Att ställa upp i kyrkovalet

Att st채lla upp i kyrkovalet

1

Afro The Next Generation, Salabackekyrka, Vaksala församling

Innehåll

Anslut till en befintlig nomineringsgrupp

Ombud, företrädare och kontaktpersoner

Bilda ny nomineringsgrupp

Anmäla kandidater.....................................8

Sången ska ljuda – tillsammans gör vi kyrkovalet . ................................................ 3

Nomineringsgrupperna informerar väljarna Svenska kyrkans organisation

Fastställa grupp- och kandidatförteckning för valkrets

Delaktig i Svenska kyrkan......................... 3 Kyrkoval den 15 september 2013

Strukturutredningens påverkan på kyrkovalet 2013..........................................6

Valsedelskostnader..................................10

Förtroendevald i Svenska Kyrkan............. 3

Registrera gruppbeteckning..................... 7

Att rösta i kyrkovalet...............................10

Intervju med en förtroendevald i Svenska kyrkan

Nomineringsgruppens namn

Sammanfattning

Stödpersoner förutsättning för registrering av gruppbeteckning

Adresser och telefonnummer..................11

Hur gör du för att ställa upp i valet

Valsedlar......................................................9

Sången ska ljuda – tillsammans gör vi kyrkovalet Vilken ton vill du att Svenska kyrkan ska slå an? Ska vi rytmiskt improvisera till en melodi eller är absolut gehör och skrivna noter att föredra? Vill du vara med och påverka så ska du ställa upp som kandidat i kyrkovalet och kanske bli invald som förtroendevald! Att arbeta som förtroendevald i Svenska kyrkan kan liknas vid att vara med i en kyrkokör.

En kyrkokör är något som engagerar många av Svenska kyrkans medlemmar. Körer finns på alla nivåer från proffs till glada ama­ törer i alla åldrar. Till kören hör en körledare, tenorer, altar, basar och sopraner, alla med det gemensamt att de behövs för att framföra ett verk. Vid behov finns även andra resurser att ta till, som solister, organister och musiker av andra slag. Körerna är ofta väldigt uppskattade och något som starkt förknippas med Svenska kyrkan. Det är med andra ord inte svårt att dra en rad paralleller mellan en kör i Svenska kyrkan och det lagarbete det innebär att engagera sig som förtroendevald och delta i genom­ förandet av ett kyrkoval.

Delaktig i Svenska kyrkan Denna broschyr handlar om hur du går tillväga om du vill vara med i kören och påverka. Den som ställer upp i kyrkovalet ställer sig under fyra år till förfogande för uppgiften att vara med som förtroendevald i något av de beslutande organen i församling, pastorat, stift eller på den nationella nivån. Att ställa upp i kyrko­ valet är att vara med och ta ansvar för Svenska kyrkan. De som blir valda den 15 september 2013 får ett särskilt mandat att följa den repertoar de presenterat för väljarna i programbladet.

Hitta dina sopraner, altar och basar, samla ihop till en kör eller anslut dig till en befintlig grupp. Ta ton, sången är din!

Kyrkoval den 15 september 2013 Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval. Mer än fem och en halv miljoner människor kommer att ha möjlighet att rösta. Vid förra valet deltog ungefär 1 300 nomineringsgrupper och ungefär 36 000 personer valdes till minst ett uppdrag. Röst­ rättsåldern är unikt låga 16 år.

Förtroendevald i Svenska Kyrkan Svenska kyrkan är dess medlemmar, utan oss skulle inga guds­ tjänster firas – kyrkor, kapell och församlingslokaler skulle gapa tomma. Utan medlemmar skulle inga barngrupper med skratt höras, ingen musik från körer och orgel klinga, inga som tillsam­ mans dricker kaffe och möts på en eftermiddagsträff. Det nyföd­ da barnet skulle inte bli döpt, den unga konfirmanden skulle inte tillsammans med andra jämnåriga få lära sig om Jesus kärleks­ budskap, de lyckliga tu som förenas under Guds försyn skulle inte giftas och den möjlighet till ett sista farväl av en kär gammal vän som en begravning ofta är, skulle gå om intet. Svenska kyrkan är dess medlemmar.

