Martha nr 4/2023 by Finlands svenska Marthaförbund

g ö r

Nr 4|23

s j ä lv

120

m at

m i l j ö

re l a ti o ner

TIDSKRIFTEN | ÅRGÅNG

m å

b r a

g ö r

s j ä lv

ek o n o m i

Gör själv

Svampsäsongen är här – bästa recepten! Goda, gröna vardagsrecept för alla smaker

G O T T F R Å N G R Ö N S A K S LA N D E T | K L I MA T VÄ N L I G A MA T R Å D N Y G AMMAL N Y T T OVÄ X T | B Y G G A B Å T | U N G A O C H P E N G A R 1

Mia Hafrén, förbundsordförande

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/om-oss/ tidskriften-martha

En bättre värld, en vardag i taget EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818 ADRESSÄNDRINGAR: Elisa Häggström, tfn 050 361 6081 ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608 OMBRYTNING: Magnus Lindström

REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors

OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51

Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper,

ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Camilla Komonen, tfn 050 577 0780

Edixion 140 g/m (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga)

REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071

ISSN 1457-5922 (Print)

TRYCK: Oy Grano Ab 2023

ISSN 2342-9380 (Online)

M NEN ÄRKE VA

Trycksak 4041 0955

September har gjort sitt intåg. Nu höststädar vi trädgårdstäppan, går ut i skogen på svampjakt och hittar egna smarta sätt att ladda batterierna inför mörkare årstider. Hur förbereda köksträdgården inför vintern och hur ta tillvara höstens skörd på bästa sätt? Det vet Marthaförbundets hushållsrådgivare Sofia Grynngärds, som gärna delar med sig av sin trädgårdskunskap. Titta in i hennes odlingstäppa och läs mer på sidan 4, där hittar du ett och annat inspirerade tips. Intresset för att ge sig ut i skog och mark för att plocka svamp är stort i dag. Svampplockning är inte bara roligt och lärorikt, det finns också många hälsofördelar med att tillbringa tid utomhus i natursköna miljöer. Kom ihåg att respektera naturen och plocka enbart matsvampar som du känner igen och med säkerhet vet att är ätbara. På sidan 16 har vi samlat läckra recept på vad du kan tillreda av dina svampfynd, i gott sällskap av säsongens gröna godsaker. Matlust och glädje! En gammal dröm om att bli båtbyggare gick i uppfyllelse då Tysklandsboende Madeleine Harms fick en lärlingstjänst på Åland. I dag driver hon sin egen verksamhet i Sjökvarteret i Mariehamn, men vägen dit blev längre än hon hade föreställt sig. Bläddra fram till sidan 20 och läs mer om Madeleines resa och engagemang för att höja statusen på båtbyggaryrket. Välkommen till ett nytt nummer av Martha – mycket läsnöje!

Gör själv

Vilken otrolig ära att få stiga in som ordförande i detta fina förbund – tack för förtroendet! Jag vill med några korta historier försöka ge en bild av vem jag är. År 2004, när vi som grundat a capella-gruppen Fork beslöt oss för att satsa heltid på sjungandet, skrev jag ner ett ord i min kalender som jag ofta återkommer till. Ordet är ”bejaka”. Vi ”Forkare” märkte nämligen i ett tidigt skede att det lätt gick så att när någon kom in med en ny idé, torpederades den fortare än kvickt. Det var liksom bekvämare att fortsätta med det gamla, det man kan och behärskar, det som inte tvingar en att ta ett steg in i det okända och som gör en lite skraj. Mycket snabbt förstod vi ändå att det inte var en väg vi kunde välja. Vi behövde våga bejaka också de idéer som kändes lite skrämmande om vi ville utvecklas och bli bättre. Så vi drog på oss Bejaka-hatten och under våra följande sexton aktiva Fork-år hörde man ofta någon i gruppen ropa: ”Bejaka, kompis!” Lika viktigt som att våga bejaka är att våga dra gränser. Tematiken kring gränsdragning har denna sommar känts exceptionellt angelägen. Var och när drar vi gränser för att stänga ute, och var och när drar vi gränser för att inkludera? I Teaterhögskolan, där jag gick åren 1993–97, drillades vår årskurs i Konstantin Stanislavskijs skådespelarmetoder, den fysiska handlingens metod. Tjugo år senare, då jag utbildade mig till terapeut, valde jag lösningsinriktad terapi. Det är någonting i det konkreta som tilltalar mig. Att jag kan handla, använda mig av min kropp för att nå ett annorlunda resultat, det känns trösterikt. Temat för detta nummer av Martha är ”gör själv”. Det finns så mycket härligt i de orden. En konkret handling som jag kan göra för att styra vardagen mot någonting mer hållbart och mer inkluderande. Genom handling kan jag bejaka nya idéer och sätta ner foten där gränsen går. Det känns som att det finns mycket Martha i det: bejaka, våga sätta gränser och handla. Ha en fin start på marthahösten!

ktionen ha r o a d e

t rde

Konkreta handlingar för en hållbar vardag

l ed a ren

Mikaela Groop, redaktionschef

rep innehå o rt a lge l

HÖSTFIXA I GRÖNSAKSLANDET MED SOFIA Marthaförbundets hushållsrådgivare Sofia Grynngärds ger tips om allt från hur du tar tillvara skörden från den egna täppan eller trädgården till hur du matar odlingsjorden. GAMMAL ODLINGSVÄXT GER NYA GRÖNA MÖJLIGHETER För drygt fyra år sedan började Tom Fagerholm odla industrihampa på gården Sundqvist i Finström på Åland. I dag vill Fagerholm dela kunskap om hampan som mångsidig råvara och miljövänlig nyttoväxt.

MAT – FÖR HÄLSAN, 12 BRA PLÅNBOKEN OCH MILJÖN Vi träffar Sebastian Hielm, livsmedelssäkerhetschef på Jord- och skogsbruksministeriet, som berättar om arbetet bakom de nya nordiska näringsrekommendationerna.

GRÖNT PÅ VARDAGSMENYN 16 MERA Det finns ingen hejd på vad du kan göra av alla råvaror som är bäst under hösten. Vi har samlat de bästa recepten just nu och bjuder bland annat på läckra svampcrêpes, smarriga svampburgare och riktigt mumsiga stuvade morötter.

Gör själv

Instagrammat

BYGGER BÅTAR MED KROPP 20 HON OCH SJÄL Madeleine Harms på Åland bestämde sig redan för mer än tjugo år sedan för att bli båtbyggare, vilket visade sig vara lättare sagt än gjort.

ÄPPELMOS OCH SPORTKOSTYM I snart 125 år har marthornas uppfinningsrikedom och gör själv-filosofi legat som grund för martharörelsens framväxt. I dag vet vi att samma marthatänk också främjar en hållbar framtid.

PRATAR VI PENGAR MED 28 HÄR SKOLELEVER Marthaförbundets projekt Prata pengar delar praktisk kunskap om vardagsekonomi till elever i årskurs 8 i Österbotten. Projektet startade förra året och fortsätter i höst.

Instagrammat@marthaforbundet

Hur skydda sig mot ekonomiska kärleksbedrägerier? Marthaförbundets ekonomirådgivare Matilda Hassel besökte Yle-studion för att diskutera det faktum att de romantiska bedrägerierna har blivit allt vanligare. #bedrägerier #marthaförbundet

rep o rt a ge

Gör själv

Höstfixa i grönsakslandet med Sofia

Hemma hos Sofia Grynngärds växer rotfrukter, baljväxter, kålväxter och örter, bland annat. När hösten står för dörren vill hon som Marthaförbundets hushållsrådgivare ge tips om hur du tar tillvara skörden, hur du matar din odlingsjord och vad du kan så också på hösten och vintern. Följ med på hennes odlingsresa! Anette Forsström-Fellman Karin Lindroos

Använd vartefter Har du kallförvaring kan du enkelt ta upp skörden på hösten och använda vartefter. Sofia har själv ingen jordkällare, men däremot ett kylrum med sand där hon sticker ner rotselleri, morot och rödbeta. Lök och vitlök klarar sig i rumstemperatur bara de får stå torrt och mörkt. Även pumpa och vintersquash förvarar hon i rumstemperatur. Kålrabbi klarar sig också försluten i påse i ett par månader. Resten av växterna fryser hon in, torkar eller gör inläggningar av. – Jag förväller till exempel bönor och ärter och fryser ner. Du kan också koka bönor i sex till åtta minuter, frysa ner och äta dem som sådana efter upptining eller snabbt blanda ner i det du tillreder. Sofia gör också färdiga såser som hon förvarar i frysboxen. Till exempel zucchini, tomat och vitlök blir en god sås som det går enkelt att ta upp och använda när det

är bråttom en vanlig onsdagskväll. Frysen är en bra förvaringsplats. – Jag fryser också ner örter som gräslök, persilja och dill och gör till exempel grönsaksbuljong i kuber som jag tillsätter i soppor och såser under året.

Möjligheterna är oanade om du bara är intresserad av odling. Jag tycker också att det är roligt att experimentera och testa lite mer svårodlade sorter. Ibland lyckas det och ibland inte, men du har åtminstone roligt på vägen.

Torka och lägg in Vid sidan av att frysa ner, använder sig Sofia av konserveringsmetoderna torkning och inläggning. – Örter som oregano, timjan och rosmarin torkar jag. Jag har en torkningsmaskin, men du kan också hänga dem i knippen och låta dem torka i rumstemperatur. När de torkat färdigt är det enkelt att smula ner dem och sätta på burk. 5

Torkar du i knippen ska du inte ha örterna i direkt solljus i fönstret. Torkade örter är goda i såser, till exempel, men Sofia gör också salt av örterna. – Till exempel örtsalt på gräslök och libbsticka kan du göra tidigt på sommaren. På hösten blandar jag gräslök och blasten från rotselleri. Jag mixar örterna riktigt fint och tillsätter salt och brer ut massan tunt på bakplåtspapper. Därefter får massan torka i torken och så mixar jag det ytterligare en gång när allt torkat. Torkad pepparmynta har Sofia gjort te av. Förutom frysning och torkning, gör Sofia också inläggningar. Frilandsgurka sköljer och skivar hon och tillsätter en del ättika, två delar socker och tre delar vatten. Samma gäller för andra råa grönsaker som du kan skiva tunt och förvara på burk. Socker och ättika fungerar som konserveringsmedel och gör att inläggningen står sig länge. – Här är det viktigt att du har rena burkar, att du steriliserar dem och värmer dem till 120 grader.

Marmelad på grönsaker Sofia har också gjort marmelad på till exempel zucchini. Hon kokar zucchinin och tillsätter citron, vatten och socker. Allt oftare har hon också börjat använda sig av fermentering. – Vi tar moroten som exempel. Du river den grovt, strör över salt och masserar så att vätska sipprar ut. Du ska knåda ordentligt för att få ut så mycket vätska som möjligt. Sedan packas morötterna i glasburk med patentlock och vätskan som du kramat ur moroten hälls över. Du lämnar några centimeter luft i glasburken. Fyll en fryspåse med vätska som du lägger i burken ovanpå moroten,

Gör själv

et är skördetider och Marthaförbundets hushållsrådgivare Sofia Grynngärds tillbringar en stor del av sin lediga tid med att skörda de grönsaker som hon odlat under säsongen. Vill du undvika en stor arbetsbörda just i skördetider, kan du odla sådant som kan ätas längs med sommaren. – Det tar onekligen en hel del tid att skörda, så du kan välja några grödor som du satsar på att ta upp och förvara. Bladgrönsaker, örter och ärter är vegetabilier som du kan skörda under hela sommaren och äta vartefter. Jag tycker överlag att du ska odla den mängd grönt som du och din familj faktiskt använder, att du planerar så att det inte uppstår något svinn och inte blir övermäktigt att ta tillvara.

tätt emot. Burken ska stå så i rumstemperatur i två veckor, gärna övertäckt med en kökshandduk. Se också till att burken står i till exempel en ugnsform, eftersom vätska kommer att sippra ut. Efter två veckor flyttar du burken till kylen där den ska stå i ytterligare minst två veckor innan du avlägsnar plastpåsen och kan avnjuta marmeladen. Metoderna att ta tillvara grönsakerna är många och enligt Sofia ska du tänka på hur den egna matlagningen ser ut. – Gör du soppor ska du tärna rotsaker, förvälla och frysa ner dem. Gillar du wok eller grytor ska du förvälla eller koka ärter och bönor som du bara blandar ner i maten. Det lönar sig att ha ett odlingsland som motsvarar den egna kokkonsten.

Gör själv

Mata odlingsjorden När du väl tömt din odlingslåda eller ditt land på grödor, är det dags att förbereda odlingen för nästa säsong. Material som är visset kan du klippa ner och strö ovanpå jorden. På så sätt får mikrolivet jobba vidare, ett arbete som pågår länge efter skörden. – Jag brukar också strö över löv som jag krattar ihop ovanpå i mina odlingslådor och lite ny jord. Kompostjord fungerar perfekt, du kan också tillsätta brunnen stallgödsel. Odlar du baljväxter ska du komma ihåg att lämna kvar rötterna, de bidrar med kväve till jorden. Matar du din jord väl hålls den porös och håller fukt bättre. Har du odlat fleråriga örter i krukor, kan du plantera ut dem i rabatt eller på friland till vintern eller isolera krukorna på balkongen med tidningar eller någon gammal filt under och runt krukorna. Du kan också använda granris som isolering uppifrån. Trädgårdsredskapen ska du ställa under tak till vintern, så att de inte rostar.

Så – även på hösten Det är inte enbart på våren och försommaren som det är tid för sådd. Det blir allt vanligare med höst- och vintersådd. Det är ett sätt att maximera odlingssäsongen och få en tidig skörd följande sommar. Vitlö-

Hushållsrådgivare Sofia Grynngärds håller i trådarna för Marthaförbundets odlingsprojekt Mästarodlarna. Hon älskar trädgårdsskötsel och tillbringar gärna en del av sin lediga tid i den egna köksträdgården.

ken, till exempel, sätter Sofia i jorden i oktober så att den hinner rota sig innan kölden slår till. Andra grödor som hon höstsår är palsternacka och rotpersilja som behöver en lång utvecklingstid. Sommarmorot är också tacksamt att så på hösten. – Men också bladgrönsaker som persilja, dill, spenat och sallad går bra att så på hösten. Jag tycker det är trevligt när odlingssäsongen kommer snabbt i gång på våren och jag får en tidig skörd. Det som är viktigt när du höstsår är att du rensar bort ogräset noggrant, annars kommer det upp jämsides med grodden på odlingsväxten. Och när du höstsår är det också bra att gödsla jorden före sådd. 6

– Det kan hända att det utöver kompostjord eller brunnen gödsel på hösten också behövs tilläggsgödsling på våren. Om du inte sår på hösten, kan du också göra det på vintern i februari eller mars. Du tar bort snö från jorden, lägger på ett lager tinad jord som du sår i och täcker med snö. – Möjligheterna är oanade om du bara är intresserad av odling. Jag tycker också att det är roligt att experimentera och testa lite mer svårodlade sorter. Ibland lyckas det och ibland inte, men du har åtminstone roligt på vägen, säger Sofia. Mera om projektet Mästarodlarna hittar du på www.martha.fi/om-oss/projekt/mastarodlarna.

