Bygg på det by Media Evolution

BYGG PÅ DET

- om att bygga medietjänster och innehåll på arbete som redan är gjort

en guide i fickformat från Media Evolution

Media Evolution Den här publikationen ges ut av medieklustret Media Evolution. Vi jobbar för att stärka tillväxten i mediebranscherna i södra Sverige. Genom omvärldsbevakning, som är ett av våra insatsområden, bevakar vi vad som händer i mediebranscherna ur ett globalt perspektiv. Därefter lyfter vi fram möjligheter och affärsmodeller som våra medlemmar och mediebranscherna i stort drar nytta av i sin utveckling. www.mediaevolution.se

LEDARE av Media Evolution

Mer innovation snabbare

Malmö där vi verkar råder en givmild och öppen anda. Företag i mediebranscherna delar på kontakter och idéer, söker oheliga allianser och ser samarbete som en väg till snabbare tillväxt.

”nya tjänster kan skapas i snabbare takt och till lägre kostnad”

Samma trend återfinns i medielandskapet i stort. Användandet av öppna APIer och Creative Commons ökar hela tiden vilket gör att nya tjänster kan skapas i snabbare takt och till lägre kostnad. För att gå på djupet i den här utvecklingen har vi bland annat bett Kristina Alexanderson (Creative Commons Sverige) att skriva om var man hittar CC-licensierad media och Johan Brissmyr (Popdevelop) att berätta om hur de bygger tjänster på öppna APIer. Dessutom skriver Catherine Mulligan (University of Nottingham) om varför det är en god idé att dela med sig av sin data även ur en ekonomisk synvinkel.

4 Mer än vi själv kan skapa 6 APIer som marknadsföringskanal 8 Här hittar du media att bygga på 10 Låt andra göra jobbet 12 Why foursquare has an API 14 Från höstsemester till bokomslag 16 The impact of open APIs on Economy and Society 18 Öppna dörren och få innovation i massor 20 Hissa seglet och haka på den nya naturkraften 22 Ordlista

Bygg på det Oktober 2011

Utgivare: Media Evolution Redaktörer: Sara Ponnert och Martin Thörnkvist martin@mediaevolution.se Form: You Us and Them

VAD av Martin Thörnkvist

Mer än vi själva kan skapa

Mediebranschen av i dag drivs framåt av samarbeten och en insikt om att delad information inte är förlorad information. Fler inser att om vi delar så kommer vi få tillbaka. Det gäller kontakter såväl som information och medieinnehåll.

Jonathan Hadiprawira CC BY

i lever i en värld med mer information än vi kan göra mening av och där idéer inte har ett värde förrän de är sorterade och genomförda. Vi lever i en värld där möjligheterna är fler än vi själv kan förvalta. Samtidigt blir användandet av öppna APIer för tillgång till data och media som är Creative Commons-licensierade allt vanligare, vilket gör att det är enklare än någonsin att bygga på den data och det innehåll som redan finns.

Alla är byggstenar

Creative Commons

Genom att ge ett verk (bild, text, film, musik osv) en Creative Commons-licens kan en upphovsman säga till resten av världen att det är ok att sprida, remixa och skapa ny media på originalet, men ändå behålla upphovsrätten. Upphovsmannen designar själv exakt hur licensen ska se ut med hjälp av fyra fördefinierade villkor. Erkännande (berätta vem upphovsmannen är, verkets eventuella titel och vilken licens som gäller), dela lika (det är ok att bearbeta verket om man använder samma licens för det nya), icke kommersiell (ok att göra ändringar i verket men inte sprida i kommersiellt syfte) och inga bearbetningar (det är ok att kopiera och distribuera originalverket men inte göra några ändringar i det).

Att leva som man lär Tankar om öppen innovation, öppen data och sharing is caring är i sig inte något nytt. Men prat har på allvar blivit handling och vi har nått en punkt där öppenhet är normen och ögonbryn höjs mot företag som gör sitt innehåll svårtillgängligt. Fler och fler företag och organisationer tar det stora svåra steget att öppna upp sin data för andra att bygga vidare på. På samma sätt lägger kreatörer på ett licenslager, med hjälp av Creative Commons, på sin upphovsrätt som gör att de skapade verken går att dela och bygga vidare på.