Svenska kyrkan ska vara en kyrka som människor har en posi­ tiv relation till och känner glädje över att tillhöra. Svenska kyrkan ska vara en demokratisk folkkyrka, alla ska med för att låna ett slagord från den allmänpolitiska debatten. För att dessa ord och denna vision inte bara ska vara tomma utan faktiskt kunna upp­ u 3

Kaya förtroendevald i Svenska kyrkan Kaya engagerade sig som förtroendevald från mitten av nittiotalet fram till 2010 som ordinarie ledamot i kyrkoråd och kyrko­ fullmäktige i Hägerstens församling, och på 2000-talet även i kyrkomötet. Numera har hon trappat ner en aning men Kaya har fortfarande ett engagemang som kyrkvärd i Gröndals kyrka. Hon berättar att det var nyfikenhet och det faktum att hon blev tillfrågad som var avgörande för hennes beslut att engagera sig som förtroendevald i Svenska kyrkan. Kaya hade några år tidigare hittat sin Gudstro efter att ha gått ur kyrkan på sjuttiotalet.

Att ständigt återvända till tanken om Kristi handlingar för att inte förlora sig i maktens virvlar, har hjälpt henne. Kaya menar att hon lärt sig leva mer medvetet i förhållande till sin tro, sin gudsuppfattning och sina ideal.

Hon har också fått stor kunskap om Svenska kyrkans organisation, politiska vardag och arbete. Kaya berättar att hon som förtroendevald först och främst har brunnit för jämställdhetsfrågor, internationellt arbete, ekumenik, en öppnare och mer vidsynt kyrka och människors lika värde, att allt levande och alla levande är ett uttryck av Gud.

Att arbeta som förtroendevald har betytt mycket för Kaya, hon har lärt sig väldigt mycket om människor och mänskligt beteende, maktstrukturer och personkemi.

Att inte tveka – go for it – att gå in med liv och lust, att vara sig själv, att ligga lite lågt i början och känna in stämningar – och följ hjärtats röst! Detta är några tips som

fyllas behövs en viktig komponent – förtroendevalda. Utan för­ troendevalda kan Svenska kyrkan inte fungera som vi vill att vår kyrka ska fungera. Svenska kyrkans organisation behöver sina förtroendevalda för att kunna utföra församlingens grundläg­ gande uppgift, att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

Vad innebär det att vara förtroendevald De flesta förtroendevalda kommer väljas för att ta ansvar i försam­ lingen eller pastoratet, andra i stiftet eller i kyrkomötet. Gemen­ samt för alla förtroendevalda är att de fått ett förtroende av väl­ jarna i kyrkovalet, att vara delaktiga, att ta ansvar, att samarbeta och att vara med och utveckla helheten i Svenska kyrkan. Kort och gott bistå Svenska kyrkan med kunskap, idéer och framåtanda.

4

Kaya ger till den som funderar på att engagera sig som förtroendevald. Det ryms ett brett spektrum av åsikter och uppfattningar i Svenska kyrkan, och det är bra att lyssna in klimat och tonfall. Att vara förtroendevald är också ett spännande och intressant uppdrag. Till syvende og sidst är det viktigast att se till det egna förhållandet till Gud och att inte tappa bort den kontakten.

Vad har en förtroendevald för arbetsuppgifter på lokal nivå I varje församling som inte ingår i ett pastorat (samfällighet) finns ett kyrkofullmäktige som väljs genom direkta kyrkliga val. Kyrko­ fullmäktige utser i sin tur kyrkorådet. De församlingar som tidi­ gare ingick i en samfällighet kommer från och med årsskiftet att ingå i ett pastorat. För pastorat kommer gälla att de har kyrko­ fullmäktige som högsta beslutande organ och ett indirekt valt kyrkoråd. Mer om detta går att läsa längre fram under rubriken Strukturutredningens påverkan på kyrkovalet 2013.

Det är till ett kyrkofullmäktige i en församling eller i ett pas­ torats som många förtroendevalda kommer väljas. Kyrkofull­ mäktige och dess kyrkoråd (styrelsen) har framförallt tre huvud­ sakliga uppgifter att utföra.

Foto: Kaya Ålander

Kaya Ålander är jazzsångerska och musiker som ofta uppträder med sin musik i kyrkor, både i form av konserter och i musikgudstjänster.

• Att ta ansvar för organisationens strategiska inriktning, i kyrko­ rådet handlar det om att, utifrån befintliga beslut tagna av kyrko­ fullmäktige omsätta beslut i praktiken.