Ta tillvara skörden När köksträdgården är fylld med läckerheter är det bra att ta tillvara av skörden varteftersom den mognar. Vissa växter är mer frostkänsliga än andra. Bland de mest frostkänsliga växterna finns gurkväxterna, såsom zucchini, gurka och pumpa. Övriga växter som slokar vid första nattfrosten är bönan och basilikan. Däremot håller sig rotfrukterna fina ända in på hösten och grönkålen kan du i lugn och ro skörda senare, eftersom den hinner växa till sig och även får en mildare smak när temperaturen har krupit ner under nollstrecket. Örter Timjan, oregano och rosmarin går utmärkt att torka i knippen som hängs upp, dock inte i direkt solljus. Plocka örterna i torrt väder, så torkar de snabbare. Persilja, basilika, dill och gräslök kan finhackas och frysas in i askar eller burkar. Förväll och frys in Grönsaker som går bra att förvälla före infrysning är till exempel spenat, mangold, sockerärter och brytbönor. Rotsaker passar också bra att tärna, förvälla och frysa in som gryt- eller sopprotsaker.

Rotselleri: Sås inomhus redan i februari eller mars och planteras om, men det är värt mödan. Den är fyllig i smaken och användbar i många rätter. Blasten kan du torka och göra salt av tillsammans med gräslök. Lök: Enkel att förvara, står sig i rumstemperatur ett år efter skörd. Blasten kan också användas i maten. Pumpa: En grönsak som ger mycket mat. Pumpasoppan är en favorit i familjen Grynngärds. Överbliven pumpa tärnas och fryses in. Grönkål: Tål köld och den sista kålen kan skördas ända fram till jul.

Sofias snabba smarta tips Odla grönsaker som du faktiskt äter upp. Ifall du inte vill sätta tid på att skörda och ta tillvara alla grödor på hösten, odla sådant som du äter längs med odlingssäsongen, till exempel bladgrönsaker, örter och zucchini. Eller som du bara kan dra upp och förvara hela, odla till exempel pumpa, lök och vitlök. Håll ordning i frysen så att du hittar det som du fryser in. Sätt tid på att hacka eller skära grödorna för att frysa in eller fermentera på burk under veckoslutet, för att sedan snabbt kunna använda dem i vardagsmatlagningen.

Fermentera Fermentering är en metod för att förlänga hållbarheten på säsongens skörd, samtidigt får du ett hälsosamt tillbehör till vardagsmaten. Näringsämnena bevaras och under fermenteringen bildas dessutom mjölksyrabakterier som kan ha en positiv inverkan på tarmfloran. Ett recept på surkål med morot hittar du på Marthaförbundets hemsida: www.martha. fi/recept/surkal-med-morot. Du kan variera receptet och fermentera endast morot eller exempelvis byta ut en del av morötterna till zucchini eller fänkål som rivs eller strimlas lika grovt som kålen och morötterna.

Gör själv

Sofias fyra favoriter

Lägg in Rödbetor och frilandsgurka är traditionella grönsaker att lägga in, men du kan också lägga in andra grönsaker, som exempelvis lök, morot, kålrabbi, zucchini och blomkål. Skär då grönsakerna i små bitar och koka morotsbitarna några minuter i saltat vatten så att de blir lite mjukare. Fördela grönsakerna i rena steriliserade burkar. Det går bra att smaksätta inläggningen genom att tillsätta 10 svartpepparkorn, 2 tsk senapsfrön, 1 tsk fänkålsfrön eller 3 lagerblad per kilo grönsaker. Koka upp en 1-2-3-lag, som består av 1 del ättika, 2 delar socker och 3 delar vatten. Häll den varma lagen över grönsakerna, förslut, låt svalna och förvara svalt.

REPORTAGE

Gammal odlingsväxt ger nya gröna möjligheter På en lummig gård i Finström har Tom Fagerholms familj levt och odlat i flera generationer. I dag har Tom tagit över gården och på de omkringliggande åkrarna växer något som aldrig tidigare odlats på släktgården: industrihampa.

Gör själv

ag har haft en dröm om att fixa upp hela gården och har renoverat huset i fyra års tid, säger Tom Fagerholm när han stiger ut i solen från det charmiga gula trähuset. Men det är inte huset som står i fokus på gården, det gör åkrarna som ligger ett stenkast bort, i grönskan. Fagerholm visar vägen på en grusig stig till en frodig plätt. – Här har jag odlat lite för mycket, säger han med ett skratt och sveper med handen mot fältet. Här växer industrihampa i mängder. Det är en finsk sort, Finola, som är framavlad för att kunna tröskas.

Byråkrati och fördomar Fagerholm har fått tampas med både byråkrati och fördomar för att i dag stolt kunna kalla sig hampbonde. – Den som inte vet vad hampa är tror att det här handlar om drogtillverkning. Trots att det är en växt som jag får stöd av finska staten för att odla. Ingen vettig människa sätter sig och röker femtio kilo hampa för att bli påverkad, säger han. – Det är stora mängder, och det är denna mängd som skulle behövas för att ha någon inverkan. Hampsorten Finola har tagits fram för att den har en låg halt av den kemiska substansen tetrahydrocannabinol (THC).

Heidi Hendersson

Detta gör att sorten klarar gränsvärdena för livsmedelsanvändning. THC är en medicinskt aktiv substans, men också ett narkotiskt ämne som är beroendeframkallande och har en berusande effekt. Rädslan för att plantan skulle kunna förädlas till droger gjorde att odlingen stannade upp i fyrtio år, från 1960-talet fram till början av 2000-talet.

Vem?

Råvara och nyttoväxt I dag vill Fagerholm sprida kunskap om hampan som råvara och nyttoväxt. – Den var stor på 1920-talet, då den började konkurrera ut pappers- och skogsindustrin. Jämfört med ett träd som tar hundratjugo år att växa är hampan färdigvuxen på några månader. Mediciner och husapotek från 1950-talet och bakåt innehöll ofta hampa. Hampa påminner om lin och har odlats och använts sedan medeltiden. Fibrerna i stjälken kan användas för att till exempel tillverka kläder och papper, eller som byggnadsmaterial. – Hampfibern är den enda i världen som är starkare när den är blöt och därför har 8

Tom Fagerholm Bor: I Finström på Åland. Ålder: 51 år. Intressen: Det har mest varit musik eller att skapa. Man släpper gamla intressen vartefter man utforskar nya, antar jag. Vissa kommer tillbaka, andra försvinner. Familj: Fyra underbara barn. Mitt bästa miljötips: Vi är alla skapta av stoftet på vår jord och livet i sig är ett stort mirakel. De flesta människor vill ha mer av allt, men det är inte svaret. Svaret är att stanna upp och leva, att inse att alla är en del av allt och att alla har ett ansvar. Då blir miljön efter det. Favoriträtt: Allt det som jag inte själv tillreder, eftersom jag arbetar som kock.

den använts mycket till sjöss. Världens första Levis-jeans var även gjorda av hampa. Fröna, som kan rostas och har en nötig smak, har högt proteinvärde. Ur fröna kan man också utvinna olja. På grund av dess mångsidiga egenskaper har intresset för hampodling återigen väckts, speciellt bland miljömedvetna odlare.

På gården Sundqvist i Finström på Åland odlar Tom Fagerholm industrihampa för fjärde året, en fascinerande växt med många användningsområden. Hampa kan användas bland annat till tvål, biobränsle, hudsalvor, byggmaterial, rep, maträtter, textilier och i äldre husmorstips.

Gör själv

Fakta om ... Hampa binder koldioxid och behöver inga bekämpningsmedel. Den tar också upp skadliga ämnen ur marken. Det är en bra växt för jorden.

Hampa – en miljösmart odlingsväxt med många användningsområden I Finland odlas industrihampa med tillstånd på ett cirka 2 000 hektar stort område. År 2021 fick man in sammanlagt 232 ansökningar om stöd för odling av hampa. Största delen av ansökningarna gällde produktion av hampfrön.

Gör själv

– Hampa binder koldioxid och behöver inga bekämpningsmedel. Den tar också upp skadliga ämnen ur marken. Det är en bra växt för jorden, säger Fagerholm.

Jämn produktion Själv har han odlat hampa sedan 2017. Han hade då arbetat på sjön i många år, men ledsnade på livsstilen och gick iland. – Det var i samband med det som jag började intressera mig för odling, och speciellt för att odla industrihampa. Men då var det svårt att hitta information om hur jag skulle gå tillväga. Numera odlas industrihampa rätt mycket i Sverige och ju fler vi blir, desto enklare kommer det att bli. Jag försöker starta en odlarförening både på Åland och i Finland där vi tillsammans kunde köpa in maskiner och stötta varandra att få en jämn produktion över hela året. – Men vi ligger cirka fyrtio år efter i utvecklingen. Det är till exempel svårt att hitta rätt maskiner och verktyg. Fagerholm har egenhändigt mekat ihop flera av sina verktyg. I ladugården finns en oljepress som han själv har fixat ihop. Han har också ständigt nya idéer för hur hampan kan förädlas och användas på bästa sätt. Tillsammans med hampodlare i Sverige och Finland möter han ofta fördomar. Detta trots att industrin växer och enligt statistik från 2021 omfattar hampodlingen totalt 2 000 hektar enbart i Finland. Förra våren deltog Fagerholm i den

åländska skördefesten. Han sålde både frön och olja, men det är inte själva försäljningen han bryr sig mest om. – Jag vill nå ut med information och berätta för folk vad det här är för en planta.

Nya användningsområden I år har han odlat två åkrar, som han hoppas kunna utöka framöver. Själv hittar han ständigt nya användningsområden för växten, och skulle gärna se att hampan återfår sin plats i det nordiska jordbruket och i hemmen. – Oljan har jag till och med kört min traktor på. Jag har också gjort tvål, såpa och salvor. Fagerholm är även massör och gör sin egen massageolja på kallpressad hampfröolja. – Jag blandar den med eteriska örter, främst lavendel som är avslappnande och håller fästingarna borta. Han har även experimenterat med att göra ”cement”-block av hampa. – Jag har planer på att bygga ett ”mudhouse” med hampblock. Det ger levande väggar och ett bra inomhusklimat. I ladugården har Fagerholm mängder av informationsskyltar kring hampans olika användningsområden. – Jag hoppas att vi blir bättre på att ta växten på allvar. Det går i princip inte att hitta någon annan planta som går att använda lika mångsidigt. 10

Hampsorten Finola är en inhemsk oljehampsort som omfattas av samma lantbruksstöd som övriga oljeväxter. Växten godkändes 2003 och odlas inom hela EU, men är också populär i USA och Kanada. Att odla hampa är miljövänligt. Hampa kräver inga bekämpningsmedel, hindrar ogräs från att växa och förbättrar också jordstrukturen. Hampplantorna växer snabbt och trivs i ett nordiskt klimat. Hampan är självpollinerande, men bin och insekter gillar dess pollen. Europeiska kommissionen utreder för tillfället användningen av hampa i föda. Fröna är proteinrika och kan användas i livsmedel eller som foder för husdjur och produktionsdjur. Av hampa producerar man bland annat fiber, ved, textilier, papper och byggmaterial. Av hampfröna utvinns olja för vidare användning i livsmedel och kosmetik. Stjälken går att använda som isoleringsmaterial, strö eller täckmaterial.

Källor: Livsmedelsverket, Statsrådet, Byggnadsvårdsföreningen i Sverige

b ö cker

Osynligt arbete tär på jämställdheten Cia Hemming

llt vi inte ser är en bok om jämställdhet med syfte att synliggöra de många små olikheter i vardagen som leder till skev arbetsfördelning. Orättvisor mellan könen kan vara svåra att få syn på, än mer när det handlar om osynligt och obetalt arbete. Det menar Ida Östensson, jämlikhetsexpert och opinionsbildare som har skrivit boken tillsammans med Thor Rutgersson, författare och fortbildare. De definierar det osynliga arbetet som icke-meriterande arbetsuppgifter som varken ingår i en persons arbetsbeskrivning eller hör till ett företags huvudsakliga syfte. Likaväl är det uppgifter som måste utföras – och kan så göras av vem som helst – för att jobbet på arbetsplatsen ska flyta och hemmet fungera.

I skymundan

till uppgifterna, i stället bör ansvaret vara arbetsplatsernas. Det är de som ska kartlägga läget och ta reda på vilket det osynliga arbetet är. Vi måste kunna synliggöra, diskutera och fördela den här typen av arbete för att få rättvisa och fungerande arbetsplatser, menar Östensson. Det behövs ett system för att fördela uppgifterna eller så skriva in dem i arbetsbeskrivningen. Den förstorade arbetsbördan syns också i statistiken. Kvinnor löper 41 procent större risk att drabbas av stressrelaterad, psykisk ohälsa, enligt siffror från svenska Försäkringskassan. Kvinnor sjukskrivs också i större utsträckning än män och begär oftare skilsmässa. Östensson, Ida & Rutgersson, Thor: Allt vi inte ser. Mondial 2023. 276 sidor. ISBN: 9789198652543

Digitala enkäter

På jobbet kan det röra sig om inskolning av personal, att anteckna under möten eller att plocka ur diskmaskin, medan det hemmavid kan handla om att ansvara för planering av semester, resor och familjeaktiviteter eller att bjuda hem vänner och skapa trivsel. Någon ska utföra dessa sysslor som oftast sker i skymundan och av någon anledning är det oftare kvinnor än män. Studier gjorda av den danska professorn i nationalekonomi Lise Vesterlund visar att kvinnor gör uppemot 200 fler timmar icke-meriterande och osynligt arbete om året på sina arbetsplatser jämfört med manliga kollegor, i hemmet är skillnaden 5–6 timmar i veckan. Det har också framkommit att kvinnor tillfrågas 50 procent mer än män och dessutom har 50 procent mer benägenhet att säga ja till uppgifterna, något som främst beror på de nedärvda roller vi ofta lär oss som små. Enligt Ida Östensson är lösningen inte att kvinnor tackar nej

Rösta och vinn en kokbok! Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 25.10.2023. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Kokbok”. Bland de svar

som inkommit lottar vi ut tre exemplar av klassikern Marthas kokbok med basrecept som står sig år efter år. I förra röstningsomgången fick artikeln Självhushållning är vår vardag på sidan 4 i Martha nummer 3/2023 flest röster. Boken Marthas vardagstips som lottades ut i samma nummer vanns av Maria Myllylä, Söderkulla, Elisabet Häggdahl, Molpe, och Johanna Österlund-Lindström, Liljendal. Boken kommer på posten – grattis!

Gör själv

Boken bygger på enkäter med frågor om vilka de största hindren för ett jämställt liv är. Gensvaret var stort, över 10 000 svar kom in från följare, vänner och bekanta. I boken finns gott om personliga berättelser och forskning som det refereras till samt tips, test och övningar. Bland annat en väldigt lång lista på osynligt arbete som det är meningen att man ska fylla i för att sedan gå igenom tillsammans och jämföra svaren. Det måste medges att det blir aningen långrandigt och tidvis lätt urvattnat när alltför många enkätsvar radas upp efter varandra, lite som att läsa långa Facebook-trådar. Innehållet hade mått bra av att serveras i tätare text. Enkätsvaren visar dock att kvinnor oftare pratar om projektledarrollen i hemmet, obetalt arbete på jobbet, oro för ekonomi och pension samt barnuppfostran och emotionellt krävande arbete. Männen i sin tur funderar en hel del kring mansrollen och sina svårigheter att leva upp till den.

