TILLSAMMANS 2/21 M Å B R A | G Ö R S J Ä LV | E KO N O M I | M AT | M I L J Ö | R E L AT I O N E R
i v i l mera n e g o sk BISAK BLIR HUVUDSAK / LEKFULLHET I FOKUS / MAXA MÅNGFALDEN ASIATISKT PÅ TALLRIKEN / LAPPA & LAGA TILLSAMMANS
• 2/21
1
LEDARE
Redaktionen har ordet
Det finns ett ljus i tunneln Tänk vad ett år sist och slutligen går snabbt, fastän det kan kännas som en lång tid då vi blickar tillbaka till mars 2020. Vi har gått från ovetskap och villrådighet till klara vaccinationsplaner och hopp om bättre tider. På Marthaförbundet har vi för första gången på länge vågat uttala orden: ”Planera en fysisk utomhuskurs i maj/juni med förbehållet att vi kanske måste ställa om till en digital kurs veckan innan.” Det känns som ett viktigt litet steg mot ett öppnare samhälle, ett mer normalt samhälle med umgänge och gemenskap. Ett samhälle utan rädsla för smitta. Att bevara hoppet och framtidstron hjälper i alla situationer. De föreningsordförande jag har talat med under den ringrunda som genomfördes hösten 2020 hade alla en positiv framtidstro, även om flera tyckte att det kändes tungt att inte kunna träffa sina marthasystrar och -bröder fysiskt. De väntade på bättre tider och såg fram emot gemensamma möten fyllda av skratt och gemenskap. Ingen av dem hade förlorat hoppet och grävde inte heller ner sig i självömkan eller beklagade sig över hur eländigt allting var. Nej, de såg med tillförsikt på kommande tider. Det var riktiga optimister allihop. Inget ont som inte för något gott med sig. Den digitalisering som ägt rum under coronapandemin har tvingat oss alla att tänka i nya banor och lära oss nytt. Ibland har det kanske känts övermäktigt, men jag har sett bevis på att man kan om man vill. Marthor som hjälpt och stöttat varandra genom försök och misstag. Och så ska det vara – vi lär oss nytt tillsammans. Ingenting kan någonsin ersätta det fysiska mötet, men digitaliseringen erbjuder möjligheter att delta i gemensamma sammankomster oberoende av var i landet man befinner sig. Oberoende av om man är bilburen eller inte, oberoende av om man sitter på en holme eller inne i stan. Man möter nya personer via skärmen som man kanske aldrig annars skulle träffa. Det är grundinställningen till livet som avgör hur vi ser på framtiden och våra möjligheter att påverka vårt eget liv och andras. Jag har sett och hört många marthor som är just de optimister som vill vara med och göra världen till en lite bättre plats varje dag. Det handlar om att göra de små tingen i vardagen för en själv och för varandra, och att bevara en positiv tro på framtiden. Det positiva smittar av sig, ger ringar på vattnet och den som ger, får alltid mer tillbaka. Alla ni som engagerar er på ett eller annat sätt för era medmänniskor, sitter i en styrelse eller fungerar som volontär, stickar sockor till ett skyddshem eller gör tyghundar till svårt sjuka barn, eller finns där som ett lyssnande öra för den ensamma. Ni ska veta att ni är guld värda och att er insats och er tid betyder oerhört mycket. Tillsammans tar vi oss ut ur coronapandemin. Snart ses, skrattar och gläds vi tillsammans. Annika Jansson, verksamhetsledare
2
TILLSAMMANS • 2/21
En bättre värld, en vardag i taget
Påskliljorna har slagit ut i rabatterna, måsarna skränar, havet glittrar. Våren är här. Allt känns ljust, hoppfullt och möjligt igen. Mångfald och diversitet är ord som finns på allas läppar i dag. Vad krävs för att dessa inte ska bli mer än vackra ord på papper som saknar betydelse? På den frågan svarar Petra Granholm och Micke Larsson från hållbarhetsnätverket Bärkraft. Nätverket är ett åländskt regeringsinitiativ med uppdrag att förankra och utveckla tankar om hållbarhet, mångfald och resiliens. På sidorna 20–22 berättar Petra och Micke om arbetet att ställa om ohållbara vanor och tankemönster på ett sätt som främjar miljön och en hållbar utveckling. Binas och andra insekters pollineringsarbete gynnar den biologiska mångfalden. Giftiga bekämpningsmedel och en för liten variation i odlingslandskapet hotar dock dessa livsviktiga insekter i dag. Vad kan du göra för att hjälpa dem? På sidorna 23–24 ger ekologirådgivaren Anita Storm tips på flera saker som hjälper pollinerarna att hitta till din trädgård eller balkong. Marthorna Sara Snickars och Ann Carlsson försöker lyssna och involvera alla föreningsmedlemmar i stora och små beslut. Alla som vill ska få vara delaktiga i planeringen och besluta om verksamheten. Bläddra fram till sidorna 34–36 där de delar med sig av sina erfarenheter om hur man månar om medlemmarna och skapar en attraktiv verksamhet med fokus på delaktighet. Fortsätt gärna att höra av er med tankar och idéer till: marthabladet@ martha.fi. Tillsammans gör vi en bra tidning ännu bättre. Läsglädje! Mikaela Groop, redaktionschef
INNEHÅLL
4
4
MED SKOGEN SOM HJÄRTESAK Christel Holmlund-Norrén har alltid varit fascinerad av träd och natur. Den skog hon har ärvt av sina föräldrar, och som har funnits inom släkten i generationer, har hon ett speciellt förhållande till.
8 HITTA GLÄDJE OCH GRÄNSER GENOM LEKEN När vi leker tränar vi inte bara kroppen, utan främjar också tillit, självkänsla, trygghet, samhörighet samt fredliga relationer. Och det är aldrig för sent att börja leka!
23
16
12 MAT MED MARTHAHJÄRTA Vem har gett ut världens bästa nordiska kokbok? Jo, Ingå Marthaförening!
16 8
ASIATISKT AV INHEMSKA RÅVAROR Många tror att det behövs en mängd olika kryddor och ingredienser för att kocka asiatiskt, men du kan skala ner och fixa en smarrig middag med det du har hemma.
20
20
LÅT DET GODA SAMTALET BLOMSTRA! Sedan några år tillbaka arbetar Petra Granberg och Micke Larsson med utvecklings- och hållbarhetsfrågor på Åland. De lägger stor vikt på den andliga aspekten av hållbarhet och betonar samtalets betydelse för att tackla svåra hållbarhetsfrågor.
Instagrammat Instagrammat @marthaforbundet
Titta så fina kort barnen på Folkhälsans eftis i Korsholm har ritat. Korten kommer att delas ut till seniorer inom projektet Matlust.
#marthaforbundet #matlust
23 SÅ LOCKAR DU POLLINERARE TILL DIN TRÄDGÅRD Utan pollinerare skulle våra trädgårdar snabbt förfalla. Vi bjuder på fem viktiga tips för dig med trädgård eller balkong för att hjälpa bina, humlorna och andra insekter att bidra till den biologiska mångfalden.
TILLSAMMANS • 2/21
3
R E P O R TAG E
Med skogen som hjärtesak Skogen har alltid varit en hjärtesak för Christel Holmlund-Norrén. En stor del av livet, ett genuint intresse. Att bli skogsägare föll sig därför naturligt den dag föräldrarna tyckte det var dags att generationsväxla. Text Cia Hemming Foto Camilla Ostberg
F
ebruarisolen strålar intensivt, men värmer knappt alls. Däremot gör den omgivningen gnistrande vacker. Det är vinterns kanske kallaste dag när Christel Holmlund-Norrén visar oss en del av sin skog i Norra Vallgrund i Korsholm. – Det var med intresse och stolthet jag tog över skogen, säger Christel. Jag såg det som ett betydelsefullt uppdrag att ta hand om den. Hon utstrålar trygghet och lugn där hon vandrar i sitt element, i förfädernas skog som sedan 1997 är hennes att förvalta. – Jag har alltid varit fascinerad av träd och natur, och hemskiftena – den skog som har funnits i släkten i generationer – har jag en speciell känsla för. Jag går runt och tittar, tänker på vad som har gjorts och på vilket arbete som ligger bakom. Det känns lite speciellt.
Enorm utveckling Som enda barnet i familjen tillbringade Christel mycket tid med sina föräldrar. Hon berättar om fotografier tagna i början av 1970-talet, som minner om då hon som riktigt liten fick vara med och plantera skog. – Den skogen börjar i dag vara i skedet för en andra gallring, så jag har sett en stor del av dess omloppstid, berättar hon. Under de femtio år som jag har fått vara med har det skett en enorm utveck4
TILLSAMMANS • 2/21
Fakta om ... Det finländska familjeskogsbruket Unikt i världen. Sammanlagt 60 procent av skogsmarken och 70 procent av skogsbeståndens årliga tillväxt är i privat ägo. Det finns drygt 600 000 privata skogsägare i Finland. En fjärdedel av skogsmarken är statliga skogar som förvaltas av Forststyrelsen. Skogsbolagen äger knappt tio procent av skogsmarken. Medelarealen på ett skogsinnehav är 30 hektar. Skogsägarnas medelålder är 62 år, kvinnornas är aningen högre än männens. Av dem som äger minst två hektar skog är 60 procent män och 40 procent kvinnor. Kvinnor blir ofta skogsägare senare i livet än män, till exempel om de blir änkor. Bland dem som äger minst 2 hektar skog äger kvinnorna i medeltal strax över 36 hektar, medan männen äger över 45 hektar. Män är oftare ensamma ägare till sin skogsegendom.
ling av skogsbruket och dess metoder. Allt från plantering till hur man numera brukar skogen. Med åren har Christel köpt mer skog tillsammans med sin man Frank. I dagsläget uppgår den totala skogsarealen till 130 hektar utspridda över fyra enhetliga områden, men storleken är inget hon säger sig fokusera på. – Jag är ingen superkvinna som gör och sköter allt själv, utan jag ser vårt skogsbruk som ett familjeskogsbruk. Christel planterar och röjer, använder motor- och röjsåg, men för gallring och avverkning anlitar hon entreprenörer, skogsbolag och skogsvårdsföreningen. Varje år ser hon tillsammans med en skogsvårdsinstruktör över vad som bör göras i skogen, ser bakåt samtidigt som det sker en systematisk planering framåt. – Jag ser det som att jag har ett ansvar, både att föra arbetet framåt och att bruka skogen på bästa möjliga sätt, säger hon. Det är väldigt utmanande med kolsänkor, kollagring och biologisk mångfald, men efter bästa förmåga får vi en bra mix.
Skyddar och bevarar Christel betonar vikten av variation, att man som skogsägare innehar alla möjliga typer av skog. – Vi har gammal skog, gallringsskog och plantskog som alla är i olika åldrar, berättar hon. Vi har traditionell ekonomiskog samt skog som vi skyddar via
Vem? Christel Holmlund-Norrén Ålder: 53 år. Bor: I Norra Vallgrund, Korsholm. Familj: Maken Frank och tre vuxna barn: Frida, 28, André, 25 och Lukas, 20. Utbildning och examina: Agrolog 1989, fil.mag. 1995, ped.mag. 2018. Yrke: Lärare (personalfortbildning och pedagogiska utvecklingsprojekt) och projektplanerare vid Yrkesakademin i Österbotten. Förtroendeuppdrag: Vice ordförande i Skogsvårdsföreningen Österbotten rf, medlem i förvaltningsrådet i Vasa Andelsbank, ordförande för föreningen för Skräddar-Antas stuga rf i Norra Vallgrund samt en del mindre uppdrag på lokal nivå. Gör helst: Uteliv. Hjärtesak: Livslångt lärande och skogen. Boktips: Terveysmetsä och Suomalainen metsäkylpy av Adela Pajunen och Marko Leppänen.
Christel hanterar röj- och motorsåg i liten skala när hon sköter egen skog. – Vill man satsa på egna redskap ska man köpa bra produkter som är ergonomiska, anpassade till en själv och lätta att hantera, säger hon. Man ska inte bara ta en gammal modell som någon tycker att ”den kan man börja träna med”.
TILLSAMMANS • 2/21
5
Skogen är en plats som ger mervärde. Den producerar ekologiskt byggnadsmaterial, biomassa och energi. Och så fungerar den som kolkälla och livsmiljö för olika arter. – Men skogen är inte bara arbete, säger Christel som ofta använder den för rekreation. Här finns en rofylldhet som jag tror att man har njutit av i alla generationer.
Metso-programmet. Och så finns det ett område som hör till Natura 2000. Metso-programmet är ett frivilligt skyddsprogram som riktar sig till privata skogsägare. Genom det kan skogsägarna skydda och vårda skogarnas naturvärden, se till att den biologiska mångfalden bevaras och få ersättning enligt trädbeståndets värde för den skog de skyddar. – Vi hade ett tioårigt Metso-avtal som skulle förnyas, berättar Christel. Regelverket hade ändrats och vi måste ta bort torvmarksskogarna, eftersom staten inte mera anser det ändamålsenligt att ersätta uteblivna virkesförsäljningsinkomster på karga, trädfattiga områden. Så i dagsläget är det ett område med riktigt gammal skog och varierande trädbestånd. Kontinuerlig beståndsvård, där enskilda eller små grupper av träd fälls medan marken lämnas obearbetad och skogen inte blir ett kalhygge, passar inte var som helst. – Om det inte finns någon underväxt kan jag inte tänka mig ett kontinuitets6
TILLSAMMANS • 2/21
skogsbruk, säger Christel. Då tar jag bort allt och planterar nytt, förädlade plantor växer 25 procent bättre.
Se helheten Våra familjeskogsbruk och den finländska skogen är unik ur europeisk synvinkel. Skogsägarna är många, över 600 000 privatpersoner, och skogen har ökat enormt mycket i tillväxt under de senaste hundra åren. – Vi får tänka efter hur vi ska bruka skogen för att olika arter ska ha en så bra livsmiljö som möjligt, säger Christel. Vi ser hur vissa arter är utrotningshotade och det är en väldigt svår fråga. Men vi måste hitta lösningar. Det är viktigt att vi har en förståelse för ekosystemet och de faktorer vi bör ta i beaktande är många, menar hon. Vi måste tänka på helheten, men det är ett svårt pussel att beakta alla aspekter och det går inte att bara tänka på ett sätt då det gäller skog. Som exempelvis: Ska skogsbruk vara
ekologiskt hållbart, ekonomiskt hållbart eller socialt hållbart? Den som äger skog i Finland kan inte enbart rikta in sig på ett enda perspektiv, hävdar Christel. – Skogen är ett ekosystem vi bör betrakta som en del av helheten och jag ser risker med att vi fokuserar på enbart ett perspektiv. Som skogsägare tar jag ansvar för denna helhet genom att ta alla aspekter i beaktande när jag sköter min skog. Det skulle uppskattas ifall alla som har åsikter om ”hur skog ska skötas” även kunde ta dem alla i beaktande. De som ser skogsskötsel ur ett enda perspektiv saknar förståelse för det levande ekosystemet skog som en del av helheten, både lokalt och globalt. Klimatförändringen gör att det växer bättre nu för tiden. Nya insekter och nya djurarter tillkommer, liksom mera blåst och hårdare stormar. Alla har de sin inverkan på skogen och skogsbruket och för skogsägaren finns det mycket att fundera över. Christel berättar att hon
”
Om jag endast skulle tänka ekonomiskt skulle jag gallra glest. Men då är risken för stormskador ännu större. Man kan absolut inte vara självisk i dessa sammanhang.
i sina skogar inte gallrar så hårt, utan måste tänka praktiskt. – Om jag endast skulle tänka ekonomiskt skulle jag gallra glest, säger hon. Men då är risken för stormskador ännu större. Man kan absolut inte vara självisk i dessa sammanhang.
