Portalen 4 2013 webb

PORTALEN 4/2013 Strängnäs stiftstidning www.svenskakyrkan.se/strangnasstift

Ola Sigurdson tror på religionens återkomst i politiken

sidan 16

Busenkelt?

Möt Elin Frid

ung kyrkopolitiker i Örebro

&

Kyrkan politiken så här fungerar det i vänstiften sidan 9

sidan 4

Förbönen

en väg till dialog sidan 12

Tro och politik hör ihop

”Svenska kyrkans företrädare uttalar sig mest i politiska och etiska frågor. Men vad vi behöver nu är mer av Gud och Jesus.”

Text Hans-Erik Nordin • foto Magnus Aronson

Denna kritik har på sistone riktats gente­ mot vår kyrka och vår röst i offentlighe­ ten. Kritiken väcker dels frågan om och varför kyrkan ska syssla med politiska frå­ gor, dels frågan om trosfrågorna ska föras ut på torget.

För det första, varför ska kyrkan syssla med politiska frågor? Ska kyrkan agera i klimatfrågan, i flyktingfrågor och i frågor som berör de utförsäkrades situation? Är detta exempel på en kyrka som förlorat sin själ och gått över till en politisk agen­ da? Jag kan inte se annat än att undvika att ta ställning i dessa exempel på frågor är också ett ställningstagande. Pröva att tänka tvärtom, att kyrkan ska hålla sig till det andliga, inte ta ställning, utan så långt som möjligt vara neutral. Finns en sådan position? Nej, den neutrala arenan exis­ terar inte.

I kristen tro hör det andliga och jordiska samman. Det betyder att allt som hör livet till också har med Gud att göra. Gud finns både mitt i livet och bortom det synliga.

Gud är inte en extern aktör som ibland griper in med mirakler, som en del seku­ lärhumanister tycks tro vara den kristna uppfattningen. Gud verkar ständigt. Att

2

PORTALEN 4/2013

det jordiska är andligt innebär att kyrkans röst behövs i samtalet om viktiga etiska frågor och livsviktiga politiska frågor.

För det andra behöver kyrkans röst i trosfrågor höras i offentligheten. Det kan inte vara rimligt att de profilerade tros­ uppfattningarna stängs inne i kyrkorum­ men och i gudstjänstens sammanhang.

Det finns inget att dölja. Vad kristen tro har att säga idag om synen på skapelsen, Kristi gudomlighet, Jesus uppståndelse och om andlighet i stort är i högsta grad relevant.

Jag tror att det är viktigt att hålla sam­ man tro och liv, tro och etisk reflektion, tro och politik. Under förra året förde jag tillsammans med fem församlingar i stiftet offentliga samtal om vad som kan menas med ett gott liv. I år vill vi på fyra platser tala om tro – vad vi ytterst står och faller med. Levande församlingar har på­ gående samtal och dialog om kristen tro och dess relevans i vår tid. Bjud gärna in till sådana samtal.

Biskop Hans-Erik Nordin

”Jag tror att det är viktigt att hålla samman tro och liv, tro och etisk reflektion, tro och politik (…). Levande församlingar har pågående samtal och dialog om kristen tro och dess relevans i vår tid.

Bjud gärna in till sådana samtal.” säger biskop Hans-Erik Nordin i sin ledare.

Innehåll Tro och politik hör ihop

2

Busenkelt? Ung kyrkopolitiker säger sitt

4

Så här fungerar det hos oss

9

Förbönen – en väg till dialog

12

Religionen ska ta plats

16

Nya kyrkoherdar i stiftet

19

På gång i oktober

19

Nyfiken på Marie Georgson

20

Att Elin Frid blev tillfrågad om att kandidera till kyrko­rådet gör henne stolt över sin hemförsamling Olaus Petri i Örebro.

Busenkel Ung kyrkopolitiker säger sitt

Många unga hoppar av kyrkopolitiken i förtid och medelåldern är högre än i andra politiska sammanhang. Men 22-åriga Elin Frid i Örebro ställer nu upp för ännu en mandatperiod.

Text Ann Lystedt • foto Magnus Aronson

När Elin inför förra kyrkovalet fick frågan om att kandidera till kyrkorådet i Olaus Petri för­ samling i Örebro blev hon både glad och överraskad.

Det kändes naturligt att tacka ja, hon hade ju varit aktiv i församlingen i många år.