”prat har på allvar blivit handling och vi hat nått en punkt där öppenhet är normen.”

Öppet API

Ett API (Application Programming Interface) är ett gränssnitt som möjliggör för olika tjänster att tala samma språk och utbyta data och innehåll med varandra. En uppsättning regler som gör det möjligt för andra programmerare än den som skapat ursprungskoden och innehållet i databasen att skapa nya tjänster ovanpå det existerande. Företag som har öppna APIer möjliggör för vem som helst att bygga nya tjänster på deras data och innehåll. Det kan ske utan att det finns en existerande relation eller att särskilda kontrakt skrivs, spelreglerna definieras i APIet

Vi verkar i branscher som går i bräschen för nya sätt att innovera på och som håller på att skapa en djup förståelse för hur öppna APIer och Creative Commons-licensierade verk kan skapa nya värden, både i ekonomiska och samhälleliga sammanhang.

Martin Thörnkvist är omvärldsbevakare på Media Evolution.

HUR av Andreas Krohn

APIer som marknadsföringskanal

ar du en Twitter-app på din iPhone? Då använder du Twitters API. Kollar du vädret på Sydsvenskans hemsida? Då använder du norska vädertjänstens API som Vacker Väder bygger sina prognoser på. Loggar du in på någon webbsajt med ditt Facebook-användarnamn? Då använder du Facebooks API. APIer finns överallt. I dag är det nästan lika viktigt för företag aktiva på nätet att ha ett API som att ha en webbsida. API som marknadsföringskanal Ethan Beard på Facebook sa förra året att “Spotify is Facebook music”. Med det menar han att Spotify är så integrerat med Facebooks egen plattform att Facebook inte behöver utveckla en egen musiktjänst, denna integration är gjord med hjälp av Facebooks API. De senaste uppdateringarna där man kan spela Spotify-musik inifrån Facebook och se vad ens vänner lyssnar på i realtid visar att detta inte bara API under huven var tomma ord. När Spotify först började använda sig av Facebooks öppna APIer så fyrdubblades deras trafik, en att en liknande trafikökningsker igen är inte otrolig i och med den nya djupare Facebook-integrationen. Spotify använder sig inte bara av APIer, de har också egna APIer som utvecklare kan bygga på och som används i många intressanta musiktjänster - bland annat för att hjälpa musikälskare att hitta ny musik. En väldigt kreativ tjänst är Automatic DJ som spelar den musik du gillar när du ställer dig framför en webbkamera. Musiken kommer från Spotifys streaming-API, du identifieras via ansiktsi-

”I dag är det nästan lika viktigt för företag aktiva på nätet att ha ett API som att ha en webbsida.”

genkännings-APIet från face.com och musikrekommendationerna kommer via API från bland annat hunch. All denna innovation driver givetvis trafik till Spotify. Dessutom så bygger de Spotifys varumärke som de facto-tjänsten för musik. APIet är alltså en perfekt (och relativt billig) marknadsföringskanal för dem. Plötsligt kan Spotify synas på platser som de aldrig hade kunnat synas på annars och all denna uppmärksamhet gör att fler och fler blir intresserade av Spotify och betalar för deras premiumtjänster. Dra nytta av ekosystemet Det finns två sätt att dra nytta av det fantastiska ekosystem av APIer som idag finns öppet tillgängligt, antingen genom att publicera ett eget API eller genom att använda något av alla de APIer som finns. Genom att publicera ett API så kan du dra nytta av all den innovation som svenska utvecklare har, du kan bygga ditt varumärke och, om du tar betalt för ditt API, tjäna mer pengar. Genom att använda APIer så kan du själv snabbt skapa något som bara för några år sedan hade krävts en mindre armé programmerare att göra. Inte övertygad om att APIer är något för dig än? Tänk på det nästa gång du ser en karta någonstans på webben, troligtvis så kommer kartan från Google Maps-APIet. Världen är full med APIer och nu är det dags att dra nytta av det. Andreas Krohn är API-specialist på Dopter.se och driver bloggen mashup.se med uppdateringar om vad som händer i API-världen.

