Martha 6/21

SPARPENGAR I PRESENT / FÅRULL I FOKUS / SUPERGOTT SURDEGSBRÖD HEMSTICKAD LUVA / KEMIKALIESMARTH STÄDNING RELATIONER|MILJÖ|MAT|EKONOMI|SJÄLVGÖR|BRAMÅSPARSMAKADJUL6/21 måttaJulmed

En bä re värld, en vardag i taget Kramar och beröring Jag kramar om mina vänner igen. Leenden spricker upp på våra läppar och det känns varmt och tryggt. Vi blir båda glada. Vad jag har saknat den här känslan. Under coronapandemins tu aste fas var det isolering och avstånd som gällde. Våra tidigare hjärtliga kramar har under pandemin bytts ut till armbågshälsningar, till improviserade småroliga fothälsningar eller till bara en vinkning på avstånd. Det sätter emotionella spår även i ett land som Finland där vi inte normalt sett är speciellt kramsugna av oss. Det är kanske ett utpräglat fenomen i speciellt Svensk nland och i marthasammanhang att vi gärna hälsar med en varm kram och ett leende. Vi människor behöver närhet och mår bra av det. Forskning visar att vi behöver beröring för att må bra och utvecklas till emotionella varelser. Det börjar redan i spädbarnsåldern och en tidig anknytning är livsviktig för det nyfödda barnet. Positiv mänsklig beröring är en grundläggande del i vår överlevnad och för vårt mentala välbe nnande. Vid beröring utsöndras lyckohormonet oxytocin som spelar stor roll då vi skapar och stärker våra relationer. Hormonet gör att vi mår bättre och sänker våra nivåer av stress, rädsla och ångest. Oxytocin gör att pulsen sjunker och vi upplever välbehag. Det hjälper också till att sänka blodtrycket. Det nns forskning på att beröring kan fungera som ett komplement till att behandla låg självkänsla och depression. I vissa skolor har man infört beröringsövningar på schemat. Genom att massera och beröra varandra lär man sig en metod för hur man kan göra något gott för en annan och på så sätt kan massagen förebygga mobbning. Så här inför jul är de här sakerna speciellt viktiga att minnas. Julklappar ska tillverkas eller inhandlas, huset ska skina och dofta nystädat och julmaten ska xas. I stället för att låta stressen ta över, fundera på vad som verkligen är viktigt för dig just denna jul. Är det pratstunden med en vän eller äldre släkting du inte sett på länge? Kan det vara en gemensam stund, en kram eller beröring i form av en lätt massage eller bara att sitta och hålla handen? Och kan julgåvan i år i stället vara en tjänst som till exempel fotvård eller massage? Det blir en gemensam stund av beröring, värme och ett samtal. Det mår vi alla bra av. Dessutom är det den hållbaraste gåvan av alla. I Degerby bortblandade kör, där jag sjunger, brukar vi hälsa med en kram innan körövningen börjar. Vi har återigen inlett övningarna efter en lång coronapaus och förra veckan återupptog vi även våra hjärtliga kramkalas. Det känns jättebra och jag är övertygad om att det sänker allas stressnivå, vi varvar ner och landar före övningen. Jag vill även tro att det påverkar hur vackert tonerna klingar under kvällen. Samtidigt bör vi komma ihåg att pandemisituationen lever hela tiden. Vi måste följa med hur läget utvecklas och agera utifrån de gällande rekommendationerna för att förhindra smittspridning.

I skrivande stund har klimatmötet i Glasgow officiellt avslutats. Världens ledare har samlats och slagit fast nya utsläppsmål som ska rädda planeten.

Annika Jansson, verksamhetsledare

2 SPARSMAKAD JUL • 6/21 LEDARE

I dag finns det stora skillnader mellan länderna när det gäller konsumtionen. I Finland konsumerar vi mer och ligger på en högre utsläppsnivå än i övriga Europa. En förklaring är det kalla klimatet, som gör att vi använder mer energi för uppvärmning. Men finländarna konsumerar också mycket och har ett stort matsvinn. Vårt genomsnittliga koldioxidavtryck är cirka 11 ton, vilket är 30 procent större än koldioxidavtrycket per person i Sverige. Julen står för dörren och vi kan alla ta vårt ansvar och ändra våra konsumtionsvanor för att minska på koldioxidutsläppen, det vill säga konsumera mindre och sortera mera. I detta nummer av Martha firar vi en enklare jul och ser med glädje fram emot julafton. Vi spanar in smarta sätt att starta ett sparande för barn och barnbarn, i stället för att ge kanske oönskade julgåvor, tipsar om en snällare julstädning samt kikar in i Marthaköket där hushållsrådgivaren Toni Rautakoski bakar bästa surdegsbrödet. Det är nu som varje liten sak du gör börjar ha stor betydelse. Vi hoppas att du i tidningens spalter ska hitta inspiration för ett hållbart julfirande. Med dessa ord vill jag å redaktionens vägnar tacka för ett givande tidningsår och önska alla läsare en riktigt god jul och gott nytt år! Mikaela Groop, redaktionschef

Redaktionenharordet

3SPARSMAKAD JUL • 6/21 Instagrammat Instagrammat @marthaforbundet INNEHÅLL22174 3424 Grattis matkulturdagen 30 år! Kollade ni på vår sändning på Facebook tidigare i dag? Om du missade kan du titta på den i efterhand! Den ligger kvar där i profilen för evigt. #matkulturdagen#marthaforbundet 4 INHEMSK ULL I FOKUS Efterfrågan på inhemskt ullgarn har ökat under de senaste åren, men produktionen räcker inte till för att möta efterfrågan. 10 GE EN JULGÅVA SOM GLÄDER PÅ SIKT Genom att skänka ett sparande till barn eller barnbarn kan du ge dem en bra start på vuxenlivet. Premiumbankiren Sandra Österholm delar med sig av sina bästa spartips. 14 STÄDA KEMIKALIESMART –EXPERTENS BÄSTA TIPS! Att städa ofta, välja rätt tvättmedel och använda rätt städredskap är tre enkla steg till en kemikaliesmart städning. 17 BAKA JULGOTT PÅ SURDEG Den urgamla metoden att baka med surdeg har gjort comeback. Hushålls rådgivaren Toni Rautakoski tipsar om de enklaste och smartaste sätten att lyckas med surdegsbaket. 22 ÅRETS HEMSTICKADE JULKLAPP: EN MARTHAMÖSSA Redan i dag kan du börja sticka på en värmande gåva att lägga under granen. Vi står för stickbeskrivningen, låt dig inspireras! 24 HÄR MÅR JORDEN BRA! Hur ska man på ett hållbart sätt minska utsläppen från jordbruket? Jordbru karparet Sirkku Puumala och Patrick Nyström på Verkatakkila gård i Vichtis ville inte prata – de ville göra. 28

MATKULTUREN SYNLIG I MATVARDAGEN I 30 ÅR I oktober bjöd Marthaförbundet på en digital liveshow med anledning av matkulturdagens 30-årsjubileum.

Våra mat- och fibersys tem måste regionaliseras för att bli en del av den hållbara lösningen. – Tänk att få en produktion av närodlade klänningar och tunikor gjorda på ull av får som betat i Finland, säger Mikaela Smedinga.

– Tänk att få en produktion av närod lade klänningar och tunikor gjorda på ull av får som betat i Finland, säger Mikaela. Positivt problem Att efterfrågan på ull är större än pro duktionen är ett positivt problem ur får producentens perspektiv. Josefin Norr back i Pjelax, Närpes, tycker att det är roligt med ett uppsving, men tråkigt att så mycket ull slängs bort. Enligt Naturresursinstitutets statistik finns det omkring 1 400 fårgårdar i Fin land, av dem får drygt 600 sin huvud sakliga inkomst från fårproduktion. Fa miljen Norrbacks farm som är ekologiskt certifierad har i dagsläget 140 tackor av köttraserna Texel och Dorset samt olika slags korsningar. I vinter kommer Josefin att ta över farmen tillsammans med sin bror Dennis, något hon ser fram emot.

5SPARSMAKAD JUL • 6/21

Text Cia Hemming Foto Johannes Tervo – Varför beställa garn från Island när vi har en inhemsk produktion? frågar sig Mikaela.Under förstudien samlar Fibershed Finland ihop information för ett stör re projekt. Tanken är att vara i kontakt med fårgårdar i regionen för att med dem ordna seminarier och föreläsningar, skol ningar och mässor.

A v de 340 ton ull som Fin lands 140 200 får produ cerar varje år tas ungefär 100 ton tillvara för föräd ling, den låga andelen beror på ullens lå ga pris. Siffrorna varierar, men uppskatt ningsvis 70 procent av all ull i Finland kasseras och slängs. För att försöka åstadkomma en för ändring i positiv riktning pågår som bäst ett projekt – Förstudie Fibershed – på Juthbacka kulturcentrum i Nykarleby. Målsättningen är att öka tillgången på inhemsk ull för garn och tyger genom att skapa regionala och regenerativa platt formar och Förstudiengemenskaper.ledsavMikaela Smedinga i samarbete med Maria Ehrnström-Fuen tes på Svenska Handelshögskolan i Vasa. – Vi hoppas att fårproducenter i större utsträckning ska börja ta tillvara ullen och att de ska få ordentligt betalt för den, säger Mikaela. Det är en skam att en så stor del av ullen slängs! – Som det ser ut i dag lönar det sig inte för bonden att skicka ullen till ett spinneri och det finns bara en begränsad mängd ull som har så pass bra kvalitet att det passar till handarbetsgarn, fortsätter hon. Stor stickboom Efterfrågan finns. Stickboomen är om fattande, mycket tack vare pandemin, och många stickerskor önskar sig in hemskt ullgarn. Även Islands ullager är tömt. I fjol sål des det isländska ullgarnet vartefter det togs in till landet och i vintras tog det helt slut, inte bara i Finland utan i hela världen.

De kläder vi bär och hur de produ ceras har en betydande inverkan på vår miljö. Våra mat- och fibersystem måste regionaliseras för att bli en del av den hållbara lösningen. Det handlar om att skapa kläder av material och fibrer som är odlade, producerade, vävda och sydda inom en femhundra kilometers radie.

Inhemsk ull i fokus – en ekologisk och mångsidig fiber Efterfrågan på finsk råull av god kvalitet har under de senaste åren stigit överraskande mycket och snabbt, men produktionen räcker inte till för att möta efterfrågan.

– Det ska bli roligt! Jag har länge velat ta över gården, men inte velat göra det ensam. Syskonen kompletterar varandra då – Finsk ull är populärare i dag än vad den har varit på tiotals år, säger Mikaela Smedinga. Handarbetarna vill ha inhemskt garn och nya entreprenörer växer upp.

REPORTAGE

– Själv tycker jag att hanteringen av ull borde utvecklas, fortsätter hon. I dag packar vi den i papperspåsar och det är arbetsamt.FörNorrbacks del brukar det bli ungefär 35 papperspåsar ull var gång de klipper, somliga producenter lär packa i större säckar och utomlands sägs det vara vanligt med ullpressar som gör 90 till 100 kilos balar.

– Importraser som Texel och Dorset har mer mikron än de inhemska ursprungsraserna, berättar Josefin Norrback. Mikron är en enhet som mäter tjockleken på ullen. Ju lägre mikronvärde, desto finare är ullen.

Dennis är ekonom från Hanken och intresserad av företagsdelen, medan Josefin är utbildad agronom. Utrymme för utveckling Norrbacks klipper sina får två gånger per år, vår och höst. Den ull som fås vid höstklippningen är renare eftersom fåren har vistats ute under sommarhalvåret och inte blivit skräpiga av halm eller strö.

– För oss skulle det betyda två stora balar i stället för 35 påsar, säger Josefi n. En annan sak som borde förbättras är uppsamlingen av ullen.

– Förr körde vi ullen till skogs, men sedan ett par år har vi provat sälja den, säger Josefin. Det har varit dyrt med frakten till spinneriet i S:t Michel, men det känns fel att slänga bort ett bra råmaterial. Hos Norrbacks är det Dennis som klipper. Han har i höst gått en tvådagarskurs i Sverige och kommer att utveckla sina kunskaper efterhand. Ullen klipps längs med huden och bör vara så lång som möjligt, minimikravet från spinnerierna är fem centimeter. Tekniken är viktig, vid dubbelklipp blir ullen kortare.

Spinneriet ägs av Lammastaloussäätiö (ungefär Stiftelsen för fårekonomi) och är den största förädlaren i landet av inhemsk ull. I dag betalar de 4 euro för första klass ull av fi nsk lantras eller kainuunharmas, medan motsvarande pris är 2 euro för ull från köttraser. För andra klass ull är priserna 2,50 respektive 1,50 euro. – Pirtin kehräämö har i höst börjat med kontraktsproducenter, berättar Josefi n. Det innebär att man får ett högre pris för ullen om man gör upp ett avtal, vi har redan skrivit under.

– På köttraserna växer ullen inte lika snabbt som på ursprungsraserna fi nsk lantras, kainuunharmas och ålandsfår, säger Josefi n. Redan under klippningen görs en första grovsortering, då bukull samt skräpig och hoptovad ull slängs. – Vi får mellan 1 och 1,5 kilo ull per får var gång vi klipper, berättar Josefi n som gärna skulle lära sig sortera ull.

6 SPARSMAKAD JUL • 6/21

Varför beställa garn från Island när vi har en produktion?inhemsk”

– Det vore bra om det ordnades kurser så att vi fårproducenter fick lära oss det. Kriterier avgör pris Ullens kilopris varierar beroende på ras, färg och på hur den är sorterad och spinnerierna har olika kvalitetskriterier enligt ullklass. Norrbacks säljer sin ull till Pirtin kehräämö som fi nns i St. Michel.

7SPARSMAKAD JUL • 6/21

– Kanske börjar man märka en liten förändring i hur fårproducenter tänker kring ullen. Många tycker fortsättningsvis att det inte är mödan värt, men det går åt det positivare hållet, säger Josefin Norrback. Fårproduktion  Det finns tre inhemska ursprungsraser av tamfår: finsk lantras, kainuunharmas och ålandsfår.  Även köttraser som exempelvis Texel, Ox ford down, Dorset och Rygja producerar ull.  Utöver ull ger fåren mjölk, kött och skinn. Dessutom är de goda landskapsvårdare.  Finländska får har bra förutsättningar till ett naturligt liv med mycket utevistelse och låg antibiotikaanvändning. För ekologiskt certifierade gårdar är sommarbete ett krav.  Produktionen av ull stöder många olika aktörer i hemlandet genom hela produktionskedjan.  Mängden ull producerad i Finland är förhållandevis liten, största delen skickas till England för tvättning innan den sänds tillbaka för att spinnas. Källor: Finlands fårförening, Livsmedelsverket, Luke, ProAgria, Suomalainen villa, Ullförmedlingen

Fakta om … Fårull  Längd, glans, lockighet och mjukhet inverkar på vad man kan göra med ullen och hur den kan spin nas. Varje ulltyp har sitt eget användningsområde.  Ju finfibrigare ull, desto flera krus och lockar som gör att ullen upplevs som mjukare.  Är luftig och smutsavstötande. Ull värmer, an das och känns torr mot kroppen då den binder till sig fukt. Rengörs genom vädring.  Är lätt att färga och kan blandas med många olika fibrer. Ull från texelfår kan användas som för stärkning med annan ull.  Bör vara av jämn längd om den ska spinnas till garn, 5–15 centimeter. Kortfibrig ull kan kännas stickig som sådan.  Kort ull, 2–3 centimeter, kan användas till tov ning, medan ull av sämre kvalitet kan användas som fyllnadsmaterial i exempelvis leksaker, möbler, kud dar och täcken.  Kan även användas som isolering, ekologisk marktäckning, mot ogräs i växtodling och som plantskydd för skogsträd.  Otvättad ull innehåller kväve, fosfor och kali um och är därför en utmärkt råvara för växtnäring.

