Martha 6/20 by Finlands svenska Marthaförbund

J u l m e d e f t e r t a n k e 6 /2 0 R E L AT I O N E R MILJÖ M AT E KO N O M I G Ö R S J Ä LV MÅ BRA

GRÖNASTE JULTIPSEN / KALASGODA SMÅKAKOR TUBSJAL MED T WIST / EKONOMIKOLL PÅ HUSDJUR / LILLA MJÖLGUIDEN

ledaren

Redaktionen har ordet

Hur skulle du utveckla organisationen? JAG MINNS DET SOM I GÅR när jag fick frågan: Hur skul-

le du utveckla organisationen? Det var i slutet av november 2017 och jag blev intervjuad för tjänsten som Marthaförbundets verksamhetsledare. Under mina nästan tre år på förbundet har organisationsutvecklingen varit på min agenda mer eller mindre varje vecka. Jag vet att många verksamhetsledare före mig, ordföranden, centralstyrelsemedlemmarna och personalen har arbetat med frågan de senaste femton åren. Alla med målet att garantera att Marthaförbundet är ett förbund som lever i tiden och aldrig står stilla. Det heter att stillastående är tillbakagång. Diskussionen i centralstyrelsen har varit inspirerande och välbehövlig. Att fortsätta med samma organisationsmodell som förr har inte varit ett alternativ. Alla har varit överens om att utveckling bör ske. Vi har undersökt olika modeller: Hur skulle organisationen se ut om man slog ihop olika distrikt? Borde vi testa med ytterligare ett pilotprojekt? Ett projekt hade redan genomförts i Österbotten. Och för att höra marthornas åsikter på fältet har vi besökt alla distrikt, presenterat olika alternativ och diskuterat olika lösningar med medlemskåren. Jag vill passa på att tacka alla som gett av sin tid för att diskutera organisationen. Utan era kloka frågor, tankar och åsikter hade vi inte på höstmötet i november kunnat godkänna nya stadgar för förbundet. De nya stadgarna möjliggör en lättare organisationsmodell genom vilken distrikten, om de så önskar, kan avveckla sin verksamhet. De föreningar som i dag hör till ett distrikt kan i stället bli medlemmar direkt under förbundet. På detta sätt minskar vi på byråkratin inom Marthaförbundet, det blir färre obligatoriska möten och färre styrelseposter att besätta. I stället finns det mer tid för själva föreningsverksamheten, mer tid för det som ger glädje i vardagen, människomöten och trevlig samvaro. Demokratiunderlaget i förbundet kommer att breddas, eftersom varje förening som hör direkt under förbundet i framtiden kommer att kunna sända ett ombud till förbundets årsmöte. De nya stadgarna stipulerar även att Marthaförbundet går över från en modell med vår- och höstmöte till enbart ett årsmöte som hålls på våren. I framtiden kan vi sålunda samlas till ett höstseminarium och enbart koncentrera oss på att lära oss nytt av varandra, att mötas och dela kunskap över generationsgränserna. Det var ett historiskt och modigt beslut som höstmötesdelegaterna fattade den 21 november 2020. Att beslutet togs enhälligt ger det ytterligare tyngd. Marthaförbundet har alltid varit en föregångare och det ska vi fortsätta att vara. Men vad svarade jag då på frågan under intervjun i november 2017? Mitt svar löd: ”Jag skulle minska på nuvarande fyra nivåer inom organisationen – förbund-distrikt-förening-krets – till tre nivåer, nämligen förbund-förening-krets. I dagens informationssamhälle behövs inte distrikten på samma sätt som tidigare, det känns onödigt byråkratiskt. I stället skulle jag satsa på att utveckla och stärka föreningsnivån.” Framöver koncentrerar vi oss inte på paragrafer och formuleringar, utan på att bygga nytt och skapa innehåll. Annika Jansson, verksamhetsledare

ORDEN ”BRY SIG OM” har fått en djupare innebörd under det gångna året. Många har varit socialt isolerade hemma i långa perioder, så gemensam tid under julen är välkommet och efterlängtat, trots coronaläget. Går det inte att träffas, passa på att ringa eller skicka en julhälsning till någon som du tror känner sig ensam. – Det är människorna som gör julen, säger fjolårets Ungmarthainspiratör Julia Degerth. Den inre hållbarheten är för henne lika viktig som hållbarheten för miljön och klimatet. Julen ska vara en tid då man visar extra omtanke om både sig själv och andra. För att minska klimatbelastningen undviker Julia onödiga julklappar, pyntar sitt hem med levande material från skogen och drar ner på mängden julmat. På sidorna 4–7 hittar du fler av hennes handfasta tips för en avskalad och mysig jul. Ett julgranstänk med miljövänliga förtecken kan du läsa om i ekologirådgivaren Anita Storms kolumn på sidan 11. Skaffa dig gärna en gran och pynta den vackert, men gör det hållbart, säger hon. Låt naturen inspirera dig att skapa hemmagjort julpynt med gröna inslag och sköt om julgranen väl. Gör dig av med granen på ett klimatsmart sätt efter jul, då bidrar du till att använda naturtillgångarna effektivt. Du kan till exempel mala eller hacka ner granen till flis som du strör över rabatterna, eller använda den till att bygga skydd för småfåglarna inför vintern. Letar du efter inspiration till julbaket? Att baka själv gör gott för själen och är dessutom miljösmart. På sidorna 18–21 har vi samlat recept på småkakor som är lätta att göra och som smälter i munnen. Hemgjorda och ätbara klappar blir julens storfavoriter, så slå in dem fint och lägg under granen – enkelt, stilfullt och fantastiskt gott! Tack för ett givande tidningsår! Vi önskar dig en omtänksam, grön och riktigt god jul!

Mikaela Groop, redaktionschef

Jul med eftertanke 6/20

innehåll 4

Julen enligt Julia En avskalad, minimalistisk och mysig jul – här delar Julia Degerth med sig av sina bästa tips.

Sticka en skön sjal och ge bort i jul! Vill du ge bort en värmande mosaikstickad tubsjal till jul – ännu hinner du!

Vad kostar ett husdjur? Ett sällskapsdjur skänker mycket glädje, men kostar också pengar. Ekonomirådgivaren Marina Nygård går igenom vad du behöver tänka på innan du skaffar husdjur.

Vi mjölar till det – vilket mjöl väljer du? Dags för det stora julbaket? Hur dina matbröd, bullar eller småkakor smakar och ser ut hänger mycket på vilket mjöl du använder. Hushållsrådgivaren Sandra Mellberg listar nio inhemska mjölalternativ att välja mellan.

Sju sorters julkakor Redan i dag kan du börja fylla kakburken med julens läckraste småkakor. Vi står för recepten, både klassikervarianter och nya favoriter, så låt dig inspireras!

18 22

Famla inte i mörkret – så förbereder du dig inför ett strömavbrott Vad händer om elen går? Vi tipsar om vad du kan tänka på för att vara förberedd vid ett längre el- eller värmeavbrott.

Carola Sandvik är årets matkulturstipendiat I oktober utsågs trädgårdsmästaren och paprikaodlaren Carola Sandvik i Dagsmark, Kristinestad, till Årets matkulturstipendiat 2020.

Instagrammat @marthaforbundet Många av oss har konkurrensutsatt sitt elavtal. Billigare elavtal är alltid bättre – i alla fall för plånboken. Men bidrar belysningen hemma hos dig till global uppvärmning? Om du vill göra ett säkert val ska du välja el som har det internationella Ekoenergi-märket. Detta miljömärke utdelas endast till produkter av förnybara resurser med minimal miljöpåverkan. Läs mer om Ekoenergimärket och vad annat du kan tänka på då du konkurrensutsätter ditt elavtal på martha.fi.

Nya stadgar antogs på historiskt hybridmöte Centralstyrelsens förslag till nya stadgar antogs enhälligt på Marthaförbundets höstmöte i Helsingfors. Mötet hölls digitalt på grund av coronaläget.

#marthaforbundet #klimatsmart Jul med eftertanke 6/20

Julen enligt Julia

För många är julen synonymt med konsumtion. Mat, presenter och dekorationer ska handlas. Hemmet ska pyntas och helst ska allt vara perfekt. Årets Ungmarthainspiratör 2019 Julia Degreth tipsar om hur man kan fira en mer hållbar jul.

Text Michaela von Kügelgen Foto Robert Seger 4

Jul med eftertanke 6/20

Vem?

JULIA DEGERTH Ålder: 27 år. Bor: I Åbo. Gör: Driver online-butik och skriver om hållbarhet på hemsidan Falka. Hobbyer: Att fotografera och skriva. Bästa tipset för en sparsmakad livsstil: Lev enklare i alla avseenden – ett enkelt liv med lite mindre.

Julia Degerths familj har julen traditionsenligt inneburit stora julklappshögar – för att det hör till, inte för att någon behöver något. – De senaste åren har vi tänkt att vi inte kan göra så. Numera försöker vi ge färre presenter eller sådant som man vet att den andra skulle köpa. Det ska alltså vara mer tanke bakom presenten, säger Degerth. KONSUMERA KLIMATSMART

Årets Ungmarthainspiratör 2019 har tidigare levt enligt en zero waste-livsstil och månar om klimatet. Fastän hon i fjol slutade med zero waste är hon fortfarande mycket medveten om vad och hur hon konsumerar. Att hoppa över julklapparna är en lätt match för henne. – För mig innebär den perfekta julen att jag inte får något. Julia är ändå noga med att påpeka att enorma julklappssäckar också är ett privilegium. Alla kanske inte har råd att köpa julklappar och då kan en present var guld värd. Med det sagt är julklapparna en stor del av överkonsumtionen som råder i jultider, men också maten är något alla kunde tänka mer på. Matsvinn är beklaglig vardagsmat och märks tydligt under julen – de flesta har väl slängt rester av någon jullåda eller rödbetssallad. – Det är lätt att man räknar fel och att något blir dåligt innan man hinner äta upp det. Maten är en viktig del av hur man kan göra julen mer hållbar. Degerth påpekar att alla ändå måste Jul med eftertanke 6/20

äta, vilket innebär att julmaten oberoende kommer att finnas på de flestas bord. Det betyder också att det är den del av julen som är lättast att påverka genom att räkna ut hur mycket mat som verkligen behövs. Överlag säger Degerth att många kunde tänka på hur julen kunde bli lite enklare och mer hållbar. Genom att minska mängden mat på julbordet kan man också minska mängden arbete. – Mindre arbete innebär mindre stress och sparar pengar. I de flesta fall är det antagligen också mer hållbart, säger Degerth. TÄNK HÅLLBART

Fastän Julia Degerth inte vill ha några julklappar själv, har hon flera tips på hur man kan tänka om man vill ge något till nära och kära. Ett exempel är att ge second hand-julklappar – antingen något som man har hemma och inte behöver, eller så att man köper något second hand. – Fastän många tycker om second hand är det fortfarande ett litet tabu att ge second hand-presenter. Det är konstigt, varför inte? Man kan till exempel göra det till en skattjakt så att det blir en upplevelse. Det finns ingen skam i second hand-presenter, fastslår Degerth. Hon påminner om att idén med julklappar är att göra någon annan glad. Det kan till exempel handla om att skapa ett eget äventyr till den som ska få julklappen. Själv är Degerth mycket förtjust i så kallade escape rooms och ordnade ett sådant hemma i fjol när hon fyllde år.

– Det skulle vara en speciell julklapp till dem man firar jul med om man har tid och ork för det. Hon poängterar ändå att det inte ska bli ytterligare en prestation eller ett stressmoment. Det viktiga är att tänka på mottagaren. – Man måste utgå från personen, behöver hon det här? Kommer det att göra henne glad? För en modeälskare som handlar kläder i billiga kedjor kan man ge ett presentkort till en aff är som erbjuder miljövänligt tillverkade kläder. Själv föredrar Degerth inhemska och lokala företag. – Man kan försöka hitta det grönare alternativet. SÄNK RIBBAN, MINSKA STRESSEN

Överlag drömmer Degerth om en enklare jul med mindre förväntningar. Den perfekta julen är dessutom en klassisk kvinnofälla. Många kvinnor och mammor stressar inför julen och känner att de måste ta allt ansvar för att det ska bli bra. – Det finns en oskriven förväntan om att julen borde vara på ett visst sätt och ofta är det tyvärr kvinnor som fi xar den delen. För många är julen en mycket stressig tid, fastän det är meningen att den ska vara en varm, lugn och fin högtid. Degerth påminner om att det yttre sist och slutligen inte spelar så stor roll. – Nog är det människorna som gör högtiden. Om man går till botten med vad man vill ha av julen, så är det inte den perfekta maten eller de perfekta julklapparna, utan att alla mår bra och är glada. 5

Om man går till botten med vad man vill ha av julen, så är det inte den perfekta maten och de perfekta julklapparna, utan att alla mår bra och är glada. Samtidigt är Degerth noga med att påpeka att en bra jul är en subjektiv upplevelse. Det handlar mycket om de egna upplevelserna från barndomen – hurdana minnen eller i värsta fall trauman har man? – Någon kanske drömmer om den typiska julen med en massa dekorationer och julklappar för att hen aldrig har fått det. PYNTA NATURLIGT

Under de senaste åren har Julia Degerth pratat med sin familj och önskat ett nerbantat fi rande. Julklappshögarna har minskat och likaså mängden mat på bordet. – Ibland kan man ge något litet, men då är det oftast köpeprodukter. Välj alltså hellre en vettig present, säger Degerth. För Degerth är en av julens höjdpunkter att få träffa systern och hennes barn som bor i England. – Jag hoppas att de kan komma i år, då känner jag att det mesta är på plats. Resten är inte så viktigt. Till exempel traditionella juldekorationer inget för Degerth. I sitt eget hem pyntar hon inte desto mer och i föräldrahemmet finns redan juldekorationer. – Själv vill jag inte lägga energi på säsongsdekorationer. De kostar och måste förvaras någonstans hemma resten av året. I stället tänder jag extra mycket ljus och skapar en mysig stämning med julmusik, mjuka fi ltar och extra dynor. För den som vill ha ännu mer julstämning finns det massvis av material i natu6

ren som fungerar i dekorationsväg. – Granris i en vas ser fint ut och kostar ingenting. Min mamma brukar dekorera med kottar och mossa i glasburkar. Granris kan också fungera som dekoration på ytterdörren eller knytas till en girland. Ett annat tips är att man kan

hitta julpynt billigt på loppmarknad om man vill skaffa sig något ”nytt”. – Men man behöver inte ha allt och det behöver inte vara perfekt. Det blir jättebra med mindre och kan bli mysigt fastän man inte har gjort allt, påminner Degerth.

5 gröna jultips à la Julia Tänk litet! Mindre mängd mat, färre julklappar, mindre stress. Utgå från mottagarens behov och intressen. Den som har allt kanske uppskattar en donation till välgörenhet i sitt namn, medan en person som kämpar med ekonomin kanske gillar ett presentkort till en matbutik. Fråga dig själv vad just din vän vill ha. Om du själv kan – gör någon annans jul bättre. Det finns många barn som aldrig får julklappar och familjer som aldrig har råd med det där mumsiga julbordet. Kan du donera pengar eller vara en hjälpande hand i någon annans kök under julen? Det blir som en varm present till dig själv också. Dekorera med vad du råkar hitta hemma – det är helt okej om du inte har julpynt. Ett rött lakan kan bli bordduk medan olika prylar i grönt eller andra varma färger kan bidra till stämningen. Jämför inte din jul med andras. Skippa sociala medier och bilder från ”perfekta jular”. Alla firar på sitt eget vis – det viktigaste är glädje framför perfektion.