”du kan själv snabbt skapa något som bara för några år sedan hade krävts en mindre armé”

HUR av Kristina Alexandersson

Här hittar du media att bygga på

Kristina Alexandersson CC BY-SA

et finns massor med bilder, musik, texter, filmer etc på nätet som är licensierat under Creative Commons och som är fria att använda. Creative Commons är ett licenssystem som bygger på upphovsrätten. Det innebär att den som skapat ett verk och har upphovsrätten till det låter dig fritt kopiera och sprida vidare på verket som han/hon har skapat utan att du i förväg måste be om lov. Creative Commons

Den som skapat verket har fortfarande kvar sin upphovsrätt och den som vill använda verket måste följa de villkor som följer med verket genom Creative Commons-licensen. De olika Creative Commons-licenserna berättar hur man får sprida verket, om du får bearbeta verket eller inte och om du får använda verket i kommersiella sammanhang eller inte. Var och hur hittar jag Creative Commons material på nätet? Det enklaste sättet är att använda Creative Commons sökfunktion på search.creativecommons.org, som hjälper dig att hitta material och verk av olika karaktär som är licensierade under Creative Commons. Genom att använda CC-sök kan du styra din sökning och söka efter verk som du bara får bearbeta och använda för kommersiella sammanhang. Du kan även styra på vilka sajter som du vill söka verk från, eller om du söker en viss mediatyp. Du kan söka på en eller

”Den som skapat verket har fortfarande sin upphovsrätt kvar.”

flera tjänster som Jamendo för att hitta CC-licensierad musik, Wikimedia Commons för att hitta media, Youtube för att hitta video-material som du får bearbeta, flickr för att hitta bilder och andra sajter som erbjuder sina användare att licensiera sina verk. Svårigheten kan bli att välja. Jag söker ofta bilder på flickr, då det är en webbtjänst som har väldigt många licensierade bilder. Den 23 september 2011 hade flickr över 200 miljoner bilder som var under Creative Commons-licens.

Använd med ansvar Att använda verk som är licensierade under Creative Commons bygger på förtroende och som användare tar man på sig ansvaret för att faktiskt följa de villkor som upphovsmannen lagt på sitt verk, varav ett erkännande av upphovsmannen är det mest grundläggande.

Kristina Alexandersson är Creative Commons skolombudsman.

”Den 23 september 2011 hade Flickr över 200 miljoner bilder som var under Creative Commonslicens”

HUR av Johan Brissmyr

Låt andra göra jobbet

n grundregel vi lever efter i vårt arbete är att fokusera på det kreativa skapandet och inte lägga tid på att uppfinna olika former av hjul. Därför försöker vi alltid undvika att lagra information i våra tjänster när det finns andra aktörer som specialiserat sig på att lagra och söka i just denna typ av information. Detta tänk är även bra för våra användare då de inte begränsas av att deras bilder, texter och inloggningsuppgifter endast går att hitta genom våra tjänster. Deras bilder hamnar på Flickr, deras musik lagras på Soundcloud och deras inloggning sker via Facebook. Så funkar det att använda API:er När vi nyttjar andra aktörers tjänster görs detta oftast via deras webbaserade API:er. Dessa API:er är gjorda så att man kan hämta information från dem med hjälp av sin webbläsare utan några extra hjälpmedel vilket gör det smidigt att snabbt testa vilken data man har tillgång till. Varje fråga till API:et ställs genom att besöka en viss länk som beskrivs av dokumentationen. Skillnaden från en vanlig länk är att denna leder till helt oformaterad data utan varken färg eller form, vilket är ett krav då datan ska användas i programvara. När man sedan går vidare och utvecklar en egen tjänst baserat på datan ställs frågorna istället automatiskt till API:et vilket gör att man slipper gå via en webbläsare. Vill man göra en mer avancerad applikation som återspeglar stora delar av ett API behöver man lära sig ingående hur tjänstens data är strukturerad, hur ofta man får hämta den och hur ofta den uppdateras. Det är dessvärre inte sällan API:et saknar en del funktionalitet som krävs för att göra en lika komplett applikation som tjänstens