• Att aktivt arbeta med och ta ansvar för fördelningen av resurser inom församlingslivet. Med andra ord att arbeta med budgeten.

• Att arbeta med uppföljning och utvärdering av arbetet med församlingens grundläggande uppgift, att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

Att tänka på för en förtroendevald Det kyrkliga förtroendeuppdraget har sina rötter i Nya Testamen­ tet och kan därför inte jämföras med ett kommunalt uppdrag. Det går inte att helt klart avgränsa vilka som är ens uppdragsgivare som förtroendevald. Som förtroendevald kommer du vara delak­ tig i att fatta beslut som kan vara både svåra och obekväma att fatta. Du har ett juridiskt och moraliskt ansvar för de beslut som fattas. Du ska alltid vara objektiv och opartisk och ur ett solida­ riskt perspektiv se till församlingens eller pastoratets bästa. Det är stora ord vars innebörd kanske kan verka lite skrämmande, det är viktigt att komma ihåg att oavsett om du kanske inte känner till så mycket om hur din församling styrs eller om andra kyrkliga traditioner finns hjälp att få för att lära sig mer.

Hur lär jag mig mera, vilken hjälp kan jag få Om du är intresserad av att bli förtroendevald och vill veta mera ska du i första hand kontakta din församling eller ditt stift som kan tillhandahålla stöd, material och utbildning i hur det är att arbeta som förtroendevald. Svenska kyrkans unga, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Sensus anordnar utbild­ ningar och tillhandahåller material. Verbum förlag har tagit och tar fram böcker som ger konkreta baskunskaper inför arbetet som förtroendevald, dessa finns bland annat att köpa i Verbums webbshop och i andra boklådor på nätet.

Hur gör du för att ställa upp i valet Det finns två sätt att ställa upp i kyrkovalet. Antingen ansluter du dig till en nomineringsgrupp som redan är aktiv eller också ska­ par du en ny grupp tillsammans med människor som delar dina värderingar.

Kyrkovalet har många likheter med de allmänna valen till kommun, landsting och riksdag, men det finns också olikheter.

En av dem är att kyrkoordningen, det gemensamma regelverk som beslutas av kyrkomötet, kallar de grupper som ställer upp i kyrkovalet för nomineringsgrupper, inte för partier.

Anslut till en befintlig nomineringsgrupp Den som är intresserad av att ställa upp i kyrkovalet kan undersö­ ka vilka grupper som finns representerade i till exempel den egna församlingens kyrkofullmäktige. Representanter för dessa nomi­ neringsgrupper kan berätta mer om hur du kan göra om du sym­ patiserar med deras åsikter och vill ställa upp tillsammans med dem. Personal på stiftskansliet eller i församlingen kan ge besked om vilka grupper som finns i just din församling och ditt stift.

Bilda ny nomineringsgrupp Det är också möjligt att bilda en ny nomineringsgrupp. Kanske är ni en grupp medlemmar som vill lyfta fram och prioritera an­ dra frågor än de som prioriteras nu. Det krävs ett antal personer som vill stödja er registrering. Dessutom krävs kandidater som vill ställa upp och som är valbara. Läs mer om hur det går till under rubriken Anmäla kandidater.

Nomineringsgrupperna informerar väljarna Det är viktigt för nomineringsgrupperna att nå ut till väljarna med information, både att gruppen ställer upp i kyrkovalet och vad de står för och vill åstadkomma. Vilka frågor är mest ange­ lägna? Vilka visioner finns i gruppen? Hur vill gruppen arbeta för att genomföra dem? Att sprida denna information är nomineringsgruppens eget ansvar. Ibland anordnar församlingar de­ batter inför valet, ibland kan företrädare för grupperna inter­ vjuas i församlingstidningar eller liknande. Ta reda på om något sådant sker i ditt sammanhang. Kan grupperna ordna något tillsammans? Oavsett eventuella gemensamma aktivite­ ter behöver nomineringsgruppen göra egna informationsinsats­ er för att väljarna ska få reda på och kunna ta ställning till valets olika alternativ.

Svenska kyrkans organisation För att förstå valet och kunna registrera en gruppbeteckning be­ höver du känna till en del om Svenska kyrkans organisation.

