säsong året om.

Mjölkprodukter är en god kalciumkälla och de innehåller också jod och flera vitaminer. Välj gärna mjölkprodukter med mindre fett, då rekommendationerna är att undvika att äta för mycket hårt fett.

Fisk, ägg, fågel och kött är bra proteinkällor och rika på vitaminer och mineraler.

Så kan du sänka matkostnaderna

Mat är en löpande utgift som lätt blir dyr för familjen. Men genom att planera väl och gå in för veckomenyer och att veckohandla kan matkostnaderna sänkas, samtidigt som vardagsmaten är både näringsrik och god.

Basförrådet: Är basförrådet fyllt finns det alltid något att utgå ifrån. Ett basförråd kan innehålla potatis, rotfrukter, lök, bönor, ärter, kikärter, linser, spannmål- och fullkornsprodukter, ris, pasta, ägg, tomatkross och baskryddor. Addera färskvaror som grönsaker, mjölk- och ostprodukter, fisk, kött eller kyckling. I frysen kan man ha ärter, spenat, bär, fisk och kött.

Laga mat från grunden: Genom att laga mat från grunden, och välja bort helfabrikat eller färdigmat, har man både koll på vad maten innehåller, och sparar in pengar. I regel är hemlagad mat också mer näringsrik och klimatvänlig.

Planera veckomenyn: Planera veckomenyn utgående från hur veckan ser ut. Vilka dagar finns det tid att laga mat och vem tillreder? Andra dagar kanske kräver rester eller att man värmer något ur frysen.

Råvaror i säsong: Då man handlar råvaror enligt säsong får man förmånliga råvaror då de smakar som bäst. På vintern kan man köpa kål och rotsaker. En kålsallad går lätt att variera med olika

kryddor och örter. Potatismoset kan bytas ut till palsternackspuré.

Vegetariskt: Använd inhemska rotfrukter och proteinrika livsmedel såsom ärter, bönor och linser istället för eller som ett komplement till kött. Dryga ut kötträtter så som en makaronilåda med rivna rotfrukter eller baljväxter, som har ett lägre kilopris än kött. Gör på samma sätt med lasagne och frestelser. Köttbullar kan drygas ut med exempelvis bönor.

Stora satser: Gör stora satser, det sparar både tid och pengar. Extra portioner kan frysas ner eller ätas vid ett senare tillfälle. Satsa på att sätta in åtminstone ett storkok på varje veckomeny. Soppor, grytor och lådrätter lämpar sig speciellt väl för storkok.

I matbutiken: Utnyttja butikens rabatter på varor med bäst före-datum som närmar sig. Om du är osäker på om du hinner äta maten lönar det sig att frysa ner den.

Du kan bland annat frysa in banan, ost, charkuterier, kött och bröd med kort datum. Jämför varorna i butiken enligt ursprung och kvalitet och kolla kilopriset.

Prisjämförelse mellan köpt färdigmat & hemlagat, pris per portion

Veckomeny sparar

tid &

pengar

Genom att planera en veckomeny och handla mat enligt planen sparar man både tid och pengar, och kan också undvika onödiga impulsiva köp och frestelser i butiken. Det är en vanlig uppfattning att det är tidskrävande att veckohandla och planera för hela veckan, men som motvikt kan man uppskatta och jämföra med tiden det tar att dagligen eller varannan dag fundera över vad som ska ätas och gå till butiken. Många tänker också att en veckomeny dödar spontaniteten och kreativiteten i köket, men med en välplanerad veckomeny och ett bra basförråd finns det också utrymme för spontanitet.

Så planerar du en veckomeny

● Utgå gärna från förmånliga råvaror i säsong. Säsongsbetonad mat är oftast mer näringsrik, smakrik och prisvärd.

● Inventera kylskåp och skafferi före planering av veckomenyn, och utgå från det som redan finns.

● Vilka dagar finns det tid för matlagning och vilka dagar är det smidigare om maten är klar i frysen eller kylskåpet och kan värmas?

● Inkludera förmånliga grönsaker eller rotsaker och proteiner såsom linser och bönor. De kan antingen ha huvudrollen i en rätt eller vara ett komplement.

● Planera in åtminstone en riktigt förmånlig rätt under veckan och gör den i dubbelsats. Ät resterna nästa dag eller senare i veckan, eller frys in. På så sätt jämnas matkostnaderna ut och man kan varva med dyrare råvaror, exempelvis fisk, som rekommenderas enligt näringsrekommendationerna.

● Planera in maträtter med varierande proteiner och gärna i varierande former: en soppa, en ugnsrätt, en matig sallad.

● Variera rätterna! En kålgryta smakar helt annorlunda om den en dag serveras med korn och en annan med potatis samt med olika tillbehör i form av grönsaker och örtkryddor. En smakrik sås med valfritt protein, exempelvis bolognese, kan både ätas tillsammans med potatis eller pasta och användas som fyllning i en paj.

● Ha en gemensam inköpslista om ni är flera vuxna i hemmet, exempelvis i en meddelandetråd, på en lapp på kylskåpet eller i en gemensam to do-app. Fyll på listan allteftersom råvarorna i basförrådet tar slut.

● Genom att beställa mat på nätet blir man tvungen att planera inför veckan, och undviker samtidigt onödiga frestelser som finns i den fysiska matbutiken.

Handbok för en hållbar familjevardag | Kapitel 2

Veckomeny

Kvällsmål

Middag

Lunch

Frukost

Planera en veckomeny för familjen.

Måndag Tisdag

Onsdag Torsdag

Fredag Lördag

Söndag

Mellanmål

Mealprepping

Att förbereda flera av veckans måltider på en gång sparar i bästa fall tid, energi och pengar. Dessutom blir det mindre matsvinn och disk.

Förbered lunch- & middagskomponenter

Förbered olika komponenter istället för färdiga måltider. Mixa och matcha sedan i matiga sallader, ugnsrätter, mellanmål, pastasåser, grytor och plockrätter under veckan. Man kan bland annat förbereda hummus, pesto, salladsdressing, morot i stavar, strimlad kål, skalade och hackade rotfrukter, rostade rotfrukter, kokt mathavre, pizzadeg, kokta ägg, rostade kikärter, ugnsstekt kyckling, stekta köttbullar.

Förbered frukosten

För att göra frukosten smidigare kan man ha en särskild bricka eller låda med frukostingredienser som är lätt att lyfta ur kylskåpet p å morgonen. En färdigt laddad kaffekokare eller tekanna gör morgonbestyren smidigare. Rågröt går bra att förbereda p å kvällen och låta stå i kylskåpet under natten så den är redo att äta p å morgonen eller som mellanmål. Ingredienserna kan variera enligt vad som finns i skafferiet.

Färdiga smoothieportioner

Förbered smoothieportioner genom att frysa in exempelvis skivad banan, b är och spenat i portioner. Addera växtdryck, yoghurt eller äppelmust p å morgonen och mixa. Passa p å att göra en större smoothiesats som räcker till b åde frukost och mellanmål i flera dagar.

Stora satser

Stora satser av matiga rätter som purésoppa, makaronilåda, linsgryta, lasagne, salta pajer och bolognese håller flera dagar i kylskåpet. Det passar också bra att frysa ner i färdiga portioner.

Fördela rester i portioner

Rester efter en lunch eller middag blir aptitligare om de förpackas färdigt i tilltalande portioner som är lätta att plocka fram och ta med till jobbet dagen därp å.

Veckomeny á la Martha

7 snabba näringsrika middagsrecept. Recepten

gäller för fyra portioner, om inte annat anges.

Strömmingspinnar

300 g strömmingsfiléer

1–2 tsk salt

1 cm riven ingefära

1 tsk chilipulver

1 ½ dl rågmjöl

2 ägg

3 dl ströbröd

2 msk rybsolja

Pepparrotsdipp

150 gram crème fraîche

1 msk riven pepparrot

1 msk hackad koriander

½ tsk salt

Till servering

Kokt potatis eller potatismos, ångkokt broccoli

● Sätt ugnen på 225 grader. Skär strömmingsfiléerna på längden och sätt i en skål. Krydda med salt, ingefära och chilipulver. Blanda väl så att alla filéer täcks av kryddblandningen.

● Mät upp rågmjöl i en skål, uppvispade ägg i en annan och ströbröd i en tredje.

● Vänd filéerna i mjöl, sedan i ägg och slutligen i ströbröd. 1 2 3

● Placera ut de panerade filéerna på en bakplåtspappersbeklädd plåt och ringla över olja.

● Stek strömmingspinnarna i ugnen i cirka 10 minuter. Salta de färdigt stekta pinnarna enligt behov.

4 5 6

● Pepparrotsdipp: Blanda alla ingredienser till dippen och servera tillsammans med potatismos och ångkokt broccoli till strömmingspinnarna.

Spenatplättar

100 g färsk spenat (eller fryst)

3 ägg

5 dl mjölk

3 dl speltsikt eller vetemjöl

1/2 tsk salt

1 msk rybsolja

Smör eller olja att steka i

● Skölj och finhacka spenaten, eller tina den.

● Vispa ägg, mjölk, mjöl och salt till en slät smet i en skål.

● Tillsätt oljan och spenaten i smeten och mixa med en stavmixer.

● Stek plättarna gyllenbruna i smör. Servera med lingonsylt. 1 2 3 4

Pumpasoppa

En pumpa räcker ofta till många portioner soppa.

Om det blir fruktkött över kan det skäras i bitar och frysas in i påsar.

1 l pumpakött i bitar

1 gul lök

1 vitlöksklyfta

2 msk rybsolja

2 dl torr äppelcider eller 1 tsk äppelcidervinäger + 2 dl vatten

2 dl vatten

1 buljongtärning

1 dl grädde, crème fraiche eller smetana

Salt, svartpeppar

Citron

Till servering

Yoghurt

Finhackade örter

● Skär pumpan itu och gröp ur fröna och innanmätet med en sked.

Skär bort skalet, men var försiktig, det är hårt. Skär fruktköttet i bitar.

● Skala och finhacka lök och vitlök.

● Värm olja i en stor kastrull och fräs vitlök, lök och pumpa i några minuter. Häll på cider, vatten och buljong. Låt koka under lock tills pumpaköttet är mjukt.

● Tillsätt grädde och mixa soppan med stavmixer. Smaka av soppan med salt, peppar och citronsaft.

● Servera soppan med en klick yoghurt och örter samt ett gott bröd.

För en matigare pumpasoppa: Koka 1 ½ dl röda linser med pumpan eller tillsätt kokta bönor en stund innan soppan mixas. Späd med vätska enligt behov.

Linssoppa

2 gula lökar

2 vitlöksklyftor

1 morot/zucchini

1 msk olja

2 dl röda linser

1 lagerblad

1 tsk spiskummin

1–2 krm ingefära

2 msk hackad persilja

500 g tomatkross på tetra

½ l grönsaksbuljong

● Skala och finhacka löken. Pressa vitlöken. Skala och riv moroten på den grövsta sidan av rivjärnet.

● Fräs lök, vitlök och morot i olja i en gryta eller tjockbottnad kastrull. Tillsätt tomatkross och buljong.

● Spola av linserna i kallt vatten och tillsätt dem. Lägg i lagerblad, spiskummin och ingefära. Låt soppan koka sakta i cirka 10 minuter.

● Dekorera med finklippt eller finhackad persilja.

Blir det ingefära över från matlagningen?

Kål- & färspanna

200 g malet kött av gris eller blandfärs

500 g vitkål

1 tsk salt

Sås

3 msk sojasås

1 ½ msk farinsocker/ honung

1 ½ tsk vinäger

1 msk riven ingefära

1 bit färsk

eller 1 krm torkad chili

1 vitlöksklyfta

Till servering

Kokta gryn, exempelvis korn, havre, spelt eller vete.

Frys in den och använd den nästa gång en rätt kräver ingefära

● Skala vitlöken och ingefäran och riv den fint. Finhacka chilin. Strimla kålen.