”Skillnaden från en vanlig länk är att denna leder till helt oformaterad data utan varken färg eller form”

egen. Antingen accepterar man begränsningarna eller så tar man sig runt dem genom att försöka hitta informationen på annat håll. Ett exempel Man brukar behöva spara undan information som man hämtat från API:et. Detta för att undvika multipla förfrågningar när det inte behövs och för att ligga inom de tillåtna gränserna för nyttjande. När vi tog fram kollektivt.se insåg vi att vi inte kunde fråga Skånetrafikens API varje gång en besökare kommer in på sajten eftersom det skulle gå långsamt och bli för många förfrågningar. Därför sparar vi undan statiskt information som exempelvis positioner för rutter och hållplatser i vår egen databas och frågar Skånetrafiken efter nya förseningar en gång i minuten. Besökare som kommer in på vår webbplats genererar alltså ingen trafik direkt mot Skånetrafikens API. Uppfinn inte hjulet igen Det finns en uppsjö av tjänster där ute som står för lagring, sökning, filtrering och ansvar för ditt material. Såvida du inte har en riktigt bra anledning bör du se över din lösning om du sitter och klurar på om du ska bygga nästa stora foto-, fil- eller musiktjänst. De flesta respekterade tjänster har ett öppet API som tillåter användare att läsa och publicera innehåll. Samarbeta med dessa tjänster och fokusera på det kreativa i din idé! Johan Brissmyr är utvecklare på Malmöbaserade idé- och koncept-byrån Popdevelop.

”De flesta respekterade tjänster har ett öppet API”

WHY by Naveen Selvadurai

Why foursquare has an API

ver since we launched foursquare two-and-a-half years ago, we’ve focused on our platform and our developer community. We’ve long believed in the idea of an open API: one that will give users access to their own data, one that will give developers access to our crowd-sourced venue database (so that they don’t have to create one from scratch) and one that will enable other developers in building great experiences on top of foursquare. Our own official applications run on top of our platform, so you know we’re incredibly vested in its future.

help people discover new places (by augmenting user’s history with goings-on in a city); create virtual games on top of the real world (for instance, a zombie game that’s built on and reacts to real-world movement of people); develop visualizations that show how a city evolves and changes; and so on.

Martin Thörnkvist CC BY-NC-SA

What you can do with the foursquare API The API has allowed developers to create a wide range of applications to:

”our own official applications run on top of our platform”

Playing foursquare IRL

The power of the developer community Recently, we hosted our second official foursquare hackathon. A hackathon is an event that brings together developers so they can collaborate and work non-stop on an API project in order to win prizes and recognition. It took place over a weekend in mid-September. This one was a special event because it was so global in a way not many others are. Four official cities (Tokyo, Paris, New York, San Francisco) and dozens of crowd-sourced cities took part in the event around the world. We saw some incredible work come out of the weekend: Plan your next trip: to help you plan a step-by-step itinerary for a two-day weekend in a new city Sqavenger: to help you create scavenger hunts in your city Intersquares: to help you see all the places you and a friend might have overlapped The value of an API As foursquare grows and becomes more valuable as a product for users, my hope is that these applications too will grow in number and value. We’re just at the start of creating a real ecosystem of tools on top of the real world.

Naveen Selvadurai is co-founder of foursquare

”we’ve long believed in the idea of an open API”

HUR av Pelle Sten

Från höstsemester till bokomslag

En plats som vi hade bestämt i förväg att vi måste besöka var Fabriken, det stramt modernistiska hotell som ligger på ön Furillen på nordvästra Gotland. Furillen var tidigare militärt skyddsområde och innan dess drevs en stenkrossfabrik på ön. Det är runt denna industriruin som hotellet har byggt upp en fantasieggande miljö.

Pelle Sten CC BY

009 åkte jag och min sambo på semester till Gotland. En weekendresa i mitten av september efter att alla turister åkt hem. En perfekt tid att besöka Gotland.