Jul med eftertanke 6/20

böcker

Att lära sig leva med ovisshet Text Cia Hemming

å omslaget: en fjäril. Den får fungera som symbol för vår kraft och sårbarhet. Fjärilen är en ofta använd metafor för oroliga känslor och nervositet, och enligt ett gammalt talesätt säger vi oss ha fjärilar i magen när vi vill beskriva det där svårdefinierbara och lite obehagliga fl addret i maggropen. Fjärilsbilden hänvisar även till fjärilseffekten. Ett fenomen som inom kaosteorin syftar på att en ytterst liten och marginell påverkan, som en fjärils vingslag, i en del av ett system kan få stora och oförutsägbara effekter någon annanstans. Vingslag utifrån, om så långt borta eller nära, kan få oss oroliga och ur balans. Ungefär så förklarar Anna Kåver, svensk psykolog och psykoterapeut specialiserad på kognitiv beteendeterapi, valet av pärmbild till sin bok Oro – Att leva med tillvarons ovisshet. Det är en bok som befinner sig i gränslandet mellan fi losofi och psykologi, och där Kåver vill belysa glädjen likaväl som utmaningen i att vara människa. FÖRBEREDD FÖR FAROR

Oro kan definieras som en intensiv tankemässig process i syfte att försöka kontrollera en oviss framtid. Genom vår oro kan vi göra oss förberedda på hot och faror som kan komma att inträffa. Men det är en falsk förberedelse, vi vet inte om den hjälper. För att förstå oron behöver den grans-

FAKTA OCH FIKTION

Kåver, Anna: Oro – Att leva med tillvarons ovisshet. Natur & Kultur 2017, 159 sidor. ISBN: 978-91-27-81921-4

kas utifrån olika synvinklar. Kåver rör sig mellan relevanta perspektiv – psykologiskt, biologiskt, fi losofiskt, samhälleligt, globalt och individuellt. Med boken – som andas mer reflektion än självhjälp – vill hon att vi ska förstå vår oro bättre och få ett sakligt förhållningssätt till den. Kåver berättar, förklarar och bjuder smidigt in läsaren till att fundera över stora frågor i sitt eget liv genom flertalet frågeställningar. ”Jag vill väcka optimism och nyfikenhet om hur du kan förhålla dig till sårbarhet och till livets inbyggda ovisshet”, skriver hon.

Alla oroar vi oss lite ibland och det är helt normalt. Det kan till och med vara klokt att göra det, för en ”klok” oro kan göra oss förberedda och hjälpa oss att planera. Den sägs vara en nödvändig drivkraft till problemlösning och till empatiska handlingar. Men ibland går oron över till en mer ”giftig” variant. Varningslampan förblir tänd, orostankarna maler på utan hejd och livet blir en kamp mot både inbillade och faktiska faror. I bokens avslutande kapitel delar Kåver med sig av hjälpsamma förhållningssätt och färdigheter som den orolige kan pröva. Det är övningar som kan leda till en större självförståelse och självomsorg. Som exempelvis medveten andning, försök till att hitta en medveten närvaro eller att öka sin självtillit genom att försöka tänja på perfektionism och trygghetsgränser, men också att försöka träna sig i perspektivskifte och styra uppmärksamheten dit där vi behöver den. Vi behöver också kunna härbärgera och acceptera det enkla faktum att vi är oroliga ibland. 1800-talsförfattaren Mark Twain har sammanfattat oro med orden: ”Mitt liv har varit fyllt av problem som aldrig inträffade.” Och det är därför det är så plågsamt, menar Kåver. Hur mycket tid ska vi lägga ner på att oroa oss? Och varför låter vi det invadera våra liv på det sätt som vi gör?

RÖSTA OCH VINN EN MARTHABRICKA! VAR MED OCH UTVECKLA

sända ett postkort till Marthas

en fick artikeln Allt du vill ve-

tidningen! Rösta fram din

redaktion, Medelhavsga-

ta om ekostädning på sidan 8

favoritartikel i detta nummer

tan 14 C, 00220 Helsing-

i Martha nummer 4/2020 flest

av Martha.

fors. Märk kortet eller kuver-

röster. Kokboken som lotta-

tet ”Marthabricka”. Bland de

des ut i samma nummer vanns

skriva rubriken på artikeln

svar som inkommit lottar vi ut

av Heidi Waltari, Helsing-

samt ditt namn och din adress

tre exemplar av Marthabrick-

fors, Bettina Isberg, Liljendal,

och skicka uppgifterna till

an med design av Johanna

och Ingrid Holmström, Marie-

marthabladet@martha.ﬁ se-

Högväg.

hamn. Kokboken kommer på

Allt du behöver göra är att

nast 7.1.2021. Du kan även Jul med eftertanke 6/20

I förra röstningsomgång-

posten – grattis!

Gör själv

Sticka en skön sjal och ge bort i jul! Den snygga tubsjalen i vinterns trendfärger kan bli en av favoriterna i din eller i någon annans garderob. Text Johanna Stolpe, Mikaela Groop Foto Antonia Stolpe

Halsduken är designad att bäras två varv runt halsen och med sitt grafi ska mönster passar den alla, unga som gamla.

– Tubsjalen är galet lätt att sticka och blir en fin julklapp till dig själv eller till någon annan, säger dess upphovskvinna Johanna Stolpe.

enna tubsjal har fått namnet ”Martha madness” för att det är rolig att vara martha, för att marthor gillar slow fashion och för att halsduken är så galet lätt att sticka och samtidigt blir en fi n julklapp till dig själv eller till någon annan, säger Johanna Stolpe som har designat mönstret till sjalen. Halsdukstypen stickas i tubform. Halsduken är designad

att bäras två varv runt halsen och med sitt grafiska mönster passar den alla, unga som gamla. Den stickas på rundsticka i vriden resår- och mosaikstickning. Mosaikstickning är en snabb och enkel teknik, där du stickar med endast en färg åt gången och genom att lyfta maskor skapar ett flerfärgat intrikat mönster. Tekniken passar lika väl för nybörjaren som för veteranstickaren.

Jul med eftertanke 6/20

Gör själv

Jul med eftertanke 6/20

Gör själv

Design Johanna Stolpe, The Knitting Barber

Martha madness – halsduk med mosaikstickning Storlek: One size, en storlek passar alla Du behöver: Stickor: 4,5 mm 80 cm eller det du behöver för att uppnå rätt stickfasthet Garn: Drops Air 150 m/50 g eller garn av motsvarande tjocklek Färg: A (50 g), B (50 g) och C (50 g) Stickfasthet: 19 m = 10 cm Storlek: cirka 125 cm i omkrets, cirka 29 cm hög Så gör du: Med färg A lägg upp 210 maskor. Var noga med att inte vrida arbetet. Sticka runt i vriden resår *1vr, 1a* i ca 6 cm. Sticka enligt diagrammet uppe på sidan. Varv 1–2: Med färg A, sticka avigt. (Klipp av garnet och lämna tillräckligt lång tråd för att fästa med senare.) Nu stickas det två varv åt gången med en färg. Varv 3–4 (B): Räta varvet ut. Varv 5–6 (C): *2r, lyft 1 med garnet på baksidan* upprepa *-* varvet till slut. Varv 7–8 (B): (*lyft 1, 2r* upprepa 4 ggr, lyft 1, 3r, *lyft 1, 2r* upprepa 4 ggr, lyft 1, 1r.) upprepa (-) varvet till slut. Varv 9–10 (C): (1r, lyft 1, *2r, lyft 1* 4 ggr, 1r, lyft 1, *2r, lyft 1* 4 ggr, 2r) upprepa (-) varvet till slut. Varv 11–12 (B): *2r, lyft 1* upprepa *-* varvet till slut. Varv 13–14 (C): (*lyft 1, 2r* 4 ggr, lyft 1, 3r, *lyft 1, 2r* 4 ggr, lyft 1, 1r) upprepa (-) varvet till slut. Varv 15–16 (B): (1r, lyft 1, *2r, lyft 1* 4 ggr, 1r, *lyft 1, 2r, *5 ggr) upprepa (-) varvet till slut.

avig maska

färg A

färg B

färg C

lyft 1 m med garnet bakom

RS: rätstickning WS: avig

Förkortningar 1vr: Sticka en rät i bakre maskbågen A: Avig R: Rät Lyft 1: Med garnet på baksidan, lyft en maska, som om du skulle sticka den avigt Ggr: Gånger

Upprepa varv 5–16 fyra gånger till. Fortsätt sedan diagrammet till slut. Varv 17–18 (C): *2r, lyft 1* upprepa *-* varvet till slut. Klipp av färg C. Varv 19–20 (B): Räta varvet ut. Klipp av färg B. Varv 21 (A): Räta varvet ut. Varv 22–23 (A): Aviga varvet ut. Avsluta med vriden resår *1vr, 1a* i ca 6 cm. Maska av löst. Fäst alla trådar. Skölj upp och låt plantorka eller ånga lätt under fuktig duk med strykjärn på låg värme (beroende på garnval). Kom ihåg att slutprodukten stretchar ordentligt tack vare mosaikstickningen!

Jul med eftertanke 6/20

Miljötipset

Klimatsmart julgran – så gör du Text Anita Storm, ekologirådgivare Foto Karin Lindroos

Det ﬁnns starka traditioner bakom julgranen, ingen jul utan gran, tycker många. Ekologirådgivaren Anita Storm tipsar om miljösmarta juldekorationer och vad du kan göra med julgranen efter tjugondag Knut.

et pynt och glitter som används under julhelgen leder ofta till miljöproblem på de platser där tillverkningen sker, främst eftersom de kemikalier som används i produktionsprocessen kan vara miljöfarliga. Tänk därför gärna om och överraska med en ny naturvänlig skrud för granen, till exempel upphängda pepparkakor, tomtar gjorda i ullgarn, tovade bollar eller dekorationer av naturmaterial, såsom mossa, lingonris, kottar eller kvistar direkt från skogen. Att själv göra dekorationer till granen kan bli en social och trevlig pysselstund, där flera generationer får möjlighet att lära av varandra. Förr hängde man äpplen, nötter, pepparkakor eller julgranskarameller i granen – kanske kunde vi återta den traditionen? Alla dekorationer behöver inte bytas ut på en gång, börja med att ersätta det pynt som redan är till åren kommet. Köp så lite som möjligt och använd också det material som du redan har hemma, till exempel papper, pysselfärger, träkulor, toarullar, lim med mera. GRÖNT GRANTÄNK

En konventionellt odlad gran är ofta gödd med konstgödsel och behandlad med kemiska bekämpningsmedel mot ogräs och insekter, såsom glyfosat och nervgiftet prosulfocarb. Många av de importerade granarna som är tätt förpackade i en strumpa kan även utveckla mögel i den täta förpackningen. När du väl har valt julgran, sköt om den väl. Om du vill ut i skogen och fälla en gran, tänk på att granfällning inte ingår i allemansrätten, du får endast ta granen från dina egna marker. När julen är över och har dansats ut, vad göra med granen då? Den kan till exempel Jul med eftertanke 6/20

malas ner och hackas till flis som läggs i rabatten. Alla växter tål dock inte granflis eftersom det är surt, men det finns arter som gillar det, exempelvis rhododendron, azalea och blåbär. Om du vill elda upp granen, är det bäst att göra det i en kamin, i en öppen spis kan den släppa ifrån sig nittio gånger mer stoft till luften än om den bränns i en förbränningsanläggning. Granen kan också klippas i bitar och läggas i komposten där den långsamt bryts ner, förutsatt att temperaturen hålls över plus fem grader. Ett annat sätt är att bygga ett skydd till småfåglarna, där de till exempel kan äta av den mat som du serverar dem eller får en skyddad plats att vistas på när snålblåsten viner runt knutarna. Om du ännu inte har hunnit täcka över din rabatt med tillräckligt skyddande lager av till exempel kvistar, fyll på med ett lager av granen.

Den 6 januari kl. 10–14 i Vasa på Metviksparkens parkeringsplats invid nya fiskebryggan och den 9 januari kl. 10–14 i Karleby ordnar fritidsfiskarna i samarbete med Marthaförbundet en gransänkning i vatten för att ge fiskar lekunderlag. Håll koll i lokala evenemangskalendrar för uppdaterad information! 11

Vad kostar ett husdjur?

I ungefär vart tredje hushåll i Finland bor ett sällskapsdjur. I många hem ses djuret som en familjemedlem och ägaren är beredd att sätta ner både tid och pengar på husdjuret för att det ska må bra. Text Marina Nygård, ekonomirådgivare Foto Cata Portin

nder coronavåren har antalet hushåll med sällskapsdjur ökat. Det verkar som att osäkra tider och mera tid hemma har inspirerat många finländare att ta steget och skaffa sig ett husdjur. De årliga kostnaderna för ett sällskapsdjur är svåra att uppskatta och kan uppgå till allt mellan hundra och flera tusen euro. Djur har olika anskaffningskostnader samtidigt som priset på vaccin och försäkringar kan variera. Det lönar sig att konkurrensutsätta försäkringarna, eftersom priserna kan variera beroende på art, ras, värde, kön på djuret, och till och med beroende på boningsort. Även ditt kundförhållande till försäkringsbolaget kan påverka slutnotan. Och behöver du köpa utrustning, kan du påverka utgifterna genom att jämföra priser och köpa begagnat. Djurmat finns i olika priskategorier och av olika kvalitet, djuret kan dock ha specialdieter som ställer extra krav på maten. Tillika kan veterinärkostnaderna vara svåra att slå fast, de varierar beroende på om du har en försäkring och på hur den är utformad.

viktigt att komma ihåg att valpåret på många sätt är krävande, det lönar sig att skaffa hund i ett sådant skede av livet då du har tillräckligt med tid för din nya vän. Var också förberedd på att det under det första året uppstår en hel del kostnader, såsom utgifter för inköp av djur, vaccin och hälsogranskningar. Kommer frågan om pengar upp på veterinärmottagningen? – Det gör den absolut. När vi undersöker ett djur gör vi alltid kostnadsberäkningar och erbjuder alternativa lösningar, beroende på hur ägaren vill vårda djuret. Det är många känslor involverade när det kommer till själva behandlingen, resonemang kring vad det får kosta med tanke

på förväntad livslängd förs därför sällan. Däremot står djurets livskvalitet och den kärlek som ägaren känner för djuret i fokus. Djursjukhuset erbjuder också möjligheter till avbetalning för den som behöver det. Hur ska man ekonomiskt förbereda sig för att bli djurägare? – Det beror förstås på djurarten, rasen och individen, men till en viss del kan du läsa in dig på detta. Vi vet att vissa hundraser generellt sätt har mera sjukdomar än andra, de kan också ha defekter som ibland kan korrigeras men ibland inte, vilket gör att hunden får leva med smärta. Vi vet dessutom att katter och smådjur förväntas vara billigare att vår-

PRATA PENGAR

Om du överväger att köpa husdjur finns det många frågor att ta ställning till. Thomas Björkenheim, ansvarig veterinär vid Viks djursjukhus i Helsingfors, råder dig att reflektera över vilket djur och vilken ras som passar dig och din livssituation bäst. Fundera ytterligare på hur mycket tid du kan lägga ner på djuret och på hur stort rörelsebehov det har samt på om det passar in i ditt liv. Vill du till exempel bli en av Finlands många hundägare är det 12

Det är svårt att på förhand uppskatta veterinärkostnaderna, eftersom de varierar beroende på din försäkring och hur den är utformad. Jul med eftertanke 6/20

De årliga kostnaderna för ett sällskapsdjur är svåra att uppskatta och kan uppgå till allt mellan hundra och flera tusen euro.

