Eva-Lotta på väg mot flimmerfrihet

Eva-Lotta hade tur. Hennes kardiolog kände till att EU-direktivet ger möjlighet att få vård utomlands utan kostnad.

24 Efter flera år med förmaksflimmer och sällan förekommande flimmerattacker eskalerade attackerna under sommarsemestern. Som universitetsadjunkt får inte flimmerattacker och läkemedelsbiverkningar plats i vardagen. Med en förstående och kunnig läkare hittade de tillsammans en lösning – ablation.

Eskalerande flimmerattacker Eva-Lotta är strax över 50 år och har ett krävande jobb. Sedan några år har hon förmaksflimmer men inte fått bra effekt av medicineringen på grund av biverkningar. Hon har lyckats orka med sitt jobb trots dessa, men det har inte varit lätt. Vissa dagar jobbigare än andra. Under sommaren på sin semester, kom attackerna tätare och tätare. Eva-Lotta började söka information om vilka behandlingsalternativ som skulle kunna vara möjliga. Kateterablation såg hon som ett effektivt och bra alternativ och bokade ett besök till sin kardiolog. Där berättade hon att attackerna ökat och läkaren föreslog direkt att han skulle skriva en remiss för ablation till regionens sjukhus.

Vård utomlands Sjukhuset som låg närmast hade lång väntetid. Situationen kändes hopplös och att vänta så länge och samtidigt sköta sitt arbete, det kändes ohållbart. Men Eva-Lotta hade tur. Hennes kardiolog kände till att EU-direktivet

ger möjlighet att få vård utomlands utan kostnad. Eftersom Eva-Lotta bor i Skåne kändes inte grannlandet Danmark så avlägset och en remiss sändes istället till HjerteCenter Mølholm. Kliniken finns på privathospitalet Mølholm i Vejle, knappt tre timmar med bil från Öresundsbron.

Redan efter tre dagar hörde de av sig från kliniken. En mycket trevlig person berättade att jag snabbt kunde få tid för ablation. Jag fick till och med välja tid själv så att det passade mitt arbete. Så det var inte ett svårt alternativ att välja HjerteCenter Mølholm. Och en väninna till mig rekommenderade också kliniken, säger Eva-Lotta.

Kontakten med svenska Försäkringskassan sköttes helt av kliniken. Eva-Lotta behövde inte bry sig alls i det administrativa. Det hon gjorde själv var att boka ett av de hotell som kliniken rekommenderar. Hotellen ger rabatt till klinikens patienter. Självklart behöver man inte komma dagen innan operationen men många väljer att göra så för att slippa stiga upp tidigt och påbörja resan till Vejle på operationsdagen. Många tar med sig en närstående och Eva-Lotta tog med sig sin dotter som stöd och sällskap. Att komma till sjukhuset på operationsdagen gav lite av en hotellkänsla. Jag skulle vara på plats klockan 11.00. När jag kom fick jag ett trevligt mottagande i receptionen. Jag och min dotter visades direkt till mitt rum och ganska snart kom en sjuksköterska och berättade vad som skulle ske under min vistelse på sjukhuset. Sen kom en anestesiläkare och berättade om narkos och smärtlindring och efter det kom kardiologen. Jag kunde ställa de frågor jag ville få svar på och allt var mycket professionellt. Jag kände mig väl mottagen och informerad, berättar Eva-Lotta. Efter att ablationen var klar kördes jag tillbaka till mitt rum. Jag serverades en 3-rätters middag och fick besök av kardiologen som utfört ingreppet. Han talade om hur det hade gått och hur lång tid det normalt tar innan man säkert vet att ingreppet lyckats och vad jag skulle tänka på närmaste dygnet. Det kändes lugnt och tryggt, så jag kunde sova gott på sjukhuset den natten, fortsätter Eva-Lotta.

God uppföljning Redan klockan 8.00 dagen efter skrevs Eva-Lotta ut av överläkaren. Han berättade vad som var viktigt när hon kommer hem, till vem hon ska vända sig med frågor och så vidare. Efter en timme kunde hon åka hem tillsammans med sin dotter.

Dagen efter att jag kom hem ringde en sjuksköterska till mig och frågade hur jag mådde och om jag hade några frågor. Jag kunde passa på att ställa mina frågor som dykt upp efter hemgången. Om ablationen inte lyckas helt och jag måste göra om den, skulle jag inte tveka en sekund att behandlas på HjerteCenter Mølholm igen. De är så professionella och man känner väl omhändertagen. Redan nu efter två månader tränar jag på Friskis igen, avslutar Eva-Lotta.

