23 minute read
Handledsproteser med hög hållbarhet och smärtreducering
Vid operation på patienter med den nya protesen uppvisade dom flesta patienter minskad smärta men vid granskning av röntgenbilder sågs tecken på instabilitet i handleden. Resultaten talar för att protesen måste modifieras innan nya studier görs. Foto: Lars-Göran Jansson
Advertisement
Per Fischer, forskare och specialistläkare. Foto: Lars-Göran Jansson
En risk för de patienter som opereras med handledsproteser har varit proteslossning. Nu visar forskning från Universitetssjukhuset Örebro att över 90 procent av patienterna har en välfungerande handledsprotes så långt som 10 år efter operation. ”Handledsproteser är ett bra alternativ till steloperation vid smärtsam inflammatorisk eller icke-inflammatorisk ledsjukdom i handleden”, säger forskare Per Fischer.
Handledsproteser är en metod för att erbjuda smärtfrihet till patienter med handledsproblematik. Det kan handla om inflammatorisk och icke-inflammatorisk ledsjukdom i handleden med till stor del bevarad rörlighet. – En risk för patienter som opereras med dessa proteser är dock proteslossning. Tidigare studier har visat att man vid proteslossning ibland behöver byta ut protesen mot en ny protes, så kallad revisionsartroplastik, eller göra en steloperation av handleden, säger Per Fischer tidigare specialistläkare på handkirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
Bra effekt på smärta Patienterna har upp till 10 år efter operation fortsatt bra effekt på smärta och skattar sin funktion klart bättre än innan operation.
– Vid uppföljning 10 år efter operation hade ungefär 1 på 20 patienter opererats om på grund av att protesen lossnat från infästning i benet eller drabbats av en infektion. Risken för lossning verkar lägre med dagens moderna proteser jämfört med äldre versioner, sannolikt på grund av bättre fixation med hjälp av skruvar och annan ytbehandling av protesen som gör att ben kan växa in och fixera protesen bättre. Om protesen lossnar kan man byta ut protesen mot en ny protes, så kallad revisionsprotes, säger Per Fischer.
Långtidsresultaten är positiva men han tror fortsatt att proteserna kan förbättras för att minska risken för proteslossning bland annat. Ett annat intressant fynd är att även om protesen lossnar från infästningen i benet behöver det inte alltid vara kopplat till förvärrade symtom.
Patienter som opereras igen ökar risk för ytterligare operationer Revisionsproteser verkar också ha bra effekt mot smärtan men vid uppföljning 5 år efter operation hade 1 av 4 opererats om på grund av en infektion eller att protesen lossnat från infästningen i benet.
– Således verkar en andra operation vara förenad med större risk för ytterligare operation än vid första operationen. Det behövs ytterligare forskning inom området. Det saknas jämförande långtidsuppföljningar av handledsproteser och utfallet efter revisionsartroplastik är ännu mindre studerat, säger Per Fischer.
Källa: Region Örebro län
Exempel på handledsprotes bestående av två komponenter med skruvfixering av ena komponenten som ledar mot en skålformad del i andra komponenten. Foto: Lars-Göran Jansson
Fakta
Handledsproteser består vanligen av två komponenter, en del som fäster i strålbenet och en som fäster i handloven. Då delen som fäster i handloven verkar vara den svaga länken finns en nyutvecklad protes som består av bara en komponent som fäster i strålbenet och en specialdesignad skål som ledar mot handloven. Den nyutvecklade protesen verkar bevara en stor del av rörligheten och stabiliteten i handleden vid test i labbmiljö. Vid operation på patienter med den nya protesen uppvisade dom flesta patienter minskad smärta men vid granskning av röntgenbilder sågs tecken på instabilitet i handleden. Resultaten talar för att protesen måste modifieras innan nya studier görs.
De senaste lokala och internationella nyheterna läser du på www.medicinskaccess.se Där publicerar vi kontinuerligt aktuella medicinska nyheter. Vi ses! Ny och uppdaterad!
EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING
Bryggan mellan forskning och praktik.
• Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se
www.keepwalking.se 070-403 21 91
För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok. • Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet
Kan anknytning och psykisk ohälsa höra ihop?
Det här är första gången som man i en vetenskaplig studie visat på att teorierna för anknytning gäller även i Sverige och i en modern kontext. Resultaten i studien belägger tesen om att en otrygg anknytning medför ökad risk för psykisk ohälsa. Foto: Canstock, arkiv.