8 SPARSMAKAD JUL • 6/21

– Varje dag ser jag hur folk på olika forum för stickare och spinnare frågar var man kan få tag i inhemskt ullgarn, säger Barbro. Konsumenterna måste också vara beredda att betala för vad det är värt, för det ligger väldigt mycket arbete bakom.

Den kärlek och passion som spinnarmästaren Barbro Heikinmatti i Vörå hyser för ullen och för sitt hantverk är lika gedigen och omfattande som den kunskapsarsenal hon tillskansat sig under årens lopp. Barbros textilintresse väcktes redan på 1960-talet. Att hon på 1980-talet ville börja lära sig spinna berodde på att garnet hon stickade med börjat bete sig annorlunda, det gick lätt av och tröjorna vred sig i stickningen. För att bättre förstå orsaken lärde hon sig spinna och kom snart fram till att förändringen berodde på konstfibrernas intåg och inblandning. På den tiden fanns det ingen att fråga och lära sig av och Barbro fick ty sig till den litteratur som fanns tillgänglig. Sedermera har hon utsetts till både gesäll och spinnarmästare vid Hantverkargillet Björken r.f. – en förening av aktiva hantverkare vid Stundars friluftsmuseum i Korsholm som använder sig av det gamla skråsystemet med lärlingar, gesäller och mästare. Hon har även ett ”Certificate of Achievement in Handspinning”, vilket kräver att man kan bereda de brittiska grundtyperna av ull, att man kan spinna kamgarn och kardgarn liksom silke, bomull och lin samt två valfria fibrer. Vidare ska man bemästra sex olika sätt att spinna konstgarner och veta hur man blandar olika fibrer på ett sakenligt sätt. I fingertopparna I sin trivsamma spinnkammare, bland spinnrockar, sländor, kardor, ull, garn samt några hyllmeter textiltidningar och -böcker, tillbringar Barbro merparten av sina dagar. Elspinnrocken surrar mjukt, medan den kardade ullen sakta blir till garn mellan hennes kunniga fingrar. Att lära sig spinna kräver tid, tålamod och ett evigt övande.

– Det svåra är att lära sig fibrerna, säger Barbro. Det är något man lär sig med tiden, en känsla man får i händerna. Även synintrycket har sin betydelse.

Hon berättar hur sorteringen av ull är en komplicerad process då fårullens karaktär beror på både ras och individ. Det finns omkring 200 ullproducerande fårraser runtom i världen.

– Varje får har olika ull och ullsorterna är också olika på olika delar av kroppen, berättar Tillverkningenhon.av garn är en lång och tidskrävande process. Ullen ska tvättas, kardas, spinnas, tvinnas och härvlas innan det färdiga garnet kan tvättas och nystas. Ett garn blir starkt när man blandar många olika ullsorter.

– Det går snabbt att lära sig spinna, men fiberkännedomen tar väldigt lång tid att lära sig, säger Barbro Heikinmatti. Klippa, rensa, sortera, tvätta, karda, spinna, tvinna, härvla. Arbetsmomenten är många innan ett färdigt ullgarn kan tvättas och nystas.

– Kanske kunde även fårproducenterna gå ihop och grunda mottagningscentraler där man tar emot ullen, sorterar den och skickar vidare till den sortens spinnerier som kan ta hand om den, funderar hon.

Fiberkunskap kräver tid, tålamod och ett evigt övande

Föredrar inhemsk ull Barbro köper in ull från andra länder men föredrar, likt många andra finländska spinnare, att använda sig av så närproducerad ull som möjligt. Miljöaspekten är viktig. – Vi har bra ull i Finland. Den är annorlunda än ullen i England. Men man kan inte jämföra kvaliteten för det är helt olika typ av fibrer. Fibrerna i de finska fårens ull är begränsade eftersom våra tre fårraser –finsk lantras, ålandsfår och kainuunharmas – är utvecklade för vårt klimat. Det största hotet mot den finska ullen och att dess ullegenskaper skulle försvinna beror på att raser korsas, vilket ofta sker eftersom de flesta farmer är inriktade på köttproduktion. Barbro ser det som hoppingivande att det plötsligt uppstått en hel del nya spinnerier som är beredda att hjälpa varandra. Hon tycker att det borde finnas flera små spinnerier som samarbetar genom att ha en gemensam ullsorteringscentral.

Text Cia Hemming Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.Alltdu behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till martha.fimarthabladet@ senast 5.1.2022 .

*) BRIGHT-recovery står för Behavioral Recovery Intervention for General Health and Thriving.

9SPARSMAKAD JUL • 6/21 BÖCKER

Rekommendationen är fem kvalitativa återhämtningar per dag. Fem fokuserade avbrott i minst tio minuter jämnt utspridda över dagen, och de får gärna vara lustfyllda. Dessutom ska vi kila in några mikropauser då och då genom att stanna upp och djupandas i ett par minuter. Att tillämpa återhämtning i spridda skurar varje dag ger bättre effekt än om vi sparar den till helgen eller semestern. Individuell anpassning Vad som är en passande återhämtningsmetod varierar. Dels mellan individer, dels beroende på vilken typ av aktivitet vi ska återhämta oss ifrån. När vi har sprungit ett långlopp kanske återhämtningen sker bäst i soffan, men fysisk aktivitet kan behövas efter att vi suttit länge och jobbat vid Miljöombytedatorn.ärenviktig aspekt. En av de faktorer det forskats mest kring inom återhämtning är psykologisk distansering från arbetet när vi inte arbetar. Att ägna sig åt något helt annat som att jobba i trädgården, snickra, måla eller musicera är bra. Eller att vistas ute i naturen, vilket är något som ofta förknippas med förnöjsamhet.Återhämtning ska inte blandas ihop med undvikande, att vi aldrig försöker bli stressbelastade, för belastning är lika naturligt som återhämtning. Det gäller bara att hitta och kunna hålla balansen.

S tresshantering har tidigare mest handlat om att minska på de faktorer som leder till stress. I dag sägs dock många forskare vara överens om att det inte är stressen i sig – såvida den inte är frekvent eller långvarig – som är orsaken till ohälsa, utan bristen på återhämtning. Stress är en naturlig funktion som gör att vi bättre kan hantera oro och faror, medan återhämtning defi nieras som ett beteende som leder till att man får tillbaka de krafter eller resurser som gått förlorade i samband med en belastning eller en stressituation. Att stärka vår förmåga till återhämtning är således viktigare för hälsa och välmående än vad det är att försöka reducera själva stressen. Det kan vi läsa i Niclas Alméns nya bok Återhämtningsguiden – Må bra trots stress och press. Almén som är psykolog, psykoterapeut och forskare har specialiserat sig på stress/återhämtning samt hälsa och förändringsprocesser i mer än tjugo års tid. Balans i vardagen Återhämtningsguiden är indelad i två delar. Den första presenterar olika infallsvinklar på återhämtning och hur man praktiskt kan tillämpa dem och den andra är ett 8-stegsprogram – BRIGHTrecovery* även kallat Balans i vardagen – som utvecklats av Niclas Almén och professor Jan Lisspers. I programmet vägleds läsaren stegvis och strukturerat i riktning mot en beteendeförändring, en förändring som ska hjälpa till att förbättra vår dagliga återhämtning. Det ska sedan leda till ökat mentalt och fysiskt välbefi nnande samtidigt som den upplevda stressen, irritabiliteten, oron, ångesten, nedstämdheten och/eller utmattningen minskar.

Almén menar att vi människor mår som bäst när vi både anstränger och återhämtar oss, när vi aktiverar och avaktiverar vår kropp, när vi gör av med energi och får tillbaka energi och när vi utmanar oss respektive befi nner oss i trygghet.

Rösta och vinn Du kan även sända ett postkort till Marthas avMarthabrickanlottarBlandlerHelsingfors.Medelhavsgatanredaktion,14C,00220Märkkortetel-kuvertet”Marthabricka”.desvarsominkommitviuttreexemplaravmeddesign

Små stunder av återhämtning Almén, Niclas: Återhämtningsguiden – Må bra trots stress och press. Natur och Kultur Läromedel 2021, 271 s. ISBN: 9789127827905

Johanna Högväg I förra röstningsomgången fick artikeln Svinn är inte sopor på sidan 8 i Martha nummer 4/2021 flest röster. Kokboken som lottades ut i samma nummer vanns av Carina Rönnlund, Bennäs, Bettina Törnroos, Kyrkslätt, och Charlotte Falenius, Esbo. Kokboken kommer på posten – grattis!

Premiumbankiren Sandra Österholm fick frågan om hur hon ser på att ge bort ett sparande som gåva. – Det är vanligt att man vill spara till sina barn, men hur man gör det eller vil ken summa, det varierar mellan famil jerna, säger hon. Enligt Österholm väljer många också att spara till barnbarn eller gudbarn med tanke på framtiden. Vilken sparform du väljer beror på tidsperspektivet. Inflatio nen äter snabbt upp pengar som ligger på ett sparkonto, medan placeringsrisken under samma tidsperspektiv blir lägre. Därför kan du med fördel fundera över syftet med de sparade pengarna och på basis av det välja sparform. Gåva för framtiden När barnet har registrerats vid en bank har du som exempelvis gudmor, mormor eller helt utomstående möjlighet att själv

Text Matilda Hassel & Katharina Jägerskiöld Foto Johannes

INTERVJUTervo

Det finns även möjlighet att ingå fort löpande fondsparavtal i barnets namn, även om du inte är vårdnadshavare till barnet – allt du behöver är en fullmakt av vårdnadshavarna själva. Vid val av spar mål fundera gärna på hållbara val, fråga banken om mera information kring dem.

– Jag tycker man gärna kan kompen sera upp summan för det yngre barnet, eftersom det äldre tidigare har fått hund ra procent av sparsumman, medan det yngre kanske direkt från början delar på totalsumman med sina syskon. Då kan man under en kortare tid ge en procen tuellt större andel till det yngre barnet, och sedan med tiden jämna ut summan barnen sinsemellan. De sparade pengarna kan användas när något oväntat händer, men även i

Det är vanligt att man vill spara till sina barn, men hur man gör det eller vilken summa, det varierar

I Finland sparar vi i varierande mån både för oss själva och för följande generationer. Även hur vi väljer att spara varierar, vissa väl jer sparkontot, andra fonder, medan vissa vill ha pengarna sparade i den vuxnas namn och andra direkt i barnets namn.

familjerna.mellan”

Ge en julgåva som gläder på sikt

Vi behöver se över vår konsumtion och inte använda mera resurser än nödvändigt. Samtidigt närmar sig julafton och konventionerna kräver ofta ett utbyte av julklappar. Premiumbankiren Sandra Österholm tipsar om vad du ska tänka på om du vill pröva på att ge bort ett sparande som julgåva till ditt barn eller barnbarn.

10 SPARSMAKAD JUL • 6/21

börja placera i barnets namn. På det sät tet ger du en gåva för framtiden – pengar som barnet senare i livet kan använda för till exempel bostadsköp, körkort el ler något annat som ni tillsammans kan komma överens om. Hur man sparar till barn i största all mänhet (i barnets namn eller i sitt eget namn) är enligt Österholm upp till en själv, men man ska gärna ta i beaktande de skattekonsekvenser och andra för- och nackdelar som kan uppstå. Summan kan variera Summan du väljer att spara eller placera till dina barn kan variera med tiden, be roende på familjens storlek och inkomster. Med tanke på hur många barn du har, och om ni får tillökning, behöver inte sparsumman nödvändigtvis bli större hela tiden, enligt Österholm. Totalsumman kan enligt henne vara densamma, men fördelningen mellan barnen kan variera.

11SPARSMAKAD JUL • 6/21

Genom att spara pengar till barn eller barnbarn kan du ge dem en bra start på vuxenlivet. Premiumbankiren Sandra Österholm rekommenderar att du är i kontakt med din egen bank och kartlägger din aktuella situation och vilka mål du har med ditt sparande.

förebyggande syfte för att förbereda sig för det som komma skall. Sparade pengar som går till barnen är enligt Österholm givetvis alltid en bra knuff på vägen, men att det är rutinen och förståelsen för spa randet som gärna ska avgöra i vems namn man sparar pengar. – Om man själv sparar pengar, som sedan går till barnen som ett arv, har barnen aldrig sett arbetet bakom peng arna. Om man i stället sparar i barnets eget namn, och vågar visa vad som finns och talar om hur pengarna har vuxit un der en längre tid, får barnet en bättre in syn i sparandet. Det bygger upp en rutin kring månadssparandet, som man inte får genom enbart ärvda pengar, konsta terar Österholm. Gränsen för gåvoskatt Skattepåföljderna blir även tydligare om pengarna går i arv eller om större sum mor ges i gåva. Arvsskatten och gåvo skatten tas i beaktande. I dag kan du ge 4 999 euro i gåva utan skattepåföljder, vilket räknas per gåvogivare. Om du pla cerar pengar i barnets eget namn, och planerar att göra det under en längre tid är summan ofta under gränsen för gåvo skatt. Men då ska du också komma ihåg vinstskatten på 30 procent på placeringar som tillkommer när de placerade peng arna lyfts Placeringsalternativenut. är många. En fond är det vanligaste enligt Österholm, men i dag finns det även aktiesparkonton för vuxna som i stället vill placera di rekt i aktier. Vill du inte spara i barnets namn, men ändå spara till barnet eller

12 SPARSMAKAD JUL • 6/21 barnbarnet, kan en sparförsäkring vara ettÖsterholmalternativ. rekommenderar att du är i kontakt med din egen bank och kartlägger din aktuella situation och vilka mål du har med placeringen. På så vis undviker du att eventuella placeringar inte skulle vara lämpliga för just dig. Se upp för fallgropar Finns det några fallgropar då? Placeringar är alltid en risk, ingen vet hur marknaden kommer se ut om tio år eller hur eventuella placeringar har utvecklat sig. Även förmyndarskapet och familjeför-

Minigallup: Så svarade ni Vi frågade Marthaförbundets följare på sociala medier om vad de tycker om sparande till barn och fick följande svar:  På frågan om man sparar till sina barn eller barnbarn svarade 69 procent jakande, 31 procent svarade nej.  På frågan om vilken summa som är lämplig att spara per månad, svarade 38 procent att en summa mellan 10 euro och 50 euro är lämplig. Sammanlagt 36 procent svarade att man gott kunde spara över 50 euro i månaden. Vissa svarade att barnbidraget är en lämplig summa, medan andra uppgav att de oregelbundet sparar barnets födelsedags- och julklappspengar. Sammanlagt deltog 235 personer i gallupen.

Avkastning på kapitalet – två Omexempeldusparar 15 euro per månad under 18 års tid med en förväntad avkastning på 7 procent blir slutsumman 6 349 euro: Eget insatt kapital = (15 x 12) x 18 = 3 240 euro Avkastningen: 6 349 euro3 240 euro = 3 109 euro Om du sparar 50 euro per månad under 18 års tid med en förväntad avkastning på 7 procent blir slutsumman 21 165 euro: Eget insatt kapital = (50 x 12) x 18 = 10 800 euro Avkastningen: 21 165 euro10 800 euro = 10 365 euro Exemplen ovan tar inte i beaktande eventuella skatter eller andra avgifter kopplade till sparandet. TIPS! Det finns många ränta på ränta-räknare online. Prova en redan i dag och se vad du kunde spara till dig själv eller till någon annan över tid! hållandena är en sak som bör diskuteras. Vill du begränsa förmyndarnas rätt att göra ändringar i minderårigas pengar, kan du begränsa denna rätt med fullmakter. Båda föräldrarnas rätt att använda pengarna kan dock inte uteslutas. Vill du utesluta förmyndarna helt, är det i ditt eget namn du bör ha pengarna. Här är det dock en öppen diskussion hemma som är A och O. Genom att spara till barn, gudbarn, barnbarn eller syskonbarn kan du med andra ord ge en gåva för framtiden. En slant som de kan använda till ett gemensamt överenskommet ändamål. Vilken sparform du väljer beror på tidsperspektivet. Inflationen äter snabbt upp pengar som ligger på ett sparkonto, medan placeringsrisken under samma tidsperspektiv blir lägre, säger Sandra Österholm.