GABRIELLA EDVARDSSON ALSØE Svensk patientrådgivare, HjerteCenter Mølholm

ÅTER I LAGER! SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA

OBS! Begränsad upplaga.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel: 0652-151 10 De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

ENDAST 75 KR Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 134 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt.

Antal ex Pris 134 kr styck, inklusive moms och porto.

INSTITUTION/FÖRETAG NAMN AVDELNING ADRESS POSTADRESS E-POST FAKTURAADRESS TELEFON

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke

Mirjam Ljunggren, ST-läkare på lungoch allergikliniken. Foto: David Naylor

Könsskillnader i sambandet mellan sömnapné och hjärt-kärlsjukdom

Vilket samband finns mellan sömnapné under drömsömnen och tidiga tecken på åderförkalkning hos män och kvinnor? Och finns eventuella könsskillnader som behöver beaktas vid val av behandling? Det är fokus för en studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

– Förekomsten av svår sömnapné är lägre hos kvinnor samtidigt som vi vet att en större andel av kvinnornas andningsuppehåll är just under REM-sömn, även kalllad drömsömn. Om studier visar att det finns skillnader mellan könen skulle det ha stor betydelse för diagnostik och behandling, säger Mirjam Ljunggren, ST-läkare på lung- och allergikliniken, Akademiska sjukhuset och ansvarig för studien, som nyligen fick forskningsstipendiet ”Kvinnor & Hälsa” från 1,6 miljonerklubben.

Obstruktiv sömnapné karaktäriseras av upprepade episoder av andningsuppehåll (apnéer) och minskat luftflöde under sömn på grund av blockering av den övre luftvägen. Tidigare betraktades obstruktiv sömnapné som ett tillstånd som framförallt drabbar män, men senare studier har visat att det i hög grad även drabbar kvinnor.

Tecken på åderförkalkning – En stor del av befintliga studier är gjorda på män, medan vi vet mindre om vilka konsekvenser det kan få hos kvinnor. Det finns studier som talar för att andningsstörningar under drömsömnen skulle kunna vara mer skadligt än andningsstörningar under icke-drömsömn. I en tidigare studie såg vi att kvinnor med svår sömnapné under drömsömnen hade en förtjockning av innersta lagret i halspulsåderns vägg, vilket kan ses som ett tecken på åderförkalkning, säger Mirjam Ljunggren.

– Om sömnapné under drömsömnen är särskilt skadligt för hjärt-kärlsystemet får det konsekvenser för hur vi ska behandla sömnapné. REM-sömn utgör cirka 20 procent av total sovtid och återkommer cykliskt under natten med högre koncentration timmarna före uppvaknande. Vid behandling med övertrycksandning via mask (CPAP) blir det därför viktigt att behandlingen används hela natten, förklarar hon.

I studien ingår totalt 800 individer; 400 kvinnor från den populationsbaserade kohorten SHE (Sömn och Hälsa hos kvinnor) samt 400 män från den så kallade MUSTACHE-studien (Men in Uppsala; a Study of sleep, Apnea and Cardiometabolic Health).

För att diagnosticera och karaktärisera andningsstörningar under sömnen har samtliga deltagare genomgått polysomnografi, en klinisk neurofysiologisk sömnutredning där man mäter andning, puls och syresättning, men även ben- och ögonrörelser, muskelaktivitet under hakan samt inte minst hjärnans aktivitet under sömn. De kommer även undersökas med ultraljud av halspulsådern. Förutom könsspecifika skillnader är studiens fokus att studera vad det är med andningsstörningarna som är skadligt och vilket eller vilka mått på andningsstörningarna som bäst förutspår risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Källa: Akademiska sjukhuset

Obstruktiv sömnapné • Karaktäriseras av upprepade episoder av andningsuppehåll (apnéer) och minskat luftflöde under sömn på grund av blockering av den övre luftvägen. • Leder till dagsömnighet och sänkt livskvalitet och allt fler studier visar att sömnapné också är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. • Andningsuppehållen är associerade med återkommande sänkningar i blodets syresättning, fragmenterad sömn och ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet. Att försöka andas mot en sluten luftväg medför också stora tryckförändringar i bröstkorgen. Alla dessa faktorer skulle potentiellt kunna bidra till den ökade risken för hjärt-kärlsjukdom.