Förtroendevalda väljs i direkta val till varje nivå. Var och en av de röstberättigade kan rösta i tre val (undantaget Hovförsamlingen).

5

LOKAL NIVÅ – församlingar och pastorat Svenska kyrkan är genom sina församlingar rikstäckande. En per­ son som tillhör Svenska kyrkan tillhör nästan alltid den församling där hon eller han är folkbokförd. Det finns ungefär 1 400 territo­ riella församlingar och fem icke-territoriella. Territoriell betyder att församlingen omfattar ett visst geografiskt område. Exempel på icke-territoriella församlingar är Finska församlingen och Hov­ församlingen. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

Vissa församlingar samarbetar i administrativa frågor och ut­ gör då en ekonomisk enhet som fram till strukturutredningens genomförande kallats samfällighet. En församling behöver inte ingå i en samfällighet, men den kan göra det. Från och med 1 januari 2014 kommer samfälligheter att benämnas pastorat och med det följer en rad förändringar.

Församlingar och pastorat utgör den lokala nivån i kyrkova­ let. I en församling som inte ingår i ett pastorat väljs ledamöter till kyrkofullmäktige som i sin tur utser ett kyrkoråd – försam­ lingens styrelse. En församling som tidigare ingick i en samfällighet hade antingen ett kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkråd.

Genom införandet av pastorat försvinner dessa båda direktvalda organ. Dessa ersätts med ett församlingsråd som utses genom in­ direkta val.

Om du eller din grupp vill ställa upp på hemmaplan kan du på församlingsexpeditionen/pastorsexpeditionen få veta om för­ samlingen ingår i en samfällighet eller inte. Du kan också få veta 6

vilka gruppbeteckningar som för närvarande finns representera­ de i kyrkofullmäktige eller i det direktvalda kyrkorådet (alterna­ tiv för en församling som ingår i en samfällighet).

REGIONAL NIVÅ – stiften Stiften utgör den regionala nivån i Svenska kyrkan. Sveriges cir­ ka 1 400 församlingar är indelade i 13 stift. Stiften har till uppgift att främja församlingarnas arbete. De har också vissa tillsyns­ uppgifter. I valet väljs ledamöter till stiftsfullmäktige, som sedan utser bland annat stiftsstyrelsen.

NATIONELL NIVÅ – kyrkomötet Förtroendevalda som på nationella nivån tar ansvar för Svenska kyrkans gemensamma angelägenheter finns i kyrkomötet. Kyrko­ mötets uppgifter är bland annat att besluta om kyrkoordningen, ha ett övergripande ansvar för internationell diakoni och mis­ sion, liksom att vara Svenska kyrkans röst utåt. I valet väljs leda­ möter till kyrkomötet, som sedan utser kyrkostyrelsen.

Strukturutredningens påverkan på kyrkovalet 2013 På uppdrag av 2007 års kyrkomöte tillsatte kyrkostyrelsen i maj 2008 en utredning med det övergripande syftet att skapa bästa möjliga organisatoriska förutsättningar för församlingarna att fullgöra sin grundläggande uppgift. Kyrkomötet 2012 har beslutat

att strukturutredningen i enlighet med betänkandet Närhet och samverkan ska genomföras och det får följande konsekvenser för Svenska kyrkans organisation och för valet: • Samfälligheter kommer att benämnas pastorat och varje pasto­ rat ska ha en valnämnd.

• Det kommer att genomföras nästan 1 000 färre val eftersom de direkta valen till församlingarna som idag ingår i en samfällig­ het inte kommer att genomföras.

• Till varje pastorat ska det genom direkta val väljas ett kyrko­ fullmäktige.

• De församlingar som ingår i ett pastorat kommer inte att ha något direktvalt organ.

• Församlingar som inte ingår i ett pastorat kommer som idag att ha en valnämnd och val till ett kyrkofullmäktige.

• Samtliga röstberättigade kommer att kunna rösta i tre val, kyrko­ mötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige.

• Kyrkofullmäktige kommer att vara det högsta beslutande or­ ganet både i församlingar som inte ingår i pastorat och i pasto­ raten.

• Pastoraten kommer endast att utgöras av en valkrets, det vill säga det sker ingen valkretsindelning och möjligheten till in­ skränkt valbarhet tas bort.