13SPARSMAKAD JUL • 6/21

Kom med och dela Östersjökunskap! Har ni årligen återkommande marthaevenemang som ni arrangerar eller deltar i? Kontakt gärna projektledare Roosa Mikkola, roosa.mikkola@martha.fi, 044 740 3144, för att ordna ett gemensamt evenemang, så får ni gratis material att dela med er av. Till exempel Östersjöprojektets sopsorteringskasse har blivit en riktig storfavorit och den kan ni dela ut under hela året 2022.

Många av oss äter gärna fi sk. Men hur många, med handen på hjärtat, funderar verkligen över det varifrån fi sken kommer? Har det någon betydelse och i så fall, vilken?

Skribenten är projektledare för Marthaförbundets projekt Östersjön 2.0. Målsättningen med projektet är att dela kunskap och forskning om Östersjön samt ge förslag på hur vi alla kan göra bättre val i vardagen för ett renare och friskare hav. Ö ver 80 procent av den fi sk som konsumeras i Finland är importerad. F inns det inte tillräckligt med fisk i de tusen sjöarnas land? Vi ska inte heller glömma havet och den över tusen kilometer långa kustlinjen. Varför äter vi så lite inhemsk fi sk? Jag tror faktiskt att vi kan addera bekvämlighet till listan över folksjukdomarna, för någon annan förklaring till det miserabla resultatet kan det väl ändå inte finnas? Eller är en del av problemet också brist på kunskap? I Finland lever året runt cirka 70 olika fiskarter, nog borde det bland dem fi nnas något som duger att serveras på tallriken, eller ...? Jaha, eller är det priset som är problemet? Men det kan ju inte riktigt stämma, strömming kostar omkring 5 euro per kilogram. Gäddfi lé får man under 20 euro, en hel gädda ännu billigare och vi kan dessutom koka soppa på renset, vilket minimerar matsvinnet. Något stämmer inte i denna ekvation. Våga fråga! Numera fi nns det nästan enbart utländsk eller annan odlad fi sk i fi skbutiken. Och du köper den signalerar du till butiken att det är just den du vill ha. Handlaren är faktiskt där för din skull och vill ha dig som en återkommande kund. Du kan efterfråga produkter som inte fi nns i sortimentet, även färsk fi sk. Och ofta, mycket ofta, beställer de just den fisk som du vill ha fastän den inte skulle fi nnas i sortimentet. Det gäller även för restauranger. Så fundera på vilken signal du vill ge när du beställer en fiskrätt, du kan även påverka utbudet. Brist på kunskap? Det borde inte vara bristvara, åtminstone inte hos dem som kan få gratis kurser om inhemsk fisk och hanteringen av den via Marthaförbundets Östersjöprojekt. Och vill man inte delta på en kurs är internet fullt av instruktionsvideor med fiskhantering, även i förbundets kanaler. Övning ger färdighet, för ingen gör en perfekt fiskfi lé på första försöket, och inte ens på det tjugonde. Respekt för råvaran Vuxna är ofta förebilder för barn och unga. Vad är det vi lär dem då vi köper enbart fisk som kommer färdigt förpackad och inte ens liknar ett nulevande djur? Respekten för djuret och råvaran saknas totalt. Dessutom stärker vi de unga i deras tro på att det enbart fi nns en fisk som gäller, nämligen den som är panerad eller kommer som ett fiskstycke. Sommaren 2021 besökte jag Ungmarthas sommarläger.

Fisken i disken

ÖSTERSJÖN 2.0

Samtidigt deltog barnen i en pro gradu-undersökning kring barns kunskap om och intresse för inhemsk fisk som människoföda. Resultaten ser allt annat än lovande ut med tanke på framtidens fiskkonsumenter. Om du nu vill göra detta hopp ut i det okända och ta tag i saken, nämligen börja konsumera inhemsk vild fisk, kanske du även vågar tillämpa det på andra områden i ditt liv? Som till exempel inom föreningslivet? Roosa Mikkola, projektledare

Motståndskraftiga bakterier Städning inomhus är därför viktigt. Men lika viktigt är det att välja hälsosamma och miljövänliga rengöringsmedel. Reklamen beskriver ofta städningen som en kamp mellan oss och smutsen. Det gäller att ’spränga bort smutsen’ och den marknadsförda produkten är fantastisk då den tar livet av 99,9 procent av alla bakterier vi har omkring oss.

A tt städa kan ofta vara mycket belönande. Ibland känns det segt att starta upp, beroende på om du har ett större eller mindre kaos framför dig och sett till hur ofta du städar. Men när du väl har kommit i gång och fått arbetet gjort belönas du med ett rent och välorganiserat hem som gör det mödanFläckar,värt.matrester, kalk eller dammtussar … Det fi nns flera typer av smuts som man vill komma åt med städningen. När det gäller inomhusdamm är det inte dammets naturliga komponenter som är skadliga för oss, såsom hårstrån, döda hudceller, spindeltråd, sand eller pollen. Dammanalyser från daghem i Sverige visar att kemikalierester samlas i dammet, exempelvis fl amskyddsmedel, tungmetaller, mikroplaster och ftalater. Ftalater är mjukgörare som används för att göra plast mjukt och böjligt, och som har visat sig störa hormonproduktionen i kroppen. Har du små barn hemma eller på besök kan inomhusdammet vara en betydande exponeringskälla för kemikalier för barn som leker på golvet.

Tyvärr är saken mycket mera komplex än så. I vår omgivning fi nns många goda bakterier som är viktiga för hälsan och ekosystemet. Att utsättas för en lämplig mängd bakterier i hemmet och på huden är bra träning för vårt immunförsvar. Antibakteriella medel tar död även på de goda bakterierna i hemmets mikrobiom (mikroorganismer i en särskild miljö). Att döda alla mikrober, såväl goda som dåliga, ger plats för mer motståndskraftiga mikrober som kräver starkare medel för att vi ska bli av med dem. Då hamnar vi i en ond cirkel. Goda redskap Kemikaliesmart städning innebär att man väljer rengöringsmedel som är bra för oss och för miljön. En grundregel är färre rengöringsmedel och goda redskap. För rengöring av lättsmutsade ytor räcker det oftast med en liten mängd talltvål eller miljömärkt diskmedel utspätt i vatten. Tänk även på att du vid Text Cecilia Nyman, sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor Foto Karin Lindroos övergången till mer kemikaliesmart städning inte genast behöver slänga bort alla tidigare rengöringsmedel, du kan göra omställningen stegvis. De redan inköpta rengöringsmedlen kan kanske komma till nytta under specifi ka förhållanden, exempelvis vid magsjuka, då du vill vara extra noga med hygienen och vill få bort all smuts. De nyare kemikaliesmarta medlen kan du däremot gärna använda redan i den vanliga veckostädningen. Tänk även på att du med goda vardagsrutiner för städningen kan hålla en god grundnivå i hemmet. ”Har du små barn hemma eller på besök kan kemikalierexponeringskällavarainomhusdammetenbetydandeförförbarnsomlekerpågolvet.”

– expertens bästa tips Städa ofta, välj rätt tvättmedel och använd rätt städredskap. Här är tre enkla steg till en kemikaliesmart städning.

Städa kemikaliesmart

14 SPARSMAKAD JUL • 6/21 EXPERTEN TIPSAR

TIPS! Talltvål är ett bra allrengöringsmedel. Välj en talltvål med ett pH-värde som är nära 10 och som inte innehåller konserveringsmedlen glutaraldehyd eller glutaral, vilka är allergiframkallande. Talltvål i fast form är också ett utmärkt alternativ, eftersom den inte innehåller konserveringsmedel. Pine

15SPARSMAKAD JUL • 6/21 DuförRengöringsmedeldiskhonbehöver: • 1/2 dl matsoda • 1 dl ättika Gör så här: 1. Strö matsoda i diskhon och häll därefter över ättika. Låt pysa. 2. Gnugga rent med en diskborste eller stålull och skölj väl. förRengöringsmedelgrovsmuts (bastu, dusch, badrum) Du behöver: • 1 del ättika • 9 delar vatten • 5 droppar talltvål eller miljömärkt diskmedel Gör så här: 1. Rör ihop ingredienser.allaKom ihåg att torka ytorna med vatten efteråt. Gör själv Du behöver inga starka rengöringsmedel som belas tar miljön och hälsan – du klarar dig bra med några basvaror som du kanske re dan har i skåpet. Med soda, ättika och tallsåpa gör du rent det mesta i hemmet.

 Handskar av polyvinylklorid (PVC).  Att överdosera, eftersom det leder till att en hinna av rengöringsmedlet blir kvar på ytorna och småningom avges till andningsluften.  För mycket vatten vid tvätt av golv och väggar. Fukt försnabbar nedbryt ningen av vissa material och kan leda till hälsoproblem.

Välj rätt tvättmedel  Välv miljömärkta och oparfymerade rengöringsmedel som är skon sammare mot miljön och fria från aller giframkallande ämnen. Föredra rengö ringsmedel som är miljömärkta och god kända av Astma- och allergiförbundet.  Ättika, citron, talltvål och bikarbonat är bra universalmedel.  Ättika kan användas som sköljme del om du vill ha fräschare doft i tvättmaskinen.  Talltvål utspätt i vatten fungerar bra som allmänt rengöringsmedel. An vänd talltvål i stället för tallsåpa som innehåller tillsatsämnet glutaral.  Många starka och parfymerade rengöringsmedel kan ersättas med enk lare alternativ:  Kalkrengöring och kalkavlagring: ättika och/eller citronsyra  Fönsterputs: vatten och diskmedel, torka med tidningspapper eller mikro fiberduk  Allmän rengöring av till exempel ugnen eller golvet: vatten och vanlig tallsåpa  Galltvål fungerar bra för fläckbort tagning på kläder  Fräscha upp textilier: pudra soffan med matsoda, låt verka en stund och dammsug … och rätt städredskap  Torka damm med en trasa av ett gammalt lakan. Skölj inte ner dammet och kemikalieresterna i avloppet. Släng duken i brännbart avfall.  Använd en dammsugare med hepafilter. Den ser till att även de minsta partiklarna smuts stannar kvar i dammsugarpåsen och inte blåser ut i inomhusluften.  Dukar och moppar av mikrofiber. Efterfråga mikrofiberdukar som inte är behandlade med antibakteriella medel (biocider).  Behöver du handskar vid städningen, välj handskar av polyeten (PE) eller nitril.  Vid rengöring av textilmöbler är ångtvätt ett alternativ. Det finns företag som hyr ut maskiner för ångtvätt och du kan rengöra soffan med en mindre mängd kemikalier. Undvik …  Sköljmedel som ofta innehåller allergiframkallande mjukgörare (ftalater). De innehåller också skadliga ämnen som mycket långsamt bryts ner i naturen.

 Antibakteriella tvättmedel, byt ut dem mot vatten och några droppar diskmedel.  Parfymer i rengöringsmedel och tvål.  Klor och klorin är starka rengö ringsmedel som tar bort även de goda bakterierna.  Konserveringsmedel med aller giframkallande inverkan, till exempel methylisothiazolinone, som tillsätts ef tersom produkten innehåller en stor mängd vatten. Pulver är bättre än väts kor som innehåller konserveringsmedel.  Starka tensider i tvål och rengöringsmedel, till exempel Sodium Lauryl Sulfate (SLS) och Sodium Laureth Sulfate (SLES). Dessa är allergiframkal lande och svårnedbrytbara i naturen.

16 SPARSMAKAD JUL • 6/21

Skapa goda städrutiner  Nya textilier och leksaker bör alltid att tvättas före användning, eftersom de kan innehålla rester av farliga kemikalier.  Filtar, dynor, täcken, gardiner, du kar och mjukisdjur tvättas regelbundet.  Mattor och soffor dammsugs och piskas regelbundet.  Förvara kemiska produkter på trygg plats oåtkomligt för barn och med tydliga etiketter.  Torka alltid till sist med vatten så att eventuella kemikalierester från ren göringsmedel inte blir kvar på ytor.  Vädra ordentligt dagligen samt gärna med korsdrag morgon och kväll.  Viktigt är att ventilationskanaler rengörs, luftfilter byts och kontroller genomförs regelbundet.  För att undvika hälsoproblem bör alltid misstänkt lukt av mögel, in stängdhet och kemikalier undersökas.

Kemikaliesmarta städguiden

S urdegsgrunden, eller roten som den också kallas, fungerar som ett alternativ till konventionell jäst. Principen bakom båda är densamma, eftersom en surdegsgrund inte är något annat än en miljö för alla de vilda jästmikroberna i luften att föröka sig i. Du kan väldigt enkelt själv starta en surdeg. Blanda bara lite mjöl och vatten och låt stå en vecka i rumstemperatur medan du matar roten med mera mjöl och vatten dagligen, så är den klar! Alla vilda jäster landar i smeten och får näring att fermenteras och föröka sig via mjölet som du matar den med. Sedan gäller det bara att ta hand om roten och mata den regelbundet, lite som en husväxt. Starkare och stabilare Känner du någon som har en rot från tidigare, kan du be hen om en bit av den. Då får du ett riktigt försprång i processen, eftersom surdegen blir starkare och stabilare med åldern. Därför är många som har en gammal rot som länge har gått i släkten stolta över den.

Den största skillnaden när det kommer till själva bakningen är tiden. När du bakar med konventionell jäst kan du få ett färdigt bröd efter bara någon timme efter påbörjad bakning. Men med surdeg går saker i lugnare takt, och du kan räkna med att få ett färdigt bröd tidigast dagen efter att du har kört i gång. Men det du tappar i snabbhet får du tillbaka i smak och fl exibilitet. Eftersom allting med surdegen sker så långsamt, gör det inte så mycket om du plötsligt får bråttom med något annat, degen har tålamod att vänta.

17SPARSMAKAD JUL • 6/21 SMAKBITEN

Den urgamla metoden att baka med surdeg har gjort comeback. Med en tusentals år gammal metod kommer likväl också hundratals olika recept och tekniker, som gör att alltsammas kan kännas något överväldigande. Men med några enkla tips kan även du lyckas med surdegsbakande!

Text och recept Toni Rautakoski Foto Cata Portin

Baka julgott på surdeg

Förvaring: Den färdiga roten kan förvaras i rumstemperatur, men i så fall måste den matas dagligen eller varannan dag. I kylskåpet klarar den sig cirka en veckan innan den måste matas igen. I kylen ”sover” roten, och blir betydligt mindre aktiv. Se då till att ta ut och mata roten dagen innan du ska baka för att få i gång den igen. För längre perioder kan roten frysas eller torkas. Det vill säga om receptet kallar på 250 gram surdeg, och du har 100 gram rot i förvar, matar du den med 125 gram mjöl och 125 gram vatten (= 350 gram), varav du sparar 100 gram för Ifallframtiden.degenbubblar aktivt, men blir avslagen under dagen kan du ge den ytter ligare en matning samma dag. Detsamma gäller om det bildas ett lager vätska på ytan av roten. Båda är tecken på att roten är hungrig och behöver matas!