Höstsemester

Vi svängde förbi hotellområdet under en bilutflykt och jag tog ett gäng bilder. Redan på plats visste jag att bilderna skulle passa för tiltshift-effekter, alltså att man bland annat med hjälp av oskärpa och tydliga färger skapar en dockhus-känsla. Några veckor senare, på hösten 2009, fick jag ett meddelande via Flickr från designern Sofia Scheutz som skulle göra omslaget till Mari Jungstedts nya deckare i hennes bästsäljande serie böcker som utspelar sig på Gotland Med rätt att bygga vidare Mitt mål är att så många som möjligt ska kunna ta del av mina bilder. Därför har jag valt att licensiera mina publika bilder på Flickr med en Creative Commons-licens. När jag tittade på vilken licens jag skulle välja valde jag den mest tillåtande licensen. Det fanns flera anledningar till det – dels är det fortfarande rätt osäkert exakt vad som menas med att inte tillåta kommersiell användning av verket och dels

uppskattar jag remix-kulturen och vet att det finns andra som kan ska verk jag själv inte skulle kommit på med mitt eget material. Eftersom jag har licensierat alla mina Flickr-bilder med en fri Creative Commons-licens kan jag inte hindra någon från att använda dem, så länge de följer licensen. Därför uppskattades det att formgivaren tog kontakt med mig innan boken var tryckt. En erfarenhet från detta och andra samarbeten är att många användare fortfarande inte riktigt vet vad som gäller för Creative Commons-licensierat material. Bland annat saknas konsensus om vad det innebär att bilder inte får användas i kommersiella sammanhang. Det är fortfarande så att det finns mer lättillgänglig information om hur de som vill licensiera sina verk ska göra än det finns för de som ska använda verken. Samtidigt har det växt fram en del informella tillägg till reglerna, bland annat är alltid bra att länka till originalverket (även i pappersupplagor) och det uppmanas att skriva ut vilken licens en bild har. Själv blev jag överlycklig förra året när den Berlinbaserade musiksajten Soundcloud gav alla musikskapare möjligheten att Creative Commons-licensiera sina verk. Det har jag använt flera gånger när jag skapat kortare och längre videoklipp från bland annat Sweden Social Web Camp. Karma kallas det.

Pelle Sten är kommunikationskonsult på inUse.

”jag uppskattar remix-kulturen och att det finns andra som kan skapa verk jag själv inte skulle kommit på”

VARFÖR av Catherine Mulligan

The Impact of Open APIs on Economy and Society

PIs are far from a new concept. While their role within technology is well-known, their impact on the economy and society is less understood: APIs actually helped fuel globalisation since the 1960s. The current era of Open APIs is different, however: these interfaces highlight wider changes in both our economy and society. This is only the beginning and the impact of Open APIs will be felt in every part of the globe. APIs and Globalisation APIs originated in the 1960s to reduce development and testing costs by allowing for modular development of code. APIs on e.g. IBM’s 360 made code re-usable internally to companies. By the 1980s APIs were exposed to external developers, allowing them to create and sell applications on top of platforms. Companies could use APIs to develop software across the globe simultaneously; many even outsourced development. APIs were one of the drivers of globalisation during the 1980s helping companies to achieve new levels in the pursuit of economies of scale. Without APIs, the economy may have a different shape. From 2005 onwards the speed of technical change means companies must work closely together, focusing simultaneously on ‘core business’ and close interaction across industries to ensure compelling 3rd party product offerings on their platforms. Meanwhile, mobile devices allow for the capture of data about end-users in a manner that has never previously been conceivable, while new streams of data from NFC,

”From 2005 onwards the speed of technical change means companies must work closely together”

RFID and sensors are released every day. Market uncertainty is the result - it becomes too expensive to establish the business relationships and legal contracts with every company needed to develop compelling applications. Many sub-platforms need to be linked together to create a complex ‘network of platforms’, connected via Open APIs that function both as a technical and contractual boundary to reduce transaction costs and increase innovative capacity by creating dynamic ‘contracts’ between parties.

Developer

Open APIs create a market for innovative capacity Mobile Phone

Clothing Store

Social Network

Open APIs and Market Creation

Open APIs and Society Open APIs brings both technical and social opportunities and challenges. Open APIs create more equitable access to information, allowing access to data previously locked in libraries. Cloud-computing APIs create more equitable access to processing capacity. Access to information and the ability to process it is rapidly becoming a global human capability, not just a corporate one At the same time, however Open APIs create imbalance between regions as a large portion of the world’s population contribute their data to increase the revenues of USbased companies, e.g. Google. Open APIs are the basis of new organisational structures for companies as they did in the 1980s.