– Det var en dam i kyrkan som frågade mig, men då visste jag inte vad ett kyrkoråd var, erkänner hon. Jag förstod ju att det togs en massa beslut och det borde väl vara busenkelt att vara med och bestämma…?!

– Men så enkelt var det ju inte, ler Elin Frid när vi ses en sensommardag på favoritfiket nära hennes hem i centrala Örebro.

Hon kände sig ganska vilsen i början, det var massor av papper att läsa och frågor att sätta sig in i. Och alla var erfarna utom hon.

– Men jag träffade de andra från OP (Olaus Petri) som förklarade en del. Kyrkorådets ordförande Karin Bensch var hjälpsam och så hade jag ju pappa, som stod på samma lista.

Elin blev yngst bland kyrkorådets och fullmäktiges ledamöter 2009 och kandiderar nu för fyra nya år som ledamot för Posk, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.

– Jag är inte direkt politiskt insatt och förknippar inte heller kyrkan med politiken, så den nomineringsgruppen kändes naturlig.

När Elin blev tillfrågad förra gången tänkte hon att uppdraget i kyrkorådet var en naturlig följd av hennes intensiva engagemang i församlingen, där hon funnits med redan som barn

4

PORTALEN 4/2013

lt?

PORTALEN 4/2013

– genom öppen förskola, barnkör, konfirmation och ungdomsgrupper.

Men hon märkte snart att det inte var så för alla.

– Det satt ju folk med som jag inte alls kände igen, som inte bruka­ de vara med i gudstjänsterna. Senare förstod jag att en del kanske var med i andra församlingar. Men inte alla.

– Det är ju vårt kyrkoråd som bestämmer i vår församling, men det kan inte vara lätt att förstå vad det handlar om när man själv inte är engagerad… Det kändes konstigt.

Elin Frid är näst yngst i en sys­ konskara på sju, som alla konfirme­ rats i Olaus Petri, eller OP. Hon är den enda som fortsatt engagera sig i församlingen, som genom åren ak­

tivt arbetat för att medlemmar i alla åldrar ska känna sig delaktiga.

– Församlingen betyder väldigt mycket för mig, jag känner de fles­ ta och är trygg där, säger Elin med värme.

– Även vi yngre kan vara med på ett äldre plan, allt måste inte vara ungdomsanpassat. Och vi har alltid tagits på allvar. Att jag blev tillfrågad om kyrkorådet gjorde mig stolt över OP. Men hon var försiktig på sam­ manträdena i början: – Jag ville inte stampa in på för höga hästar – kanske som bland mina syskon, där jag är mer försiktig och omhändertagande!

– Men jag har växt till mig, och visst yttrar jag mig ibland.

En fråga som engagerat både henne och många andra var såklart beslutet om sammanläggningen av Örebros fyra församlingar till ett pastorat.

– Det var en stor fråga, med många olika åsikter i debatten. Jag kunde ju inte bara hänga på de an­ dra, jag var tvungen att tänka igenom vad jag själv tyckte.

Hon var först tveksam till föränd­ ringen och röstade nej.

– Det kändes viktigt att vår för­ samling inte skulle förlora sin iden­ titet. Men nu får jag tänka positivt och hoppas förstås att det ska bli bra.

Andra ämnen som tänder Elins gnista är diakoni och internationellt engagemang.

Hon är med i församlingens inter­ nationella grupp och deltog i pro­ grammet Ung i världsvida kyrkan som 19-åring, då hon fick bo hos fa­ miljer i Brasilien under tre månader.

– Jag fick träffa unga som vågade stå för sin tro och var stolta över den, det inspirerade mig.

Och nyligen fick hon informera ledamöterna i kyrkorådet om en fo­ toutställning gjord av församlings­

– Jag har såklart suttit på möten som känts skittråkiga, där jag tänkt …”och snart börjar mitt favoritprogram på tv…!”. Men så är det ju också på jobbet ibland.

6

PORTALEN 4/2013

ungdomar som varit i Tanzania.

Men alla ärenden är förstås inte spännande.

– Jag har såklart suttit på möten som känts skittråkiga, där jag tänkt …”och snart börjar mitt favoritpro­ gram på tv…!.”

– Men så är det ju också på ­jobbet ibland. Att man vill ligga kvar i säng­ en istället.

Elin möter ibland förväntningen att hon som ung ska tala för hela sin generation.

– Jo, jag får ju ofta frågan ”vad tycker ni ungdomar?” Men jag kan inte svara för församlingens alla ung­ domar, bara ge min egen synpunkt!