• Samtliga kyrkofullmäktige kommer att ha en ersättarkvot på 1/2 (det ska finnas hälften så många ersättare som det finns ledamöter). Hur många mandat ett kyrkofullmäktige minst måste ha i förhållande till antal röstberättigade förändras, gäller både pastorat och församlingar som inte ingår i pastorat.

Info Till följd av de förändringar som skett i Svenska kyrkans organisation i och med strukturutredningens genom­ förande, är det mycket viktigt att alla, valnämnder, nomineringsgrupper, stift med flera funderar över vilka konsekvenser detta får där de själva verkar. Information kommer att ges via i huvudsak nyhetsbrev och internet. Har du några frågor eller funderingar kontakta i första hand ditt stift eller kyrkokansliet via e-post kyrkoval@svenskakyrkan.se. För val inom Göteborgs kyrkliga samfällighet gäller särskilda regler.

Läs mer på www.svenskakyrkan.se/kyrkoval.

Registrera gruppbeteckning

Alla nomineringsgrupper som vill delta i kyrkovalet måste regist­ rera sin gruppbeteckning, det vill säga ett namn på gruppen. Re­ gistreringen gäller tills vidare. Det betyder att de grupper som registrerades inför tidigare val inte behöver göra det på nytt. En gruppbeteckning upphör dock att gälla om: 1. Nomineringsgruppen begär det.

2. Nomineringsgruppen inte anmält kandidater för två ordinarie val i följd.

3. Nomineringsgruppen inte har något ombud.

4. Det inte längre ska ske något val till den församling eller det pastorat som gruppbeteckningen anger (grupper som är regist­ rerade på en samfällighet som den 1 januari 2014 blir ett pas­ torat, kommer att bli registrerade på pastoratet).

Alla nya grupper måste alltså registrera en gruppbeteckning. An­ sökan från en ny grupp ska, för att gruppen ska kunna ställa upp i kyrkovalet 2013, ha inkommit senast den 15 april 2013 men gärna tidigare så att tid finns för att kunna reda ut eventuella oklarheter. Ansökan skickas till kyrkostyrelsen om det gäller re­ gistrering för val till kyrkomötet. För övriga val skickas ansökan till respektive stiftsstyrelse. Information om adresser och blan­ ketter återfinns i slutet av broschyren.

En nomineringsgrupp behöver naturligtvis inte delta i val på alla eller flera nivåer. En registrering på en ”högre” nivå ger dock automatiskt rätt att delta i valet på ”lägre” nivåer.

Nomineringsgruppens namn Det finns bestämmelser för vilka namn som kan och inte kan registreras: 1. Namn som är förväxlingsbara kan inte godkännas. Den nya beteckningen får inte vara förväxlingsbar med ett namn som är registrerat sedan tidigare val. Det innebär att även namn på ”lägre” nivå kan blockera önskat namn på ”högre” nivå.

Kontrollera därför först med stiftskansliet så att det namn som ni vill ha inte redan finns registrerat sedan tidigare kyrkoval.

2. Beslut om registrering fattas i en bestämd ordning. Ansökning­ ar för val till kyrkomötet behandlas först. Därefter behandlas ansökningar för val till stiftsfullmäktige, följt av val till kyrko­ fullmäktige. Exempel: Finns det en grupp som registrerats för val till kyrkomötet under beteckningen ”Församlingspartiet” u 7

så kan ingen annan grupp bli registrerad med ett namn som är förväxlingsbart med detta, exempelvis ”Församlingspartiet i Yby församling”.

3. Namn på stift, pastorat eller församling ska ingå i namnet när en registrering görs på dessa respektive nivåer.

4. Namnet på stiftet, pastoratet eller församlingen ska vara skrivet i nominativ – eller i genitivform: Exempel: ”Församlingspartiet i Yby församling” eller ”Yby församlings församlingsparti”.

5. En ansökan om registrering av ett namn som till sitt innehåll eller av annan särskild anledning är uppenbart olämpligt som gruppbeteckning kommer inte att godkännas.

Stödpersoner en förutsättning för registrering av gruppbeteckning För att ansöka om registrering av gruppbeteckning, det vill säga ny grupp, måste nomineringsgruppen för val till kyrkomötet ha stöd av minst 300 personer, för val till stiftsfullmäktige av minst 100 personer och för lokala val av minst 10 personer. Dessa stöd­ personer måste vara röstberättigade i det val som ansökan gäller.