Nota bene: Forskningsstipendiet Kvinnor & hälsa på 50 000 kronor delas ut av 1,6 miljonerklubben 9 mars av socialminister Lena Hallengren (S) under den årliga hjärtkampanjen Woman in Red i Stockholm.

0720–78 00 19 Måndag till torsdag 10.00–12.00

NYHET! Flimmertipslinjen

Ställ dina frågor om livsstil Livsstilen har betydelse när man har förmaksflimmer. Det betyder att man kan göra mycket själv för att må så bra som möjligt. På Flimmertipslinjen svarar en sjuksköterska på frågor om livsstil och varför och hur man ska träna.

Flimmertipslinjen är ett samarbet mellan Riksförbundet HjärtLung, Pfizer, Bristo-Myers Squibb och och Biosense Webster.

Vem kan ringa till Flimmertipslinjen? • Personer med förmaksflimmer • Närstående/anhöriga • Sjukvårdspersonal • Frågeställaren kan vara anonym

Vad handlar frågorna om? • Livsstil och hälsa, symtom, orsak till sjukdom och sjukdomsutveckling. • Var man kan söka hjälp inom vård och patientföreningar

Flimmertipslinjen bemannas av en sjuksköterska som har: • Tystnadsplikt • Fokus på den som ringer • Eftersträvar att se helheten runt den som frågar eller behöver stöd • Lång erfarenhet av förmaksflimmer.

Tre färdiga patientutbildningar – gratis för vården att använda!

1 Uppgift 5. Vad är viktigast för mig och mitt förmaksflimmer? Fråga 2. Vad påverkar mitt liv med förmaksflimmer? Vad påverkar ditt liv med förmaksflimmer positivt på sikt? Kryss a för de svarsalternativ som du tycker är viktigast . Mina läkemedel Vad jag äter och dricker Hur jag tänker på mig själv och min sjukdom Min ålder Att jag rör på mig och tränar Att jag inte röker Att jag tar det lugnt och inte överanstränger mig Fråga 1. Vem kan göra mest för mitt förmaksflimmer? Skriv en siffra mellan 1–8 i pusselbitarna. Den person som kan g öra mest får siffran 1 och den som kan påverka minst får siffran 8. Personerna nedan är slu mpmässigt placerade. Läkaren Närstående Fysioterapeuten Arbetsterapeuten Jag själv Dietisten Kuratorn Sjuksköterskan © Riksförbundet HjärtLung, 2018 Aktiv med Förmaksimmer – din patientutbildning Träff 1 Pass 4 © Riksförbundet HjärtLung , 2018 Du kan göra mycket för att påverka ditt liv med förmaksflimmer • Ta dina läkemedel • Regelbunden kontakt med läkare/flimmermottagning • Gör goda livsstilsval: –Rök inte –Motionera –Sträva efter normalvikt –Lär dig hantera oro och stress 32 © Riksförbundet HjärtLung , 2018 Det flimrande hjärtat 17 Hjärta med sinusrytm Hjärta med förmaksflimmer