Engagerad och förtroendevald Christel Holmlund-Norrén har suttit i styrelsen för Skogsvårdsföreningen Österbotten i snart tio år. Från och med senaste val år 2020 är i dag två av sju styrelsemedlemmar kvinnor och Christel uppmuntrar gärna fler kvinnor att engagera sig i skogsfrågor. – Det är ett väldigt bra intresse, säger hon. Kanske upplever många kvinnor att man behöver kunna så mycket när det handlar om skog, men man behöver inte tänka att man ska börja plantera, röja och hugga. Det handlar mer om att ha ett intresse och ett engagemang. Det finns andra som kan utföra det praktiska. Christel berättar att röstningsprocenten
i skogsföreningens senaste fullmäktigeval visar att kvinnliga skogsägare har ett större förtroende för män. I förhållande till hur många kvinnor som äger skog, så valde de att rösta på en manlig kandidat. Kvinnor behöver fundera över målet med sitt skogsinnehav, menar hon. – Vi behöver sätta oss in i skogsbruket, fastställa målen och skapa de nätverk vi behöver samt ha ett business-tänk. Vi måste tro på att skogsbruk inte är en fråga om kön! Hon önskar och vill att alla som äger skog ska känna en stolthet över att vara skogsägare. Speciellt med tanke på kolbindningen och allt vad det innebär, vilket värde det har. – Jag vill sköta min skog så att den binder så mycket kol som möjligt, säger hon. Jag känner en tillfredsställelse och en förnöjdhet när jag ser att den är frisk, växer och mår bra. En dag kommer någon annan så småningom att ta över, det måste inte nödvändigtvis vara egna barn. Huvudsaken är att jag känner att jag har skött min skog så gott som jag har kunnat.
Fakta om ... METSO-programmet Ett frivilligt skyddsprogram, en handlingsplan för den biologiska mångfalden som privata skogsägare kan ta del av (2014–2025). Genom olika alternativ kan skogsägaren skydda och vårda skogarnas naturvärden samtidigt som hen ser till att den biologiska mångfalden bevaras. För skyddet betalas ersättning enligt trädbeståndets värde. Genom att stödja bevarandet av skogarnas livsmiljöer genom skogsskydd eller naturvårdande skötsel kan skogsägaren förbättra levnadsförhållandena för hotade och hänsynskrävande skogslevande arter och hjälpa dem att hitta ekosystem och strukturdrag som gynnar deras fortlevnad. Målet är att stoppa tillbakagången hos de skogliga naturtyperna och att stabilisera en gynnsam utveckling av den biologiska mångfalden i skogarna. Källor: Finlands skogscentral, Forststyrelsen, Jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursinstitutet Luke, PEFC Finland – Finlands Skogscertifiering.
Fakta om ... Skog och skogsvård Finland är relativt sett det skogrikaste landet i Europa. Mer än 75 procent av landets yta, 23 miljoner hektar, är täckt av skog. Här växer naturligt fyra barrträdsarter samt 27 lövträdsarter och vedartade buskar. Det finns tre miljoner hektar skyddade områden där skogsbruket är begränsat, nästan 13 procent av skogsarealen. Knappt 10 procent av skogarna är strikt skyddade och lämnas utanför avverkning. Över hälften av all skyddad skog i Europa finns i Finland. I Finland lever uppskattningsvis 50 000 djur-, växt- och svamparter. Av dem finns cirka 20 000 i skogen. Omkring 2 250 av dem är hotade i olika hög grad. De mest hotade skogsarterna finns bland svampar och ryggradslösa djur. Skogsbruket i Finland har satsat på långsiktig hållbarhet sedan slutet av 1940-talet. Skogarna förnyas med inhemska trädslag. Utvecklingen av blandskogar har hög prioritet. Målet med skogsvården i Finland är att trygga produktionen av högklassigt virke, den biologiska mångfalden i skogen, samt förutsättningar för mångbruk. Varje år sker avverkningar på cirka 1,5 procent av de finländska ekonomiskogarnas areal. Över 60 procent är gallringsavverkning, medan resten är slutavverkning. Ungefär 20 procent av slutavverkningsarealen förnyas naturligt med hjälp av fröträd, 20 procent med sådd och resten med plantering. Naturvårdsträden är ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att trygga den biologiska mångfalden. Det är bäst att lämna naturvårdsträden i grupper som består av flera olika trädslag. Exempel på naturvårdande arbeten är friställande av lövträd i lundar och restaurering av bäckar och källor.
TILLSAMMANS • 2/21
7
INTERVJ U
Hitta glädje och gränser genom leken Jennie Elevall önskar mer rum för lek i samhället. I leken kan man odla gränser och glädje, såväl stor som liten. Text och foto Heidi Hendersson
F
ör mig är leken ett förhållningssätt, säger Jennie Elevall där hon sitter på den mjuka mattan i sin kreativa lokal en bit utanför centrala Mariehamn. – Den är väldigt mycket mer än det som syns utåt, fortsätter hon och frågar dottern Chia om hon vill vara med och leka på golvet. Chia nickar ivrigt och snart är de överallt på mattan och beter sig likt lekande kattungar. Det är som en blandning av bus och akrobatik med extrem närvaro. – Lekbeteendet är naturligt och något som vi alla har, förklarar Jennie när hon hämtar andan.
Lekfull kreativitet Beteendet det kan främjas genom den så kallade ”Original play”-metoden som går ut på att ge sig hän åt den inre lekfulla kreativiteten. Personen som myntade termen heter Fred Donaldson. – Donaldson var en professor som slutade sin universitetskarriär och praktiskt började utforska hur barn leker med varandra. Han såg olika mönster och märkte att barn i alla kulturer uppvisar liknande mönster. Han överförde även sina teorier på djurriket. – Han har prövat på att leka med vilda vargar, björnar, lejon och andra djur. 8
TILLSAMMANS • 2/21
Fakta om ... Original play I lekpraktiken Original play använder man sig av kraften i den naturliga leken för att främja tillit, självkänsla, trygghet, samhörighet och fredligt relaterande hos individer och grupper. Genom lyhörd kontakt kommunicerar man att varje individ och barn är tryggt, älskat och bra som hen är.
Samma principer kan läggas på dem. Leken är väldigt tillgänglig för både människor och djur, man behöver inte ha ord eller prata samma språk.
Lekkamrat med alla Även Jennie har lekt i olika sammanhang. – I Indien, i Jerusalem och på asylboenden med barn från olika kulturer, men också med barn som har olika funktionsvariationer. Leken gör att man kan mötas bortom olika kategorier. Det spelar ingen roll om du sitter i rullstol, är blind, har
autism ... I leken är vi alla lekkamrater. Enligt Elevall kan Original play öppna dörrarna till större delaktighet och förståelse för andra. – Leken hjälper oss att värna om det som finns naturligt: nyfikenhet, öppenhet, tillit och kontakten med andra. Under vår uppväxt bildar vi lager av försvar och rädslor som gör att vi kanske inte har så lätt att vara i denna kontakt och i flödet med omvärlden. Och som ett flöde ser det också ut att vara.
Vem? Jennie Elevall Bor: I Kungsö, i Jomala på Åland. Familj: Sambon Tomas, dottern Chia, 4 år, och katten Legolas. Intressen: En hållbar jord i fred. Lek, intressebaserat lärande, skapande, kommunikation och naturkontakt. Gör mig glad: Öppenheten och rikedomen i nuet, att vara ute i naturen, innerliga möten, kreativa uttryck av olika slag, att gå utanför mina ”comfort zones”, att skapa tillåtande rum för växande och att uppleva min egen och andras utveckling. Min dotter och familj. Och tusen andra saker ... Känner mig mest kreativ: När jag är i kontakt med mitt hjärta. Rätt ofta sent på kvällarna när jag borde sova. Vill jag pröva på i framtiden: Att skapa en inspirerande ”skola” eller läroplats där barn och ungdomar kan få leka mer och lära sig mer intressebaserat och inifrånstyrt tillsammans. Mitt bästa hållbarhetstips: Att utforska vägar att vara i kontakt. En värld i kontakt är en tryggare värld. Vårda kärleken i dig själv, så skapar vi mer hållbara relationer, slipper konkurrera, kriga och konsumera sönder vår planet. Att upptäcka alla möjligheter att skapa med gratis naturmaterial och återvunna material. Den roligaste leken: Livet självt med allt däri!
– Jag lär mig mycket av barnen i hur de tar kontakt och använder sina kroppar. Jag är den stela vuxna som behöver lära mig allt det här på nytt, säger Elevall med ett skratt. Chia puffar på henne för att fortsätta leken. Tillsammans gör de två kullerbyttor och kryper fram över golvet. – Ju mer jag lär mig, desto mer kan jag vara en trygg kontakt och skapa en trygg kontakt för de barn jag möter och som kanske glömt den.
Tillit och gränser I leken finns mycket tillit, men även gränser. – Mattan är en trygg zon och leken ska vara på barnens villkor. Det är viktigt att allt känns okej för barnen. Man måste lyssna och läsa av. Skulle jag uppleva att jag själv eller något barn inte är tryggt bryter jag direkt genom att klappa. Efteråt frågar jag alltid barnen hur de upplevde leken och jag förklarar för dem att det ska kännas roligt och bra, då leker man på riktigt. Om det inte känns bra,
är det ingen lek. Då blir leken också ett bra konflikthanteringsverktyg. I en situation där någon är bufflig eller gör en illa kan man säga: ”Det där är inte lek.” Jennie har även använt Original play som ett verktyg att hantera utagerande barn. – Då handlar det om att fånga upp energin och rikta om den. Men energi är något som får finnas i ett tryggt rum. Oavsett beteende vill vi alla innerst inne känna oss trygga, älskade och ha utrymme att vara och uttrycka oss själva. När vi känner att vi kan det, kan mycket “kompensatoriskt” beteende som kanske skulle bli destruktivt, naturligt transformeras och bli mjukare. Utbildningen i lekpraktiken har gjort att hon blivit bra på att avleda bland annat slag eller andra våldsamheter. – Ett slag är ett slag först när det träffar.
Kontakten och känslan Elevall återkommer till vikten av sund beröring, speciellt i dessa pandemitider när vi håller avstånd till andra människor.
– Det är viktigt att vi fortsätter värna om kontakten och känslan av samhörighet på det sätt som vi kan, även om vi är mer isolerade. Om vi bor tillsammans med andra, värna om den goda fysiska och närvarande kontakten med dem omkring dig. Är du ensamboende kan du gå ut och känna fötterna mot jorden, kontakten med naturen, lägga handen mot ett träd, möta en blick i affären, klappa katten som går förbi … Elevall har lekt både med vuxna och med barngrupper. Även om hon erkänner att det är en större utmaning med vuxna. – Jag känner av mina spärrar och min stelhet mer. Men det är härligt och kan vara väldigt befriande också. Vad kan man själv tänka på för att bli bättre på att leka med barn? – Först och främst gäller det att gå ner på barnets nivå. Stanna upp och öppna upp dig för den lilla kärleksvarelsen som vill umgås med dig. Du behöver inte prestera, bara genuint vara – och se vad som händer. I leken, om den blir fysisk, är det viktigt att inte greppa tag och hålla TILLSAMMANS • 2/21
9
fast, utan lyssna in barnets signaler så att alla alltid känner sig fria. Samtidigt tar Jennie upp att det är viktigt att också se till sina egna behov. – Ibland kanske jag inte vill leka att vi dricker te för hundrade gången, utan jag vill röra på mig. Då kan jag kanske springa runt eller slänga mig i snön, barn hänger oftast på. De blir nyfikna på vad vi gör. Hon säger att autentisk lek handlar mycket om att inte ge dubbla signaler, därför är det så viktigt att känna efter vad man också själv vill göra. – Är jag trött kan lek vara att lägga mig mitt på mattan och låta barnen klättra på mig, tills jag känner att det kommer en sann impuls att göra något. Jag är mer av en tillgång för barnet om jag också ser till att ta hand om mig själv. Lek ska alltid vara ömsesidigt.
Att göra annorlunda Lek ska alltså inte kännas som en uppoffring. Men det kräver också närvaro – och ett val att kanske göra annorlunda. – Vi går lätt in i flykt, frys eller kamp med bara några få valmöjligheter. Leken handlar om att skifta till kontakt med oändliga möjligheter. Lek kan också se 10
TILLSAMMANS • 2/21
olika ut i olika relationer och situationer. Vissa sätter kanske fokus på bus, andra på fantasilekar. – Det är inte alla vuxna som tycker det är kul att leka fysiskt på golvet som jag gör i Original play. Men man kan alltid bära med sig lekens beröring och förhållningssätt på andra sätt. För Jennie har leken, både på mattan och som förhållningssätt, öppnat upp nya avenyer att även lära känna sig själv. – Det har hjälpt mig skapa rum för det naturliga och det viktiga. Vi som människor vill gärna kontrollera allt, i leken behöver jag öppna upp och ha tillit.
Jag vill definitivt stå upp för leken och betona hur viktig den är för vår hälsa och vår förmåga att relatera till andra. Hon tror också att fri lek i allmänhet, inte bara den som sker på mattan, är en av nycklarna till ett hållbart samhälle. – Att leka är att vara nära vårt innersta väsen. Ju mer i kontakt vi är med det, desto mer tillfredsställda är vi. Detsamma gäller då vi söker bekräftelse utifrån, genom att tävla med varandra eller konsumera. På lekmattan handlar det bara om att känna glädje och trygghet i våra kroppar, det tror jag är något vi alla strävar efter.
Jennies fyra lekfulla tips Ge dig själv stunder/ögonblick att släppa agendan, vara närvarande, öppen och nyfiken och låt dig lockas in i lekens värld och kontakt. Om du är vuxen som leker med ett barn, gå ner på golvet så att du möter barnet på samma ”nivå”. Om leken blir fysisk, tänk på att inte greppa tag i eller hålla fast, och att alltid lyssna in vad barnet vill. Fråga dig själv vad du behöver. Kanske har du ett ”inre barn” som också behöver din närvaro och lek eller trygghet för att vilja leka med någon annan. Vår egen ”lek” och att få utlopp för det som vi tycker om att göra är också viktigt.
