Smil(e) – 2010-2013
BAKGRUND\
För att stödja arbetslagen och pedagogerna i förskolorna har färskolecheferna Tony Roth och Ann-Kristin Engdal satsat på att anställa en förskollärare på halvtid, Lena Tonnby, med uppdrag att handleda och stödja utvecklingsarbetet. Lena Tonnby ser handledningstillfällena som både utmaningar och möjligheter i arbetet utifrån DIAmodellen. Det är en stor utmaning att utforma ett lärande samtal med möjlighet till en gemensam kunskapsutveckling, menar hon. Förberedelsen inför varje handledningstillfälle är viktig. Arbetslaget rnailar sin planering eller en fråga i förväg och ett tydligt mål för det aktuella handledningstillfället sätts upp. Det handlar inte bara om vad och hur man ska göra utan också om varför. Vidare menar Lena att modellen ställer krav på pedagogerna att reflektera och bli medvetna om sin egen praktik. Lena Tonnby anser att hon får stöd i sin handledande funktion genom att DIA-modellen öppnar möjligheter att beröra den didaktiska förståelsen. Denna är nödvändig när man senare i processen utvärderar och analyserar för att skapa en medvetenhet kring vad som gör skillnad både för barnens och för pedagogernas utveckling och lärande. Handledningen handlar naturligtvis också om själva arbetsprocessen - från att sätta upp konkreta utvärderingsbara mål, att leda inflytandeprocesser, att dokumentera och analysera - till att sätta upp nya mål.
möjligt genomförs utifrån utvärderingsbara mål. Deltagarnas upplevelser utvärderas och analyseras tillsammans med de resultat som framkommit och som är kopplade till det aktuella målet för utbildningen. Detta utgör en parallellprocess som sedan går att känna igen och är möjlig att överföra till arbetet med barnen. I utvärderingar från studiedagar och arbetsplatsträffar uttrycker pedagogerna att de tydligt ser kopplingar mellan DIA-modellen och läroplanen. Barnens röster lyfts fram, man ser helheten och får en möjlighet att bedöma att arbetet sker enligt målen. •
Tony Roth, färskolechef och rektor i Halmstad. Vid
sidan av arbetet skapade Tony DIA-modellen. Och nu skriver han en bok om användandet av modellen, klar våren 2013. Han föreläser och utbildar också om DIA-modellen.
lena Tonnby, förskollärare och handledare i
VUXNA OCH BARN PARAllELLT
Halmstad. Som DIA-handledare har Lena målsättningen att stödja pedagogerna i användandet av DIA-modellen som arbetsprocess för att säkerställa att kapitel 2.6 i läroplanen följs.
För att ytterligare stödja pedagogerna i utvecklingsarbetet kring DIA-modellen används även andra forum, arbetsplatsträffar, konferenser, planerings- och kompetensutvecklingsdagar. Så mycket fortbildning som
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Riktlinjer
Metoderna att fånga barnens upplevelser kan se olika ut, intervjuer, observationer och filmning är goda exempel.
Arbetslaget ska
• användä,olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,
Diskutera vilka metoder ni använder i ert arbetslag. Är det någon metod ni föredrar?
Finns det andra metoder som ni ännu inte använt som ni skulle vilja prova för att skapa nya möjligheter att dokumentera barnens lärande?
Att använda pedagogisk dokumentation så att den blir utvecklande innebär både möjligheter och utmaningar i förskolan, skriver artikelförfattarna.
DIA-modellen efterfrågar barnens erfarenheter, intresse och lustfyllt lärande. På vilket sätt utgår ni från barnens intressen och erfarenheter i planering av verksamheten?
Vilka möjligheter och utmaningar ser ni i att att
Hur kan ni utveckla barnens möjligheter till infly-
använda pedagogisk dokumentation?
tande i planering och utvärdering?
42
Lpfö 98/1.0
FÖRSKOLETIDNINGEN 6/2012
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Lpfö