Vem ärver hundvalpen? JURIDISKT SETT ÄR det skillnad på sällskapsdjur och människor. En

människa är en juridisk person, medan ett husdjur är jämförbart med ett föremål, även om dess rättigheter skyddas i djurskyddslagen. Det betyder att ett husdjur på samma sätt som möbler och andra föremål kan vara en del av bouppteckningen när en person avlider eller vid en avvittring, där man delar på makarnas egendom vid skilsmässa. I ett parförhållande bör man därför precis som med vanlig egendom fundera på vem som står som ägare till djuret. Enligt Finska Kennelförbundet har det blivit vanligare att par som skiljer sig är oense om vem som har rätt till djuret och hur umgängesrätten ska fördelas. Det lönar sig att på förhand fundera igenom hur man vid en eventuell separation ska komma överens om med vem djuret ska bo och vem som ska stå för kostnaderna. Djurets bästa bör här sättas i centrum.

Jul med eftertanke 6/20

Djurens psykosociala betydelse ska inte underskattas, djur kan ha en stor inverkan på ägarens välmående och hälsa.

da än till exempel hundar eller hästar, även om utvecklingen inom smådjursmedicin har gått framåt och djurägare i dag allt oftare låter vårda också dem. Det lönar sig att bekanta sig med olika försäkringar samt att jämföra villkor och undantag relaterade till vissa skador och raser. Jag har själv tagit försäkringar till mina hundar, trots att jag själv ofta kan behandla dem. Kan man se ett samband mellan hur det går ekonomiskt för Finland och hur djurägare vårdar sina djur? – Till viss del kan man det. Speciellt när det gäller hästar märker vi att när ekonomin börjar gå dåligt sköter man inte om hästarna i samma utsträckning. Vi ser förstås samma sak när det gäller personliga orsaker, har någon till exempel nyligen blivit permitterad eller arbetslös kan det påverka hur mycket pengar hen kan lägga ner på sina djur. Väldigt ofta ser vi ändå att de som har det ekonomiskt tuff t verkligen gör sitt yttersta för att ta hand om sina djur på bästa sätt. Ibland hör man talas om hur djuren äter bättre än sina ägare. Det är viktigt att komma 14

ihåg att ett djur kan ha en stor inverkan på ägarens välmående och hälsa. Djurens psykosociala betydelse ska inte underskattas. Jag ser heller inte att en välbeställd person är den bättre djurägaren. Ibland kan ägaren vårda sitt djur lite för mycket om hen har råd till det. Man tän-

ker inte alltid på djurets bästa om man sköter om det för mycket. Vad beror det på att man spenderar mera pengar på veterinärtjänster i dag än för några år sedan? – Det har skett framsteg inom den medi-

Innan du skaffar husdjur, tänk på … Hurudant husdjur passar dig? Hur passar djuret med din livsrytm, har du tid med djuret? Är ditt hem och din omgivning lämplig för djur? Vissa arter och raser kan behöva mera utrymme än andra. Har du råd med ett husdjur och vill du prioritera djurets kostnader i din ekonomi? Det lönar sig att förbereda sig på både löpande och oväntade kostnader. Vem tar hand om djuret om du till exempel vill åka på en resa? Källor: Statistikcentralen, intervju med Thomas Björkenheim

Jul med eftertanke 6/20

Fler husdjur indikerar starkare samhällsekonomi ANTALET SÄLLSKAPSDJUR kan berätta något om det ekonomiska tillståndet i ett lands ekonomi. På ett individuellt plan ser man att en högre inkomst ger en person större möjligheter att skaffa sig ett efterlängtat husdjur. Om de privata inkomsterna stiger ytterligare kommer ägaren till djuret att börja köpa dyrare djurmat samt efterfråga olika tjänster och diverse tillbehör till djuret. På samhällsnivå syns utvecklingen genom att en industri med olika aktiviteter för djur och ekologisk djurmat växer fram i takt med att ekonomin i samhället stärks.

cinska utvecklingen, och den vård som erbjuds är av mycket god kvalitet och kostar därför mer i dag. Men man märker också att djurägare är mera måna om att vårda sina djur, de både kan och vill spendera pengar på dem. Finländarna lägger ner allt större summor på hobbyer och aktiviteter för sin hund, är det nödvändigt? – Det varierar lite från ras till ras, men i första hand är det viktigt att djurägaren och djuret hittar en aktivitet som båda trivs med. Om det sedan är en professionellt arrangerad aktivitet eller inte, det är inte lika betydelsefullt.

Vi te du a …?

Drygt en tredjedel av alla finländska hushåll äger ett husdjur.

I Finland fanns det år 2018 omkring 700 000 hundar och 600 000 katter. År 2016 lade finländaren i medeltal ut 1 000 euro på varje husdjur. I summan ingår veterinärtjänster, försäkringar, redskap, inköpspris, matkostnader och övriga kostnader, såsom pälsvård och aktiviteter. Speciellt andelen pengar som används till veterinärtjänster och till övriga tjänster, såsom hundaktiviteter och hälsorelaterade tjänster, har ökat under de senaste åren. Kostnader som uppstår även för friska djur är frivilliga försäkringar, obligatoriska vacciner och eventuella steriliseringar och kastrationer, speciellt för katter. Första året medför många obligatoriska engångskostnader. Det är vanligt att försäkra hundar, katter och hästar för att minska risken att det uppstår stora, oväntade kostnader. Det lönar sig att jämföra och konkurrensutsätta försäkringarna, priserna varierar beroende på djur, ras, ålder, kön och boningsort.

Jul med eftertanke 6/20

Vi mjölar till det – vilket mjöl väljer du? Kryddiga pepparkakor, frasiga julstjärnor, kryddoftande julbröd ... När de läckra dofterna sprider sig i köket vet du att det snart är jul. Men vilket mjöl ska du välja och vilket mjöl passar till vad? Text Sandra Mellberg, hushållsrådgivare Illustration Terese Bast

et exceptionella året 2020 har ökat intresset för bakning överlag, dels för att många har arbetat hemifrån och därför har haft mera fritid, dels för att själva bakningsprocessen kan ha en lugnande och rogivande effekt i en för övrigt hektisk vardag. Genom att baka själv kommer du också billigare undan och du vet vad du får i dig. Mängden salt är ytterli-

gare en aspekt. Butiksbröd innehåller ofta en hel del salt och därmed natrium, som bör konsumeras med måtta. Och försöker du undvika palmolja är det numera nästan omöjligt att hitta kex och småbröd utan den kommersiella oljan, som har fått mycket kritik på grund av den oetiska produktionen. Det mjöl som oftast slinker ner i varukorgen är vetemjöl som utgör basen för grunddegen till pepparkakor, lusse-

bullar och mammas jullimpa. För julens bullbakning, välj gärna ett halvgrovt vetemjöl. Det går även bra att använda specialvetemjöl, som är rikare på gluten och därför kan ge en mer elastisk deg. Trender och dieter har påverkat sortimentet av olika mjöl, och i dag kan du välja mellan många olika mjölsorter. Varför inte experimentera med några nya spännande mjölsorter när det väl är dags att dra i gång julbaket?

Fakta om ...

Vanligt vetemjöl

Vete odlas i Finland, så välj gärna ett inhemskt vetemjöl. Använder du ett ekologiskt mjöl vet du dessutom att det inte finns rester av bekämpningsmedel i mjölet. Priset på vetemjölet berättar inte alltid om dess bakningsegenskaper, däremot är ett nymalet mjöl ofta mer smakrikt och har även ett bättre näringsvärde. Det finns olika typer av vetemjöl som alla har lite olika bakegenskaper:

Experten tipsar!

Vetemjöl special: Ett starkt vetemjöl som innehåller mer protein. Ger matbrödet extra volym och passar därför till bakning av kakor, tårtor och pajer. Halvgrovt vetemjöl: Är finare malt än specialvetemjöl och fungerar därför bäst för jäsdegar och även till smördegar. Grovt vetemjöl: Är grövre malt än halvgrovt vetemjöl. Används till bakverk som inte behöver elasticitet i degen, såsom tårtbottnar och rulltårtor. Grahamsmjöl: Ett fullkornsmjöl av vete som innehåller mindre gluten och som därmed inte har samma bakegenskaper som vanligt vetemjöl. Ett smakfullt matbröd får du om du ersätter en del av vetemjölet i receptet med grahamsmjöl.

SVAR: Ett mjöl kan vara fullt tjänligt flera år efter att det har passerat bäst före-datumet. Bakegenskaperna kan ha försämrats, men så länge mjölet inte luktar härsket går det att använda. Mörka mjöl innehåller mer fett och härsknar i regel snabbare än ljusa mjölsorter. Förvara alltid mjölet torrt och mörkt för att förlänga hållbarheten.

FRÅGA: Går det att baka med ett utgånget mjöl, som ändå verkar vara ätligt?

Jul med eftertanke 6/20

Trender och dieter har dock påverkat sortimentet av olika mjöl, och i dag kan du välja mellan många olika mjölsorter.

9 inhemska mjölsorter VETEMJÖL

SPELTMJÖL

Vårt vanligaste och kanske mest användbara mjöl som förekommer i nästan alla bakverk på grund av dess höga glutenhalt. Gluten gör att degen binds ihop, blir mer elastisk och även jäser bättre.

Spelt, som även kallas dinkel, är en gammal inhemsk vetesort med ett högre proteininnehåll än det vanliga vetet. Speltmjölet har ett lägre glykemiskt index (GI), men innehåller gluten och kan därför oftast ersätta vanligt vetemjöl.

RÅGMJÖL Rågmjöl är ett fullkornsmjöl där hela kornet används och som därför är mycket fiberrikt. Råg innehåller gluten, men eftersom rågmjölets bakegenskaper är rätt dåliga brukar man ofta blanda ner vetemjöl då man bakar med rågmjöl. I traditionella rågbröd på surdeg tillsätts däremot inte vetemjöl, eftersom jästsvamparna i surdegen jäser brödet. Testa gärna att byta ut en del av vetemjölet mot rågmjöl i till exempel muffins, pizzadegar eller bullar för att öka fiberhalten och öppna upp för nya smaker.

KORNMJÖL Kornmjöl gör man på hela spannmålskornet och därför är det mer fiberrikt än till exempel vetemjöl. Kornmjöl innehåller också rikligt med mineraler och vitaminer. Oftast använder man kornmjöl i tillsammans med vetemjöl i plättar, pannkakor och bröd eftersom kornmjölet inte i sig innehåller tillräckligt med gluten för att göra degen elastisk och smidig. Kornet ger smak och ökar fiberinnehållet i bakverket.

POTATISMJÖL Potatismjöl består av enbart stärkelse och skiljer sig därmed från övriga mjölsorter. Oftast använder man mjölet som förtjockningsmedel i krämer, soppor och såser, men även då man bakar till exempel rulltårtor eller tårtbottnar. Potatismjölet är naturligt glutenfritt och kan oftast ersätta majsstärkelse. Prova att baka till exempel glutenfritt fröknäcke på inhemskt potatismjöl, i stället för på importerat majsmjöl.

BOVETEMJÖL Bovete är en glutenfri och proteinrik ingrediens som passar i fler maträtter än i enbart blinier. Trots namnet är bovete en ört som inte hör till spannmålen. Namnet har tillkommit på grund av att örten liknar vetet både till smak och användning. Odlingsarealen för det inhemska bovetet har på senare år ökat, eftersom bovete är naturligt glutenfritt.

Jul med eftertanke 6/20

HAVREMJÖL Havre är ett nyttigt och fiberrikt spannmål som enligt färska rön kan hjälpa till att sänka kolesterolhalten i blodet. Bland annat därför har havre blivit något av en trendprodukt i butikernas brödhyllor. Prova att baka med havre hemma genom att mixa dina havregryn till ett havremjöl. Mjölet kan du tillsätta i bröddegen eller koka gröt på. Färdigt havremjöl finns också att köpa i butiken. Havre är fritt från gluten, men eftersom spannmålet oftast hanteras tillsammans med andra spannmål som innehåller gluten, brukar det inte klassas som glutenfritt. Tänk därför på att använda ren havre ifall du vill ha ett helt glutenfritt mjöl.

ÄRTMJÖL Som ett resultat av den ökade efterfrågan på mer hållbara proteinkällor, har även baljväxterna intagit mjölhyllan. Det inhemska ärtmjölet kan du använda för att öka proteinhalten i smoothies, bröd eller andra bakverk. Ärtmjölet är ett proteinrikt mjöl som ger ett matigt resultat samt har en god och något nötaktig smak. Eftersom ärten är en baljväxt och inte ett spannmål är mjölet fritt från gluten, vilket betyder att du måste tillsätta något som binder ihop degen, till exempel vetemjöl, för att bakningen ska lyckas.

TALKONMJÖL Talkonmjöl, skrädmjöl eller talkkuna, är en traditionell finsk mjölblandning som består av olika, ofta rostade, spannmål. Vilka spannmål som används beror på från vilken region talkonmjölet kommer, ibland tillsätter man även ärter i mjölet. Traditionellt torkar man spannmålen i ria för att sedan mala ner dem till ett mjöl. Resultatet blir både fiberrikt och smakrikt. Det mest traditionella sättet att äta talkonmjöl är att blanda ner det i surmjölk eller i fil. Mjölet går också att använda i bakning och ger då upphov till nya spännande smaker.

Matbiten

Martha bjuder här på julens allra godaste småbröd och kakor. Du kan välja mellan både klassiker och nya överraskande sorter. Kakorna kan bli dina absoluta julfavoriter, sega, knäckiga och frasiga, en smakupplevelse att testa i gott sällskap med årets Marthaglögg! Recept Sandra Mellberg, Elin Enqvist Foto Heidi Furu

Drömmar med kardemumma

Pepparnötter med ärtmjöl

(40 småbröd)

Gör så här:

• • • • • • • • • •

1. Vispa ihop smör och strösocker med elvisp i 2–3 minuter.

Gör så här:

• • • • • • •

100 g rumsvarmt smör 2 dl strösocker 1 dl rapsolja 2 tsk vaniljsocker 4 dl vetemjöl 1 tsk hjorthornssalt eller matsoda 1 msk nymortlad kardemumma

2. Häll ner rapsoljan, lite i taget, under vispning och se till att allt är ordentligt ihopvispat. 3. Blanda i de torra ingredienserna och vispa ihop med smörblandningen. 4. Dela degen i 40 bitar och forma till små bollar. Lägg på en plåt med bakplåtspapper och grädda i mitten av ugnen i 150 grader i 20 minuter.

(30 småbröd) 100 g smör 1 dl socker 1/2 msk sirap 1/2 ägg 1/2 tsk kardemummakärnor 1 tsk kanel 1/2 tsk ingefära 1/2 dl ärtmjöl 3 dl vetemjöl 1 tsk matsoda

1. Rör ihop smör, socker och sirap. Tillsätt ägg. Stöt kardemummakärnorna och tillsätt dem och de övriga kryddorna. 2. Blanda ärt- och vetemjölet med matsoda och häll över smörblandningen. Arbeta ihop till en deg. 3. Dela degen i 30 lika stora delar, forma till runda bollar. Lägg dem på en plåt med bakplåtspapper och använd gaffel för att platta ut dem något. 4. Grädda i 175 grader i cirka 20 minuter.