BÖCKER
Levande berättelser om arters utdöende Text Cia Hemming
D
et är en enastående och oerhört intressant läsning som författaren och journalisten Elizabeth Kolbert bjuder på i sin populärvetenskapliga bok om arters död i antropocen – människans tidsålder. Berättelsen om konsekvenserna av människans livsstil är fängslande. Aldrig tidigare har en generation varit med om lika drastiska förändringar i jordens liv och artbestånd. Forskare har i jordens fossillager hittat spår från fem perioder då ovanligt många arter dött ut under en ovanligt kort tidsperiod. Senast det skedde, för cirka 65 miljoner år sedan då uppskattningsvis 75 procent av jordens arter dog ut, var orsaken ett asteroidnedslag på Yucatánhalvön som förändrade förutsättningarna för livet på jorden. I dag, när vi trätt in i det sjätte massutdöendet, är det människan som genom sina aktiviteter påverkat jorden och dess atmosfär. Processen sträcker sig omkring 120 000 år tillbaka, till den tid då den moderna människan för första gången migrerade ut ur Afrika.
Fem år av efterforskning Boken är en blandning av fältreportage och naturhistoria. Kolbert skriver om varför artdöden är en lika viktig utmaning som klimatkrisen och ger oss den bakgrund vi behöver för att förstå. Hon tar oss med till händelsernas centrum. Besöker regnskogar, korallrev och
längre kan leva i sitt naturliga habitat på grund av en vattenburen supersvamp som sprider sjukdom och död. Och i nordöstra USA bevittnar hon hur döda fladdermöss ligger i drivor i sina övervintringsgrottor efter att de har drabbats av vitnossjuka (White nose syndrome).
Kolbert, Elizabeth: Det sjätte utdöendet – om arternas död i människans tidsålder. Volante 2020, 347 s. ISBN: 9789189043183
svåråtkomliga öar för att bättre kunna berätta om den katastrof som pågår. I fem års tid har hon rest runt och träffat forskare och vetenskapsmän för att på plats ta del av vad som sker. Det är fakta, det är historik och det är information varvat med egna upplevelser. Och så är det spännande och vackert. För världen är vacker trots allt. Men berättelsen som växer fram är sorglig och skrämmande. Manar till djup eftertanke. Vår nuvarande livsstil är ohållbar för många arters existens. Kolbert berättar om redan utdöda arter som garfåglar, mammutar och mastodonter och om dem som befinner sig fem före utrotning. I Panama besöker Elizabeth Kolbert ett grodhotell dit den endemiska gyllene grodan förflyttats, eftersom den inte
Temperaturen i världshaven Hon skriver om hur temperaturen i världshaven ökar i takt med den globala uppvärmningen, något som i sin tur ökar nivån av koldioxid i haven. Då pH-värdet sjunker försuras haven, koraller bleks och dör ut. Stora barriärrevet öster om Australien har redan krympt med hälften. Och utanför Italiens kust, i trakterna kring ön Castello Aragonese nära Neapel, strömmar vulkaniska gaser bestående av koldioxid upp ur sprickor i havsbottnen. Havslivet avtar och området sägs ge en nästan perfekt förhandstitt på hur våra framtida hav kommer att se ut. Enligt en FN-rapport (2019) om biologisk mångfald hotas en miljon djur- och växtarter av utrotning. Kanske skönjer Kolbert en blygsam glimt av hopp, för ”om vi bara börjar förstå vidden av det hela och att uppskatta alla de fantastiska arter som bebor vår planet så kanske vi också kan inse värdet av att skydda dem”. Elizabeth Kolbert arbetar som journalist på den amerikanska tidskriften The New Yorker. Hon har hållbarhet och miljö som specialområde och belönades år 2015 med Pulitzerpriset för bästa fackbok.
Rösta och vinn en Marthabricka! Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@ martha.fi senast 21.4.2021.
Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Marthabricka”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av Marthabrickan med design av Johanna Högväg. I förra röstningsomgång-
en fick artikeln Jordnära vardagsliv i Jeppo på sidan 8 i Martha nummer 1/2021 flest röster. Kokboken som lottades ut i samma nummer vanns av Pamela Sundholm, Dragsvik, Camilla Backlin, Korsnäs, och Annika Hydén, Pargas. Marthas kokbok kommer på posten – grattis!
TILLSAMMANS • 2/21
11
INTERVJ U
Mat med marthahjärta Vem har gett ut världens bästa nordiska kokbok? Jo, Ingå Marthaförening! Text och foto Maria Wasström
TACK för
maten
Mamma!
Daniela Andersson
D
et är faktiskt sant. Boken Tack för maten Mamma!, skriven av Daniela Andersson och utgiven av Ingå Marthaförening, utsågs i början av året till en av vinnarna i den internationella tävlingen Gourmand World Cookbook Awards. Utmärkelsen är inte heller ogrundad. Boken är en särdeles tilltalande skapelse. Det är inte frågan om en kokbok i traditionell mening, utan snarare en livsstilsbok som lyfter fram hållbara och välbeprövade mattraditioner och recept. Allt presenteras i vacker utformning med stämningsskapande bilder.
Omsorg och kärlek Vem är då denna mamma som tackas i titeln, undrar kanske någon? Det är Carola Landers, värdinna på Marieberg gård vid Fagervikens strand i Ingå. Hennes matlagning präglas av goda, rena, närproducerade råvaror tillredda med omsorg och kärlek. Precis som marthorna har hon alltid betonat säsongsmat och lokala råvaror i matlagningen. 12
TILLSAMMANS • 2/21
Det här har uppmärksammats också av hennes numera vuxna son, Tomas Landers, som också bor på gården med sin familj, ett stenkast från mamma Carola. Tomas Landers var den som redan för flera år sedan kläckte idén och titeln till boken. För det resterande jobbet värvade han journalisten, matskribenten och fotografen Daniela Andersson. För finansiering och allmän stödtrupp värvade han Ingå Marthaförening som också genast tände på idén. – Vi tyckte att väldigt mycket kunskap riskerar att gå förlorad om inte någon sätter den i tryck, säger Josefin Ahlgren-Spolander, ordförande för Ingå Marthaförening.
Jakt och fiske Med facit på hand blev boken ännu bättre än hon hade kunnat föreställa sig. Den är medryckande, läsvärd och informativ – och en njutning för ögat. Den bygger på
”
Ibland är det också bra att bli påmind om hur mycket fina råvaror det finns alldeles gratis i skogen och i naturen.
ett säsongstänk där familjen Landers liv på Marieberg passerar revy i takt med att årstiderna växlar. Boken inleds med vårens nyfångade sik, murkelstuvning och påskmiddag för att slutligen avrundas med julmeny, isfiske och harjakt med
tillhörande recept. Fisk och vilt utgör en stor del av menyerna i familjen där jakt och fiske alltid varit en viktig del av livet. Också bär och svamp från skogen och produkter från den egna trädgården används flitigt i matlagningen. – Här på landet är de unga kanske inte så handfallna, men ibland är det bra att bli påmind också om hur mycket fina råvaror det finns alldeles gratis i skogen och i naturen, säger Ahlgren-Spolander. Också det tänkesättet går ju hand i hand med marthafilosofin. Ingå Marthaförenings uppgift i bokprojektet var att säkerställa finansieringen för boken. Det var motigt i början, men slutligen erhöll föreningen understöd från ett flertal stiftelser. Om det blir ett överskott från försäljningen doneras det till närmatsrelaterade projekt för barn och unga i Ingå.
Beprövade recept Många av rätterna är välbekanta och beprövade av generationer tillbaka, men kanske inte så vanliga hemma hos dagens unga familjer. Vissa av recepten i boken är sådana som husmödrar på landsbygden förr i tiden lärde sig tillreda på känsla, men som kanske aldrig skrivits ner. Att få dessa recept dokumenterade är en av bokens stora förtjänster. Det finns recept som kan användas både till vardag och fest. Carola Landers har också själv en gedigen receptsamling. Tillsammans med den likaså matintresserade författaren till boken, Daniela Andersson, har hon spenderat många timmar bläddrandes bland recept vid köksbordet i det trivsamma köket i den ockragula huvudbyggnaden på Marieberg. Förutom de många kokböckerna har Carola en tjock pärm där hon under årens lopp samlat de viktigaste recepten. Den blå pärmen består av handskrivna recept
Carola Landers och Daniela Andersson (uppe t.v.) har lärt känna varandra genom att tillsammans tillreda recepten i kokboken ”Tack för maten Mamma!”. Josefin Ahlgren-Spolander (nere t.h.) är ordförande för Ingå marthaförening och stolt bakgrundsfigur till boken.
och urklipp från tidningar under årens lopp. Den är en riktig guldgruva, även om den inte når samma estetiska höjder som Tack för maten Mamma. Carola och Daniela har tillsammans tillrett alla recept som finns med i boken. För Daniela var det viktigt att varje rätt skulle läggas upp vackert och fotograferas i den rätta miljön. Serveringskärlen hittade hon i Carolas skåp – även om de inte var desamma som Carola själv brukar använda. – För mig är det viktigt att maten hålls varm, skrattar Carola. Känslan för matlagning har hon ärvt efter sin egen mamma och byggt på med kunskap och idéer från mattidningar hon prenumererat på under många års tid.
Verklighetsbaserad idyll Bilderna i boken är tagna av Daniela Andersson. – Jag räknade att vi hade nästan hundra fotograferingsdagar. Ibland kunde Tomas (Landers) ringa på kort varsel och
säga: I dag lägger vi nät, kommer du med? Då såg jag till att ordna så att jag kunde få det också på bild, skrattar Daniela Andersson. Hon ville att boken skulle få en autentisk prägel och ge en rättvis bild av året på gården samt av den naturnära, men pragmatiska livsstilen på landet. Idylliska bilder av sommarfester i solsken varvas med snabbkurs i hur man skinnar en lake, plockar en and eller tillreder älgtunga. Många av recepten innehåller trots det råvaror som går lätt att hitta i vilken mataffär som helst. Carola själv uppskattar också mat som går snabbt och lätt att göra. Hennes tankar går ofta till dagens barnfamiljer där vardagen är stressig och tiden på kort. Själv har hon alltid tillrett maten från början till slut, men minns att det inte alltid var lika populärt som i dag. – Jag minns en gång när ett av våra barn önskade sig färdigköpt mat och exotiska frukter på sin födelsedag, skrattar Carola. I dag är det ingen i familjen Landers
som frivilligt väljer fryspizza framom Carolas hemlagade mat. I Carolas frys finns alltid råvaror som förvandlas till regelrätta festmåltider när barn, barnbarn, vänner och bekanta kommer på besök. På Marieberg finns nämligen en tradition av liv och rörelse, folk kommer och går. Det ordnas jakter och tillställningar – förutom under det märkliga året då Covid-19 lyckades ta kål på en del av det roliga. Men alla vet att efter vinter kommer vår. Då blir det vårfiske, utfärder i skärgården och potatisen ska i jorden. Marthaföreningen i Ingå grundades år 1907 och hade då 21 medlemmar. Numera är medlemsantalet över hundra fördelat på fyra kretsar: Gråmarböle, Ingåknutarna, Västankvarn och Ingå Kyrkby. Föreningen ansvarar bland annat för det populära sommarevenemanget Hantverkardagen som ordnas årligen på Gammelgårdens museiområde i Ingå. TILLSAMMANS • 2/21
13
Sparris på olika vis
14
TILLSAMMANS • 2/21
Det enklaste och nästan godaste är att äta sparrisen direkt ur kastrullen med bara smör och salt! Tunna gröna sparrisar går utmärkt att äta råa som sådana eller i en sallad. Kokt sparris med hollandaisesås Gör så här: 1. Putsa sparrisändarna från mull vid behov. 2. Sparrisen kokas beroende på tjocklek 5–10 minuter. Tillsätt 1 tesked salt och 1 tesked socker i vattnet.
Hollandaisesås: • 100 g smör • 2 äggulor • 1 msk vitvinsvinäger • 1 tsk vatten • 1/2 lagerblad • 4 pepparkorn • 1 tsk citron, färskpressad • salt • svartpeppar, nymalen Gör så här: 1. Häll vitvinsvinäger och vatten samt tillsätt lagerblad och pepparkorn i en kastrull. Låt småkoka tills vätskan reducerats till hälften. Låt svalna. Vispa upp äggulorna och häll dem försiktigt i den ihopkokta vätskan. Vispa hela tiden medan du häller. 2. Smält smöret i en kastrull och låt det svalna. Tillsätt det därefter försiktigt i såsen. Låt såsen tjockna och vispa hela tiden. Smaksätt med citronsaft och krydda efter smak. Smaka av och låt såsen svalna. Servera såsen rumstempererad.
Sparrisrisotto med torkad karljohanssvamp
Stekt gös och nypotatis på bryggan
Receptet kan varieras enligt smak, lämna bort svampen eller byt ut till en annan. Använd färsk sparris eller kokt sparris som blivit över från gårdagens middag. Risotton är läckert krämig och blir fräsch med sparris.
Smörstekta färska gösfiléer är en läckerhet svår att motstå. Vi serverar den med nypotatis, kokt sparris, tomatsallad och persiljesås.
• • • • • • • • • • • •
4 dl risottoris 1 l grönsaksbuljong 2 dl vitt vin 2 schalottenlökar, finhackade 1 vitlöksklyfta, finhackad 100 g smör 7–8 sparrisar 2 dl torkad karljohanssvamp 1 dl parmesan, riven salt svartpeppar olivolja till stekning
Gör så här: 1. Blötlägg svampen. Stek lök och vitlök i olivolja snabbt (utan att de får färg) i en stekpanna med höga kanter. Tillsätt riset och fräs det ett par minuter under omrörning. 2. Häll över vinet och låt koka in under omrörning. Rör om hela tiden. 3. Tillsätt buljongen lite i taget. Häll i svampen. Låt puttra cirka 20–25 minuter. Riset är klart när det är genomkokt, men fortfarande har lite tuggmotstånd. 4. Tillsätt sparrisbitarna fem minuter innan riset är klart. Spara sparristopparna till garnering. 5. Ta stekpannan från värmen, blanda i smöret och parmesanosten. 6. Smaka av med salt och peppar, garnera med flisad parmesan och sparristoppar. Servera!
(4–5 personer)
• • • • • • • •
2–3 gösfiléer smör till stekning salt och peppar rödlök och gräslök som garnering ett knippe sparris tomat gräslök olivolja
Gör så här: 1. Salta och peppra gösfiléerna. 2. Stek dem i en stekpanna någon minut på varje sida. 3. Toppa med gräslök och tunt skuren rödlök. 4. Skär tomaten i små bitar, klipp ner färsk gräslök och ringla över olivolja. 5. Koka sparrisen några minuter i vatten med 1 tesked salt och 1 tesked socker. Klicka över lite smör. Servera genast! TIPS! Det lönar sig att rensa gösen så att du fjällar den och lämnar skinnet kvar på filéerna. Innan kryddningen skär du ett antal skåror i skinnet så att det tar åt sig av smakerna. Om du vill tillreda gösen utan skinn och ben, kan du ”byxa” filéerna, genom skära bort den vertikala benraden i filéns mittparti. Barnvänligt!