Depression, ångest och annan psykisk ohälsa har under de senaste åren ökat kraftigt i Sverige. Trots att detta pågått under en lång tid har forskningen inte funnit någon entydig förklaring till denna uppgång som idag är vårt största folkhälsoproblem. En studie vid Stockholms Universitet, Psykologiska Institutionen, har nu kunnat visa på att en variation av negativa känslor till 35 % beror på en variation i otrygg ambivalent anknytning. Studien, ”Korrelerar otrygg anknytning med depressiva symptom och negativa emotioner? En analys av svenska tonåringar”, kan vidare visa på att 19 % av variationen i depression även det kan härledas till otrygg anknytning.
Anknytning en förklaringsvariabel till psykisk ohälsa Att det svenska folket mår allt sämre psykiskt i förhållande till andra länder är knappast någon nyhet. Vad denna ökning beror på är dock ett olöst fenomen, i synnerhet när fler människor historiskt sett har det bättre ekonomiskt än någonsin. Teorierna tycks vara många, kan det vara tekniken, vädret, den mentala pressen eller arbetssituationen. Eller kan det vara något annat som vi inte tycks ha tänkt på? Ett område som i mycket liten utsträckning forskats på i Sverige är i vilken utsträckning anknytningen har betydelse för problematiken.
Två studenter vid Stockholms universitet, Felicia Nordmark och Christian Sörlie Ekström, har utfört en studie som riktar sig mot ungdomar. Studien utfördes på 163 elever som fick skatta hur de mådde psykiskt. Parallellt fick de även utföra ett välkänt test som visar på vilken anknytningstyp de hade. Som resultat visade studien på att det fanns starkast samband mellan den otrygga ambivalenta anknytningen och negativa emotioner.
”Trots att problemet med psykisk ohälsa varit vårt största folkhälsoproblem under minst ett decennium har det inte funnits forskningspengar till att vidare förstå kopplingen till otrygg anknytning. Bristen på forskning kan också ha sociala orsaker, det här är ett kontroversiellt område och kanske inte det bekvämaste att forska på, säger Christian Sörlie Ekström, en av författarna till rapporten.
anknytning bidrar till psykopatologi. Det är känt att det finns ett samband mellan otrygg anknytning och depressiva symptom bland både barn och unga. Det finns vidare studier som visar på att de mest drabbade av depressiva symptom är personer med ambivalent anknytning. Omvänt finns det även studier som visar på att en trygg anknytning skapar en större motståndskraft mot ångest och depression.
Dessa nya fynd som visar på en stark korrelation mellan anknytning och depressiva symptom beläggs alltså helt av den etablerade forskningens resultat på området. Även fyndet att ambivalent otrygg anknytning uppvisar den starkaste korrelationen mellan anknytning och depressiva symtom beläggs av tidigare forskning. Det kan också ganska lätt inses intuitivt, en otrygg ängslig anknytning som fokuserar på katastrofen att bli lämnad eller inte vara tillräcklig kommer att medföra rädsla och i förlängningen troligen ångest och risk för det närbesläktade tillståndet depression.
Det finns betryggande stöd för att ett vuxenanknytningsmönster till stor del ansluter till mönstret i den tidiga anknytningen.
Den svenska situationen stämmer helt med tidigare fynd Kunskapsområdet anknytning är sedan ca 50 år väl utforskat och det är därför intressant att jämföra tidigare resultat med studiens fynd. Skillnaden mellan existerande forskningsresultat och denna studie är att den empiriskt studerar den svenska kontexten och i nutid. Detta för att kunna bidra till förståelsen för svenska ungdomars anknytning och välmående idag. Den tidigare forskningen är av tidigare datum, ofta flera decennier, och inte utförd i Sverige.
Den teoretiska fonden ger en enhetlig bild av att otrygg
Studiens genomförande Eftersom den tidiga anknytningen, som formas under de tre första levnadsåren, först får konsekvenser för anknytningsstilar i de tidiga tonåren är det avancerat och tidskrävande att göra en longitudinell studie.