INTERVJU

Bra mat

– för hälsan, plånboken och miljön Mat är ett stort glädjeämne för de flesta av oss, men kan också väcka skuldkänslor och dåligt samvete. De nya nordiska näringsrekommendationerna är ett hjälpmedel för att äta hälsosamt och samtidigt ansvarsfullt, eftersom våra val av livsmedel inte påverkar bara oss själva utan hela vår planet. En extra bonus är att nyttig mat ofta är förmånlig. Johanna Granlund Karin Lindroos

Gör själv

e nordiska näringsrekommendationerna har uppdaett maximalt intag av rött kött på 350 gram per person och vecka terats och publicerades i juni 2023. Det är en aktujämfört med tidigare 500 gram. Minskningen av rött kött i kosten ell och vetenskaplig genomgång av hur vi i Norden bör inte resultera i att man i stället ökar konsumtionen av vitt kött, och de baltiska länderna ska äta för att må bra. utan köttet kan ersättas av baljväxter eller hållbart producerad fisk. Rapporten tar för första gången även hänsyn till miljön i ut– Ur en näringsmässig synvinkel är rött kött en bra proteinkälla, räkningarna av vilka födoämnen vi ska välja. En viktig slutsats men det räcker med små mängder för att täcka proteinbehovet. Rent är att det vi mår bra av även är bra för miljön. hälsomässigt föreligger en ökad risk för olika cancersjukdomar då Sebastian Hielm, livsmedelssäkerhetschef på Jord- och skogskonsumtionen överstiger 350 gram i veckan. Ur en ekologisk synvinbruksministeriet, har fungerat som ordförande för Statens kel är det också bättre att ersätta kött, som är energikrävande näringsdelegation fram till och med 2020, därefter har att producera, med vegetabilier, säger Sebastian Hielm. han suttit som vice ordförande. Under hans ordföranHan konstaterar att det här är ett exempel på att mat som är bra för hälsan oftast också är deskap tog arbetet med revideringen av de nordiska bra för miljön. näringsrekommendationerna sin början. – Näringsrekommendationerna be– Vi är allätare, men människans basVi är allätare, men handlar trettiofem olika näringsämnen föda är ändå grönsaker och frukt. Kött ska människans basföda och tjugofem livsmedelsgrupper både ur ses som ett litet proteintillskott, inte som ett närings- och hälsomässigt perspektiv. en huvudbeståndsdel i vår kost, säger han. är ändå grönsaker Livsmedelsgrupperna behandlas även ur och frukt. Viktigt med fiberrik kost ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Att hållbarhetsaspekten lyfts fram genomgående i näringsrekommendationerna är en av de stora nyheterna. I den senaste versionen från 2014 fanns den visserligen med, men då endast i form av ett eget kapitel, säger han.

I de nya rekommendationerna betonas vikten av en fiberrik kost, av en riklig mängd frukt och grönsaker (500–800 gram per dag) samt mera nötter, frön och baljväxter. – I Finland är vi rätt bra på att äta fiberrikt i och med att vi äter rågbröd. Baljväxter är däremot något vi kunde bli bättre på att inkludera i kosten, säger Hielm. Rekommendationerna lyfter också fram sådant vi bör äta mindre av: det redan nämnda röda köttet samt kött i allmänhet, hårda fetter, salt, vissa sockerarter och processad mat. Utgående från de nya nordiska näringsrekommendationerna, som tagits fram för de nordiska och baltiska länderna, gör de enskilda länderna upp nationella kostråd. I Finland kommer dessa ut nästa år. – Näringsrekommendationerna är globalt tillämpningsbara och fokuserar på den näring människan behöver som biologisk

Forskningen går framåt Hielm betonar att näringsrekommendationerna inte har uppdaterats för att de tidigare skulle ha varit felaktiga. – I stället handlar det om olika justeringar som baserar sig på ny forskning. Näringsrekommendationerna har getts ut sedan 1980-talet och man har gjort revideringar ungefär vart tionde år. Det här behövs eftersom forskningen hela tiden går framåt. De nyaste rekommendationerna baserar sig på tusentals vetenskapliga artiklar, säger han. Rekommendationerna för konsumtion av rött kött är ett exempel på en revidering från förra utgåvan. I dag rekommenderas 12

Sebastian Hielm är livsmedelssäkerhetschef vid Jord- och skogsbruksministeriet. Han fungerade tidigare som ordförande för Statens näringsdelegation, i dag är han vice ordförande för delegationen.

Gör själv >>

Gör själv

Övergripande kan du tänka att kosten ska utgöras av en bas rik på grönsaker, frukt, bär, baljväxter, potatis och fullkornsprodukter. Därtill rikligt med fisk, nötter och frön. Håll dig till ett måttligt intag av mjölkprodukter och begränsa mängden rött kött, fjäderfä, processat kött, alkohol samt processad mat som innehåller mycket fett, salt och socker.

varelse. Kostråden översätter näringsrekommendationerna till mer praktiska råd och beaktar dessutom landets livsmedelskultur. I Finland tycker vi till exempel om att dricka mjölk och därför finns mjölken med som en god kalciumkälla i de finländska kostråden, medan man i andra länder mer betonar ost och andra kalciumrika livsmedel, berättar Hielm. Han konstaterar att människor som äter mångsidigt sällan behöver vara oroliga för att lida av brist på något näringsämne. Har man däremot omfattande allergier eller en strikt vegansk diet kan det vara skäl att kolla vad rekommendationerna säger för att försäkra sig om att man får en tillräckligt näringsrik kost. Hielm poängterar också att näringsrekommendationerna inte är en förbudslista, utan just rekommendationer. – Det handlar inte om att förbjuda några biffar, utan om att visa vad som är hälsosamt och peka ut en riktning för våra kostvanor, säger han.

– Äter du yoghurt eller gröt kan du strö över rejält med bär. På en smörgås använder du ordentligt med sallad och grönsaker som pålägg. Längre fram under dagens måltider handlar det inte enbart om gröna sallader, utan också om tillagade grönsaker i olika former. Tillräckliga mängder fibrer får du automatiskt i dig om du följer rekommendationen om frukt, grönsaker och bär. – Särskilt grönsaker och bär är fiberrika, men också fullkornsprodukter av spannmål, säger Eriksson. Förutom att kött i överflöd varken gagnar vår eller planetens hälsa, är det dyrare än vegetabilier. För att minska mängden kött i kosten har Eriksson flera förslag: – Bara magen tål baljväxter kan du gradvis ta in mer av dem. Testa till exempel att göra tacosåsen på linser i stället för på köttfärs. Hon tipsar också om svamp, som förutom att vara proteinrik även innehåller vitaminer och mineraler. – Ett annat bra sätt att minska köttmängden är att dryga ut köttet med grönsaker, till exempel genom att riva ner morötter och andra rotfrukter samt blanda i tomat i köttfärssåsen. Genom att äta mera fullkorn och nyttiga oljor som olivolja håller du dig mätt även om kosten är mindre köttrik. Någon risk för proteinbrist ser Eriksson inte. – Protein finns även i mjölkprodukter och spannmål. Äter du helt köttfritt är järnbrist en större risk. Kroppen behöver dessutom tillräckligt med C-vitamin för att kunna ta upp järn, konstaterar hon.

Grönt till varje måltid Marthaförbundets hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson ger några konkreta tips på hur du kan tillämpa de nya näringsrekommendationerna i vardagen. – Utgångspunkten är fortfarande kostpyramiden och att äta regelbundna måltider. Genom att vara öppen för nya råvaror och tillagningssätt kan man skapa förändring i de vardagliga rutinerna. Det handlar om att utveckla sina matlagningskunskaper och se det som något roligt och inspirerande, säger hon. Den minskade mängden rött kött och hårt processade livsmedel samt ett ökat intag av frukt och grönsaker hör till de mest märkbara förändringarna i rekommendationerna. Elisabeth Eriksson tipsar om att satsa “grönt” vid varje måltid under dagen, med början från frukosten.

Mindre salt, nya traditioner Finländare äter överlag för mycket salt. Ett av de bästa sätten att ha kontroll över saltmängden är att göra maten själv från grun14

Så här ska vi äta enligt de nya kostrekommendationerna Spannmål: Att öka intaget av fiberrika spannmål stöttar både hälsan och klimatet. Satsa på att få i dig minst 90 gram fullkorn varje dag. Den här mängden fullkorn får du i dig från en portion havregrynsgröt (1 dl havregryn), en portion korngryn (1/2 dl korn) och en skiva knäckebröd (12 gram).

Visste du att ... Även om vi rekommenderas konsumera mindre kött utgör den finländska köttproduktionen en del av vår höga självförsörjningsgrad på livsmedel. Våra nordliga förhållanden begränsar vad som är möjligt att odla. Däremot passar det finländska klimatet bra för uppfödning av gräsbetande djur, som kan ta tillvara energin från gräs som klarar våra korta somrar.

Fisk: Vi ska konsumera 300–450 gram fisk från hållbart förvaltade fiskbestånd per vecka, det innebär 2–3 portioner i veckan. Cirka hälften av mängden får gärna komma från fet fisk. Potatis: Potatis är en viktig del av den finländska kosten och är bra för både hälsan och miljön, så länge den framställs på ett hälsosamt sätt, det vill säga som kokt eller bakad i ugn. Passa på att frossa i nypotatis under sommarmånaderna. Baljväxter: Baljväxter bidrar med mycket fibrer, protein, järn och zink samtidigt som de har en låg belastning på miljön eftersom de binder näringsrikt kväve i marken vid odling. Försök få med olika typer av baljväxter (gärna inhemska, såsom bondböna, ärta och trädgårdsböna) som en del av basförrådet. De har dessutom har en lång hållbarhet och fungerar därför utmärkt i hemförrådet. Nötter och frön: Ett intag på 20–30 gram nötter och frön varje dag rekommenderas på grund av deras näringsrika sammansättning av nyttiga fetter, protein och mineraler. Rött kött: Trots att idisslande kossor och får är viktigt för den biologiska mångfalden stöder ett minskat intag av rött kött både hälsa och miljö. Därför rekommenderas vi hålla oss under en mängd på 350 gram per vecka och begränsa processat kött, såsom korv, skinka och salami så gott det går. Vi ska även försöka se till att inte byta ut det röda köttet mot kyckling, utan i stället välja växtbaserade alternativ eller fisk. Mjölkprodukter: En mängd mellan 350 gram och 500 gram mjölkprodukter är tillräckligt för att få i sig viktiga näringsämnen som kalcium, jod och vitamin B12. Det här förutsätter att man annars äter en varierad kost. Observera att 10 gram ost motsvarar ungefär 100 gram mjölk. Om konsumtionen av mjölkprodukter är lägre än 350 gram är rekommendationen att välja berikade växtbaserade alternativ. Ägg: En måttlig mängd ägg kan vara en del av en nyttig och hållbar diet. Fett och oljor: Föredra vegetabiliska oljor framför smör och försök konsumera minst 25 gram olja, såsom rybsolja eller olivolja varje dag för att få i dig nyttiga fettsyror. Undvik tropiska oljor, såsom palm- och kokosolja, eftersom de är rika på mättat fett och kan ha en dålig inverkan på miljön. För 14 näringsämnen har det rekommenderade intaget ändrats jämfört med den förra utgåvan av näringsrekommendationerna: Högre rekommenderat intag av: vitamin A, vitamin E, riboflavin, vitamin B6, folat, vitamin B12, vitamin C, kalcium, järn, zink, jod och selen. Lägre rekommenderat intag av: tiamin och fosfor.

Gör själv

den. Hel- och halvfabrikat samt charkvaror är oftast kraftigt saltade. – För att minska mängden salt behöver du dels vänja dig vid att maten ska smaka mindre salt, dels satsa på att smaksätta maten på andra sätt. Genom att bryta smaken med till exempel citron tas matens naturliga sälta fram. Du kan också använda rikligt med olika örter, antingen köpta, hemodlade eller vildväxande som du har plockat. Vad gör man då när barnen vägrar smaka ens nya anrättningar och kräver köttbullar och knackkorv till varje mål? – Visst kan du servera korv och köttbullar ibland, men kanske det går att byta ut dem mot fiskbullar av Östersjöfisk då och då? Du kan också fundera på vad man serverar som tillbehör, är det pasta eller kunde kanske någon grönsak slinka med? Barnen brukar tycka det är intressantare att äta nya rätter om de har fått vara med och tillreda maten. Ofta behöver du prova smaka vid flera tillfällen, barn kan behöva tid för att vänja sig vid nya smaker, säger Eriksson. Hon konstaterar att barn tar exempel av föräldrarna. Det som serveras hemma blir en del av barnens mattradition. – Nu behöver vi se sambandet mellan vårt eget välmående och planetens, säger hon. Det är svårt att bryta vanor, men alla kan göra något för att äta både mer hälsosamt och mer ansvarsfullt!

Grönsaker, frukt och bär: Vi rekommenderas äta 500–850 gram grönsaker, frukt och bär varje dag. Blanda in en rejäl portion frukt och grönt i alla dagens måltider.

MATBITEN

Gör själv

å p t n ö r g a r Me n y n e m s g a d r va

Här har vi samlat fem recept på goda gröna rätter som är enkla att tillreda. Välj grönsaker och bär i säsong – det smakar mer och är klimatsmart. Smaklig måltid! Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare

Maja-Stina Andersson-Tapola

Klassiker i köket Gräddstuvade morötter är en av de mest underskattade klassikerna i vardagsköket, tycker åtminstone vi. Smaksätt gärna stuvningen med till exempel dragon och du har snabbt skapat en ny vardagsfavorit. Ett läckert sätt att få i sig mera inhemska bär även på vintern är att blanda ner dem i olika desserter och mellanmål. Vi gjorde bottenredningen med vinbärssaft, men du kan också använda en annan bäreller fruktsaft. Genom att tillsätta bären i den färdiga krämen bevaras alla vitaminer och goda smaker.