Persiljesås • • • • • • • • •
3 dl matlagningsgrädde 1 schalottenlök, finhackad 1–2 msk fiskfond 1 dl vitt vin 1 kruka persilja vitpeppar salt smör vetemjöl eller maizena till redning
Gör då här: 1. Svetta löken snabbt i smör. 2. Tillsätt grädde, fiskfond och vin. 3. Koka hastigt upp och låt såsen småkoka några minuter. 4. Avred med mjöl eller maizena. 5. Smaka av såsen. 6. Klipp ner persiljan och blanda om. TIPS! Om du har mycket örter lönar det sig att frysa in dem i små portioner, till exempel i färskfilmsplast. Förvara alla små påsar tillsammans för att hålla ordning och reda i frysboxen. Dessa portionspåsar kan sedan användas direkt i samband med matlagning under året.
TILLSAMMANS • 2/21
15
SMAKBITEN
t k s i t a Asi a k s m e av inh r o r a v å r Gyoza
Gurksallad
Med ingefära, vitlök och chili kan du skapa asiatiska rätter av inhemska råvaror. Varför inte testa Marthas läckra recept på värmande och kryddstarka asiatiska rätter redan i kväll?
T
rattkantareller, morötter, havreris, broccoli och vitkål är inhemska ingredienser du kan använda för att skapa maträtter med asiatisk touch. Grundpelarna i det asiatiska köket är kryddorna ingefära, vitlök och chili. Många tänker att det behövs en massa olika kryddor för att kocka asiatiskt, men man kan skala ner och utgå från det man har hemma. Text och foto Heidi Furu Recept Elin Enqvist
16
TILLSAMMANS • 2/21
Nudelsoppa
asiatisk meny mangolassi Mangolassi är en läskande indisk yoghurtdryck som blir en fin avslutning på en kryddstark middag.
nudelsoppa Nudelsoppa med tofu, trattkantareller och ägg.
gyoza Gyoza med griskött, svamp och grönsaker. De japanska degknytena påminner om dumplingar.
bowl-havreris Mangolassi
En lättlagad rätt som enkelt kan varieras med grönsaker i säsong eller kylskåpsfynd.
gurksallad Prova den asiatiska gurksalladen som gifter sig väl med till exempel gyoza och bowl.
Bowl med havreris
TILLSAMMANS • 2/21
17
Bowl med havreris (4 portioner) • • • • • •
Nudelsoppa med tofu, trattkantareller och ägg (4 portioner)
Buljong
Soppan
Buljong: • 200 g svamp • 1 tsk chiliflakes • 2 vitlöksklyftor • 2 cm ingefära • 2 msk soja • 1 msk sesamolja • 1 1/2 l vatten
Gör så här:
Gör så här:
1. Finriv ingefäran och vitlöken, hacka svampen i mindre bitar.
1. Koka äggen i 5 minuter och 30 sekunder och kyl ner direkt i iskallt vatten.
2. Hetta upp en kastrull med sesamolja och tillsätt ingefäran, vitlöken och chiliflakes. Låt steka någon minut utan att det bränns. Tillsätt svampen och låt steka lite till.
2. Strimla kålen och lägg i iskallt vatten för att få den riktigt krispig.
Marinerad svamp: • 150 g svamp, gärna trattkantareller • 5 msk soja • ½ röd chili • 1 vitlöksklyfta • 1 cm ingefära • 1 tsk socker • färsk koriander Nudelsoppa: • marinerad svamp • buljong • 4 portioner risnudlar • 2 kokta ägg • ca 300 g marinerad tofu • kål, gärna kinakål eller vitkål • 2 vårlökar • färsk koriander • sesamolja
18
TILLSAMMANS • 2/21
3. Häll på vatten och soja och låt koka under lock i minst en halvtimme men gärna upp mot två timmar. Sila buljongen och smaka av med salt.
Marinerad svamp Gör så här: 1. Skiva chili tunt, finriv ingefära och vitlök och blanda ihop med soja och socker. Skär svampen i mindre bitar och blanda med marinaden. Riv även ner koriander i marinaden.
3. Skär tofu i bitar och stek i sesamolja tills den får fin yta. Skiva vårlöken tunt och hacka koriandern mindre. 4. Koka nudlarna enligt förpackningen och lägg nudlarna portionsvis i skålar. 5. Häll på den varma buljongen, så att den täcker nudlarna. Skala och dela äggen, lägg på resten av ingredienserna till nudelsoppan och droppa över sesamolja. TIPS! För dem som inte gillar koriander finns det en god ersättare: persilja.
4 portioner mathavre 250 g tempeh 1 broccolihuvud 300 g frysta gröna bönor 1 morot halva receptet med gurksalladen • 3 vårlökar • chilimajonnäs Gör så här:
1. Koka mathavren enligt förpackningen. 2. Skiva tempeh och stek i olja tills den har fin stekyta. 3. Stek broccoli och bönor tills de blivit mjukare men ännu håller kvar sin krispighet. 4. Skala moroten och använd också skalaren för att hyvla moroten till tunna band, låt stå i iskallt vatten för att få moroten ännu krispigare. 5. Skiva vårlöken tunt och gör enligt receptet en halv sats gurksallad. Ringla över chilimajonnäsen. 6. Här kan man antingen lägga fram allting i olika skålar på bordet och göra en liten buffé eller lägga upp färdiga portioner före servering.
Mangolassi (2 stora glas eller 4 små) • 250 g mango • 5 dl yoghurt • 2 msk honung Gör så här:
Gyoza med griskött, svamp och grönsaker (cirka 40) Dippsås: • 1,5 dl soja • 1 msk sesamolja • 2 krm chiliflakes • 1 vårlök • koriander Deg: • 500 g vetemjöl special • 2,75 dl kokande vatten Fyllning: • 400 g köttfärs av gris • 100 g vitkål • 3 vitlöksklyftor • 3 cm färsk ingefära • 3 vårlökar • 100 g svamp • 1 röd chili • 1/2 dl japansk soja • 1 msk sesamolja • 1 tsk peppar (vit eller svart) • 1 tsk salt
Gyoza Gör så här: 1. Dela degen i 40 bitar och täck bitarna med en fuktig kökshandduk. 2. Ta en degbit och kavla ut den så rund och tunn som möjligt.
3. Lägg en sked av fyllningen i mitten och fukta den övre halvan av degkanten med kallt vatten. Vik ihop degen till en halvcirkel, tryck till endast i mitten av kanten så att degen fortfarande är öppen mot skarvarna. Börja från den just tilltryckta mitten och vik små veck med degen mot mitten av gyozan och jobba dig utåt tills degen tar slut. 4. Lägg gyozan på ett bakplåtspapper för att undvika att den fastnar i bänken medan resten görs. 5. Hetta upp en stekpanna med sesamolja och stek högst 10 gyoza åt gången. Stek dem i cirka 7 minuter tills de har fin stekyta och lägg därefter i 1,5 dl vatten och täck med lock. 6. Ånga dem i ytterligare 7 minuter och ta därefter bort locket. 7. Låt vattnet koka bort och när pannan är torr tillsätt 1 msk sesamolja. Flytta runt dumplingarna så att de inte fastnar i stekpannan. Låt steka tills de har en krispig yta.
Dippsås Gör så här: 1. Finhacka vårlöken och koriandern. Blanda ihop dippsåsen och portionera upp i 4 små skålar.
1. Mixa ihop alla ingredienser med stavmixer. Späd eventuellt ut med lite mjölk eller vatten om det blev för tjock konsistens.
Asiatisk gurksallad
Deg
(4 portioner)
Gör så här:
• • • • • • •
2. Blanda mjölet med vatten och rör om med en träslev. När det svalnat så pass mycket att man kan knåda degen ska den knådas i 10 minuter för hand eller 5 minuter i maskin. 3. Täck degen med en fuktig kökshandduk i en kvart och knåda den sedan till en jämn och fin degklump. Täck degen igen och låt stå i minst 30 minuter innan den kavlas ut.
Fyllning
3 msk japansk soja 1 tsk chiliflakes 2 tsk sesamolja 2 tsk vinäger 1 tsk socker 1 vårlök 1 gurka
Gör så här: 1. Skiva vårlöken tunt, blanda ihop marinaden. Skär gurkan i stavar och blanda med marinaden. Låt stå en kvart innan servering. Det passar också bra med koriander i salladen.
Gör så här: 4. Finriv vitlök och ingefära, hacka vårlöken, svampen och chilin smått och riv vitkålen. Rör ihop allting med köttfärsen. Blanda ner soja, sesamolja, salt och peppar. Låt stå en kvart i kylen.
TILLSAMMANS • 2/21
19
INTERVJ U
Låt det goda samtalet blomstra! Sårbarhet, resiliens, andlighet, kärlek och gemenskap. Aktörer i det åländska hållbarhetsforumet Bärkraft vill tänja på de hittills ganska styva ramarna för en politisk och samhällelig omställning – genom det ”goda samtalet”. Text Anna Karlsson Foto Heidi Hendersson
D
et kan kännas väldigt privat. Det säger Petra Granholm, en av nyckelpersonerna i det åländska hållbarhetsnätverket Bärkraft. Hon sätter sig ner vid det maffiga träbordet i Bärkrafts lokaler. Utanför fönstret skymtar Östersjön och ett gnistrande, snöigt Mariehamn. Nätverkets huvudsekreterare Micke Larsson kommer in med tevatten och Petra väljer en påse att lägga i koppen och kikar ut genom fönstret. Det som känns privat är temat för denna pratstund. Inre hållbarhet, resiliens, och kanske till och med andlighet. – Men jag vill lyfta upp det här till det kollektiva samtalet, säger Petra och tittar på Micke.
Naturliga färger Tillsammans här i lokalen inredd med second hand-fynd och målad i naturliga färger, har duon ofta samtal om just detta. Ibland efter sin gemensamma meditation. – Andlighet, kärlek. Sådant som ibland och i vissa sammanhang känns som tabuord. Sådant som upplevs flummigt eller abstrakt, säger Granholm med eftertryck. Vetenskapen har blivit facklan för den nya gröna vågen, den som skanderar utsläppssiffror, procenttal och kvantifierbara klimatmål som sina slagord. Det är inget dåligt med det, vetenskapen har hjälpt till att belysa vår tids stora planetära utmaningar, från klimatkatastrofen till biodiversitetskollapsen. Men någonstans i det instrumentella, bland siffror och ångest försöker man inom Bärkraft komma närmare pusselbiten som verkar fattas. 20
TILLSAMMANS • 2/21
Micke Larsson och Petra Granholm är två av nyckelaktörerna i det åländska nätverket Bärkraft.
– Jag kallar det villkorslös kärlek, och ser det mer som ett tillstånd än som en känsla, säger Granholm. Micke ler lite, inte obekvämt, men eftertänksamt. – Jag har en tröskel inombords när det kommer till att prata om det privata, en mänsklig skyddsmekanism. Men när jag kliver över den, väntar något vackert på andra sidan.
Öppen inbjudan För dessa två aktivister finns både den villkorslösa kärleken och klivet över tröskeln inbäddat i Ålands vision ”Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar.” Ett numera bevingat citat
på Åland som föddes ur den gräsrotsrörelse som växte upp i myllan av Ålands lagtings beslut 2014 om att skapa ett hållbart samhälle till 2051. Med en öppen inbjudan till ålänningarna samlade man ihop 250 personer för ett stormöte där man tillsammans fick formulera sin vision av ett hållbart Åland. En ganska pionjärartad satsning för ett litet samhälle som Åland. Sedan den där dagen, det mötet, har Bärkraft växt sig till ett stort och etablerat nätverk med tentakler ut i näringslivet, tredje sektorn, politiken och lokalsamhället. En utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland är framtagen med
Vem? Petra Granholm Ålder: 38 år. Familj: Maken Páll Eiríkur och barnen Elvar och Sindri. Bor: I Jomala på Åland. Gör: Arbetar med fredsfrågor och medling samt engagerar mig i Ålands bärkraftssatsning. Bok jag gillar: Kan ärligt sagt talat inte välja en. Inspirerar mig: Kunskap, dans, hav, skog, eld, stillhet och djup kontakt. Hållbarhet för mig: Insikt, närvaro, regeneration.
Micke Larsson Ålder: 44 år. Familj: Livskamraten Lina och barnen Siena, Tellus och Lava. Bor: I Mariehamn på Åland. Gör: Huvudsekreterare i nätverket bärkraft.ax. Bok jag gillar: Dorian Grays porträtt av Oscar Wilde. Inspirerar mig: Människor som är duktiga på att lyssna. Hållbarhet för mig: Förundran, förnöjsamhet, försoning och förtröstan.
konkreta mål och färdplaner för hur man vill styra den åländska utvecklingen. – Den är vår ledstjärna, säger Micke. Enligt Petra är den en påminnelse om att först lyssna inåt. En påminnelse som hon lyfte fram i senaste statusrapport, det dokument som ska följa upp målsättningarna för förändringarna. Måhända är detta första gången som inre beredskap och resiliens omnämns i ett officiellt regeringsdokument.
Villkorslös kärlek Petra har själv tampats med det hon som kallar ”hypermedvetenhet”. – Att vara tvungen göra allt rätt. Ett
sådant tänk leder ofta till stress och ångest, även om det gäller miljömässigt bra saker. Men den villkorslösa kärleken innefattar också en själv. Många aktivister och miljöivrare kämpar ofta med ett hjälte-komplex där man känner att man måste rädda världen. – Men behöver världen räddas? frågar Micke och belyser hur det tänkesättet också skiljer oss från resten av världen, både andra människor och naturen. För Micke och Petra har ingångsporten till att tackla dessa otroligt svåra frågor varit ”det goda samtalet”. – I samtalet speglar vi oss i varandra. Det finns också något villkorslöst och
vackert i att lyssna på någon annan på djupet, säger Petra.
Själens odling Bägge märker att det finns ett behov och sug hos människor efter sådant som känns autentiskt, djupt och innerligt. – I ett alltmer sekulariserat samhälle tror jag att behovet av andlighet är större än någonsin, säger Petra. Micke benämner gärna andlighet som ”själens odling”. För en bra odling behövs alla rätta förutsättningar. När en planta mår dåligt behöver det inte vara de yttre, synliga faktorerna som är boven, utan kanske något djupt nere i rötterna. TILLSAMMANS • 2/21
21
För Petra Granholm och Micke Larsson har ingångsporten till att tackla svåra hållbarhetsfrågor varit det goda samtalet. De sitter ofta i Mickes arbetsrum och diskuterar.
Och där någonstans i myllan kan vi alla mötas, tror Petra och Micke. – Det handlar om att vi har gemensamma känslor och behov, trots polariserade samhällen på ytan säger Petra. Liksom med odling krävs det tid och tålamod. – Inom Bärkraft finns det rum för långsiktighet och ödmjukhet, säger Micke. För att lösa klimatkrisen finns inga snabba åtgärder. – Vi behöver lyssna till dem som investerat i ohållbara verksamheter för att hitta en lagom takt på utfasningen av mänsklig aktivitet som är ohållbar.