Det finns en annan väg att gå, nämligen att studera vuxenanknytning som ett uttryck för den tidiga anknytningen. Det finns betryggande stöd för att ett vuxenanknytningsmönster till stor del ansluter till mönstret i den tidiga anknytningen. En studie visade på att 56 % av de vuxna har en trygg anknytning, 24 % undvikande och 20 % ambivalent. Motsvarande siffra för barn i en annan studie visade att 62 % hade trygg anknytning, 23 % undvikande och 15 % ambivalent. Vi kan se att de i stort liknar varandra och att omfattningen av de tre anknytningsstilarna alltså ungefär är desamma i tidig ålder som bland vuxna.
De studerade var 163 tredjeklass elever på sex gymnasier i Stockholm och Nyköping. De allra flesta var 18 år, 92 flickor och 62 pojkar. Med hjälp av självskattningsformulär för anknytningsstil, depressiva symtom, negativa emotioner och emotionskontroll skattades korrelationen mellan anknytning och de tre tecknen på psykisk ohälsa. Självskattning är ett formulär som personerna fyller i med olika värderingsskalor för känslor och reaktioner. Instrumenten var vetenskapligt verifierade frågeformulär med hög trovärdighet. Utifrån hur individen skattar sina reaktioner, sitt sätt att vara och sitt sätt att tänka i relationer kopplar man detta till vilken grad av trygg, ambivalent respektive undvikande anknytning individen har. Urvalet var tillräckligt stort och distribuerat på ett sådant sätt att god statistiskt säkerställd signifíkans erhölls.
Anknytningens roll bekräftad i modern svensk kontext Det här är första gången som man i en vetenskaplig studie visat på att teorierna för anknytning gäller även i Sverige och i en modern kontext. Resultaten i studien belägger tesen om att en otrygg anknytning medför ökad risk för psykisk ohälsa. Korrelation mellan depression och ambivalent anknytning var r=0,43, mellan negativa emotioner och ambivalent anknytning var r=0,59. Det är mycket och
Genom att vara med barnet så mycket som möjligt, uppmärksamma barnet och tyda dess signaler ges barnet en trygg bas att utgå från. Foto: Canstock, arkiv.
det är väldigt påtagligt. Vi vet nu för första gången att detta gäller för svenska ungdomar idag och kan då på ett helt annat sätt rikta åtgärder mot de mål som har störst effekt.
”Det är första gången vi har kunnat belägga att anknytningsfaktorer i dagens Sverige har en stor betydelse för vad som skapar depression och negativa känslor, säger Christian Sörlie Ekström. Det är bra på så sätt att vi nu vet mer om vad vi skall leta efter för att reducera den psykiska ohälsan. Det har i föreliggande studie belagts att det i en svensk kontext finns en stark korrelation mellan otrygg anknytning och depressiva symptom respektive negativa emotioner. Otrygg anknytning medför alltså en ökad risk för svenskar att drabbas av depression eller negativa känslor. Studien visar därmed på ett nytt samband som skulle kunna vara en delaktig förklaring till den psykiska ohälsan i Sverige.
Studiens resultat tydliggör att vi i betydligt högre utsträckning än tidigare bör fokusera på hur vi hanterar anknytningen. Området är väldokumenterat och förutsättningarna har aldrig varit bättre för att öka förståelsen för kopplingen mellan anknytning och psykisk ohälsa. Det bör utgå från två håll. Den ena aspekten är att fokusera på hur vi hanterar våra barn upp till och med treårsåldern, då anknytningsprocessen är som känsligast. Genom att vara med barnet så mycket som möjligt, uppmärksamma barnet och tyda dess signaler ges barnet en trygg bas att utgå från. Den andra aspekten på anknytning är vuxenanknytningen. Det är av värde för många människor att förstå sin anknytningsstil, för att således förstå sitt beteende och därmed lättare kunna åstadkomma och bibehålla välmående relationer. I synnerhet när vi har en så stor del som hälften av Sveriges befolkning som är av den otrygga stilen.
Avslutningsvis finns det mycket att vinna på en betydligt djupare studie av anknytning som en potentiell medspelare och bidragande faktor till psykisk ohälsa.
CHRISTIAN SÖRLIE EKSTRÖM MSc Technology BSc Psychology
”I vecka 18 utvecklas hörseln – fostret kan då höra både sin mammas fotsteg och hjärtljud. Skillnaden är dock att hjärtljuden bara stimulerar ett enda sinne – hörseln” Foto: Canstock, arkiv.