● Blanda ihop samtliga ingredienser till såsen.

● Bryn köttet och strö på salt.

● Tillsätt kålen och stek på medelvärme i cirka 10 minuter. Rör om ibland.

● Häll över såsen och rör om.

● Servera med kokta gryn.

Fisktacos

Fiskbiffar

200 gram filé av mört, id, gädda eller braxen

1 dl grädde

1 ägg

2 msk ströbröd (kan uteslutas)

½ dl riven lagrad ost ½ dl fint strimlad salladslök

½ tsk salt

Vitpeppar

Olja till stekning

Kålsallad

1 bit vitkål (cirka 300 gram)

1 chili eller enligt smak

½ kruka koriander

1 äpple

1 salladslök

1 msk saft av citron

1 ½ msk rybsolja

1 msk jordnötssmör

½ tsk salt

½ msk riven ingefära

Till servering

8 tacoskal

2 dl naturell yoghurt eller gräddfil

½ strimlad gurka

● Mixa fiskfilén och grädden till en jämn massa. Tillsätt övriga ingredienser. Låt smeten svälla en stund.

● Värm olja i en stekpanna och klicka ut smeten till små biffar. Sväng biffarna när de har fått fin stekyta.

● Hyvla eller strimla kålen. Strimla chili, koriander, salladslök och äpple.

● Blanda ingredienserna till dressingen och vänd ner bland övriga ingredienser. Smaka av och tillsätt mera salt eller syra vid behov.

● Strimla gurka och värm tacoskalen och biffarna. Servera! 1 2 3 4 4

Morots-stekostbiffar med pesto & pasta

250 g riven morot

250 g inhemsk stekost

2 ägg

¾ dl ströbröd eller panko

1 tsk chiliflakes (kan uteslutas)

1 krm svartpeppar

Salt

Olja

Mandelpesto

Cirka 80 g mandlar

eller rostade solrosfrön

1 kruka färsk basilika

1 vitlöksklyfta

1 ½ dl olivolja

80 g riven lagrad ost

Till servering

Cirka 300 g inhemsk pasta

● Sätt ugnen på 250 grader. Skala morötterna och riv dem fint på ett rivjärn. Riv osten grovt.

● Blanda morot, ost, ägg, ströbröd, chiliflakes och svartpeppar i en skål. Smaka eventuellt av med salt.

● Forma med oljade händer till åtta biffar, vänd i ströbrödet och lägg på en plåt med bakplåtspapper. Pensla dem med olja på båda sidor. Ställ in biffarna i mitten av ugnen i 15–20 minuter eller stek dem i olja på medelvärme på båda sidorna tills de har fått fin färg.

● Koka pastan enligt anvisningen på förpackningen.

● Rosta mandlarna i en torr stekpanna. Låt svalna.

● Lägg mandlar, basilikablad, vitlök och olivolja i en hög skål. Mixa ingredienserna med stavmixer eller i en blender. Blanda i riven parmesanost och smaka av med salt och peppar. Servera peston med pastan och morots-stekostbiffarna.

Av en stor sats makaronilåda kan hälften frysas in till en annan gång. 1 2 3 5 4 6

Makaronilåda

12 portioner

800 g fullkornsmakaroner

400 g riven morot (cirka 5 morötter)

2 lökar

2 msk olja

400 g malet kött

Salt, vitpeppar

Äggstanning

14 dl mjölk

4 ägg

3 dl riven ost

2 msk ströbröd

Salt, muskot

● Koka makaronerna nästan mjuka i rikligt med lättsaltat vatten.

● Skala morötterna och riv dem grovt.

● Fräs löken i smöret, tillsätt köttet och låt det få färg. Rör sedan ner de rivna morötterna. Smaksätt.

● Varva de kokta makaronerna och köttet i två smorda formar, så att det understa och överst lagret består av makaroner.

● Blanda äggstanningen, krydda med salt och muskot och häll den över makaronilådan. Strö över riven ost och ströbröd.

● Grädda i 200 grader i cirka 30–40 minuter.

De nordiska näringsrekommendationerna

De finländska näringsrekommendationerna utgår alltid från de nordiska näringsrekommendationerna. Nya näringsrekommendationer för de nordiska och baltiska länderna lanserades 2023. Rekommendationerna baseras på diger forskning, och rapporten tar även hänsyn till miljön i uträkningarna av vilka födoämnen vi ska välja. Det som är bra för människan att äta är också bra för miljön! Kosten ska bestå av en bas rik på grönsaker, frukt, bär, baljväxter, potatis och fullkornsprodukter, samt rikligt med fisk, nötter och frön. Intaget av mjölkprodukter ska vara måttligt och mängden rött kött, fjäderfä, processat kött, alkohol samt processad mat som innehåller mycket fett, salt och socker ska begränsas.

Ät enligt de nordiska näringsrekommendationerna

Spannmål: Att öka intaget av fiberrika spannmål är bra för både hälsan och klimatet. Satsa på att äta minst 90 gram fullkorn varje dag, som motsvarar en portion havregrynsgröt (1 dl havregryn), en portion korngryn (½ dl korn) och en skiva rågbröd (12 g).

Grönsaker, frukt och bär: Ät 500–850 gram grönsaker, frukt och bär varje dag. Blanda in en rejäl portion frukt och grönt i alla dagens måltider.

Fisk: Konsumera 300–450 gram fisk från hållbart förvaltade fiskbestånd per vecka, det vill säga 2–3 portioner i veckan. Cirka hälften av mängden får gärna bestå av fet fisk såsom strömming, forell och braxen.

Potatis: Potatis är en viktig del av den finländska kosten och är bra för både hälsan och miljön, så länge den tillagas på ett hälsosamt sätt, till exempel kokas eller ugnsbakas. Passa på att frossa i nypotatis under sommarmånaderna.

Baljväxter: Baljväxter bidrar med mycket fibrer, protein, järn och zink samtidigt som de har en låg belastning på miljön eftersom de binder näringsrikt kväve i marken vid odling. Inhemska baljväxter som bondböna, ärter och trädgårdsbönor är bra att ha hemma i basförrådet.

Nötter & frön: Ett intag på 20–30 gram nötter och frön varje dag rekommenderas på grund av deras näringsrika sammansättning av nyttiga fetter, protein och mineraler.

Rött kött: Rekommendationen är att äta under 350 gram rött kött per vecka och att därtill begränsa intaget av processat kött, såsom korv, skinka och salami. Trots att idisslande kossor och får är viktiga för den biologiska mångfalden, stöder ett minskat intag av rött kött både hälsa och miljö. Sträva efter att inte byta ut det röda köttet mot kyckling, utan att istället välja växtbaserade alternativ eller fisk.

Mjölkprodukter:

3,5–5 dl mjölkprodukter dagligen är tillräckligt för att få i sig viktiga näringsämnen som kalcium, jod och vitamin B12. Det här förutsätter att man i övrigt äter en varierad kost. Observera att 10 gram ost motsvarar ungefär 1 dl mjölk. Om konsumtionen av mjölkprodukter är lägre än 350 gram är rekommendationen att välja berikade växtbaserade alternativ.

Ägg: En måttlig mängd ägg kan vara en del av en nyttig och hållbar diet.

Fett & oljor: Föredra vegetabiliska oljor framför smör och försök konsumera minst 25 gram olja, såsom rybsolja eller olivolja, varje dag för att få i dig nyttiga fettsyror. Undvik tropiska oljor, såsom palm- och kokosolja, eftersom de är rika på mättat fett och kan ha en dålig inverkan på miljön.

Hushållsrådgivare

Sandra Mellberg om hållbar vardagsmat

Sandra Mellberg är hushållsrådgivare på Marthaförbundet. Här tipsar hon om hur man kan skapa en mer hållbar och klimatvänlig matvardag för både familjen och planeten.

Öka andelen

vegetabilier i kosten

Byt ut en andel av köttet i familjens standardrätter till rotfrukter, grönsaker, linser och bönor.

Minska matsvinnet

Inventera matförråden innan du handlar. Var kreativ och planera ihop en rätt av de råvaror som redan finns hemma.

Välj inhemskt & handla enligt säsong

Genom att välja inhemskt stöder man den inhemska matproduktionen och får i allmänhet en färskare vara med högre transparens kring odling och förädling. Byt ut utländska stapelvaror mot inhemska, till exempel ris mot matkorn, -havre eller spelt. Råvaror i säsong är både smakligare och mer förmånliga. På hösten kan

man frossa i inhemsk pumpa, broccoli, blomkål, zucchini och äpple. Under vintern är kål, rödbeta, kålrot, morot och potatis förmånligt.

Välj ekologiskt när du kan

Ekologisk mat kan innebära högre priser, men genom att välja ekologiskt gynnas den biologiska mångfalden och god djurhållning.

Ät Östersjön ren & fynda i naturens skafferi

Genom fiske av inhemsk vildfisk tas överflödiga näringsämnen ur havet.

Välj gärna underutnyttjade fiskarter såsom braxen, mört och strömming. Maten i naturens skafferi är gratis. Skörda allt från nässlor och kirskål tidigt på våren till bär på sommaren och trattkantareller sent in på hösten.

Sandra Mellberg Hushållsrådgivare på Marthaförbundet

De finländska näringsrekommendationerna

Vid produktionen av den här broschyren uppdateras som bäst de finländska näringsrekommendationerna från år 2014. Hösten 2024 lanseras de nya rekommendationerna, och våren 2025 rekommendationerna för barnfamiljer, bebisar och barn. De finländska näringsrekommendationerna bygger alltid på de nordiska, men anpassas särskilt för finländska förhållanden, med syfte att förbättra folkhälsan.

Aktuell information hittas via Livsmedelsverket, som ger kostrekommendationer för såväl vuxna, barn och spädbarn, som för gravida, ammande, veganer, äldre och för personer med specialkost: ruokavirasto.fi.

Babymat

Babyn kan börja med fast föda kring 4–6 månaders ålder när hen kan sitta med stöd, kontrollera huvud- och ögonrörelserna och sträcka sig efter maten med händerna. Babyn kan redan från början öva på att äta själv, ge barnet en sked eller gaffel att hålla i även om den vuxna matar samtidigt.

Hemlagad babymat

Att tillverka barnmaten själv är både ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Börja med milda smaker, till exempel kokt potatis eller grönsaker, bär, frukt och gröt. Det är enkelt att lägga smakportioner från familjens vanliga vardagsmat åt sidan före maten saltas och kryddas. Börja redan tidigt med att introducera nya, varierande födoämnen – kosten ska vara mångsidig från början. Delamning vid sidan av smakprover/fast föda är bra för barnets näringsintag och motståndskraft.

Puréer till babyn

Gör puré av kokta råvaror genom att mosa dem tillsammans med vatten eller bröstmjölk. Bjud på små mängder i början. Barnet äter bara några teskedar potatis- eller rotsakspuré per måltid och bekantar sig med olika smaker och konsistenser samtidigt som magen i långsam takt vänjer sig vid nya livmedel. Vid sidan av smakportionerna fortsätter man med amning eller ersättning. Om man inte ammar vid fyra månaders ålder kan man utöver ersättning bjuda på större portioner fast föda än vid fortsatt amning i kombination med små smakportio-

ner. Så småningom ökar portionsstorlekarna till några deciliter. Låt barnet avgöra – ett friskt barn äter så mycket hen behöver.

Fingermat från 6 månader

Fingermat passar både för små barn och bebisar ända från 6-månadersålder, enligt barnets färdigheter, men man kan också börja senare om det känns otryggt. Det är tryggt att börja med fingermat då barnet kan sitta stadigt i en barnstol eller i famnen, kontrollerar huvudets rörelser och koordinerar ögonen, visar intresse för mat, kan greppa tag i maten, föra maten till munnen och inte spottar ut maten med tungan. Servera fingermat i stora bitar som babyn får greppa med sina fingrar och själv tugga eller suga i sig i lämpliga munsbitar. Ju mindre barn desto större smakbitar. En bra start kan vara exempelvis kokta rotsaker, ångkokt äpple eller innanmätet av gurka i stavform.