Här och nu Till det ohållbara hör inte bara fossila bränslen och skövling av naturen, utan också tankemönster och världsuppfattningar. – Vi behöver inse att människan inte är skapelsens krona ..., inleder Micke. – ... och att allt är förgängligt, fortsätter Petra. Det ger oss motivet att leva här och nu, samtidigt som vi planerar för 22
TILLSAMMANS • 2/21
framtiden. Kontraster skapar skärpa och därför är döden också viktig. Från hållbarhet till döden. Det kan te sig som ett långt och makabert hopp. Men det visar på innebörden av ett holistiskt tänkande. Dödlighet är sårbarhet. Och just sårbarheten ser de bägge som en nyckel för den långsamt smygande
hållbarhetsrevolutionen de förnimmer djupt inom sig. – Ålands vision om att alla kan blomstra handlar om en kulturförändring, det kommer inte riskfritt. Den inre och kollektiva resan handlar om att våga vara trygg i att visa sig sårbar, säger Petra Granholm avslutningsvis.
Fakta om ... Nätverket Bärkraft Ålands lagting beslutade 2014 enhälligt att det åländska samhället ska utvecklas inom hållbarhetens ramar senast 2051. För att stödja arbetet med den åländska utvecklings- och hållbarhetsstrategin finns nätverket bärkraft.ax. Nätverket bidrar med långsiktighet, förankring och vitalitet till det samhällsgemensamma utvecklings- och hållbarhetsarbetet. Bärkraft.ax är öppet för aktörer i alla samhällssektorer och alla människor som aktivt vill bidra till ett bärkraftigt och hållbart Åland. Samverkansformerna i och kring bärkraft.ax är transparenta och i ständig utveckling. Det är deltagarna, såväl individer som medaktörer, som löpande ger och omformar nätverkets innehåll.
MILJÖTIPSET
Så lockar du pollinerare till din trädgård Snart infaller den tiden på året när det börjar klia i de gröna fingrarna och man ser framför sig de vackra blommorna som ger glädje och färg under sommaren. Kanske det skulle vara skäl att i år tänka ett steg längre, inte endast på din egen ögonfröjd i rabatten eller på balkongen, utan även på andras glädje och välmående. För delad glädje är som känt dubbel glädje. Text Anita Storm, ekologirådgivare Foto Johanna Granlund
P
ollineringen är en förutsättning för växternas befruktning. För att pollineringen ska äga rum behöver pollenkornen, som innehåller fröväxternas hanliga könsceller, ta sig från en växt till en annan. Med pollinering menas själva överföringen av pollen från en blommas ståndare (hanliga organ) till pistillens märke (honligt organ). För att en befruktning ska äga rum krävs också att pollenkornet växer ut och bildar en pollenslang. Pollenslangen växer ner genom märket till äggen och möjliggör föreningen mellan de hanliga och honliga generna. Nektar är en sockerhaltig vätska som finns hos de flesta växter, oftast i blommorna. Nektarn består av olika sockerarter, främst rör-, frukt- och druvsocker. Vanligtvis ligger sockerkoncentrationen kring 25 procent. Nektar kallas ibland lämpligt nog för ”honungsvatten” eller ”honungssaft”. Skapa en blomningsorgie från vår till höst, krokus och violer på våren, nävor på sommaren. En härlig kruka med blommande blommor, taklök, temynta och röd solhatt ger mycket glädje till humlor och bin. Många kryddväxter har mycket nektar, därför är det bra att odla kryddor på land eller i kruka på balkongen, till exempel gräslök, timjan, rosmarin, då har både du och pollinerarna nytta av örten.
I trädgården Välj ut den del av gräsmattan eller trädgården där du kan tänka dig att låta blir att klippa gräs och i stället låta växterna TILLSAMMANS • 2/21
23
Växter som pollinerarna gillar Anisisop (Agastache) Astrar (Aster) Bergenia (Bergenia) Bolltistel (Echinops) Dagögon (Heliopsis) Gullris (Solidago) Hampflockel (Eupatorium) Hebe (Hebe) Humleblomster (Geum) Höstanemon (Anemone hupehensis) Höstöga (Coreopsis verticillata) Fackelblomster (Lythrum) Fingerörter (Potentilla) Flicköga (Coreopsis grandiflora) Isop (Hyssopus) Kokardblomster (Gaillardia) Klockor (Campanula) Kärleksört (Sedum)
blomstra vilt. Platsen ska vara i sol- eller söderläge och gärna i skydd för vinden. Vindskyddet kan utgöras av ett staket, en vägg eller några buskar, till exempel vinbär eller syren. Där kan du så blommor som är kända för att dra till sig insekter, till exempel rödklöver eller ringblomma. Inrätta ett stenparti med lite grus på solig plats för att locka solitära bin och andra steklar. Se gärna till att det finns grunda vattensamlingar och kanske en övervintringsplats. På samma sätt kan du tänka i miniatyr för din balkong, välj ut växter som blommar under hela sommarhalvåret och tänk på växtföljden. Brännässlan är inte enbart bra för oss människor, den är också värdväxt för drygt femtio olika fjärilsarter, såsom amiral- och nässelfjäril samt påfågelöga, därför lönar det sig att ha nässlor i anslutning till rabatten. Om du vill dra nytta av dina växter annat än som ögonfröjd går det bra att välja bland kryddörter, många av dem har mycket nektar, till exempel gräslök, timjan, lavendel, rosmarin och salvia. De passar även för balkongen eller terrassen i kruka om man inte har en trädgård att tillgå. De insekter som vaknar tidigt på våren är fjärilar, bin och humlor och de behöver mat. Lökar av krokus, våriris, snödroppar, och vårlök kan planteras ur för att ge mat åt dessa. 24
TILLSAMMANS • 2/21
Sälg och vide blommar tidigt på våren och ger nektar och pollen till flugor, humlor, fjärilar och bin.
Humlor och bin En blomma som återfinns vid många torp och äldre trädgårdar är akleja som är lättodlad och gillas av fjärilar, bin och humlor. När den blommat ut äts fröna av fåglar. Honungsbin gillar gräslöken, eftersom dess blommor ger mycket nektar. Har du större områden som är tillgängliga – så klöver, för vad är finare än en
bädd av vitklöver? Timjan bildar stora mattor och doftar gott när de blommar, backtimjan lockar till sig olika sorters humlor. Både backtimjan och kryddtimjan gillas av humlor och bin. Höstens blommor är fetbladsväxten kärleksört som även går bra att äta i sallad. Även vilda växter som till exempel rölleka blommar länge under hösten och ger bra med mat till insekter. Röllekan trivs väl i karga delar av stenpartiet, liksom även kärleksörten. Ljungen kan bli ett fint inslag bland stenarna.
5 smartha tips på vägen Använd inga gifter i din odling. De har negativ inverkan på insekter och din närmiljö. Det mest miljövänliga är att mekaniskt plocka bort ogräset. Låt blommorna blomma, till exempel klöver, maskros och andra vilda blommor, lämna åtminstone små öar till pollinerarna. Plantera växter för pollinerare. Se till att det finns växter som blommar från tidig vår till sen höst – skapa ett middagsbord för hela säsongen. Sälg, kastanj, körsbär, äpple och päron har stora mängder nektar samt pollen till bin och andra insekter. Alla behöver vatten, skapa ett vattenhål. Använd din fantasi och fixa till exempel en vattensamling med mossiga stenar. Fyllda blommor som är förädlade för sin blomsterprakt har ofta förlorat sitt pollen och sin nektar och är därmed helt odugliga för bin och andra pollinerare. Det gäller till exempel fyllda dahlior, hortensior och rosor.
FRÅGA EXPERTEN
Har du frågor om kost och näring eller hushåll? Skriv till Marthaförbundets t.f. hushållsrådgivare Toni Rautakoski på e-postadress: toni.rautakoski@martha.fi. Svaren publiceras i Martha och på förbundets hemsida www.martha.fi.
Mat för det lilla hushållet – hushållsrådgivaren tipsar 6 hållbara och ekonomiska mattips Hur kan du som ensamboende tänka hållbart och ekonomiskt kring mat – här får du bästa tipsen! 1. Handla så mycket som möjligt i lösvikt, då kan du köpa precis så mycket som du själv behöver. Detta gäller speciellt grönsaker och frukt, men tänk också på att köpa i lösvikt vid kött- och fiskdisken. Även om kilopriset antagligen är något högre än för färdigpackade produkter, så gagnar prisskillnaden dig inte, ifall halva paketet far illa innan du använder det. 2. Ta förpackningsstorleken i beaktande redan när du gör upp inköpslistan. Vissa råvaror finns som sagt tillgängliga i bara en storlek, så fundera vad du kommer att göra med resten av varan redan innan du köper den. Få av oss orkar äta samma mat många dagar i rad, så om du vet att du ska laga ugnsrostade rotsaker med gösfilé ett par dagar, kanske du kan utnyttja samma basingredienser till att laga fiskbiffar med rotmos de två följande dagarna.
A
llt fler finländare bor ensamma. Enligt Statistikcentralen är över en miljon finländare ensamboende i dagens läge, en siffra som har fördubblats under de senaste trettio åren, och som alltjämt stiger. Därför känns det något besynnerligt att de flesta livsmedel fortfarande packas i storlekar mera anpassade för par och familjer än för singelhushållen. Få förpackningar är designade för bara en person, vilket syns i allt från bröd och kött till glass och ost. Det är troligen en bidragande orsak till att unga singelkvinnor är de som ger upphov till den största mängden matavfall i hemmet. Text Toni Rautakoski
3. Satsa på torrvaror såsom mjöl, linser, bönor, pasta, konserver och knäckebröd. Allt sådant som går lätt att portionera enligt eget behov, och eftersom du inte direkt behöver oroa dig över bäst före-datumen, kan du bra köpa dem i bulk. Dessutom blir det lätt att skapa variation i maten, genom att till exempel äta gårdagens tomatsås med korngryn i stället för med pasta, eller genom att fylla på salladsresterna med en portion couscous. 4. Baka själv. Ingen människa hinner ensam äta en halv kilos limpa innan den börjar torka. Så baka brödet eller semlorna själv. Och kalljäser du degen i kylskåpet över natten kräver det knappt något arbete alls. Lägg de nygräddade semlorna i frysen, så kan du enkelt plocka ut och värma dem på egna villkor. 5. Frysen, frysen, frysen. Om du märker att du inte hinner äta upp maten (eller bara blivit trött på den), packa ner den i frysen. På samma vis kan du också förvara många grönsaker, frukter och bär. Portionera bara upp dem i förväg, så kan du plocka ut en lämplig mängd för dina soppor, såser eller smoothies när du behöver. 6. För övrigt gäller samma regler som för alla andra hushåll: köp bara sådant som du säkert använder, planera dina inköp i förväg, använd alla rester innan du köper nytt och gå aldrig och handla när du är hungrig.
TILLSAMMANS • 2/21
25
A K T U E L LT
Kläddesignern som talar sig varm för hållbara kläder Rinna Saramäki studerade kläddesign och kunde ha blivit designer, men tyckte att världen redan var full av kläder. Det som däremot saknades var information, en brist som hon vill korrigera. Hon tror att hållbar klädkonsumtion har en mycket ljus framtid. Text Susanne Salin Foto Jonne Räsänen/Otava, Sami Lamberg
E
nligt kläddesignern Rinna Saramäki handlar hållbar klädkonsumtion kort och gott om att ta hänsyn till människor och miljö. Ofta påstås det att produktionen borde fås tillbaka från u-länderna till Europa eller till Finland. Att köpa inhemskt främjar naturligtvis den inhemska sysselsättningen och man kan vara säker på att det inte funnits människorättsproblem då kläderna har sytts. Men att få massproduktion tillbaka till Finland är knappast möjligt eller idealiskt. Och då skulle alla jobb försvinna från u-länderna. Det viktiga är inte att få produktionen tillbaka till Finland, utan att arbetsförhållandena ska bli bättre och mera mänskliga. – Dyrt är inte alltid bra, men det billigaste är alltid dåligt. Får du ett plagg för en struntsumma betyder det att någon annan har fått betala priset, blivit utnyttjad, ofta i eländiga förhållanden med usel lön. Ett billigt plagg kan inte vara etiskt eller av hög kvalitet, säger Rinna Saramäki. Miljövänlighet handlar om val av kemikalier som används vid beredning, blekning och färgning. Klädindustrin står för stora klimatutsläpp, för att begränsa klimatförändringen är det viktigt att tänka igenom sin garderob. 26
TILLSAMMANS • 2/21
Kreativ hållbarhet Rinna Saramäki halkade in i klädbranschen då hon blev trött på datorskärmen och på sitt arbete inom det multimediala, hon ville arbeta mera konkret, med fysiska material. Därför sökte hon sig till designerutbildningen vid Konstindustriella högskolan. På den tiden disku-
ger verktyg att främja hållbar utveckling inom design med ekonomins hjälp. På 90-talet var diskussionen om hållbar klädproduktion marginell, vändpunkten kom då över tusen personer omkom när en klädfabrik kollapsade i Bangladesh år 2013. Just då skedde inte så mycket, men diskussionen växte fram och blev mainstream.
”
Stort intresse För många är Saramäki bekant genom böckerna hon skrivit om kläder och hållbar konsumtion. Böckerna har i sin tur lockat folk till kurserna hon håller på bibliotek, skolor och medborgarinstitut. – Kunskapsnivån hos folk är faktiskt rätt låg, men det finns ett stort intresse för att lära sig mer. En rätt vanlig tanke är att man kan köpa högvis med kläder bara man sedan för dem till en loppmarknad. Men då handlar det inte längre om hållbar konsumtion, trots att återvinning enligt Saramäki visserligen är det hållbaraste sättet att handla kläder. Hennes egen garderob består i hög grad av fynd från loppmarknader och liknande återvinningsställen. – Där kan man göra verkliga fynd. Hitta kläder av hög kvalitet och fina naturmaterial jättebilligt, säger hon ivrigt. Ett kvalitetsplagg främjar hållbar konsumtion för att det håller länge.
Det är viktigt med måttlighet, men en måttlig mängd kräver bra kvalitet.
terades miljöfrågor inte särskilt mycket under utbildningen och Rinna kände att hon inte som kläddesigner ville bidra till ännu mera kläder, i stället valde hon att lägga fokus på hållbar utveckling och klädkonsumtion, med kurser, böcker och annat skrivande. För några år sedan började hon åter studera, på en masterutbildning i kreativ hållbarhet vid Aalto-universitetet. – Det jag studerar i dag är vad jag hade velat från början. Den här utbildningen
– Då man är ung och söker sin egen stil har man lust att handla mycket. En vecka kanske man vill klä sig svart och minimalistiskt för att nästa vecka ha allt i fuchsia. Då är det bra om man handlar second hand, i affär eller på nätet, tipsar kläddesignern och utbildaren Rinna Saramäki.