Mammans fotsteg utvecklar fostrets musikalitet
Matz Larsson, överläkare. Foto: Maria Bergman
Får vi musikalisk träning redan som foster – genom mammans fotsteg? I sin forskning testar Matz Larsson, överläkare vid hjärt-lungfysiologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro, olika hypoteser kring utvecklingen av musikalitet och intresset för dans.
Schimpanser kan visserligen gå på två ben men gör det ytterst sällan. Apfoster får därmed inte samma dans- och musikträning. I människomagar får fostren ”dansa runt” mer taktfast.
Många forskare menar att mammans hjärtljud förbereder fostrets hjärna för musik. Det finns dock stöd för att moderns promenader ger viktigare musikalisk stimulans. Det visar Matz Larsson och hans kollegor i en ny forskningsartikel som har publicerats i tidskriften Music & Science.
Modern och fostrets gemensamma rytm ligger kring 120 per minut. Det är människans normala gångtakt, alltså två steg per sekund. Rytmer kring 120 per minut är också vanliga i pop, dansbandsmusik, jazz och klassisk musik.
Hjärtljuden stimulerar bara ett sinne I vecka 18 utvecklas hörseln – fostret kan då höra både sin mammas fotsteg och hjärtljud. Skillnaden är dock att hjärtljuden bara stimulerar ett enda sinne – hörseln, lyfter Matz Larsson fram i sin forskning. Den blivande mammans promenader stimulerar däremot åtskilliga sinnen; hörseln, balansen, känseln och inte minst, det så kallade ledsinnet – det som gör att fostret känner kroppens rörelser, som att knän böjs eller sträcks.
– Mycket talar mot hjärt-hypotesen. Schimpansmammans hjärtljud påminner om våra, men trots det blir avkomman inte alls musikalisk. Därmed ger hjärt-hypotesen ingen förklaring kring arternas skillnad i musikalisk förmåga. Mammans fotsteg lägger grunden för människans musikalitet, menar forskaren Matz Larsson från Örebro. Foto: Maria Bergman
Intresserad av forskning om fostertiden Det var när Matz Larsson skrev sin avhandling, om att pojkfoster som exponerades för rökning under graviditeten hade en sämre öga-hand-koordination, som han blev intresserad av hjärnans utveckling under fostertiden. Han är tobaksforskare men forskar även inom evolutionsbiologi, till exempel om fiskstim, fågelflockar och människohjärnans evolution.
– Som reviewer för en artikel om fostertidens betydelse för musikalitet slogs jag av att mammans hjärtljud varit så mycket i fokus, säger Matz.
I den nya artikeln i tidskriften Music & Science drar han slutsatser att det finns evidens för att mammans fotsteg kan ha större betydelse än hjärtats ljud för utvecklingen av musikalitet och intresset för dans.
Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla. Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn. En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från 4 nordiska länder
Dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Detta kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter. Att ändra på detta skulle inte kosta något förutom ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt. I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, och en fast vetenskaplig grund underlättar bra beslut. Redaktörer: Annica Dahlström & Christian Sörlie Ekström
Antal ex Pris 209 kr styck, inklusive moms och porto.
Plats för frimärke
INSTITUTION/FÖRETAG NAMN AVDELNING ADRESS POSTADRESS E-POST FAKTURAADRESS TELEFON
T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö
Immunförsvarets reaktion på hyperpermeabel tarm
46 En hyperpermeabel tarm, en läckande tarm i dagligt tal, släpper igenom mikrober och molekyler som vårt immunförsvar reagerar på. Det blir mer och mer accepterat att våra kroniska välfärdssjukdomar har en gemensam grundläggande orsak, en låggradig inflammation. 1
Inflammationen initieras av ämnen som kommer i kontakt med immunsystemet via blodbanan. Det kan vara höga socker- och insulinnivåer, parasiter, bakterier, svamp eller virus, endotoxiner (LipoPolySaccarider) från gramnegativa bakterier, 2,3 toxiner i form av biotoxiner 4,5 och tungmetaller 6 eller hormonstörande ämnen i vår omgivning. Kroppen svarar med akut inflammation för att hantera dessa retande agens. Inflammatoriska cytokiner frisättes för att bekämpa inkräktaren.