För att godkännas krävs personens namnteckning, personnum­ mer och uppgift på vilken församling personen tillhör. Person­ numret och församlingsnamnet används sedan för att kontroll­ era rösträtten. Det kan vara bra att ha stöd från några fler än vad som minst krävs om det skulle visa sig att någon av stödperso­ nerna inte är röstberättigad i det aktuella valet.

Ombud, företrädare och kontaktpersoner Varje grupp som ansöker om registrering ska också anmäla ett ombud. Det är praktiskt att också anmäla en ersättare för ombu­ det. Det är ombudet som företräder nomineringsgruppen. Ombu­ det anmäler kandidater, beställer valsedlar samt tar emot och vi­ darebefordrar information. Ett ombud som registrerats för val till kyrkomötet kan utse personer till företrädare för nominerings­ gruppen i ett stift samt kontaktpersoner i pastorat och församling­ ar. Likaså kan ett ombud som har registrerats för val till stiftsfull­ mäktige utse kontaktpersoner för pastorat och församlingar inom stiftet. Dessa har rätt att, för sitt angivna område, anmäla kandi­ dater samt beställa valsedlar. Till skillnad från ombud måste före­ trädare och kontaktpersoner anmälas på nytt inför varje val.

Anmäla kandidater Nomineringsgruppens kandidater måste anmälas i förväg. De kandidater som anmäls måste själva med sin namnteckning inty­ ga att de godkänner anmälan. För att vara valbar krävs att kan­ didaten: • tillhör Svenska kyrkan • är döpt i Svenska kyrkan eller annat kristet samfund, eller tidi­ gare har varit förtroendevald i Svenska kyrkan • fyller 18 år senast på valdagen • är folkbokförd i det område valet gäller – han/hon är därigenom valbar i sin församling, sitt pastorat, sitt stift och till kyrkomötet (eller tillhör den icke-territoriella församling valet avser). Det råder inskränkt valbarhet till kyrkomötet vilket innebär att du endast är valbar i det stift där du är folkbokförd. Det kan också vara inskränkt valbarhet i valet till ditt stiftsfullmäktige. Vill du veta om det gäller ditt stift så kontakta stiftet.

Det finns några undantag: En anställd inom Svenska kyrkan som har ledande ställning bland de anställda kan inte väljas (bland annat biskopen i stiftet, kanslichefen i pastoratet och kyrkoherden i församlingen). Ytterligare valbarhetshinder finns för anställda vid indirekta val (val till råd, nämnder och styrelser).

Anmälan av kandidater bör göras så snart som möjligt. An­ mälan ska dock vara inkommen till respektive stiftskansli senast den 15 april 2013. Information om adresser och blanketter åter­ finns på sidan 11.

8

Nomineringsgruppen har ansvar för att kontrollera om kandidaterna är valbara innan anmälan skickas till stiftet. Den slut­ giltiga kontrollen genomförs först när valet räknats samman.

Trots de preliminära kontrollerna kan en kandidat efter valet förklaras icke valbar även om hon eller han varit upptagen på valsedeln. Två händelser kan förändra valbarheten. Personen kan ha flyttat före valet eller begärt utträde ur Svenska kyrkan.

Inträffar det att en person vid sammanräkningen visar sig vara ej valbar, flyttas de personer som står längre ner på listan upp ett steg. Om en person, efter att hon blivit vald flyttar från det om­ råde valet avser, gäller generellt att hon frigörs från sitt förtroen­ deuppdrag. Kontakta ditt stift om du har några frågor.

Fastställa grupp- och kandidatförteckning för valkrets Stiftstyrelserna ska fastställa grupp- och kandidatförteckningar för varje valkrets inom stiftet inklusive stiftet som valkrets i valet till kyrkomötet. Beslut om fastställande av grupp- och kandidat­ förteckning ska enligt huvudregeln vara taget av stiftet senast den 1 juni. Den fastställda grupp- och kandidatförteckningen kom­ mer att finnas tillgänglig på www.svenskakyrkan.se/kyrkoval.

För utförligare information vänd dig till stiftskansliet eller se in­ formation som kommer att finnas på webbplatsen.

Den som kandiderar ställer sig till förfogande under hela man­ datperioden som är fyra år. Även den som inte blir invald på valdagen kan senare komma att kallas in som ersättare för någon som exempelvis flyttat.