Surdegsmeny SurdegsstollenLussekatterJullimpaPepparkakorOstkex

Grundrecept för surdeg (rot) av roten (och använd exem pelvis till plättar eller muffins) och mata sedan med mjöl och Fortsättvatten.med samma rutin dagligen till slutet av veckan: häll av hälften av roten samt mata med nytt mjöl och vat ten. I slutet av veckan borde degen vara riktigt aktiv och bubblande och då är den redo att baka med. När du bakar, mata roten med lika delar vatten och mjöl så att du har cirka 100 gram mera surdeg än receptet kallar för, som du sedan kan spara till nästa gång.

18 SPARSMAKAD JUL • 6/21 Dag 1: • 25 g ekologiskt vetemjöl • 25 g vatten Dag 2: • 25 g ekologiskt vetemjöl • 25 g vatten Dag 3–7: • 50 g ekologiskt vetemjöl • 50 g vatten Gör så här: Dag 1: Blanda lika delar vetemjöl och vatten (i vikt) till en smet i en burk på cirka 1/2 liter. Konsistensen ska likna jord nötssmör eller en tjock gröt. Täck med en duk, och låt stå i rumstemperatur. Dag 2: Mata degen med mera vetemjöl och vatten. I detta skede bubblar det ännu inte i smeten. Låt degen stå kvar i rumstemperatur. Dag 3: Med god tur har degen nu börjat bubbla. Häll av hälften

3. Häll ut degen på en mjölad yta och kläm ut luften. Forma till två lika stora runda bröd och lägg på en bakplåt. Täck över med en bakduk och låt jäsa på en varm plats till dubbel stor lek, cirka 3–4 timmar.

• 7 dl vetemjöl Till pensling: • 1/2 dl sirap • 1/2 dl vatten Gör så här:

2. Sila de torkade frukterna, hacka mandlarna grovt och riv skalet av citronerna och apelsinerna.

19SPARSMAKAD JUL • 6/21 Surdegsstollen (2 bröd) Dag 1: • 250 g vetemjöl • 10 g socker • 250 g surdeg • 120 g mjölk • 100 g russin • 100 g torkade aprikoser • 100 g torkade tranbär • 100 g mörk rom eller vatten Dag 2: • 40 g socker • 10 g salt • 250 g vetemjöl • 50 g mjölk • 150 g smör • 40 g mandlar • 250 g mandelmassa • skalet av 2 citroner • skalet av 2 apelsiner • 50 g smör • 50 g florsocker

1. Blanda ihop alla ingredienser och knåda till en deg.

2. Täck degen och låt jäsa till dubbel storlek, cirka 3–4 timmar. Vik degen tre gånger under jäsningen: dra degen uppåt och sträck ut den, och vik den över resten av degen. Upprepa vikningen på alla sidor, lägg tillbaka degen och låt jäsa.

3. Platta ut degen till en rektangel. Tillsätt omkring en tredjedel av de torkade Gör så här: Dag 1: 1. Blanda vetemjöl, socker, surdeg och mjölk. Rör ihop till en jämn deg. Täck med en bakduk och låt jäsa i rumstemperatur över natten.

8. Smält 50 gram smör unge fär 5 minuter innan stollen är färdig. Pensla bröden med smält smör så fort de kommit ur ugnen. Låt brö den svalna 5 minuter och rulla dem sedan i ett rikligt lager med florsocker. Dag 2: 1. Tillsätt socker, salt, vetemjöl, mjölk och mjukt smör i degen från dagen innan. Knåda ihop degen tills alla ingredienser har blandats till en jämn deg. Täck degen med en bakduk och låt jäsa i 1–2 timmar. Vik degen två gånger under jäsningen: lyft upp en sida av degen och sträck ut den samt vik den över resten av degen. Vik över degen på alla sidor, lägg sedan degen tillbaka och låt jäsa.

Jullimpa • 5 dl surmjölk • 150 g aktiv, bubblande surdeg • 1 dl (140 g) sirap • 2 tsk fänkålsfrön • 2 tsk kummin

• 1 tsk (3 g) pomeransskal • 1 tsk salt • 3 dl (220 g) rågmjöl

4. Pricka några hål i bröden med en nagg och grädda i nedre delen av ugnen cirka 45 minuter på 175 grader. När bröden gräddats cirka 30 minuter, pensla dem med en blandning av sirap och vatten. Fortsätt pensla var femte minut tills bröden är gräddade. 5. Låt svalna helt innan servering.

6. Vik ihop degen mandelmassan.överKläm ihop sömmen ordentligt med handflatan och lägg bak verken på en bakplåt. Låt sedan degen jäsa en sista gång under duk, cirka 1–2 timmar på en varm plats.

frukterna, mandlarna och citrusskalen och knåda in dem i degen. Gör på samma sätt med resten av ingredienserna. 4. Täck degen ordentligt med en bakduk och låt jäsa till dubbel storlek, cirka 6–8 timmar.

5. Dela degen i två lika stora delar och platta ut till en rektangel, cirka 20 x 35 centimeter. Rulla mandel massan till två 30 centimeter långa stänger och lägg tvärs över degplattorna.

7. Grädda cirka 45 minuter i 175 graders värme. Täck med folie ifall ytan tar för mycket färg.

2. Finhacka torkade apriko ser. Lägg torkade frukter med rom eller vatten i en skål och låt dra över natten.

3. Lägg degen i en bunke, täck med duk och låt jäsa 3–4 timmar. Vik degen tre gånger under jäsningen: dra degen uppåt och sträck ut den, och vik den över resten av degen. Upprepa vikningen på alla sidor, lägg tillbaka degen och låt jäsa.

Låt bakningen ta tid Långsamhet är hemligheten bakom surdegens goda egenskaper: den har djupare smak, håller längre, är bättre för tarmhälsan och har dessutom bättre bakegenskaper än jäsdegar.

Lussekatter (16 bullar) • 75 g aktiv, bubblande surdeg • 2

 Den långa fermenteringstiden bryter ner flera svårsmälta kolhydrater, som gör att surdegsprodukter kan vara snällare mot magen än andra jästa produkter.

2. Rör ner alla ingredienser i en bunke och knåda degen tills alla blandats.ingredienser

socker • 1 ägg • 5 g (1 tsk) salt • 5 g (1 tsk) kardemumma • 450 g (ca

g) saffran • 100 g smör • 100 g (2

• russin • 1 ägg

20 SPARSMAKAD JUL • 6/21

4. Häll ut degen på en lätt mjölad yta. Dela degen i 16 bitar, rulla till cirka 20 centimeter långa stänger och forma till lussekatter i valfri form. Dekorera med russin.

5. Lägg bullarna på en plåt och låt jäsa under en duk till dubbel storlek i 2–3 timmar.

6. Pensla med ägg, och grädda 10–15 minuter i 200 grader.

• 1

 Mjölksyrebakterierna i surdegen sänker degens pH-värde. Syrligheten ger bland annat surdegsbröd dess goda smak, men gör också att andra bakterier och mikrober inte trivs lika bra, vilket gör att brödet håller längre.

 Ett väl utvecklat nätverk av gluten är viktigt för ett luftigt och fuktigt bröd, utan det blir brödet ba ra en tung och tät klump. Under den långa fermenteringstiden utvecklas glutennätverket helt av sig själv, så vill du undvika allt knådande som traditionellt hör till bakande ska du definitivt börja baka med surdeg. Så lyckas du med surdegen – experten tipsar! Expertens tips får dig kanske våga att prova på surdegsbakning för första gången. Eller att testa det på nytt om det inte gick så bra förra gången!  Våga misslyckas. En riktigt ny surdeg kan va ra temperamentsfull och svår att samarbeta med, men med tiden blir den stabilare och lättare att ar beta med. Varje gång du bakar ökar dina chanser att lyckas.  Ta väl hand om roten. En ny och ung rot behöver matas oftare än en äldre och mer etablerad rot. Förvarar du roten i kylskåpet ska den matas minst en gång i veckan.  Använd ekologiskt mjöl, i alla fall till roten. Eko logiskt mjöl innehåller fler mikrober, vilket är bra för surdegen.  Ta fram roten i rumstemperatur och mata den redan dagen innan du ska baka. Om den är aktiv och börjat bubbla över natten vet du att den mår bra och går att baka med. Och om den bara är platt behöver den matas mera innan du sätter i gång och bakar.  Släng inte surdegsrester. Varje gång du matar roten kan kan en del bli över, annars blir roten bara större och större varje gång den matas. Överloppsrot kan användas i det mesta som du bakar, till exempel pep parkakor, ostkex, plättar eller muffins. Då ger den främst en syrlig smak i bakverket, och du behöver inte oroa dig över jäsningstider eller annat liknande.  Använd en köksvåg. Att mäta upp ingredienserna på en våg är alltid pålitligare än volymmått, dessutom är många recept på surdegsbakande angivna i gram i stället för i deciliter. 1/2 dl mjölk pkt (1/2 dl) 8 dl) vetemjöl Gör så här: 1. Värm mjölken fingervarm och smält smöret.

3. Rör till sist i surdeg och vatten, och blanda tills degen hålls ihop.

1. Koka upp sirap, socker, smör och kryddor i en kastrull. Rör om till en jämn massa och låt svalna.

3. Kavla ut degen på en mjölad yta och ta ut pepparkakor med olika former.

7. Låt svalna och servera med ost och sylt. Gör så här:

2. Rör ner surdegen och ägget i den svalnade massan. Blanda matsoda och vetemjöl i en separat skål och rör sedan ner sirapsmassan. Täck degen med en bakduk och låt stelna i kylen minst 60 minuter.

2. Tärna kallt smör och nyp mel lan fingrarna med mjölbland ningen, tills du får en smulig massa.

4. Täck över med en bakduk och ställ i kylen minst 30 minuter.

5. Kavla ut degen till en cirka 1 cm tjock platta, och stansa ut kexen med en liten peppar kaksform. Lägg kexen på en bakplåt och pensla med ägg. Dekorera med sesamfrön.

6. Grädda 10 minuter i 200 grader.

1.

21SPARSMAKAD JUL • 6/21 Pepparkakor • 100 g mörk sirap • 1 dl socker • 125 g smör • 1 tsk kanel • 1 tsk ingefära • 1 tsk nejlika • 1 tsk pomeransskal • 1/2 tsk salt • 50 g surdeg • 1 ägg • 1 tsk matsoda • 3 dl vetemjöl • 1 1/2 dl jästbrödsmjöl Rosmarinkex (12 kex) • 1 tsk finhackad, färsk rosmarin • 1/2 dl havreflingor • 2 1/2 dl vetemjöl • 1 tsk bakpulver • 1 tsk salt • 1 msk socker • 100 g smör • 1 dl (50 g) surdeg • 1–2 msk kallt vatten • 1 ägg • sesamfrön TIPS! Överbliven surdeg ger extra smak till julens klassiker som till exempel pepparkakor.

4. Grädda 5–8 minuter i 200 grader.

TIPS! I receptet på rosmarinkex kan du an vända överbliven surdeg, som ger kexen en djupare smak. Lite salt, lite sött –perfekt till en god ost! Gör så här: Rör ihop rosmarin, havreflingor, mjöl, bakpulver, salt och socker.

Text Roosa Mikkola, projektledare Design Nina Kuivakoski Foto Cata Portin GÖR SJÄLV Stickdiagram. – avig m | rät m

Årets

22

Den vackra flätmönstrade marthamössan stickar du som en sluten stickning, nerifrån upp. Extra varm blir den om du använder garn av inhemsk fårull. Flätan i stickbeskrivningen är lätt att göra, så prova gärna! E fter att coronarestriktionerna hade släppt och vi återigen fick träff as behövde vi något som visade att vi är marthor, hela året om. Ett plagg som kan användas så gott som hela året är en mössa. Vi står med stolthet bakom marthamössan som är gjord av inhemsk fårull. En produkt av 100 procent inhemskt ullgarn värmer inte bara huvudet, utan också själen. Får gynnar den biologiska mångfalden, eftersom de vårdar våra värdefulla kulturlandskap. Du Storlek:behöver:One-size Garnåtgång: 100 g inhemsk fårull, till exempel 180 x 3. Stickor: Rundstickor nr 4, längd 60 cm, strumpstickor nr 4 och en Mössanhjälpstickastickas som en sluten stickning enligt stickbeskrivningen och diagrammet. Gör så här: 1. Lägg upp 96 m på rundsticka. 2. Sticka 2 rm, 2 am till resåren 14 varv. Börja sedan från varv 1 i stickdiagrammet och upprepa mönstret med 12 maskor åtta gånger. 3. Sticka först varv 1–6. Upprepa därefter varv 7–14, tre gånger. 4. Sticka ännu efter dessa varv 1–3. Byt till strumpstickor och börja avmaskningen. 5. Sticka hela varvet 2 rm tillsammans och därefter med dessa maskor 5 v hela tiden rm. 6. Avmaska på nytt hela varvet 2 rm tillsammans och därefter 2 varv hela tiden rm. 7. Avmaska ännu på hela varvet 2 rm tillsammans, klipp av tråden, dra den genom maskorna och avsluta arbetet.

marthamössajulklapp:hemstickadeen

SPARSMAKAD JUL • 6/21

Här jordenmårbra! REPORTAGE

På

bondbönagårdenbrödsombådegelänge.ärattåkrarnagårdVerkatakkilaiVichtislysergröna,trotsskördesäsongenöverstökadsedanÅkrarnaskaskördnästaår,veteochrågslutligenblirtillpåvårabord.Påodlasocksåochkummin.

– Det är en vinn-vinn-situation där både klimatet och skörden gynnas, säger Sirkku Puumala. Överbliven näring Puumala och Nyström har gått in för att i hög grad odla fånggrödor och växter med djupgående rotsystem som gör gott åt markstrukturen. Fånggrödor är växter som sås in i den egentliga grödan, men som ska ta fart först efter att den egentliga grödan har skördats. Då fångar den upp den överblivna näringen i jorden i stället för att näringen läcker ut i våra vattendrag. Fånggrödan får gärna växa kvar tills nästa gröda ska odlas på samma skifte. Många gårdar odlar fånggrödor i dag och också jordbrukets miljöstöd har i viss mån uppmuntrat till det. För fånggrödor betalas miljöersättning för högst 25 procent av åkerarealen, men på Verkatakkila odlar man betydligt större arealer av fånggrödor och dessutom flera olika sorter.

– Det är jättefi nt att jordbruket kan vara i en nyckelposition beträffande just klimatfrågor, säger Puumala men påpekar att det inte alltid är så lätt att veta vilka åtgärder som får vilken effekt.

Foto Cata Portin

– Många jordbrukare är rädda för att fånggrödorna orsakar problem vid skörd och tar upp näring från den egentliga grödan. Vi har hittills inte haft några problem alls med våra fånggrödor, säger Patrik Nyström.

REPORTAGE

Text Maria Wasström

25SPARSMAKAD JUL • 6/21

För att få största möjliga areal täckt av växtlighet även under vintern har Puumala och Nyström gått in för att odla övervintrande fånggrödor och en hel del höstsådda växter, som höstvete och råg.

Höstsådda växter Under årens lopp har den höstbearbetade arealen minskat, medan det gröna växttäcket ökat radikalt på Verkatakkila. Om marken är täckt av växtlighet under en så stor del av året som möjligt ökar också kolbindningen samtidigt som risken för erosion och näringsläckage minskar.