Läs mer om fingermat: www.martha.fi/uploads/ fingermat.pdf

Använd rostfritt, glas, porslin och träredskap vid tillverkning av barnmat. Undvik gärna plast, särskilt repade plastkärl och redskap.

Vätska till babyn

Ett barn som helammas eller får ersättning får sitt vätskebehov tillfredsställt och behöver inte extra vätska, inte ens vid varmt väder, då kan man istället amma eller flaskmata oftare. Vatten som ges åt barn behöver inte kokas. Barn under ett år bör inte dricka saft, juice eller must. Det är skadligt för tänderna och vänjer barnet vid onödigt söta drycker.

Rotfrukter & grönsaker

En bra början tidigast vid fyra månader och senast vid sex månader är mjölig potatis och grönsaker som är mjukkokta och söndermosade så att de är lättsmälta. Andra lämpliga grönsaker och rotsaker är morot, blomkål, broccoli, majs, brysselkål, gurka, palsternacka, ärter, linser, batat, jordärtskocka, kålrot och rova.

Bär & frukt

Till en början kan en måltid bestå av enbart bär och frukt, men senare passar de bra som lätt mellanmål och kan serveras med gröt eller fil. De kan serveras färska, rivna eller som puré eller kräm. Välj gärna inhemska bär och frukter i säsong, exempelvis hallon, blåbär, krusbär, vinbär, lingon, hjortron, jordgubbar, äpplen, plommon eller päron. Du kan också servera persika, aprikos, banan eller citrusfrukter. Utländska djupfrysta bär ska hettas upp till 90 grader i fem minuter eller kokas i 2 minuter.

Spannmålsprodukter & gröt

Från fem månaders ålder kan barnet få spannmålsprodukter, först som smakportioner, senare som måltider. Havre, råg, korn, vete, spelt, ris, bovete, majs och hirs är lämpliga för gröt till barn som ammas eller får ersättning. Använd gärna fullkorn.

Servera spannmålsprodukter en eller två gånger per dag under det första levnadsåret. Gröt är bra som frukost och kvällsmål. För små bebisar kan man finfördela exempelvis havregryn med mixer, istället för att köpa grötpulver.

Kött, kyckling, ägg & fisk

Från fem månader kan smakportionerna innehålla kött, kyckling, fisk och ägg. Beroende på tillgång och familjens vanor kan babyn också äta ren- och älgkött och annat vilt. Välj kött med låg fetthalt. Lever och leverrätter rekommenderas inte för barn under ett år. Barnen behöver bara små mängder kött, i början räcker det bra med en tesked kokt finfördelat kött per portion grönsakspuré. Cirka 1–1 ½ matsked kött per måltid räcker ända fram till ett års ålder. Tillsätt inte salt för barn under ett år, och använd också sparsamt med salt då barnet

är äldre. Spädbarn ska inte äta korv eller liknande köttprodukter. Fisk som är lämplig att servera är bland annat abborre, sik, inhemsk regnbågsforell och siklöja. Ägg lämpar sig från fem månader.

Komjölksprodukter

Vid tio till tolv månader kan babyn börja äta komjölksprodukter, som naturell yoghurt, fil eller surmjölk. Vid ett års ålder kan modersmjölken eller ersättningen bytas ut mot komjölksprodukter, till en början vid en måltid om dagen. För barn i lekåldern räcker det med 4 dl flytande mjölkprodukter och en skiva ost per dag.

Fett

Det är onödigt att tillsätta fett i mat för barn under ett år. Via modersmjölk eller ersättning får barnet tillräckligt med rätt fett. Under det andra levnadsåret då barnet

övergår till samma kost som den övriga familjen får barnet i sig osynligt fett från olika livsmedel. Vid behov kan du blanda rybsolja i purématen eller gröten.

Vegankost för spädbarn

För spädbarn som äter vegankost rekommenderas helamning till fyra–sex månader och delamning parallellt med fast tilläggsföda upp till ett års ålder. Det är viktigt att vegankost för barn inkluderar tillräckligt med varma grönsaker och spannmålsrätter. Näringsmässigt fullvärdiga proteinkällor är bland annat fullkornsspannmål kombinerat med baljväxter som bönor, ärter, linser och soja i olika former. Välkokta baljväxter kan serveras redan från sju månaders ålder.

Vad ska babyn inte äta?

Servera inte nitrathaltiga grönsaker som rödbeta, spenat, nässlor, bladsallatssorter,

kinakål, grönkål, kålrabbi, pumpa (förutom zucchini), rädisor, bladselleri, fänkål, färska örter, groddar och rotfruktssaft. Gasframkallande grönsaker ska man ge i mindre mängd till en början, såsom kålsorter, baljväxter, ärter och bönor. Lever och leverrätter rekommenderas inte för barn under ett år, inte heller korv och liknande köttprodukter. Servera inte rågröt som kan vara svårsmält och av dålig hygienisk kvalitet. Bebisar under ett år ska inte heller äta honung eller kanel (välj Ceylonkanel istället). Aktuell information ger Livsmedelsverket.

Mer om familjens kostrekommendationer kan man läsa i Tillsammans runt bordet, en broschyr om barns, barnfamiljers och gravida och ammande kvinnors kost (THL, Institutet för hälsa och välfärd)

www.julkari.fi/ handle/10024/137769.

Frys in babymat

Spara tid genom att tillreda och frysa in större mängder babymat på en gång. Grönsakspuréer med eller utan kokt kött och fisk går bra att frysa in. Kyl snabbt ner dem efter tillagning. Tina upp dem i kylskåpet och värm dem i vattenbad. Tillsätt modersmjölk eller ersättning om de behöver tunnas ut. Ett tips är att frysa in puréer i isbitsformar. Då kan de frusna purékuberna sedan enkelt fyttas till fryspåsar eller andra förpackningar.

Frys in modersmjölk

Modersmjölk kan frysas in i burkar eller påsar för livsmedelsbruk. Kyl ner mjölken genast och frys ner den samma dag. Djupfryst modersmjölk håller i sex månader i –18 grader. Tina upp mjölken i varmt vattenbad eller i kylskåp. Efter upptining håller den cirka ett dygn i kylskåp i +5 grader. Smaken kan förändras vid nedfrysning, och det uppskattar inte alla bebisar. Mjölken går ändå bra att använda i matlagning, exempelvis genom att röra ner den i en grönsakspuré för extra näringsämnen.

Hemlagad

babymat

Recepten är beräknade för ungefär fyra små portioner.

Grönsakspuré

Grönsakspuré med korngryn

Grönsakspuré

1 morot

2 potatisar

75 g blomkål eller broccoli

1 msk frysta ärter

1 dl vatten

1 dl modersmjölk, modersmjölksersättning eller vatten

● Tvätta och skala potatisen och moroten och skär dem i bitar. Skölj och skär blomkålen/ broccolin i bitar.

● Koka upp vatten och lägg först i morotsbitarna. Låt koka under lock i 5 minuter.

● Lägg sedan i potatisen och blomkålen/broccolin. Låt koka i cirka 5 minuter eller tills alla ingredienser är mjuka.

● Mosa grönsakerna i kokspadet. Tillsätt modersmjölk/ersättning eller vatten tills purén är lämpligt lös.

Grönsakspuré med korngryn

Denna maträtt är lite grövre än en vanlig puré och har en hel del smak. Maträtten passar därför bra när babyn har vant sig vid olika smaker och då det är dags att erbjuda mer konsistens utöver släta puréer.

300 g grönsaker, till exempel

2 morötter, 1 jordärtskocka och en bit palsternacka

½ gul lök

½ krm torkad timjan

1 hackad tomat eller 1 dl tomatkross

2 dl vatten

1 dl krossade korngryn

● Koka korngrynen enligt anvisningarna på förpackningen.

● Skala och skär grönsakerna i bitar. Skala och finhacka löken.

● Fräs lök, grönsaker och timjan i en kastrull med olja på svag värme så att löken blir mjuk.

● Tillsätt tomat och vatten, koka under lock tills grönsakerna känns mjuka.

● Mosa eller mixa purén. Tillsätt vid behov mer vatten i purén. Vänd ner korngrynen i purén.

Drottningkräm

3 dl vatten

2 msk potatismjöl 1 dl mosade blåbär 1 dl mosade hallon

● Blanda kallt vatten och potatismjöl i en kastrull.

● Koka upp blandningen under omrörning och häll sedan krämen i en skål för att svalna.

● Blanda ner de mosade bären i den svalnade krämen.

● Tillsätt vid behov lite socker. Detta recept ger dig cirka 5 dl färdig kräm. Det går bra att använda vilka som helst av de bär eller frukter som rekommenderas.

Flera recept på hemlagad babymat finns i Marthaförbundets receptbank på martha. fi/recept.

Sök under kategorin babymat.

Bönbiffar

Fingermat:

Bönbiffar

20 biffar

4–5 dl kokta bönor eller

2 dl bondbönskross

2 dl tomatkross eller hackad tomat

2 dl havreflingor

1 ägg

1 gul lök

½ msk rybsolja ½ tsk torkad oregano eller basilika

Cirka 100 g rotfrukter, till exempel morot eller palsternacka

● Kokta bönor: Mosa eller mixa bönorna.

● Bondbönskross: Koka upp 4 dl vatten och låt bondbönskrosset svälla i vattnet under lock i 20 minuter. Häll av vattnet.

● Blanda tomat, havreflingor och ägg i en skål. Låt svälla.

● Riv rotsakerna fint och finhacka löken. Fräs lök och basilika i oljan en stund på svag värme, tills löken blir mjuk. Tillsätt de rivna rotsakerna och fräs en stund till.

● Blanda samtliga ingredienser till en jämn smet. Forma biffar med våta händer och placera dem på plåt med bakplåtspapper. Grädda biffarna i cirka 15–20 minuter i 200 grader i mitten av ugnen.

● Variera biffarna med olika bönor eller kokta linser. Biffarna går utmärkt att frysa ner för kommande måltider.

När

babyn börjar äta samma mat som resten av familjen

Vid ungefär ett års ålder äter barnet samma mat och råvaror som den övriga familjen. Barnet njuter och lär sig av att vara med när den övriga familjen äter. Beroende på maträtt och tändernas utveckling ska mat som hela familjen äter finfördelas också om den serveras till barn över ett år.

Fingermat:

Mellanmålsbröd

1 äpple eller banan

1 ägg

½ dl havreflingor

1 tsk olja

● Skala och riv äpplet fint eller mosa bananen.

● Rör ihop frukten med ägg, havreflingor och olja på en tallrik med kanter.

● Tillred brödet i mikrovågsugnen i cirka två minuter eller tills brödet ser färdigt ut och har stelnat.

● Låt svalna och servera.

Nya smaker

Barn vill veta vad de äter, och nya smaker kan till en början vara svåra. Försök därför att först fokusera på andra sinnen än smaksinnet, och låt barnet börja med att exempelvis fundera på varifrån livsmedlet kommer, hur det ser ut, hur det luktar och hur det känns innan det är dags att smaka på det. För barn kan det också ta tid att vänja sig vid en ny smak eller en ny rätt. Om en ny maträtt inte smakar första gången lönar det sig att servera den flera gånger, så barnet får en chans att lära sig uppskatta smaken.

Familjens spelregler vid

matbordet

För att måltiden ska bli en smidigt och trevlig stund för alla i familjen, kan man som förälder ha några aspekter i åtanke.

● Som förälder är det bra att ha ett neutralt förhållningssätt till maten och måltiden och även barnets beteende vid matbordet. Det är viktigt att det inte uppstår en maktkamp under måltiden.

● Måltiden ger ett utmärkt tillfälle att öva på sociala färdigheter, såsom att be om saker, att tacka, att vänta på sin tur och att fokusera. Kom ihåg att berömma gott uppförande vid matbordet.