Personröster Det är möjligt att avge upp till tre personröster genom att kryssa flera kandidater på valsedeln. Kryssen ökar kandidaternas möj­ lighet att bli valda och få representera dig.

Valsedlar Vid de kyrkliga valen används samma typ av valsedlar som vid de allmänna valen. För val till kyrkofullmäktige används vita valsedlar, för val till stiftsfullmäktige rosa och för val till kyrko­ mötet gula. Kyrkostyrelsen kommer att tillhandahålla blanka valsedlar för alla röstningslokaler. Kyrkostyrelsen åtar sig också att på beställning, och mot ersättning, trycka nomineringsgrup­ pernas valsedlar.

9

Valsedelskostnader Församlingen eller pastoratet kan besluta att ge nominerings­ grupperna bidrag till valsedelskostnaderna. Bidrag ska i så fall utgå efter en enhetlig grund till varje nomineringsgrupp som är eller genom valet blir representerad i det organ valet avser. Kyr­ komötet har inför kyrkovalet 2013 beslutat att de grupper som är representerade i kyrkomötet, eller som genom valet blir repre­ senterade i kyrkomötet, ska få bidrag till valsedlar. Bidraget ska dock begränsas till högst kostnaden för det antal valsedlar som motsvarar en gånger de röstberättigades antal.

• I församlingar som inte ingår i pastorat beslutar församlingen om eventuella bidrag för nomineringsgrupper som deltar i valet till kyrkofullmäktige i församlingen.

• Pastoratet beslutar när det gäller val till kyrkofullmäktige i pastoratet.

• Stiftet beslutar när det gäller val till stiftsfullmäktige.

• Kyrkomötet beslutar när det gäller val till detta.

Kostnaden är, inklusive moms, preliminärt beräknad till 49 kro­ nor per tusen valsedlar. En startkostnad om 450 kronor tillkom­ mer, liksom fraktkostnaden. Det ligger i nomineringsgruppernas intresse att säkerställa att de röstberättigade har tillgång till val­ sedlarna då det är dags att rösta. Valnämnderna kan i viss mån vara behjälpliga. När det gäller valsedlar för val till kyrkomötet samt stiftsfullmäktige är valnämnderna skyldiga att placera ut dem i vallokalen och vid särskilda röstmottagningsställen, förut­ satt att en representant för nomineringsgruppen försett valnämn­ den med valsedlarna senast en vecka före det att röstningen på­ börjas.

De som beställt valsedlar via kyrkostyrelsen får dessa levere­ rade i juni–juli. Om nomineringsgruppen inte har fått sina valsed­ lar senast den 31 juli bör kontakt tas med kyrkokansliet.

Att rösta i kyrkovalet Det går att förtidsrösta på vilken expedition för förtidsröstning man vill i hela landet. Brevröster ska ha inkommit till stiftssty­ relsen senast den 11 september 2013. För den som inte kan ta sig till en röstningslokal är det möjligt att rösta med hjälp av ett bud.

Ett särskilt röstmottagningsställe kan anordnas för till exem­ 10

pel väljare som har långt till vallokalen. Ett särskilt röstmottag­ ningsställe kan anordnas både innan och på valdagen. Det är bara de som är röstberättigade inom valnämndens ansvarsområ­ de som har möjligt att rösta på ett särskilt röstmottagningsställe, det vill säga inom det egna pastoratet eller församlingen.

I varje pastorat och i varje församling som inte ingår i ett pas­ torat ska det på valdagen finnas minst en vallokal. Öppettiderna kan variera, men alla vallokaler måste vara öppna mellan klock­ an 18.00 och 20.00 samt minst fyra timmar mellan klockan 09.00 och 18.00.

Valförrättarna gör en preliminär sammanräkning av rösterna direkt efter att vallokalen stängt. Den slutgiltiga sammanräk­ ningen och mandatfördelningen görs av stiftsstyrelserna.

Den som vill veta mer om detaljerna kring valet kan besöka www.svenskakyrkan.se/kyrkoval eller kontakta sitt stift.

Sammanfattning • En nomineringsgrupp måste registrera gruppbeteck­ ning om en sådan inte är registrerad sedan tidigare.

Ansökan ska ha inkommit senast den 15 april 2013 men gärna tidigare än så.