Klimatsmart jordbruk Anne Antman är projektchef för projektet Carbon Action Svenskfinland och hon är glad över att det finns ett rätt stort intresse bland jordbrukarna att införa klimatvänliga åtgärder i sin odling. Tanken är att också lönsamheten för jordbruket ska kunna bli bättre om marken är i gott Jordbruketskick. har en avgörande roll när det gäller just klimatfrågor. – Jordbruket påverkas starkt av väder och klimat, men jordbruksproducenterna har också själva möjlighet att påverka både näringsläckage och utsläpp av växthusgaser.Genomattha åkrarna täckta av växttäcke också under vintern minskar risken för att näringsämnen läcker ut i vattendragen. Fånggrödorna kan hålla kvar kvävet i marken och i rötterna, växtmassa tillför organiskt material till marken och förbättrar kolinlagringen. Antman är frustrerad över att klimatdiskussionen i dag är polariserad och ibland rentav hätsk. – Jag önskar att debatten skulle vara mer konstruktiv. Vi behöver ju alla Honmat.tror att det också i framtiden går att odla mat med gott samvete, men betonar att också jordbruket måste fortsätta att utvecklas och ta fasta på den forskning som görs.

V i besöker jordbrukarparet Sirkku Puumala och Patrick Nyström på Verkatakkila gård i Vichtis. För sex år sedan tog de över Puumalas hemgård och märkte snabbt att det fanns en hel del att göra. Många år av ensidig växtodling och körning med tunga maskiner på fuktig lerjord hade orsakat packningsskador i marken och dräneringen behövde förnyas på sina ställen. Puumala och Nyström gick in för att förbättra jordhälsan. Att förbättra jordhälsan innebär att man skapar en så bra boplats som möjligt för alla miljontals maskar, mikrober och andra organismer som lever i åkermarken. En jord med riklig biologisk aktivitet, god struktur och en fungerande vattenhushållning skapar bättre förutI dag pratar man mer än någonsin om både kolbindning och jordbrukets miljöbelastning. Jordbrukarparet Sirkku Puumala och Patrick Nyström på Verkatakkila gård i Vichtis ville inte prata – de ville göra. Numera är de en av cirka hundra pilotgårdar som är med i projektet Carbon Action, där målet är att hitta odlingsmetoder som lagrar kol i marken. sättningar för en god skörd. Det är dessutom så som jorden bäst lagrar kol.

– Det viktiga är att man hittar de metoder som fungerar för just oss och på vår gård, säger Nyström. Nyström gillar inte den svartvita klassificeringen i konventionell respektive ekologisk odling, utan vill ta de bästa sidorna av båda och kombinera till bästa möjliga resultat. För honom och Sirkku handlar hållbar odling om att ta hand om marken, så att den kan ge en god skörd och därför har de alltmer gått in för det som kallas regenerativ odling. Där ligger

– Tanken är att om åkern är i gott skick är det också bra för människan. Det uppstår en positiv spiral som för med sig goda effekter både för oss och för klimatet, säger Puumala. Hon är också glad över att ett av de stora bryggeriernas julöl i år är bryggt på maltkorn som de själva odlat. Bland många ansökningar valdes just Verkatakkila ut som producent av maltkornen som förädlas till julöl.

Maltkornet som skördades i fjol har förädlats till julöl i ett av landets stora bryggerier.

tycker sig redan se resultatet av sina ansträngningar. Skördemängderna har ökat något och marken är inte lika packad och svårgenomtränglig längre.

– Det kändes spännande och lite roligt att smaka på det för första gången tidigare i höstas. Hon är också glad över att vi har en högklassig inhemsk livsmedelsindustri.

– Det är något fi nt i att man ser hela livsmedelskedjan. Vi får inte glömma att utan vår inhemska industri har vi heller ingen inhemsk produktion. Försök och misstag Inom jordbruket gäller det att tänka långsiktigt. Priser går upp och ner och det gör skördemängden också. Förändringar syns inte i en handvändning men Sirkku Puumala och Patrick Nyström

26 SPARSMAKAD JUL • 6/21 fokus på jordhälsa och ökad humushalt.

– Jag tror att man i framtidens jordbruk kombinerar de bästa sidorna av olika odlingsmetoder, säger Nyström. Positiv spiral På Verkatakkila vill man inte utesluta möjligheten att använda växtskyddsmedel, men de används med eftertanke och så lite som möjligt. Den mångsidiga växtföljden hjälper också mot skadedjur och växtsjukdomar. På gården odlar man inte spannmål två år i rad på samma åkerskifte. Man har också utökat arealen av vallar som inte skördas utan får fungera som jordförbättrare.

– Det har länge varit min dröm att få ett eget öl, skrattar Puumala och öppnar en fl aska skummande mörkt öl. Hela livsmedelskedjan Det är inte ofta som spannmålsproducenterna blir synliga i livsmedelsproduktionen. De flesta varor är väldigt anonyma och sällan vet konsumenten vilket mjöl ett bröd är bakat av. Sirkku Puumala vet i alla fall att julölet i hennes glas har tillverkats av maltkornet som hon och hennes man själva har odlat.

– Det är försök och misstag som gäller. Vi provar oss fram, säger paret och plirar mot varandra. Till sin hjälp har de projektet Carbon Action som vill hitta metoder för att lagra kol i marken. I samband med projektet utför de ett odlingsförsök på ett tre hektar stort skifte som är delat i två delar. På ena sidan har de sått fånggrödor i skördeväxten, på andra sidan växer enbart den växt som ska skördas. Försöket är femårigt och i dag har paret kommit lite mer än halvvägs. Under vägens gång tas det jordprover och görs analyser. Tanken är att se hur fånggrödorna påverkar markstrukturen, mullhalten och kolinlagringen. Efter femte året får vi veta svaret på många frågor.

Fakta om ... Projektet Carbon Action  Carbon Action började år 2017 som ett pilotprojekt av Baltic Sea Action Group (BSAG).  I början finansierades projektet av jubileumsfonden Sitra. I dag samarbetar projektet med ett flertal finansiärer, jordbrukare, rådgivare, forskare och företag.  Målet är bördigare jord, ökad bio logisk mångfald, begränsning av klimatförändring och minskning av utsläpp i vattendrag och Östersjön.  Carbon Action Svenskfinland sprider information om kolinlagrande jordbruk till de svenskspråkiga jordbrukarna i Finland. Ett kolinlagrande jordbruk  Också kallat förnyande eller regenerativt, eftersom åtgärderna leder till att marken och dess funktioner förnyas och regenereras, i stället för att förbrukas och utarmas.  Ökar kolinlagringen, förbättrar markstrukturen, ökar den biologiska mångfalden, motverkar erosion och minskar riskerna för att näringsämnen rinner ut i vattendragen.  Kolinlagrande jordbruksmetoder är bland andra: mångsidigt växelbruk, grönt växttäcke under största delen av året, odling av växter med djup gående rotsystem, minimerad bearbetning av jorden och minimerad användning av bekämpningsmedel.

kombinerarjordbrukdebästasidornaavolikaodlingsmetoder”

Jag tror att man i framtidens

Matkulturen synlig i marthavardagen i 30 år Med sina 30 år på nacken börjar den finlandssvenska matkulturda gen vara en väletablerad tradition. Men matkulturen syns i martha vardagen året om. Det säger hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson.

För att fira matkulturdagens 30-årsjubileum bjöd Marthaförbundet på en direktsänd liveshow i matkulturens tecken. Fr.v. hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson, programledaren Linn Jung och ekologirådgivare Anita Storm.

28 V arje år sedan 1992 har Marthaförbundet i sam band med matkulturda gen uppmärksammat en specifik råvara. Inhemska frukter, buskbär, potatis, proteinväxter, fisk. Avsikten med dagen är att rikta blickarna på de unika finlandssvenska mattraditionerna kring ifrågavarande råvara. I år föll valet på kött. – Kött är ett ständigt aktuellt tema just nu. Vi diskuterar köttets vara eller icke vara överallt. Över lag har mat i allt högre utsträckning blivit en identitets fråga. Vad vi äter eller inte äter berättar något om vem vi är eller vill vara, säger Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på –Marthaförbundet.Mensamtidigttror jag att många har väldigt lite kunskap om just kött. Det kunskapen vill vi höja med årets mat kulturmagasin Köttkunskap – från nos till svans. Om vi ska äta kött ska vi äta kött av god kvalitet. Vad vet ni om köttets här komst? Vad kan vi om inälvor? Vad kan vi tillreda mer än innerfilén? Respekt och kvalitet Eriksson beskriver arbetet med mat kulturmagasinet som ett av arbetsårets höjdpunkter.–Detvarsom vanligt ett fantastiskt te am som jobbade med att ta fram informa tion, fakta och inspirerande recept. Min kollega Anita Storm gjorde pedagogiska styckningsscheman, Louise Mérus gjor de utsökta recept och som vanligt tog Ka rin Lindroos otroliga bilder. Jag är så stolt över resultatet – vi gjorde det i år igen! I magasinet berättar experter, produ MARTHAINFO

Facebook-sida i stället där jag och Anita Storm diskuterade årets matkulturtema. Också matkreatören Tara Junker som under året gjort en direktsänd mat lagningsserie för Helsingfors svenska Marthaförening medverkade i sänd ningen. Årets matkulturprisvinnare Hel singfors strömmingsmarknad gav en se gerintervju via sin representant Marita HaukemaaVanligtvis. ordnar Marthaförbundet i samarbete med den lokala marthafören ingen en festlig tillställning någonstans ute i Svenskfinland. Samtidigt uppmärk sammar många marthaföreningar dagen med föreläsningar, bruncher och nätverk sträffar där lokala matpåverkare, produ Text Linn Jung Foto Malin Öhman

center och passionerade företagare om årets råvara ur olika synvinklar. Magasinet bjuder också på nytänkande recept och idé er. Respekt och kvalitet är två ledord som Eriksson önskar att läsaren får med sig. – Jag tycker att här finns en stor respekt för djuret, men också för producenten. De finlandssvenska matproducenterna står för kvalitet och jag tycker att vi har lyckats förmedla just den matglädjen vi är ute efter. Det bekräftar också den goda feedback vi har fått efteråt. Digitalt 30-årsfirande Inför 30-årsjubileet fanns storslagna pla ner med festligheter och middag på Ha naholmen.–Pågrund av smittorisken med hund ratals personer inomhus fick vi, som många andra, tänka om. Vi gjorde en digital liveshow på Marthaförbundets

SPARSMAKAD JUL • 6/21

29SPARSMAKAD JUL • 6/21

Att boken inte har några bilder, förutom ett antal beskrivande illustrationer, ger användaren en paus i det dagliga bildflödet och möjlighet att använda sin egen kreativitet.

Foto: Heidi Furu Aktuellt center och förädlare bjuds in för att berätta om den lokala matkulturen.Iårhadefestligheterna

Handla smarth Marthashoppen!i Letar du efter en gåva som mottagaren har nytta och glädje av hela året – då ska du kolla utbudet i Marthashoppen!

 För ungdomar och unga vuxna, samt alla andra som vill få en hållbar vardagsekonomi: En euro i taget är en guide till en hållbar vardagsekonomi och lämpar sig för dig som vill lära dig mera om privatekonomi. Passar för den som nyss flyttat hemifrån och som vill spara pengar för att kunna uppfylla sina drömmar eller reflektera över sin konsumtion och komma i gång med sitt eget sparande.

 För hemmakocken: Marthas kokbok är en klassiker med långa anor och ett standardverk i finlandssvenska hem. Här hittar du basrecepten att återkomma till år efter år. I all sin enkelhet skiljer sig Marthas kokbok från dagens kokböcker där matfotografi har en stor roll. I Marthas kokbok är matlagningskunskap, husmanskost och recept med få ingredienser i fokus. Ingredienserna är till största del inhemska, och kryddningen är sparsam, på sin höjd vitpeppar, kryddpeppar och salt.

TIPS! Då du gör din beställning i Marthashoppen, passa även på att beställa några av våra gratis broschyrer. Förutom att broschyrerna är uppskattade att ge som gåva kanske du själv vill behålla någon av dem. Gör din beställning i Marthashoppen på webben, www.martha.fi/marthashop, senast söndagen den 12 december för att säkra leverans före jul. Portokostnader tillkommer. Om du beställer produkter för utrikesleverans, tänk på att leveranstiden är längre och portot dyrare.

skalats ner och Marthaförbundet fi rade jubileet tillsammans med Västra Nylands Marthadistrikt på restaurang Åminnegård i Åminnefors. Drygt 70 marthor hade samlats till en välsmakande middag och fick också avnjuta förbundsordföranden Andrea Hasselblats inspirerande festtal. Eriksson understryker att matkulturdagen egentligen är startskottet för årets matkulturtema. – Oavsett vilket tema vi väljer så är 9 oktober vår lanseringsdag. Resten av året ska vi ju arbeta för att få in köttkunskap i Marthaförbundets verksamhet. Temat är synligt i allt vi gör under året – kurser, föreläsningar, innehåll i sociala medier. Det är nu det riktiga arbetet börjar! Årets digitala matkultursändning finns tillgänglig på Marthaförbundets Facebooksida. Sök på ”Livestream: Finlandssvenska matkulturdagen 30 år” så hittar du!

Fakta om ... strömmingsmarknadHelsingfors  Helsingfors strömmingsmarknad är ett av Finlands äldsta traditionella evenemang sedan år 1743. Strömmingsmarknaden har under årens lopp förvandlats från en matmarknad till ett evenemang för allmänheten där skärgårdstraditioner och modern matkultur möter varandra.

Mera strömming på faten En återkommande programpunkt på strömmingsmarknaden är då en strömmingsjury bland fiskföretagarnas produkter vaskar fram årets bästa traditionella kryddfisk och årets strömmingsöverraskning.–Blandkryddfisken samsas ofta lökringar och lagerblad, medan till exempel koriander, ingefära och orientaliska kryddor kan överraska, säger Nokelainen.

Text Anna Korhonen Foto Kim Öhman

En central spindel i nätet har förutom Nikula varit projektchef Susa Nokelainen, som för tredje året i rad ansvarade för att marknadsförberedelserna sköttes i tid, på rätt sätt och enligt budget.

MARTHAINFO Årets

– Glädjande nog har vi sett flera nya strömmingsföretagare i år, vilket gagnar återväxten i branschen, svarar Nokelainen på frågan om hur framtiden ser ut. Stuba Nikula tycker att strömmingen gott kunde uppskattas mer, både som matfisk och kostnadsmässigt.

M arthaförbundets matkulturpris har delats ut sedan 2014 och tillfallit matpåverkare som arbetar för den finlandssvenska matkulturen. I år tillföll priset Helsingfors strömmingsmarknad som har långa traditioner och som länge jobbat för att öka kunskapen om Östersjön och användningen av smartfisk. Prismotiveringen lydde: ”Strömmingsmarknaden i Helsingfors är en viktig del av den fi nlandssvenska matkulturen. Marknaden har långa traditioner som går hand i hand med Marthaförbundets värderingar om att främja hållbara inhemska val, öka kunskapen om Östersjön samt öka användningen av smarthfisk. Även årets matkulturtema Köttkunskap – från nos till svans kan anpassas till från huvud till stjärt.”

– Vinnarna brukar sedan ha tur i kommersen, säger Stuba Nikula med ett leende.

30 SPARSMAKAD JUL • 6/21

Matkulturpriset delas årligen ut till någon som engagerat arbetar för den finlandssvenska matkulturen. I år fi ck Helsingfors strömmingsmarknad ta emot utmärkelsen för sitt mångåriga arbete för att värna om skärgårdstraditioner och modern matkultur. drar till strömmingsföretagarnas välmående genom att öka uppskattningen för näringen och ge ett välkommet tillskott i kassan för yrkesfiskarna, som också får visa upp sitt kunnande med olika produkter, konstaterade Stuba Nikula.

– I dag går en alltför stor del av strömmingen till djurfoder. Nikula, som själv är en vän av senapsoch glasmästarkryddning när det kommer till fisk, tror att strömmingsmarknaden kommer att fortsätta vara en stark tradition i Helsingfors.

– Man kan säga att om jag lyckats med mitt arbete, så kan jag på själva evenemanget njuta av stämningen och av att allt flyter som det ska, säger en leende Nokelainen. Visst är vädret varje år ett spänningsmoment, men vi har alltid fi xat arrangemangen i gott samarbete och med gott humör.