Att andelen unga som hoppar av kyrkopolitiken är hög kan handla om ett ombytligt liv, gissar Elin.

– Man byter jobb, flyttar, annat kommer emellan…

Efter höstens kyrkoval kanske hon inte är yngst i samlingen läng­ re. Hennes 20-åriga kompis står nu också på listan. Då blir det Elins tur att stötta.

Elin Frid i korthet Född 1991 Bor I lägenhet i Örebro med pojkvännen Fredrik Förtroendeuppdrag Ledamot för Posk i Olaus Petri kyrkoråd och Örebro samfällda kyrkofullmäktige. Kandiderar till det nya gemensamma kyrkorådet och fullmäktige.

Jobb Kassörska på Willys i Örebro.

Fritidsintresse utom kyrkan Resor och gymträning En av Elins förebilder Församlings­ pedagog Helena Sachs (”hon har stått för sin tro sedan hon var tonåring och det har funkat för henne”).

”Jag kunde ju inte bara hänga på de andra, jag var tvungen att tänka igenom vad jag själv tyckte.”

PORTALEN 4/2013

7

Kyrkopolitik och ålder Mer än var sjätte ledamot under 30 år lämnar sina kyrkopolitiska uppdrag i förtid, enligt Kyrkans Tidning.

Och medelåldern är högre än inom kommun- och landstingspolitiken. Örebro pastorat, där Elin Frid finns, har en medelålder på 60 år bland dem som ställer upp i höstens kyrkoval.

Lägsta snittet inom Strängnäs stift finns i Tysslinge församling (53 år) och det högsta i Nynäshamns församling (67 år).

De 30 äldsta ligger mellan 83 och 89 år och de 30 yngsta mellan 18 och 21 år. Sex av de yngsta tillhör Söder­tälje pastorat.

Den yngsta kandidaten (18 år) finns på Samlings­listan i Bodarne pastorat, och den äldsta hos Arbe­tare­partiet Socialdemokraterna i Nynäshamns församling (89 år).

Källa: Svenska kyrkan

PORTALEN 4/2013

a Pale Pales nnien Storb Storbr Finl Finla Så här fungerar det hos oss

En kyrka är ingen myndighet, inget företag, ingen vanlig förening.

Kyrkans uppgift är att sprida det kristna glädjebudskapet. Vilka människor ska leda kyrkorna? Hur ska ledarna utses? Portalen gick över gränserna och tog reda på hur man gör i vänstiften i Finland, Palestina och Storbritannien.

TEXT KARIN REIBRING (faktarutor Helena Puula Niemonen) • foto miriam arrebäck

Fortsättning nästa sida

PORTALEN 4/2013

9

Anglikanska kyrkan har inget medlemsregister.

– Vi ska vara till för alla, säger prästen Nigel Marns.

– Folk skulle vägra registrering! Det vore för mycket kontroll, tror Penny Marns.

Från Strängnäs vänstift Truro i Cornwall kommer prästerna Alan Bashforth och Nigel Marns. Penny Marns är lärare, prästfru och mycket aktiv i Church of England.

Varje år väljs styrande i den lokala församlingen av de aktiva.

Människor avgör själva om de vill stå på en medlemslista, och anmäler sig dit vart sjätte år.

Aktiva över 16 år får rösta.

– Det finns intressegrupper.

Någon representerar till exempel ungdomsgruppen. Men man röstar på personer – inte på grupper, berät­ tar Nigel Marns.

Om församlingen har 50 med­ lemmar får högst sex personer sitta i kyrkorådet. Om den har hundra

10

PORTALEN 4/2013

aktiva, vilket är en vanlig storlek, får högst tolv personer väljas.

Precis som i Sverige kan det vara svårt att hitta tillräckligt många kan­ didater.

– Som aktiv röstar jag i min för­ samling. De styrande där har repre­ sentanter, som utser beslutande på nästa nivå, förklarar Alan Bashform.

– Det är inte särskilt demokra­ tiskt, tycker Penny och Nigel. De som bestämmer på högre nivåer, är säl­ lan de som skulle bli valda av vanliga församlingsbor. Det är därför det blir problem kring exempelvis kvinnliga biskopar.

65 procent av kyrkans inkomst är gåvor från aktiva. Prästerna och viss administration på stiftsnivå avlönas.