Jul med eftertanke 6/20

Matbiten

Saffransflarn (glutenfria) • • • • • •

Lingonbrownie med saltkola • • • • • • • •

130 g smör 2 dl strösocker 1 dl vetemjöl 1 dl kakao 1,5 msk lingonskalsmjöl 1 tsk vaniljsocker 1 krm salt 2 ägg

Gör så här: 1. Smält smöret. 2. Blanda de torra ingredienserna och rör försiktigt ner smöret och äggen. Rör tills smeten är klumpfri. 3. Smörj en springform och häll över smeten i formen. Grädda i mitten av ugnen i 200 grader i 10–12 minuter. 4. Låt kakan svalna i springformen för att behålla formen.

Saltkolatoppning: • 75 g smör • 1 dl socker • 0,25 dl ljus sirap • 1,5 dl vispgrädde • lingon • flingsalt Gör så här: 1. Blanda alla ingredienser i en tjockbottnad kastrull, låt koka under omrörning i 10–15 minuter eller tills blandningen når en temperatur om 123 grader. Konsistensen ska bli som en tjock kinuskisås. 2. Häll saltkolatoppningen över den kalla kakan och strö över flingsalt samt frysta eller färska lingon.

75 g smör 0,5 g saffran (1 påse) 1 dl socker 2 msk grädde 2 msk ljus sirap 1 dl havremjöl (av ren havre för helt glutenfria flarn) • 1 dl havregryn (av ren havre för helt glutenfria flarn) • en nypa bakpulver Gör så här: 1. Smält smöret tillsammans med saffran. Har du saffranstrådar mortlar du dem tillsammans med sockret innan de blandas med smöret. Ta av smöret från plattan.

2. Tillsätt de övriga ingredienserna och blanda ordentligt. 3. Klicka ut smeten på en bakplåtspappersklädd plåt i (cirka 9 klickar per plåt för att förhindra att flarnen flyter ihop) 4. Grädda i 200 grader i 5–7 minuter, tills de har fått lite färg. Låt flarnen svalna någon minut.

Spritsar med talkonmjöl (recept med inspiration från Marthas kokbok) • • • • • •

250 g smör 1 1/2 dl socker 1 ägg 2 tsk vaniljsocker 1 dl talkonmjöl 3 1/2 dl vetemjöl

Gör så här: 1. Rör smör och socker vitt och pösigt. Tillsätt ägg, vaniljsocker och till sist talkonmjölet och vetemjölet. 2. Arbeta till en deg och spritsa sedan ut ringar eller äss på en plåt. 3. Grädda i 200 grader i cirka 15 minuter.

Jul med eftertanke 6/20

Matbiten

Hjortronrutor med mandelflarn

Marthaglöggen 2020

• • • • • • •

• • • • • • • •

130 g smör 1,5 dl socker 3 dl vetemjöl 1 tsk matsoda 1,5 dl surmjölk 3/4 dl hjortronsylt mandelflarn

Gör så här:

(4 personer) 3 dl havtornssaft 2 dl vatten 1/2 dl havtorn 1 liten bit ingefära 2 stjärnanis 1/2 tsk lakritsrotspulver några kvistar mynta socker enligt smak

Kolasnittar med smak av ingefära (cirka 30 glutenfria småbröd) • • • • • • •

100 g smör 1 dl strösocker 1 msk sirap 2 3/4 dl bovetemjöl 1/2 tsk bakpulver 1 tsk vaniljsocker 1 tsk ingefära

1. Smält smöret.

Gör så här:

2. Blanda de torra ingredienserna i en skål och häll i smör och surmjölk.

1. Skala en liten bit färsk ingefära och skär den i skivor.

3. Rör ihop till en klumpfri smet och häll i en bakplåtspappersklädd form med storleken 25x20 cm. Bred hjortronsylt över smeten och strö över mandelflarn.

2. Mät upp alla ingredienser i en kastrull och koka på låg värme i cirka 5 minuter.

1. Sätt ugnen på 175 grader. Blanda alla ingredienser i en skål och arbeta ihop till en deg.

4. Grädda i mitten av ugnen i 225 grader i 25 minuter. TIPS! Skrynkla bakplåtspappret till en boll innan du lägger det i formen för att få det att hållas på plats.

Jul med eftertanke 6/20

3. Stäng av värmen och låt glöggen stå och dra i 10–15 minuter. Sila och servera varm.

2. Dela degen i 3 lika stora delar och rulla ut till längder. Lägg över längderna på en plåt och platta ut dem något med en gaffel. 3. Grädda mitt i ugnen i cirka 15 minuter. Skär längderna på snedden medan de är varma och låt dem svalna på plåten.

Vardagsberedskap

Famla inte i mörkret – så förbereder du dig inför ett strömavbrott Vad händer om elen går, vet du vad du ska göra? Vi tipsar om vad du kan tänka på för att vara förberedd vid ett längre el- eller värmeavbrott. Text och foto Maria Wasström

trömavbrotten har minskat betydligt i takt med att elledningar har grävts ner i jorden. Å andra sidan har kraftiga stormar de senaste åren skapat mycket förödelse då träd har fallit över luftledningar och brutit eldistributionen. Vi omges i dag av mer elektronik i våra hem än någonsin tidigare. De flesta elektroniska apparater slutar att fungera vid ett större strömavbrott. Värme, vatten och mat hör till det viktigaste vi behöver för att klara oss, men vid ett större strömavbrott riskerar vi att bli av med dem alla. Då gäller det att vara förberedd. FUNDERA PÅ FÖRHAND

Vad du ska tänka på beror givetvis på hur du bor och vilka förutsättningar det finns. Det är viktigt att du funderar igenom vilka utmaningar som gäller för just din situation. Även om bostaden inte värms upp med direkt el, kan ett strömavbrott vara kritiskt för värmen i huset, eftersom det behövs pumpar och elektronik för att driva värmen vidare. En öppen spis, vedspis eller kamin går det förstås bra att elda i även vid strömavbrott. Det gäller bara att se till att ha torr ved till hands. På samma sätt gäller det att vara utrustad med annat bränsle för en generator om du har tillgång till en sådan. En generator är till stor hjälp vid ett längre elavbrott, eftersom den tillfälligt kan driva elapparater såsom kyl, frys och eldrivna värmekällor. OM VATTENTILLFÖRSELN TRYTER

– En sak som man kanske inte alltid tänker på är att också vattnet i kranen är beroende av elektricitet, säger Hanna Havu22

Andreas Talling är elnätschef vid Raseborgs Energi och ansvarar för att tusentals kunder varje dag får sin el dygnet runt. Det är först när eldistributionen störs som folk brukar reagera, annars tar man strömmen nästan för given.

mäki som arbetar som specialsakkunnig på Försörjningsberedskapscentralen. Hanna påminner om att det är viktigt att ha flaskor eller dunkar med rent reservvatten hemma. Myndigheterna rekommenderar också att du har ett reservförråd med mat och vatten för minst tre dagar. Med det avser man produkter med längre hållbarhet och som du också annars kan använda, så länge som du ser till att förnya förrådet efter hand. I vissa hus slutar vattnet att komma genast efter ett elavbrott. Oftast går det

att spola i toaletten en gång under elavbrottet, men sedan fylls inte behållaren längre med vatten. Har du vatten i reserv går det bra att skölja toalettstolen med det. Om avloppet inte sköljs stockar det sig lätt. Vissa avlopp riskerar att svämma över under ett elavbrott, eftersom det behövs pumpar för att transportera avloppsvattnet vidare i avloppsnätet. För att undvika stockningar ska du inte spola under ett elavbrott. Som reservplan kan du i stället till exempel fodra toalettstolen Jul med eftertanke 6/20

Vardagsberedskap

3 tips inför ett längre strömavbrott Se till att ha ett reservförråd av mat och vatten hemma. Förvara några flaskor vatten i frysen. De kan användas till att hålla kylskåpet svalt vid strömavbrott. Ha en batteridriven ficklampa till hands – och reservbatterier.

NÄR STRÖMMEN GÅR Stäng av elapparaterna, men låt en lampa brinna så att du ser när strömmen är tillbaka. Kom särskilt ihåg att stänga av spisen som kan orsaka eldsvåda om den står på när strömmen kommer tillbaka. Lämna röjningen av träd som lutar mot linjerna till någon professionell. Använd inte vatten i onödan, även om det kommer vatten ur kranen. Öppna inte kyl och frys i onödan. Det slösar energi och gör att maten fortare far illa. Håll dig lugn och följ med radiosändningar i en batteridriven radio eller via mobiltelefonen.

Längs kraftledningarna vid elstationen i Björknäs leds elektriciteten vidare ut till hushållen i Ekenäs.

med en plastkasse och göra dina behov i den. Den använda plastkassen ska sedan tillslutas väl och föras till blandavfallskärlet. SOPPA PÅ EN SPIK

När det gäller matlagningen finns det flera saker att tänka på i förväg. Vilka möjligheter har du att tillreda mat under ett längre strömavbrott? En gasspis fungerar i regel också under strömavbrott, liksom en vedspis. Att grilla utomhus eller packa upp stormköket från förrådet Jul med eftertanke 6/20

är också en bra idé, förutsatt att du har tillgång till det rätta bränslet. Var också särskilt noggrann med brandfaran om du tillreder mat över öppen eld. Eldstäder hör även till de pålitligas gäng när det gäller att alstra värme vid ett strömavbrott. Den som bygger hus gör klokt i att fundera hur det går att hålla huset varmt också vid ett längre strömavbrott. Har man inga möjligheter att alstra värme utan el, får man samla familjen i det varmaste rummet, täta fönster och dörrar, plocka fram alla filtar och

täcken som finns i hushållet och sova tätt intill varandra. Och dra på yllesockorna, naturligtvis. SÅRBART SAMHÄLLE

– Att vi numera har så mycket smart teknik och elektronik i våra hem kan vara en utmaning vid elavbrott. Om all elektronik är sammankopplad till ett system kan det medföra omfattande problem om elsystemen rubbas, säger Hanna Havumäki. Också i samhället i övrigt är det mycket som slutar fungera då vi plötsligt inte 23

Vardagsberedskap

Det viktigaste är att inte gripas av panik, utan hålla sig lugn och invänta instruktioner.

Kortare strömavbrott innebär oftast ingen större fara, utan kan till och med vara riktigt mysiga. Ett längre avbrott kan däremot vara besvärligt om du inte är förberedd med batteridrivna ljuskällor och vatten eller har möjlighet att hålla värmen.

har tillgång till el. Det att datakommunikationen blir lidande kan ha förödande konsekvenser, men också helt praktiska saker som till exempel hissen i våningshuset, bankautomaten och spårvägstrafi ken. Vissa matbutiker kan inte hålla öppet, eftersom deras betalningssystem fungerar med el, deras kylsystem likaså. Inte ens den egna bilen går att tanka om bensinpumpen på bensinstationen drivs med el. ELBOLAGENS MARDRÖM

Ett strömavbrott som drabbar ett stort område är en mardröm för ett elbolag, därför finns det tydliga regler för hur de ska hanteras. – Vår första prioritet är vattentäkter, sjukhus, servicehus, telefonmaster och liknande, säger Andreas Talling, elnätschef vid elbolaget Raseborgs Energi. Hans tips är att ha en batteridriven radio till hands för att hålla sig uppdaterad om situationen. Vid ett större strömav24

brott informeras befolkningen via radiosändningar. – Det viktigaste är att inte gripas av panik. Om alla ringer felanmälningen samtidigt och kräver svar på Facebook-sidorna, blir systemet lätt överbelastat. De flesta strömavbrotten sker då träd faller över luftlinjerna vid storm. – Om det faller blötsnö tidigt på vintern innan marken hunnit frysa, brukar det också leda till att träd knäcks och faller över linjerna, säger Andreas Talling. Han påpekar att långvariga strömavbrott i dag är ganska ovanliga, särskilt på tätorter med en hög grad av jordkabel. Å andra sidan kan också jordkablar gå sönder och då kan reparationsarbetena i värsta fall vara tidskrävande och till och med svåra att lokalisera. KALLA VINTERDAGAR

Ett dessvärre inte helt osannolikt scenario är att större strömavbrott kan orsakas

av något slags yttre hot, som en terrorist eller datahackare vars avsikt är att orsaka kaos och förstörelse. Talling bedömer att en annan riskfaktor är vårt beroende av utländsk importerad elektricitet, särskilt under kalla vinterdagar. Energiförbrukningen varierar kraftigt under året och även om totalkonsumtionen sjunker något måste elnätet vara dimensionerat för de högsta topparna under kalla vinterdagar. I många hushåll har man övergått från olje- och veduppvärmning till jordvärme och luftvärmepumpar som i högre grad är beroende av elektricitet. Under kalla vinterdagar är behovet av el mycket stort. – Jag ser det inte som en omöjlighet att vi får uppleva elransoneringar någon dag, säger Talling. Även om detta inte är fallet för tillfället, gäller det att inte ta elektriciteten för given. Bättre att vara förberedd än att famla i mörkret, så att säga. Jul med eftertanke 6/20

kolumn

Det krävs så lite att göra någon glad i Åbo bodde jag ett läsår i en delad lägenhet. I lägenheten ovanför bodde Vuokko. Hon var alltid översvallande trevlig när jag mötte henne i trappuppgången. När vi flyttade ut rymdes inte mina krukväxter i flyttlasset. Jag hade inte hjärta att slänga dem, utan ringde på Vuokkos dörr och frågade om hon kunde sköta dem över sommaren. Hon blev glad över uppdraget. När sommaren var slut och jag återvände till Åbo hälsade jag på henne återigen och hämtade mina växter. Hon hade bakat och bullat upp med mer än jag orkade äta. Vuokko hade berättandets gåva. Hon hade kunnat skriva en roman om allt som hade hänt i våningshuset under de senaste tjugo åren. Efter sista besöket tappade vi kontakten. U NDER MIN STUDIETID

Skribenten är teolog, frilansande musiker och artist. Han gillar mörkt gott kaffe, bryggt med kärlek och omsorg samt serverat med en rejäl skvätt mjölk. Han tar gärna del av konst och musik som andra har skapat, men njuter även av att själv skapa tillsammans med andra.