Kroppens antiinflammatoriska hormon cortisol frisättes tillsammans med adrenalin och noradrenalin, kroppens « fly-and-fight » försvar. Om inflammationen blir kronisk tilltar risken för en skadlig effekt på kroppscellerna. Vid kronisk påverkan ökar dessa hormoner risken för kroniska sjukdomar såsom metabola sjukdomar, inflammatoriska sjukdomar, autoimmuna sjukdomar, 7,8
och neuroendokrina sjukdomar. 9 I den veckade tarmslemhinnan finns en stor yta mot kroppens inre och alla de små blodkärl som bekläder det enradiga cellskiktet. Cellskiktet bildar normalt en fast barriär med täta fogar mellan cellerna. En frisk tarmvägg har en god tillgång på hälsobefrämjande bakterier och ett stort antal olika bakteriestammar. En stor variation av bakterier, där majoriteten inte orsakar inflammation. 10
Förhindrar en stagnation av tarminnehåll inklusive bakterier
En sjukdomsprocess med en obalans i tarmfloran (dysbios), kan även orsaka en överväxt av bakterier i den annars ganska sterila tunntarmen. Denna sjukdomsprocess kan starta av flera orsaker. Vanliga orsaker är matförgiftning, turistdiarré eller en tarminfektion med exempelvis salmonellabakterier men även vid brist på saltsyra. En vanlig orsak till saltsyrebrist är bruk av saltsyrehämmande mediciner. Vissa bakterier utsöndrar ett toxin som förlångsammar det Migrerande Motor Complexet (MMC). Det är dessa nerver som för tarmens rörelse neråt mot tarmöppningen och förhindrar en stagnation av tarminnehåll inklusive bakterier. Ofta ges antibiotika som
Healthy Gut Good microbiota Diversity Low levels of pathogenes Leaky Gut Dysbios - Low keystone strains - Low diversity - Low short - Chain - Fatty - Acids - Disrupted mucosa - Immune response - Dysfunctional gut barrier - Too much LPS and other toxins Over adondance of Mucus Degrading Toxin - Producing Pathogenes
Strong mucosal barrier
Low mucosal inflammation Strong tight junctions Degraded and inflammed Mucosal layer
B-cell
Macrofag Weak tight junctions LPS LPS Inflammed intestinal cells B-cell
Macrofag IL-6 TNFalpha IL 1- beta Inflammation
En schematisk figur över hur en inflammerad tarm uppstar och hur inflammatoriska substanser nar blodbanan. Vart immunförsvar reagerar och kan föra en inflammation vidare ut till kroppens alla organ och vävnader. A Schnittger efter modell av Kiran Krishnan.
i sig själv gör att de största och livskraftigaste bakteriestammarna överlever på bekostnad av goda bakterier och bakterier med lägre antal individer. Gram-negativa bakterier har ett endotoxin, en LipoPolySaccarid (LPS), som är starkt inflammationsframkallande. Processen startar med denna obalans i tarmfloran, dysbios. De bakterier, som framkallar inflammation ökar i mängd i förhållande till de goda bakterierna, som hjälper oss att skydda tarmbarriären. Vi får brist på Short Chain Fatty Acids, SCFA, vilket gör att slemhinnelagret (mucosan) minskar i tjocklek, cellagret inflammeras och fogarna mellan cellerna vidgas. LPS läcker ut i blodcirkulationen. Makrofagerna mobiliseras och frisätter inflammatoriska cytokiner såsom IL-6, TNF-alfa, Il-1-beta, för att ta hand om endotoxinet. Vid ständig mobilisation får vi en kronisk inflammation. B cellerna (B lymfocyter) i immunförsvaret måste bestämma sig för om LPS skall bekämpas med antikroppar. 11 Se figur! När ett inflammerat parti av tarmen etablerats är passagen in i kroppen oreglerad. Nu har olika större molekyler fritt tillträde till kroppens blodbana. Det innebär att vi får in parasiter, oönskade bakterier med endotoxiner, svamp och virus samt nedbrytningsprodukter från mat, som inte smälts ner i sina beståndsdelar. Det ger en lokal inflammation i tarmen, men inflammationen når i princip alla delar av kroppen via blodbanan.