TILLSAMMANS • 2/21
27
Vem? Rinna Saramäki Ålder: 41 år. Bor: I Kronohagen i Helsingfors. Familj: Maken och en tioårig dotter. Arbetar som: Utbildare, facklitterär författare och skribent. Examen: Kläddesign vid Konstindustriella högskolan. Aktuella studier: Masterstudier i kreativ hållbarhet (Creative Sustainability) vid Aalto-universitetet, håller på med sin pro gradu. Har bland annat skrivit: Hyvän mielen vaatekaappi (2014), 250 ilmastotekoa, joilla pelastat maailman (2020). Gillar: Textilier och tyger av hög kvalitet, välgjorda vintagekläder. Och att plocka svamp. Gillar inte: Kläder av dålig kvalitet som förstörs i första tvätten. Favorit i garderoben: En svart scarf i yllesilke-blandning från tiden som utbyteselev i Japan 2007. Ett idealplagg som passar till alla tillfällen och stilar, värmer på vintern och är sval på sommaren. Börjar bli utnött.
Därför behöver det inte heller vara dyrare på lång sikt, dessutom går det att sälja vidare. Det mest hållbara plagget är det du redan har, sköter du det ordentligt förlänger du dess livstid ännu mer, samtidigt som det hålls snyggt. Det här gäller förstås också skor. – Men det viktigaste är faktiskt inte att man cirkulerar kläder, utan att man köper så lite som möjligt, betonar Saramäki. Det är viktigt med måttlighet, men en måttlig mängd kräver bra kvalitet. Behöver man köpa nytt ska behovet vara verkligt. Därför lönar det sig att hålla inne med köplusten i allmänhet och på rea i synnerhet. Annars är det lätt hänt att man impulsköper en massa onödiga plagg. I boken 250 ilmastotekoa, joilla pelastat maailman (ung. Du kan rädda världen med 250 miljögärningar) från 2020 uppmanar Saramäki bland annat till att föra bok över kläder man köper. Själv har hon gjort det länge, och i början var överraskningen stor över hur mycket det 28
TILLSAMMANS • 2/21
blev. Hon beslöt sig för en övre gräns på tusen euro per år, och i det ingår skor, skomakare och kemtvätt. Till saken hör att det gick ungefär lika mycket pengar då hon köpte billiga reakläder av sämre kvalitet som det gör i dag, då hon satsar på kvalitet. Hon köper det hon vill ha och är nöjd. – Det är viktigt att trivas i sina kläder. Med dem kan man påverka sitt sinne och humör. Tycker man om sina kläder mår man också bra själv.
I en nyckelroll Konsumenten är i en nyckelroll då det gäller hållbar klädkonsumtion, men att ha koll på vilka material och processer som är hållbara tycker Saramäki inte att är konsumentens, utan klädfirmornas sak. Men en aktiv konsument kan ta kontakt med firmorna och fråga. Tidigare fanns tanken att det inte angår klädfirmorna vad som händer i fabrikerna. Numera är situationen en annan och alla vill visa att de bryr sig om hur kläderna blir till.
Hur kan en kläddesigner främja hållbar klädproduktion? – För att kunna göra miljövänliga beslut på hög nivå ska en designer ha en klar uppfattning om hur tyger behandlas och produceras och om hur kläderna görs. Det här ingår numera i utbildningen. På det hela taget tror Rinna Saramäki på en positiv utveckling inom klädbranschen. En övergripande EU-strategi för textilier är under arbete, vilket också kommer att påverka Finland. – Vi måste arbeta för saken, men det är realistiskt att tänka sig att kläder som producerats på ett ohållbart sätt inte längre finns om sisådär tjugo år, säger hon. Aprilveckan 19–25.4.2021, som kulminerar i årsdagen för den tragiska textilfabriksolyckan i Bangladesh år 2013, utmanar vi dig att agera ansvarsfullt och minska textilavfallet. Det gör vi via kampanjen Nya garderoben som syns i sociala medier. Dela gärna inläggen vidare och hashtagga med #nyagarderoben, #hållbarstil.
BILJETTSLÄPP 15 APRIL URPREMIÄR 18 SEPTEMBER
TILLSAMMANS • 2/21
29
AK TIVA MARTHOR
Konsten att reparera kläder så att det syns Trenden i dag är inte att reparera så fint och så osynligt som möjligt, nej, nu ska det synas att du har lappat och lagat. Ett lappat plagg är inte längre något som du döljer eller skäms för. Text och foto Camilla Hautala
För att dölja ett hål kan du göra flera hål och åstadkomma en dekorativ lövslinga.
D
et sägs att det miljömässigt mest hållbara plagget är det du redan har i din garderob. Att regelbundet underhålla sina plagg är ett enkelt sätt att utöva slow fashion. Alla kan göra det, säger textilkonstnären Katrina Rodabaugh, kan du knyta ett par skor kan du lära dig att reparera kläder. Du behöver bara nål, tråd och lite tålamod. Så kallad visible mending handlar om att laga kläder så att lagningarna syns. Uppkomna hål kan döljas bakom lappar 30
TILLSAMMANS • 2/21
och applikationer, eller gärna framhävas med synliga stygn och färgglada tygbitar. Vardagens slitna detaljer är vackra och visar på plaggets historia. Se det därför som en utmaning att inte slänga bort ett trasigt plagg, utan att i stället ge det ett nytt liv. Det gäller bara att vara lite kreativ och, framför allt, ha lite kul. Du kommer att då märka att det finns en stor tillfredsställelse i att lappa och laga. Grundtekniken är enkel, du kan sy för hand eller med maskin, eller rent av använda textillim.
LÄSTIPS! Kerstin Neumüller: Lappat och lagat, Natur & Kultur 2018. Katarina Evans och Katarina Brieditis: Lappa och Stoppa och Ändra, Hemslöjdens förlag 2019. Katrina Rodabaugh: Mending Matters – stitch, patch and repair, Abrams 2018. Arounna Khounnoraj: Visible Mending, Quadrille Publishing 2020.
Berit Bragge (t.h.), inspiratör på Åbolandsmarthornas stickläger på Labbnäs, dukade upp ett helt bord med reparationsidéer och -tekniker. Carina Stenfors och Eivor Österlund begrundade utbudet medan Eeva Joutsenlahti, i bakgrunden, valde bland tygbitar och garner.
Det behöver inte alltid vara ett hål, här har Anna Granberg täckt över en besvärlig fläck med nåltovade blommor.
Katrina Rodabaughs bästa lagningstips Det enklaste är att laga ett plagg med en lapp som sys fast på insidan eller på utsidan av plagget. Lappen ska vara ordentligt större än hålet du lagar, annars repar tyget upp sig och lagningen brister. Använd alltid en lapp i lika tjockt tyg som plagget du lagar. Om du vill använda ett tunnare mönstrat tyg för dekoration kan du använda dubbla lappar. Du kan välja vilken nål och tråd som helst, men anpassa tråden efter plagget du lagar. Vill du investera lite mera i ditt lagnings-kit, satsa på en vass sax och en fingerborg samt eventuellt sashikonålar och sashikogarn eller brodergarn.
Att lappa och laga – en trend i tiden Att lappa och laga är en ny och intressant trend. Åbolandsmarthorna hade lappning och stoppning som tema på sin inspirationskurs under det senaste sticklägret på Labbnäs. Hantverksförbundet Taito har valt konsten att lappa och laga till årets hantverksteknik 2021. Förbundets verksamhetsledare Minna Hyytiäinen konstaterar att lappning och lagning är ett hantverksfenomen som är på uppgång runt om i världen. Hon uppmanar även varje finländare att reparera åtminstone en produkt i år – då kan över fem miljoner saker få en förlängd livstid!
Den röda julkjolen hade många små malhål som fixades med små vita broderade blommor.
TILLSAMMANS • 2/21
31
Lappa och stoppa – så gör du dina lagningar
Jeans som har lagats med den japanska tekniken sashiko. Googla gärna ”sashiko”, så hittar du många bra beskrivningar och inspirerande mönster.
1. Med stoppsöm
2. Med tråckelstygn
3. Med broderistygn
Det som de flesta tänker på när det gäller att lappa och laga är den gamla konsten att stoppa strumpor. Där “väver” du ihop ett hål genom att bygga upp ett galler av trådar, varannan över och varannan under. Mönstret påminner om korgflätning. Med stoppsöm går det även att reparera annat. Med tunt garn i en avvikande färg kan lappningen bli dekorativ till exempel på favorit-t-tröjan som har fått hål. Du kan också laga stickade plagg genom att sy maskstygn, genom att virka ihop hål eller genom att helt enkelt klippa bort det trasiga och sticka en helt ny del. Klipp, plocka upp nya maskor och sticka sedan en ny fot till yllesockan eller en ny mudd till tröjan.
Det stygn som ofta används inom visible mending är förstygn (tråckelstygn), där nålen förs upp och ner genom tyget. Det är enkelt, det går snabbt och det går lätt att få fram olika spännande effekter. Vanligtvis strävar man efter att få alla stygn lika långa, både på fram- och baksidan, men det är inte alls nödvändigt. I Japan har man länge använt sig av förstygn för att reparera och sammanfoga två utslitna plagg. Där kal�las tekniken sashiko som betyder ”små hugg”. Traditionellt används vit tråd på blått tyg och därför passar den speciellt bra på jeanstyg. Stygnen ska likna små utströdda riskorn och de kan sys i vackra geometriska mönster. Sashiko är speciellt använbar för att sammanfoga lager av tyg eller förstärka tunnslitna delar.
Du kan också göra lagningen till ett riktigt blickfång genom att använda dig av hela broderispektret, till exempel korsstygn, kedjesöm, franska knutar, plattsöm, engelska hål eller stjälkstygn. Ett hål eller en fläck behöver inte alltid döljas, det kan omskapas till något dekorativt. Creative mending är också ett sätt att reparera så det syns, men där tar man steget ännu längre. Då ser man hålet eller revan som utgångspunkt för att förändra hela plagget.
32
TILLSAMMANS • 2/21
N Y M E D A R B E TA R E
Potatis och brödbak är specialiteterna för Marthaförbundets nya hushållsrådgivare Toni Rautakoski är en snart utexaminerad hushållslärare som tidigare arbetat som bagare. I början av februari kom han till Marthaförbundet som vikarie för hushållsrådgivaren Sandra Mellberg. Text Heidi Furu Foto Matilda Hakala
Vem? Toni Rautakoski Ålder: Jag fyller 30 i år och firar alltså samma jubileum som den finlandssvenska matkulturdagen. Bor: I Alphyddan i Helsingfors. Familj: Fru. Läser just nu: Läser mycket science fiction, gillar särskilt Philip K. Dick, vars böcker ofta baseras på konspirationsteorier. Hemlig svaghet: Choklad (men det är nog ingen hemlighet).
Berätta om dig själv – vem är du, Toni? – Jag är 29 år och blir snart färdig med min utbildning till hushållslärare. I min avhandling som är på slutrakan har jag studerat hur unga män anser att klimatdebatten påverkar deras matval. Resultatet jag kommer till är att det inte räcker med fakta, utan det behöver finnas vilja att ändra på matvanorna. Vad har du tidigare jobbat med? – Tidigare har jag jobbat som bagare och bakat bröd på bland annat Fazer. Jag har också hållit kurser på Arbis.
Vad kommer du att jobba med på förbundet? – Jag kommer att jobba inom projektet Hantera vardagen med att öka vardagskompetensen hos sådana grupper som annars riskerar utslagning, såsom arbetslösa, personer med psykiska utmaningar, nyfinländare, personer med funktionsvariation och barnfamiljer. Jag kommer också att hålla kurser och föreläsningar för marthor på fältet och för allmänheten. Dessutom ska jag skriva artiklar för tidskriften Martha och producera videor och material för sajten martha.fi och Marthaförbundets kanaler på sociala medier.
Varför sökte du dig till Marthaförbundet? – Min fru råkade se det här jobbet och det lät bra som mitt första egentliga jobb som hushållslärare.
Finns det någon särskild fråga du brinner extra mycket för? – Jämlikhet och mångfald ligger mig nära hjärtat, liksom klimatsmarta val.
Vilka klimatsmarta val har du gjort i din egen vardag? – Jag äter mest vegetariskt själv och har sänkt inomhustemperaturen till knappa 20 grader. Jag bor i stan och åker kollektivt, och konsumerar återhållsamt och med eftertanke. I vilka frågor kan marthorna kontakta dig? – Om ni har frågor om att baka bröd ska ni ringa mig! Jag kan också ge tips då det gäller att laga mat, särskilt vegetarisk mat. Just nu kan jag tipsa om att frossa i blinier. Potatis är min favoritingrediens, och den bok jag gillar bäst är en kokbok som fokuserar på potatis. Jag försöker använda potatis i alla tänkbara rätter, till mina favoriter hör en sockerkaka med potatismos i.
AK TIVA MARTHOR
Här bygger vi goda martharelationer Hur får man nya medlemmar och dessutom behåller dem år efter år? Sara Snickars och Ann Carlsson diskuterar gemenskap, inkludering och medlemsstrategier. Bjud in alla du känner, låt folk vara med och engagera sig redan från början, lyssna på vad medlemmarna vill och ta väl hand också om gamla medlemmar, lyder några av råden. Text Johanna Granlund Foto Johannes Tervo, privata bilder
S
ara Snickars var ordförande för Malax Mittemellan Marthaförening från att den grundades 2015 tills för lite mer än ett år sedan. Hon slutade som ordförande strax innan coronan effektivt begränsade möjligheterna till föreningsverksamhet. Vi samtalar om tiden då det ännu var självklart att kunna träffas. – För vår del började vi som en krets. Vi var ett kompisgäng som helt enkelt träffades och drack kaffe. Småningom ville vi bli en förening för att kunna söka pengar och bredda verksamheten, berättar hon.
Föreningen växte stadigt under Sara Snickars år som ordförande. I dag uppgår antalet medlemmar till omkring åttio. – Vi hade egentligen ingen medveten strategi för att växa, men alla som var med i början var på samma linje: vi bjöd in alla vi kände. Föreningen har medlemmar i åldern 25–75 år, men de flesta är ändå i den åldern att de har små- eller skolbarn. En anmärkningsvärt stor andel av medlemmarna är inflyttade till Malax, så också Sara Snickars själv. – Då man är ny på en ort och inte har
Sara Snickars har en femårig ordförandeperiod i Malax Mittemellan Marthaförening bakom sig. Hon lyfter fram vikten av ett kravlöst medlemskap på marthornas villkor, men också att den som vill får vara med och engagera sig redan från början.
34
TILLSAMMANS • 2/21
något gammalt gäng att hänga med söker man förstås ett sammanhang och just där har Malax Mittemellan Marthaförening spelat en viktig roll, säger Snickars.