Jul med eftertanke 6/20

HJÄRTLIG ÅTERSEENDE

Jag träffade henne ånyo en solig dag i maj, fem år senare, när hon kom hasande med rullatorn. Hon kände igen mig och ropade på mig med hög röst från andra sidan gatan. Hon sade att hon hade funderat så mycket på hur det gått för den där unge, trevlige mannen vars krukväxter hon skötte en sommar. Jag hade bråttom till tåget hem över sommaren och sade att jag inte hinner prata mer än någon minut, men att jag är tillbaka i Åbo i augusti och lovar att hälsa på då. Det tog ända till sista augusti innan jag kom mig dit. Hon hade bakat frysen full och suttit och väntat varje dag i en hel månad på besöket. Då förstod jag hur ensam hon var. Jag fick lite dåligt samvete över att jag inte kommit tidigare i augusti. Hon var bun-

den vid sin rullator och kom inte ut så mycket. Där och då bestämde jag mig för att om jag inte har tid att hälsa på en gammal dam en gång per hösttermin och en gång per vårtermin, då prioriterar jag min tidsanvändning fel. Vi har fört många, långa samtal genom åren över köksbordet eller sittande i soffan medan hon visat gamla foton och förklarat hur det var under kriget på gården hemma. Jag visade ibland bilder från mina resor eller från olika arbetsprojekt. Ofta kom jag hem med konstfärdigt stickade sockor. Mot slutet blev hon tröttare och sade att hon funderat på att sluta baka eget bröd och i stället köpa, då det är så billigt i aff ären. Men hon tänkte att den där Frank kanske besöker henne snart, så hon bestämde sig för att baka i alla fall. Gäster måste ju få hembakt. EN EXTRAMORMOR

Hon grälade alltid lite på mig för att jag hade med mig blommor, inte ska man slösa sådant på en gammal tant. Hon brukade ändå alltid rapportera om hur länge den förra buketten hållit sig och hur glad hon varit över den. Vuokko blev som en extra mormor för mig. Hennes minne var kristallklart till slutet och hon hade en skarp humor. Dagen kom när jag ringde för att höra om hon vill ha besök. Jag möttes av en förinspelad röst som sade att numret inte längre var i bruk. Jag ringde runt till diverse myndigheter för att få reda på vart hon flyttat, till ålderdomshem eller till det himmelska hemmet hon så ofta pratade om? Till sist fick jag en motvillig tjänsteman på någon instans att tämligen okänsligt säga ”hon har dött” innan han lade på luren. Jag tänker ofta på dig. Vila i frid, kära Vuokko. Text Frank Berger

marthainfo

– Det är viktigt att vi har ett eget jordbruk och att vi kan försörja oss själva i det här landet, säger Carola Sandvik, som själv aldrig köper utländska grönsaker. Vi har en ren och fin natur som ger fina produkter och i dag måste vi alla stödja den inhemska matproduktionen.

Carola Sandvik är årets matkulturstipendiat Marthaförbundets matkulturstipendium delas årligen ut till någon som engagerat arbetar för den finlandssvenska matkulturen. I oktober utsågs trädgårdsmästaren och paprikaodlaren Carola Sandvik i Dagsmark, Kristinestad, till Årets matkulturstipendiat 2020. Text Cia Hemming Foto Camilla Ostberg

arola Sandvik f ick årets matkulturstipendium för sitt enträgna och självständiga arbete med att i över tjugo års tid ha odlat specialsorter av paprika och chili samt för att ha utvecklat sätt att förädla råvarorna till delikata inläggningar i sitt tillverkningskök. Marthaförbundet lyfte även fram Carola som ett bra exempel på österbottnisk företagaranda, då hon samarbetar med andra lokala odlare och brinner för närproducerade livsmedel. – Det var en positiv och trevlig överraskning och jag blev jätteglad. Priset är en bekräftelse på att jag har gjort någonting rätt och det sporrar mig till att vilja 26

vidareutvecklas och hitta på nya produkter, säger Carola. ROLIGT MED REKO

I Carolas två växthus, med en sammanlagd yta om 2 600 kvadratmeter, odlar hon ett tiotal olika paprikasorter och fem olika chilisorter. Säsongen som pågår mellan februari och november har i år varit relativt normal, även om en regnig och mulen juli med mörka dagar bidrog till att skörden blev något mindre än i fjol. – Men kvaliteten har varit fin och priset okej, säger hon. Det har varit en stabil och bra åtgång i affärerna, man skulle kunna sälja hur mycket man bara vill. Carola sorterar, packar och kör själv

ut sina produkter till trettiotalet affärer i Seinäjoki- och Vasaregionen, samt till en handfull restauranger och skolkök i Kristinestad. Dessutom är hon aktiv i sex olika rekoringar och fungerar som administratör i två av dem. – Det är roligt med reko och att få träffa folk är motiverande, säger Carola som har många stamkunder. Jag är ganska så pratsam och tycker om att träffa folk och så är det roligt när de ger positiv feedback för ens produkter. Genom att förädla största delen av andraklassprodukterna i sitt eget tillverkningskök undviker hon svinn. Djävulssylten som görs på tomat, chili och paprika är klart populärast, men hon köper Jul med eftertanke 6/20

marthainfo

Vem?

Att bli utsedd till Årets matkulturstipendiat 2020 var för Carola Sandvik en glad och positiv överraskning. Priset överräcktes av Åsa Blomstedt, ordförande för Sydösterbottens Marthadistrikt.

CAROLA SANDVIK Ålder: 54 år. Bor: I Dagsmark, Kristinestad. Familj: Sambon Micael, 58, sonen Philip, 23 och dottern Patricia, 16, samt Golden retrievern Nella och hittekatten Nisse. Utbildning: Merkant/Vasa handelsläroverk, trädgårdsmästare/Korsholms skolor. Yrke: Växthusodlare. Hobbyer: Körsång, läsning, dans. Drömmer om: Att få vara frisk och få fortsätta med det jag håller på med fram till pensionen. Njuter av: God mat. Tycker om: Att köra bil, lyssna på musik, träffa kompisar samt diskutera, fundera och dividera. Senast lästa böcker: ”Asyl” och ”Gömda” av Liza Marklund.

även in andra råvaror från Närpes grönsaker och från lokala odlare för att tillreda olika inläggningar. I dagsläget har Carola ett tjugotal produkter på sin palett, vissa av dem mer säsongsbetonade som exempelvis glögg och konjakssenap. MJÖLKKOR OCH MORÖTTER

Carola är uppvuxen på en bondgård med mjölkkor. Där fick hon tidigt delta i arbetet och minns hur hennes mamma om somrarna brukade ha ett morotsland som barnen fick sköta för att få fickpengar. Efter att Carola först utbildat sig till merkant i mitten av 80-talet och därefter arbetat ett år på en servicestation insåg hon plötsligt att det var odling av något slag hon ville arbeta med. – Jag stod i trädgårdslandet hemma hos föräldrarna – vi tog upp rödbetor och morötter – när tanken slog mig som en blixt från klar himmel, minns hon. Hon sökte sig till Korsholms skolors trädgårdslinje och blev färdig trädgårdsmästare efter ett par års studier. Innan hon och sambon Micael Gröndahl byggde Carola ett växthus år 1997 hann hon arbeta på en blomsterodling, på olika lokala servicestationer samt ett år i taxfreebutiken på Viking Line. Odlingen har dock alltid funnits med på Jul med eftertanke 6/20

ett hörn, om så enbart som hobby. Nu för tiden är det mer musik, dans och läsning som står för avkopplingen. Det blir många deckare, en hel del veckotidningar med receptsidor och så böcker och berättelser av favoriten Herman Lindqvist. Sedan femton år tillbaka sjunger Carola med i Lappfjärds damkör, mestadels på vårvintern eftersom växthusarbetet tar så mycket tid i anspråk om höstarna. – Jag har alltid tyckt om att sjunga, säger hon. Det ger en social gemenskap med de andra kvinnorna i kören och det

är viktigt då jag inte träffar så mycket annat folk i mitt arbete. Ett fint minne som körlivet gett henne är jubileumsresan till Malta dit kördamerna åkte för något år sedan för att fira körens 40 verksamma år. Varje höst brukar kören också åka på en dagslång ”hemlig resa” till olika platser i Österbotten. Marthaförbundets matkulturstipendium på 1 000 euro delas årligen ut åt en matkulturpåverkare i samband med den ﬁnlandssvenska matkulturdagen som ﬁras den 9 oktober.

Höstmötet

Nya stadgar antogs på historiskt hybridmöte För första gången någonsin hölls Marthaförbundets höstmöte som ett hybridmöte, där ombuden och medlemmarna deltog på distans över nätet. Text Mikaela Groop Foto Heidi Furu

et låg en känsla av spänd förväntan i luften inför höstmötet på Busholmen i Helsingfors. På agendan fanns många viktiga beslut och arrangemangen var minutiöst planerade. Ett litet frågetecken fanns ändå gällande tekniken, skulle allt löpa smidigt och enligt planerna? Mycket denna dag såg annorlunda ut, men mötet började traditionsenligt med Marthasången, dock via en videoinspelning där förbundets hedersmedlem Martina Harms-Aalto stämde upp till sång, ackompanjerad av pianisten Henrik Wikström. Projektledaren Roosa Mikkola fick inleda dagen med en presentation av Marthaförbundets nya projekt Östersjön 2.0. Målet med projektet är att väcka marthornas och allmänhetens intresse för Östersjöns tillstånd och aktivera till åtgärder. – Vi hoppas att Östersjön ska bli allas vår gemensamma angeläget och att vi tillsammans ska bidra till ett renare och friskare innanhav, sade Roosa Mikkola. LIVSKVALITET OCH MATKOMPETENS

Ekonomirådgivaren Marina Nygård fortsatte med att presentera projektet Matlust!, som riktar sig till seniorer. Projektet lyfter fram frågor om seniorernas livskvalitet och matkompetens samt frivilligarbete. Dessutom vill man med projektet uppmärksamma ofrivillig ensamhet som börjar bli ett folkhälsoproblem. – Ensamhet är ett samhällsproblem som vi vill åtgärda. Omkring 20 procent av finländarna upplever att de är ensamma och 9 procent uppger att ensamheten är ett problem, sade Marina Nygård. 28

Ett sätt att nå ut med projektet är att utbilda så kallade matlustvolontärer. Tanken har varit att volontärerna besöker seniorer för att dela en måltid tillsammans, allt efter deras egen förmåga och ork. – Volontärarbetet är viktigt i vårt samhälle, det är givande för både den som får och den som ger. Närheten främjar nätverk, stärker förtroendet i samhället och stöder demokratin. Volontärarbetet bygger på att vi kompletterar, inte ersätter det offentligas roll, poängterade Nygård. ENHÄLLIGT ÅTERVAL

Höstmötet återvalde enhälligt Andrea Hasselblatt till förbundsordförande. Hon inleder därmed sin fjärde och sista tvåårsperiod som ordförande. I sitt tacktal tog Hasselblatt upp Marthaförbundets roll i tider av kris och digitaliseringen som ett hjälpmedel för att utveckla verksamheten. – Ur kriser föds nytt. För oss har det betytt ett stort steg mot digitala verksamhetsformer som vi ska se som en möjlighet, inte ett hot. Vi ska använda det digitala som en dräng och inte som en herre. Vi ska använda det till att underlätta vår verksamhet, att sköta den löpande kommunikationen, att minska administrationen och till att minska på vårt resande. Men allra mest ska vi använda det till att nå ut till allt fler som behöver vår kunskap, sade Hasselblatt. Förbundets verksamhetsledare Annika Jansson presenterade verksamhetsplanen för nästa år. Fokus ligger på biologisk mångfald och Östersjösmartha val, finlandssvensk matkultur, giftfri vardag, det framtida medlemskapet samt medveten och måttlig konsumtion. Det övergri-

pande temat är inkludering genom vardagskunskap. Höstmötet godkände enhälligt centralstyrelsens förslag till verksamhetsplan och budget. FÖRDELAR OCH MÖJLIGHETER

I samband med höstmötet tillkännagavs beslutet att tilldela Viktor Eriksson och Emelie Bergendahl på Åland utmärkelsen Årets Ungmarthainspiratörer 2020. Paret fick utmärkelsen för att de i sitt dagliga liv aktivt lyfter fram fördelarna med lokala råvaror och visar på möjligheterna med att leva hållbart. Sedan var det dags för verksamhetsledaren Annika Jansson att åter träda fram, denna gång för att presentera centralstyrelsens förslag till nya modellstadgar för förbundet. Ett enigt höstmöte antog förslaget, som framöver möjliggör en organisationsmodell med tre nivåer i stället för nuvarande fyra. En synbart lättad och strålande glad ordförande kunde avsluta mötet med orden: – Jag är stolt och glad över att vi efter alla dessa år i dag har rott den här förändringen i hamn. Jag vill tacka er alla, medlemmar, personal och förtroendevalda som har gett av er tid. Jag vill tacka för allt arbete – och för ert tålamod! Vi gjorde det tillsammans. Nu ska vi känna stolthet. Nu är vi framme och i mål! Marthaförbundets vårmöte 2021 arrangeras den 24 april i Nykarleby, med reservation för att mötet måste hållas elektroniskt. Marthaförbundets verksamhetsplan 2021 hittar du på www.martha.ﬁ/foreningsadmin. Där ﬁnns också förbundsordföranden Andrea Hasselblatts höstmötestal i sin helhet. Jul med eftertanke 6/20

Höstmötet

MEDLEMSAVGIFTER FÖR ÅR 2021 Ordinarie medlem ................30 euro Seniormedlem ...................... 25 euro Familjemedlem ......................14 euro Medlem i Ungmartha ............14 euro Direkt medlem ...................... 47 euro Understödjande medlem ....200 euro

Marthaförbundets höstmöte som i år hölls på distans blev ett konkret exempel på de möjligheter som digitaliseringen och den tekniska utvecklingen ger.

Centralstyrelsen fr.o.m. 1.1.2021 Andrea Hasselblatt, ordförande ORDINARIE MEDLEMMAR................ ERSÄTTARE Gunilla Backman, Borgå svenska Marthadistrikt Solveig Nyberg Christina Grönroos, Mellersta Nylands Marthadistrikt Annika Wikholm Camilla Komonen, Helsingfors svenska Marthaförening Annika Linder-Airava Carina Nilsson, Karlebynejdens Marthadistrikt Annika Möller-Nilsson Sickan Nybondas, Östra Nylands Marthadistrikt Marina Bruce Anna Nylund, Ungmartha ............... Julia Liewendahl Anna-Lena Pärus, Sydösterbottens Marthadistrikt Åsa Blomstedt Carita Vik-Hästbacka, Jakobstads Marthadistrikt Ann-Sofie Larsson Inga-Britt Lindvall, Nykarleby Marthadistrikt Gertrud Rögård Mikaela Vesterlund-Laine, Åbolands svenska Marthadistrikt Mia Henriksson Ann Carlsson, Ålands Marthadistrikt Helena Häggblom-Jacobsson Seija Knipström, Vasabygdens Marthadistrikt Anne Ohls Inga Mannström, Västra Nylands Marthadistrikt Agneta Lindroos

Jul med eftertanke 6/20

marthainfo Aktuellt

VÄLKOMMEN PÅ KURS VÅREN 2021!

VÅREN 2021 erbjuder vi ett flertal kurser och föreläsningar för marthadistrikt, marthaföreningar och marthakretsar. Kontakta våra rådgivare och meddela ert intresse, men tänk på att boka i tid. Ta gärna också kontakt om ni vill skräddarsy en kurs enligt era egna önskemål. Antalet tillfällen är begränsat – men har ni möjlighet, varför inte ordna ett gemensamt tillfälle med andra marthor. Förhandsanmälan är bindande, avboka senast en vecka innan vid förhinder. Arvodet för en föreläsning eller kurs är 100 euro plus eventuella materialkostnader. I evenemangskalendern på www.martha.fi/evenemang hittar ni aktuell information om alla kurser och föreläsningar.

NKF-KONFERENSEN 2021 FLYTTAD TILL 2022 NORDENS KVINNOFÖRBUNDS sommarkonferens, som skulle ha hållits i juni 2021, är flyttad till juni 2022 i Island. Styrelsen för NKF slår i januari 2021 fast ett datum för ett digitalt så kallat mellanseminarium, som hålls våren 2021. I samband med seminariet övergår ordförandeskapet till Finland och Marthaförbundet, förbundsordföranden Andrea Hasselblatt svingar ordförandeklubban i NKF under en tvåårsperiod, varefter Marttaliitto tar över ansvaret för ordförandeskapet i två år. På frågor svarar verksamhetsledare Annika Jansson, annika.jansson@martha.fi, tfn

Viktor Eriksson och Emelie Bergendahl på Åland har utsetts till årets Ungmarthainspiratörer 2020. På bilden paret tillsammans med sonen Vidar Bergendahl.