Truro stift i Storbritannien • Omfattar Cornwall och Scilly Isles • Ett av två stift som vi har ett femårigt vänstiftsavtal med • Flera besök åt varje håll, både från församlingar och stift • Aktuellt: personalutbyte mellan fyra församlingar i varje stift, med fokus på mission. Biskoparnas initiativ.

• Läs mer på www.trurodiocese.org.uk

– Hur kan vi göra gudstjänsterna bättre?

– Vet inte. Jag har aldrig varit där.

Så kan det låta bland kyrkligt förtroendevalda i Finland enligt prästen Ismo Kunnas.

– Det är de aktiva i kyrkorna som borde bestämma, tycker Ismo Kunnas, präst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Tammerfors.

I valet vart fjärde år finns både politiska partier och andra grupper.

Man röstar dock inte, som i Sverige, på grupper utan på personer. Men varje kandidat representerar en grupp.

Personrösterna räknas ihop och kommer både personen själv och

gruppen tillgodo. Det spelar ingen roll i vilken ordning namnen står på gruppens lista. Personerna med flest röster blir valda.

Mandaten i kyrkoråden fördelas mellan grupperna i proportion till antalet röster på respektive lista.

Ungefär som i Sverige.

70 procent av befolkningen till­ hör kyrkan, dopet är medlemsgrun­ dande. De som fyllt 16 får rösta.

Kyrkan i Finland avlönar många anställda med olika yrken.

Tammerfors stift i Finland • Vår äldsta vänstiftskontakt, sedan 1980-talet • Studiebesök åt båda håll • Tidigare: ett gemensamt projekt Urban Faith tillsammans med Tammerfors stift och Manchester stift • Läs mer på www.tampereenhiippakunta.fi (en del info på engelska, svenska sidor på gång)

Betlehem. Nasaret. Jerusalem. Det var där alltihopa började. Bland dessa heliga platser verkar Den Evangelisk-lutherska kyrkan. Inför valet av styrande är lobbying vanlig – många vill ha med någon från den egna familjen.

Lina Khleif är jurist i Nasaret. Maurice Younan bor i Jerusalem och arbetar i en skola nära Betlehem. Båda är aktiva i Den Evangelisk-lutherska kyrkan i Jordanien och det Heliga Landet (ELCJHL), som också är vårt vänstift.

Den har 3 000 medlemmar.

– Vi har varit 5 000, berättar Lina.

De senaste åren har många emigrerat för att det är så oroligt i området – och det gäller inte bara kristna.

I kyrkan är dopet medlemsgrun­ dande. Medlemmar över 18 år får vart fjärde år rösta fram styrande till den lokala församlingen (det finns sex).

Politiska partier röstar man inte på.

– Däremot kan det vara så att en familj vill ha någon från den egna släkten i styrelsen. Överhuvudtaget är det mycket lobbying inför valet, berättar Maurice Younan.

I den palestinska kyrkan görs det mesta ideellt. Präster och viss admi­ nistration avlönas.

Den Evangelisk-lutherska kyrkan i Jordanien och det Heliga Landet • En liten kyrka med fem församlingar i Israel/Palestina och en i Amman, Jordanien • Besök med olika grupper • Biskop Munib Younan är bl.a. ordförande i Lutherska Världsförbundets generalförsamling • Det andra stiftet som vi har ett femårigt vänstiftsavtal med • Läs mer på www.elcjhl.org

PORTALEN 4/2013

11

Förbönen

en väg till dialog Kyrkoårets struktur skapar stadga och utgångspunkt för dialog. Evangeliebokens texter omgjorda till egna ord har hjälpt kyrkvärden Ann-Sofi Karlsson från Eskilstuna att våga sig ut och bli mer offentlig.

Text Anita Jonsson • Foto Magnus Aronson

12

PORTALEN 4/2013

PORTALEN 4/2013

13

Ann-Sofi Karlsson har skrivit böner un­ der olika perioder av sitt liv och i kon­ takten med kyrkoårets texter växte hennes egna förböner fram. Det har blivit en bön för varje dag som det finns texter till i Evangeliboken.

– Dialogen med Gud innebär för mig att föra ett samtal med Gud. Att lyfta ut denna dialog till ett mera of­ fentligt sammanhang som att leda

förbönen i kyrkan har varit en utma­ ning men det har också varit beri­ kande. Det har hjälpt mig att tränga in i texterna i Evangelieboken och tvingat mig att fråga mig vad de kan betyda för mig, för församlingen, för oss som människor, för mänsklighe­ ten. Det har varit viktigt för mig att språket ska vara naket, tydligt och ha ett ärligt anslag utan pedagogiska pekpinnar.