• Nomineringsgruppen ska ha ett ombud och gärna en ersättare för denne.

• Ombudet företräder gruppen, anmäler kandidater och beställer valsedlar.

• Ombudet kan utse företrädare och kontaktpersoner som kan anmäla kandidater och beställa valsedlar.

• Valbara kandidater ska vara anmälda senast den 15 april 2013.

Att observera för nomineringsgrupper med redan registrerade gruppbeteckningar • Det måste alltid finnas ett ombud. Nytt ombud anmäls till stiftsstyrelsen och till kyrkostyrelsen för nomineringsgrup­ per registrerade på kyrkomötesnivå.

• Om en grupp upphör på grund av indelningsändring måste en ny ansökan göras.

Blanketter Alla blanketter som behövs för ansökan om registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater liksom instruktionshäftet Blankettguiden, finns att hämta på www.svenskakyrkan.se/kyrkoval under menyrubriken Nomineringsgrupper – Blanketter.

Adresser och telefonnummer stiftsstyrelsen i uppsala stift postadress Box 1314, 751 43 Uppsala besöks/leveransadress Dragarbrunnsgatan 71 telefon 018-68 07 00 fax 018-12 87 62 e-post uppsalastift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i linköpings stift postadress Box 1367, 581 13 Linköping besöks/leveransadress Ågatan 65 telefon 013-24 26 00 fax 013-14 90 95 e-post linkopingsstift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i skara stift postadress Box 173, 532 23 Skara besöks/leveransadress Skoltorget telefon 0511-262 00 fax 0511-262 70 e-post skara.stift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i strängnäs stift postadress Box 84, 645 22 Strängnäs besöks/leveransadress Gyllenhjelmsgatan 2 telefon 0152-234 00 fax 0152-234 56 e-post strangnas.stift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i västerås stift postadress Box 7, 721 03 Västerås besöks/leveransadress Västra Kyrkogatan 9 telefon 021-17 85 00 fax 021-12 93 10 e-post vasteras.stift@svenskakyrkan.se

stiftsstyrelsen i växjö stift postadress Box 527, 351 06 Växjö besöks/leveransadress Östrabo,

stiftsstyrelsen i luleå stift postadress Box 942, 971 28 Luleå besöks/leveransadress

Östraboliden

Stationsgatan 40 telefon 0920-26 47 00 fax 0920-26 47 70 e-post lulea.stift@svenskakyrkan.se

telefon 0470-77 38 00 fax 0470-77 38 90 e-post vaxjostift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i lunds stift postadress Box 32, 221 00 Lund besöks/leveransadress Kraftstorg 12 B telefon 046-15 55 00 fax 046-15 56 21 e-post lundsstift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i göteborgs stift postadress Box 11937, 404 39 Göteborg besöks/leveransadress Lilla Bommen 1 telefon 031-771 30 00 fax 031-771 30 30 e-post goteborg.stift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i karlstads stift postadress Box 186, 651 05 Karlstad besöks/leveransadress Västra Torggatan 15 telefon 054-17 24 00 fax 054-17 24 70 e-post karlstadsstift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i härnösands stift postadress Box 94, 871 22 Härnösand besöks/leveransadress Trädgårdsgatan 7 telefon 0611-254 00 fax 0611-134 75 e-post harnosand.stift@svenskakyrkan.se

stiftsstyrelsen i visby stift postadress Box 1334, 621 24 Visby besöks/leveransadress

N:a Kyrkogatan 3 A telefon 0498-40 49 00 fax 0498-21 01 03 e-post visby.stift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i stockholms stift postadress Box 163 06,

103 25 Stockholm besöks/leveransadress

Klara södra kyrkogata 1 telefon 08-508 940 00 fax 08-24 75 75 e-post sthlm.stift@svenskakyrkan.se kyrkostyrelsen/kyrkovalet postadress 751 70 Uppsala telefon 018-16 97 00; vxl 018-16 95 00 fax 018-18 24 64 e-post kyrkoval@svenskakyrkan.se

11

MiljÜmärkt trycksak nr 341142 Foto: Magnus Aronson/IKON. Produktion och tryck: Ineko 2012, 184756-SK12393

svenska kyrkan postadress: 751 70 Uppsala telefon: 018-16 95 00 info@svenskakyrkan.se, kyrkoval@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/kyrkoval