Årets Ungmarthainspiratörer talar för lokala smaker och råvaror Samboparet Viktor Eriksson och Emelie Bergendahl på Åland är årets Ungmarthainspiratörer 2020. STYRELSEN FÖR Ungmartha har tilldelat kocken Viktor Eriksson och läraren Emelie Bergendahl utmärkelsen Årets Ungmarthainspiratörer 2020. Tillsammans med sonen Vidar Bergendahl, 1,5 år, försöker paret leva så lokalt som möjligt, utan att tumma på den goda smaken. – Vi har ingen uttalad livsfilosofi, utan försöker göra det bästa möjliga av det som finns omkring oss. För det mesta

blir det för eget bruk, men vill folk lyssna berättar vi gärna vad vi håller på med. Ibland har vi också på allmän begäran hållit kurser för att inspirera folk att leva mera lokalt, säger Viktor Eriksson.

Text Mikaela Groop Foto Privat Med utmärkelsen årets Ungmarthainspiratörer vill styrelsen för Ungmartha lyfta fram unga personer som i sitt dagliga liv på ett positivt sätt företräder värderingar och gör livsval som stöder en hållbar livsstil.

Save e date:

Marthaförbundets vårmöte 24.4.2021 MARTHAFÖRBUNDET HÅLLER VÅRMÖTE lördagen den 24 april 2021 i Nykarleby, med reservation för att mötet måste hållas digitalt. Ett preliminärt program och information hittar du i Martha nr 1/2021 samt i evenemangskalendern på förbundets hemsida www.martha.fi/evenemang/. Har du frågor om vårmötet, vänligen kontakta förbundets organisationskoordinator Jessica Åhman, jessica.ahman@martha.fi, tfn 044 280 6609.

050 302 3363.

Jul med eftertanke 6/20

marthainfo

Sjukskötarna är årets Fredrikor Vem är vardagshjältar då världen satt vardagen på undantag? De som alla dagar gör ett fysiskt och psykiskt krävande arbete. De som coronapandemin har krävt ännu större uppoﬀ ringar av. Årets Fredrika Runeberg-stipendium går till Sjuksköterskeföreningen i Finland. Foto Tage Rönnqvist/Svenska kulturfonden

Så här motiverade stipendiekommittén sitt beslut

– Att vara vårdare kräver att man är modig, osjälvisk och professionell. Fredrikastipendiet ger både erkänsla och synlighet för jobbet som alla sjukskötare gör. Det visar att sjukskötarna har en viktig roll i samhälle, säger Sandra Alldén.

lla som jobbar inom sjukvården är mycket pressade i dag, men samtidigt är vårdarna också lojala och plikttrogna. För oss inom vårdyrket är det självklart att fortsätta sköta jobbet varje dag, trots att många sjukskötare riskerar både sin egen och familjemedlemmarnas hälsa. För mig syns Fredrika Runebergs samhällsmoderlighet i vårdarna själva, i yrkesetiken och i ansvarskänslan för samhället, säger Sandra Alldén, sjukskötare och verksamhetsledare för Sjuksköterskeföreningen i Finland rf. Fredrika Runeberg-stipendiekommittén gav i år första gången allmänheten möjlighet att nominera sin kandidat för Fredrika Runeberg-stipendiet. Både sjukskötarna som yrkesgrupp och Sjuksköterskeföreningen återkom flera gånger bland de nästan fyrtio förslagen på personer och organisationer som gjort tydliga – och samhällsmoderliga insatser. Stipendiekommittén betonar att sjukskötarna dagligen osjälviskt prioriterar patienterna framom sin egen säkerhet. Jul med eftertanke 6/20

Trots personalbrist och stor osäkerhet i samhället jobbar sjukskötarna hårt för att svara på alla behov och förväntningar under coronapandemin. – Att vara vårdare kräver att man är modig, osjälvisk och professionell. Fredrikastipendiet ger både erkänsla och synlighet för jobbet som alla sjukskötare gör. Det visar att sjukskötarna har en viktig roll i samhället. Trots att det är föreningen som nu får stipendiet, tänker jag att tacket går till alla sjukskötare för deras fina jobb, säger Sandra Alldén. Fredrika Runeberg-stipendiet utdelas varje år på Fredrikas födelsedag den 2 september till förtjänta personer som arbetar i hennes anda. Stipendiet kan inte sökas, utan mottagaren utses av en stipendiekommitté. I kommittén ﬁnns representanter för Finlands svenska Marthaförbund, Svenska kulturfonden, Svenska kvinnoförbundet och Svenska folkskolans vänner. Fredrika Runebergs stipendiefond grundades 1986 på initiativ av ﬁl.dr Karin Allardt-Ekelund.

”MOTTAGAREN AV årets Fredrika Runeberg-stipendium är en förening som representerar en yrkesgrupp vars medlemmar varje dag utför arbetsuppgifter som är både fysiskt och psykiskt krävande. Sjukskötarna prioriterar osjälviskt patienten framom sin egen säkerhet och coronapandemin har krävt ytterligare uppoffringar av dem som jobbar vid frontlinjen. När Fredrika Runeberg-stipendiet instiftades var tanken att uppmärksamma kvinnor i Svenskfinland som, i Fredrika Runebergs anda, osjälviskt bidrar till att stärka samhällsutvecklingen. Sjukskötarna har, speciellt under den pågående pandemin, visat prov på den speciella samhällsmoderlighet som var utmärkande för Fredrika Runeberg. Därför är de väl värda ett stipendium ur den fond vars syfte är att bevara minnet av hennes gärning. Fredrika Runeberg var mycket samhällsaktiv och grundade föreningar för att höja kunskapsnivån bland kvinnor och för att motarbeta nöden. Sjuksköterskeföreningen som grundades 1898 har ett liknande syfte: att höja sjukvårdarnas yrkeskunskaper. Föreningen främjar också samarbetet mellan svenskspråkiga sjukskötare i Finland. WHO har utsett år 2020 till Sjukskötarens och barnmorskans år. Genom Fredrika Runeberg-stipendiet vill man uppmärksamma inte bara stipendiemottagaren, utan alla som jobbar inom vården i Finland, oberoende av modersmål eller kön.”

marthainfo

INBETALNINGAR CENTRS MARTA Kretsen Elvan, till minnet av Anita Paulig 175 euro Helsingfors Svenska Marthaförening, till minnet av Anita Paulig 500 euro Finlands svenska Marthaförbund rf, med anledning av Anita Pauligs bortgång 200 euro Tolvanen Margareta Christina, Anita Pauligs minne 100 euro Ekenäs Marthaförening, med anledning av Catharina Hindrens 80-årsdag 100 euro Ungmartha Rf, till Anita Pauligs minne 100 euro Degerby Marthaförening gratulerar Disa Flythström på 90-årsdagen 100 euro Ekenäs Marthaförening donation 250 euro Västra Nylands Marthadistrikt, Lappvik Mf 100 år 50 euro Västra Nylands Marthadistrikt, Catharina Hindrén 80 år 100 euro Hjelt Anja, Helsingfors 120 år 12 euro Köklax Marthakrets, med anledning av Gun Muhonens 70-årsdag 25 euro Forsström Birgitta, Helsingfors 120 år 25 euro ANNA EHRNROOTHS FOND Bemböle Marthakrets uppvaktar jubilarerna: Marianne Blom, Brita Spranger, Veronica Tunzelman och Solveig Forsberg 200 euro Bemböle Marthakrets uppvaktar Gunvor Frigren 75 år 50 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

REDOVISNING AV INKOMNA BIDRAG SOM EN DEL AV SITT 120-årsjubileum arrangerade Marthaförbundet i samarbete med Marttaliitto ett jubileumslotteri under tiden 5.4–14.10.2019. Sammanlagt inkom 51 934,79 euro, varav Marthaförbundets andel uppgick till 20 procent eller 10 386,96 euro. Pengarna kommer att användas inom projektet Hantera vardagen och för rådgivning riktad till barnfamiljer som behöver stöd för en fungerande vardag under år 2021. Den allmänna insamlingen under tiden 13.9.2018–31.7.2020 inbringade sammanlagt 7 926,83 euro, av vilken Marthaförbundets andel på 20 procent uppgår till totalt 1 585,37 euro. Dessa medel kommer också att användas under år 2021 inom projektet Hantera vardagen och rikta sig till barnfamiljer.

VIDEOSERIEN MAT I SVENSKA VECKAN ALLA SJU AVSNITTEN i videoserien Mat i svenska veckan finns samlade i en artikel på martha.fi, www.martha.fi/vardagskunskap/videoserien-mat-i-svenska-veckan. Serien är producerad av Folktinget i samarbete med Marthaförbundet. Målgruppen är i huvudsak skolelever och unga, men alla med intresse för en smidigare matvardag har behållning av videoklippen. För foto och klipp samt ljud står Sara Forsius, producent är Malin Öhman.

INTRESSERAD AV SEMESTERSTÖD? SVENSKA SEMESTERFÖRBUNDET i Finland rf erbjuder semestertjänster för bland andra familjer, seniorer, närståendevårdare, ensamma, funktionshindrade och kroniskt sjuka. På Semesterförbundets hemsidor, www.semester.fi, hittar du information om de semesterveckor som erbjuds samt uppgifter om priser och vem som kan beviljas semesterstöd. Närmare information ger Susanna Stenman, tfn 050 304 7642, susanna.stenman@folkhalsan.fi. Hon kan även sända dig anmälningsblanketten i pappersform.

JULAKUTEN HÅLLER ÖPPET VILSE I JULSTÖKET? Måndagen den 21 december är Marthaförbundets rådgivare på plats och svarar på alla slags julfrågor. Du når julakuten på numret 044 402 6883 eller genom att skriva till hushall@ martha.fi. Du kan också ställa frågan via Facebook: facebook.com/ marthaforbundet eller Instagram: @marthaforbundet.

Jul med eftertanke 6/20

marthainfo

Foto: Studio Pieni/Lotta Åberg

Aktuellt

HANDLA SMARTH I MARTHASHOPPEN! Letar du efter en gåva som mottagaren har nytta och glädje av hela året – då ska du kolla utbudet i Marthashoppen!

Ny ekonomipodcast för unga PROJEKTET En euro i Taget och podcasten Äta Sova Spara lanserar en gemensam podcast för unga på svenska. I podden medverkar Ronja Roms och Ida Stepanow från podcasten Äta sova spara samt Marthaförbundets ekonomirådgivare Marina Nygård och Mia-Maja Wägar. Podcasten bygger på ekonomiguiden En euro i taget, som också finns att köpa i Marthashoppen, www.martha.fi/marthashop. Podden följer bokens kapitelindelning och går mer på djupet med vissa utvalda ämnen. Målgruppen är 16–29-åringar. – Ekonomi finns i allas vardag och vi är glada över att Äta sova spara-podden kommer att få ännu en säsong på svenska, tack vare vårt samarbete. Speciellt bland unga som nyligen flyttat till ett eget hushåll verkar det finnas ett stort intresse av att lära sig mera om ekonomi. Att spara till sin egen bostad eller att reflektera över sin konsumtion, är inget man behöver göra i all ensamhet, nu gör vi det tillsammans, säger projektledaren Marina Nygård. Det första avsnittet av podcasten publicerades 7.12 och tar bland annat upp pengar som en del av allas vår vardag. De följande avsnitten utkommer en gång i veckan och publiceras på www.soundcloud.com/marthaforbundet samt på Äta sova sparas-kanaler på Soundcloud, Spotify och Acast. Läs mer om projektet En euro i taget på www.martha.fi/om-oss/ projekt/en-euro-i-taget och om podcasten Äta sova spara på atasovaspara.fi/fi/podcast-2/.

UNGMARTHAS JULKALENDER – RECEPT OCH PYSSELIDÉER VARJE DAG SEDAN BÖRJAN av december har Ungmarthas årliga digitala julkalender för barn bjudit på juliga recept och trevliga pysseltips med natur- eller återvunnet material som inspirationskälla. Ännu hinner du bra med – håll utkik på Instagram och Facebook!

Jul med eftertanke 6/20

För barnfamiljen: Den illustrerade kokboken Tack för maten! finns nu att beställa till specialpriset 8 euro (normalpris 25 euro). För ungdomar och unga vuxna, samt alla andra som vill få en hållbar vardagsekonomi: En euro i taget är en guide till en hållbar vardagsekonomi och lämpar sig för dig som vill lära dig mera om privatekonomi. Passar för den som nyss flyttat hemifrån och som vill spara pengar för att kunna uppfylla sina drömmar eller reflektera över sin konsumtion och komma i gång med sitt eget sparande. För hemmakocken: Marthas kokbok är en klassiker med långa anor och ett standardverk i finlandssvenska hem. Här hittar du basrecepten att återkomma till år efter år. I all sin enkelhet skiljer sig Marthas kokbok från dagens kokböcker där matfotografi har en stor roll. I Marthas kokbok är matlagningskunskap, husmanskost och recept med få ingredienser i fokus. Ingredienserna är till största del inhemska, och kryddningen är sparsam, på sin höjd vitpeppar, kryddpeppar och salt. Att boken inte har några bilder, förutom ett antal beskrivande illustrationer, ger användaren en paus i det dagliga bildflödet och möjlighet att använda sin egen kreativitet. TIPS! Då du gör din beställning i Marthashoppen, passa även på att beställa några av våra gratis broschyrer. Förutom att broschyrerna är uppskattade att ge som gåva kanske du själv vill behålla någon av dem. Gör din beställning i Marthashoppen på webben, www.martha.fi/marthashop, senast söndagen den 13 december för att säkra leverans före jul. Portokostnader tillkommer. Om du beställer produkter för utrikesleverans, tänk på att leveranstiden är längre och portot dyrare. Om du är orolig för att kostnaderna skenar iväg, kontakta marika.danielsson@martha.fi för att få hjälp att uppskatta portot.

aktiva marthor

Åbomarthor på välgörande hantverksläger Text Ann-Cathrine Sipilä Foto Ann-Cathrine Sipilä, Tone Leganger

örsta veckoslutet i oktober 2020 ordnade Åbolands Marthaförening sitt numera traditionella stickläger på Labbnäs semesterhem på Kimitoön. Sticklägret är ett årligen återkommande evenemang som för samman stickentusiaster från hela Svenskfinland. Lägret arrangerades för fjärde gången och liksom tidigare år sjöd Labbnäs av iver, kreativitet och glädje. Knappa trettio lägerdeltagare njöt av en helg full av inspiration och samvaro i hantverkets tecken. Årets läger bjöd på kurser i spetsstickning, lappa och laga samt en fortsättning på växtfärgningskursen från i fjol. Lägret startade på fredag eftermiddag då deltagarna började anlända till Labbnäs vid 17-tiden. Kvällen tillbringades under avslappnade former med stickning och diskussion. Redan första kvällen erbjöd massor av inspiration då vi bekantade oss med varandras stickningar och hittade nya modeller och tekniker att använda oss av i framtiden. FRÅN FRUKOSTEN TILL FÄRGLABBET

De ivrigaste färgarna begav sig direkt efter frukosten till bastun, där lördagens färglabb tog plats. Under dagen experimenterade vi med olika typers naturmaterial med varierande resultat. Att färga 34

med naturmaterial är en aktivitet som har ett eget lynne och slutresultatet blir inte alltid riktigt så som man tänkt sig. Ibland kan det vara rätt färglöst, andra gånger blir det mycket färgstarkt. Under lördagens och söndagens färgkurser experimenterade färglabbets deltagare bland annat med svampar, kaffe, lökskal, torkad rot av rabarber, gurkmeja, kottar och vejde med många vackra garn som resultat. Lördagens kurs i spetsstickning hade rekordmånga deltagare. Kursledarna Berit Bragge och Catrine Kudinoﬀ visade en mångfald av spetsvarianter och invigde deltagarna i spetsstickningens värld. Workshopen resulterade i mängder av inspiration och ivrigt stickande, tidvis under stor koncentration. FANTASTISKA KREATIONER

Söndagens workshop i att reparera vackert och på det sättet förlänga livslängden på slitna eller söndriga plagg resulterade i de mest fantastiska kreationer. Lägret avslutades på söndagseftermiddagen och deltagarna åkte hem med välmående och nya erfarenheter i bagaget. Under lägret hade deltagarna också möjlighet att bekanta sig med Ullrike by Ankis handfärgade garn och StickKnits mönster och projektpåsar.

