Mysteriet med akut svår hepatit

foto : tove smeds

Gülsen Özkaya Sahin blev snabbt inolverad i jakten att få svar på varför barn drabbades av akut svår hepatit.

Slutet av januari, 2022. Myndigheterna i Storbritannien slår larm. De ser en ökning av antalet barn som drabbas av akut svår hepatit av okänd orsak. Ett vanligt år drabbas en handfull barn i landet, men under kort tid har det kommit in ovanligt många fall. Varför sker detta nu?

Nu startar något som kan liknas vid ett gediget detektivarbete. I maj 2022 hade 450 barn i 28 länder drabbats. 18 barn har fått levertransplantation, minst fem har avlidit. Varför ökar smittan? Och varför drabbas just barn?

Gülsen Özkaya Sahin är forskare vid Lunds universitet och överläkare i klinisk mikrobiologi vid Labmedicin i Region Skåne. Hon forskar bland annat på hepatit, hiv och infektioner i centrala nervsystemet och blir snabbt involverad då hon är ordförande för en europeisk virushepatitgrupp. Organisationen har 65 medlemmar från ett 30tal länder som nu kommunicerar via sociala medier, konsulterar varandra vid nya fall, anordnar webbinarier och diskuterar möjliga orsaker till sjukdomen.

Det växer fram olika teorier om vad som orsakar hepatiten. En del misstänker att ett så kallat adenovirus serotyp 41 kan ligga bakom hepatitinfektionerna. Det har vid den här tiden påvisats hos tre fjärdedelar av de barn som insjuknat. Men det är extremt ovanligt att adenovirus orsakar akut svår hepatit annat än hos patienter med nedsatt immunförsvar. Kan det i stället bero på att barn stannat hemma under pandemin och nu har en ökad känslighet för mikroorganismer? Eller handlar det om nya varianter av SARSCoV2, ett gift eller ett läkemedel? – Det är barn och unga som drabbas,