(4 portioner) Crêpe-smet: • 6 dl mjölk • 3 ägg • 1 dl rågmjöl • 1 1/2 dl vetemjöl • 1/2 tsk salt • 3 msk rybsolja • smör att steka i Svampsås: • 500 gram svamp (kantareller, karljohan, kremlor) • 1 lök • 1 vitlöksklyfta • 3 msk smör • 4 msk mjöl • 2 dl grädde + 2 dl vatten • 1/2 tsk salt • 1 tsk soja • 1 dl finklippt persilja • 1 dl riven ost Gör så här: 1. Vispa ihop smeten. Låt den stå och svälla medan du tillreder svampsåsen. 2. Ansa svampen. Fräs den i en panna på medeltemperatur, så att vätskan avdunstar. Tillsätt en klick smör, finskuren lök och vitlök. Låt fräsa i pannan ytterligare en stund, så att löken blir blank. 3. Pudra mjöl över den stekta svampen och löken. Rör om så att mjölet blandar sig med svampen. Häll ner vattnet och låt allt koka ihop till en tjock stuvning under ständig omrörning. 4. Tillsätt grädden och låt småkoka. Smaksätt och justera eventuellt konsistensen med en skvätt vatten. Persiljan behöver inte koka, så tillsätt den strax innan du ska fylla crêpesen. 5. Värm crêpepannan (eller stekpannan) och smält en tesked smör i pannan. Grädda tunna crêpes på cirka 1 dl smet åt gången till varje crêpe. Grädda tills crêpesen har fått en vacker färg. Det räcker med att steka den ena sidan, eftersom du senare fyller och rullar ihop dem. 6. Fyll varje crêpe med cirka 2 matskedar svampstuvning, vik kanterna och rulla ihop. 7. Lägg i en ugnssäker form. Strö över lite ost och gratinera de fyllda crêpesen i 250 grader i cirka 8 minuter. Servera med favoritgrönsakerna.

Gräddstuvade morötter (4 portioner) • 500 gram morötter • cirka 5 dl vatten • 1/2 grönsaksbuljongtärning • en nypa socker • 1/2 tsk salt • 40 gram smör • 3 msk mjöl • 1 dl grädde • 3–4 varv med pepparkvarnen • en dragonkvist (eller 1 msk torkad dragon)

Gör så här: 1. Skala morötterna och skär dem i tunna skivor. Koka morötterna nätt och jämnt mjuka i en kastrull med vatten som täcker precis. 2. Häll av kokvattnet, men ta det tillvara. Strö över lite salt och socker samt klicka lite smör över morötterna. Lägg ett lock över kastrullen. 3. Gör en veloutésås: Smält smöret i en kastrull, utan att det tar färg, och tillsätt mjölet. Spä med kokspadet i en tunn stråle under omrörning, så att det inte blir klumpar. Tillsätt en halv grönsaksbuljongtärning och låt såsen småkoka i 5 minuter. 4. Tillsätt de kokta morötterna och rör försiktigt om med en trägaffel. 5. Tillsätt grädden och smaka av med kryddorna.

Gör själv

är hösten är här kan det vara mysigt att plocka fram korgen och ge sig ut i skogen på svampjakt. Att leta efter matsvampar är inte bara roligt och spännande, det kan också vara givande för både sinnet och kroppen. Det ser ut att bli ett riktigt bra svampår i år, därför vill vi tipsa om höstliga svampburgare och matiga svampcrêpes. I burgaren kan du använda till exempel fårticka och taggsvamp, också karljohanssvamp och stolt fjällskivling går bra. Även odlad svamp, som portobello, gifter sig väl med de övriga smakerna i burgaren. I crêpesen föreslår vi att du använder till exempel kantareller, karljohanssvamp eller kremlor. Känner du för att baka hamburgerbrödet själv kan du satsa på ett kalljäst, snabbjäst eller ett surdegsbröd. Väljer du industribröd, ta gärna ett lättsaltat och fiberrikt bröd. Vi bakade burgaren på hälften vetemjöl, hälften fullkornsmjöl av spelt.

Svampfyllda crêpes

Gör själv

Burgare med svamp • 1 hamburgerbröd per person (gärna fullkorn) • 2 svamphattar per burgare • (majonnäs) • blåmögelost • grönkål eller mangold • picklade vinbär

Säsongens grönsaker med salviasmör • blomkål • broccoli • bönor • savojkål • salvia i kruka (eller i lösvikt) • 100 gram smör

Gör så här:

1. Dela hamburgerbrödet.

1. Ansa grönsakerna och skär dem i lagom stora bitar.

2. Stek svamphatten i smöroljeblandning på bägge sidorna så den mjuknar. 3. Skär en rejäl skiva av osten och lägg över svampen i stekpannan. Då smälter den något och ger den bästa smaken. 4. Fräs upp bladgrönt, välj det du gillar eller odlar. 5. Värm brödet, till exempel i brödrosten. 6. Fyll din burgare med svamp, ost, frästa grönsaker och picklade vinbär. Servera med kålrabbistavar och örtmajonnäs.

2. Koka upp vatten, tillsätt lite salt och koka grönsakerna nätt och jämnt mjuka. De ska under inga omständigheter kokas längre än nödvändigt. Har du möjlighet att ångkoka dem är det läge för just det. 3. Smält smör i en kastrull och tillsätt 7–8 blad (finklippt) salvia. Låt stå och dra i 10 minuter. 4. Häll salviasmöret över de kokta grönsakerna och servera. Grönsakerna går utmärkt att servera också till fisk, fågel eller kött.

Picklade vinbär

Vinbärs- och hallonkräm (4 portioner) • 8 dl utspädd vinbärssaft • 3 msk potatismjöl • 3 dl hallon (skogshallon eller odlade) • cirka 1 dl socker • 40 gram mandelspån Gör så här: 1. Sockra hallonen om de är frusna och låt tina. 2. Rör ner den kalla saften och potatismjölet i en kastrull och låt koka upp under ständig omrörning. Då den första bubblan kommer upp till ytan är krämen klar att tas bort från värmen. 3. Mosa de lättsötade hallonen och blanda ner i krämen. Rör om försiktigt och smaka av, behövs det mera socker? 4. Häll upp i en stor serveringsskål eller i 4–5 portionsskålar. Strö över lite socker, så att inte skinn bildas över krämen. 5. Rosta mandelspånen i en torr panna. De bränns lätt, så håll koll. Strö mandelspånen över krämen strax före serveringen.

• 2 dl vinbär • 2 dl vatten • 1 dl socker • 1/2 dl ättika Gör så här: 1. Blanda samman ättikslagen och se till att sockret löser sig. 2. Blanda ner svarta vinbär i lagen och låt stå minst en halv timme. Vinbären håller sig i kylskåp i minst en vecka.

b ö cker

Tröst för mörka tider Cia Hemming

akut av sprucken blindtarm och allt vad det medför. May själv mår också dåligt och sjukskrivs från det universitet där hon undervisar i kreativt skrivande. Vi får veta att hon haft en djup depression i tonåren och att hon som 39-åring diagnostiserats med Aspergers syndrom. Med vackert språk skriver hon självbiografiskt om den livskris som pågår, tar oss med genom höst och vinter när hon rädd och svag famlar efter svar på vad som händer med oss då livet kommer emot och vi inte kan fortsätta på den inslagna vägen. May tar fasta på hur urfolk i alla tider genomlevt vintrarna i lugnare tempo och menar att det även vore bra för oss att stanna upp och övervintra i oss själva. May, Katherine: Övervintring. Övervintring kan vara en period i livet då Yourlife Books 2022, 246 s. ISBN: vi känner oss bortvalda och stagnerade. 9789198652543 Livets dagar fortgår, men vi är inte med. Det här kan vara känslor vi hellre skyler Nedskrivna tankar över än pratar om på grund av skam. Brådskande tar vi oss i Det är också sjukdom och utmattning som är upprinnelsen för stället vidare och förnekar mörkret trots att vi kanske är svårt sjuka, sörjer en kär som dött eller processar en skilsmässa. I stället Katherine May när hon börjar skriva ner de tankar som med tiden ska bli Övervintring. En varm dag i september drabbas maken borde vi omfamna det svåra och ta hand om oss själva lite mer. May vänder blicken mot de nordiska länderna som kan det här med vinter och kyla. En finsk väninna berättar om bastubad och nyttan av kalla vinterdopp, varpå May själv börjar bada kallt och blir näst intill besatt av proceduren.

Visdom och erfarenhet Hon firar också Lucia i Svenska kyrkan i London, åker till Island där hon badar i Blå lagunen och minns trippen till Nordnorge då hon höggravid låtit sig uppslukas av norrsken, men även förundrats över deras flyktighet. Och i Stonhenge bevittnar hon vintersolståndet. Det finns gott om exempel från andra kulturers visdom och erfarenheter, liksom varierande nedslag i litteratur, historia och naturvetenskap som har en relevans. Kokar vi ner kontentan i Övervintring lyder essensen av brygden närmast: Lika väl som vi behöver ljus och lätthet behöver vi även mörker och eftertänksamhet. Kanske väljer vi inte aktivt att övervintra, men när övervintringen väl drabbar oss kan vi försöka välja hur vi tar oss igenom den.

I boken "Övervintring" skriver författaren Katherine May om hur vi behöver stanna upp och övervintra i oss själva, det vill säga genomleva vissa perioder i livet i ett lugnare tempo.

Gör själv

atherine Mays bok Övervintring handlar om vikten av vila och återhämtning under svåra perioder, om att tillåta sig ligga i ide samtidigt som processen pågår. Och om hur vi kan omfamna vintern inom oss, bli bättre på att följa flödet av årstider och långsamt ta oss igenom det mörker som kantas av sorg och kris. Innebörden av titelordet ”Övervintring” – i original ”Wintering” – blir således ett tillstånd vi befinner oss i. Det är en vacker, filosofisk och meditativ bok som May har skrivit, både hyllad och prisad i England och USA. Carina Nunstedt, som står för den svenska översättningen, har gett ut boken på eget förlag. I förordet berättar hon hur mycket den betytt för henne under hennes egen sorgeprocess, efter att nyligen ha förlorat sin man i cancer.

rep o rt a ge

Hon bygger båtar med kropp och själ Madeleine Harms bestämde sig redan för över tjugo år sedan att bli båtbyggare. Vilket visade sig vara lättare sagt än gjort. I dag bedriver hon egen verksamhet i Ålands sjökvarter i Mariehamn och strävar efter att öka kunskapen om hantverket och höja statusen på yrket.

Gör själv

rocessen med att bygga en båt börjar verkligen från början – med att gå ut i skogen och hitta lämpliga träd. – Därefter ska trädet torka rätt och sågas till på ett visst sätt, säger Madeleine Harms som nyligen har färdigställt ett tidskrävande båtbygge. Med klimatförändringen och skogsindustrins framfart börjar det bli allt svårare att hitta träd av rätt kvalitet och ålder. – Jag brukar åka ut i skogen med min sambo Elis som kan sina träd. Det är en konst att avläsa träd på en viss plats, du bör kunna dess historia. Helst ska det vara din egen skog eller en skog som har gått i arv. Helst ska du känna din skog, så att du får det rätta virket för ändamålet.

Furu till bordläggning Harms använder sig vanligtvis av furu till bordläggningen. – Furu är vad som vuxit här rent traditionellt, det klarar ett fuktigt klimat bra. Flera andra trädslag kommer också till användning i traditionella båtar, till exempel ask och björk. Alla har sina speciella användningsområden. Skogsindustrins kortfristiga ryck sätter dock sina spår i kvaliteten.

Heidi Hendersson

– Träden får inte växa och mogna till den kvalitet som krävs. Och när träd planteras på kalhyggen växer de för snabbt i unga år. Hon önskar mer trädkunskap, men det är svårt när familjeskogar har försvunnit och hela generationer går rotlösa. Samma problem gäller båtbyggarhantverket. – Den långa båtbyggartraditionen saknas i Finland. Exempelvis i Norge finns det hela släkter som är båtbyggare. Men det finns inte här och därför finns heller ingen levande lärlingstradition.

Finlandssvenska band Harms har själv varit lärling, men det var inte det lättaste att hitta vägen från ett båtbyggarintresse till att bli fullfjädrad hantverkare. Hon har vuxit upp i Tyskland och har finlandssvenska släktband. – Jag har alltid dragits till vattnet och till båtar, men jag har inte vuxit upp med det. Efter skolan blev det flytt till norra Tyskland där hon träffade en kille som var båtbyggare och hade ett snickeri. – Då tänkte jag att ”träbåtsbyggande verkar vara coolt, det kan jag göra!” – utan att ha en susning om det, egentligen, säger Harms med ett skratt där vi sitter i solskenet i Sjökvarteret utanför veteran20

båtbyggaren Hasse Holmströms verkstad. För det var här som hon hamnade sist och slutligen. Men först tog hon praktik på ett varv i Hamburg. – Jag tyckte det var en otroligt trevlig miljö. Jag tyckte om träet och att arbeta med händerna. Jag försökte efter det få lärlingsplatser på olika ställen, men fick nej och nej och nej ...

Lång dags färd Till slut fick Harms tips om Åland och Hasse. – Vid det laget kände jag mig bränd och som att jag var ute och cyklade. Det kändes som att jag hade stångat mig blodig. Men hon samlade nya krafter och fick äntligen ett ja. – Hasse hade projekt till hösten och sade ”det blir nog bra”. Då gick flyttlasset till Åland för Madeleine, som har kopplingar till öriket från tidigare. Hon kom på sommaren och hittade ett arbete på landet för att försörja sig. – Jag tyckte väldigt mycket om Åland från första början och försökte få tag på Hasse för att få det bekräftat att jag faktiskt kunde börja på hösten. Men tiden gick och flertalet frågetecken bestod.

Det är inget simpelt med att bygga en båt. Det är en otrolig hantverkskunskap, även om det inte krävs en doktorsavhandling för det.

– Jag slängde in en ansökan till hantverksskolan på ön, men trä- och metallinjen var redan full och enbart textillinjen återstod. Jag hann redan tänka att ”jaja, men något måste jag väl göra”, då jag fick tag på Hasse. Vintern 2002–2003 ägnade hon åt att hjälpa till med en rekonstruktion av en fembordig båt. – Hela vintern satt jag i kafferummet med gubbarna som pratade och jag förstod inte ett ord, haha. Det var som en helt ny värld och ett helt eget språk.

”Allt ordnar sig” Det var tajt med pengarna och båtbyggarbranschen är inte direkt lukrativ, vilket dock inte avskräckte Harms. – Min pappa har alltid sagt ”vill du jobba, hittar du jobb”. Jag har någon slags grundtrygghet i att allt ska ordna sig. Och det gjorde det för Harms, som numera är en fullfjädrad båtbyggare. Efter Hasse fick hon en lärlingstjänst hos en annan åländsk båtbyggare, Petter Mellberg. – Jag var lärling helt utanför systemet och betalade det mesta själv, förutom ett år då jag hade ett läroavtal. I dag driver hon sin egen verksamhet i Sjökvarteret, där 21

både Hasse och Petter verkar. I tjugo års tid har hon varit den enda kvinnan på plats och i den åländska båtbyggarbranschen. – Men det har aldrig varit ett problem med det här gänget. Jag snubblade nog lite på mina egna fördomar när jag började, om vad en tjej kan eller ska kunna göra. De har alltid sett mig som en jämlik och jämbördig.