● Ha en tydlig måltidsrytm och sikta på att äta vid ungefär samma tidpunkt.

● Avgränsa ätande till matbord och måltider, undvik onödiga mellanmål.

● Förutse när barnet kommer att bli hungrigt.

● Plocka bort eller stäng av sådant som kan störa barnet under måltiden, exempelvis en påslagen tv i det angränsande rummet, eller något på bordet som pockar på uppmärksamhet.

● Placera barnet på en plats med uppsikt över rummet, om barnet ofta svänger sig om för att se vad som pågår någon annanstans i rummet.

Källa: Få vardagen att fungera – Tips på hur du kan stödja barn på ett positivt sätt, utgiven av ADHD-liitto och Barnavårdsföreningen i Finland (2022). 1 2 3 4 5 6 7

Det kan också vara bra att lägga upp regler och riktlinjer vid matbordet som gäller alla, både barn och vuxna. Reglerna kan exempelvis vara att alla tvättar händerna före måltiden, att alla smakar på maten även om man sedan inte äter upp allting, eller regler kring skärmar vid matbordet.

Mellanmål

Barn behöver 1–2 mellanmål för att stå sig mellan dagens övriga måltider. Vissa mellanmål serveras på daghem och skola, andra behöver tillredas eller förberedas i hemmet. De hälsosammaste och billigaste mellanmålen är ofta de man tillreder själv, som exempelvis en snabb smoothie, hemlagad granola med yoghurt, gröt, smörgås eller fruktsallad.

Bärsmoothie med kli

2 portioner

3 dl inhemska bär, exempelvis vinbär, blåbär, hallon

2 dl naturell yoghurt

2 msk rågkli

1 banan

Honung (kan uteslutas)

Mixa alla ingredienser med stavmixer och strö över extra kli. Gör en extra stor sats för att ha också till kvällsmål och mellanmål nästa dag. För ett extra mättande mellanmål kan man toppa smoothien med hemlagad granola.

Mellanmålstips för barn i skolåldern finns i recepthäftet Lätt som en plätt (Ungmartha, 2020)

Minska matsvinnet

En stor del av matens klimatp åverkan orsakas av matsvinn. I Finland slängs 360 miljoner kilo mat i soporna varje år i hela livsmedelskedjan. Hushållen står för den största andelen, över 100 miljoner kilo. Det betyder ungefär 20–25 kilo per person och år, vilket motsvarar ungefär 100 euro per person på årsnivå. Vissa slänger inget alls, andra mer. Mest slängs grönsaker, rotfrukter och potatis, frukt och b är och kaffe. Som tur är det enkelt att minska matsvinnet, och det finns mängder av goda recept där grönsaker och andra råvaror som sjunger på sista versen kommer till sin rätt.

Rädda resterna & minska matsvinnet

Lita på sinnena! Bäst före-datum är riktgivande, men innebär inte att produkten är oätlig direkt efer det datumet. Lita på sinnena – titta, dofta och smaka. Sista förbrukningsdag ska däremot följas av säkerhetsskäl.

Förvara rester i genomskinliga burkar så glöms de inte bort i anonymitet.

Först in, först ut. Förvara rätter och råvaror med kortaste hållbarhet längst fram i kylskåpet. G ör en snabb inventering dagligen.

Ha en eller två restdagar i veckan. Avsätt en hylla i kylskåpet för rester och livsmedel som bör ätas upp inom kort.

Plockmat eller tacos! Hacka upp grönsaker i små skålar, rör ihop den sista yoghurten med finhackade örter, använd upp halvtomma sås- och kryddburkar.

Pyttipanna. Hacka upp mjuka rotsaker och den sista korven i paketet. Stek och servera med sista slurken ur olika kryddsåsburkar.

Varma smörgåsar. Torrt bröd, en klick majonnäs, några ostkanter och grönsaksfynd ur kylskåpet blir kvällens varma mackor.

Pastasås. Riv ner grönsaker och rotfrukter i pastasåsen.

Frukter som b örjar bli gamla kan hackas upp och frysas in till färdiga smoothieportioner.

Spara mjuka grönsaker, enstaka rotfrukter, lök och purjo som sjunger på sista versen i en särskild burk i frysen, fyll på an efter. Koka en buljong av alltihopa.

En omelett sväljer det mesta: mjuka strimlade grönsaker, kokt potatis, ostkanter.

Ser örterna lite trötta ut? Finhacka och lägg i frysen.

Hinner inte mjölken drickas upp eller grädden användas? Frys in!

Ta hjälp av tekniken! Skriv in ingredienserna som finns hemma på en receptwebbsida eller i ett AI-verktyg, och be om ett recept.

En hållbar ekonomi

Att planera, budgetera och vara förutseende är A och O för en hållbar privatekonomi. Genom att hålla koll på inkomster och utgifter, lägga undan en slant när det är möjligt och planera för framtiden får du kontroll på privatekonomin.

Planera & budgetera familjens ekonomi

Ekonomin påverkas och förändras med ett eller flera barn i familjen. Inför tillökning i familjen lönar det sig att räkna och planera inför den nya ekonomiska realiteten som förälder. Se över föräldraledighetspenningens storlek, fundera över hur de månatliga kostnaderna kommer att förändras, reflektera över konsumtionen som föräldraledig och förälder, och ta reda på barnbidragets storlek.

En eller flera nya medlemmar i familjen innebär följande:

● Ökade utgifter för mat, kläder, hälso- och sjukvård, hobbyer och övrig utrustning.

● Eventuellt ökade utgifter för boende, försäkringar och transport.

● Förändringar i dina konsumtionsvanor.

● Inkomsterna sjunker tillfälligt under föräldra- och vårdledigheterna.

● Du börjar få barnbidrag.

Inkomster under föräldraledigheten

Med hjälp av FPA:s räknare kan man få en klar bild över hur inkomsterna kommer att förändras när familjen växer. Tänk på att skatteprocenten kan kräva en justering inför familjeledigheten. Bekanta dig med olika modeller för hur man kan ta ut föräldraledigheterna och var öppen för att tänka om. Tänk också på eventuella semesterdagar och förkortad arbetstid när det ör dags att gå tillbaka till arbetet.

För företagare baseras föräldrapenningen på årsinkomsten, som för en företagare utgörs av arbetsinkomsten enligt FöPL-försäkringen. Den aktuella förmånen i samband med en föräldraledighet kan man ta reda på med hjälp av försäkringsbolagets FöPL-räknare. Om möjligt lönar det sig att som företagare i god tid planera inför föräldraledigheten och hur företagsverksamheten fortgår under ledigheten. Om man inte arbetar under ledigheten ska försäkringen avslutas, men om man arbetar vid sidan av ledigheten behöver försäkringen justeras.

Se över utgifterna i samband med föräldraledigheten

Föräldraledighet innebär ofta lägre inkomster. Då kan det löna sig att se över fasta utgifter och fundera på om det finns möjligheter att spara in på ett eller flera områden.

⮕ Dela upp utgifter i behov och begär för att identidiera var det går att spara pengar

⮕ Om man äger sitt boende och har bostadslån kan man vid behov överväga amorteringsfritt på lånet under föräldraledigheten. Tänk ändå på att lånet då inte minskar.

⮕ Utgifter för mat kan påverkas genom att man förändrar dagliga vanor och planerar måltider.

⮕ Bilen kan ställas på ståförsäkring under perioder då den inte används och om möjligt kan den användas mindre, men i övrigt utgör bilen en fast kostnad.

Utgifter för barn i olika åldrar

Följande summor är framtagna av Justitieministeriet och används då man räknar ut avgifter för underhåll. Siffrorna kan användas för att ge en fingervisning om vad kostnaden för barn är.

0–6 år: 305 euro/månad

7–12 år: 356 euro/månad 13–17 år: 480 euro/månad

Kostnader för barn inkluderar, beroende på ålder, bland annat:

⮕ Mat och dryck.

⮕ Kläder och skor.

⮕ Personlig hygien.

⮕ Telefon, dator samt utgifter för datakommunikation.

⮕ Fickpengar.

⮕ Rekreations- och hobbyverksamhet samt utrustning för den.

⮕ Sporadiska eller mindre utgifter för hälsovård och läkemedel.

⮕ Sporadiska eller mindre utgifter för utbildning.

⮕ Barnets andel av hemmets möbler, apparater och utrustning.

⮕ Resor i vardagen.

Familjens säkerhetsbuffert

En säkerhetsbuffert är en summa pengar som finns redo vid behov, exempelvis då bilen behöver repareras eller en maskin i hemmet går sönder.

⮕ Ger trygghet, inte avkastning.

⮕ Är lätt att komma åt snabbt.

⮕ Förvaras inte på brukskontot, utan på ett konto som saknar bankkort.

⮕ Är en summa som är lämplig för familjens oförutsedda behov, som kan vara allt från oförutsedda reparationer av hushållsapparater till kostnader för tandvård eller dylikt.

⮕ Då pengarna behöver användas – fyll på bufferten så snabbt som möjligt!

Börja budgetera!

En budget ger överblick och kontroll över ekonomin och minimerar ekonomisk oro. Den hjälper också till att spara in på onödiga kostnader i vardagen. Senast då det blir tillökning i familjen är det en god idé att börja budgetera för vardagen och familjens utgifter. Budgeten kan göras upp i Marthaförbundets färdiga budgetmall i Excel, i en app eller med papper och penna.

Kom igång med budgetering

Läs mer om och ladda ner Marthaförbundets budgetverktyg (Excel). www.martha.fi /vardagskunskap /kom-igang-medbudgetering

1

○ Gör en kostnadsuppföljning!

Följ upp familjens kostnader under tre månader, eller gå tre månader bakåt. Dela upp kostnaderna i kategorier, samma kategorier ska sedan finnas i budgeten. Baserat på kostnadsuppföljningen bestämmer man lämpliga kostnadstak för de olika kategorierna. Kategorier kan vara exempelvis boende, mat, transport, sparande, nytta/nöje och övrigt –men de är personliga för alla.

○ Välj budgetverktyg och bestäm ett tak för hur mycket som får spenderas inom varje kategori per månad. För att underlätta budgeteringen kan man se över fasta kostnader (boende, sparande, transport) en gång om året, och i den vecko- eller månadsbaserade budgeten enbart fokusera på varierande utgifter, exempelvis nytta/nöje och mat.

2 3

○ Följ upp budgeten regelbundet. Justera budgeten då det sker ändringar i familjens ekonomi.

Budgetera med olika bankkonton

Ett alternativ till att göra upp en budget i Excel, en app eller på ett papper, är att budgetera med hjälp av olika bankkonton för olika ändamål. Att budgetera med konton innebär att föra över budgeterade medel till olika konton, och bestämma vad pengarna ska användas till. Pengarna ska föras över till de olika kontona genast när de kommer in, gärna genom automatisk överföring. Kvar på brukskontot blir endast pengar för oförutsedda och obudgeterade utgifter.

För att budgetering med konton ska fungera behöver man ha koll på vad vardagen kostar i medeltal på årsnivå. Detta för att summan som ska föras in på kontona också ska täcka sporadiska, men betydande utgifter som till exempel försäkringar. Dela sedan summan med 12.

Håll ett öga på avgifterna för systemet – det ska vara billigt eller till och med kostnadsfritt att öppna de olika kontona och ha kort till dem. Uppdatera summorna som förs över när något i livet förändras, exempelvis om inkomsterna eller utgifterna förändras i någon riktning

SÅ BUDGETERAR DU MED

OLIKA KONTON

Ett räkningskonto: För över en fast summa varje månad. Från kontot betalas till exempel boende, el och vatten, familjens inköp på nätet, försäkringar och övriga fakturor som berör hela familjen. Om det finns två vuxna i familjen ska båda ha tillgång till kontot. Man kan i så fall betala in samma summa på kontot varje månad, eller olika summor beroende på hurudana ekonomiska förutsättningar man har.

