Ny metod förlänger förvaringstiden för donatorhjärtan

Ny metod förlänger förvaringstiden för DONATORHJÄRTAN

En ny förvaringsmetod kan göra det möjligt att tredubbla förvaringstiden för donatorhjärtan – från fyra till tolv timmar. Hjärtan som förvarats i den nya ”förvaringslådan” har nu för första gången transplanterats till behövande inom ramen för en klinisk prövning – med positiva resultat. Metoden kan bana väg för fler hjärttransplantationer i framtiden.

Hittills i år har fyra patienter dött i väntan på ett donatorhjärta. Med den nya metoden hoppas jag att alla som väntar ska hinna få ett nytt hjärta och överleva en transplantation. Den här studien är ett tydligt bevis på hur forskningsframsteg kan bidra till att rädda fler liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för HjärtLungfonden.

Omkring 250 000 svenskar lever med hjärtsvikt, som i sin allvarligaste form är den vanligaste orsaken till en hjärttransplantation. Trots förbättrad överlevnad är hjärtsvikt fortfarande en av de mest dödliga folksjukdomarna i landet, med cirka 3 000 dödsfall per år. År 2019 transplanterades 60 hjärtan i Sverige, nästan en fördubbling sedan 1989, då antalet hjärttransplantationer var 31. Under det senaste decenniet har överlevnaden för transplanterade patienter förbättrats kraftigt tack vare bättre metoder och behandlingar som utvecklats tack vare forskningen. I dag är överlevnaden för transplanterade svenskar cirka 90 procent ett år efter operation, att jämföra med 65 procent i slutet av 70talet.

I lådan exponeras hjärtat

Den nya förvaringsmetoden innebär att donatorhjärtat monteras i en bärbar hjärtlungmaskin, en slags ”låda”, där det förses med blod, syre, hormoner och näringssubstanser fram till operation. I lådan exponeras hjärtat för

”Omkring 250 000 svenskar lever med hjärtsvikt, som i sin allvarligaste form är den vanligaste orsaken till en hjärttransplantation. Trots förbättrad överlevnad är hjärtsvikt fortfarande en av de mest dödliga folksjukdomarna i landet, med cirka 3 000 dödsfall per år”. Foto: Anna Molander. Stig Steen, seniorprofessor i thoraxkirurgi vid Lunds universitet, med förvaringslådan av donatorhjärtan. Foto: Privat, HjärtLungfonden.

Hjärttransplantation

Hjärttransplantation kan bli aktuellt vid mycket svår hjärtsvikt. Det förutsätter dock att den hjärtsjuka personen är relativt frisk i övrigt. Innan man utreds för eventuell transplantation görs i varje enskilt fall en avvägning mellan risken som sjukdomen innebär och den risk som en transplantation medför.

Vid en hjärttransplantation avlägsnas det gamla hjärtat från kroppen för att ersättas av ett nytt donatorshjärta, som transporterats till transplantationscentret och sys ihop med kvarvarande delar av det gamla hjärtat. Därefter kopplas hålvener, aorta och lungpulsåder ihop med det nya hjärtat, som då går igång av sig självt och börjar pumpa runt blodet.

Operationen tar mellan sex och tolv timmar, då patienten är sövd.

Efter transplantationen krävs livslång behandling för att förhindra att det nya hjärtat stöts bort. Förutom medicinering kan man leva ett relativt normalt liv med god livskvalitet med det nya hjärtat.

Det pågår ständigt ny forskning för att förfina metoderna vid hjärttransplantationer, motverka avstötning och förlänga överlevnaden för de transplanterade. Källa: Hjärt-Lungfonden

en miljö som liknar den levande kroppen. Den hittills använda metoden, som varit i bruk sedan 70talet, innebär istället att hjärtat kyls ner med en vätska utan blodtillförsel. Utan det syre som blodet för med sig klarar sig hjärtat inte lika länge.

I studien transplanterades sex personer med hjärtan som legat fyra timmar i den nya förvaringslådan. Transplantationerna skedde successivt en efter en, så att man kunde konstatera att patienten överlevde och avbryta om något gick fel. Resultaten jämfördes mot en kontrollgrupp på 25 personer, som opererats med hjärtan som förvarats enligt nuvarande metod. Det visade sig att patienterna med hjärtan från förvaringslådan inte hade några komplikationer alls ett halvår efter transplantationen, medan tre personer som fått donatorhjärtan enligt den traditionella metoden drabbats av svåra komplikationer och fyra avlidit.

Tidigare prekliniska studier med den nya metoden pekar mot att ett hjärta kan klara upp till 24 timmar utanför kroppen. Om fortsatt forskning kan slå fast att tolv timmar är möjligt skulle det innebära helt nya möjligheter för transplantationer i form av längre transporter och fler matchningar.

Längre transporter tack vare ökad möjlig förvaringstid gör fler donatorhjärtan tillgängliga. Då kan fler liv räddas. Nu behövs mer finansiering till forskning om restaurering av donatorhjärtan, så att fler hjärtan kan transplanteras, säger Stig Steen, senior professor i thoraxkirurgi vid Lunds universitet.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Hjärtsvikt

Innebär att hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig tillräckligt eller att kammarväggarna är för styva.

Vanliga symptom är andfåddhet, trötthet, nattlig hosta, svullna fotleder och försämrad fysisk förmåga. 250 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt, som ökar gradvis genom livet och blir vanlig först i höga åldrar (75+). Sjukdomen kan vara svårt invalidiserande och prognosen är sämre än för många cancersjukdomar.