Till vardags arbetar Ann-Sofi Karlsson som psykolog och terapeut med människor som fått svåra hjärnska­ dor och försöker stödja dem i deras kriser till nyorientering.

– Kriser ger en möjlighet till att ta ett steg framåt och jag ser en stor potential i kyrkan som kan bidra med djupa kunskaper om männis­ kans möjlighet till växt och mognad.

Vändpunkterna i livet tvingar oss att stanna upp och växa i tänkandet. Då är det skönt att ha en kyrkoåret med dess olika teman och ämnen färdiga som en struktur och bas för att våga vidga sitt inre och låta det privata bli det allmänna.

Vissheten om att det finns ett större sammanhang, att nuet inte är för evigt och att se att dagens elände inte är hela sanningen om ens liv är betydelsefullt för att orka stå emot hopplöshet och uppgivenhet. För

Ann-Sofi Karlsson, kyrkvärd i Ansgars­ kyrkan i Eskilstuna, arbetar som psykolog och terapeut till vardags.

att få den vissheten behöver man ofta någon att prata med som har en erfarenhet av denna visdom och kan förmedla den.

– Jag tycker kyrkan ska stå för öppenhet, tid och utrymme, där for­ men inte är det viktigaste utan dialo­ gen. Där vi kan samtala om relatio­ nen till Gud och våra medmänniskor.

Om våra svåra dilemman.

Ny kyrkoherde i Husby-Rekarne och Näshulta I april tidigare i år gick församlingarna Husby-­ Rekarne och Näshulta man ur huse och fyllde Husby-Rekarne kyrka till bredden. Karin Wibom vigdes då till kyrkoherde.

Vid tillfället omslöts Karin Wibom av en stor samling präster, kyrkoherdar, kyrkoadjunkter och kyrkoherde emeritus som alla skänkte tänkvärda bibelord till Karin. Även biskop Hans-Erik Nordin närvarade.

Karin Wibom och biskop Hans-Erik Nordin

Fler nya kyrkoherdar i stiftet Frustuna: Lena Fagéus, sedan 1 februari. Dunker-Lilla Malma: Maria Karmskog, sedan 1 mars. Husby Rekarne: Karin Wibom, sedan 1 april. Kafjärden: Marieanne Mossklint, sedan 1 maj. Södra Öknebo: Sen Alberius, sedan 13 maj. Torshälla: Pernilla Parenmalm, sedan 1 augusti. Lerbäck: Kent Karlsson, sedan 1 augusti. Bettna: Maria Notini, sedan 1 september. Tunaberg: Ulla Schönberg Berfenfelt, sedan 1 september.

14

PORTALEN 4/2013

Foto Joel Jonsson

– Jag tycker trefaldighetstiden på kyrkoåret är den bästa tiden – den vi brukar kalla vardagstiden – då finns ett lugn som ger tid och utrymme för reflektion och växande. Man behöver inte planera så mycket för helgfirande.

Orden kommer från Ann-Sofi Karlsson som arbetar som kyrkvärd i Ansgarskyrkan i Eskilstuna och som med sina förböner i ett naket och ärligt tilltal fått positiv respons av många av församlingens medlemmar genom att lyfta in vanliga mänskliga livsteman i kyrkoårets teman om Jesu liv och gärningar.

Kyrkoåret som formades under kyrkans första århundraden börjar första söndagen i advent och slu­ tar med domsöndagen. Varje tid samt sön- och helgdag under kyr­ koåret har sitt namn, sitt tema och sina bibeltexter. Allt finns samlat i Evangelieboken.

57. Bön för sjuttonde söndagen efter Trefaldighet Gud

Tron på dig för med sig så mycket gott, så mycket rikedom!

Med tron följer att vi kan känna trygghet

Tron säger att hjälpen kommer att komma när vi är rådvilla

Tron gör att vi kan finna en mening

även i det som är svårt eller tungt i livet och ger oss tröst

när vi inte kan se någon mening alls Tron på dig

gör att vi ser att vi alla har en uppgift Vi ser att vi är viktiga och värdefulla

Genom tron förstår vi att vi är älskade och värda att älska

Det kan inte finnas en större rikedom än detta, Gud! Tack för detta goda som du ger oss

Hjälp oss att förstå att strävan efter pengar aldrig kan ge oss denna rikedom utan hjälp oss fördjupa vår tro

Tack för att vi har fått det bästa och största på jorden En tro som gör vårt liv rikt på mening och kärlek Amen Skriven av Ann-Sofi Karlsson Ann-Sofi Karlsson har skrivit böner under olika perioder av sitt liv och i kontakten med kyrkoårets texter växte hennes egna förböner fram.

