foto: nille leander
Paul Davidsson, professor i datavetenskap och föreståndare för forskningscentrumet Iotap vid Malmö universitet, och Fabian Lorig, postdoktor vid Iotap, har tillsammans med projektassistenten Emil Johansson tagit fram en avancerad simuleringsmodell. Den utgår från att varje individ har olika behov, som att vara med familjen, träffa vänner, jobba, handla, vara utomhus eller roa sig.
Söker mer träffsäkra prognoser för smittspridning Sedan covid-19-pandemin bröt ut har hundratals modeller tagits fram som simulerar hur olika åtgärder kan begränsa smittspridningen. Forskare vid Malmö universitet har både jämfört befintliga modeller och varit med att utveckla en mer avancerad. Målet är att kunna göra mer träffsäkra prognoser.
Forskarna har analyserat 126 modeller som beskrivits i vetenskapliga artiklar fram till oktober 2020. De inriktade sig på så kallade agentbaserade modeller som till skillnad från matematiska modeller är mer individbaserade. – Matematiska modeller bygger ofta på att alla individer gör samma sak och reagerar likadant i en viss situation. Agentbaserade modeller som bygger på artificiell intelligens försöker i stället utgå från hur olika individer är i verkligheten 24
– att vi beter oss på olika sätt, har olika åldrar, följer råd och regler mer eller mindre noga, säger forskaren Fabian Lorig. Han beskriver det som två olika angreppssätt där matematiska modeller har fördelen att de kan användas för att ge en bild av smittspridningen i ett helt land. De agentbaserade är däremot mer precisa och tar hänsyn till fler variabler: exakt vad en viss individ gjort, när den smittades, av vem, när hen tillfrisknade. Ett stort problem är enligt forskar-
na att många modeller innehåller så stora förenklingar att det inte går att göra träffsäkra analyser. – Modellen tar kanske inte hänsyn till hur länge man var i närheten av andra personer, om man var inomhus eller utomhus. Sådana saker som vi vet är viktiga för smittspridningen, säger professor Paul Davidsson. Vägde in olika vanor
Malmöforskarnas studie tog fasta på vilka förenklingar som modellerna innehåller och vilka konsekvenser det får för resultaten. – Alla modeller vi har studerat har simulerat effekter av olika åtgärder. De allra flesta handlar om karantän, social dis-