Om bakterierna har en molekyl som stämmer med en molekyl i våra kroppsvävnader, exempelvis en molekyl i ledkapseln, så kan antikroppen inte skilja på bakteriemolekylen och den kroppsegna molekylen. Man talar om «molecular memory». Egentligen gör immunförsvaret endast sitt jobb, fastän vi tolkar det som om immunsförsvaret attackerar kroppsegna celler. Det är detta vi kallar för autoimmunitet. Man har till exempel en koppling mellan Bechtrews sjukdom (spondylarthrit) med vävnadstyp HLA B27 och Klebsiella pneumoniae. Professor A. Ebringer har kartlagt detta samband. Han fann att förekomst av HLA B27 och Klebsiella pneumoniae i tarmen ger upphov till spondylartitrit. Man har alltså funnit specifika antikroppar mot Klebsiella hos dessa patienter, men inga antikroppar mot Burgdorferi de borrelia, Campylobacter jejuni, Chlamydia trachomatis, Escherichia coli, Proteus mirabilis, Pseudomonas aeruginosa, Salmonella typhimurium, Shigella sonnei, Staphylococcus aureus, Streptococcus pyogenes, Yersinia enterocolitica eller Candida albicans. 14
Alla har någon gång haft fjärilar i magen
Man talar nu mer och mer om en tarm-hjärn axel (gut-brain axis). Den etablerade förbindelsen mellan tarm och hjärna utgörs av vagusnerven, den 10: e hjärnnerven. Den medierar en direkt förbindelse mellan tjocktarm och hjärna, vilka faktiskt har samma embryonala ursprung. Det faktum att tarmbakterierna, vårt tarm-microbiota, tillverkar neurotransmittorer och hormoner, medför ytterligare förbindelser mellan tarm och hjärna.
Alla dessa tre förbindelser är reciproka, dvs de fungerar i båda riktningarna. Det går signaler från hjärnan till tarmen och tillbaks till hjärnan. 12 Vi kan ta några exempel. Alla har någon gång haft fjärilar i magen. Vi blir ängsliga och nervösa och känner av det i magen. Det beror på att vi tillverkar den allra största delen av neurotransmittorn serotonin i tarmen. Man kallar även magen för vår 2: a hjärna.
Ett annat exempel på tarm-hjärnförbindelsen är fyndet av svamp och tarmbakterier i hjärnan hos hjärntumörpatienter. Hypotesen är att dessa mikrober liftar via vagusnerven direkt in i hjärnan.
Det är välkänt att glutenintolerans och coeliaki har kopplingar till autism. Barn med autism med eller utan tarmbesvär blir betydligt bättre då gluten elimineras ur kosten. 13 Det kan förutom själva glutenpartiklarna även finnas mögelsvamp i säden som mals till mjöl. Mögelsvamp generar nervtoxiner, som bidrar till den neurotoxiska effekten. Med vetet kommer ibland pesticider och glyfosat vid GMO-vete, som ytterligare ökar den inflammatoriska bördan. Det finns således flera anledningar till försiktighetsåtgärder.
Om man har en förstörd passage i tarmslemhinnan, så har man oftast en genomsläpplig passage i blodhjärnbarriären. Leaky gut ger leaky blood brain barrier.
Tarmens mikrobiom har specialiserat sig på tillverkning av olika neurotransmittorer och hormoner. Cirka 90 procent av serotonin och en del av GABA tillverkas i tarmen. Man har t o m funnit mikrobiota i tarmen som tillverkar könshormoner. Dessa bakterier har specialiserat sig på tillverkning av estrogen, estrobolom. 15 Kvinnor men även män kan således få ett extra tillskott av östrogen via tarmen. Det bidrar ibland till den östrogendominans som vi får via tillskott från olika växtbekämpningsmedel och tungmetaller.
Tarmen ett endokrint organ? Ett annant exempel är hur tillverkningen av insulin- och glukagonstimulerande hormoner i tarmen reglerar blodglukos. Enligt studier har man funnit att kaloriupptaget av en och samma typ och mängd kolhydrater skiljer sig från individ till individ. Följden kan bli att två individer kan reagerar olika på samma mat, en går upp i vikt medan en annan behåller sin vikt.
Man upptäcker fler och fler hormonproducerande bakterier och frågan är om vi inte skall betrakta tarmen som ett endokrint organ.
Vi har inte bara mikrobiota i tarmen utan i alla slemVid ständig mobilisation får vi en kronisk inflammation. B cellerna (B lymfocyterna) i immunförsvaret måste bestämma sig för om LPS skall bekämpas med antikroppar.
hinnor såsom munhåla, lungor, urinblåsa och kvinnliga genitalia och så i huden. Tarmens mikrobiota kommunicerar med de övriga bakteriesamlingarna i kroppen, mikrobiota. Varje bakteriestam har sina egna gener, mikrobiom, som sänder signaler till våra kroppscellers gener. Man har funnit bevis för att kommunikationen är dubbelriktad.