PORTALEN 4/2013

15

Religionen ska ta plats – Religionen ska ta plats och vara en röst i det offentliga samtalet.

Det säger teologen och kulturskribenten Ola Sigurdson, som talar om religionens återkomst i politiken.

Text Roland Asplund • foto Johan Wingborg, Göteborgs universitet

Ola Sigurdson är professor i trosoch livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet med ett brett och spännande forskningsfält inom teologi, politisk filosofi och kultur.

Han är även kulturskribent i flera tid­ ningar och tidskrifter. Hans många publikationer och böcker rym­ mer ämnen som film och religion, kroppslighetens kristna historia, den goda skolan, kyrkkaffets betydelse, musik och postmodern teologi. I boken Det postsekulära tillståndet tar han upp religion, modernitet och politik.

Det nyligen genomförda kyrko­ valet har ett demokratiskt under­ skott, menar han.

– Det stora problemet idag är det extremt låga valdeltagandet. Vi får ett demokratiskt underskott när

16

PORTALEN 4/2013

så få röstberättigade tycks vilja ha något att säga. Å andra sidan kan de som röstar säkert påverka kyrkopo­ litiken.

Att de traditionella partibeteck­ ningarna i valet har blivit färre ser han som en långsam förändring som hänger samman med att kyrkan skilts från staten.

– De politiska partierna har idag inte samma omedelbara intresse av kyrkopolitiken. Samtidigt tycks det som att vi får allt fler nominerings­ grupper som bildas av lokalt enga­ gerade församlingsbor. Jag har dock inget emot att partier med partipoli­ tiska beteckningar fortsätter att en­ gagera sig i kyrkopolitiken.

Han är själv engagerad i Öppen kyrka för alla, i sin hemförsamling i Örgryte. Öppen kyrka för alla vill

Ola Sigurdson tror på den lokala demokratin.

Församlingen är loket.

Grundfrågan är hur man ska driva en församling på bästa sätt utifrån idén att förkunna evangelium?

PORTALEN 4/2013

17

drivas som en kommunal eller statlig förvaltning, vilken som helst, beto­ nar han.

– En managementkultur som hämtas från annat håll är absolut främmande och knappast bra för kyrkan. Kyrkorådet måste inte stå för en managementfilosofi och inte hel­ ler en kyrkoherdestyrning. Ämbetets förvaltning ska vara det som styr.

Kyrkan ska vara lokalt förankrad med församlingen som den främsta demokratiska enheten.

Ola Sigurdson

värna om Svenska kyrkan som folk­ kyrka. Vi står nära socialdemokra­ terna, säger han.

En del teologer talar om att se försam­ lingsbor som teologer därför att vad de ägnar sig åt är teologi. Teologen Aidan Kavanagh har gett den fiktiva gudstjänstfiraren ett namn – Mrs Murphy. Det handlar om ett lång­ samt växande som teolog genom att hon går i söndagens gudstjänst år efter år. Är det på allvar dags för Mrs Murphy i kyrkopolitiken?

– Hon är absolut den viktigaste personen i fråga. Jag tror Svenska kyrkans församlingar behöver hen­ ne, de lokalt engagerade människor­ na. De nya storpastoraten som nu kommer till efter valet är förfärliga.

Det är en katastrofal reform, men ger ett utmärkt tillfälle att toppstyra kyrkan, säger Ola Siguardson.

Han tror på den lokala demo­ kratin. Församlingen är loket.

Grundfrågan är hur man ska driva en församling på bästa sätt utifrån idén att förkunna evangelium?

En församling kan därför inte

Ola Sigurdson talar om religionens återkomst som verkar finnas all­ mänt i den politiska teorin av idag.

Skillnaden mellan religiöst och sekulärt är inte längre så tydlig.

Moderniteten har ett förträngt reli­ giöst förflutet. Han menar att flera gemensamma värden som mänskliga rättigheter, frihet och tolerans har religiös, teologisk grund. Mänskliga rättigheter härstammar bland an­ nat från den kanoniska rätten på 1100-talet.