Andrea Hasselblatt var en av dem som i år skulle smaka sig fram till vinnarna.

Priset delades ut av Marthaförbundets ordförande Andrea Hasselblatt och Camilla Komonen, ordförande för Helsingforsföreningen. På plats för att ta emot stipendiet om 1 000 euro var strömmingsmarknadens representant Stuba Nikula , verkställande direktör för Helsingfors evenemangsstiftelse. – Vi är tacksamma för utmärkelsen vi fått. Strömmingsmarknaden är höjdpunkten under Helsingfors evenemangsår. Samtidigt är vi ödmjuka inför vår roll. De verkliga hjältarna och evenemangets huvudartister är fiskarna, för vars försörjning vi hoppas kunna skapa kontinuitet. Strömmingsmarknaden bi-

 Helsingfors stad har som mål att även i framtiden matkulturen.viktigdenmingsfilaströmmingsmarknadensbibehållatraditionel-stämningochattstödjaström-skarnaslevebröd.Markna-harlångatraditionerochärendelavdenfinlandssvenska

stipendiummatkultur-tillHelsingforsströmmingsmarknad

31SPARSMAKAD JUL • 6/21 Strömmingsmarknadens representant Stuba Nikula, vd för Helsingfors evenemangsstiftelse, tog emot matkulturpriset på 1 000 euro. I mitten Marthaförbundets ordförande Andrea Hasselblatt, till höger ordföranden för Helsingfors svenska Marthaförening Camilla Komonen.

I samband med fi randet av matkulturdagens 30-årsjubileum i oktober deltog Marthaförbundet och Helsingfors svenska Marthaförening på Helsingfors strömmingsmarknad och delade ut information om smartfi sk som inspiration till matlagningen där hemma.

32 SPARSMAKAD JUL • 6/21 Marthorna Helsingforsmarknadenströmmings-påi

Text Mikaela Groop Foto Malin Öhman, Mikaela Groop Strömmingsmarknaden i Helsingfors har under årens lopp förvandlats från en matmarknad till ett evenemang för allmänheten där skärgårdstraditioner och modern matkultur möter varandra. Vid marthornas tält rådde trängsel, det var många som ville komma förbi och ställa frågor samt plocka åt sig av tryckprodukterna på borden. Marthorna fanns på plats både på fredag och på lördag och delade ut bland annat fiskrecept, årets matkulturmagasin samt den populära sorteringskassen. För den intresserade erbjöds även möjlighet att under trevliga former öva sina fiskkunskaper på en fisktavla.

MARTHAINFO

ingredienser Snellmans snabba stekstrimlor av nöt 250 g sås 3 msk soja 2 msk sesamolja 2 msk farinsocker 1-2 cm bit ingefära vitlöksklyftor röd chili dessutom 1,5 dl st vårlök med stjälk morot 2 tsk sesamfrön (svarta) gör så här Skala ingefäran och vitlöken och skär i tunna skivor. Gör samma sak med chilin. Blanda såsingredienserna i en skål. Rör ner strimlorna i såsen och låt marineras en stund. Koka ris enligt föreskrifterna på förpackningen. Hacka vårlöken, skala moroten och skär tunna strimlor av den med t.ex. en skalkniv. Stek köttet och låt puttra i någon minut tills konsistensen blir modell kletig. Fördela ris i portionsskålar. Toppa med kött, morotsstrimlor och vårlök och avrunda med sesamfrön.

snabba strimlor, snabb bulgogi.

1-2

1

Våra tunna och milt saltade strimlor av lantgris och nöt är snabba att tillreda. Med våra nya strimlor tillreder du en enkel och passligt kryddstark Bulgogi i en handvändning.

1/2

basmatiris 2

www.snellman.fi

Text Anna Korhonen Foto Cata Portin 1. 3.2.

34 SPARSMAKAD JUL • 6/21

Äventyr, gemenskap och uteliv på Expedition Martha Sista lördagen i oktober var det världspremiär för Expedition Martha på Solvalla i Esbo. Sammanlagt förväntansfullaåttiofemmarthor hade samlats för att delta i en aktiv och innehållsrik utedag.

AKTUELLT

Expedition Martha är ett nylanserat koncept där deltagarna tävlar i en lekfull frågesport genom att träff as och röra på sig ute i naturen. Totalt nitton lag med deltagare i olika åldrar fick välja mellan att gå en längre rutt, Äventyret , eller en kortare rutt, Vardagen , och samla poäng genom att lösa utmaningar av olika svårighetsgrad vid ett antal stationer. Marthorna i Nyland var de första att pröva på pilotprojektet som framöver kommer att hållas årligen även i övriga regioner i Marthafinland. Utedagen arrangerades som ett samarbete mellan Marthaförbundet och Folkhälsan tillsammans med studerande vid Solvalla idrottsinstitut.

4. På vägen mellan statio nerna stegar Helsingfors marthorna Ulla Karlsson, Riitta Sittnikow, Anu Ståhle och Anita Nilsson raskt fram.

3. Team Marthini hade klätt ut sig till en inhemsk ko, kyckling, blomma, får och gris. – Vi har kommit för att skaffa nya var dagskunskaper och träffa nya vänner, uppgav de glada vännerna Mikaela Lindén, Anne Franzas, Teemu Olvio, Linnea Hjelt och Annemarie Hjelt.

2. Laget Inspirea lägger det ganska invecklade var dagspusslet på den första stationen.

35SPARSMAKAD JUL • 6/21

– Att få vara tillsammans, äta god soppa och bulle, lyssna på fin musik – ja, det var ljuvligt! Mina förväntningar på den här expedi tionen är mer än uppfyllda.

– Att kunna umgås och att få vis tas här ute i Noux. Liknande expe ditioner får det gärna bli fler av. Linnea Hjelt marthakretsen, Marthini – För mig får Marthaförbundet gärna arrangera fler likadana aktiva evenemang där man får röra på sig. Det var min mamma som fick mig intresserad av marthaverksam heten och jag har också fått vara lägerledare på flera marthaläger. Rita von Knorring, Grankulla marthaförening – Ja, det var ju förstås gemenska pen och att få komma ut i det här fina vädret och den härliga natu ren. Att få äta av den goda tratt kantarellsoppan utomhus, det var underbart.

Anne Franzas marthakretsen, Marthini

6. Laget Britta försöker sätta ihop en trangia vid stationen ”När kaffetan den värker”. – Scoutkun skaper får vi användning för här, men mest använ der vi sunt bondförnuft, sade Nancy Jordas, Ilse Schmeiser-Frondén, Elisa beth BrittaSusanneGrönqvist-Tommiska,SkogbergochHeino.

Vad var det bästa med Bibiexpeditionen?Jakobsen-Korvenoja, Esbo norra marthakrets

1. Laget GranisMartha knep segern i klassen ”Vardagen”.

Marthagallup

6.

5. Rita von Knorring, Mo nica Heimbürger, Carita Skogström, Babben Ram stén, Carola Jerselius och Marianne Svartbäck gör upp eld på stationen ”När elen går”.

5.4.

Krisjouren har tidigare fungerat huvudsakligen i huvudstadsregionen, men under hösten blir det möjligt för unga svenskspråkiga i hela Finland att vända sig till Krisjouren för att få samtalshjälp på –distans.Vihar goda erfarenheter av krishjälpen på distans under coronapandemin och det känns bra att nu erbjuda samtalsstöd på distans för alla unga svenskspråkiga oberoende av deras hemort. Det är viktigt att alla får hjälp vid rätt tid och på sitt eget modersmål. Om man inte får prata om svåra saker på sitt modersmål kan bara det vara en orsak att känna sig ensam, säger Tuula Colliander som är verksamhetsledare för HelsingforsMission.

samtalshjälp, både våra stödgrupper och alla enskilda stödsamtal, digitala. Småningom återgår vi till att också erbjuda hjälp fysiskt på plats, men de digitala tjänsterna har kommit för att stanna, säger Charlotte Wieliczko.

– Det viktigaste är att vårt stöd alltid har låg tröskel. Det ska vara lätt att kontakta oss och Wieliczko.sägercerakommuni-medoss,Charlotte

U nder pandemin upplever unga mera ensamhet, mera utmaningar i studierna och mera problem i sina personrelationer. Många behöver hjälp och stöd och i synnerhet unga kvinnor mår allt sämre. Det här visar flera utredningar och det här märker också krisarbetarna vid Krisjouren för unga vid HelsingforsMission.–Ungasökersigtill oss för att de känner ångest, nedstämdhet, överväldigande krav på sig själva och för att de upplever problem i sina relationer. Det är tungt att vara avstängd från det som är viktigt under ungdomstiden – umgänge med vänner, studieliv eller skolvardag och förenings- och hobbyverksamhet, säger krisarbetaren Charlotte Wieliczko.

Material på svenska Krisjouren vid HelsingforsMission arbetar för ungdomar och unga vuxnas välmående och för att förebygga ensamhet. Krisjouren erbjuder samtalsstöd, både enskilda stödsamtal och samtalsgrupper, och kontakt med stödpersoner. Nyligen har också ett självhjälpsmaterial med fokus på självmedkänsla utkommit på svenska och ”Jag räcker till”-grupper ordnas på svenska.

36 SPARSMAKAD JUL • 6/21 AKTUELLT

– Det viktigaste är att vårt stöd alltid har låg tröskel. Det ska vara lätt att kontakta oss och kommunicera med oss. Det är enkelt att kontakta oss via vår webbplats, och nu under pandemin blev vår

Fredrika Runeberg-stipendiet utdelas varje år på Fredrikas födelsedag den 2 september till förtjänta personer som arbetar i hennes anda. Stipendiet kan inte sökas, utan mottagaren utses av en stipendiekommitté. I kommittén finns representanter för Finlands svenska Marthaförbund, Svenska kulturfonden, Svenska kvinnoförbundet och Svenska folkskolans vänner. Fredrika Runebergs stipendiefond grundades 1986 på initiativ av fil.dr Karin Allardt-Ekelund.

Mera information om HelsingforsMission finns på föreningens hemsida: https:// www.helsingforsmission.fi.

HelsingforsMission

motverkar känslan av ensamhet och bekämpar utsatthet och ohälsa bland ungdomar och unga vuxna. Den 2 september fi ck Krisjouren Fredrika Runeberg-stipendiet på 10 000 euro.

Krisjouren för unga fick Fredrika Runeberg-stipendiet

Foto Tage Rönnqvist/Svenska kulturfonden Kriser gör många problem ännu svårare. Krisjouren för unga vid

i Finland rf erbjuder semestertjänster för bland andra familjer, seniorer, närståendevårdare, ensamma, funktionshindrade och kroniskt sjuka. På Semesterförbundets hemsidor, www.semester.fi, hittar du information om de semesterveckor som erbjuds samt uppgifter om priser och vem som kan beviljas semesterstöd. Närmare information ger Susanna Stenman, tfn 050 304 7642, na.stenman@folkhalsan.fisusan-.

länken

Nomineringen

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51). JUL • 6/21

12

37SPARSMAKAD

GÄRNING Inbetalningar Centrs Marta Söderveckoski Marthaförening uppvaktar Ragnhild Svärd, Else-Maj Bergholm, Gun-Britt Bergholm, Brita Frejborg och Viveca Frejborg på födelsedagen 200 euro Hindsby Marthakrets uppvaktar Hangelby Box Marthakrets på 110-årsdagen 50 euro Maria Brommels-Siira med anledning av Kati Brommels 75-årsdag 70 euro Köklax Marthakrets med anledning av Benita Törnroos 70-årsdag 25 euro Borgby-Hertsby Marthakrets med anledning av Box-Hangelby Marthakrets 110-årsjubileum 50 euro Sibylle Ehrnrooth med anledning av Kati Brommels 75-årsdag 50 euro Jerker Brommels med anledning av Kati Brommels 75-årsdag 75 euro Kerstin Sivonen med anledning av Kati Brommels 75-årsdag 50 euro Lisbeth Söderström med anledning av Kati Brommels 75-årsdag 40 euro Barbro Almqvist med anledning av Kati Brommels 75-årsdag 30 euro Pia och Osmo Kähkönen med anledning av Kati Brommels 75-årsdag 50 euro Tea Törnroos, ”Grattis från Tea och Bernice”, med anledning av Kati Brommels 75-årsdag 30 euro Nykarleby Marthaförening med anledning av Signhild Hernbergs 80-årsdag 30 Marthafondeneuro Södra Paipis Marthakrets med anledning av Box-Hangelby Marthakrets 110-årsjubileum 110 euro Norra Paipis Marthakrets 100 euro

MARTHAINFOalla.

Julakuten håller öppet Vilse i julstöket? Måndag 20.12 och tisdag 21.12 mellan klockan 9 och 15 svarar Marthaförbundets rådgivare på alla tänkbara julfrågor. Du når julakuten på numret 044 402 6883 eller genom att skriva till hushall@martha.fi eller ekonomi@martha. fi. Du kan också ställa frågan via Facebook: facebook.com/marthaforbundet eller Instagram: @marthaforbundet.

Nominera till årets marthagärningar 2021 Inom ramen för utmärkelsen årets marthagärningar 2021 nomineras kandidater inom tre kategorier: Årets Lucina, Årets samhällsinsats och Årets eldsjäl. Utmärkelserna delas ut i samband med arsergenårsmöteMarthaförbundetsiNykarlebylörda-den23april2022.Sändinförslagpåinsat-somharutförtsavförening-ellerenskildamedlemmarvia www.lyyti.fi/reg/marthagarning. bör vara centralstyrelsen till handa senast 31.1.2022 kl. . Enskilda medlemmar, kretsar, föreningar, distrikt och centralstyrelsen har rätt att nominera till alla kategorier, men kom ihåg att uppge kategorin inom vilken ni Verksamhetsledarenominerar.

Annika Jansson svarar på frågor om utmärkelserna, annika.jansson@ martha.fi, tfn 050 302 3363. Kategorier och kriterier  Hederstiteln Årets Lucina ska gå till en förtroendevald som modigt har fört sin förening framåt och som har visat ett starkt engagemang när det gäller föreningens utveckling.  Titeln Årets samhällsinsats ges för en nytänkande, kreativ insats för en bättre värld, en vardag i taget. En insats som ger prov på Marthas samhällsengagemang.  Utmärkelsen Årets eldsjäl tilldelas en martha som under det gångna året har arbetat för föreningens bästa. En medlem som har gjort en eller flera insatser för att utveckla föreningen, och som genom sitt aktiva deltagande har varit ett hjärta i föreningen.  Utmärkelserna ska gå till en sådan händelse eller en sådan insats som kan ses som speciellt utmärkande för de värden martharörelsen står för samt till det arbete som förbundet med dess distrikt och föreningar gör.  Utmärkelserna ges till en marthaförening eller -krets, eller till en enskild medlem.  Utmärkelserna ska inspirera andra. De ska visa på en rörelse i tiden, en rörelse som är en aktiv del av samhällsutvecklingen. Det kan vara insatser som visar hur Martha arbetar för en bättre värld, som främjar utvecklandet av martharörelsen och som är en inspirationskälla för

Intresserad Svenskasemesterstöd?avsemesterförbundet

– Jag kände på mig att det här skulle inte vara så dumt och så ringde jag och anmälde mig, säger Torleif. Både Kaj och Torleif har bott ensamma en längre tid, men kom till matlustträffarna med olika erfarenheter av matlagning. Medan Kaj sedan hans barn var små varit den som tagit sig an matlagningen, har Torleif ätit många måltider på den lokala restaurangen.