Catherine Mulligan is a Horizon Transitional Research Fellow in Innovation Studies at University of Nottingham.

HUR av Christer Månsson

Öppna dörren och få innovation i massor

”

Den mobila och handhållna applikationsutvecklingen har exploderat de senaste åren. Det finns i dag en så stor mängd appar som användare själv kan anpassa sin telefon med som vi bara kunde drömma om för 5 år sedan. Trots att telekombranschen pratat om att appar är vägen framåt i över 15 år har man var oförmögna att själv driva utvecklingen. Istället drev man, framförallt operatörerna, Mobiltjänster på tvärs över operatörsgränser en så kallad ”walled garden”-strategi där idén om tillväxt var att stänga inne användaren på den egna plattformen. När dessutom affärsmöjligheterna för utvecklarna var mindre förmånliga så är det lätt att i efterhand förstå varför så lite hände under dessa år. En föråldrad struktur Många företag och organisationer, framförallt de stora, sitter fast i en industristruktur som innebär att man själv tror sig veta till 100% vad ens kunder vill ha och efterfrågar. Det begränsar företagets egna kreativa förmåga och hindrar skapandet av nya produkter och tjänster. Det liknar mycket mobiloperatörernas gamla ”walled garden”-strategi. Vilka nya kundorienterade tjänster skulle skapas hos företag som exempelvis MTG, Bonniers, EON, ICA och H&M om de tog en ny och ledande roll i att öppna upp sitt innehåll? Samma möjligheter finns för myndigheter och offentliga organisationer. Man har ett stort och mycket spännande innehåll som i tjänsteutvecklares händer skulle kunna förvandlas

Johan Larsson CC BY

Att våga är att förlora fotfästet en stund. Att inte våga är att förlora sig själv. - Sören Kirkegaard.

till kreativa nytänkande tjänster till gagn för organisationernas kunder och användare. Endast fantasin sätter gränser för vilka tjänster vi skulle kunna se om exempelvis SVT, Svenska Spel, Luftfartsverket och kommuner öppnade upp sitt innehåll och tog en ledande roll i denna utveckling. Möjlighet för stora organisationer Ett sätt att få fart på utvecklingen är att öppna upp de tekniska gränssnitten (APIer) samt skapa gynnsamma affärsmodeller för både företaget, organisationen och applikationsutvecklarna. Ge bort de verktyg som behövs, utbilda gärna utvecklingsföretagen i företagets kärnvärde och strategi, men framförallt gynnsamma affärsmodeller. Ett lysande exempel är hur utrikesdepartementet skapat openaid.se för att synliggöra vad svenska biståndsmedel används till och låta andra bygga tjänster på datan. Det handlar om att låta externa utvecklare bygga vidare på det man redan skapat. Nya tjänster som företaget själv svårligen hade kommit på i styrelse- och ledningsrum. På detta sätt släpper man loss en 10 eller 100-faldig kreativitet helt i företagets riktning. Det är öppen innovation när den är som bäst! En sådan här utveckling är jag övertygad om att kommer att vara till gagn för alla parter, inte minst organisationernas och företagens kunder. Vi uppmuntrar därför alla företag och organisationer att ta kontakt med oss på Media Evolution för att se på vilket sätt vi kan bidra med förverkligandet av denna utveckling.

Christer Månsson är vd på Media Evolution.

”På detta sätt släpper man loss en 10 eller 100-faldig kreativitet helt i företagens riktning”

VARFÖR av Joakim Jardenberg

Hissa seglet och haka på den nya naturkraften

et finns en utbredd missuppfattning om en ”generation gratis”. Grunda undersökningar säger att dagens ungdom inte är villiga att betala för något alls, vilket naturligtvis alla vi tonårsföräldrar vet inte är det minsta sant. Ny relation till innehåll Däremot är det sant att man har en mycket speciell relation till innehåll, i synnerhet digital innehåll. Att betala tv-licens, köpa in sig bakom en paywall eller ens förstå att något som går att kopiera inte är ok att kopiera - det är finns liksom inte i deras världsbild.

Backa tillbaka i historien, backa långt tillbaka. Till den tid då vi levde i symbios med naturen och vår styrka var tillsammans. Resurserna som fanns runt omkring oss var allas att bruka. Naturens rikedomar ägdes av ingen, men brukades av gemenskapen. Var och en adderade sin del, till det goda för alla.

Cyber Slayer CC BY-NC-SA

Men det betyder inte att man är egoistiska, omoraliska parasiter eller ens ”pirater”. Det betyder bara att man är uppvuxen i, och har anpassat sig till, en helt ny värld. Eller kanske snarare en värld av väldigt gamla principer.

Kopia

Utan att på något sätt göra politik av det kan man konstatera att äganderätten är dess motsats, en semi-modern konstruktion, med betoning på konstruktion. Den har upprätthållits genom ett antal regelverk, med tillhörande maktmedel för att styra och kontrollera. Men ytterst lite av den gamla mekanismen fungerar i en digital värld där innehåll finns i överflöd, där global lagstiftning är omöjlig, med teknik som aldrig

kommer låta sig begränsas och med en publik som i allt högre utsträckning inte nöjer sig med något mindre än allt. För att travestera gamle Stenbeck: tekniken vinner över juridiken. Konsument, skapare och medskapare Det digitala ses idag allt mer som en allmänning. Allt skapande bygger på någon annans, och styrkan är att det nya ekosystemet skapar helt nya förutsättningar. Som anrika brittiska dagstidningen säger i sin digitala strategi: ”weaving the Guardian into the fabric of the web”. Inga kortsiktiga vinster där. Genom att bli en del av webben mutar man in sin roll. Man ser till att vara relevant idag, och bli saknad om man försvinner. Det är det absolut nödvändiga fundamentet. Om du är nödvändig och kanske rent av älskad så är resten relativt enkel affärsutveckling. Men tillbaka till den digitala generationen. Grunden i deras syn på världen är enkel. Man ser sig inte bara som en konsument utan som en medskapare. Rollerna blandas. Den tidigare konsumenten betalar tillbaka med engagemang, förädling och distribution. Med så enkla valutor som tid och kreativitet skapas helt nya värden. Du kan inbilla dig att det går att bevara reglerna från igår. Du kan lockas av hårdare regler och mer övervakning är en framkomlig väg. Du kan lockas av att utvecklingen går att hindra. Men jag lovar; en naturkraft som den nya öppenheten är går inte stoppa.

Joakim Jardenberg är förändringsförespråkare och debattör i allt som rör sig runt gamla, nya, digitala och sociala medier.

”Med så enkla valutor som tid och kreativitet skapas helt nya värden”

ORDLISTA av Media Evolution

Ordlista API - Application Programming Interface En uppsättning regler som gör det möjligt för andra programmerare än den som skapat ursprungskoden och innehållet i databasen att skapa nya tjänster ovanpå det existerande. Creative Commons Ett licens-ramverk som ger upphovsmän möjligheten att tillåta andra använda sina verk genom att sprida, remixa och skapa ny media på originalet, men ändå behålla upphovsrätten. Creative Commons-initiativet grundades i USA 2001 bland andra av juridikprofessorn Lawrence Lessig. Paywall Ett lager på en webbsida som kräver betalning för att ge användaren tillgång. Walled garden Ett begrepp som i medie- och teknikvärden används för att beskriva att en tjänsteleverantör dels bara tillåter sina kunder att använda de tjänster som man själv tillhandahåller och dels inte möjliggör för alla utvecklare att skapa produkter för plattformen. Öppen innovation Att medvetet se till så att andra kan vara med och utveckla sitt företags idéer och produkter för att skapa tillväxt. Begreppet myntades 2003 av Henry Chesbrough.

Om publikationen Den här omvärldspublikationen består av texter som tidigare publicerats på www.mediaevolution.se. Idén är att paketera om vår regelbundna omvärldsbevakning i fokuserade djupdykningar inom ämnen vi ser behov av att förstå i mediebranscherna. Bygg på det är utgiven med Creative Commonslicensen by-nc-sa. Läs mer på creativecommons.se

Kontakta Media Evolution info@mediaevolution.se 0706-37 28 47 (Pernilla Lavesson) Media Evolution Anckargripsgatan 3 211 19 Malmö mediaevolution.se twitter.com/mediaev facebook.com/mediaevolution