Liksom tidigare år var marthornas stickläger på Labbnäs ett välkommet avbrott i den ofta pressade vardagen, och i år var lägret speciellt efterlängtat efter all isolering. Sticklägret erbjuder deltagarna en helg fylld med stickning, nya kunskaper och framför allt nya kontakter. Man får energi och inspiration som spänner över längre tid och, som det konstaterades flera gånger bland deltagarna, lägret bär en över den dystra mörka vintern. Det ger möjlighet att utveckla och utforska den egna kreativiteten och lära av andra, båda väldigt viktiga källor för välmående. Välmåendenivån höjs ytterligare av Labbnäs semesterhems förmåga att sköta om sina gäster, man kan inte tacka köket nog för alla läckra mål vi fick avnjuta! Jul med eftertanke 6/20

aktiva marthor

In memoriam

Anita Paulig 25.12.1963–23.8.2020 I SLU TET AV sommaren

nåddes vi av budet att Anita Paulig hade gått bort.

Välkommen att sticka med oss! UNDER VÅREN då allt stängdes ner kändes det påfrestande för många då man inte kunde samlas och umgås som tidigare. Åbomarthornas Stickcafé inhiberades också, liksom all annan verksamhet. Som en motreaktion till denna nedstängning föddes bland stickande marthor en idé om att samlas och sticka tillsammans via digitala hjälpmedel. Denna idé resulterade i Facebook- gruppen Martha-KAL. Gruppen har i skrivande stund 121 medlemmar från hela Svenskfinland och vi samlas för att sticka tillsammans antingen i Facebook-gruppen eller virtuellt via Zoom, vilket Åbolands Marthadistrikt har möjliggjort. Förkortningen KAL kommer från engelskans knit-along som står för gemenskapsstickning och betyder att man stickar tillsammans med ett gemensamt tema. Som första projekt i Martha-KAL stickade vi en sjal av Veera Välimäki som heter Midnight in Paris. Mönstret röstades fram av deltagarna och vi hjälpte varandra under hela projektets gång. Det var spännande att följa med de olika varianterna och lära sig nya saker. För en del av deltagarna var det första gången som de stickade på engelska, andra stickade spets för första gången och Ann-Cathrine Sipilä gjorde instruktionsvideor för första gången. I slutet av augusti hade vi träff i Fiskars på Café Antique, där vi stickade tillsammans och visade upp våra sjalar. Ett projekt som detta förenar och inspirerar och det har varit upplyftande att se att man kan sprida Marthaglädje även digitalt! I Facebook-gruppen får man hjälp och stöd och kan visa upp sina alster. Alla är välkomna med i Martha-KAL och i skrivande stund stickar vi mönster designade av Sari Nordlund – varmt välkommen med!

Anita hade marthasläktingar och visste vad rörelsen stod för när hon övertalades att vara med och grunda en ny krets för yngre marthor inom Helsingfors svenska Marthaförening. Ingen kunde då ana hur stor inverkan Anitas medlemskap och arbetsinsats skulle få för föreningens nya blomstring. Efter det lyckade grundandet av Prima år 1994 som snart hade hundratalet medlemmar, anställdes Anita på föreningens kansli år 2000 när Helsingforsföreningen skulle fylla 100 år. Det var här hon skulle göra sin betydande insats som initiativtagare, pådrivare och samlande kraft för föreningens existerande och av henne nystartade kretsar. Hon var en stöttepelare för både äldre och helt pinfärska marthor som hon också sammanförde på ett lyckat sätt. För många helsingforsmarthor blev hon även en förtrogen och en vän. Hon blev en av de viktiga förebilderna för en modern och tidsenlig marthaverksamhet som gav rörelsen nya medlemmar och ett avgörande uppsving. Anita verkade också inom Marthaförbundet, satt länge i centralstyrelsen och innehade även posten som förbundets vice ordförande. Hon var ordförande för Ungmartha (tidigare M-klubbar) under en lång följd av år. Också Kvinnoorganisationernas centralförbunds och Kvinnornas Beredskapsförbunds verksamheter var viktiga för henne och hon verkade i styrelserna för bägge förbunden. Anita Paulig var den bärande kraften för Primas hjälpprojekt i barnhem och skolhem i Estland och hon stödde helhjärtat Marta Centrs uppbyggnad och utveckling. Anita hade ett härligt sinne för humor och stundens komik, hon var spontan och rolig och det var lätt att vara i hennes sällskap. Anita var en sommarmänniska, hon älskade sol och värme och det är så vi vårdar hennes minne, vid ett långt bord med vänner och familj, en solig eftermiddag i början av en löftesrik sommar som aldrig tar slut. Frid över hennes minne. Andrea Hasselblatt Martina Harms-Aalto

Text och foto Ann-Cathrine Sipilä

Jul med eftertanke 6/20

aktiva marthor

Rogivande helg på Labbnäs semesterhem En fredag i september åkte jag mot Kimitoön och Labbnäs semesterhem för att få verktyg för en mer hållbar och mindre belastande vardag. Labbnäs drivs sedan många år av den lokala marthaföreningen och ligger naturnära i sitt eget lugn, perfekt för en rofylld semester. Text och bild Lena Anton

Labbnäs semesterhem LABBNÄS I DRAGSFJÄRD nära Dalsbruk donerades till Kimitobygdens Marthaföreningar för att de skulle upprätthålla ett semesterhem för trötta husmödrar. Enligt historien ville mecenaten Amos Anderson hedra sin mors minne och ge kvinnor med samma bakgrund en möjlighet till vila och omvårdnad i naturskön miljö. I dag står marthorna fortfarande för hälsosam kost och hemtrevligt logi samt för olika tillställningar och kurser på gården. Läs mer på: www.labbnas.ﬁ

är jag anländer till Labbnäs badar det parklika området i solsken och vattnet glittrar bakom den gula huvudbyggnaden. Vi inleder med en vegetarisk middag under vilken marthorna Daphne Jensen och Tessa Ramm-Schmidt berättar om sig själva. De är båda licensierade mentala tränare som arbetar med välbefinnande och mental träning. Tillsammans diskuterar vi vad vi hoppas få ut av helgen. Många av deltagarna vill komma ifrån vardagens hets och arbeta med sina egna tankar i en lugn miljö. ÖKAD STRESSTÅLIGHET

Daphne och Tessa förklarar vad stress egentligen är och vad som avses med stressreduktion. Återhämtning är ofta nyckeln till att orka med en belastande vardag och den nyckeln har vi väldigt lätt 36

för att tappa bort. De verktyg vi ska få lära oss under helgen ska hjälpa oss att öka vår återhämtning och minska belastningen och därmed öka vår stresstålighet. Innan vi avslutar för dagen slappnar vi av till Tessas rogivande klangbad som gör oss redo för en god nattsömn. Morgonen inleds med Daphnes lugna yogapass, ett skönt sätt att låta kroppen vakna i egen takt. Efter ett mångsidigt morgonmål börjar dagens workshop där Tessa och Daphne berättar om olika verktyg för stressreduktion. Vi gör även en övning kring självkänsla, något som har stor betydelse för stresståligheten. Att respektera sina egna gränser och känna sina styrkor är viktigt för att minska emotionell stress. Senare på eftermiddagen höjer vi endorfinnivån med hjälp av Daphnes skrattyoga ute i det varma solskenet. Kvällens vackra solnedgång

avnjuter vi med bastubad i strandbastun och dopp i Dragsfjärden. Det har varit en skön dag, fylld med inspirerande information och flera avslappnande moment, som återigen avslutas med ett mysigt klangbad i skenet av levande ljus. EGNA RESURSER

Efter morgonyogan på söndagen äter vi en lätt brunch medan Tessa och Daphne sammanfattar helgen. För många har helgen konkretiserat behovet av att ändra på hur de ser på sina egna resurser och vilka krav de ställer på sig själva. Den intensiva takten i vardagen, där det verkar bli allt svårare att hålla isär arbete, skola och fritid, sätter sina spår hos de flesta av oss. För en ökad stresstålighet kan det räcka med ganska små insatser som ger stor effekt på lång sikt och att man blir medveten om sina mentala processer. Jul med eftertanke 6/20

aktiva marthor

Labbnäs med semesterstöd HELSINGFORS SVENSKA MARTHAFÖRENING lediganslår i början av varje år tjugo stipendier som berättigar till en vistelse på Labbnäs semesterhem. Stipendiaterna står själva för sina resor och sköter också om semesterbokningen. Mera information hittar du på: www.helsingfors.martha.fi/stipendier/labbnas/ Även Svenska semesterförbundet i Finland erbjuder varje år semesterstöd för semesterveckor på Labbnäs. Stödet beviljas beroende på den sökandes ekonomiska, fysiska och sociala situation, nya sökande prioriteras. Ansökan görs via förbundets hemsida på: www.semester.fi.

Vem?

Daphne Jensen Daphne hör till marthakretsen Mamsellerna i Dragsfjärd. Hon är yogainstruktör och har ett välmåendeföretag som erbjuder coachning och kurser, oftast med en anknytning till stresshantering. Läs mer: www.daphne.ﬁ

Kort andningsövning Så gör du: Ta en bekväm ställning, slappna av i axlar, panna och käkar och rikta andningen mot magen så att magen reser sig vid inandning och sjunker ner vid utandning.

Tessa Ramm-Schmidt Tessa är medlem i marthakretsen Pralinerna i Helsingfors. Hon arbetar med marknadsföring samt coachar kurser och workshoppar om mental träning. Dessutom är hon utbildad klangbadsinstruktör. Läs mer: www.mondaybliss.ﬁ

Börja med en utandning, andas in lugnt och djupt (gärna i 5 sekunder), håll andan i en liten paus i 1–2 sekunder, andas ut med en liten suck och låt utandningen räcka minst 5 sekunder, låt andningen ta en liten paus i 1–2 sekunder, börja om från början. Inled med att göra övningen i 3 andningsvarv i några dagar, fortsätt med 6 varv i några dagar, öka på till 12 varv och därefter till ytterligare 20 varv, vilket borde motsvara ungefär 5 minuter.

Jul med eftertanke 6/20

aktiva marthor

Hej, hallå!

MARTHAGEMENSKAP RUNT BRASAN

HUR HAR CORONAVIRUSET påverkat

i våra utrymmen, därför har de flesta

föreningsverksamheten under hösten?

kretsar ställt in sina träffar tills vidare.

Frågan gick vidare till Jenna Matin-

Flera kretsar har träffats också vir-

tupa, informatör vid Helsingfors

tuellt eller delvis virtuellt kring något

svenska Marthaförening, som berättar

tema, vilket har fungerat fint.

om hur Helsingforskretsarna har an-

Säsongen för julfester pågår som

passat sin marthaverksamhet till den

bäst och många funderar på vad man

nya situationen.

bör beakta då man planerar festlighe-

– Under hösten har flera av Helsingforskretsarna promenerat omkring i sin

terna, vilka frågor har ni fått? – De flesta frågor vi har fått av med-

hemstad, antingen med en guide eller

lemmarna har gällt traktering, julfester

på egen hand. Många har också pas-

och ansiktsmasker. Vi undrar nu i vår

sat på att hålla kretsträffen utomhus,

tur om ni andra har tips inför alla jul-

både med mask och utan, vilket har

fester, som ändå är något som kretsar

varit lyckat. Handarbetsträffarna har

och föreningar säkert åtminstone tidi-

fortsatt och i litteraturcirkeln har man

gare har planerat att ordna, hur kan

träffats med säkerhetsavstånd.

kretsarna träffas ändå? I vilket format?

– Ett gott tips, som vi gärna vill fö-

Den 9 september höll Backgränd Marthaförening höstens första möte, utomhus i Jaktföreningens grillkåta. Vi planerade höstens verksamhet, pratade, grillade korv och hade det trevligt runt brasan.

NYKARLEBYMARTHOR GRATULERADE MED KÖRSBÄRSTRÄD

En utmaning är då helt tydligt kaffe-

ra vidare, är de kretsar där var och en

och tedrickning som är en viktig del av

har tagit med sig sitt eget kaffebröd

marthaverksamheten, att man träffas

eller smörgåsar hemifrån till träffen.

och äter något gott tillsammans. En

Då belastar man inte heller värdinnan.

buffé är säkert inte längre alls ett al-

Många tar också med sig en egen ter-

ternativ, men vad finns det för nya sätt

mos. För tillfället har vi ingen traktering

att fira, också då julen är förbi?

I samband med att Nykarleby stad fyllde 400 år ville Nykarleby Marthaförening gratulera genom att plantera ett körsbärsträd i den nya Ljusparken.

MARTHOR PÅ HÖSTVANDRING I NOUX

TIPS! Institutet för hälsa och välfärd, THL, ger råd om säkra alternativ till sammankomster på: https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv/-/festsasongen-borjar-firajulfest-tryggt-?

Skriv till Martha! REDAKTIONEN HAR under den gångna hösten mottagit ett flertal fina berättelser och tips på hur man kan träffas under coronatiden. Nu vill vi gärna ha fler tips från er, bilder är också välkomna! Sänd dem till marthabladet@martha.ﬁ senast 7.1.2021, så publicerar vi dem i årets första Martha, som utkommer 17.2.2021.

Fyra glada Nouxmarthor på en höstvandring i Nouxskogarna. Fr.v. Jacky Jaatinen, Teta Strömberg, Inge Berghäll och Marit Björkskog-Broström.