Över 3 000 personer dör av diagnosen hjärtsvikt varje år, men många dör också av svåra komplikationer i samband med sin hjärtsvikt, till exempel lunginflammation, njursvikt eller propp i lungan. – Forskningens mål är att hjärtsvikt upptäcks tidigare och att behandlingen förbättras, så att den som drabbas får ett längre liv med ökad livskvalitet. En av utmaningarna är att utveckla effektivare läkemedel och metoder för att reparera hjärtan med hjälp av stamceller. Källa: Hjärt-Lungfonden

Forskningsstudien

Titel och länk: A nonrandomized open-label phase 2 trial of nonischemic heart preservation for human heart transplantation www.nature.com/articles/s41467-020-16782-9 Publicering: Nature Communications, juni 2020.

Forskningen är finansierad av: Hjärt-Lungfonden m fl. Som största svenska fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR...

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för HjärtLungfonden. Foto: Anna Molander.

Stig Steen, senior professor i thoraxkirurgi. Foto: Privat, HjärtLungfonden.

Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 190 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 249 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer ”Pottholzt nya funderingar...”

Antal bokpaket Pris 249 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.

Plats för frimärke

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Foto: Canstock, arkiv

Ovisst att leva med nytt hjärta

Matilda Almgren, nybliven doktor i medicinsk vetenskap och intensivvårdssjuksköterska. Foto: Jacob De Maré.

Varje år får ett sextiotal personer med livshotande hjärtsvikt i Sverige ett donerat hjärta inopererat - en livräddande vårdinsats, men komplex och krävande för både kropp och själ.

Matilda Almgren, sjuksköterska och doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet, har i sitt avhandlingsarbete sett hur hjärtmottagarna kämpar med ovisshet, oro, bristande tro på sig själv och en rädsla för att aldrig bli tillräckligt återhämtad.

Att vara hjärtmottagare kan ses som ett kroniskt tillstånd eftersom det kräver en livslång medicinering. Under det första året följs patienterna noga. Då är risken för komplikationer, som avstötning av det nya hjärtat, som störst. Men Matilda Almgrens resultat visar att återhämtningen har långt fler lager än det kroppsliga.

I mina första intervjuer, ett år efter transplantationen, är känslorna av ovisshet centrala.

Kommer hjärtat att hålla? Hur länge kommer jag att leva? Gör jag själv mitt yttersta för att leva så gott och länge som möjligt? I intervjuerna snurrar sådana avgörande frågor runt. Fullt befogade frågor, även statistiskt sett. Ett inopererat hjärta håller inte hur länge som helst. 86 procent av patienterna överlever ettårsdagen efter transplantationen. 63 procent överlever tioårsdagen.

När årsdagen passerat följs patienterna bara upp en gång per år eller vid tecken på avstötning. Men intervjuerna i den nya avhandlingen* visade att långt ifrån alla kände sig återhämtade efter det året. De hade dessutom fortfarande många frågor och funderingar om sin situation.

Du får höra saker som ”det ser helt bra ut, det är bara att jobba på”. Men så sitter du, hjärtmottagaren, där med en helt annan känsla i kroppen.

Matilda Almgren ser två brister i hur det uppföljande vårdteamet runt patienten normalt sett är utformat: det är inte uppbyggt för att ta emot emotionella och psykologiska funderingar, och det saknas dessutom fokus på att göra det.

De här patienterna är i behov av individuella uppföljningar

Hon har också tittat på hur patienterna tror sig kunna tackla det kroniska tillstånd och behandling de lever med efter ingreppet. Hur stark eller svag tilltron är beror till stor del på patientens förväntningar: hur högt satta är de, och är det rimligt att nå dem? Att lyckas utföra saker som patienten föresatt sig är en viktig del för att nå upp till förväntningarna.

För högt satta förväntningar riskerar att rycka undan mattan både fysiskt och mentalt när de inte blir uppfyllda. Och socialt. Att komma tillbaka till sitt ”gamla” liv, i samma familjeroll till exempel, är inte lätt. Det är ju nu personen ska visa hur frisk hen blivit tack vare transplantationen! Samtidigt som saker som hjärntrötthet, oro och fysiska krämpor spökar.

Matilda Almgren hoppas att hennes resultat kan komplettera bilden av vad en sådan här stor, svår och livsomvälvande operation gör med en människa.

Det här är en process. Den tar tid, och det behövs stöd. Vi måste se detta som det kroniska tillstånd det är och ta hänsyn till de psykologiska processer som följer med det.

Källa: Lunds universitet

Avhandlingen

*Matilda Almgren försvarade avhandlingen “Managing uncertainty and expectations after heart transplantation. Enabling adaptation, self-efficacy and self-management” den 22 oktober 2020 vid Lunds universitet. https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/managing-uncertainty-and-expectations-after-heart-transplantation-enabling-adaptation-selfefficacy-and-selfmanagement(267d6f58-7886-49a5-b56b-6e3cc321eec0).html

Ställ dina frågor till

0720–78 00 19

Telefontid måndag till torsdag 10.00–12.00

Livsstilen har betydelse när man har förmaksflimmer. Det betyder att man kan göra mycket själv för att må så bra som möjligt. På Flimmertipslinjen svarar en sjuksköterska på frågor om livsstil och varför man ska träna.

Vem kan ringa till Flimmertipslinjen?

• Personer med förmaksflimmer • Närstående/anhöriga • Frågeställaren kan vara anonym

Flimmertipslinjen är ett samarbete mellan Riksförbundet HjärtLung, Pfizer, Bristol-Myers Squibb och Biosense Webster.

Vad handlar frågorna om?

• Livsstil och hälsa, symtom, orsak till sjukdom, behandling och sjukdomsutveckling • Var man kan söka hjälp inom vård och patientföreningar

Flimmertipslinjen bemannas av en sjuksköterska som har:

• Tystnadsplikt • Fokus på den som ringer • En strävan att se helheten runt den som behöver stöd • Lång erfarenhet av förmaksflimmer.