Ett gemensamt betalkort: Med ett gemensamt betalkort, till vilket båda i ett parförhållande betalar in en viss summa varje månad, kan man betala i matbutiken och i övriga butiker när man köper sådant som berör barn eller familj.

Ett eller flera sparkonton: Beroende på hur behovet ser ut kan man föra över en summa till ett eller flera sparkonton. Det kan handla om kortsiktiga och långsiktiga sparmål som antingen är individuella eller gemensamma.

Parförhållande, föräldraledighet &

ekonomi

Det är viktigt att det finns ekonomisk balans i förhållandet. De flesta av oss mår bra av en känsla av trygghet och frihet, vilket är starkt relaterat till vår ekonomiska självständighet. I värsta fall kan brist på ekonomisk frihet i förhållandet betyda att man inte vågar ta beslut gällande sin vardag, att man kontrolleras eller att man inte vågar göra större förändringar som att avsluta förhållandet eller flytta.

Ensamförsörjarens ekonomi

Som ensamförsörjare finns det inte möjlighet att dela boendekostnader och övriga löpande utgifter i hushållet. Det är därför ett faktum att vardagen tyvärr är lite mera kostsam för den som är ensamförsörjare. För en ensamförsörjare är det extra viktigt att ha en säkerhetsbuffert att falla tillbaka på om något händer i vardagen. Det lönar sig också att använda extra energi på att optimera kostnaderna och säkerställa att pengarna används så effektivt som möjligt. Att prata med andra i samma situation kan underlätta. Säkerställ också att du får alla stöd du har rätt till, till exempel förhöjt barnbidrag i form av ensamförsörjartillägg.

Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld handlar om att förlora sin självbestämmanderätt och istället tvingas leva på en annan persons villkor. Det kan vara svårt att prata om och förknippas med skamkänslor. Ekonomiskt våld förekommer främst i olika relationer: i parrelationer, mellan syskon eller mellan föräldrar och barn. År 2020 handlade vart tionde samtal till Kvinnolinjens jourtelefon om pengar.

Egna, delade eller gemensamma pengar

Det finns flera olika sätt att lägga upp ekonomin i ett parförhållande. Vad passar er bäst?

Egen ekonomi

Respektive har egna pengar och man står själv för sina utgifter. Upplägget passar exempelvis för nya par. Fundera över vem som betalar i butiken? Blir det rättvist? Hur gör vi med gemensamma anskaffningar?

Delad ekonomi

Bägge har egna pengar, men betalar in en summa till ett gemensamt konto för att täcka gemensamma utgifter. Passar par som vill förenkla inköp. Fundera över vad som hör till de gemensamma utgifterna. Hur mycket ska var och en bidra med? Hur gör vi under föräldraledigheten? Hur ska vi sköta pengatrafiken rent tekniskt?

Exempel på delad proportionell ekonomi

Delad proportionell ekonomi

Samma som delad ekonomi, men med skillnaden att summan som betalas in på det gemensamma kontot räknas ut procentuellt baserat på inkomsten. Exempelvis kan summan vara 10 procent av respektive lön. Passar par med inkomstskillnader eller i samband med föräldraledigheten. Fundera över i vems namn kontona är och lägg upp regler för de gemensamma pengarna.

Gemensam ekonomi

Parets inkomster och utgifter slås ihop och man delar på såväl utgifter som inkomster. Passar etablerade par och kräver tillit och i mån av möjlighet liknande levnadsvanor.

Det är viktig att komma ihåg att det alltid lönar sig att också ha ett eget konto för krissituationer. Fundera över i vems namn kontona är och lägg upp gemensamma regler för de gemensamma pengarna.

PERSON A tjänar 1 500 euro/månad eller 37,5 procent av de totala inkomsterna

PERSON B tjänar 2 500 euro/månad eller 62,5 procent av de totala inkomsterna

Person A överför: Person B överför: Konto

Gemensamt räkningskonto

Gemensamt betalkort

Familjens sparkonto

Eget sparkonto

Ekonomi & familjeledighet

Det är vanligt att en av föräldrarna tar ut en större del av familjeledigheterna, och i samband med det påverkas den förälderns ekonomi i och med att inkomsterna sjunker, karriärutvecklingen och löneutvecklingen tar paus, och den kommande pensionsnivån påverkas. Därför är det viktigt att ta reda på hur den egna situationen kommer att påverkas av föräldraledigheten och fatta informerade beslut. När man har kunskap om hur mycket ekonomin påverkas kan man också fundera på hur bortfallet eventuellt kan kompenseras. Tänk också på att genom att dela på föräldraledigheterna så löser man naturligt problemet med olika storlek på pensionen.

Hur kompensera inkomst& pensionsbortfall under familjeledigheten?

Genom att separat spara och placera en summa pengar för den person som har lidit av ett inkomstbortfall i samband med föräldraledighet säkerställer man en trygg framtid och ålderdom för bägge föräldrarna. Pengarna får gärna placeras, på så vis drar man nytta av ränta på ränta-effekten, som innebär att man får ränta på redan intjänad ränta. På så sätt växer kapitalet snabbare än utan ränta.

Hur mycket är det lämpligt att kompensera? Många faktorer spelar in. Det beror exempelvis på hur mycket pension man går miste om. Det är främst under vårdledigheten som man går miste om pension, men också föräldraledigheten påverkar. Det beror också på hur mycket lön man går

miste om under ledigheterna. Här borde man ta i beaktande både reellt lönebortfall och eventuell löneutveckling som uteblir. Svårigheten är dock att man inte alltid kan veta hur löneutvecklingen skulle ha varit utan föräldraledigheter. Slutligen beror det också på hur de kompenserade pengarna placeras och hur de avkastar. Det går att använda sig av historisk utveckling för att få en uppfattning om hurudana summor det kan röra sig om, men ingen kan sia om framtiden.

Millimeterrättvisa är omöjlig att nå och kanske inte ens alltid eftersträvansvärd. Kontrollera i alla fall hur mycket pensionen påverkas av ledigheterna för att få en uppfattning om hurudana summor det rör sig om. Om pensionen till exempel kommer att vara 30 euro lägre per månad som pensionär så kan man tänka att det rör sig om cirka 9 000 euro i rent bortfall. Genom att placera 100 euro i månaden under två år (2 400 euro totalt) och investera dessa pengar skulle summan uppgå till 10 373 euro om 30 år, förutsatt att det placerade kapitalet avkastar i medeltal 5 procent om året. Inflation är inte beaktad i exempelet, men tankesättet kan i alla fall ge en fingervisning om hurdana summor det är fråga om.

Räkna ut din pension på arbetspension.fi www.tyoelake.fi/sv/hur-storblir-pensionen/pension-forfamiljeledigheter/

Fyrkdejta

Boka in en stund för att fyrkdejta dig själv eller din partner. Se över pengasituationen och målsättningarna, uppdateringar budgeten vid behov och fundera över sparmål och behovet av juridiska dokument. Du eller ni kan bland annat fundera över följande ekonomiska teman:

Konsumtion i barnfamiljen

● Vad fungerar och vad fungerar inte i den ekonomiska situationen?

● Hur fungerar ekonomin? Räcker pengarna till? Finns det en budget och håller den?

● Vad ska prioriteras i vardagen och vad kan väljas bort?

● Målsättningar – hur ska ekonomin se ut om 5, 10 och 25 år?

● Finns det konkreta sparmål, eller är det dags att börja spara?

● Har vi gemensamma, delade eller egna pengar och konton?

● Föräldraledigheter – bör de kompenseras?

● Finns det behov av äktenskapsförord, testamente, intressebevakningsfullmakt?

Många saker som behövs i en barnfamilj är används intensivt under en väldigt kort tid, ibland bara några månader eller något år, för att sedan inte längre behövas. Fundera på vad som lönar sig att köpa nytt, vad som kan köpas begagnat och vad som kan hyras eller lånas. Vissa saker som familjen kan behöva ibland eller under en kort tid, som resevagn, resesäng eller vagga, kan hyras. Att hyra är billigare än att köpa nytt, samtidigt som man kan hålla i åtanke att om man hyr en resevagn några gånger så blir det kanske i slutändan ändå billigare att köpa en begagnad. Samtidigt ska allt som köps också förvaras och i något skede skänkas eller säljas vidare. Väg för- och nackdelar mot varandra.

Marknaden för begagnade barnprylar är enorm, vilket är bra för köparen, samtidigt som en säljare kan märka att bra prylar till rimligt pris ändå inte hittar sin köpare. Ett alternativ till andrahandsmarknaden är att byta leksaker, prylar och kläder med vänner och familj. Speciellt leksaker som tar plats och sällan roar speciellt länge kan vara bra att sätta i omlopp.

Att köpa & sälja begagnat

● Ha koll på storlekar och mått . En lista i telefonen med barnets aktuella mått är bra att ha.

● Var förutseende. Man är sällan ensam om att vilja köpa vattentäta kängor i september och vinterskor i november. Var ute i god tid och köp säsongsplagg utanför säsongen.

● Hittar man en försäljare som säljer produkter i den egna smaken och prisklassen, kan man ta reda på om det finns mera till salu, och be försäljaren ta kontakt också i framtiden när det dyker upp mer till försäljning.

Att spara åt barnen

Många väljer att spara åt sina barn i någon form. Det är ändå viktigt att vara ödmjuk för vad som är möjligt och komma ihåg att man inte måste spara åt sina barn om vardagen annars är ekonomiskt tuff. Minst lika värdefullt som ett sparkapital för det myndiga barnet är sunda värderingar och ett gott förhållningssätt till pengar.

I barnfamiljen kan man antingen spara pengar i eget namn eller i barnens namn. Det är viktigt att komma ihåg och respektera att pengar som finns på barnets konto eller är investerade i barnets namn hör till barnet. Även om pengarna ursprungligen kommer från dig som förälder har du inte rätt att ta tillbaka pengarna. Pengar som är givna åt barnet, investerade i barnets namn och finns på hens konto får användas fritt när barnet blir 18. Därför är det viktigt med en god ekonomifostran. Det går också att spara pengar i eget namn med avsikt att ge pengarna åt barnet i ett senare skede. Tänk då på att följa reglerna för gåvobeskattningen i enlighet med ikraftvarande lagstiftning.

När man börjar spara åt barn och har flera år på sig finns möjligheten att placera pengarna och också få avkastning. På så vis kan pengarna växa snabbare än om man har dem på ett sparkonto. Att placera är alltid förknippat med en risk, men risken är också starkt sammankopplad med tiden och möjligheten att få avkastning.

Ekonomifostran

Pengar är en del av vardagen och vi behöver alla kunskap om hur vi ska hantera pengar.

Därför är det viktigt att barnen redan från en tidig ålder får ta del av kunskap om pengar både i hemmet, skolan och samhället. Var inte orolig för att låta barnet höra prat om pengar hemma. Tänk ändå på att det inte är barnets uppgift att oroa sig över pengar.

Däremot är det helt normalt att det för de allra flesta hör till livets realiteter att man inte har råd med allt. Som förälder har man som uppgift att dela med dig av ekonomiska värderingar och prata pengar med barnen. Det går bra att prata pengar med barnen redan vid en ung ålder, men det gäller att anpassa hur utgående från barnet. Som förälder vet man bäst vad som är lämpligt.

Anpassa ekonomifostran enligt ålder

3–6 ÅR

⮕ Lek butik.

⮕ Öva på att se fördelar med att vänta.

⮕ Inkludera barnet i mataffären.

⮕ Spara tillsammans.

⮕ Lägg slantar i spargrisen.

7–11 ÅR

⮕ Börja med veckopeng och uppmuntra till att spara.

⮕ Fundera om veckopengen betalas automatiskt eller för att barnet deltar i hushållsarbetet.

⮕ Skicka barnet till affären med ett uppdrag.

⮕ Använd kontanter.

12–18 ÅR

⮕ Fundera tillsammans över vad vecko-/månadspengen ska räcka till.

⮕ Berätta att pengar kan växa då man placerar.