Jul med eftertanke 6/20

aktiva marthor

Helsingforsmarthorna ﬁrar med diger jubileumshistorik

ed anledning av sitt 120-årsjubileum har Helsingfors svenska Marthaförening utkommit med en jubileumshistorik. Huvudansvaret för det praktiska arbetet har legat på en arbetsgrupp under ledning av Lisbeth Ahjopalo. Förberedelserna med att skriva Helsingforsmarthornas historia inleddes år 2017, då en historikgrupp tillsattes. I gruppen ingick marthan Lisbeth Ahjopalo, ordförande och redaktör, samt marthorna Anna Ehrnrooth, Camilla Komonen och Eva Stockmann. Filosofie doktor Alexandra Ramsay fungerade som utomstående sakkunnig. Filosofie doktor Mona Rautelin anlitades för att skriva om perioden 1899– 1940. Hon gjorde ett grundligt förarbete och samlade uppgifter från olika arkiv, i maj 2017 kunde sedan det egentliga arbetet påbörjas. GEMENSAMMA MÖTEN

Också historikgruppen satte sig med iver in i projektet. På gemensamma möten med skribenten diskuterades olika frågeställningar för boken, såsom vilka viktiga personer och händelser som skulle inkluderas, hur olika skeenden i samhället har påverkat marthaverksamheten och vad det har betytt för föreningen att verksamheten har varit förlagd till huvudstaden. Trots att historiken skulle bli en faktabok var det viktigt att innehållet skulle vara lätt att ta till sig och att texten i boken skulle kompletteras med infällda faktarutor och många bilder. Mona Rautelin skrev ihop en diger text som senare förkortades för att motsvara det utrymme de olika kapitlen skulle få Jul med eftertanke 6/20

Fr.v. Anna Ehrnrooth, Camilla Komonen, Lisbeth Ahjopalo, Alexandra Ramsay och Eva Stockmann.

i boken. Lisbeth Ahjopalo lånade flera årgångar av tidskriften Husmodern från redaktionen på Marthaförbundet, läste igenom dem och valde ut vissa bilder som skannades in. Tidskriften som började utkomma år 1903 ger en god bild av hur marthaverksamheten steg för steg har byggts upp och hur den via målmedvetna marthor har spridit sig vidare. Parallellt med skrivandet fick Åsa Hansson, också hon martha, uppdraget att intervjua några äldre marthor, varpå Ahjopalo redigerade intervjuerna till en löpande text. Under projektets gång intervjuade skribenterna ytterligare några marthor för boken. Mona Rautelins andel blev klar i början av 2018 och hösten 2018 kunde docent Aapo Roselius inleda sitt arbete med den återstående tidsperioden 1940–2020. Tuula Mäkiä anlitades för det grafiska arbetet och Solveig Arle för språkgranskning av den löpande texten. FAKTAGRANSKNING OCH KORREKTURLÄSNING

Många arbetskrävande skeden återstod fortfarande, bland annat korrekturläsning, faktagranskning samt bildanskaffning och val av bilder. – På arbetsgruppens vägnar vill jag härmed rikta ett stort tack till Eva Stock-

mann för korrekturläsning av texten till den nyare tiden och till Helena Kajander på Svenska centralarkivet för bilderna. Ett varmt tack går också till alla föreningsmedlemmar som bidrog med egna bilder, säger Lisbeth Ahjopalo. Efter fl itiga kontakter med grafikern Tuula Mäkiä under våren 2020 kunde historiken slutligen skickas in för tryckning i slutet av juni. – Det blev några arbetsfyllda år, men i gengäld lärde vi oss mycket nytt. Roligast var det när någon hade hittat något betydelsefullt som vi inte tidigare hade känt till, och när diskussionerna på våra möten gav upphov till helt nya infallsvinklar. Jag vill också passa på att framföra ett varmt tack till medlemmarna i historikgruppen. Glädjande för oss alla som har varit involverade i arbetet är att boken har blivit så uppskattad, avslutar Lisbeth Ahjopalo. Text Lisbeth Ahjopalo, Mikaela Groop Foto Kimmo Levonen, Svenska centralarkivet

Beställ Helsingforsföreningens jubileumshistorik på tfn 09-694 3902 (måndag–torsdag) eller per e-post: kansliet@helsingforsmartha.fi. Pris: 20 euro.

aktiva marthor

FESTLIGT FÖDELSEDAGSFIRANDE I ISKMO

ATT ARRANGERA de sedvanliga mat- och

ISKMO MARTHAFÖRENING firade Marthas namnsdag den 26 juli. På samma gång uppvaktades de medlemmar som fyllt jämna år under 2020 med var sitt insektshotell och en lavendelkruka. På menyn stod bland annat kaffe, broccoli- eller fetaostpaj och marängtårta. Vi var tretton glada och nöjda marthor som njöt av varandras sällskap i den vackra, varma augustikvällen.

pyssellägren i Västra Nylands Martha-

Text och foto Gun-Britt Lindholm-Örn

POPULÄRA PYSSELLÄGER KUNDE HÅLLAS, TROTS PANDEMIN

distrikts regi var ingen självklarhet denna märkliga vår och sommar, då coronapandemin grasserade i hela världen. Finlands regering hade utfärdat restriktioner, som satte lapp på luckan för så gott som allt föreningsliv. Avsikten var att de första lägerdagarna skulle gå av stapeln genast då skolornas sommarlov började, det vill säga den 1 juni. En vecka före det lättades restriktionerna i landet så att vi kunde få grönt ljus för lägren. Anmälningstiden blev därmed kort, vilket medförde

GARDINÅTERVINNING I PARGAS MÄLÖ-FALLBÖLE MARTHAKRETS i Pargas har turen att ha en lokal där man kan träffas och hålla avstånd, nämligen Mälö Bygdegård på Stormälö. I fjol sydde marthorna nya gardiner till fönstren i gården och i år syr man kassar av de gamla gardinerna.

Eivor Nyqvist beundrar kassen som Kristina Kurtén har sytt av gamla gardiner.

Text Gun-Britt Forsblom

att deltagarantalet inte steg till samma siffror som till exempel i fjol. Det oaktat kunde lägren hållas, det var bara två or-

Tule tutustumaan Återigen lyckades vi rekrytera fina uuteen ja och duktiga ledare till lägren och barnen viihtyisään kunde sysselsätta sig med olika slags ter som inte lyckades få ihop tillräckligt många deltagare.

pyssel, bland annat fick de trycka eg-

I T T E P A T ! E M M O O OSAST

/m² 1150 Stort urval av gång50 11/m² mattor även kantning 50

God Jul & Gott Nytt År

na tygkassar och göra parkeringsskiallmänhet njuta av en fin samvaro.

I sommarlägren deltog sammanlagt 73

flickor och 35 pojkar, vi kan vara mer än nöjda!

/m²

må, fre 8-18 * ti, ons, to 8-17 * lö 9-14

vor, tillreda mat tillsammans och i största

VÄRISILMÄ

Vasa Färg AB

Smedsbyvägen 17, Vasa Tel. 361 6300

Text Maria Tiainen

Ängskalkon

www.hemmanet.fi 0400-322 180 40

Jul med eftertanke 6/20

aktiva marthor

KRAFTKÄLLOR TILL ELUTTAG OCH I VARDAGEN TEMAT FÖR HÖSTENS två första möten i Bennäs-Lövö Marthaförening i Pedersöre handlade om energi i enlighet med Marthaförbundets devis ”En bättre värld, en vardag i taget”. ”Sol, vind och vatten”, sjunger Ted Gärdestad – men vi ville gärna veta mera om elproduktion i en tid då samhället blir mer sårbart och därtill mer beroende av el. På vårt första möte redde vår gäst Roger Holm, vd för Katternökoncernen, ut begrepp som hållbar och förnybar energi. Han redogjorde tillika för den energi som förser oss med el i dag och i morgon, med alla frågetecken som finns kring morgondagens elproduktion, där till exempel stenkol och torv ska ersättas med andra energikällor, och där också handeln med utsläppsrätter spelar in. Vi fick svar på många av våra frågor, även om en hel del utmaningar fortfarande kvarstår, också för elbolagen, innan vi når målet för koldioxidneutralitet.

KATASTROFINSAMLING NEPAL

Mottagare: Insamlingstillstånd: Missionskyrkan i Finland Åland: ÅLR2019/9736 Använd referensnummer: Övriga Finland: 20080 RA/2019/1179 Bankkonto: Mera info: nepal-katastrof.com FI57 405510 2025 7071

DIN HJÄLP GÖR SKILLNAD!

LIVETS NAV Vårt andra möte gick också det i restriktionernas tecken på grund av Covid-19-pandemin. På behörigt avstånd, försedda med handskar och munskydd lyssnade vi till kulturarbetaren och specialläraren Lisbeth Zittra som talade om sin starkaste kraftkälla i vardagen: ordet, livets nav!

Text Gun Anderssén-Wilhelms Foto Gudrun Eklöv

Jul med eftertanke 6/20

Har du antikviteter, arvegods, värdelösöre? - Låt oss sköta försäljningen - Vi köper även och betalar kontant - Betjäning på svenska

AB GAMLAKARLEBY AUKTIONSKAMMARE Folkskolegatan 1, Karleby Mäklare Raul Pohjonen 044 913 8284

eftertanken

Lösning till korsord 3/2020 PARTI

Bild: 9x5 rutor 0758_jpeg

KAN VARA POLITISK VIKARE

K D

TRÅNGMÅL MARINAD

V I

VINST

BANAR VÄGEN

L D E

S Ä L A R T

Terese Bast

PÅVLIGT SÄNDEBUD TRÄD

BULLAR FÖRFÖLJANDE LAG

FÅGEL

HELSINGFORS SVENSK A MARTHAFÖRENING fyllde 120 år i

år och det firades med att bland annat ge ut en historik. Boken Helsingforsmarthorna 1900–2020 går grundligt igenom martharörelsens början och historia. Jag känner mig både stolt och rörd när jag sitter och läser i skenet av levande ljus en torsdagskväll när barnen äntligen har somnat och hemmet är knäpptyst. Tänk att vi har något så fint som Martha! Hur mycket vi kvinnor har fått utstå, får fortsättningsvis utstå, och vilken viktig plats Martha är för oss. Från 1900-talets början med de politiska oroligheterna där kvinnor som Dagmar Neovius behövde fly landet på grund av sina politiska åsikter. Men trots det ändå fortsatte arbeta för att Martha skulle finnas till för alla andra kvinnor som organisationen var livsviktig för. Tills i dag när världen ser lite annorlunda ut och behovet inte är detsamma som i början, men trots det är Martha minst lika viktigt. Det kan vara som en trygg plats, en lugn plats eller bara ett stöd i vardagskaoset. För mig är Martha framför allt ett systerskap, en gemenskap. Ett sammanhang där man får vara sig själv, fritt från fördomar och förväntningar. I Martha uppmuntras olikheter och där värdesätts allas egna egenskaper. Ingen är fel eller rätt, vi bara är. Tillsammans. Jag är glad och tacksam över att ha hittat den här platsen, och hoppas få dela den med ännu fler marthor i många, många år framöver! Har ni inte läst historiken tycker jag ni ska göra det, eller ge den i julklapp till en Marthavän! JENNA MATINTUPA Skribenten arbetar som informatör på Helsingfors svenska Marthaförening och älskar havsluft, allt som är fint, att läsa böcker och pyssla med blommor. Hon bor i Esbo, men längtar efter byggprojekt i Malax.

GÅR RU- SMÄLTS NT URET LJUS TID MED I DALATIDEN ORT

VÄNDNING I TÄCKDIKNING TÄVLINGSBANAN

ÄR GLATT FARA

SISU SVÄRDSLILJOR

G O

S M I L

LINAN TILL KROKEN

L J U V L I G A R Å V A R O R FOLKRIK VÄRLDSDEL STÖRTSKUREN

120 år av systerskap

L E G A T

A L M

HAR BÄR RÄVEN SA SURT OM GNEDS IN MED SNÖ

A S I E N

I MÅNGFALD PÅ VISS FROSSA

K A S K A D E N T R A S T G

VILAR KULA AV LAGER

BLIR JU BROTTAREN M I ROM

R Ö N N

RARITET SKIKT I HUS

P M

PLATTAN FÖR SURF

P A D D A N R E

KOMMER OFTA MED KRAFT

KNIV FÖR FRUKTDEKORATION

I K E

R A S

NERVGAS KALIUM

Ö KOLOSSER

S A R I N

TVÅ LIKA STRECK

FASTSPIKAS VERK

GÄCK DUNK PÅ IHÅLIGT

FATTAS

N I

S T E N G O D S

R E G L A G SPAK

TURNERMAKE MUSKETÖR

U N I K U M

M U L A D E S KERAMIK MÅTT I KÖKET

STORMAR

N E D D R A G E

R A S T A R

MINNESANTECKNING

RHENIUM

R Ä K A

S P E

BILKLASS NATRIUM

LEVA RULLAN

T A S GRADTAL 315 SPELNING

N V

G T I

T O U R N I E R

G E N O M S L A G

FÖRST OXUDDE 0758

Vinnare 3/2020

BLAND DEM SOM SÄNT in rätta lösningar till kors-

ordet i Martha nummer 3/2020 gynnade Fru Fortuna denna gång Monica Nylund, Nykarleby, Camilla Riska, Vasa, och Sol-Britt Sundell, Åland. Korsordspriset, en bricka, kommer på posten. Grattis!

Deadline

NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkom-

mer 17.2.2021. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 7.1.2021 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 | marthabladet@martha.ﬁ www.martha.ﬁ/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors | Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR! Huvudkontoret på Medelhavsgatan 14 i Helsingfors håller julstängt under tiden 23.12.2020–7.1.2021. I stället för att skicka julkort eller ge julgåvor har vi i år valt att stödja Centrs Marta i Riga, Lettland. Vi önskar alla läsare en riktigt god jul och ett lyckosamt nytt år!

ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608 OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Robert Seger TRYCK: Oy Grano Ab 2020 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online)

Jul med eftertanke 6/20

HOPRULLADE KÖTTBITAR

SKUGGA

ÄR TAGGAD PÅ

FÖRSÖRJT

VARG DE ÄR TVÅ FÖRTJÄNT STÖTT TILL PYTSAR OCH BYTTOR TOMT MICKELS NÄSTE HELGA OCH MJUKA YRADE

ROM MANUALERNA

SMÄLTA

VELOUR STÅR PÅ

PÅ BIL I KIEV

HÄNSYFTAR

SJUTTONTID HÅLLIGÅNG

PALLEN

VRÅNGA DÄMPADE

ÅKERLAPPEN

ORT FÖR MJÄLLOMS TUNNBRÖD

KERAMIPÅ MÅNGA KERPROEMOJI DUKT ASK MEN INTE TRÄD

FUSKVERK PILGIFT GILLAR ZEDONGFILOSOFI

MATREGLER

OXUDDE 1280

SOM DET HÄR KOMMER KVICK

TVÅL DANSKÖ TRIVS PÅ MO ERODERAS

KORT COMPANY IHOP

INDISKT FIRAS 3 MAJ OXTORFTIDJUR GA

VALHÄNT LIKGILTIG KAN BLI TAM

BIT I ELFTE TIMMEN I OFFPIST GIRA! SÄD BLANDA UTAN ANDA

VANHEDEN PÅ FILM

VANLIG PUBSPORT

EVANGELIEDEL

FÖRSAKELSER NOLL DON

KICKOFF

Korsordet 6/2020

Låt Marthakorsordet förgylla din julhelg! Det är Tommy Öberg som har skapat klurigheterna och du som klarat av att lösa dem kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 3.3.2021. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 6”. Lycka till!

NAMN: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Jul med eftertanke 6/20

Personalen på Marthaförbundet

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31. Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818 Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971 Jessica Åhman organisationskoordinator, 044 280 6609 Mikaela Groop redaktions- och informationschef, 043 820 0071 Heidi Furu, t.f. kommunikatör, 050 361 6081 Sandra Mellberg hushållsrådgivare, 043 820 0070 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Mia-Maja Wägar ekonomirådgivare, projektledare för Hantera vardagen, 043 820 0073 Marina Nygård projektledare för En euro i taget, ekonomirådgivare, 044 491 9304

Roosa Mikkola projektledare för Östersjön 2.0, 044 740 3144 Cecilia Nyman sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor 050 388 0848 Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Jenni Haapala t.f. projektledare för Giftfritt dagis, 050 911 2050 Maria Saloranta t.f. projektkoordinator för Giftfritt dagis 050 517 2958 Emilia Nord projektledare för Matlust! 044 901 3531 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Ida Haapamäki projektkoordinator, 044 749 9293 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

mar tha.fi

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.