Det finns all anledning att vara rädd om våra bakteriekolonier på och i kroppen. De har sina egna ekosystem. En varierad och vänligt sinnad sammansättning är förutsättningen för liv och hälsa.
Agneta Schnittger Med. Dr, Gynekologi Vidareutbildad i nutrition och diabeteslära. Bosatt i Gordes Frankrike
Referenser: 1. Loscalzo J, Barabasi, A-L. Systems Biology and the Future of Medicine, NIH Public Access Wiley Interdiscip Rev Syst Biol Med. 2011 November ; 3(6) :619-627. Doi : 10.1002/wsbm.144 2. Zhao, Y, Cong, L. et al. Microbiome-Derived Lipopolysaccaride Enriched in the Prenuclear Region of Alzheimer’s Diseased Brain. Frontiers in immunology. Sept.2017. doi : 10.8389/fmmu 2017,0106 3.Rorato, R. Carvalho Borges, B. LPS-Induced low-Grade Inflammation Increases Hypothalamic JNK Expression and Causes Central Insuline Resistance Irrespective of Body Weight Changes. International Journal of Molecular Sciences, June 2017. 4.Mycopathologia. December 2010, Volume 170, Issue 6, pp 377–390Building-Associated Neurological Damage Modeled in Human Cells : A Mechanism of Neurotoxic Effects by Exposure to Mycotoxins in the Indoor Environment 5. Consensus statement Part 1. Medically sound investigation and remediation of water-damaged buildings in cases of CIRS-WDB. Ritchie Shoemaker 6. Clarkson, T.W., L. Magos et al. The toxicology of mercury- current exposures and clinical manifestations. New England Journal of Medecine 349 : 1731-1737, doi : 10.1056/NEJMra022471 (2003). 7. Fasano A. Leaky Gut and Autoimmune Diseases. Clinic Rev Allerg Immunol. DOI 10.1007/s12016-011-8291-x 9. 8. Kirby J, et al. Leaky Gut As a Danger Signal for Autoimmune Diseases. Front Immunol. 2017 ;8 :598. Published 2017 May 23. Doi :10.3389/fimmu.2017.00598 8. 9. Spilman, P.B. Jagodzinska, D.E. Bredesen et al. Enhancement of sAPP- alpha as a therapeutic strategy for Alzheimer’s and other neurodegenerative diseases. HSOA, Journal of Alzheimer’s & Neurodegenerative diseases 1 : 1-10 (2015). 10. Leonard MM, Fasano A. Gluten and Celiac Disease Risk: Is It Just a Matter of Quantity? JAMA. 2019;322(6):510–511. Doi :10.1001/ jama.2019.9678 7. Mu Q, 11. Pimentel M. A New Ibs Solution : Bacteria-the Missing Link in Treating Irritable Bowel Syndrome, 15 maj 2006 Ergodebooks 12. https://www.sciencesetavenir.fr/sante/cerveau-et-psy/le-microbiote-allie-de-notre-cerveau_105135 13. Ludvigsson JF, Reichenberg A, Hultman CM, Murray JA. A Nationwide Study of the Association Between Celiac Disease and the Risk of Autistic Spectrum Disorders. JAMA Psychiatry. 2013 ;70(11):1224-1230. 14. Rashid T., Wilson C, and Ebringer A. The Link between Ankylosing Spondylitis, Crohn’s Disease, Klebsiella, and Starch Consumption. Volume 2013 |Article ID 872632 | 9 page| https://doi.org/10.1155/2013/872632 15. Baker J, Al-Nakkash L, Herbst-Kralovetz M : Estrogen-gut microbiome axis : Physiological and Clinical implications 24.06.2017. Maturitas, Offical Journal of the European Menopause and Andropause Society. Doi.org/10.1016/j.maturitas 2017.06.2017
Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla. Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn. En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från 4 nordiska länder
Dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Detta kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter. Att ändra på detta skulle inte kosta något förutom ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt. I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, och en fast vetenskaplig grund underlättar bra beslut. Redaktörer: Annica Dahlström & Christian Sörlie Ekström
Antal ex Pris 209 kr styck, inklusive moms och porto.
Plats för frimärke
INSTITUTION/FÖRETAG NAMN AVDELNING ADRESS POSTADRESS E-POST FAKTURAADRESS TELEFON
T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö
