Bo på en lantgård

Stort intresse för att bo på lantgård

Traute Lindenthal kallar på korna när de ska in och mjölkas.

Konceptet att "Bo på lantgård" är populärt i Dalarna. I år är intresset kanske större än vanligt då allt fler ska semestra i Sverige. Några som varit med ända sedan 1994 är Ingelsbo Gård utanför Garpenberg, som drivs av Gunnar Eriksson och Traute Lindenthal. De hyr ut sin bagarstuga varje sommar till folk som vill prova på ett lantligt liv.

- Vi brukar i princip var fullbokade från midsommar och fram till första veckan i september, berättar de.

Och det märks att folk börjat planera för sommaren i dessa Corona-tider. - Vi har fått väldigt mycket förfrågningar och bokningar.

Ingelsbo Gård är ett ekologiskt lantbruk med ett 90-tal djur, varav ungefär 20 mjölkkor. De är KRAV-märkta sedan 1995.

De levererar mjölk till Arla och säljer köttlådor efter beställning. Dessutom gör de egen korv, som säljs i gårdsbutiken tillsammans med en del kött.

Ständig lösdrift Korna går i ständig lösdrift. På vintern i ett kombinerat växthus och ute i närliggande hagar på sommaren. - De som besöker oss för att bo på lantgård får följa med när vi tar in korna två gånger om dagen för mjölkning. De får också vara med och mjölka om de vill, säger Gunnar.

På gården finns förutom nötkreaturen även lite höns och några kattor. - Sedan har vi en granne som har får som besökarna kan få hälsa på. Dessutom finns det hästar om någon vill prova på att rida en liten bit härifrån, säger han.

Tog över 1973 Gunnar Eriksson tog över Ingelsbo Gård 1973. Sedan 1988 har han drivit gården tillsammans med sin sambo Traute Lindenthal.

Lite höns finns också på gården.

Bagarstugan som de hyr ut.

Trude Lindenthal och Gunnar Eriksson driver Ingelsbo Gård utanför Garpenberg. De deltar med sin Bagarstuga sedan 1994 i ”Bo på lantgård”.

De har utvecklat gården genom att bland annat bygga en maskinhall på gården, det kombinerade växthuset samt några nya ladugårdsstallar. - Så gården har utvecklats en hel del sedan jag tog över 1973, konstaterar Gunnar.

Men själva mjölkningen görs fortfarande i den gamla ladugården från 1880.

Så det blir en idyllisk blandning av gammalt och nytt på Ingelsbo Gård utanför Garpenberg.

- Vi har totalt 20 000 hektar, varav 15 000 hektar produktiv skogsmark, säger Mats Larsson, skogsförvaltare på Malung-Sälens kommun.

Kommunen som äger mest skog i hela landet

Malung-Sälen är den kommun i landet som äger mest skog i landet. - Vi äger totalt 20 000 hektar, varav 15 000 hektar är produktiv skogsmark, säger Mats Larsson, skogsförvaltare på Malung-Sälens kommun. Det är nästan dubbelt så stort skogsinnehav som någon annan kommun i landet har.

Länge tjänade Malung-Sälen betydande belopp på att avverka i sina egna skogar. - Vi brukade avverka kring 100 hektar årligen och få en intäkt till kommunen på 5-10 miljoner kronor, berättar Mats.

”Vi brukade avverka kring 100 hektar årligen”

Men sedan tre år tillbaka är det slut med det. Anledningen är att Malung-Sälen har mycket ung och mycket gammal skog. - Och den äldre skogen har blivit så gammal att den innehåller en stor andel skyddad skog, som vi inte får avverka i. - Totalt är det ungefär 13,5 procent av vår skog som nu räknas som skyddsvärd. Till detta kommer några naturreservat som bildas. Men de får vi betalt för, fortsätter han.

Så nu kommer det att dröja ganska lång tid innan kommunen kan börja tjäna pengar på sin skog igen. - Vi har mycket skog som är 30-50 år. Det innebär att vi kan börja avverka på allvar igen om 20-25 år, säger Mats Larsson, skogsförvaltare på Malung-Sälens kommun.

Kommunens skogar består till ungefär 75 procent av tall.

Men trots att inte kommunen kan slutavverka längre så har den kommunalägda skogen ändå en positiv inverkan. - Vi gallrar fortfarande åtminstone 100 hektar årligen vilket ger oss mycket massaved till vårt flisvärmeverk med panna i både Malung och Sälen. - Så där är det inte bara skogsförvaltningen utan hela kommunen som vinner på det.

Den kommunägda skogen i Malung-Sälen ger alltså lite vinster trots att man inte längre kan slutavverka.