⮕ Låt barnet handla och jämföra priser.

Veckopeng till barnet

Veckopengen kan vara en del av barnets ekonomiska fostran. Vid vilken ålder man börjar ge barnet veckopeng beror på familjens och barnets förutsättningar, som förälder vet man själv vad som fungerar bäst. För ett yngre barn kan kontanter vara en bra lösning, då får barnet en möjlighet att bekanta sig med olika valörer och räkna ihop dem. Men eftersom barn idag växer upp med digitala lösningar är det minst lika viktigt att lära ut att pengar på ett kort har samma värde som kontanter, och då barnet är lite äldre kan man övergå till att föra över pengen till ett konto kopplat till ett eget kort. Det är viktigt att tillsammans med barnet diskutera hur veckopengen eller månadspengen ska användas, och vad den ska räcka till.

NEPSY-ekonomi

Neuropsykologiska utmaningar (NEPSY) är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser, där ADHD kanske är den som de flesta känner till. För många, men absolut inte för alla, påverkar neuropsykologiska utmaningar den ekonomiska vardagen. Svårigheterna kan se olika ut och även variera i grad.

När det gäller ekonomi och NEPSY handlar det inte om att sakna ekonomisk kunskap. Det handlar inte heller om att sakna vilja, utan för många med NEPSY är det snarare orken och drivkraften som tryter, tillsammans med en oro och en impulsivitet som gör den konkreta vardagen med pengar svår. Kanske kan något av följande tips göra den ekonomiska vardagen lättare ifall du själv känner att den ekonomiska vardagen är svår att hantera. Eller kanske du kan fungera som stöd för någon som kämpar?

Även neurotypiska personer kan ha svårt att hantera sin ekonomi och långt ifrån alla personer med neuropsykologiska utmaningar upplever ekonomiska problem i sin vardag. Vi är alla lika olika.

Skaffa en ekonomivän

Det här är en vän som lyssnar. När du får en idé om ett större inköp du vill göra; semesterresan, jackan eller sparkcykeln, ring din vän. Berätta vad du tänker köpa och vad det kostar. Många gånger behöver vi fördröja vårt köp med några minuter, formulera vår tanke i ord och höra oss själva säga det högt. Då kan vi lättare fatta rätt köpbeslut och fundera om det passar in i vår ekonomi för tillfället.

Automatisera dina räkningar

Gör e-avtal för så många av dina återkommande räkningar som möjligt.  Då betalas de automatiskt från ditt konto på förfallodagen.

Använd streckkoden

Du vet väl om att du via telefonens nätbank enkelt betalar dina räkningar genom att med telefonen skanna av räkningens streckkod? Då matas det mesta av räkningens uppgifter in automatiskt.

Budgetera med hjälp av olika konton

När månadens inkomster kommer in styr du dem automatiskt till olika konton; räkningskontot, matkontot, semesterkontot och sparkontot. Då vet du att pengarna räcker till och du kan bättre tillåta dig att använda pengarna som blir över på ditt brukskonto.

Spara i mindre rater

För större utgiftsposter under året (till exempel en försäkring i januari), dividera summan med tolv och betala varje månad in den lägre summan till ditt räkningskonto. Då finns pengarna där när försäkringen kommer.

Skapa mindre ekonomiutmaningar

Ge dig en deadline och bestäm hur du ska fira om målet nås. “Om jag hela september följer upp mina inköp får jag bjuda min vän på café”. “Om jag under oktober kan sänka mina inköp med 10 procent jämfört med i september får jag beställa hem en bok”.

Sparkonto

Spara på ett sparkonto som inte tillåter uttag under den period du sparar.

Du kan ofta välja mellan tre månaders, sex månaders eller tolv månaders sparkonton. Då är pengarna i tryggt förvar.

Frivilligt kreditförbud

Du kan via det positiva kreditupplysningsregistret ställa ett frivilligt kreditförbud för dig själv. Det här innebär inte att du inte kan lyfta ett lån under tiden förbudet är i kraft, men det tar mera tid och du kan undvika skuldsättning som beror på impulsköp. Ett förbud kan även skydda dig vid identitetsstöld.

”Göm och glöm”

Det är även vanligt att känna skuld över att inte komma igång med att placera. Kom ihåg att den bästa placeringsstrategin är “göm och glöm”. Välj en fond, gör en automatisk inbetalning varje månad och tänk på annat. Även små, små summor gör skillnad när du har tiden på din sida och det känns bra att veta att dina pengar jobbar för dig under tiden som du tänker på annat. Det tar bort en del av oron inför framtiden.

Maria Österåker

Ekonomirådgivare på Marthaförbundet

Hållbart i hemmet

Ett hållbart hem handlar om rutiner som gör att hela familjen trivs hemma. Men det handlar också om miljövänliga och hälsosamma val när det kommer till städning, tvätt och införskaffningar. Ofta kan de miljövänliga alternativen också vara förmånligare, exempelvis att välja talltvål vid städning istället för dyrare städmedel, eller att reparera istället för att köpa nytt. Hållbara val i hemmet minskar också familjens klimatpåverkan.

Städa

& vädra

Städning kan vara ett nödvändigt ont, skön ensamtid med en podcast i öronen, eller en syssla som skapar gnissel mellan familjemedlemmarna. Det lönar sig att tillsammans se över städrutinerna, och bestämma vem som gör vad och när och att sysslorna är rättvist fördelade. Involvera också barnen i städning och sysslor i hemmet från tidig ålder, ofta både kan och vill de mera än vad man tror, och plockar gärna ur diskmaskinen, sopsorterar eller hänger tvätt. Med olika knep och tydliga städdagar och rutiner blir städningen lättare. Att städa lite och ofta gör att det aldrig hinner bli särskilt smutsigt, och då krävs varken mycket tid, energi eller kemikalier för att hemmet ska återfå sin glans.

Ekostädning & miljövänliga rengöringsmedel

Ekostädning handlar om att städa hemmet med miljövänliga metoder och rengöringsmedel. Ett neutralt handdiskmedel räcker för daglig rengöring, blanda ut några droppar i vatten i ett tvättfat eller en sprayflaska och använd exempelvis för att rengöra köksytor. Talltvål eller tallsåpa är ett bra alternativ för golvtvätt och rengöring av toalettstolen. Ättika, citronsyra eller matsoda kan användas för städning av ytor utsatta för kalkavlagringar, exempelvis i badrummet. Med bra städredskap såsom mikrofiberdukar och en effektiv dammsugare behövs en mindre mängd rengöringsmedel.

Vid inköp av rengöringsmedel är det mest miljövänliga och säkra alternativet miljömärkt

och parfymfritt. Man kan också ta i beaktande var medlet har tillverkats och om det är möjligt att återvinna eller fylla på förpackningen då medlet är slut. Ett annat miljövänligt alternativ är att välja fasta städ- och disktvålar, som inte innehåller tillsatt konserveringsmedel som de flytande varianterna. De är dryga och ofta förpackade i papper.

Fettlösande rengöringsspray: Blanda 1 msk ättika, ½ tsk matsoda, ¼ tsk flytande talltvål och cirka 5 dl vatten. Häll upp på sprayflaska. Märk sprayflaskan. Använd för daglig rengöring i köket och rengöring av ugnen.

Grovrengöring för badrum, toalett, grovkök: Blanda 1 del ättika, 9 delar vatten, 5 droppar talltvål eller ekologiskt parfymfritt diskmedel i ett tvättfat. Gnugga med svamp eller städduk på smutsig yta. Skölj med vatten, torka av.

Städschema

Ett städat hem underlättar familjelivet. Men för att hålla hemmet i någorlunda skick krävs ofta en städrutin att förhålla sig till så gott det hinns med. Man kan välja att städa en dag i veckan då det passar in i familjens övriga rutiner, exempelvis på torsdag inför helgen, eller en förmiddag då alla är hemma. Eller varför inte dela upp städningen över hela veckan – köket en dag, badrummet en annan, sovrummet en tredje.

Kom tillsammans överens om vilken eller vilka veckodagar familjen städar, vad som behöver göras dagligen, och vem som ansvarar för vad. Städschemat till höger är ett förslag, skissa upp ett städschema på följande sida som passar in i det egna vardagslivet.

DAGLIGEN

⮕ Vädra sovrummet.

⮕ Torka av köksytor.

⮕ Sopa i köket och hallen.

VARJE VECKA

⮕ Torka ytor, elektronik, värmeelement.

⮕ Dammsug och moppa golv, damma mattor.

⮕ Tvätta toalett och lavoar.

⮕ Byt till rena handdukar och lakan varje vecka eller vid behov.

⮕ Städa ur och torka hyllorna i kylskåpet.

⮕ Töm sopkärl och torka av.

VARJE MÅNAD

⮕ Städa badrummet grundligt, öppna golvsilen och rensa.

⮕ Damma täcken, kuddar, hemtextilier.

⮕ Rengör ventiler, spisfläkt.

1–2 GÅNGER OM ÅRET

⮕ Tvätta fönster.

⮕ Rensa ur köksskåpen och rengör grundligt.

⮕ Rengör vattenlåsen i lavoar och diskho.

⮕ Vädra eller tvätta madrasser, tvätta täcken, kuddar, hemtextilier.

Handbok för en hållbar familjevardag | Kapitel 4

Städschema

Dagligen Varje vecka Varje månad 1–2 gånger om året

Dammtorka & vädra

Damm innehåller bland annat hudceller, hår och pollen, men också mikroplaster, kemikalierester och tungmetaller från möbler och prylar i hemmet. Därför är det viktigt att regelbundet vädra, dammtorka och dammsuga för en hälsosam inomhusluft. I sovrummet kan man gärna vädra morgon och kväll, och lämna sängen obäddad medan man vädrar. Vid lakansbyte kan man damma av och vädra täcken och dynor. Mattor kan dammas eller dammsugas i samband med veckostädning, medan det räcker bra att mera sällan men regelbundet dammsuga soffan och damma av och vädra filtar, kuddar och andra hemtextilier.

Mikrofiberdukar är effektiva för att samla upp damm i hemmet, både från ytor och från elektronik. Gamla avlagda textilier funkar också utmärkt som städdukar och kan slängas efter användning. Dammtorka regelbundet på och kring elektroniska apparater som tv, spelkonsoler och dator, då dammet innehåller skadliga ämnen som flamskyddsmedel, tungmetaller och mjuka plaster. Rensa bort dammet från trasan innan den tvättas, för att undvika att damm och kemikalierester åker ner i avloppet.

Kontrollera regelbundet dammsugaren och byt filtret vid behov. Om dammsugaren suger dåligt kan det bero på att påsen är fylld, men också på att filtret behöver bytas. Välj gärna en dammsugare med HEPA-filter, som ser till att de minsta dammpartiklarna stannar kvar i dammsugarpåsen istället för att blåsa tillbaka ut i inomhusluften.

Växter som renar luften

Pryd hemmet med växter som tar upp skadliga ämnen ur luften och bryter ner dem, såsom gullranka, svärmorstunga, ampellilja, paradisträd och fredskalla.

Städa då någon i familjen är sjuk

Särskilt vinterhalvåret kan vara utmanande för småbarnsfamiljer med många sjukdomar som sprids via daghem och skola. För att minska smittspridning hemma då någon av familjemedlemmarna är sjuk, kan man regelbundet torka av ytor i hemmet som ofta vidrörs, som handtag och bordsytor. Häng också upp egna handhanddukar för alla i familjen och byt ut dem dagligen. Om en smittsam magsjuka härjar i hemmet kan man använda desinficerande medel i toalett och badrum. Tvätta städredskapen i minst 60 grader efteråt. Efter en smittsam magsjuka kan man tillsammans med barnet diska av leksaker i badbaljan.

Kläder, klädvård & reparation

Barnens garderob

Att upprätthålla barnens garderob tar en hel del tid. Det gäller att regelbundet inventera och uppdatera så att det finns kläder i rätt storlek och för alla väder och årstider. Om man är två föräldrar i familjen kan man se över hur uppgifterna fördelas och involvera barnen så tidigt som det går.

Så här underhåller du barnens garderob

● Ha koll på storlekar.

● Ha koll på vad som finns och vad som saknas, gör upp en lista som kontinuerligt uppdateras.

● Gör prisjämförelser och efterforskningar kring kvalitet.

● Köp nytt vid behov, antingen begagnat eller nytt.

● Reparera kläder.

● Borsta och rengör skor, ta bort fläckar från kläder.

● Införskaffa eventuella temakläder och festkläder.

● Packa kläder för resan/till daghemmet/på utflykten.

● Sortera ut för små kläder och ge vidare, spara eller sälj.

Underhåll & reparation av barnkläder

Kreativa löningar

Urväxta barnbyxor med hål på knäna kan få nytt liv med hjälp av en förlängningsbit. Klipp upp dem vid knäna och sy in en förlängningsbit, det ger byxorna ökad slitstyrka och längre livslängd. Långärmade t-skjortor med slitna ärmar kan klippas av och förvandlas till t-skjortor.

Reparera dragkedjan

Att en dragkedja öppnar sig betyder inte nödvändigtvis att dragkedjan är trasig, oftast är det endast själva draglåset som krånglar. Om draglåset blivit slitet, glappt och inte längre kan stänga kedjan kan man försöka att försiktigt klämma ihop dragarens sidor med en tång. Om detta inte hjälper kan draglåset också bytas ut hos en

sömmerska eller skomakare, som också kan byta ut hela dragkedjan vid behov.

Byt ut fothällorna

Fothällor på overaller och utebyxor slits ofta ut snabbt. I din lokala tyg- eller handarbetsaffär kan man köpa gummiband med knapphål på metervara, och klippa dem till önskad längd. Elda lätt på kanterna för att förhindra att kanterna på gummibanden öppnar sig. Förvara de färdigklippta gummibanden lättillgängliga i farstun, så att även barnen kan hitta dem och byta vid behov. Om knapparna inuti byxbenen lossnat, sys de enkelt på med en synål och dubbel tråd.

Snabbfix

med limlappar & klädborste

Limlappar är ett snabbt och enkelt sätt att laga mindre hål i kläder. Limlappar av bra kvalitet, som gnuggas fast utan att vare sig behöva sys eller strykas, räddar daghemskläder, overaller och ryggsäckar som fått hål. En klädborste är oumbärlig vid klädvård, använd den utomhus för att snabbt borsta bort snö och smuts från ytterkläder och skor, så att de torkar snabbare. Inomhus kan man med hjälp av klädborsten effektivt borsta bort smuts, fläckar, hår och noppor.

Välj kläder som växer med barnen

När det är dags att köpa nytt – leta efter kläder med växande funktioner. Byxor och tröjor med uppvikbara muddar ger mer anpassningsbara kläder som växer med barnet. Ytterkläder med förlängningsdelar i byxbenen och justerbara gummiband i midjan kan användas fler säsonger än en. Genom att fråga i butiken och välja sådana plagg som växer med barnen kan vi gemensamt öka efterfrågan på hållbara plagg designade för att räcka länge.

Nya införskaffningar

Barn behöver såväl inomhuskläder som praktiska utomhuskläder enligt säsong. Skapa en rutin för att gå igenom vad som finns och vad som behöver kompletteras i barnens garderob. Om man säsongsförvarar kläder kan man exempelvis då man sätter under sommarkläderna i förvaring samtidigt inventera urvalet och lista vad som kommer att behövas större av till nästa sommar, såsom exempelvis sandaler, baddräkt och solhatt. Skriv upp allt på en lista, och håll utkik på loppisar, reor och klädbytesdagar. Gör samma under våren då vinterns plagg plockas undan och ses över.

Miljövänlig klädtvätt

⮕ Överväg om plagget behöver tvättas, eller om det räcker med att behandla fläckar och vädra – det kan i längden bespara såväl energi som pengar, samtidigt som det sliter mindre på plagget.

⮕ Då det är dags för en tvätt lönar det sig att välja maskinens ekoprogram, det tar längre tid, men är betydligt energisnålare än kortare program.

⮕ Textilier som enligt tvättråd ska tvättas i 60 grader går ofta bra att tvätta i 40 grader för att spara energi. Men det lönar sig ändå att regelbundet tvätta i 60 grader för att undvika bakterier i maskinen som leder till unken lukt.

⮕ Välj miljövänliga tvättmedel med märkningen Svanen eller

Allergi-, hud-, och astmaförbundets märkning. Om möjligt köp refillförpackning. Dosera enligt rekommendationer på förpackningen och enligt om vattnet är mjukt eller hårt, ofta går det att minska mängden tvättmedel med ungefär en tredjedel. För mycket tvättmedel sätter sig i kläderna och gör att de inte blir rena.

⮕ Sköljmedel kan man gärna undvika, det innehåller hormonstörande ftalater, allergiframkallande parfym och tensider som är svårnedbrytbara för såväl människa som miljö. Dessutom blir sköljmedlet kvar i plagget, och man kan få i sig kemikalierester via hudkontakt och inandning. Ett alternativ till sköljmedel är ättika. Dosera ½ dl ättika i sköljmedelsfacket så blir tvätten mjuk och fräsch. Lukten av ättika försvinner under tvätten.

Tvätta nya textilier före användning

Nya textilier ska gärna tvättas före användning, eftersom de kan innehålla rester av skadliga kemikalier från produktionen. Ett tryggt val för spädbarnets garderob är att välja andrahandskläder som har tvättats många gånger om, då finns inte kemikalierester kvar i plagget. Vid nyinköp kan man om möjligt välja plagg i naturmaterial med officiella miljömärkningar.

Fräscha upp tvättmaskinen

En unken lukt i nytvättade plagg kan bero på att tvättmaskin behöver rengöras. Genom att hälla 2 dl ättika i maskinens trumma och köra den på det hetaste programmet får man bort både lukt och kalksamlingar. Efter det kan man tvätta som vanligt. Gör det dock endast vid behov, 1–2 gånger om året. Sköt också om maskinen regelbundet genom att torka av luckan, ta loss facket för tvättmedel och rengör det och torka av trumman och gummilisten runt luckan. Om en unken lukt består kan man också kolla maskinens avloppsfilter. Lämna alltid luckan lite på glänt så maskinen torkar mellan användningsgångerna.

Fläckar

Särskilda rengöringskemikalier eller putsdukar för fläckar behövs sällan. Galltvål biter på det mesta, såsom frukt, blod, gräs, bläck och fett. Bananfläckar däremot blir värre av galltvål. Diskmedel fungerar också på många fläckar, särskilt

fettfläckar. Ett annat knep är att hänga ut plagget i solljus som kan bleka fläckar på ljusa plagg. Blåbärsfläckar på plagg kan blötläggas i en syrlig mjölkprodukt, eller doppas i kokande vatten för att sedan bearbetas med citronsaft. Plagg med fläckar av tuggummi eller kåda kan frysas in så går fläcken sedan lätt att peta bort. Andra miljövänliga lösningar på envisa fläckar är att maskera fläcken med broderistygn, tygtryck eller en tyglapp.

Skovård

Med regelbunden skovård förlängs hållbarheten för både läderskor och sneakers. Ta för vana att regelbundet borsta av damm, grus, lera eller att torka med en borste eller fuktad duk. Några gånger om året kan man göra en grundligare rengöring av familjens skor, med exempelvis borste och skovax, och se över om det behövs nya sulor eller nya storlekar.

Om skorna är blöta eller fuktiga kan man fylla dem med tidningspapper, det suger upp fukten och gör att skorna behåller formen. Byt ut pappret regelbundet tills skorna är torra. Luktar skorna illa kan man pudra matsoda i dem och dammsuga bort följande dag. Saltränder på skorna kan rengöras med en trasa doppad i en blandning av 3 dl ljummet vatten och ½ dl ättika.

Inför säsongsförvaring kan man fylla skorna med tidningspapper så att de bibehåller formen. På samma sätt som med kläder kan man i samband med säsongsförvaringen se över behovet av nya storlekar till nästa säsong, och passa på att föra trasiga skor till skomakaren för reparation.

Trygga material & plastbantning

Möbler och inredning i hemmet kan innehålla skadliga kemikalier och plaster som läcker ut i inomhusluften och miljön. Det är inte akut att byta ut allt i hemmet här och nu till mer hälsosamma naturmaterial, men vid nyinförskaffningar till hemmet är det bra att ha kunskapen om giftfria material i bakhuvudet för att skapa en så hälsosam inomhusluft som möjligt.

Trygga giftfria material

En grundregel vid inköp av möbler, föremål och textilier till hemmet kan vara att rikta in sig på trygga material som trä, bomull och linne, och försöka undvika PVC, nylon, polyestervadd och perfluorerade ämnen. Ofta kan inredning och föremål i naturmaterial vara dyrare än andra material, däremot kanske de håller bättre över tid än andra alternativ. Väg för- och nackdelar!

Textilier i hemmet & sovrummet

En tumregel vad gäller hemmets textilier är att välja filtar, mattor och gardiner i naturmaterial. I badrummet kan man hålla i åtanke att ett duschdraperi i polyester är ett miljövänligare material än ett i PVC. Tvättlappar i naturmaterial som hampa eller linne är också ett miljövänligare alternativ än en tvättsvamp i plast.

I sovrummet är en madrass i naturmaterial eller en skumgummimadrass som är producerad från 2004 och framåt det bästa alternativet. Skumgummi i gamla möbler och

madrasser kan nämligen innehålla flamskyddsmedel som är förbjudna i dag. Välj gärna miljömärkt dyna, täcke och madrasskydd i naturmaterial och lakan och dynvar i bomull eller linne. Till barnen kan man gärna undvika pyjamasar med plastpaljetter och plasttryck. Det är också bra att kontrollera om färggranna bäddtextilier är miljömärkta, om inte kan skadliga ämnen ha använts vid färgning. Se också över mängden gosedjur i polyester i sängen, då de avger mikroplaster.

Möbler, prylar & leksaker

Om möjligt, välj möbler och föremål till hemmet i naturmaterial som inte avger kemikalier i inomhusluften.

Soffan och motsvarande stoppade möbler ska gärna vara nyare än från 2004, då de annars kan innehålla flamskyddsmedel som är förbjudna i dag.

Nyinförskaffningar till leksakssamlingen kan med fördel vara i trä, tyg, rostfritt stål eller hårda plastleksaker. Leksaker som tillverkats år 2013 och framåt är säkrast.

Vid renovering och målning lönar det sig att välja målarfärger fria från plaster, till exempel linoljefärg eller äggoljetempera.

Plast- & kemikaliebanta

Plast är många gånger praktiskt, men det är viktigt att komma ihåg att plastföremål också kan avge skadliga ämnen och mikroplaster då de exempelvis blir repade. Särskilt köksredskap i svart plast kan innehålla cancerframkallande ämnen. I förlängningen kan plasterna hamna i maten man äter. Man kan med fördel fasa ut plastredskap i hemmet an efter att de blir repade eller slutanvända, och byta ut dem till redskap i trä, rostfritt stål, glas eller porslin.

Vill du lära dig mer om du skapar en kemikaliefri miljö i hemmet med särskilt fokus på barn? Läs Marthaförbundets broschyr Ett kemikaliesmarth hem

issuu.com/marthaforbundet/docs/ kemikaliesmarth_hem_webb

Läs mer om plaster och vilka alternativ som är trygga, och vilka man gärna kan undvika.

issuu.com/marthaforbundet/docs/ plastkort_issuu

I BARNRUMMET

⮕ Byt ut träleksaker med flagnad färg eller söndriga leksaker i plast eller trä tillverkade före år 2013 (då kemikaliereglerna inom leksaksdirektivet skärptes).

⮕ Rensa bort plastleksaker som är klibbiga eller luktar, de läcker skadliga ämnen.

⮕ Välj leksaker i hållbara material som massivt trä, metall och tyg. Välj hårda plastleksaker framom mjuka.

⮕ Rensa bort icke-leksaker så som gammal elektronik, nycklar, väskor i konstläder eller liknande.

⮕ Välj en napp av naturgummi, den är fri från potentiellt allergiframkallande proteiner.

I KÖKET

⮕ Välj köksredskap i trä eller rostfritt stål.

⮕ Rensa bort repade ytbehandlade beredningskärl och välj pannor och kastruller i rostfritt stål, gjutjärn eller kolstål.

⮕ Välj förvaringskärl i glas, porslin eller metall istället för plast.

⮕ Använd bivaxomslag eller en vanlig tallrik som lock för korttidsförvaring i kylskåp istället för plastfolie.

⮕ Välj utflyktskärl och bestick i rostfritt stål eller emalj istället för plast.

⮕ Välj gärna matolja i glasflaska istället för plast, och konserver i kartong, glasburk eller fryspåse framom konservburk med ett inre skikt av plast.

I BADRUMMET & VID BABYNS SKÖTBORD

⮕ Välj gärna fast tvål och schampo framför flytande. Flytande hygienprodukter innehåller mycket vatten som kräver konserveringsmedel, som kan vara allergiframkallande.

⮕ Välj en madrass till skötbordet som är tillverkad år 2004 eller senare då äldre skumgummi kan innehålla flamskyddsmedel som är förbjudna i dag.

⮕ Välj blöjor märkta med Allergi-, hud-, och astmaförbundets märkning. Miljömärkta blöjor är fria från plast, tungmetaller, klor och parfym.

⮕ Vid blöjbyte, undvik våtservetter som kan innehålla många olika kemikalier. Tvålresterna som blir kvar på huden kan torka ut och irritera. Välj istället att tvätta babyrumpan under vattenkranen och använd gärna tvättbara tyglappar eller pappersservetter framför engångsservetter.

⮕ För att pudra babyrumpan går det bra att använda potatismjöl istället för babypuder med talk som kan irritera luftvägarna. Ringblomssalva är bra för irriterad hy.

Plocka, sortera & förvara

Med barn i huset finns det allt som oftast något att sortera eller plocka upp, det är oundvikligt. Men det finns knep att ta till för att underlätta plockandet och hitta en rutin som gör att det går snabbt och smidigt. Involvera barnen tidigt i att städa undan, både efter egna lekar och exempelvis efter middagen.

Plocka smart

Lite varje dag

Bland leksaker, pysselmaterial, utomhuskläder och sportutrustning tappar man lätt kontrollen över prylarna. Genom att plocka lite varje dag, exempelvis några minuter före middagen, kan man stävja oredan.

På tid

För att inte ägna all ledig tid åt att plocka undan kan man också bestämma att den dagliga plockningen bara får ta en viss mängd tid, kanske fem eller tio minuter. Lägg på en timer och låt alla i familjen städa ett visst utrymme på tid. Ett annat alternativ är att bestämma sig för att göra allt som tar under en minut direkt, som att torka av bordet, diska temuggen eller lägga tvätten i tvättkorgen.

Fokusera på ett utrymme åt gången

Plocka i ett utrymme åt gången, prylar som hör hemma i ett annat utrymme sätts i en korg och slussas vidare.

Förvaringstips

⮕ Se över kategorierna av saker i hemmet och bestäm tillsammans vad som hör hemma var. Kategorier kan vara leksaker, skor, väskor, småprylar, tidningar, sopsortering, pennor, säsongskläder, pysselmaterial, teknik, viktiga papper etc.

⮕ Säsongsförvara om möjligt. Gör utrymme i garderober och hall genom att plocka undan vinterkläder, packa ner dem i täta förpackningar och förvara exempelvis på vind, i källare eller en garderob under tiden de inte används. I samma veva kan man passa på att vårda plaggen och se över storlekar.

⮕ Rensa ut regelbundet , exempelvis bland kläder och leksaker som inte längre används. Lägg undan leksakerna för en tid och plocka fram när de är glömda och därmed intressanta igen, eller sälj eller skänk vidare eller spara för framtiden.

⮕ Använd transparenta förvaringslådor, så ser du vet vad som finns i dem utan att behöva öppna dem.

⮕ Utnyttja outnyttjade utrymmen. Kanske sommarkläderna ryms i låga plastlådor som kan förvaras under sängen?

⮕ Är tamburen ett problemområde? Testa på att låta varje familjemedlem ha en egen låda eller korg, där vantar, mössor och utomhusplagg förvaras. Ett annat alternativ är att märka korgar i hallen med tydliga symboler som barnen kan förstå, till exempel en låda med en bild på en vante, en annan med en bild på en mössa.

⮕ Låt sådant som är viktigt för familjemedlemmarna och uppmuntrar till rörelse, kreativitet eller samvaro vara framme eller lättillgängligt . Det kan vara sällskapsspel, legobyggen, pussel, gymnastikmatta, instrument eller målarfärger.

Presenter

Barn i familjen innebär också med tiden många roliga födelsedagskalas och därmed också presenter, inte bara till egna barn, utan också till daghems- och skolkompisar. I längden kan det leda till ganska stora summor om varje kalas innebär en nyinköpt present. Det kan löna sig att tillsammans med andra föräldrar och släktingar komma överens om riktlinjer när det kommer till presenter, exempelvis att prioritera upplevelser, eller komma överens om en maximisumma för presenter inom daghemsgruppen eller skolklassen.

Presenter från loppis

Om du besöker loppisar kan det löna sig att året runt hålla koll efter presenter för barn, både egna och andras. Exempelvis barn- och ungdomsböcker, lego, pussel, sällskapsspel, roliga plagg, eller utomhusleksaker. För äldre klasskompisar kanske man kan hitta en fin ask på loppis att fylla med godsaker, eller flera roliga småprylar och packa dem i en fin påse. Också presentpåsar, –papper och kort går att samla på sig i andra hand, eller pyssla ihop av det som redan finns hemma.

Låna mera

Spara in pengar genom att låna allt från bärsele och babygym till skridskor och skidor under småbarnsåren. Speciellt under barnens första år finns det många prylar som man med fördel kan låna om man har exempelvis kompisar, familj eller släkt med barn. Den finns också lokala föreningar och organisationer som lånar ut babyprylar och sportutrustning.

● Låna till babyn: För babyns första tid kan man överväga att låna eller köpa exempelvis kläder, bärsjal, babysäng, babygym, barnvagn, babymonitor, resevagn och resesäng i andra hand.

● Bibliotekens prylutbud: Ta reda på vad det lokala biblioteket lånar ut förutom böcker och film. Ofta kan det finnas en hel del sådant som en barnfamilj kan ha nytta och glädje av, såsom symaskin, sportutrustning, sällskapsspel och instrument. Det här ger också en fin möjlighet att testa på till exempel ett spel, instrument eller en viss sport innan man införskaffar eventuell utrustning själv.

● Samäg: I barnfamiljen kan det finnas flera prylar som inte används så ofta. Då kan det löna sig att samäga med släkt eller vänner i en liknande situation. Prylar man kan samäga förutom sådant som berör exempelvis skötsel av hus och trädgård är reserelaterade prylar, exempelvis tält, bärrinka eller resesäng.

Reparera mera

Att reparera prylar och plagg i hemmet, själv eller genom att föra dem till exempelvis en skomakare eller snickare, är alla gånger mera hållbart än att slänga bort och köpa nytt istället. Att reparera tar förstås ofta mera tid än att klicka hem och beställa nytt, men har man allt som behövs för reparation hemma, bekvämt och lättillgängligt, är det troligt att man också kommer sig för att lappa det som är trasigt.

I verktygsbacken

Beroende på hur man bor kanske det inte behövs så många verktyg i hemmet. Men med barn i familjen och en del slitage på möbler, prylar och leksaker i hemmet, kan det vara bra att ha en verktygsback med åtminstone grundutrustning hemma.

⮕ Hammare

⮕ Skruvmejsel med bitssats, även riktigt små bits lämpade för exempelvis leksaker

⮕ Spikar och skruvar i olika storlek, pluggar

⮕ Borrmaskin, bitssats

⮕ Såg

⮕ Tång, avbitare

⮕ Skiftnyckel

⮕ Sexkant, olika storlekar

⮕ Måttband, vattenpass

⮕ Maskeringstejp, silvertejp

⮕ Superlim

⮕ Extra batterier, olika typer

Sykit för mindre reparationer

Med ett litet sykit kan man lätt lappa små hål och vid behov göra enklare fållningar och sy i knappar.

⮕ Tygsax

⮕ Svart tråd, vit tråd

⮕ Nålar i olika storlek

⮕ Extra knappar

⮕ Säkerhetsnålar

⮕ Sprättare

⮕ Måttband

⮕ Textillim

Ekonomirådgivarens hacks i småbarnsvardagen

Som förälder finns det många små saker att hålla reda på. Det kan vara allt från rådgivningsbesök till att skaffa vinterskor. Hurudana lösningar finns det för att motverka stressen? Fundera på hurudana lösningar som skulle förenkla din vardag. Det kan vara anteckningar i telefonen på vad som ska fixas, ett litet lager barnkalaspresenter för när det behövs, eller löpande matbeställningar från butiken. Försök att involvera hela familjen i det som ska utföras hemma. Barnet kan hjälpa till med städningen med en egen roligt mönstrad tvättbar städduk. Att städa är också en lek! Det är ofta enklare att ta med och involvera barnet än att underhålla och försöka få något eget gjort under tiden. Fundera över vad som ger och vad som tar energi i vardagen. För någon kan ett välstädat hem ge energi, medan det för någon annan inte alls är viktigt. Diskutera gärna med hela familjen vad som får er att må bra. Här gäller bara er sanning, er familj fungerar inte på samma sätt som grannfamiljen.

Marina Nygård Ekonomirådgivare på Marthaförbundet

Marthaförbundets vardagskunskap för dig & din familj

Marthaförbundet är en svenskspråkig rådgivnings- och medlemsorganisation som arbetar för en bättre värld, en vardag i taget. Målet med förbundets verksamhet är att alla hem och familjer ska ha tillräckliga kunskaper och resurser för att främja balans i vardagen och en hållbar utveckling, såväl ekonomisk, ekologisk som social.

Du kan ta del av vardagskunskapen genom att delta i en av Marthaförbundets kurser, bli medlem i en förening eller läsa, lyssna eller titta på Marthaförbundets material via den kanal som passar dig bäst.

Martha.fi

Följ med aktuell verksamhet, kurser och hitta recept för alla tillfällen i receptbanken på martha.fi/recept.

Instagram / Facebook / Youtube / SoundCloud

Aktuella råd, tips och hacks i säsong. Om allt från babymat, städning och trädgårdsskötsel, till mellanmål, budgetering och klädvård.

Publikationer

På kurser och evenemang delar Marthaförbundet ut publikationer och broschyrer, men du kan också läsa dem på issuu.com/ marthaforbundet. Här finns broschyrer om allt från matkultur och privatekonomi, till Slow Fashion och inhemsk fisk.

Hushållsrådgivning

Har du en fråga om mat, matlagning, konservering, kost, näring, städning eller klädvård? Ring och fråga våra hushållsrådgivare!

Tisdag–torsdag, kl. 13–15 044 402 6883 hushall@martha.fi

Ekonomirådgivning

Har du en fråga om privatekonomi, budget eller sparande, kontakta Marthaförbundets ekonomirådgivare! ekonomi@martha.fi 044 493 5537

Ungmartha

Ungmartha delar inspiration och kunskap för unga på Tiktok, Instagram och Youtube. Under skolornas lov kan barn över hela Svenskfinland och på språköarna delta på Ungmarthas läger.

Bli medlem i Marthaförbundet eller

i en lokal förening

Medlemmar i förbundet eller i en lokal förening får tidskriften Martha per post. Du hittar medlemsformuläret på martha.fi.