Gör själv

Fördomar finns Visst kan det ändå uppstå situationer med personer som kommer in utifrån. – Det var en svensk kille en gång som kom in verkstaden och frågade mig var båtbyggaren var. Jag svarade att det var jag och han skämdes lite. Däremot anser Harms att fördomarna kring hantverkare generellt är mer problematiska. – Många tror det är något simpelt, eftersom man inte har en akademisk utbildning. Men det är inget simpelt med att bygga en båt. Det är en otrolig hantverkskunskap, även om det inte krävs en doktorsavhandling för det. Själv bygger hon båtmodeller från 1800-talet och tidigt 1900-tal. – Efter den tidsperioden blir det mycket snipor. Dem är jag också intresserad av, men har ännu inte byggt dem. När tidningen Martha tittar förbi för att ta bilder håller Harms på att färdigställa ett beställningsarbete som tagit tid att göra klart. – Det är svårt att konkurrera på den öppna marknaden, då det är så otroligt många arbetstimmar som man lägger ner på arbetet, säger hon. Som många andra hantverkare befinner hon sig i den irriterande sitsen att inte kunna ansöka om kultur- och konststipendier. Detta trots att hon förvaltar ett kulturarv och en anrik konst. – När jag ansöker om bidrag får jag höra att det jag gör har ett värde och kan säljas. Men vadå, en konstnär kan ju också sälja en tavla?

Större än själva båten Harms och de övriga båtbyggarna i Sjökvarteret har gärna öppna dörrar där turister, och intresserade får komma och se hur det går till att bygga en båt, även om detta också tar tid och energi bort från arbetet.

– Ibland känner jag mig så kluven. Jag vill ju visa och berätta, men samtidigt blir jag konstant avbruten. Hon önskar att fler skulle se mervärdet av att det finns hantverkare som båtbyggare. Rätt som det är dör annars kanske kunskapen ut. – Stöttar de mig, så stöttar de något som är mycket större än själva båten. Att Madeleine Harms är passionerad kring sitt yrke råder det ingen tvekan om. När hon inte bygger är hon gärna ute till sjöss. När vi träffas för intervjun dyker hon

upp solbränd efter några dagars segling i skärgården. För tillfället har hon tagit ledigt från själva byggandet och njuter av solens varma strålar innan det är dags för nästa projekt. Och vila behövs. – Båtbyggande är faktiskt inte så lätt som många tror, det är svårt och utmanande. Och alla kroppsställningar som krävs ... som ett enda långt räcke av yogapositioner, säger hon med ett skratt och kisar mot solen. – Men det är ett otroligt bra arbete för kropp och själ.

Vem? Madeleine Harms Bor: På Åland. Gör: Är båtbyggare. Familj: Elis, sambo och pappa till Anton, Iris och Amanda. Vackraste stället med båt: Fågelberget i Geta. Mitt bästa miljötips: Att fundera på de verkliga behoven. Skulle jag vilja lära mig: Korgflätning.

TA I BRUK SPARBANKENS E-TJÄNSTER! MOBILBANKEN

IDENTIFIERING

Där du är 24/7. Aktie- och fondaffärer. Marknadsuppföljning:

Sköt dina ärenden snabbt med PIN-kod. Inloggning, bekräftelse, identifiering.

NÄTBANKEN

TIDSBOKNING PÅ WEBBSIDAN

Dagliga bankärenden bekvämt. Öppet dygnet runt.

Personligt möte på kontoret. Tidsbokning direkt i kalendern.

NÄTMÖTE

CHATT

Alla bankärenden med bild- och ljudförbindelse direkt från din egen dator.

Fråga och vi svarar. Vardagar på webbsidorna kl. 8–18. Lördagar kl. 10–14.

EN FRÅGA OM VILJA.

Närpes Sparbank Ab Kristinestad – Närpes | Tfn 010 423 9000 | www.sparbanken.fi/narpes

Gör själv

Leva lagom & långsiktigt

m a rth a hist o ri a

Med anledning av tidskriften Marthas 120-årsjubileum gör vi en djupdykning i tidningsarkivet. I pennan håller Catharina Elgert-Hyvönen, mångårig frilansskribent med humor som specialitet.

Äppelmos och sportkostym Husmödrarna har under seklernas gång flitigt tagit tillvara det som naturen delat med sig. De har plockat blåbär, lingon, nässelblad, äpplen och svampar. Men när marthasläktet officiellt uppstod år 1899 blev det hela organiserat och effektivt. Catharina Elgert-Hyvönen Terese Bast

Flitiga händer Papperstäcken och -madrasser blir till under flitiga händer. Madrassen görs av kraftpapper och 1,5 kilo tidningspapper. Täcken sys av kretong med tidningspapper som fyll-

ning, ”en aning tillskrynklat för att bli mjukare och porösare” (Husmodern nr 2/1940). Och så virkar vi en nätskjorta, som skyddar mot förkylningar – arbetet är ”synnerligen lämpligt för våra flitiga stickande och virkande damer, vilka tänka på vår gränsvakt.” Vi sparar på allt. Gamla klädesplagg med slitna partier klipps itu, de bättre delarna sys ihop med delar från ett annat plagg, och vips så har vi en ”ny” klänning. Nya ärmar på en sliten klänning, en bit tyg insytt i en blus som krympt. Så till 1940-talets mat. Nu är det inte pop med ljust eller mörkt bröd, utan vi tar till grövre mjölsorter som graham. ”Sjukdom och svaghetstillstånd komma lätt i släptåg, där det vita brödet blir huvudföda”, får vi veta. Den kafferanson vi får räcker inte till för kokning av kaffe två gånger per dag, så vi tar till surrogat som består av rostat vete. Men det påpekas, att ”lider ni av dåligt morgonhumör, är det skäl att dricka kaffe utan surrogat då” (Husmodern nr 1/1940). Vi ska spara allt kokspad från kött, fisk, rotsaker och grönsaker – vi bör aldrig låta dylikt spad bara försvinna i avloppsledningen, det är för värdefullt. När vi är trötta och olustiga på våren, ”på dåligt humör och griniga” (Husmodern nr 6/1940) är det bristen på C-vitamin som är boven. På våren bör allt grönt 25

tas tillvara, trädgårdskrassen, gräslöken och nässlorna, och koka dem så hastigt som möjligt och i kort spad.

Gör själv

tidningen Husmodern fick husmödrarna goda råd angående matlagning och trädgårdsskötsel, för att inte tala om stickning, virkning och sömnad. Det har syltats och saftats och stickats så att det stått härliga till. I stället för att köpa färdiga produkter har marthorna insett hur roligt – och dessutom ekonomiskt – det är att själv lägga in gurkor och se ett stickat plagg växa fram under ens händer. Virkade nyligen en klänning till ett barnbarn helt efter eget mönster, det var roliga och givande timmar! Marthornas uppfinningsrikedom sattes på prov under de svåra krigsåren, då det var brist på både mat och tyger. I Husmodern (nr 1/1940) får vi en beskrivning på hur vi kan sy en sportkostym och sticka ett hjälmskydd: ”Om vi till exempel har en gammal ulster att tillgå, kan vi av den få en präktig jacka. Är ulstern rutig på avigsidan, vänder vi denna sida utåt. Det blir piggt och ingen kan känna igen vår gamla kappa.” Och marthorna säljer hemstickade strumpor, sockor och pullovrar i hemspunnet garn på förbundet.

Eldfasta formar Husmödrarna använder nu Kuppis formar till matlagningen. Vi sparar och med Kuppis eldfasta formar går inte värdefulla näringsämnen förlorade. Atamon är ett måste, när vi konserverar bär och frukter. Riihimäkis burkar används för konservering, ”ehuru bristen på socker och knappheten på frukt ej tillåter konservering av sylter och fruktinläggningar i samma utsträckning som tidigare” (Husmodern nr 7–8/1940). Karhulas burkar är också populära. Frukten är obefintlig i de flesta fall detta år och bären är dyra, så husmodern får använda pumpa och morötter i stället och tillreda pumpmos med citron eller morotsmarmelad, alternativt lingonpumpa. Till kristidsjulen får barnen julgotter som potatismarsipan, där det mesta är potatis. Följande decennium följer samma sparsamma ”gör det själv”-linje. Husmor, som inte har råd med en ny kappa, beställer hemfärger från Helsingin Kutomo ja Kravatti; också en bleknad kappa får en jämn, hållbar färg. Marthas konsulent uppmanar oss att sy själva. Inte bara anlita sykurser, utan sy barnens kläder hemma efter

Gör själv

Marthas mönster. Hon påpekar att klädkontot blir mycket mindre och att det är roligt att sy själv.

Vad gör ni med ullen? ”Vad gör ni med ullen? Inte låter Ni den väl ligga i förrådet och förfaras?” frågas det i en annons (nr 6/1950), medan Nykarleby Ull annonserar så här: ”Sänd nu Eder ull till oss för att kardas, förspinnas eller spinnas. Egen ull tillbaka. För spinning avsedd ull bör tillsvidare vara tvättad” (Husmodern nr 11/1950). Stackars den husmor, som ska vårda en tagelmadrass! Madrassen ska tömmas på sitt innehåll, taglet piskas ute i det fria, repas med fingrarna och tvättas i tvålvatten med lite soda, sköljas och repas igen. Sedan dags för torkning på luftigt ställe, varefter taglet fylls i det rengjorda madrassvaret och madrassen sys ihop igen. (Husmodern nr 6/1950) Husmor försöker variera fläsksåsen, som förekommer titt som tätt, och vi får tips på bland annat citron-, gräslöks-, pepparrots- och gurksås. Naturligtvis använder vi Pauligs konserveringsmedel, som destillerad ättika för gurkor. Och det allra nyaste: Kesti-tryckkokaren, som underlättar husmors arbetsdag. Björklunds Fröhandel står till buds med frön för växthus, bänk och friland.

Hallon- och jordgubbsplantor, blommande buskar, klängväxter köper vi i Karis, medan äppelträd till vårplanteringen kan köpas i Tenala. Jersey, gabardin, flanell, pepita och skotskrutigt är trenden på 1960-talet, och i Husmodern får vi tips på moderna och tidlösa amerikanska modeller. Man använder också gammalt material: ”för att variera isättningarna har man ännu en chans att ta tillvara avlagda och urvuxna blusar” (Marthabladet/Husmodern nr 1/1960). Vi stickar vantar i gott ullgarn, syr skira tabletter för kafferepet eller en visitväska av en restbit av en klänning, eller en kasse av bastväv för sandstranden. Till sommaren gör vi smycken av frön och snäckor, monterade på ett grovt linneband, billigt material, påpekas det. Husmor syr kläder till barnens skolstart och här är igen det praktiska och ekonomiska rådande – möjligheten att kombinera plaggen, som skall vara lätta att stryka och inte får strama. Till julen sys små dukar och tabletter att ge som gåva.

Ingen bismak På matlinjen förekommer nu mjölk och grädde i tetrapak: ”Inget spring med tomflaskor, ingen bismak. Ni blir snabbare expedierad i butiken” (Marthabladet/Husmodern nr 5/1960). I källaren samlas rader 26

med burkar innehållande bär, svamp och nypon. Känns lukten i källaren unken, ställer vi in några enrisbuskar som byts ut då och då mot nya. Sirapen är eftertraktad, den ger utsökt smak åt bakverk och efterrätter. Trädgårdsodlingen blir allt mer populär på 1970-talet (och är det än i dag). Veikko Koskinen skriver om hur man i april sår astrar, lejongap och petunior, tomat och paprika likaså. Tidig potatis sås också, liksom zucchini och salladsfänkål, och vi får många goda råd (Marthabladet nr 4/1970). Husmödrarna tillverkar klänningar av det populära materialet frotté, och de riktigt flitiga syr rullgardiner och gör själva applikationer eller knytbatik på dem med enfärgat tyg som botten (det kan också vara vaxduk eller papper). Så stickar vi en ärmlös tunika plus långbyxor i akryl för skolflickan, eller virkar små servettringar, eftersom ett virkat sängöverkast kräver tid. Alternativt gör vi möbler till dockskåpet av äggkartonger, tändsticksaskar, korkar och mattprover. Hur har husmödrarna hunnit med allt det här under årtiondena som gått? Faktum är att marthorna oförtröttligt fortsätter med att göra äppelmos och lägga in svampar och plantera nyttoväxter i trädgårdarna – precis som förr i tiden.

Gör själv

PRATA PENGAR

Här pratar vi pengar med skolelever Budgetering, placering och sparande tas upp med österbottniska elever i årskurs åtta i projektet Ekonomiskolan. Skolan blev en succé förra läsåret och i höst fortsätter projektet. Harriet Jossfolk-Furu

Gör själv

Hannah Kjellman, Harriet Jossfolk-Furu

ärarna berättade att också de mest omotiverade elevVi har tagit ned kunskaperna till en nivå som passar lite yngre erna tyckt att ekonomiskolan varit intressant, säger elever. Många är barn till företagare, och även om de verkar vara medvetna om att företag är kugghjulen i Österbotten, tycker de Marthaförbundets ekonomirådgivaren Matilda Hasatt det är skönt att någon kommer in och konkret förklarar olika sel som håller i ekonomiskolan från förbundets sida saker, säger Matilda Hassel. och som också är ute och föreläser inom ramen för projektet. – Våra tonåringar är smarta. Många tycker att det voResponsen visar att 84 procent av eleverna har tyckt att ekonomiskolan har varit mycket intressant. Sammanlagt 88 re lättare att förstå vad saker kostar och hur mycket pengar som går åt om vi i högre grad skulle betaprocent blev mer motiverade att stärka sina ekonomiska kunskaper och hela 94 procent uppgav att de la med kontanter. Samtidigt anser flertalet av kommer att använda sig av de kunskaper eleverna att det är enkelt med bankkort. som de har fått. Bland de fria kommenMiljömedvetna elever Förhoppningsvis kan tarerna fanns ”sluta köpa onödigt” och ”börja fundera på sparande”. Enligt Hassel är dagens unga mycket det vi lär ut få de unga Förutom Marthaförbundet står även miljömedvetna. att känna sig säkrare försäkringsbolaget LokalTapiola Öster– Vi diskuterar möjligheten att låna eloch förstå hur de ska botten bakom projektet. Från bolagets ler hyra i stället för att köpa. På Instagram sida är man förstås glad över det positiva och Tiktok exponeras vi ofta för influenplacera och använda mottagande som ekonomiskolan har fått cers som har dyra levnadsvanor och som sina pengar. bland både eleverna och lärarna. vill visa upp nya, fina bilar eller frisyrer med – Det är viktigt att våra ungdomar lär sig mera. Detta är långt från normen och det är konkreta baskunskaper i ekonomi i tidig ålder. Därhelt naturligt att jämföra sig med andra, men vi bör komma ihåg att på sociala medier väljer man att visa upp en sida för är vi väldigt stolta över att få vara med och finansiera projeksom inte berättar hela sanningen. tet även detta läsår. På det här sättet vill vi försäkra oss om att vi Spontant blir det mycket tal om konsumtion under ekonomiäven i framtiden har ett livskraftigt samhälle. Vi är glada över att kunna göra något konkret för våra ungdomar, säger Joel Suskolan. Unga människor av i dag konsumerar bland annat kläder, nabacka, verkställande direktör på LokalTapiola Österbotten. godis och bränsle till mopeden. – För att eleverna ska orka med två 45-minuters pass deltar Positivt mottagande de aktivt, då blir det mer konkret. Någon kanske berättar hur Programmet har utarbetats från Marthaförbundets projekt En ofta hen äter snabbmat och tycker att det är billigt. Tillsammans euro i taget som riktar sig till andra och tredje utbildningsstadiet. räknar vi sedan ut vad det kostar på årsnivå. Många blir förvå– Man kan se projektet lite som en lillasyster till En euro i taget. nade när de inser hur stor summan faktiskt blir. Ibland kommer 28

– Lån i det här skedet av livet är inte lika aktuellt, men jag för fram att lån i sig inte är farliga, bortsett från att man inte ska skaffa sig snabblån. Och absolut inte snabblån för att spela på nätet. Det är bra att nämna lån i detta skede, för när man fyller arton år öppnas plötsligt alla dörrar och då är det viktigt att känna till lite om lån.

vi fram till att den kan uppgå till tusentals euro varje år. Sedan funderar vi tillsammans på om summan är okej. Om inte, vad och hur kan vi ändra på det? – Från Marthaförbundets sida är vi förstås intresserade av hållbarhet på alla plan, därför talar vi även om sunda matvanor och vad kläder kostar. Det kan kännas mycket att betala lite mer för ett hållbart plagg och vi förklarar varför det lönar sig i längden. Det handlar helt enkelt om vardagsekonomi. Hemlagad mat och hälsosamma mellanmål tas också upp till diskussion, vilket blir billigare än att köpa färdigt i butiken. – De flesta elever känner till detta. Det känns inte alltid så roligt med enklare hemlagad mat, men vi ställer oss frågan om det måste vara fest hela tiden eller om man kan äta billigare till vardags och unna sig lite mer en eller ett par gånger i veckan.

Misstag sker För många föräldrar kan det kännas oroande när barnen blir myndiga och de får tillgång till eventuella sparade pengar. – Förhoppningsvis kan det vi lär ut få unga att känna sig säkrare och förstå hur de ska placera och använda sina pengar. Men det är inte hela världen heller att misslyckas. Här brukar vi jämföra med att spela fotboll. Det kan hända att man förlorar en match, men inte slutar du spela fotboll för det. Man blir inte fotbollsproffs efter första matchen. På samma sätt är det med pengar. Misstag händer och alla kan begå misstag. Men vi reser oss och går vidare. Matilda Hassel ser fram emot fortsättningsåret. Materialet är redan färdigt tryckt och översatt. Det betyder att det blir mer pengar över för att möta eleverna och se till att så många som möjligt får ta del av ekonomiskolan. Hassel är medveten om att det inte räcker med ett enda tillfälle för att nå de unga. Därför är förhoppningen att kunskaperna kan fräschas upp och fördjupas efter några år om de då kan delta i projektet En euro i taget. Ekonomiskolan är mer tänkt som att ge en puff i rätt riktning.

Spara eller placera Skillnaden mellan att spara på sparkonto utan ränta och att placera i lågriskfond tas också upp – Vi visar en graf som sträcker sig över trettio år. Många tycker att det är intressant och mångas ögon blir stora som tefat när vi visar hur mycket till exempel fem procents avkastning ger per år. Oberoende av vilket sparande man väljer betonar Hassel att insatsen inte behöver vara så hög. Man kan välja att månatligen spara det som man anser att man kan avvara. En sporre att börja spara när man går i åttonde klass kan vara för att ta körkort, till sin första bostad eller för att kunna flytta hemifrån. 29

Gör själv

Joel Sunabacka, direktör på LokalTapiola Österbotten, och Matilda Hassel, projektledare och ekonomirådgivare på Marthaförbundet, är nöjda över det positiva mottagande som samarbetsprojektet Ekonomiskolan har fått bland både elever och lärare.

M a rthagallup

Fakta om ...

Läs mertyckte om projektet euro iekonomiskolan? taget på www.martha.fi/omVad duEnom

Projektet Ekonomiskolan

oss/projekt/en-euro-i-taget.

Pilotprojektet för Ekonomiskolan gick av stapeln under tidsperioden september 2022 till maj 2023. Redan första året nådde man 75 procent av eleverna i åttan i Österbotten, det vill säga sammanlagt 1 400 elever.

Ida Wärn, Lepplax – Den var lärorik. Jag kom fram till både sådant som jag inte tänkt på tidigare och sådant som jag redan kände till. Jag lät faktiskt häftet ligga framme på köksbordet, men om mina föräldrar har läst det vet jag inte.

Projektet består av två 45 minuters lektioner för årskurs åtta i Österbotten – både på finska och på svenska. Eleverna får ett gediget häfte som Marthaförbundet hoppas ska ligga framme på köksbordet hemma och utgöra underlag för många framtida diskussioner om pengar i hemmen. Önskemålet om Ekonomiskolan kom från försäkringsbolaget LokalTapiola Österbotten. Där hade man länge sett ett behov av ett liknande projekt och ville stärka de ekonomiska kunskaperna. Det passade bra ihop med Marthaförbundets vilja att sporra till ekonomisk hållbarhet. På lång sikt strävar projektet efter att motverka barnfattigdom.

Emmy Pounu, Lepplax

Gör själv

– Där fanns mycket nytt, men också sådant som jag kände till sedan tidigare, som till exempel om sparande.

Ivar Björkskog, Ytteresse

Boken En euro i taget är en del av projektet med samma namn. Målet med projektet En euro i taget är att dela kunskap om ekonomihantering till unga i Svenskfinland, att göra pengar lättbegripliga samt att få unga att känna sig inspirerade och motiverade att ta hand om sin ekonomi på ett hållbart och långsiktigt sätt. Projektet finansieras av undervisnings- och kulturministeriet.

– Ekonomiskolan var bra, men det är egentligen först efter första sommarjobbet som mycket av det vi gick igenom blir aktuellt. Sommarjobbspengarna är för tillfället sparade, men jag vill köpa ytterligare en moped, så ännu vet jag inte hur mycket jag slutligen sparar av lönen.

Matheo Lindfors, Ytteresse – Den innehöll både nya saker och saker som jag känt till sedan tidigare. Jag har också haft mitt första sommarjobb i år och har möjlighet att fortsätta under hösten, men jag har ännu inte bestämt mig för hur jag gör med mina intjänade pengar.

Ekonomiskolan är en fortsättning på projektet "En euro i taget", som riktar sig till elever i andra och tredje utbildningsstadiet.

TEATERUPPLEVELSER DU INTE VILL MISSA!

RÖDA RUMMET

Gör själv

FIGAROS BRÖLLOP F O T O : O T T O - V I L L E V Ä ÄTÄ I N E N

DRAMATISERING TUOMAS TIMONEN REGI MIL JA SARKOL A PREMIÄR 14.9.2023

F O T O : I L K K A S A A S TA M O I N E N

KAJ KORKEA-AHO

BEAUMARCHAIS – MARKO – ZANDEN REGI JAKOB HÖGLUND PREMIÄR 19.10.2023

BILJETTER LIPPU.FI | LILLATEATERN.FI | HKT.FI | GEORGSGATAN 30, HELSINGFORS

års m ö tet 2 0 2 3

Årsmöte med många nyheter och ett flertal avtackningar Ett vackert veckoslut i slutet av maj samlades marthor från när och fjärran till Marthaförbundets årsmöte i Konstfabriken i Borgå. Hannah Kjellman

Gör själv

Jessica Åhman

ör de tidigt anlända deltagarna hade det funnits möjlighet att redan träffas, umgås och testa sina marthakunskaper på en pubrunda som ordnades i Borgå centrum kvällen före. I Konstfabriken var arrangörerna från Borgå marthaförening och personalen från Marthaförbundet först på plats. Därefter utökades skaran med lokala marthor, busslaster och bilburna grupper ju närmare startskottet det led. Sammanlagt fanns drygt trehundra personer på plats, den yngsta endast någ-

ra månader gammal, den äldsta omkring nittio år.

Från norsstekning till klädvård Utanför festlokalerna fanns det möjlighet att bekanta sig med Marthatorget strax utanför huvudingången. På torget stod det en del lokala försäljare som erbjöd både hantverk och ätbara produkter, medan Marthaförbundets personal bjöd på marthakunskap för hela slanten. Norsstekningen lockade många med sin goda doft och på ett av de närliggande borden 32

fanns ett jättestort insektshotell där man under trygg handledning kunde testa att fylla luckorna med olika naturprodukter. Alla projekt inom Marthaförbundets var representerade och även många andra delar av verksamheten. Det som väckte störst intresse var noppkammen, vilket tyder på ett växande intresse för klädvård. Under dagen hölls också flera kortföreläsningar, där åhörarna fick lära sig mera om klimatsmartha val i vardagen ur olika perspektiv. Parallellt hölls en intressant utställning med ryor med väldigt olika

Gör själv

mönster och historier som fångade mångas intresse och gav upphov till diskussion.

Nytänk och framtidstro Väl på plats i salen inleddes den officiella delen av årsmötet av ordföranden för Borgå marthaförening Gunilla Backman, som hälsade alla välkomna. Därefter stod stadsstyrelsens ordförande Jorma Wiitakorpi i turen att framföra Borgå stads hälsning till mötet. Han lyfte fram stadens aktiva tvåspråkighet och viljan att tillgodose invånarnas, organisationernas och företagens

behov i beslutsfattandet. Efter det följde en personlig och levande presentation av ordförandekandidaten Mia Hafrén som glatt konstaterade att hennes tidigare lite dammiga bild av Martha kvickt kommit på skam och ersatts av en närvarande och kunnig organisation som klarar av att både bevara det gamla och tänka nytt samtidigt. Hafrén beskrev sig själv som nyfiken och alltid intresserad av nya utmaningar, äldst av fyra syskon, född i Lovisa och numera bosatt i Helsingfors. Hon är också känd som både sångare och verkställande di33

rektör för gruppen FORK samt för olika roller som skådespelare. Mötet leddes av förbundsordföranden Andrea Hasselblatt, som sekreterare fungerade verksamhetsledare Camilla Komonen. Den väl förberedda mötesagendan klubbades av an efter och nådde sin höjdpunkt då mötet enhälligt valde Mia Hafrén till Marthaförbundets nya ordförande. Hon välkomnades varmt in i gemenskapen, medan avgående ordföranden Andrea Hasselblatt avtackades för sitt engagemang i martharörelsen och utsågs

Som brukligt är när marthor samlas ökade det välkända marthasorlet stadigt under kvällens lopp.

till hedersmedlem i Marthaförbundet. Nya spännande vindar blåser och det fanns en ivrig förväntan i luften inför hur både den nya verksamhetsledaren och ordföranden kommer att sätta sin prägel på arbetet.

Kvällsfest och picknick Efter avslutat möte ställdes lokalen om till kvällsfest och middag. Under kvällen bjöds det på högklassig underhållning med Birgitta Palmkvist som konferencier. Gruppen Soul Sisters bjöd på en fartfylld sångshow, medan Liisa Malmivaara vid flygeln och

Saima Malmivaara på cello hänförde med berörande musik. Scenens fina utsmyckning och de vackert dukade borden gjorde stämningen extra festlig. Som brukligt är när marthor samlas ökade det välkända marthasorlet stadigt under kvällens lopp. Marthor som under året utmärkt sig premierades med olika hederstitlar. Trötta och belåtna efter en intensiv och härlig dag sökte sig sedan festdeltagarna hemåt i natten. Söndagen firades med picknick på Borgbacken, där man hade möjlighet att mingla med både avgående och nyvalda ordfö-

rande för Marthaförbundet. Ann-Britt Hedman gav deltagarna ”ett ord på vägen”. Solsken, läckerheter och en smak av försommar präglade dagen för den skara som träffades på picknicken innan det var dags att avrunda årsmöteshelgen. Marthaförbundet håller sitt nästa årsmöte den 4–5 maj 2024 i Vasa – vi ses! Marthaförbundets årsrapport 2022, verksamhetsplan 2024, motion om snödumpning samt motiveringar till årets marthagärningar finns på www. martha.fi/pressmaterial.

m a rth a inf o

Gör själv

CENTRALSTYRELSEN 2023 MEDLEMSAVGIFTER FÖR ÅR 2024

Mia Hafrén, ordförande

Ordinarie medlem 30 €

Ordinarie medlemmar....................

Ersättare

Gunilla Backman, Borgå regionen..

Carola Brygger

Annika Wikholm, Mellersta Nylands region

Solveig Halonen

Annika Linder-Airava, Helsingfors regionen Annika Knekt Annika Möller-Nilsson, Karleby regionen

Freja Häggblom

Marina Bruce, Östra Nylands region

Sickan Nybondas

Anna Nylund, Ungmartha ...............

Julia Liewendahl

Anna-Lena Pärus, Sydösterbottens region

Britt-Marie Teir

Carita Vik-Hästbacka, Jakobstads regionen Pia Boström Ann-Britt West, Nykarleby regionen

Inga-Britt Lindvall

Mikaela Vesterlund-Laine, Åbo regionen

Mia Henriksson

Ann Carlsson, Ålands Marthadistrikt

Helena Häggblom-Jacobsson

Seija Knipström, Vasa regionen.......

Eivor Sundbäck

Inga Mannström, Västra Nylands region

Agneta Lindroos

Seniormedlem 25 € Familjemedlem 14 € Medlem i Ungmartha rf 14 € Direkt personmedlem 47 € Understödjande medlem 200 €

årets l ucin a 2 0 2 2

”En äkta Lucina med varmt marthahjärta” Dolores Karell från Sjundeå har fått utmärkelsen Årets Lucina 2022 för sitt entusiastiska marthaengagemang och sin breda kunskap. Linn Jung

Marika Danielsson

Gör själv

om 27-åring blev lanthusmodern Dolores Karell martha år 1961 och blev genast aktiv i både kretsen Sjundeå mellersta marthakrets och i Sjundeå marthaförening. Då samlades marthorna oftast i hemmen, men Dolores arbetade idogt för att kretsens eget Marthabo, som var i ganska dåligt skick, skulle rustas upp till ett fungerande föreningshus. Dolores ordnade otaliga gånger finansiering för olika renoveringar och förbättringar av fastigheten och fick till exempel den stora, men kalla verandan isolerad och upprustad till ett vackert mötesrum. Hon såg också till att det praktiska fungerade i huset. Kyrkslätts Medborgarinstitut hyrde stora salen i Marthabo för sina vävkurser i 40 år och då var det i åratal Dolores som eldade i kakelugnen och såg till att det fanns ved. Dolores Karell är en mycket aktiv styrelsemedlem som ständigt haft nya idéer och visioner. Det kunde vara att bjuda kaffe med jordgubbstårta åt patienter och personal på bäddavdelningen eller att ordna intressanta temautställningar i Marthabo, som har lockat många besökare och blivit omskrivna i lokalpressen.

Sjundeåmarthan Dolores Karell är Årets Lucina 2022.

Annonsera i Martha och nå ut till hela Marthafinland! Genom tidskriften Martha når du effektivt ut till drygt 8 000 marthor – boka en annons redan i dag! För prisuppgifter och mer information kontakta Jonny Åstrand, tfn

www.eekab.fi

0500 924 528, cjcenter@petalax.fi.

årets e l ds j ä l 2 0 2 2

”Hon har ett smittsamt engagemang och engagerar andra” Monica von Frenckell från Mariehamn på Åland har tilldelats utmärkelsen Årets eldsjäl 2022 för sina betydande insatser att hjälpa ukrainare. Linn Jung

Heidi Hendersson

Gör själv

onica von Frenckell är medlem i Mariehamns Marthaförening och verksam i kretsen Smarthorna på Åland. Hon tilldelades utmärkelsen Årets eldsjäl för sina betydande insatser att hjälpa ukrainare i ett utsatt läge, både på Åland och i Ukraina. Hon har på ett enastående sätt ända sedan kriget i Ukraina bröt ut arbetat för att på alla sätt hjälpa folket i Ukraina. Monica har ett engagemang som smittar av sig och hon inspirerar också andra att hjälpa. Hon har en otrolig förmåga att engagera såväl privatpersoner som företag och organisationer. Hon ger inte upp, utan fortsätter att hjälpa med samma energi som tidigare. Monica har bland annat fungerat som koordinator för fyra bussturer till Ukraina. Med dessa bussturer har 120 ukrainare, främst mammor och barn, kommit till Åland. Hon har själv deltagit i alla resor och hade två familjer inneboende hemma hos sig i flera månader. Monica von Frenckell har hjälpt flyktingarna med allt från myndighetskontakt till det vardagliga, som att hitta produkter på apotek och i butik. Hennes hem har tidvis fungerat som en mottagningscentral för alla föremål som har skänkts till Ukraina.

Monica von Frenckell har fått Marthaförbundets hedersutmärkelse Årets eldsjäl 2022.

årets s a m h ä l l sins a ts 2 0 2 2

”Vi behöver känna vår historia för att skapa framtiden” Linn Jung

Hannah Kjellman

Gör själv

tmärkelsen Årets samhällsinsats 2022 har tilldelats två medlemmar från Kyrkoby marthaförening som gjorde en viktig dokumentation av verksamheten lagom till föreningens hundraårsjubileum. Medlemmarna Gun Höglund och Majvor Willfors gick in i uppdraget med själ och hjärta. De forskade i föreningens handlingar, kontaktade marthor för kommentarer, gick igenom en stor mängd bilder och sökte fram de mest talande bilderna samt sammanställde en mycket fin text för historiken. Insatsen resulterade i boken Kyrkoby Marthaförening 100 år – Från spinntalko till tortillakvällar. Gun Höglund och Majvor Willfors har tilldelats hederstiteln Årets samhällsinsats 2022.

Bo hemma på Folkhälsan Hos oss kan du bo som hemma också när hälsan sätter stopp för att bo ensam. Du får just den hjälp du behöver när du behöver den. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer. Blomsterfonden, Helsingfors ................................044 333 1628 Brummerska hemmet, Helsingfors...................040 749 4194 Kristinagården, .................................. 8899 Hos oss kan duHelsingfors bo som hemma också050 när575 hälsan Seniorhemmet, ...................................050 400hjälp 2078 sätter stopp förHelsingfors att bo ensam. Du får just den du behöver närHelsingfors du behöver den. Kontakta oss Silviahemmet, ......................................044 722gärna, 4567 så berättarVanda vi mer. Grupphem, ..........................................................050 330 5237 Villa Rosa, Raseborg 044Åbo 788 Seniorbostäder på.................................................... Luolavuorivägen 7A, Blomsterfonden, Helsingfors ................................044 333 6041 1628 2 2 1:or 32,5 m , 2:or 48-50 m Gemenskapsboende i Seniora, Raseborg .....044 788 6041 Brummerska hemmet, Helsingfors...................040 749 4194 2 Grundhyra 20€/m Gemenskapsboende i Åbo ................................... 044 575 788 8899 6312 Kristinagården, Helsingfors .................................. 050 Tel. Minna Sahlgren 044-757 8870 Seniorhemmet, Helsingfors ...................................050 400 2078 Förutom enheter med vård och omsorg dygnet Vi har lägenheter där du kan självständigt.722 4567 Silviahemmet, Helsingfors ......................................044 runt har vi lägenheter där dubokan bo självständigt. www.folkhalsan.fi/bo Grupphem, Vanda ..........................................................050 330 5237 Villa Rosa, Raseborg .................................................... 044 788 6041 Gemenskapsboende i Seniora, Raseborg .....044 788 6041 Gemenskapsboende i Åbo ................................... 044 788 6312

Bo hemma på Folkhälsan

Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt. 38 www.folkhalsan.fi/bo

Höstens viktiga datum 22.9 Ungmarthas 50-årsjubileumsfest, Helsingfors 25.9–1.10 Hållbarhetsveckan 30.9–1.10 Slow Food-festival, Fiskars 1–4.10 Strömmingsmarknad, Helsingfors 9.10 Matkulturdagen, Jakobstad 17.10 Centralstyrelsens möte 11.11 Marthadag, Kimitoön 18.11 Centralstyrelsens möte 9.12 Marthadag, Lindkoski, Östra Nyland Vecka 51 Råd & tips inför jul Följ också med evenemangskalendern på www.martha.fi/evenemang, där finns den mest aktuella informationen.

m a rth a inf o

Aktuellt Sök bidrag för renovering av föreningshus i september

Måndagen den 9 oktober firar vi den finlandssvenska matkulturdagen med en underbar kväll fylld av mat, gemenskap och kultur i Aspegrens trädgård i Jakobstad. Vi avnjuter en läcker buffé och årets matkulturstipendiat tillkännages. Buffén är inspirerad av köksträdgårdens skatter och består av läckra delikatesser direkt från trädgården. Datum: Måndagen den 9 oktober 2023 Tid: Klockan 18–20 Plats: Aspegrens trädgård, Rosenlund, Trädgårdsgatan 6 A–C, Jakobstad Program: Musikframträdande av Christine Sten och Mikael Svarvar Teater med temat Aspegrens trädgård Marthaförbundets ordförande Mia Hafrén tillkännager årets matkulturpristagare Pris: 30 euro per person, buffé och kaffe ingår. Anmälan: Fyll i formuläret i evenemangskalendern, www.martha.fi/evenemang, senast 25.9. Frågor: Vänligen kontakta Elisabeth Eriksson: elisabeth.eriksson@martha.fi.

föreningshus som är avsedda för fri medborgarverksamhet. Syftet med bidraget är att bevara och förbättra husens kulturhistoriska värde, skick och funktionalitet. Ta gärna kontakt med Hembygdsförbundet om ni har något slags renovering på kommande. De hjälper mer än gärna till så att er ansökan uppfyller alla krav, vilket kräver noggrann planering från er sida. För mera information kontakta koordinator Kalle Nikander på seurantalot@kotiseutuliitto.fi eller per telefon på numret 041 314 2879.

Evenemangsmaterial att beställa via martha.fi Har ert marthadistrikt, er marthaförening eller marthakrets något roligt på gång i höst och vill synas i vimlet? Nu finns ett nytt enhetligt utseende för olika evenemang, mässor och andra tillställningar att tillgå via Marthaförbundets hemsida. I Marthashoppen på www.martha.fi/marthashop finns information om hur ni köper ett eget Marthatält och andra element direkt från leverantören. Som marthadistrikt, -förening eller -krets kan ni också välja att hyra Marthatältet via nätet på adressen www. martha.fi/vardagskunskap/hyr-martha-taltet. Ni har väl inte missat att våra tygmärken med Marthalogon finns i två olika storlekar och kan sys på allt från t-tröjor och mössor till tygväskor? I Marthashoppen finns också årets matkulturbroschyr Havets smaker som gärna får delas ut på olika tillställningar. Kontakta Elisa Häggström, elisa.haggstrom@martha.fi, 050 361 6081, om ni önskar få ytterligare material att dela ut.

Gör själv

Matkulturdagen firas i Jakobstad 9.10

Behöver marthagården renoveras? Då har ni möjlighet att ansöka om bidrag för renovering från Finlands Hembygdsförbund. Bidragsansökan görs elektroniskt och sänds till Finlands Hembygdsförbund senast 30.9.2023. Anvisningar för ansökan finns på Hembygdsförbundets webbplats: kotiseutuliitto.fi/foreningshus/renoveringsbidrag-for-foreningshus/sok-renoveringsbidrag/. Information om Hembygdsförbundet hittas på kotiseutuliitto.fi/pa-svenska/. Renoveringsbidrag kan ansökas av föreningar som äger

m a rth a inf o

Inbetalningar Centrs Marta Noux Mkr uppvaktar Inge-Gerd Berghäll, Gunilla Bäckman, Helena Kilpeläinen, Margareta Strömberg och Marit Björkskog-Broström 150 euro Öja Mkr i Karleby 50 euro Marthakransen i Sibbo 50 euro Lupus Mf 50 euro Nykarleby Mf uppvaktar Anita Nilsson som fyller jämna år 30 euro Isabel Flemming 5 euro Harriet Margareta Juslin 20 euro Maj-Len Lindqvist 150 euro Finlands svenska Marthaförbund uppvaktar Ruth Mf med anledning av föreningens femårsjubileum 50 euro

Gör själv

Solveig Krogell 220 euro

Marthafonden Helsinge Mf, avtackningsgåva till förbundsordföranden Andrea Hasselblatt 25 euro Dickursby Mf, avtackningsgåva till förbundsordföranden Andrea Hasselblatt 50 euro Anita Berg 60 euro Sibbo Mf, avtackningsgåva till förbundsordföranden Andrea Hasselblatt 50 euro Kyrkslätts Mf, avtackningsgåva till förbundsordföranden Andrea Hasselblatt 50 euro Sommaröarnas Mf, avtackningsgåva till förbundsordföranden Andrea Hasselblatt 40 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Marthas julnummer utkommer endast som nättidning På grund av de högre kostnaderna för att producera och distribuera tryckt material har centralstyrelsen för Marthaförbundet beslutat att minska antalet tryckta medlemstidningar från sex till fem. Det betyder att pappersupplagan av årets sista nummer av Martha, som utkommer 5.12, enbart kan läsas digitalt som bläddringsbar nättidning i mobilen, surfplattan eller datorn.

Du kan gå in och ladda ner tidningen på adressen martha.prenly.com eller läsa den via tidskriften Martha-appen. Du kan också hämta tidningen i form av en pdf-fil på issuu.com/marthaforbundet och läsa den på skärmen eller skriva ut den. På frågor svarar verksamhetsledare Camilla Komonen, 050 577 0780, camilla.komonen@martha.fi.

Så får du åtkomst till tidskriften Martha-appen 1. Du laddar gratis ner tidskriften Martha-appen på lite olika sätt beroende på om du använder en Iphone/Ipad eller om du har en Android-enhet. 2. Leta upp App Store (Iphone) eller Google Play (Android) bland apparna på din hemskärm. Tryck på app-ikonen. Använd sökfunktionen och skriv in ”tidskriften Martha” i sökfältet. Klicka på ”Installera” och ladda ner appen, det tar några sekunder. 3. När du ska använda appen första gången behöver du skapa ett konto, gå in och klicka på "Skapa konto". Du kan också gå till adressen martha.prenly.com för att skapa ditt konto. 4. Som ny användare får du ett verifieringsmeddelande i din e-post. Nu kan du logga in med din e-postadress och ett lösenord, som är ditt medlemsnummer. Du har fått uppgifter om medlemsnumret i samband med ett medlemsutskick i våras och det finns också på din senaste medlemsfaktura. Du kan även kontakta oss per e-post på adressen kansliet@martha.fi för att få ditt nummer. 5. Är du inne i mobilappen och förbi appens olika introduktionssteg klickar du på den utgåva av tidningen som du vill läsa eller på inställningar följt av ”Logga in”. Båda dessa vägar kommer att ta dig till inloggningsrutan. 6. Nu är du klar och kan läsa tidningen i din mobil, surfplatta och dator. Du kan läsa den som en vanlig bläddertidning eller så kan du klicka på artiklarna för att läsa dem med en större text eller på en annan bakgrund. Du har även möjlighet att få din tidning uppläst. Klicka dig fram bland verktygen och prova de olika möjligheterna!

LOKALPRODUCERADE SÄNGAR FRÅN NÄRPES För en god natts sömn i världsklass

Eden 3 Gör själv

Eden 9

Eden 7

Eden 1

Marknadsvägen 1 Smedsby Tfn 0500 162 423 41

WWW.BEDINVEST.FI

a kti v a m a rth o r

Marthor på inspirerande Gotlandsresa Lördagen började med en inspirationsföreläsning av hantverkaren och stickboksförfattaren Erika Åberg som bor på Gotland. Hennes föreläsning inspirerade oss att se på naturen med andra ögon. Där hittar man vackra mönster och färgkombinationer som man kan använda sig av i sin egen stickning.

Fängslande natur

Gör själv

Vy över Almedalen.

Ann-Cathrine Sipilä från Åbo Marthaförening och Johanna Söderlund från Ekenäs Marthaförening ville göra en resa till Gotland med temat ull och stickning. Resan skulle vara öppen för marthor i hela Svenskfinland. Thomas Wikström från Wikströms busstrafik hjälpte till med programmet och var till stor hjälp på många olika sätt under resan. Dessutom rattade han bussen med van hand. Och vilken resa det blev! Fyrtio marthor från Österbotten, Åland, Åboland, västra och östra Nyland steg på färjan till Sverige i mitten av maj. Väl framme på Gotland tog guiden emot oss i hamnen och berättade om Visby, en mycket intressant medeltida stad. Vi besökte även ett handarbetscentrum och fick bekanta oss med Hermanna Stengårds samling av olika sticksömmar. Följande dag styrde bussen mot

södra Gotland. Första stoppet var vid Ansarve farm, där ägarna berättade om sin fårnäring och hur de tar till vara ullen, lammskinnen*, och förädlar produkter av dem. Mycket inspirerande!

Lokala ullspinnerier Vi fortsatte mot Gotlands spinneri där ägarna, tre kvinnor, berättade om hur de börjat arbeta i spinneriet och hur de använder den lokala ullen. Också här slank det med många garnhärvor att ta med hem. Efter att vi hälsat på Hoburgsgubben (en rauk så långt söderut man kan komma på Gotland) åt vi en god lunch på Holmhällar och besökte Öja kyrka som härstammar från 1200-talet. Den hade väldigt fina kalkmålningar på väggarna som hade tagits fram under restaureringen av kyrkan i slutet av 1930-talet. Efter en givande dag återvände vi till Visby.

Researrangörerna Johanna Söderlund och Ann-Cathrine Sipilä på Langhammars.

Därefter styrde vi kosan norrut och besökte Fårö som kanske mest är känt för att filmregissören Ingmar Bergman var bosatt där. Vi besökte hans grav som är mycket anspråkslös. Raukområdet vid Langhammars har en mycket fängslande natur och där hade vi kunnat stanna länge. Efter lunchen och ett besök på Stenhammars ullspinneri återvände vi till Visby. Hemfärden inleddes tidigt på söndag morgon. Vi var mätta på nya intryck och imponerade av de kvinnliga företagare vi kommit i kontakt med. Det var många av oss som hade en hel del härvor ullgarn med hem och som så småningom blir till mössor, vantar, tröjor och sjalar med många goda Gotlands-minnen instickade. Text Johanna Söderlund

Vi vill tacka Marthaförbundet för föreningsstödet från Svenska kulturfonden, vilket möjliggjorde föreläsningen med Erika Åberg. *) På Gotland säger man ”lamm” om alla får, medan fårungar kallas ”lammungar”.

a kti v a m a rth o r

Malaxmarthor fixade historisk matfest

En av marthorna i Bemböle Marthakrets har skrivit ett fint tack till alla de marthor som ställer upp som kaffevärdinnor på våra kretsmöten. Hennes vers finns att läsa här nedan. Text Tuula ”Tupu” Holmberg, ordförande för Bemböle Marthakrets

Tack till värdinnan Du vår värdinna här i kväll, du är vår händiga, präktiga köksmamsell. Du har vispat, grejat, fejat, hållit på med stöket i köket, tagit fram ditt bakbräde och förkläde, och skyndat till vårt sammanträde.

in ukrainska flyktingar till våra kaffeoch stickträffar och det var roligt att se att de också hittat till Brinken. Det är roligt att få visa upp den österbottniska kulturen, säger Linda. Besökarna fick uppleva en historisk fest med mat, guidning, folkdräktsutställning och prova på folkdans. Annina Ylikoski ledde dansen i sin vackra folkdräkt och fick svetten att lacka och skratten att klinga bland gästerna. För barnen ordnades lekar på en stor gräsmatta och i Kaffestugan såldes kaffe med dopp. Besökarna fick också se när Anna Nordström förevisade hur man väver band med en bandgrind. Därtill kärnades smör att bre på den marthalimpa som Övermalax Marthorna hade bakat.

Marthavänner från Ukraina

Text och foto Catrine Söderholm, sekreterare för Malax Mittemellan Marthaförening

Från Vasa kom en hel busslast i regi av den ideella organisationen Kalyna med över 70 ukrainska flyktingar till festen. Mittemellan Marthorna har samarbetat med Kalyna tidigare. Bland annat har marthorna ställt upp på en friluftsdag vid Öjberget samt bryggt mjöd till första maj. – Under hela vintern har vi bjudit

Evenemanget ordnades som ett samarbete mellan Malax Mittemellan Marthaförening, Övermalax Marthaförening, Malax Museiförening samt kommunen. Finansiering erhölls från Svenska kulturfonden, Aktiastiftelsen i Malax och Svenska folkskolans vänner.

Allting du bakar läckert smakar sött och salt, du bjuder på allt. Du dukar så vackert vårt bord, och växlar med oss några ord. Serverar på fat, smaklig kvällsmat te och kaffe därtill, vi får så mycket vi vill. Du plockar våra koppar och skedar, och stannar kvar och efter oss städar. Ditt jobb vi på allt vis, naturligtvis uppskattar, för vi vet givetvis, vad allt det omfattar. Vi har det så bra, och njuter förstås när du gör det så trivsamt för oss. Ta emot vårt varma, viktiga, uppriktiga tack från oss allihop, för allt det goda, hemgjorda, som vi åt och drack. Tack för allt än en gång, tack också för att du valt en vacker sång. Undertecknat dina många Marthavänner, som alla det här tacksamt godkänner. -Tette-

Gör själv

I mitten av juni i trettio gradig sommarvärme stod marthor på rad och serverade gammaldags mat till en lång rad seniorer, nyinflyttade och andra ortsbor på Malax idylliska museiområde Brinken. Det bjöds på skarpbröd, marthalimpa, pressgurka, brödsoppa, kalvdans, hjortron, sodabullar, struvor, rökt kött, ”tappadreck” (svagdricka) och svartvinbärsbladsdricka. Såväl barn som äldre smakade nyfiket på maten och lät sig väl smaka. För den som ville ha fanns recept på maträtterna att ta med sig hem. Långborden var dukade med vita dukar och blommor. En dragspelsmusiker och en violinist underhöll besökarna med folkmusik. – Det var under en workshop på hösten då vi planerade verksamheten för 2023 som idén kläcktes om att ordna en historisk matfest. Vi ville erbjuda seniorer, nyinflyttade samt barnfamiljer i bygden en möjlighet att komma ut och träffa folk, smaka på mat de inte ätit på många år samt njuta av musiken och stämningen. De seniorer och nyinflyttade som inte kan ta sig till evenemanget har erbjudits gratis skjuts. Vi hoppades på minst 150 gäster och fick över 200, så vi är mycket nöjda med uppslutningen, berättar Linda Råholm, ordförande för Malax Mittemellan Marthaförening.

Ett tack till alla marthavärdinnor

a kti v a m a rth o r

Gör själv

Kom i kontakt med andra marthor på Facebook! På Facebook hittar du marthornas gemensamma grupp Marthamöte online där du kan dela med dig av vad som händer i din marthavardag. Du kan skriva inspirerande inlägg, kommentera det andra skrivit, ladda upp foton och tips och möta marthor från hela landet. Marthamöte online fungerar som ett komplement till föreningarna och kretsarna. Du måste vara medlem i Marthaförbundet och registrerad på Facebook för att komma med i gruppen. Medlemmar ansöker om att få komma med i gruppen och godkänns av adminis-

Har du antikviteter, arvegods, värdelösöre? - Låt oss sköta försäljningen - Vi köper även och betalar kontant - Betjäning på svenska

AB GAMLAKARLEBY AUKTIONSKAMMARE Folkskolegatan 1, Karleby Mäklare Raul Pohjonen 044 913 8284

Ät gott hos Oss! Lunch mån. - fred. 11-14.30 fredagsbuffé 17-21 Catering & beställningar för grupper enl. önskemål. Både kvällar och helger.

tratörerna.

Handarbetsaffär SY & Brita HANDARBETSHÖRNET

KÄSITYÖKULMA Köpmansgatan 3 21600 Pargas Välkommern! tel. 041 5392512

ALLT INOM TYG & TRÅD - tyg och tillbehör - symaskiner samt service - nycklar m.m.

Kanalespl. 26, J:stad Handarbetsaffär Brita Köpmansgatan 3 21600 Pargas tel/puh 041 5392512

TyygiLyyleiltä Kauppiaskatu 3 21600 Parainen 44 tel/puh 050 433 9339

tfn 040-168 6144

Vi gör det mesta: fastighetsservice, städning, fönstertvätt, renovering, vedarbete, trädgårdsarbete, flytthjälp mm. Hur kan vi hjälpa dig?

050 58 99 741

Höst- och julresor Sy- och hantverksfestivalen i Umeå 22-23.9 Skördefesten på Åland 22-24.9 Moulin Rouge eller Änglagård, Stockholm 29.9-1.10 & 23-26.11 Loppis i Luleå 6-7.10 8-26.10 & 31.10-24.11 Almuñécar, Spanien (19 och 25 dagars resor) & 6-24.11 Danskryssning på Viking Grace 11-12.10 & 29-30.11 Spa-resa till Estonia Medical, Pärnu 15-21.10 Upplev Portvinsdalen m. Glenn Sundstedt 19-25.10 Umeå – The very best of The Legends 19-20.11 En vinterkväll med Peter Jöback, Helsingfors 29-30.11 Umeå Weekend – ‘Greatest 80’s’ och 8-9.12 Gammlia Julmarknad Julstämning i Gamla stan, Tallinn 8-10.12 Julmarknader i Prag 9-12.12

Mer info om alla våra resor på hemsidan! www.ingsva.fi info@ingsva.fi Tel.nr. 06-7811 703 45

Gör själv

MALAX www.enhjalpandehand.fi

eftert a nken

Lösning till korsord 2/2023 V

LANDÅERNA TIMEOUT

NÄRVARA REDAKTION

G A P A D E HOJTADE

KLO GAS RÖRIGT OCH ÅSAMKA

N A G E L D U N S T

O R S A K A FIRADES NED

STRUNTMINSTA KASTAPRAT 0619 LANDSKAPET DE I SIG ROSTIGA KOBBEN OXUDDE

ÄR PÅ FRAMSPÅRET FÖRDE

S A

BESKYDDARE

MOSES SOFTA STORE- OCH BROR CHILLA

H Ö G H Ö J D S T R Ä N A R SOLO FIRAS 19 APRIL

A L L E N A

O L A U S FOGA IN ORIGINELLA

Gör själv

Man hastar omkring och undrar vart tiden går ... Så är det i min familj med fem personer, dagarna går i rasande takt. Det är bråttom till skola och arbete på morgonen. På eftermiddagen är det hämtning, kanske någon hobby, matlagning och tvätt. På kvällarna är det läxläsning och planering inför nästa dag: Vem ska föra, när kommer du, vad ska du ha med dig? Ja, frågorna är många och kräver sina svar. Kanske du som jag också har svårt att hitta tid att göra det du vill? Denna tidning innehåller ofta tips på saker som du kan göra själv. För dig själv, till dig själv eller med tanke på andra. Det spelar ingen roll. Det är görandets kraft som är poängen. Att göra ger glädje och tillfredsställelse. Du ser resultatet och kan förbättra det om du vill. I bästa fall har också någon annan glädje av det som du har gjort, och du belönas med tacksamhet. Kanske du håller med, eller så inte. Jag tror att min generation är påverkad av sina föräldrar och sin historia. Att göra, och att göra det själv, har varit en dygd. Jag vill gärna att mina barn ska plocka bär och svamp, att de ska veta skillnaden mellan höstens och vårens sysslor i trädgården, att de ska kunna ro en båt och byxa en abborre. Eller kunna sy och lappa favoritbyxorna som har repats. Men jag tror att de yngre har en poäng. Att göra saker kräver också att kunna vara. Det är okej att ligga på soffan och surfa en stund. Att stanna upp och söka inspiration. Att inte göra enbart för görandets skull. Du behöver inte ta fram hinken och plocka blåbär varje år. Dina barn njuter också av att du målar en blåbärsskog med dem. För att orka göra behöver du tid att vara, så att du får njuta av att göra. Anna Korhonen Skribenten är en yrkesarbetande mamma som bland annat gillar att dryfta görandets och varandets njutning.

I nästa nummer ... I NUMMER 5 KAN DU LÄSA OM TRÄDGÅRDSODLING I år firar Marthaförbundet den finlandssvenska matkulturdagen i Jakobstad. Inför firandet 9.10 utkommer tidskriften Martha som ett digert matkulturmagasin. I magasinet får du följa med från planeringen av köksträdgården, förkultiveringen och odlingen under vintern och våren, till skörden och tillvaratagningen under sommaren och hösten. Magasinet hittar du i brevlådan den 4 oktober.

J Ä M N A R E OSLOOS NOMEN PROPRIUM M Ä K L A

FORMBAR MASSA

D E G

A N P A S S A

FINITO

A L L E N A

U D D A

Att göra, njuta och bara vara

MER PLAN

F R

TALAS I ORSA

DE TRIVS OCKSÅ VID VATTEN

AMBITIÖS GLÄDJE

HUSHÅLL GENOMDRÄNKS

TERRASSER

M A T L A G

PÅ MADRIDÅKET

TAKTISKA UPPLÄGGEN

S P E L S Ä T T E N

KUNGÖ- KAN RELSER- KÖREN NA HÖRAS

TYNGD

D A L M Å L CEREMONI DRÖM

A K T

UTDÖD BLÄCKFISK

SCEN MÄSTERSKAP

O L SOM TIO HAR SIN DAG 17/11

A R E N A NATRIUM BLÅSINSTRUMENT

N A

SIGNATUR PÅ GRAFFITI

A M M O N I T

PÅHITTADE

D E K R E T E N

KÄND BARACK

O B A M A

SIKTA OCH DISKA

O S A N N A

LÄGGS PRECIS VID VATTNET

L O M Ä G

V A S K A

DOFTAR FINT PÅ VÅREN

ERBIUM YTTRIUM

S Y R E N E N

ROM

SUPER I ALPIN BACKE

Vinnare 2/2023 Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 1/2023 gynnade Fru Fortuna denna gång Berit Hakkila, Jakobstad, Ellinore Stenback, Kuni, och Marita Järn, Jakobstad. Korsordspriset, en bok, kommer på posten. Grattis!

Deadline Nästa nummer av tidskriften Martha utkommer som ett matkulturmagasin 4.10.2023. Till denna tidning tar vi undantagsvis inte emot texter av utomstående skribenter. Därpå följande tidning utkommer 5.12.2023. Korta texter av allmänt intresse kan du e-posta senast 25.10.2023 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera material som har inkommit.

k o rs o rd

FRAKTAR SURDEGSRESULTAT

ELIXIRET FÖRVÄRVA

DON MÄLARÖKOMMUN

UR DET FÖRFLUTNA

DIMSLÖJA PUMPS SKRIFT BOLEROS MEN INTE DANSER PÅ BIL I WIEN UPPSTYLTAD BULLER

VERIFIKATION AV GAGE

TILLTUGG

VIDSYNTHETEN BILDSKÄRMSSJUKA

GORMADE VÄXTFIBERTÄCKE

ÄR ESLÖVS BLOCKTILLTA- BOLLET LANDE KLUBB

LASERDISC

PREMIEAKTIG AFFÄREN STYCKAR VIRKET FÖRA SAMMAN

ÄR NOG DESERTÖREN PÅ

VÄCKER INSTOR STÄLLBEUNDSAM RAN

TAR EFTER

OXUDDE 1215

Gör själv

HARICOTS VERTS

SORK- FRUKTJÄGARE SAMMA PLATS FÖR WHO:S HK FÖR FÖRVARING

KÅREN VARANNAN I ARMSVETT

VETENSKAPSRÅDET FRAMTONINGEN

FASTSPÄNDA FÖRSOFFAD

VITVARUKEDJA

TANDLÖSHET VISAR DEN SOM STÄNDIGT ÄR I FARTEN

ONA SYSKONBARN

HAR KOLL

SLÖJAN

KUNGAMAKT MISS I MUSIKEN

FÖRVARNA

SÄLUNGE

EJ IN

VARM

Korsordet 4/2023 Dags att väcka liv i de grå cellerna efter sommarvilan! Det är korsordsmakaren Tommy Öberg som har konstruerat det nya krysset. Du som klarat av att lösa det kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors eller till e-postadressen marthabladet@martha.fi senast 10.1.2024. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 4”. Mycket nöje!

Namn: ..................................................................

Gatuadress:

Postadress: .......................................................

re l a ti o ner

| m i l j ö

| m at

Gör själv

ek o n o m i

| s j ä lv g ö r

| b r a m å

Ring och s k riv! Personalen på Marthaförbundet Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden. Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31. Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Camilla Komonen verksamhetsledare 050 577 0780 Monika Mäkelä ekonomichef 045 657 9818 Elisa Häggström administrativ assistent 050 361 6081 Marika Danielsson utvecklare 044 735 4971 Jessica Åhman organisationskoordinator 044 280 6609 Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare 050 408 9179 Sandra Mellberg hushållsrådgivare 050 517 2958 Toni Rautakoski hushållsrådgivare 043 820 0070

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet

Marina Nygård ekonomirådgivare, projektledare för Hantera vardagen 044 493 5537 Katharina Jägerskiöld ekonomirådgivare, projektledare för Flytta hem, koordinator för kommunikationen 044 491 9304 Matilda Hassel ekonomirådgivare, projektledare för En euro i taget och Ekonomiskolan 043 820 0073 Anita Storm ekologirådgivare 044 735 4975 Sofia Grynngärds hushållsrådgivare, projektledare för Mästarodlarna 050 911 2050 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.