Till dig som träffar patienter med förmaksflimmer

Till dig som träffar patienter med hjärtsvikt

Och till dig som träffar patienter med KOL

Aktiv med förmaksflimmer

Faktablad: Tips vid viktnedgång och ökad aptitlöshet • Ät många små mål fördelade över hela dagen. • Ät mat med mer energi och protein (se sidan 1). • Tillsätt fett, till exempel olja och flytande margarin. • Ät gärna precis innan läggdags för att undvika lång nattfasta. • Välj mejeriprodukter med mer fett, t ex standardfil, standardmjölk och fet ost istället för lättprodukter samt energirikt pålägg som ost, leverpastej, majonnäs och lax. Om du behöver gå upp i vikt: Om du har nedsatt aptit och matlust: • Ät flera små mål istället för några stora. • Börja måltiden med att äta den mest energi- och näringsrika maten, t ex fet fisk, kött, sås och ost först och grönsakerna sist. • Ha favoritmat hemma. • Förvara maten synlig och inom räckhåll. • Tillsätt gärna olja som extra energi. Det kan vara bra att veta att depression kan bidra till nedsatt aptit. • Var utomhus för att stimulera aptiten. • Öka din fysiska aktivitet – men tänk också på att du behöver äta mera då. • Planera för mat du tycker om när du handlar. • Ha din favoritmat hemma och gärna så att du ser den. • Drick efter måltiden, så du inte blir mätt av vätskan (du kan också välja att äta och dricka vid olika tillfällen). • Ät tillsammans med andra. • Gör måltiden till en fin stund, t ex genom att duka och lägga upp fint. Tips för bättre aptit! • Vila före maten så du är utvilad när det är dags att äta. • Ät gärna ditt huvudmål tidigt på dagen, då är du pigg och energin från det målet kan räcka större delen av dagen • Ta en näringsdryck om du är för trött för att orka laga eller äta mat (en dietiskt kan skriva ut näringsdryck vid behov). Tips! Laga gärna flera portioner så du kan frysa in mat. Då kan du få i dig bra mat snabbt även när du är för trött för att laga. Om du är för trött för att äta Z Z Z Träff 3 Pass 1

© Riksförbundet HjärtLung, 2017 2

Nationella HjärtLungskolan Aktiv med KOL

2 Faktablad: Tips vid viktnedgång och ökad aptitlöshet Träff 3 Pass 1 • Ät många små mål fördelade över hela dagen. • Ät mat med mer energi och protein (se sidan 1). • Tillsätt olja, flytande margarin och grädde till maten. • Ät gärna precis innan läggdags för att undvika lång nattfasta. • Välj mejeriprodukter med mer fett, t ex standardfil, standardmjölk och fet ost istället för lättprodukter samt energirikt pålägg som ost, leverpastej, majonnäs och lax. Vid behov kan du få näringsdrycker förskrivna via en dietist. Om du behöver gå upp i vikt: Om du har nedsatt aptit och matlust: Om du har svårt att äta på grund av andningen: • Ät många små mål istället för några stora. • Börja måltiden med att äta den mest energi- och näringsrika maten, t ex fet fisk, kött, sås och ost först och grönsakerna sist. • Ha favoritmat hemma. • Förvara maten synlig och inom räckhåll. Det kan vara bra att veta att depression kan bidra till nedsatt aptit. • Vila före maten, så du är utvilad när det är dags att äta. • Ta din luftrörsvidgande medicin före maten. • Använd pysandning. • Ät långsamt. • Ha färdiglagad mat hemma för tillfällen då du inte orkar laga mat. • Ät i upprätt ställning. • Var utomhus för att stimulera aptiten. • Öka din fysiska aktivitet – men tänk också på att du behöver äta mera då. • Planera för mat du tycker om när du handlar. • Ha din favoritmat hemma och gärna framme, så att du ser den. • Drick efter måltiden, så du inte blir mätt av vätskan. • Ät tillsammans med andra. • Gör måltiden till en fin stund, t ex genom att duka och lägga upp fint. Tips för bättre aptit! • Vila före maten så du är utvilad när det är dags att äta. • Ät gärna ditt huvudmål tidigt på dagen, då är du ofta pigg och energin från målet kan räcka större delen av dagen. • Välj mat som är lätt att tugga och svälja. • Välj gärna färdiglagad mat så du inte behöver lägga energi på matlagningen. • Laga gärna flera portioner när du orkar, så du kan frysa in och äta när du är för trött för att laga. Om du är för trött för att äta Z Z Z © Riksförbundet HjärtLung, 2016

Aktiv med hjärtsvikt

Aktiv med Förmaksflimmer, Aktiv med Hjärtsvikt och Aktiv med KOL är framtagna av Riksförbundet HjärtLung.

Utbildningarnas upplägg • Gruppträffar med en till två handledare • Fokus på livsstil och livskvalitet • Modern pedagogik som ökar motivationen och vägleder till förändringar i vardagen.

Utbildningspaketen är färdiga att använda till dina patienter och deras närstående. Du behöver inte ta fram eget material, utan kan istället lägga din tid på patienterna.

Kom igång! För att komma igång som handledare krävs ett lösenord. Kontakta Marie Ekelund på: marie.ekelund@hjart-lung.se.

Aktiv med KOL

Du kan också läsa mer på www.hjart-lung.se

Aktiv med KOL har producerats i samarbete med Umeå universitet. Socialstyrelsen har bidragit med ekonomiskt stöd.