Kyrkan har tappat mark som självklar normgivare i samhället. Hon är en av många röster i ett pluralis­ tiskt samhälle där svaren på de stora frågorna inte är givna. Tron hänvisas mer till individens engagemang. Men det är först på 1980-talet som vi talar om civilsamhället. Tidigare togs det för givet att stat och samhälle var något helt.

Ola Sigurdson berättar ofta för sina studenter om sin pappa som brukade säga att farfar var kyrkvärd i Södra Vings kyrka i Hökerum och farmor var religiös. En illustration

om hur Sverige såg ut för femtio år sedan, att vara kyrkvärd var inte nöd­ vändigtvis något religiöst.

Kyrkan idag kan bli tydligare, synli­ gare som social och politisk kraft.

Religionen ska ta plats, säger Ola Sigurdson.

– Det måste finnas utrymme för en politisk teologi. Kyrkan kunde vara tydligare politisk, i konkreta handlingar, inte bara i fraser. Ett gott exempel är påskuppropet 2005 för en generösare flyktingpolitik som Sveriges kristna råd arrangerade. En kyrka som står upp för de svaga, mot förtryck, för allas lika värde. Som står för försoning i en splittrad värld.

LITTERATUR Här är några böcker av Ola Sigurdson i urval: Den lyckliga filosofin (2000) Världen är en främmande plats (2003) Film och religion. Livstolkning på vita duken, tillsammans med Tomas Axelson (2005) Himmelska kroppar (2006) Postmodern teologi (2006) Det postsekulära tillståndet (2009) Den goda skolan (2010) För den som vill fördjupa sig i politisk teologi: Patrik Hagman Efter folkkyrkan. En teologi om kyrkan i det efterkristna samhälle Jan Eckerdal Folkkyrkans kropp

”Är det på allvar dags för Mrs Murphy i kyrkopolitiken?”

18

PORTALEN 4/2013

En himla massa rum Seminarie- och inspirationsdagarna En himla massa rum på Stjärnholm i slutet av augusti lockade ett 150tal deltagare från hela stiftet. Här är några röster om dagarna. ”Att flera förtroendevalda skulle ha varit där.” ”Dessa inspirationsdagar är mycket trevliga och ger oss alla fantastiska möjligheter att skapa nya kontakter.” ”Härligt med bön tillsammans, taket lyfte!” ”Det var tråkigt att ingen mer i mitt arbetslag åkte med.”

På gång oktober 2013

Rekrytera till församlingen

Profildagar för pedagoger

”Jättekul att möta kollegor från stiftets alla hörn!”

Ekonomiskt stöd i församlingen

Kyrksam/organisationsregistret

”Det är givande att mötas kring temat barn, diskutera och ta in ny information från stift o andra församlingar.”

Strängnäs stift hoppas återkomma med En himla massa rum 2015.

Grundkurs Content studio

23/10

Lär dig verktyget för externwebb samt intranät. På Stiftsgården Stjärnholm.

Höstträff för samordnare av ideellt arbete

23/10

23 & 24/10

Vad händer när vi stänger kyrkor?

Konfirmandläger på Stjärnholm Det är dags att anmäla sig till konfirmandlägret 2014 på Stiftsgården Stjärnholm. Lägret består av tre delar med upptakt 17–19 januari, påskläger 17–20 april och sommarläger med konfirmation 30 juni–20 juli.

Mer information om kurser och arrangemang samt kontaktpersoner och anmälan finns på www.svenskakyrkan.se/strangnasstift under Kurser och utbildningar.

Redaktionsråd

grafisk form

Hemsida

Utgivare Stiftsstyrelsen i Strängnäs stift

Pia Andersson Miriam Arrebäck Christer Björk Johan Brémer Nils-Åke Carlsson Jan Eckerdal Agneta Larsson

Anneli Elfving www.solodesign.se

www.svenskakyrkan.se/strangnasstift

Adress

Inger Andersson Månd–tors fm 0152-234 29 inger.andersson@svenskakyrkan.se

Strängnäs stiftstidning Box 84, 645 22 Strängnäs

25/10

Aktuell teologi för stiftets präster men också för övriga anställda och förtroendevalda. På stiftskansliet, Strängnäs.

Strängnäs stiftstidning

Cecilia Bengtsson www.bengtssonx2.se info@bengtssonx2.se 070-252 11 87

22/10

Utbildning i kyrkans register Kyrksam för medarbetare på expeditioner. På Stiftsgården Stjärnholm.