För matlustträff arna med ensamboende seniorer finns det ett färdigt utvecklat koncept med presentationsmaterial och receptblad. Vill er förening också ordna en matlustträff för de seniorer som finns på er ort? Kontakta projektledare Emilia Nord, emilia.nord@martha.fi eller 044 901 3531, för vidare information. Text och foto Emilia Nord Matlustträffarna för seniorer lyfte fram olika teman inom kost för äldre: vegetabilier, fibrer och proteiner.

– Medan min fru levde var det hon som tog hand om matlagningen. Efter att hon gått bort och jag ställde mig i köket konstaterade jag att jag inte har någon erfarenhet alls av matlagning, berättar Torleif.

– Där är den! Som ett direkt resultat av att jag provat på att laga smoothie på Purmogården. Inte skulle jag annars ha köpt den, säger Kaj och pekar på mixern som står på köksbänken. – Så avancerad har inte jag blivit ännu, men kanske det går att använda stavmixern jag har i köksskåpet för samma ändamål, resonerar Torleif. Projektet Matlust strävar efter att minska ensamhet bland seniorer och öka deras matlust, och matlusttillfällena var ett led i att uppfylla detta. Förhoppningen var också att bidra med ny inspiration gällande mellanmål i singelhushåll.

– Det var ju inga avancerade saker och det var det som var så bra. Jag tycker det är viktigt att få nya impulser gällande matlagningen, för annars blir det inte så stora variationer i det man lagar, det här var utmärkt inspiration, tillägger Kaj.

38 SPARSMAKAD JUL • 6/21 MARTHAINFO

V arje träff inleddes med en kort presentation av dagens tema och tillsammans med seniorerna tillredde projektledaren Emilia Nord och hushållsrådgivaren Sofia

fället lyfte proteiner och då lagades det bananplättar, färskgröt och fiskröra med smarthfi sk. Under det tredje och sista tillfället var temat fibrer och på receptbladet fanns ärtröra, havrerieskor, färskgröt och clafouti.

Mera Matlust i Österbotten!

I september och oktober ordnades så kallade matlustträffar för ensamboende seniorer på olika håll i Österbotten. Träffarna var mycket uppskattade av dem som deltog.

– Receptbladen som delades ut under träffarna ligger på mitt köksbord, och när sonen kommer och hälsar på tänkte jag laga något av de recepten. Men det bästa receptet för en ensamboende är ändå att ha en kamrat, säger Torleif.

– Ärtöran vi lagade var en stor och positiv överraskning! Jag har haft ärtor i frysen tidigare, men inte hittat användning för dem. Nu hamnar de snart i mixern tillsammans med vitlök och fetaost, berättar Kaj.

Mixer i födelsedagspresent Som en följd av att ha deltagit i matlustträffarna valde Kaj att köpa en mixer åt sig själv i födelsedagspresent.

– Det finns många som sitter där hemma alldeles ensamma och de skulle må så bra av att ta sig ut på något sådant här, menar Kaj.

– Jag tycker allt vi lagade var intressant, men min favorit var brödet, säger Torleif.

Grynngärds olika mellanmål som anknöt till temat för dagen. Kaj Sandström, 79, och Torleif Lund, 70, deltog i matlustträffarna som ordnades vid Purmogården i Purmo, Österbotten. Både Torleif och Kaj hade sett en notis om träffarna i tidningen.

– Det fi nns många män som, när deras kvinna går bort, inte har en aning om vad de ska göra i köket, för de har blivit servade hela sitt liv, resonerar Kaj. Grönsaker på menyn Under tillfällena på Purmogården lagades ett som annat i köket. Temat för det första tillfället var vegetabilier och då stod grönsaker med dipp, grön smoothie och ängamat på menyn. Det andra till-

39SPARSMAKAD JUL • 6/21 MARTHAINFO Aktuellt Nya garderoben är här! Marthaförbundet har utkommit med en ny broschyr. I broschyren Nya garderoben inspirerar utvalda influencers till nya klädvanor med hållbarhetstänk. Du får fakta, tips och inspiration kring hur du skapar en mer grön och cirkulär garderob, väljer rätt klädmaterial samt instruktioner för hur du syr upp byxor och lagar hål i kläderna. Broschyren finns att läsa på issuu.com/marthaforbundet. Vill du att vi skickar den i pappersform kan du beställa den på www.martha.fi/marthashop.Savethedate: Marthaförbundets årsmöte Marthaförbundet23–24.4.2022hållerårsmötelördagen och söndagen den 23 och 24 april 2022 i Nykarleby. Ett preliminärt program och information hittar du i Martha nr 1/2022 samt i evenemangskalendern på förbundets hemsida www.martha.fi/evenemang/. Har du frågor om årsmötet, vänligen kontakta förbundets tf organisationskoordinator Marika Danielsson, marika.danielsson@martha.fi, tfn 044 735 4971. Ungmarthas julkalender – recept och pysselidéer varje dag Sedan början av december har Ungmarthas årliga digitala julkalender bjudit på recept och pysseltips för alla. Varje decemberdag fram till julafton publiceras ett recept eller ett pysseltips av inhemska råvaror, naturmaterial eller återvunnet material. Ännu hinner du bra med – följ Ungmartha på Instagram och Facebook, eller gå in på ungmartha.fi för att få julinspiration. Foto Karin Lindroos Kom med och fira ”Världens största marthakväll” i januari! Marthaförbundet bjuder in alla marthaföreningar att fira ”Världens största marthakväll” 26.1.2022. Temat för kvällen är gemenskap. Varje marthaförening ordnar en egen marthakväll, men fira den gärna tillsammans med en eller flera andra marthaföreningar. Om epidemisituationen tillåter kanske till exempel ett seniorboende skulle uppskatta att få fira kvällen med er förening. Recept på två smörgåstårtor komponerade av Marthaförbundets hushållsrådgivare finns på martha.fi i början av januari. Mera info i decembermånads föreningsbrev, men boka kvällen redan nu! Välkommen på kurs våren 2022! Våren 2022 erbjuder vi ett flertal kurser och föreläsningar för marthadistrikt, marthaföreningar och marthakretsar. Kontakta våra rådgivare och meddela ert intresse, men tänk på att boka i tid. Ta gärna också kontakt om ni vill skräddarsy en kurs enligt era egnaAntaletönskemål.tillfällen är begränsat –men har ni möjlighet, varför inte ordna ett gemensamt tillfälle med andra marthor. Förhandsanmälan är bindande, avboka senast en vecka innan vid förhinder. Arvodet för en föreläsning eller kurs är 100 euro plus eventuella materialkostnader. I evenemangskalendern på www.martha.fi/evenemang hittar ni aktuell information om alla kurser och föreläsningar.

Gunna Högnäs

40 SPARSMAKAD JUL • 6/21 AKTIVA MARTHOR

Under Gunnas ledning ombesörjde marthorna trakteringarna på Pargas Kalkbergs Aktiebolags julfester i Föreningshuset i Pargas. Gunna Högnäs var också med som en drivande kraft då marthorna år 1983 fick ett eget kansli i Brinkasstugan i Pargas. Pargas Marthaförening fick år 1983 full dispositionsrätt över stugan mot att själv göra reparationer och stå för löpande utgifter. I Brinkasstugan håller föreningen och flera kretsar sina möten och där arrangeras olika marknader. Så sent som i mitten av juni i år kom Gunna med dottern till stugan, där Pargasföreningen ordnade loppmarknad med kaffeservering. Under Gunnas tid som ordförande började marthorna med farsdagsluncher och på fastlagssöndagar bjöd marthorna på ärtsoppa och pannkaka. Gunna arrangerade också otaliga resor runt om i Finland. Även resor till Sverige, Norge och Leningrad företogs. Hon var även med då marthorna tillredde och serverade maten på ”Åboländskt sjöslag” år 1974, där man bjöd på rotmos med grisnacke och pannkaka med sviskonsoppa, och tillika på ”Åbolänningarna” år 1975 då man bjöd på sillsallad.

Text

Den enes överflöd kan vara någon annans skatt Under majmånad fick alla Pargasmarthor e-post, där de ombads att gå igenom sina förråd, skåp och lådor för att se om där fanns något att skänka bort. Det blev startskottet för det välbesökta Brinkas loppiset, som Pargas marthaförening ordnade fem gånger under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Av intäkterna gick en del till ungdomar i församlingen. Sista gången som loppmarknaden höll öppet packades en kappsäck med trendiga ungdomskläder och stickade alster som skickas till flyktinglägret på Kos. De återstående sakerna fördes till Röda Korsets återvinningscentral. Ingeborg Hermansson Primakretsen provsmakade dePrimakretsenströmmingha-redan i våras bestämt sig för att ordna ett

Text Monica Pettersson

förutomserveradespris.lemingsmarknadHelsingforsmarthornatasting,strömmings-dettainnanvissteattström-skul-fååretsmatkultur-Underkvällensålundapotatis,svartbröd, smör, öl och äppelkaka, även fem olika sorters inlagda strömmingar, inköpta på strömmingsmarknaden i Helsingfors. Citron- och ingefärsströmmingen knep första platsen i en jämn kamp med dillströmmingen.

Gunna Högnäs utnämndes till hedersmedlem i Åbolands Svenska Marthadistrikt och år 1979 tilldelades hon Marthaförbundets förtjänsttecken, marthamärket i guld, som ett uttryck för en värdefull, energisk, initiativrik marthagärning under många år. Gunna Högnäs somnade in på sitt äldreboende den 13 september 2021, tio dagar innan hon skulle ha fyllt hundra år. Vi minns henne med värme och tacksamhet. Storgårds Nyman,genomMarthakretsSvenskaiPargasCatrinesekreterare

Gunna Karola Högnäs (född Gustafsson) växte upp med flera syskon i Mariehamn, där hon också föddes den 23 september 1921.År 1944 blev Gunna färdig folkskollärare från seminariet i Ekenäs och samma år gifte hon sig med Gunnar Högnäs i Mariehamns kyrka. Familjen fick fyra barn, tre pojkar och en fl icka. Gunna arbetade som lärare i Björkboda i Västanfjärd innan familjen flyttade till Kuusankoski i östra Finland. I Pargasskolorna arbetade hon som timlärare i många år. IN MEMORIAM Gunna var en person som lätt tog på sig ledarrollen. Hon gick med i martharörelsen och blev inskriven i Storgårds Svenska Marthakrets år 1963. År 1973 valdes hon till ordförande och det uppdraget hade hon i drygt tolv år. Under åren 1983–1993 var hon ordförande för Åbolands Svenska Marthadistrikt och år 1993 blev hon styrelsemedlem i centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund.

De sammanlagt 69 kvinnor som deltog i kurserna var nöjda och glada efter helgens lyckade arrangemang.

41SPARSMAKAD JUL • 6/21 AKTIVA MARTHOR

Skribenten är suppleant i styrelsen för Nylands delegation/Kvinnornas Beredskapsförbund och sekreterare i Mellersta Nylands Marthadistrikt.

Övningar i hur man räddar sig om man hamnar i vattnet gjordes i praktiken vid båtkajen. På kursen fi ck man bekanta sig med det material som fi nns i Försvarsmaktens lager.

– Jag känner riktigt hur det knastrar i huvudet av inspiration. Det är fantastiskt hur man får fart på tankar och idéer i sådana här sammanhang, tillsammans med andra! Det är i Ann-Catherine Sipiläs huvud det knastrar – och har gjort det redan en längre tid. Hon är hjärnan bakom Hantverksdagen som arrangerades av Åbolands svenska Marthadistrikt på Kåren i Åbo den 11 september Hantverksdagens2021.stora dragplåster var författaren och inspiratören inom hantverk Erika Åberg från Gotland. Hon har alldeles just kommit ut med sin åttonde bok Sticka, sy och skapa – kreativa projekt i naturliga material. Åberg inledde Hantverksdagen med en föreläsning på temat Öar och stickliv, där hon berättade om att inspireras av öar, traditioner, natur och färger i stickningen. Föreläsningen erbjöds gratis för alla intresserade. Ett femtiotal personer deltog. I MikaelavågskålenVesterlund-Laine , ordförande för Åbolands svenska Marthadistrikt, är väldigt glad att Hantverksdagen gick att förverkliga. Arrangemangen låg i vågskålen ända in i det sista på grund av pandemin.–Tillslut beslöt vi att köra på och det blev ju väldigt lyckat! Det har kommit folk från när och fjärran och också en hel del nya målgrupper. Väldigt roligt också att marthorna i Västra Nyland ordnade gemensam transport och tog en heldag i Åbo. Dagens skärgårdstema passar bra för Åbolands distrikt, man märker att hantverkare och handarbetsentusiaster är likasinnade människor, de har lätt att hitta varandra, oberoende varifrån de kommer.Efteren lång tid med undantagsförhållanden ser Vesterlund-Laine också ett mervärde i att Hantverksdagen kan erbjuda en plattform för lokala hantverkare att sälja sina produkter. Hantverksdagen förverkligades med ekonomiskt stöd av Marthaförbundet. Text Mia Henriksson Foto Andrea Södergård

Text och foto Maria Skog Följande PikkuNASTA-övning hålls hösten 2023 i Nylands delegations regi. Helsingfors delegationen arrangerar PikkuNASTA Pihlajamarja i Sandhamn 16–18.9.2022.

Hantverksdagen i Åbo inspirerade och engagerade Beredskapsövningar i ObbnäsKvinnornasBeredskapsförbund och Nylands delegation höll beredskapsövningar, PikkuNASTA Aava, i Obbnäs under ett veckoslut i oktober. Kurserna bjöd på fyra olika teman: sjösäkerhet, kursfältväbel och mentalt stöd (på finska) samt färdigheter i utemat och terräng (på svenska). Dessutom fick beredskapsorganisationen övning i att arrangera och leda en Kursplaneringenveckoslutsövning.hadepåbörjats redan våren 2020 och även reservplaner fanns på grund av pandemin, bland annat för övernattning i tält och i form av distanskurser. Den svenskspråkiga kursen ställdes till sist in, eftersom den fick för få deltagare. Även i de finskspråkiga kurserna var bortfallet relativt stort. Dels på grund av coronasituationen och användningen av munskydd, dels på grund av det stormiga vädret.

Händer som skapar skänker vardagslycka, inget märkvärdigt kan mången tycka, när vi råvaror från naturen kan plocka, bara vi lär oss följa ekologens klocka. Vi vill värna om miljön, och väljer sådant som håller den skön, då luft, vatten och jord vi alla vill ha kvar, därför vi eftersträva en livsstil som är hållbar. Gemenskap ger trygghet och social tillit, och många vänner vi får när vi delar vår flit.

Dagen fortsatte med en lunch och därefter ett besök till vinterträdgården. Trots årstiden blommade fortfarande många växter i parken. Inne i den vackra byggnaden från 1800-talet fick vi beundra tropiska växter, såsom palmer och kaktusar, samt en karpdamm med feta fiskar.

Jubileumsfest i Jakobstad Jakobstads Marthadistrikt firade sitt 100-årsjubileum den 28 oktober vid Optima i Jakobstad. Festen var planerad som en sommarfest, men coronapandemin gjorde att festen fick skjutas fram till Sammanlagthösten.

Julresa till Lappland marthorLappträsk-på vift i Helsingfors I september gjorde Kyrkoby-Norrby Marthaförening från Lappträsk en lyckad utfärd till Helsingfors. Inledningsvis besökte vi Sandudds begravningsplats, där guiden Mikko Seeskorpi lotsade oss runt på den äldre delen av gravgården. Han berättade om gamla kända släkter och förevisade deras kulturhistoriskt värdefulla minnesstenar. Sedan fortsatte vi till konstnärskullen, där föreningsordföranden Elisabeth Grönqvist-Tommiska lade ner en blomsterbukett till operasångaren och senare operachefen Walton Grönroos ära. Han bodde och verkade många år i Lappträsk och var en känd personlighet.

Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22-27.12 i Äkäslompolo. Logi i tvåpersoners rum med egen toalett. Start från Vasa med påstigning norrut. Rikligt julbord och kvällsprogram varje dag.

160 marthor deltog och kvällen bjöd på god mat, trevlig underhållning samt historiska tillbakablickar och vemod i lämpliga doser. Tre av distriktets tidigare ordförande, Tora Tarvos, Birgitta Penttinen och Gun Forsén, uppvaktades med varsin ros efter att nuvarande ordföranden Carita Vik-Hästbacka hade framfört Överesse Marthaförenings gratulation till de jubilerande marthaföreningarna Bennäs-Lövö mf, Kyrkoby mf, Lepplax mf, Sundby-Karby mf, Vestersundsby mf och Östensö mf. Henry Nygård, som skrivit Bennäs-Lövö marthaförenings historik, höll festtalet och Dennis Rönngård samt Alva Vik underhöll med sång och musik. Förtjänsttecken utdelades till marthor som troget verkat för marthaidealen i olika föreningar. Glädjen var påtaglig över att vi äntligen fick träffas och fira. Text Pia Boström Festdikt Nu har vi minsann orsak att träffas och fira, när vi decennier efter decennier fått samman vira, år av tjänande, vilja att hjälpa och lära. Vi marthor vet och känner vad det kan innebära. Ett arv så stort och viktigt att förvalta, för i familj och förening ingenting bör halta. Inget är för smått eller ringa att dryfta, då vi tillsammans varandra kan lyfta.

42 SPARSMAKAD JUL • 6/21 AKTIVA MARTHOR

Pris: 570 euro inkl. transporter och helpension.

Att sätta verksamheten på hold är inte lätt, men vi kan förstås hitta nya mötessätt, om restriktioner ska fortsätta styra, vår gemenskap och verksamheter så dyra.

Avslutningsvis tog vi oss till professor Lucina Hagmans grav. Hon var förutom grundare för martharörelsen även en sann kvinnosakskvinna, pedagog och skriftställare.

En buss med nöjda marthor åkte därefter hem till Lappträsk och vi kunde konstatera att det varit en mycket lyckad dag som vi varmt kan rekommendera till övriga marthor. Text och foto Ilse Schmeiser-Frondén

Ingen vet hur det blir, men allt gott jag önskar dig min vän, vi hoppas förstås få mötas och fira också sen. www.raitismaja.fi info@raitismaja.fi Bokningar 06-318 0900

Karlebymarthornas unika jultips Karleby marthaförening skickar julhälsningar till Marthas läsare och tipsar om hemlagat julpynt och personliga julklappar till nära och kära.

44 SPARSMAKAD JUL • 6/21 AKTIVA MARTHOR Kimomarthor på ”må bra tillsammans”-dag En vacker högsommardag i slutet av juni samlades medlemmarna i Kimo marthaförening och andra intresserade till en ”må bra tillsammans”-dag på Kimo Bruk. Både lunch och kaffe serverades. Vi lät oss inspireras av Gun Svenlins uppmaningarhumoristiskatillvardagsmotion. Utgångspunkten var att den skulle passa alla oberoende av ålder. Dagens andra gäst var missionären Ruth Åbacka som berättade om kvinnoöden i Kenya. Hon berättade också om utvecklingen där under de senaste 30 åren, vilket ledde in på en livlig diskussion om förhållandena där och här, då och nu. Mellan programpunkterna fanns tid för samvaro och möjlighet att delta i en naturstig med frågesport i den vackra bruksmiljön. Text Gunlög Joupers

Kyrkoby KyrkobyträdplanteringjubileradeMarthaföreningmedfestochMarthaförening som grundades 1921 uppmärksammade sitt hundraårsjubileum genom att plantera trädgårdsrönnar på gårdsplanen invid Marthagården. Rönnarna symboliserar en tro på en framtid för föreningen. Eller ”ett hopp om hundra år till, åtminstone”, som föreningens ordförande Majbritt Sandnäs uttryckteTrädplanteringendet. föregicks av en fest i Marthagården med levande musik, god förplägnad och trevlig samvaro. Birgitta och Raimo Penttinen tackades för sin mångåriga och stora insats för föreningen. Kyrkoby Marthaförening är en levande förening med mångsidig verksamhet. Föreningen har fått många nya medlemmar under senare år och har i dag över nittio inskrivna medlemmar. Köpta produkter  Blomstercheck med köptips, med till exempel texten ”Köp i mars, april ...”  Tyngdtäcke  Tygkasse med Martha-logo  Kniv i fodral (att ha i bilen)  Pannlampa  Reflexväst  Halkskydd  Teaterbiljett, biobiljett  Fotvård  Lapplandsresa  Marthas kokbok  Svenskspråkiga sällskapsspel, till exempel ”När då då?” Övrigt  Erbjud dig att hjälpa någon som behöver (bakning, samtal, fönstertvätt, städning)  Godisstrutar julklappspapperav  Burkar med hemgjort äppelmos, småbröd eller lingonsylt  Ett barnbarn får inbjudan att komma ut och äta med morföräldrarna/gå på bio med farföräldrarna  Läger hos farföräldrarnamor-/  Räkna tomtar på gårdsplanen (gamla, halvkasserade tomtar har hängts upp i träden eller på andra platser, barnbarnen räknar dem i mörkret och får sedan ta hem en tomte var)  Scrapbok  Fotobok  Något av (obehandladfårullmed lukten kvar) till en minnessjuk person  Jultablå på gårdsplanen (om man har byggnader och utrymme) Text Barbro Grannabba Av naturmaterial  Dörrkrans av ris från skogen, med eller utan dekorationer  Tomte av ris eller vedträ  Riskvast till trappan  Blomsteruppsättning med enris, granris och mossa  Näverarbete  Bastukvast  Havrekärve  Fågelholk av gamla kängor  Tändrosor av äggkartong, kottar och smält stearin  Insektshotell  Måla muminfigurer på stenar (akrylfärg) Handarbete och pyssel  Ullsockor  Vantar  Benvärmare  Virkad brosch  Pannlappar, sydda, virkade eller stickade  Grillförkläde av jeanstyg  Stickgarn av ett lite lyxigare slag och ett utskrivet mönster  Kantiga stickor för person som har problem med ”vanliga” stickor  Underlägg, kasse eller korg av kaffepaket Mat och bakverk  Kort med till exempel texten ”Middag i mars”  Bakverk till valbar fest  Limpor  Traditionell julkaka, till exempel dadelkaka  Hemlagad morotslåda eller kålrotslåda  Pepparkakshus  Älgköttsbit eller annat vilt  Hemvävda mattor, bonader, kökshanddukar

MarthaföreningNärpes firade med fest och NärpeshistorikMarthaförening fyllde hundratio år den 3 september 2020, men coronapandemin satte hinder i vägen för det planerade firandet. Men den som väntar på något gott, väntar som känt inte för länge. I slutet av oktober samlades en grupp föreningsmedlemmar till jubileumslunch på restaurang Bon Appétit i Närpes.

sjöng, pratade och skrattade vi och fi ck njuta av god mat. Vi skildes åt glada i hågen efter en trevlig eftermiddag. Text Maja Nordmyr Foto Inga Gullström Från oss fisk alla dagar i veckan! 010LöMå-FreSaluhallen9-1710-152292444 050Lö-SöTi-FreFjärdskär10-1710-165923458Mottagarna av stora silvermärket Gullvi Blomberg, Marianne Storgård och Saga Häggqvist. Annonsera i Martha och nå ut till 10 000 marthor! Tidskriften Martha är en av de största medlemstidningarna på svenska i Finland – boka en annons redan i dag! För prisuppgifter och mera information, ring eller mejla till Jonny Åstrand, tfn 0500 924 528, cjcenter@petalax.fi.

På programmet stod mestadels av tillbakablickar och hågkomster. Inga Gullström som varit medlem i föreningen över femtio år berättade underhållande om sin tid som martha och Marianne Storgård hade sammanställt en historik över de senaste tio verksamhetsåren, perioden 2011–2020. Gullvi Blomberg, Marianne Storgård och Saga Häggqvist tilldelades förbundets stora silvermärke. Dessutom

45SPARSMAKAD JUL • 6/21 AKTIVA MARTHOR

Begagnade julklappar under granen Julen är konsumtionens högtid , men samtidigt mycket mera än så. För mig är julen viktig, men det är däremot inte julklapparna. Att tända ljus, stämningsfulla julsånger, god mat och dryck samt gemenskapen med nära och kära – det gör min jul. I min bekantskapskrets har vi inte på många år gett julklappar vuxna emellan och det passar en minimalist som mig alldeles utmärkt. Alla har insett det onödiga i att förse varandras hushåll med fler prylar som oftast, åtminstone hos oss, åker in i ”presentskåpet” för att antingen säljas eller ges vidare i present till någon annan. Jag är ledsen, din tanke är god och jag uppskattar den verkligen, men vi har ingen användning av ännu en sjunde ugnsform. Det finns ett överskott av saker i samhället, vilket syns i att efterfrågan på begagnat är liten och i att loppmarknaderna svämmar över av billiga grejer. Tappert försöker jag som förälder sälja eller skänka bort barnens gamla leksaker och kläder, men det är tydligt att marknaden redan är mättad. Alla har knutarna fulla med saker. Vissa i nyskick får i stället åka ner i soporna, då det varken fi nns ledigt lagringsutrymme, tid och knappast heller efterfrågan på sakerna i framtiden.

46 SPARSMAKAD JUL • 6/21 EFTERTANKEN TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 www.martha.fimarthabladet@martha.fi6884/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608 OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Cata Portin TRYCK: Oy Grano Ab 2021 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online) SPEL-KORT REKORSAMMASOMDEN OXUDDE 1327 NEDER-BÖRD SKOG?PLATSSITTIKUTEN FÖRVARGENVIKARESLIT-LILLA ÖN BRÖDETOCHHÖRSILILLEKLYVSVEDPÅOCHFODERSKIR FORUMPAMP ÄR FRUKT-O-BAR ÄRPINNEFISK-UTANPLAN KUMMELFALLERLOCKAR ÄMNETSURA FORMERKORVS-FALU-LEDA BON-GIBAPA FYRKAN-MITENTER-TIGA SKYDDS-ANDARSKÖTAOM FRÅGASVAR SKRÄDDAR-SYDDURAN DRÄNG-KÖRUTANMUSIK-GRUPPDATORTOP UTE LIKATVÅ STJÄLPAKANLASSMAS KANTPÅ OMSÄTTERIGENSTOPPANDE BJÖRN-FIGURFJÄT RING-REV ÖVER-KURS NAGUDINÖDESOCHORKIDÉ VARJEDYGN KISEKENS-ÅKERNOGMED FÅGELSJÖ HJÄLPMEDAV VARSÅGODA! HEXAEDER BÖRDENTALASVIEN-TIANE RAREN?FÖRLOFINALFÅR MICKOMEDIAETER-LENA VETA FRANSKAPÅ500IROM LANÄMNDVÄXTSJÖSAVALS FORM-FLER-TALS-EN PÅ BRUCKINNS-ÅK T U F R A N S K A N R E N T O R G H U G G K U B B E Ö K N E N B E N T R Ö S T T R I S T E S S R I N R M Y Ä N G L A R R A A O D A T U V A N U B L O M M A R D E T N P B A M S E A G I O D A K A P O D A G L I G E N S L D Ä T K A N O S I L V E R P O K A L S R S A V O I R P L U R A L E N D M A N D E L B L O M A Vinnare NästaDeadline3/2021nummer av tidskriften Martha utkommer 16.2.2022. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 5.1.2022 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material. Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 3/2021 gynnade Fru Fortuna denna gång Benita Sviberg, Pargas, Ulla Johansson, Borgå, samt Kristina Rainio, Pargas. Korsordspriset, en bok, kommer på posten. Grattis! God Jul och Gott Nytt År! Huvudkontoret på Medelhavsgatan 14 i Helsingfors håller julstängt under tiden 22.12.2021–9.1.2022. I stället för att skicka julkort har vi traditionsenligt valt att stödja Centrs Marta i Riga, Lettland. Vi önskar alla läsare en riktigt god jul och ett lyckosamt nytt år!

Rebecca Hellsberg Skribenten är en 31-årig sociolog, frilansskribent och översättare från Kimitoön. Hon är också småbarnsmamma, livsnjutare, matentusiast och en hållbarhetsfreak som älskar att läsa och lära, bada bastu, föra djupa diskussioner samt att yoga, resa och uppleva.

Vår konsumtion är ohållbar, både för miljön och för våra plånböcker. Denna jul fortsätter jag därför att ta steg i en mer hållbar riktning. Under granen ligger enbart begagnade julklappar till barnen, i rimlig mängd, och slantarna som sparats in åker i stället in på barnens fondsparkonton.

47SPARSMAKAD JUL • 6/21 Namn: Gatuadress: Postadress: SÄNKERPRISET OXUDDE 1407 BROTTNADS-LYDDOS 19:E GREKISKTSTAVENBOKIALFABET IOFTAJULI SKEDEÄNGSKÄNTLANSKÅ-DAR I LÄNNINGLIGATURNORSKGRÖN RÄKNARDENGIRIGE TENN HÅRIGARÄCKATILL TORFTIGT STRÖMBRU-KAS SNIRKLIGÄRDRAMA-DARIO ANFÖREFTERQEJUT MODERNPONNY-TYPTEKNIK ENLUST-JANKÄNDSPEL 100SÅLLSOMETTKVM FALLENFÖRMÄRKANNING HÄRDARAPPLE-DATORUT- REPETERADE LÄKAR-KORTTITEL ÄR BELÄGET HÄR FÖRINGPENGA-NEDANFÖRÖVER-SATTSIHOPSKÄLLDE VATTEN-FÅGELORMLIKFISK UNGENBLEVDENFULAANK-PÅ-FYLLDBÖNA VÄDER-LEKS-SNITTBAMBI BRYTAKANISEN DULLERKRUSIUTAN SOLGUDOSUNDMENTALT LASER-DISCUTFÖRVISIT TRÅKA ÄR KROKOETTDIL-DJUR STATS-CHEFLINA SÅNGERSORGE-21:00 VOLYM-MÅTT FRÅGAJEKTSUB-ISVAR NÄR INTEINLEDSDYGNIDA-MIG I FALL NERARPOLLIIHOP SPARAT PÅ BIL I BRUCKINNSNu är det dags att gnugga geniknölarna – välkommen till Marthas julkryss! Det är Tommy Öberg som har skapat klurigheterna och du som klarat av att lösa dem kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 2.3.2022. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 6”. Lycka till! Korsordet 6/2021 KORSORD

är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss. Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818 Marika Danielsson tf 044organisationskoordinator7354971 Jessica Åhman organisationskoordinator (ledig) 044 280 6609 Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071 Toni Rautakoski, tf hushållsrådgivare 043 820 0070 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Katharina Jägerskiöld tf ekonomirådgivare, 044 491 9304 Matilda Hassel, projektledare för En euro i taget, ekonomirådgivare 043 820 0073 Roosa Mikkola projektledare för Östersjön 2.0 044 740 3144 Cecilia Nyman sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor 050 388 0848 Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Sofia Grynngärds, projektledare för Giftfritt dagis och hushållsrådgivare 050 911 2050 Maria Saloranta tf projektkoordinator för Giftfritt dagis 050 517 2958 Emilia Nord projektledare för Matlust! 044 901 3531 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883 En frånjulhälsningvarmossallatilleralla!

Personalen på Marthaförbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida. FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

de

Om

vi tillba-

inom

kan du lämna

så

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31. Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller namn@martha.fifornamn.efterVisvarar på alla frågor tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. går även att ringa oss på våra mobilnummer. vi inte har möjlighet direkt ett meddelanpå telefonsvararen, ringer ka. brådskande ärenden

.

Det

att svara

Vid