Inkluderande öppenhet Särskilt i början brukade marthorna ha presentationsrundor vid varje träff, och så gör de fortfarande om någon ny är med. En grundprincip i Malax Mittemellan Marthaförening är att man får vara med då man vill och då det passar, utan tvång på att förbinda sig eller förklara sig om man är frånvarande. Sara Snickars tror att det är viktigt att låta alla medlemmar som vill engagera sig redan från början av olika projekt. – Det ska inte sitta en styrelse och bestämma någonstans och sedan blir man i sista stund ombedd att koka kaffe. I stället ska folk få komma med redan från början, spåna idéer och arbeta gemensamt. Det kan förstås betyda att de idéer som just jag tycker mest om inte blir genomförda, utan man satsar på det som de flesta är intresserade av, säger hon. Föreningen brukar ha idébollarträffar inför varje nytt år, där det är fritt fram också för galna förslag. – De behövs för att man ska hitta guldkornen. Vårt bröstcancerprojekt 101 bröst, där vi gjorde en bröstkalender, började som just en sådan galen idé. Det var en idé som sedan belönades med utnämningen Årets samhällsinsats 2018.
När medlemmarna i Malax Mittemellan Marthaförening för drygt fyra år sedan började fundera kring bröstens betydelse kom en av dem upp med idén att arrangera ett helt evenemang kring bröst och att ta sig an ämnet ur olika perspektiv. Evenemangsbesökarna kunde bland annat delta i en workshop med frigörande och stärkande övningar.
Satsning på seniorer Ann Carlsson är ordförande för Ålands Marthadistrikt. Hon berättar att det startades en ny krets vid namn Doris på Åland för tre år sedan. – I samband med det kom många yngre marthor med, kvinnor i 30–40-årsåldern. Men det är ju så med folk i den åldern att de ofta har fullt upp med familj och barn. Många arbetar dessutom inom vården med skiftarbete och man märker att tiden inte riktigt vill räcka till för de yngre medlemmarna, konstaterar Ann Carlsson. Utöver kretsarna finns också tolv marthaföreningar på Åland, med i första hand lite äldre medlemmar. – Visst ska vi satsa på de yngre och på att få med nya för där ligger framtiden, men jag tycker att det är minst lika viktigt att också satsa på äldre medlemmar. Många av dem har varit marthor i mer än halva sitt liv, och det tycker jag är fint, säger hon. Särskilt från och med hösten, då coronarestriktionerna redan var det nya nor-
Hösten 2017 lät Malax Mittemellan Marthaförening trycka upp en bröstkalender, där flera av medlemmarna själva agerade modell. Vinsten gick till cancerforskning.
TILLSAMMANS • 2/21
35
En grundprincip i Malax Mittemellan Marthaförening är att man får vara med då man vill och då det passar, utan tvång på att förbinda sig eller förklara sig om man är frånvarande.
mala, märkte Ann Carlsson hur viktigt det har varit för marthorna att faktiskt få träffas på riktigt. – Förr var det självklart, men nu förstår jag verkligen att det behöver finnas mötesplatser där man får tala med varandra och dricka kaffe. Ibland då vi gör verksamhetsplaner föreslår vi olika program och föreläsningar, men då säger de ”Nej, nej, vi vill bara prata!”, berättar hon och skrattar.
Hållbarhet lockar Gemenskap, en kaffekopp och att lyssna på vad medlemmarna vill verkar vara tre viktiga beståndsdelar i all lyckad marthaverksamhet. Både Ann Carlsson och Sara Snickars lyfter dessutom fram ännu en avgörande aspekt: Martha står för hållbarhet. – Det ligger i tiden och verkar locka folk. Marthor har alltid ägnat sig åt hållbarhet och i dag gör vi det modernt. Det handlar inte om hur man gjorde förr, utan om hållbarhet för nutiden, säger Sara Snickars. Ann Carlsson fortsätter: – Vi behöver tänka på miljön och på vad 36
TILLSAMMANS • 2/21
vi får i oss. Martha är föregångare i sådana frågor, för tillfället till exempel med Östersjöprojektet. Båda blev i tiderna marthor för att de blev medbjudna och tänkte att det var en bra möjlighet att lära känna folk på orten. Marthaförbundets tema för i år lyder ”Vi välkomnar alla – inkludering genom vardagskunskap”. Är alla verkligen välkomna? Jovisst, svarar både Sara Snickars och Ann Carlsson, men frågeställningen väcker också eftertanke. – Vilket språk använder vi då vi säger att alla är välkomna, och kan alla ens ta sig in i samlingslokalen? Martha fungerar visserligen inte som någon uppsökande verksamhet som ska nå ut till några specifika grupper, men det är viktigt att alla som vill vara med faktiskt får känna sig välkomna, säger Sara Snickars. Ann Carlsson funderar på om det skulle vara skäl att göra mer reklam för sig i kretsar som kanske annars inte hittar marthaverksamheten. – Man tänker att alla vet om att vi finns, men är det faktiskt så självklart?
Ann Carlsson (här med hunden Molly) är ordförande för Ålands Marthadistrikt. Hon betonar att man behöver ta hand om alla sina medlemmar, både gamla och nya.
ÖSTERS JÖN 2.0
Tillsammans kan vi överleva förändringar
L
vanliga flundran. Med blotta ögat är ivet kännetecknas av situationer som kräver anpassdet nästan omöjligt att se skillnaden ning för att vi ska kunna på dem, men arternas romkorn och lekbeteende skiljer sig från varandra. överleva. Alltid känns det Då man inom biologin talar om inte bra, men går vi inte vidare är vi mångfald hänvisar man till tre olika tvungna att ge upp och sluta att existera på det sätt som vi känner till i dag. typer: mångfald av arter och ekosysLivet under ytan är inget undantag, tem samt genetisk mångfald. Den sistäven det har anpassat sig. nämnda syftar på genetiska variationer Östersjön är ett brackvattenhav, vad inom en art. betyder det för arterna under ytan att Skribenten är projektledare för Marthaförbundets projekt Olika egenskaper vattnet är en blandning av salt havsÖstersjön 2.0. Målsättningen med vatten och sötvatten? Ingen hör rikVilken betydelse har den biologiska projektet är att dela kunskap och mångfalden? På genetisk nivå innetigt hemma i brackvatten. Växterna forskning om Östersjön samt ge och djuren härstammar från söt- elbär den att en art har större möjligförslag på hur vi alla kan göra ler saltvatten och är anpassade till sin heter att överleva då livsbetingelserna bättre val i vardagen, för ett renare och friskare hav. förändras, eftersom enskilda individer miljö. För att kunna leva i Östersjön har de varit tvungna att genomgå fyhar olika egenskaper och därmed olisiologiska förändringar, alla har inte klarat av det, och ka möjligheter att anpassa sig och överleva. En mångfald av ekosystem i naturen är livsviktig, eftersom de erbjudmånga har försökt. er skydd och föda för arter, men även livsnödvändiga Bättre eller sämre funktioner, såsom produktion av syre och upptagning Dagens Östersjön som består av saltvatten började ta av koldioxid som även vi människor är beroende av. Då sin form för ungefär 7 800 år sedan, uppgifterna varieekosystemen rubbas kan de inte erbjuda oss dessa gratistjänster, så kallade ekosystemtjänster. rar lite beroende på källorna. Sedan dess har salthalten i Östersjön ändrats flera gånger, och gör det alltjämt. Vilken betydelse har mångfalden sist och slutligen? Det innebär att arterna under ytan måste kunna anpassa Tillsammans är vi starkare och överlever förändringar i vår omvärld. Det är mycket sällan som vi klarar oss ensig för att överleva. Vissa klarar sig bättre, andra sämre. Som exempel på en fantastiskt välanpassad art kan samma och ofta är vi tvungna att lita på varandras hjälp – och likaså, att ta ansvar för varandra. Detta gäller inte nämnas den så kallade Östersjöflundran. Det är en art enbart våra närmaste och käraste, utan också den miljö som är endemisk för Östersjön, det vill säga den exissom vi lever i och påverkar, såsom Östersjön. terar endast där, och den har utvecklats genom anpassning till nya rådande förhållanden. Den kan påträffas Roosa Mikkola, projektledare sida vid sida med sin anfader skrubbskäddan, alltså den
TILLSAMMANS • 2/21
37
MARTHA INFO
På gång ... Vår varje år När snön yr, solen lyser, temperaturerna pendlar och vårvintern bjuder på sin ombytlighet kan man inte annat än följa med i svängarna och se framåt, för vår blir det varje år. Konsten att se förbi de isiga drivorna och känna den ljumma brisen i sitt sinne, är inte helt lätt att bemästra. Vi får bli lite kreativa för att få till det och kanske inte ta isen fullt så på allvar, den smälter ju. I den tanken finns också ett föreningsfrö att ta vara på. Att hitta lite kreativa lösningar och inte ta oss själva så allvarligt alla gånger. Det finns förstås lagar, förordningar och stadgar som styr en förenings verksamhet i viss mån, men de ger också utrymme för anpassade arrangemang och lösningar som fungerar just i den egna föreningen. Som kanske gör att vi hittar bättre eller roligare sätt att fungera tillsammans inom de givna ramarna. De vår- och årsmöten som ordnats trots strikta restriktioner har bjudit på flera kreativa lösningar, vissa har ställt sig i drivan, andra har varit minimalt antal deltagare på plats, många har hittat digitala mötesplatser och vissa har kollat upp åsikter och synpunkter med medlemmarna i förväg. Inte enligt ursprungsplanen, men enligt de givna förutsättningarna, och det har också gått bra. Där tror jag vi kan hjälpa och stödja varandra i att både hitta och våga ta emot nya kreativa lösningar, tillsammans. Kanske kan vårljuset ge oss en behövlig puff framåt trots osäkerheten, så att de efterlängtade mötena får också helt nya spännande kryddor?
Jessica Åhman, organisationskoordinator
38
TILLSAMMANS • 2/21
Aktuellt Boka in en inspirationsföreläsning om Östersjön
Sommaren och villalivet närmar sig. Vi hoppas kunna ordna flera evenemang vid och kring Östersjön i sommar. Redan i dag kan ni boka in en digital Östersjöföreläsning för er förening eller krets, där ni får inspiration och information om Östersjöns tillstånd samt konkreta tips om vad det lönar sig att beakta på stugan. Visste du till exempel att bryggans typ har en stor betydelse för den biologiska mångfalden i ditt strandvatten? Dessutom får ni tips på hur ni kan fira Östersjödagen den 26 augusti 2021. För bokning av föreläsningar, kontakta projektledare Roosa Mikkola, roosa.mikkola@martha.fi, tfn 044 740 3144. Under våren lanserar Östersjöprojektet också Marthaförbundets sopsorteringskasse som gör det enkelt att sortera sitt avfall på stugan. Läs mer om projektet Östersjön 2.0 på www.martha.fi/om-oss/projekt/ostersjon.
Skräpsortering sommaren 2021 Östersjön är allas vårt ansvar och med dina val kan du påverka dess tillstånd. Noggrann sortering av hushållssopor skyddar havet samt sparar energi och naturresurser. Sommaren 2021 ordnar Marthaförbundet i samarbete med Håll Skärgården Ren rf och Suomen Pakkauskierrätys Rinki Oy en skräpsorteringskampanj. Kampanjen ordnas fysiskt på fem orter vid kusten om coronaläget så tillåter, i annat fall på sociala medier. Under kampanjen lär du dig sopsortera och får goda råd om vad du kan göra i vardagen för att främja Östersjöns tillstånd. Mera information hittar du på www.martha.fi/om-oss/projekt/ostersjon.
Boka in en föreläsning om Östersjön och plast Vill ni lära er mer om Östersjön och vad ni i er vardag kan göra för havet samt varför plaster är skadliga och hur ni undviker dem? Boka in en gratis digital föreläsning för föreningen eller kretsen. Kontakta projektledaren för Östersjöprojektet Roosa Mikkola, roosa.mikkola@martha.fi, tfn 044 740 3144, eller experten på plastsmart vardag Cecilia Nyman, cecilia.nyman@martha.fi, tfn 050 388 0848.
AK TIVA MARTHOR
Jakten på Jepovanten startar nu! Jeppo marthaförenings styrelse utlyser en tävling för att utse stickmönstret till den officiella Jepovanten. – I och med restriktionerna som pandemin orsakat har vi i styrelsen velat skapa en verksamhet som man kan bedriva trots restriktionerna. Den här tävlingen är frukten av den verksamheten. Vi hoppas att tävlingen ska inspirera både ung och gammal och liva upp vardagen hemma, säger styrelseordförande Anna Jungarå och fortsätter: – Man behöver inte vara ”Jepo-båo” för att delta i tävlingen. Det viktigaste är att man skapar ett eget mönster. – Under pandemin har handarbete blivit mera populärt och vi tror och hoppas att det ska komma många bidrag till tävlingen, säger styrelsens sekreterare Johanna Häggblom. Tävlingen går ut på att skapa ett mönster till ett par vantar som symboliserar ”Jeppo”. Vantarna stickas upp och tillsammans med mönster och stickbeskrivning lämnas de till Jeppo bibliotek senast 30.9.2021. Vinnaren utses genom öppen omröstning. Styrelsen för marthaföreningen förbehåller sig rätten att utse ett antal vantar som går vidare till omröstningen. Omröstningen sker 11.10– 24.10.2021 via mejladressen jeppo. martha@gmail.com eller via FBgruppen Jeppo Marthaförening. På biblioteket kan du rösta måndagar kl. 8–14, tisdagar kl. 10–17 och torsdagar kl. 15– 20. Adressen är Jeppo bibliotek, Jungarvägen 35, 66850 Jeppo, och tfn 050 472 3364. Frågor? Kontakta ordförande Anna Jungarå på tfn 040 412 1727 eller sekreterare Johanna Häggblom, tfn 050 544 0285.
Sommarö marthaförening höll årsmöte på distans
Man lär sig så länge man vill Nu har vi fått leva ett år med corona och dag efter dag efter lättnad fått tråna. Men äntligen ser vi snart ljusare tider när vaccineringen bättre framskrider.
Med en välfunnen vers hälsade ordföranden för Sommarö marthaförening Susanne HägerströmLiljestrand marthorna välkomna till årsmötet som hölls via Teams i februari. Sammanlagt elva marthor deltog i mötet. Föreningens verksamhet har i stort sett legat nere på grund av pandemin, men vi ser framåt och antog en verksamhetsplan för detta år som bland annat omfattar museibesök och föredrag, exempelvis om vattenläget på Sommaröarna.
Nu får vi blott hoppas, när vi går emot vår och krokus och blåsippor igen blommor får att marthorna också får glatt blomma ut och hurra, att äntligen är eländet slut. Vi hoppas att snart kunna ordna en fest. Tillsammans få vara, för det gillar vi mest. Få vännerna träffa och glädjas igen över livet och våren och sen sommaren. Håll ut än en stund – vid horisonten finns ljus. Var hälsad du martha från Hanikkas hus där årsmötet ordnas – men nu på distans när inte nån annan möjlighet fanns. För att stadgarna följa och årsmöte hålla bredvid mej står Atte som nog väl kan kolla och hjälpa om något går riktigt på tok. Så fint att vi har en martha så klok som kan stödja en martha som ej är så flink med teknik och datorer men som nu fått en vink att man lär sig så länge man lever och vill. Egentligen gäller det att bjuda till. (Susanne Hägerström-Liljestrand)
Inbetalningar Centrs Marta Esbo Norra Marthakrets 180 euro Martharellerna 500 euro Borgby-Hertsby Marthakrets 50 euro Nykarleby Marthaförening med anledning av Gunlis Grönlunds 80-årsdag 30 euro
Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).