Information och erfarenhetsutbyte, regelverk och nyheter för medarbetare på expeditioner. På Stiftsgården Stjärnholm respektive i Kumla församlingshem.

”Det är alltid trevligt att komma till Stjärnholm.”

Redaktör

18/10

En seminariedag med diakon Magnus Bodin, författare till boken ”Ekonomiskt stöd i församlingen”. På stiftskansliet, Strängnäs.

Administrationsträffar

”Fortsätt med denna vecka!”

Hans-Erik Nordin

15–16/10

Med tema mission för dig som är församlingspedagog eller har församlingspedagogisk tjänst. Medverkar gör bl a Sören Dalevi, Carl Ellwyn och Helena Sachs. På Stiftsgården Stjärnholm.

En dag med samtal om att samordna det ideella arbetet för att ta det ett steg framåt. På DiakoniCentrum i Örebro.

”Tack för en jättefin dag!”

Ansvarig utgivare

9/10

Studiedag om rekrytering för kyrkoråd och anställningsgrupper. På stiftskansliet, Strängnäs.

Adressändring

Telefon

0152-234 00

Elin Frid, kyrkopolitiker i Örebro.

19 PORTALEN 5/2012 Omslagsfoto Magnus Aronson.

Posttidning

B

Begränsad eftersändning Vid definitiv efter­sändning återsändes ­tidningen med nya ­adressen noterad

Strängnäs stift, Box 84, 645 22 Strängnäs www.svenskakyrkan.se/strangnasstift internwww.svenskakyrkan.se/strangnasstift

Det här är en bild på mig som jag älskar och där jag känner mig fin, den bilden togs på Grand hotell i Örebro då jag prövade att vara fotomodell för en dag – jättekul och spännande! Hunden är så klart vår älskade Gordon.

varit i bland annat Viborg, Prag, Paris, Kiel, Rom, Helsingfors och Oslo.

Sommarens höjdpunkt Sommaren har varit jättebra, varm och skön. Vi har campat och köpt spännande ost i Danmark samt varit på Skänninge marknad och handlat saltgurkor. Härligt!

Det bästa i mitt liv

50 år, kyrkopolitiker i Almby församling och ideellt arbetande för Strängnäs stifts teckenspråkiga arbete

Marie Georgson

Jag är gift med en underbar man som heter Anders Nielsen. Han är från Danmark, talar svenska och danska, är hörande och teckensprå­ kig. Tillsammans har vi hunden Gordon, upp­ kallad efter kocken Gordon Ramsay, en grand danois som blir fyra år i vinter. Han betyder allt.

Därför gillar jag Gordon Ramsay Laga mat och baka är bland det bästa jag vet.

Och jag gillar att titta på matprogram, favoriten är engelsmannen Gordon Ramsay. Jag upplever honom som tuff men inte ond, empatisk och förstående bakom den hårda ytan.

Tycker illa om Långsinta, falska, misstänksamma och avund­ sjuka människor har jag svårt för.

Resor jag gärna gör Oftast när vi reser bär det av till Danmark, när­ mare bestämt Midtjylland, där släkt och vänner bor. Ibland drömmer jag om att resa till England, inte bara för att Ramsay är därifrån. Och jag besö­ ker gärna kyrkor på de platser jag befinner mig och brukar spana in konsten där. Hittills har jag

Så här funkar teckenkören Jag är teckenspråkig döv, föddes hörande, men blev av med hörseln efter en hjärnhinneinflam­ mation när jag var fem år. Jag deltar sedan sex år i teckenkören som är en tyst kör utan sång men med ackompanjemang av kantorn. Många hörande säger att det är en upplevelse även för dem, de tycker att det är vackert att se på. Under gudstjänsterna tecknar vi psalmerna, förbönen och nattvarden. En riktig utmaning var när jag var med och teckensjöng på Världens fest i Malmö med 3 000 i publiken.

Det här gör jag till vardags I Örebro där jag bor, jobbar jag som förskollärare på Kattungens förskola för döva, hörselskadade och codabarn (hörande barn till döva föräldrar).

Det är ett roligt och utmanande jobb. Det är viktigt för mig att de känner sig trygga och väl­ komna, något jag gör mitt yttersta för.

Förhoppningar inför framtiden I dagsläget är jag ensam döv kyrkopolitiker men hoppas att vi snart blir fler som vill vara med och påverka. Det är möjligt att vara döv och arbeta politiskt inom kyrkan är det jag vill skicka med till den som funderar – och du behövs!