TILLSAMMANS • 2/21
39
AK TIVA MARTHOR
Ris & ros Har du kommentarer om artiklar eller aktuella fenomen, inom Martha eller annorstädes, är du välkommen med bidrag. Sänd texten till e-postadressen marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att eventuellt förkorta och redigera texterna. Tack för en fin jultidning! Den är full av understreckningar och utropstecken i kanten. Det är så jag läser när jag gillar innehållet. Janssons ledare var bra, Groops ”Bry sig om” likaså. Julia Degerth för fram det som jag tjatar om på min fb-sida: konsumera inhemskt och lokalt! (Jag skulle gärna se en utredning över hur många cent av min måltid som flyr utomlands när jag äter en tallrik ris med sojabullar, till exempel.) Informationen om olika mjölsorter var mycket nyttig. Bovetemjöl skulle man inte ha använt för tjugo år sedan, i dag börjar folk pröva på. Den artikeln sparar jag. Beredskapen inför elavbrott var också läsvärd, vi måste lära våra barn att klara av sådana situationer också. Och jag blev varm om hjärtat av Frank Bergers kolumn. Jag är glad över att min svärdotter googlar på ’marttasivut’ när hon letar efter recept. De har en tyngd som inte andra sajter har. Några av mina Martha-tankar: Jag har som projekt att banda in och anteckna min mosters (86) tips och recept innan de försvinner: Hur man lagar god mat av enkla ingredienser, hur man städar och håller ordning, hur man konserverar ... Jag hör till ”pizza och corn flakes”-generationen som flydde från havregrynsgröt, fisksoppa och kalops. Det var inte coolt! Våra barn bakar surdegsbröd, köper torkapparater och kokar soppor. De återerövrar! En stor del av dem som är födda på 80-talet och efter det sitter ändå fast i det utbud som finns i brösthöjd i affärerna. Jag känner en fembarnsmor född 1977 som gör upp en femveckorsplan, det underlättar, säger hon. Långkok, stora satser, frysbox, bär- och svampplockning, jakt ... Alla kan göra något för att få till en mera mångsidig kost med närproducerat! Vårhälsningar, Karin Saarukka
40
TILLSAMMANS • 2/21
Matlagnings- och pysselläger i västra Nyland Västra Nylands Marthadistrikt tror på sommaren och håller tummarna för att coronarestriktionerna 2021 inte förstör för sommarens verksamhet. Distriktet har för avsikt att arrangera de sedvanliga och så populära matlagnings- och pysselkurserna för barn under 12 år på åtta orter i Västnyland. I år pågår skolorna in i juni, så det första lägret börjar den 7 juni strax efter skolavslutningarna, och det sista lägret avslutas den 1 juli. Närmare uppgifter om tider, orter och anmälning kommer att föras in på distriktets hemsida www.vastranyland.martha.fi och Facebookgrupp, så håll ögonen öppna! Text Maria Tiainen
Virka leksaker till dagis Vill du vara med och skapa leksaker som gläder dagisbarn? Att virka djur, frukter eller grönsaker av ekologiskt garn är ett sätt att sysselsätta sig själv med något meningsfullt som skänker långvarig glädje för mottagaren. Marthaförbundet utmanar dig att virka leksaker till dagis, till exempel en klok uggla. Det enda kravet vi ställer är att du har en virknål och att du kan och vill virka. Vi kan skicka garn och virkbeskrivningar. Läs mera här: www.martha.fi/vardagskunskap/hjalp-oss-att-virkaleksaker-till-dagisar.
Kom ihåg hushållsavdraget 40%
Skriv till Martha! Under det gångna året har marthaföreningar och marthakretsar inte kunnat hålla sina möten som vanligt. Vi hoppas ändå att ni har kunnat vara i kontakt med varandra, trots den speciella situationen. Har ni umgåtts digitalt eller har ni hållit marthaträffar på distans? Hur ser era nya digitala mötesvanor ut? Vill ni inspirera andra marthor och dela med er av era erfarenheter? Då behöver vi en liten text och gärna bilder om sådana finns. Sänd ert bidrag till marthabladet@martha.fi senast 21.4.2021, så publicerar vi det i Martha nummer 3/2021.
Vi erbjuder mångsidiga och högklassiga tjänster såväl till privatpersoner som till företag. • VECKOSTÄDNING • TRAPPSTÄDNING • BYGGSTÄDNING • FLYTTSTÄDNING • INDUSTRISTÄDNING • BUTIKSSTÄDNING • KONTORSSTÄDNING • GOLVBONING • ÅNGTVÄTT • FÖNSTERTVÄTT • TRÄDGÅRDSSKÖTSEL
RING, KOM IN ELLER BOKA VIA NÄTET!
Närpesvägen 32, Närpes. Tfn 040-5422283, 040-5114665 www.hus-tradgardsservice.fi sofia.ek@hus-tradgardsservice.fi
Korrigering Prisuppgifterna i texten längst nere på sidan 23 i Martha nr 2/2021 har ändrats. Numera är de digitala och fysiska kurser som hålls inom ramen för Östersjöprojektet gratis för alla marthor.
Specialläkarmottagningar Undersökningar Recept Utlåtanden
Bo hemma på Folkhälsan Hos oss kan du bo som hemma också när hälsan sätter stopp för att bo ensam. Du får just den hjälp du behöver när du behöver den. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer. Blomsterfonden, Helsingfors ................................044 333 1628 Brummerska hemmet, Helsingfors...................040 749 4194 Kristinagården, Helsingfors .................................. 050 575 8899 Seniorhemmet, Helsingfors...................................050 400 2078 Silviahemmet, Helsingfors ......................................044 722 4567 Grupphem, Vanda ..........................................................050 330 5237 Villa Rosa, Raseborg .................................................... 044 788 6041 Gemenskapsboende i Seniora, Raseborg .....044 788 6041 Gemenskapsboende i Åbo ................................... 044 788 6312
Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt. www.folkhalsan.fi/bo
Bo hemma på Folkhälsan
Operationer
Oy KristinaMedi Ab - sakkunnig hälsovård & kirurgi Tilläggsinfo & tidsbeställningar vardagar kl. 9-16 tel. 06 -357 8700
Oy KristinaMedi Ab Lappfjärdsvägen 10 64100 Kristinestad www.kristinamedi.fi www.facebook.com/kristinamedi Vi är verksamma i f.d. Bottenhavets sjukhus OP-lokaler Diabetes Fysioterapi Gastroenterologi Gynekologi Inremedicin Ortopedi Plastikkirurgi Psykologi Urologi Öron-, näs- & halssjukdomar
Välkommen till oss! 1. Remiss 2. Försäkring 3. Privat Vi svarar gärna på ev. tilläggsfrågor. Sakkunnig hälsovård & kirurgi snabbt, nära och enkelt! TILLSAMMANS • 2/21
41
E F T E R TA N K E N
Blomstra ensam och tillsammans ”Vi är sociala varelser.” Vem har inte hört det uttrycket till lust och leda – med tyngdpunkt på leda. Det kan vara en fras vi serverar människor som har det svårt, som känner sig ensamma, som har olika slags problem: ”Gå ut bland folk så mår du bättre.” Men är det faktiskt så enkelt? Rädslan för ensamhet sitter djupt hos de flesta, men det är viktigt att urskilja vad den handlar om. Söker jag upp andra för att undvika mig själv och slippa den innersta ensamhet som är allas vår lott, då blir det en flykt. Och en person som inte kan vara ensam blir i längden ansträngande för andra. ”Ensam är stark” är också en sanning med modifikation. Jag kanske behöver vara ensam för att kunna stå på egna ben, för att inte vara så beroende av vad andra tycker. Tycker jag att mitt eget sällskap är tråkigt eller direkt obehagligt, hur skulle då andras närvaro kunna göra saken bättre? I stället blir det ofta svårt att acceptera deras olikheter och att uthärda deras likheter med mig själv där jag helst sluter ögonen. Då jag tränar upp förmågan att trivas med mig själv blir jag stark. Och då jag inte har förväntningar på andra blir det lättare att ta emot det som andra faktiskt har att ge. Jag kan börja slappna av och acceptera mig själv och andra. Var med dig själv, och var dig själv, så börjar du blomstra. Då kan du låta andra göra detsamma, och blomma tillsammans med inte bara hundra, utan alla blommor. Susanne Salin Skribenten är konsthistoriker och mångsysslare. En ordnörd som gillar språk. Qigong och fotografi är kära intressen.
i nästa nummer ... I NUMMER 3 KAN DU LÄSA OM ... Underbara havssmaker Skogskockens bästa bitar Salladsodling i Sibbo Ekologisk växtodling – så gör du! Städa smart – experten tipsar Nästa nummer av Martha utkommer 2.6.
TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363
HOPRULLADE KÖTTBITAR VARG DE ÄR TVÅ
T
K
HELGA OCH MJUKA YRADE
V
SMÄLTA
VELOUR STÅR PÅ PALLEN
FÖRSÖRJT
FÖRTJÄNT STÖTT TILL
V Ä
PYTSAR OCH BYTTOR
B U N K A R
TOMT
B L A N K T
MICKELS NÄSTE ROM
B
SKUGGA
G R Å B E N
D U O R
MANUALERNA
ÄR TAGGAD PÅ
T R E A
PÅ BIL I KIEV
U A
OXUDDE 1280
G L A D I S N Ö Ä N D A F R A VRÅNGA DÄMPADE
A V I G A
S T I L FUSKVERK PILGIFT
ÅKERLAPPEN
M
VALHÄNT
N
SOM DET HÄR KOMMER KVICK
LIKGILTIG KAN BLI TAM
DON
42
INDISKT FIRAS 3 MAJ OXTORFTIDJUR GA
A T T
FÖRSAKELSER
SJUTTONTID HÅLLIGÅNG
ASK MEN INTE TRÄD
KORT COMPANY IHOP
C
TRIVS PÅ MO ERODERAS
J O H N SÄD BLANDA UTAN ANDA
F E M
L E R F A
I OFFPIST GIRA!
ORT FÖR MJÄLLOMS TUNNBRÖD
T
E T U I
M A O I S
E G A L
R A G N A R
I N T E NOLL
GILLAR ZEDONGFILOSOFI
D E T T A
D I E T
T A F VANHEDEN PÅ FILM
A V S E
KERAMIPÅ MÅNGA KERPROEMOJI DUKT
H A L V M E S Y R
C U R A R E MATREGLER
HÄNSYFTAR
TVÅL DANSKÖ
L L
T A L L BIT I ELFTE TIMMEN
L Å T
L Ö S S N Ö
V E T E
VANLIG PUBSPORT
G
EVANGELIEDEL
U M B Ä R A N D E N
I R A L J
TILLSAMMANS • 2/21
KICKOFF
S T A R T
Vinnare 6/2020 Bland dem som sänt in rätta lösningar
till korsordet i Martha nummer 6/2020 gynnade Fru Fortuna denna gång Siv Cygnel, Kronoby, Ulla Johansson, Borgå, samt Margareta Björk, Vasa. Korsordspriset, en kokbok, kommer på posten. Grattis!
Deadline Nästa nummer av tidskriften Martha ut-
kommer 2.6.2021. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 21.4.2021 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.
REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608 OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Karin Lindroos TRYCK: Oy Grano Ab 2021 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online)
KORSORD LÄTTA KAVALERISASSISTERNA TENTEN BUCKDAGBOK LAN
HÄSTDJUR
Bild: 5x9 rutor 0914_74-12_ barn_i_skog
KÄLT BOTGÖRARE
EFTERRÄTTEN BESKYDDAR KONSTEN
RYKTBARHET
SKÅNSKA FESTEN VEMODIGT
KÄMPADE
MEDDELANDE PÅ GREN FRÅN EN AVGÖRANDET
PÅ DETTA SKA DET SKE AVDRAGSKVINNA BORTTAGEN
FÖRMEDLARE
FÖRST TID FÖR ÅTERKÖP RULLA FÖR DEBATTÖRER
EJDERHONAN VÅTARV KAN FESTEN SPÅRA
RUSAS TOUCHPADSEN
EGYPNICKEL TISK SIREN MISSHALVÖ NÖJDE
BEDARRAD ORD PÅ MÅNGA FAT I VÄRLDEN
FÖRE VÅR HAGE BAKOM
91:AN KARLSSONS FÄSTMÖ
LISTA MED RÄTTER STAT I AFRIKA
OFTA EFTER DITT
FÖRNÖJD DJUNGELRANKA
NATRIUM
AVSER SKILLNAD
LEVDE I MADRAS
MORPRONOGONMEN BLAD
LUFTKONDIS
TIDSPERIOD VAJAR I VINDEN
DAGENS TEKNIK GEVÄRSTYP
KYLER SKICKA MOT MITT
FÄRRE ÄN FÅ
BRÖTS MARK
JOULE
OXUDDE 0914
FÖRST SKYDDA
Korsordet 2/2021 Ett korsord att förgylla vårkvällarna med, var så god! Som vanligt är det korsordsmakaren Tommy Öberg som har funderat ut klurigheterna. Du som har klarat av att lösa dem kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 11.8.2021. Vi lottar ut tre kokböcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 2”. Lycka till! Namn: ..................................................................
Gatuadress:
Postadress: .......................................................
TILLSAMMANS • 2/21
43
Personalen på Marthaförbundet
En oversized, färgglad tröja är mig extra kär, eftersom den varit min mammas. Tröjan är gjord i 100 procent bomull och är cirka 30 år gammal. När jag läste till studenten var den min ”läströja”, numera använder jag den gärna till vardags.
Mitt favoritplagg är en sommarklänning i ljusblått linnetyg som min mamma har sytt till mig. Den är bekväm att ha på sig och linne är ett av mina älsklingsmaterial. Färgen passar mig perfekt och klänningen är alltid lika snygg med olika skor och accessoarer.
Mitt favoritplagg är ett par svarta stretchbyxor som funkar med allt, helt osannolikt tåliga och anpassningsbara! Byxorna är köpta på loppmarknad för drygt 20 år sedan och har klarat flera livsskeden och kroppsförändringar på vägen.
Emilia Nord, 044 901 3531
Jenni Haapala, 050 911 2050
Jessica Åhman, 044 280 6609
Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818 Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971 Jessica Åhman organisationskoordinator, 044 280 6609 Mikaela Groop redaktions- och informationschef, 043 820 0071 Heidi Furu, t.f. kommunikatör, 050 361 6081 Toni Rautakoski, t.f. hushållsrådgivare 043 820 0070 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Marina Nygård ekonomirådgivare, projektledare för Hantera vardagen, 044 491 9304
Roosa Mikkola projektledare för Östersjön 2.0, 044 740 3144 Cecilia Nyman sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor 050 388 0848 Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Jenni Haapala t.f. projektledare för Giftfritt dagis, 050 911 2050 Maria Saloranta t.f. projektkoordinator för Giftfritt dagis 050 517 2958 Emilia Nord projektledare för Matlust! 044 901 3531 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883
Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden. Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31. Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.
FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet
BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.